Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fagerås skola

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kerstin Henningsson, Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fagerås skola PLANEN GÄLLER ÅR F-6, SAMT FÖR FRITIDSVERKSAMHET Planen är reviderad i oktober 2016, utvärderas i juni KIL1000, v1.1, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box Kil Kommunhuset Östra Torggatan 2D Fax Plusgiro E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 11

2 FAGERÅSSKOLANS VISION Vår vision är att på vår skola ska alla barn och vuxna visa förståelse och ömsesidig respekt för varandra. För att förhindra att trakasserier, diskriminering och kränkande behandling uppstår, arbetar vi medvetet för att alla ska känna sig trygga i sin grupp och på vår skola. Vi arbetar också för att skolans personal ska ha samma grundsyn, och att vi ska vara konsekventa i vårt handlande om vi får signaler om att någon form att trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling förekommer. På vår skola ska alla barn och vuxna känna trygghet, trivsel och arbetsglädje. På vår skola är alla elever allas elever. ELEVERNAS DELAKTIGHET: Elverna har deltagit genom att likabehandlingsarbete har funnits med som stående punkt vid elevrådsmöten. Representanterna har fört vidare frågeställningar, diskussioner och information till klassråden. Diskussioner har förts kring utformandet av skolans regler, trygghet, trivselenkäter, språkbruk etc. VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET: Vårdnadshavare erbjuds delaktighet på föräldramöten och utvecklingssamtal och kontakt via telefon, mail samt via vår hemsida. PERSONALENS DELAKTIGHET: Planen har diskuteras vid konferenstider och APT. Inför läsåret 2016/2017 planeras för utökat arbete kring planen. Både gällande fortlöpande revidering vid behov, och även för att kontinuerligt lyfta innehållet. LAGENS INNEHÅLL Från och med 1 juli 2011 gäller Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och Skollagen (2010:800). I det sjätte kapitlet i Skollagen, står det: Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. ( 6) Vidare i samma kapitel kan man läsa att: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med Sida 2 av 11

3 verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. ( 10) Diskrimineringslagen har som ändamål att: / / motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. ( 1) De bestämmelser som finns i dessa lagar förbjuder all form av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. De ställer också krav på att vi i vår verksamhet arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter, och på att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Dessa lagar gäller både förskoleklass, skola och fritidshem. All personal som arbetar på vår skola har skyldighet att sätta sig in i dessa lagar och vad de innebär. All personal är dessutom skyldig att följa dem. Om kränkningar ändå skulle förekomma, har personalen skyldighet att anmäla detta till vår rektor. Det är sedan rektor som ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. DEFINITIONER KRÄNKANDE BEHANDLING: Kränkande behandling är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan riktas mot en eller flera, och de kan också utföras av en eller flera. Kränkningarna kan vara av olika slag; Fysiska: T ex att man blir utsatt för slag och knuffar. Verbala: T ex att man blir hotad, att man blir kallad öknamn, svordomar. Psykosociala: T ex att man får blickar, att alla går när man kommer, utfrysning. Text- och bildburna: T ex sms, mms, fotografier, e-post, lappar. Sociala medier: T ex Facebook, Kik, Instagram, Snapchat. Sida 3 av 11

4 MOBBNING: Är när en person under viss tid och upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar. Mobbing är en form av kränkande behandling. DISKRIMINERING: Det är bara de vuxna i skolan som kan göra sig skyldiga till diskriminering enligt lagen. Det kan handla om att en vuxen missgynnar en elev och att det finns ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. TRAKASSERIER: Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. (se även bilaga 1) FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna som finns i verksamheten samt syftar till att skapa en trygg miljö. Det handlar också om att förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet ska riktas mot alla, vara en naturlig del i det vardagliga arbetet och bedrivas utan förekommen anledning. På Fagerås skola arbetar vi främjande genom att: All personal är insatt i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elever får återkommande, med stöd av personal, hålla i aktiviteter för att skapa en god atmosfär Vi använder skönlitterära böcker och filmer för att belysa olika diskrimineringsgrunder och använder dessa sedan som diskussionsunderlag På vår skola har vi en fadderverksamhet för att skapa trygghet mellan yngre och äldre barn På vår skola planerar vi utflykter och friluftsdagar så att alla barn ges förutsättningar att delta Sida 4 av 11

5 MÅL UNDER LÄSÅRET : Rektor ansvarar för att all personal på skolan har vetskap om vilka skyldigheter de har och vilka rutiner som finns. Personalen arbetar kontinuerligt kring frågan: Vilka normer och värden är viktiga på vår skola? I klasserna och på fritidshemmet kommer vi att diskutera denna fråga utifrån böcker, filmer och olika dilemman. Se bilaga 2. Vi ska arbeta med att klargöra målen för denna plan och vad som förväntas av eleverna. Stärka vi-känslan genom att anordna t ex fadderverksamhet, kamratdagar där vi jobbar utifrån att olika är bra. Eleverna kommer att få se på en föreställning med tema värdegrund utifrån Skapande skola. Temavecka v 7 om värdegrund. Eleverna ges möjlighet att göra sig hörda på Klassråd och Elevråd. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risken för kränkningar och utgår från identifierade problem i verksamheten. För att få fatt på vilka problem som kan föreligga ska en kartläggning av verksamheten göras regelbundet. Eleverna är delaktiga i det fortlöpande arbetet genom att svara på enkäter, diskutera i elevråd och i klassen. Vårdnadshavarna är delaktiga via föräldramöten och vid utvecklingssamtal. PÅ FAGERÅS SKOLA ARBETAR VI FÖREBYGGANDE GENOM ATT: Många vuxna äter pedagogisk lunch med barnen. Vuxna finns ute alla raster enligt ett rastvärdsschema. De har på sig gula reflexvästar enligt elevernas önskemål. En trivselenkät genomförs på hela skolan under oktober och mars. Resultatet sammanställs och delges elever. Skolan arbetar målinriktat efter vad resultatet visar. En gemensam skolenkät från Kils kommun görs under våren På fritidshemmet bestämmer man ordningsregler tillsammans på ett Fritidsråd en gång per läsår och uppföljning sker kontinuerligt. Personalen på fritidshemmen arbetar med Lion quest -materialet och dilemmakort. Rastaktiviteter med stöd av vuxen vid fyra tillfällen i veckan. Sida 5 av 11

6 MÅL UNDER LÄSÅRET : Under vår konferenstid tar vi vid behov upp nuläget i våra grupper gällande frågor som rör Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Arbeta kontinuerligt med att få ett trevligt språk. Vi ska berömma och uppmärksamma goda beteenden på skolan och på fritidshemmet samt informera föräldrarna om vikten av deras stöd. Tydliggöra begreppen; trakasserier, mobbing, kränkande behandling, respekt och diskriminering för eleverna. Varje höstterminsstart ska vi gå igenom Planen för. med eleverna både i klassen och i Elevrådet. Planen presenteras på föräldramöten. Handlingsplanen kommer att läggas ut på vår hemsida. Utveckla elevernas kunskap om hur man på ett önskvärt sätt agerar på sociala medier. ÅTGÄRDANDE ARBETE Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolans åtgärds- och utredningsskyldighet gäller även om eleven eller vårdnadshavaren/föräldern inte vill att det ska göras en utredning. Arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Arbetet innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Om en incident inträffar ska en incidentrapport skrivas, lämnas till rektor som efter beslut om åtgärd förvarar den i avsedd pärm. PÅ FAGERÅS SKOLA ARBETAR VI ÅTGÄRDANDE GENOM ATT: På vår skola finns ett trygghetsteam som består av lärare och representant från fritidshemmen. Teamet träffas några gånger per termin och vid behov. VI HAR EN PLAN FÖR HUR VI AGERAR I UPPKOMNA SITUATIONER MED ELEVER ENLIGT FÖLJANDE MODELL; 1. Personal får kännedom om en uppkommen situation genom barn/elev, förälder eller kollega. Trygghetsteamet informeras som i sin tur informerar rektor. Rektor informerar huvudman. 2. Trygghetsteamet startar en kartläggning av händelsen. Trygghetsteamet samtalar med det barn/elev som upplever sig vara utsatt. Sida 6 av 11

7 Trygghetsteamet samtalar med den/de barn/elever som varit inblandade i händelsen. 3. Trygghetsteamet kontaktar berörda vårdnadshavare och informerar om händelsen och skolans arbete runt händelsen. 4. Trygghetsteamet bestämmer inledande åtgärder. Åtgärderna är situationsbundna och kan vara på organisations- grupp eller individnivå. Tänkbara åtgärder kan vara återkommande samtal med elever och deras vårdnadshavare, extra uppsyn på raster och arbete på gruppnivå. Vårdnadshavare informeras. 5. Åtgärdande arbete påbörjas och tidsbestäms. 6. Det åtgärdande arbetet utvärderas och följs upp. 7. Återkoppling sker till rektor och vårdnadshavare. Under hela processen sker en fortlöpande dokumentation. Trygghetsteamet har ansvar för dokumentation, ansvarsfördelning och uppföljning av åtgärder. Berörd personal informeras kontinuerligt. Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till en vuxen på skolan som barnet/eleven har förtroende för. 2. Mottagaren av anmälan gör en anmälan till rektor. 3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor informerar sin huvudman. 5. Rektor ansvarar för att utredning sker. Hos rektor finns en tydlig ärendegång för hur ärendet ska hanteras, samt vilka rättigheter och skyldigheter barn/elever och vårdnadshavare har i ärenden av den här sorten. MÅL UNDER LÄSÅRET : Under läsåret 16/17 består trygghetsteamet av Ann Thorvaldsson(lärare) Britt-Marie Nilsson (lärare) och Tony Clevström (fritidspedagog). Under hösten 2016 görs en kartläggning av trivsel i samtliga klasser. Resultatet ska delges all personal och rektor Kerstin Henningsson. Återkoppling även till fritidshemmet. Skola och fritidshemmet tar sedan ansvar för eventuella lämpliga åtgärder. Sida 7 av 11

8 Under läsåret träffas Elevhälsoteamet regelbundet varannan vecka. Teamet består av rektor, skolsköterska och speciallärare. Specialpedagog/skolpsykolog/kurator deltar vid behov. Sida 8 av 11

9 Bilaga 1. Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheteroavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Sida 9 av 11

10 Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. Källa: Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, ( Sida 10 av 11

11 Bilaga 2: Under läsåret 16/17 kommer följande böcker/filmer att läsas/ses och diskuteras: F-3: C. Wilke och K. Dahlquist. (2008). Rädda Molly. Täby: AB Bokförlaget Lilla e. C. Wilke och I. Koleff. (2003). Tilda med is och sol. Täby: AB Bokförlaget Lilla e. C. Wilke och K. Dahlquist (2009). Elsas hälsa. Täby: AB Bokförlaget Lilla e. Utbildningsradion. (2009). Vara vänner. Sverige: Utbildningsradion. C. Wilke. (2000). Betty och de magiska skorna. Täby: AB Bokförlaget Lilla e. 4-6: C. Wilke. (1999). Bettys spegel. Täby: AB Bokförlaget Lilla e. C. Wilke. (1999). Betty och Robban. Täby: AB Bokförlaget Lilla e. C. Wilke. (1999). Betty och skuggorna. Täby: AB Bokförlaget Lilla e. Gabor Csupo. (2007). Bron till Terebitia. Storbritannien: Swedish film Utbildningsradion. (2014). Pirr. Sverige: Utbildningsradion. Sida 11 av 11