Rapport till Socialstyrelsen

Transkript

1 Inventering av utbildningsnivå, rekryteringssituation för valda personalgrupper inom berörda myndigheter samt behov av personal vid utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Rapport till Socialstyrelsen

2 1 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 5 RESULTATET AV INVENTERINGARNA... 5 DISKUSSION FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER ARBETSGRUPP BAKGRUND OCH UPPDRAG BAKGRUND FÖRÄNDRINGAR I VÅRDSTRUKTUREN SVAGASTE GRUPPER DRABBAS NÄR SAMHÄLLET SPARAR FAKTORER SOM PÅVERKAR ANTALET SOM VÅRDAS INOM RÄTTSPSYKIATRIN ELLER FÄNGELSE EPIDEMIOLOGISKA SAMBAND SOM STYR UTVECKLINGEN BEHOV AV GEMENSAM KUNSKAPSBAS BESKRIVNING AV FÖRSLAG TILL NY GRUNDUTBILDNING INVENTERING AV UTBILDNINGSNIVÅN UTBILDNINGSNIVÅ HOS PERSONAL SOM ARBETAR INOM ANDRA VERKSAMHETER INVENTERING AV REKRYTERINGSSITUATIONEN FÖR VALDA PERSONALGRUPPER SAMT ÖKAT PERSONALBEHOV GENOM PLANERADE NYBYGGNATIONER INOM RÄTTSPSYKIATRI OCH KRIMINALVÅRD METOD AVGRÄNSNING AV STUDIEGRUPPEN TESTINVENTERINGAR NY TESTINVENTERING FÖRSTUDIE I FULLSKALEMILJÖ VAL AV INVENTERADE INSTITUTIONER OCH KOMMUNER BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSENHETERNA ANDEL INVENTERAT PER LAGRUM FELKÄLLOR BLAND UNDERSÖKNINGSENHETERNA INVENTERING AV AKTUELL REKRYTERINGSSITUATION FÖR VISSA PERSONALGRUPPER INVENTERING AV PERSONALBEHOV TILL FÖLJD AV PLANERADE NY- ELLER UTBYGGNADER INOM RÄTTSPSYKIATRI OCH KRIMINALVÅRD SVARSFREKVENS GENOMFÖRANDE TEKNISKA KOMMENTARER TILL INKOMNA SVAR STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE, SIS GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN FÖR VISSA VALDA PERSONALGRUPPER SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE, HVB INKL PRIVATA BEHANDLINGSHEM GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER... 43

3 ANTAL PERSONER I STUDIEGRUPPEN ÄR FÅ, 78 PERSONER, VARFÖR DET ÄR OSÄKERT ATT DRA GENERELLA SLUTSATSER BETRÄFFANDE GRADEN AV VIDAREUTBILDNING INOM HVB ALLMÄNPSYKIATRI OCH RÄTTSPSYKIATRI INLEDNING GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING, ALLMÄNPSYKIATRI OCH RÄTTSPSYKIATRI ÅLDERSFÖRDELNING INOM ALLMÄNPSYKIATRI OCH RÄTTSPSYKIATRI REKRYTERINGSSITUATIONEN PERSONALBEHOV TILL FÖLJD AV PLANERADE UTBYGGNADER I RÄTTSPSYKIATRI SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER KRIMINALVÅRD INLEDNING GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN PERSONALBEHOV TILL FÖLJD AV PLANERADE UTBYGGNADER SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER KOMMUN GRUNDUTBILDNING GRUNDUTBILDNING HÖGSKOLA VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER BILAGOR

4 3 Sammanfattning Bakgrund I denna rapport redovisas utbildningsnivå och kompetens hos personal inom myndigheter och verksamheter som möter människor med psykiska problem. Dessutom presenteras ålder och förväntade pensionsavgångar och därav åtföljande rekryteringsbehov för några vada strategiska personalgrupper. Slutligen redovisas för rättspsykiatri och kriminalvård berörda verksamhetschefers bedömning av nyrekryteringsbehov till följd av planerade utbyggnader. Ansvaret för att tillgodose behovet av vård, stöd och rehabilitering är delat mellan flera olika samhällsorgan, den enskilde och anhöriga och är inte en uppgift exklusivt för hälso- och sjukvården. Vård, stöd och rehabilitering av människor med psykiska problem, störningar och funktionshinder är en kunskapsintensiv verksamhet med många dimensioner, vilket kräver kunskap och kompetens hos personal i alla berörda verksamheter och som i sin yrkesutövning möter människor med psykisk problem. Det krävs också att de vid behov samarbetar i planering och genomförande av insatser för den enskilde. Psykiatrireformen 1995 innebar följande: Socialtjänstlagen förtydligades genom att socialnämnden skall verka för att människor med fysiska och psykiska funktionshinder eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Kommunen skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning samt ett anpassat boende. Kommunen fick även ansvar för uppsökande verksamhet. För individer inskrivna i ett anpassat boende samt dagverksamhet fick kommunen ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå. Kommunerna fick ett betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter i sluten psykiatrisk vård. SiS (Statens institutionsstyrelse) ansvarar för vård och behandling inom de tidigare sk 12-hemmen (Hem för särskild vård eller tillsyn). Vård och behandlig regleras enligt Lagen om vård av missbrukare (1988:870) samt enligt Lagen om vård av unga (1990:52) infördes Lagen om sluten ungdomsvård (1998:603), vilket innebär att inom SiS vårdas och behandlas även ungdomar som av tingsrätt döms till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. HVB är behandlingshem som kan drivas i såväl offentlig som privat regi. Länsstyrelsen är tillståndsgivare och har tillsynsansvar. Rättspsykiatrisk vård är en form av tvångsvård och regleras enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Den som begått brott under påverkan av allvarlig psykisk störning och där störningen kvarstår vid domen får inte dömas till fängelse - det s.k. fängelseförbudet (BrB 30:6). I dessa fall överlämnar domstolen gärningsmannen till rättspsykiatrisk vård. Begreppet allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och definierat i lag. En gärningsman kan ha en svår psykisk sjudom/störning utan att uppfylla de juridiska kriterierna för allvarlig psykisk störning och kan då dömas till fängelse.

5 4 Kriminalvården har sedan Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes 1992 fått alltfler klienter med svåra psykiska problem. Förr vårdades dessa i högre utsträckning inom psykiatrin. För klienter som vårdas och behandlas inom institutionsvården gäller normaliseringsprincipen. Den innebär att de enligt Hälso- och sjukvådslagen har samma rätt till hälsooch sjukvård som alla andra i samhället. De svagaste grupperna drabbas när samhället sparar Det är en allmän uppfattning att sedan psykiatrireformen genomfördes har övervältringseffekter uppstått både inom och mellan myndigheter. När samhällets resurser för vård, stöd och rehabilitering krymps är risken stor att de svagaste grupperna i samhället inte kommer att få sina medicinska eller sociala vård- och stödbehov tillräckligt tillgodosedda. Effekten blir en ökad konkurrens om minskande resurser inom och mellan olika verksamheter eller mellan olika svaga grupper. Risken är uppenbar att människor med "lättare" psykisk problematik i högre utsträckning kan få sina behov tillgodosedda än de med allvarligare och mera komplexa behov som har svårare att hävda sina behov. Brister i vård och stöd för de med de svåraste psykiska problemen är också en riskfaktor för att fler begår allvarliga brott. Den svagaste gruppen är den med allvarliga psykiska problem och funktionshinder och ett samtidigt missbruk Epidemiologiska samband som styr utvecklingen Det finns ett direkt samband mellan det antal som döms till vård, t ex under ett år, incidens, och vård-/strafftidens längd, med hur många som samtidigt vårdas inom sluten vård/institution, prevalens. Den största effekten på utvecklingen av antalet som vårdas och behandlas inom institution, i fängelse eller inom rättspsykiatrisk vård är förändringen av antalet som döms till långa fängelsestraff eller till långa vårdtider. Sker en samtidig kraftig förlängning av vård- eller strafftider uppkommer en exponentiell ökning av antal intagna i fängelse, institution eller inom rättspsykiatrisk vård. Behov av kunskap och kompetens Det delade samhällsuppdraget för vård och stöd kräver kunskap och kompetens hos personalen inom många myndigheter och verksamheter. Förutom kunskap inom respektive myndighet om det egna och samverkande myndigheters ansvar för insatser till människor med psykiska problem, måste personalen ha kunskap om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder. En kunskapsbas i form av gemensam grundutbildning med inriktning psykiatri och psykisk hälsa behövs inom samtliga berörda myndigheter. En ny utbildning som ersätter den äldre skötarutbildningen, men med mera anpassat innehåll i förhållande till dagens kunskaper och arbetsmetoder behövs. Därutöver erfordras att berörda myndigheter kompletterar med egna interna myndighetsspecifika vidareutbildningar. Minskade studentkullar Det tidigare politiska målet att hälften av ungdomskullarna skall ha en högskoleexamen har nu övergivits. Detta kan komma att minska antalet ungdomar som läser på högskola. Pågående högkonjunktur anges också ha medfört att antalet ungdomar som söker till

6 5 universitet och högskolor har minskat. Sammantaget ökar detta konkurrensen om färre studenter såväl mellan ämnesområden som mellan högskolor. På sikt kommer detta att påverka rekryteringssituationen av personal med eftergymnasial utbildning till berörda myndigheter och verksamheter. Metod Tre enkätundersökningar genomfördes. Den första enkäten syftade till att kartlägga utbildnings- och kompetensnivå hos personal inom berörda myndigheter och verksamheter. Ett urval av enheter gjordes med fördelning inom de nio regioner som var ett av förslagen i Ansvarsutredningens rapport "Sveriges regionala indelning - om tillväxtperspektivet får råda", 5 oktober Berörda chefer som hade tillgång till personalmatriklarna fick besvara en skriftlig enkät som omfattade följande variabler: Ålder, kön, arbetstid, organisation/arbetsområde, grundutbildning, vidareutbildning samt kompetensutveckling Respektive chef som hade tillgång till personalmatriklarna för sin personal ansvarade för besvarande av enkäten, en för varje individ. Ifyllda enkäter lästes in maskinellt och bearbetades och sammanställdes i statistikprogrammet SPSS (Statistcal Package for Social Science). Den andra enkäten syftade till att få kunskap om rekryteringsläget för vissa strategiska personalgrupper med inriktning mot psykiatri. Enkäten besvarades av respektive verksamhetschefer. Svaren bearbetades manuellt och sammanställdes i statistikprogrammet i Excel. Den tredje enkäten avsåg att ge kunskap om ökat personalbehov till följd av utbyggnader inom rättspsykiatri och kriminalvård. Beträffande rättspsykiatrin besvarades enkäten av respektive verksamhetschef. För kriminalvården besvarades enkäten av huvudkontoret i Norrköping. Resultatet av inventeringarna Fördelning av högsta nivå avseende grundutbildning per myndighet Svaren från privata behandlingshem är så få, att de i analysen har inräknats bland HVB.

7 6 I nedanstående tabell redovisas resultatet av inventeringen. Tabell 1. Sammandrag av procentuell fördelning av högsta nivån avseende grundutbildning inom inventerade myndigheter, samt specifik eftergymnasial utbildning inkl skötarutbildning, med inriktning mot psykiatri och eller institutionsvård. Myndighet Högst gymnasium. Högskola *) Specifik utbildning, exkl högskola **) Summa Antal svar Exkl skötarutb Inkl skötarutb Inkl skötarutb Exkl skötarutb Allmänpsykiatri 14,0 44,4 55,2 30,8 0,4 100, Öppen vård 10,6 24,0 76,0 13, ,0 512 Sluten vård 17,1 59,4 39,7 43,2 0,9 100,0 642 Rättspsykiatri 19,1 65,3 33,1 47,8 1,6 100, Kriminalvård 12,9 15,3 36,5 50,6 48,2 100,0 579 Häkte 16,9 22,5 19,7 63,4 57,8 100,0 178 Anstalt 14,0 15,6 28,5 57,5 55,9 100,0 313 Frivård 1,1 2,2 96,7 2,2 1,1 100,0 91 Statens institutionsstyrelse, 44,8 50,1 37,3 17,9 12,6 100, SiS Barn- och ungdomspsykiatri 11,7 26,2 72,8 15,5 1,0 100,0 413 Kommuner 40,4 65,0 31,5 28,1 3,5 100, (Storstad Sthlm Gbg, (44,4) (60,6) (37,1) (18,5) (2,3) (100,0) (501) Mmö) Över inv 40,2 65,7 31,0 28,8 3,3 100, inv 32,5 58,5 37,2 30,3 4,3 100,0 443 < inv 71,6 81,4 15,4 13,0 3,2 100,0 123 Hem för vård eller boende, HVB inkl privata beh. Hem 43,2 54,6 40,1 16,7 5,3 100,0 132 (78+54) *) Avser all högskoleutbildning med avslutad examen oavsett utbildningens inriktning **) I gruppen specifik utbildning ingår utöver gymnasium skötarutbildning, fritidsledarutbildning, kriminalvårdens grundläggande utbildning (KRUT), kvalificerad yrkesutbildning med inriktning psykiatri, institutionsvård eller motsvarande (KY). Flest andel anställda med enbart gymnasium (exkl. skötarutbildningen) som högsta grundutbildningsnivå har kommuner med färre än invånare (71,6 %), SiS (44,8 %), samt HVB (43,2 %). Flest andel anställda med specifik eftergymnasial utbildning (inkl skötarutbildning) exkl högskola har kriminalvården med 50,6 %, (varav häkte 63,4 % och anstalt 57,5 %) samt rättspsykiatri (47,8 %). Andelen personal med skötarutbildning är högre inom rättspsykiatrin än inom allmänpsykiatrin. Följande myndigheter/verksamheter har den högsta andelen personal med avslutad högskoleutbildning oavsett inriktning: kriminalvårdens frivård (96,7 %), allmänpsykiatrins öppenvård (76,0 %) samt barn- och ungdomspsykiatrin (72,8 %). Följande myndigheter/verksamheter har den lägsta andelen personal med avslutad högskoleutbildning/helt program oavsett inriktning: kommuner med färre än invånare (15,4 %), häkte (19,7 %) samt kriminalvårdsanstalt (28,5 %).

8 7 Fördelning avseende genomgången vidareutbildning uttryckt som antal kurser per 100 anställda Antal genomgångna kurser för vidareutbildning/kompetensutveckling tillsammans med genomgången grundutbildning utgör myndighetens teoretiska kunskapskapital. Omfattningen av genomgången vidareutbildning tolkas i rapporten i viss mån spegla myndighetens kunskapskultur. Tabell 2. Sammandrag avseende kompetensutveckling för inventerade myndigheter och delverksamheter fördelat på preciserade kurser och annan vidareutbildning på högskolenivå samt övrig kompetensutveckling uttryckt i antal genomgånga kurser per 100 anställda. Myndighet/delverksamhet Högskolekurser Preciserade Psykoterapi Annan utbildningar Steg 1 Steg 2 utbildning Totalt genomgånga högskolekurser Övrig kompetensutveckling Allmänpsykiatri 62,8 19,6 5,4 14,6 102,4 54,4 Därav öppenvård 58,6 38,5 11,5 20,5 129,1 50,6 Därav slutenvård 65,9 6,2 0,9 10,4 83,4 54,1 Rättspsykiatri 38,5 6,7 0,9 13,0 59,1 48,0 SiS 64,2 4,4 0,7 12,8 82,1 97,3 Kriminalvård 67,2 1,9 0,5 16,3 85,9 58,0 Därav häkte 82,0 22,4 104,4 73,6 Därav anstalt 54,0 14,1 68,1 47,9 Därav frivård 84,6 13,2 97,8 77,2 Barn- och ungdomspsykiatri 56,7 27,9 15,7 15,9 116,2 71,4 Kommun 57,7 2,7 0,2 10,0 70,6 64,2 (Storstad) (58,3) (10,0) (68,3) (76,0) Därav över 30 invånare 57,5 10,5 68,0 65,7 Därav invånare 64,3 10,6 74,9 67,3 Därav färre än 10 invånare 35,8 4,1 39,9 33,3 HVB inkl. privata beh. hem 38,0 3, ,9 Preciserade utbildningar Följande myndigheter/verksamheter har den högsta andelen personal som genomgått preciserad vidareutbildning på högskolenivå: kriminalvården (67,2 kurser per 100 anställda, varav frivård 84,6 och häkte 82,0), kommuner med invånare (64,3), SiS (64,2), samt allmänpsykiatrin (62,8), varav slutenvården (65,9). Följande myndigheter/verksamheter har den lägsta andelen personal som genomgått preciserad vidareutbildning på högskolenivå: kommuner med färre än invånare (35,8 kurser per 100 anställda), HVB (38,0) samt rättspsykiatri (38,5). Rättspsykiatrin tillsammans med HVB har den lägsta andelen personal med genomgången vidareutbildning på högskolenivå inom flera av de inventerade ämnesområdena. Det statistiska underlaget för HVB är emellertid för litwet för att kunna dra generella slutsatser. SiS och kriminalvården har den största andelen personal med genomgången preciserad vidareutbildning på högskolenivå inom flera av de inventerade ämnesområdena

9 Kriminalvårdens frivård har den högsta andelen personal som genomgått preciserade kurser för vidareutbildning (84,6) Inom barn- och ungdomspsykiatrin samt inom kriminalvården finns den lägsta andelen vidareutbildade inom ämnena kriminologi och missbruk/beroendevård beträffande barnoch ungdomspsykiatrin även inom Aggression Replacement Training (ART). Kriminalvården och HVB har den lägsta andelen vidareutbildade inom ämnet psykiatri. Psykoterapiutbildning Allmänpsykiatrins öppenvård har högsta andelen med vidareutbildning i psykoterapi (38,5 kurser per 100 anställda i steg 1 samt 11,5 i steg 2) följt av barn- och ungdomspsykiatrin (27,9 resp. 5,7). Kriminalvården har lägsta andelen med vidareutbildning i psykoterapi (1,9 kurser per 100 anställda i steg 1 samt 0,5 i steg 2). Slutsatser Psykiatrins öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrin samt kriminalvårdens frivård har det högsta teoretiska kunskapskapitalet samt högsta kunskapskulturen oavsett ämnesområde bland samtliga inventerade verksameter. Rättspsykiatrin har högst andel personal med skötarutbildning bland inventerade verksamheter. Kommuner med mindre än invånare har det lägsta teoretiska kunskapskapitalet samt lägsta kunskapskulturen oavsett ämnesområde bland samtliga inventerade verksameter. Åldersfördelning och förväntade pensionsavgångar I nedanstående tabell redovisas resultatet av inventeringen. Tabell 3. Procentuell fördelning i åldersgrupper för vissa personalgrupper år Över 50 år Över 55 år Totalt Personalgrupp Skötarutbildning 52,1 47,9 27,7 100,0 Sjuksköterska utan vidareutbildning 73,6 26,4 16,8 100,0 Sjuksköterska med vidareutbildning 52,9 47,2 25,3 100,0 Läkare utan spec. utbildning psykiatri 65,7 34,3 25,7 100,0 Läkare med specialistutbildning i psykiatri 30,5 69,5 49,1 100,0 Nästan 30 procent av tillsvidareanställd personal med skötarutbildning går i pension inom tio år samt nästan 50 procent inom femton år. Det motsvarar i antal ca respektive personer. Inräknas även timanställda pensioneras ytterligare 800 respektive personer. De äldsta åldersgrupperna bland skötarutbildade (50 år och äldre respektive 55 år och äldre) finns inom allmänpsykiatrin med 59,8 respektive 38,1 procent. 8

10 9 Nästan 50 procent av läkare med specialistutbildning i psykiatri går i pension inom tio år och nästan 70 procent inom femton år. Rekryteringsbehov till följd av utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Planerade utökningar inom rättspsykiatrin uppgår till 162 vårdplatser och uppskattas kräva ett utökat personalbehov om ca personer fram till Planerade utökningar inom kriminalvården beräknas uppgå till platser (hösten 2006) och bedöms kräva ett utökat personalbehov om ca personer fram till Rekryteringssituationen för vissa personalgrupper Verksamhetscheferna har gjort följande bedömning av rekryteringssituationen för vissa personalgrupper: Figur 1. Diagram över verksamhetschefernas bedömning av rekryteringssituationen för vissa personalgrupper baserat på 101 besvarade enkäter. Rekryteringssituationen för samtliga utvalda yrkeskategorier Antal Svårt Ganska Medelsvårt Gott Medelbra Ganska svårt bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri

11 10 Gruppen "Övrig vård- resp. omvårdnadspersonal eller motsvarande med kunskap i psykiatri" omfattar all övrig baspersonal. De som har skötarutbildning ingår i denna grupp och kommer successivt att behöva ersättas med personal med annan grundutbildning, eftersom det idag saknas sådan utbildning med inriktning psykiatri/psykisk hälsa. Diskussion Konsekvenser av diskuterade reformer De förslag som ges i betänkandet Psykisk störning, brott och ansvar" (SOU 2002:3), diskussionsunderlaget "Utveckling av vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare" (Rapport 2006:2), Nationell psykiatrisamordning, betänkandet Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare (SOU 2006:91), riksdagspropositionen "Öppen vård med särskilda villkor" som avser patienter dömda till rättspsykiatrisk vård samt slutrapporten "Ambition och ansvar" (SOU 2006:100) kommer om dom genomförs att innebära bl a följande: Vårdtiderna inom rättspsykiatrin förkortas. Ett bättre omhändertagande i psykiatrisk öppenvård kommer att krävas Kommunala stödinsatser i enskilt eller anpassade boendeformer och meningsfull sysselsättning kommer att krävas. Kriminalvården måste förbättra innehållet i omhändertagandet av intagna med psykiska problem. Missbruksvården måste utvecklas oavsett myndighet. Inte minst gäller detta tidig upptäckt och tidiga adekvata åtgärder. Kunskap i kriminologi och missbruk behöver förbättras hos personalen inom verksamheter som möter ungdomar, så att tidig upptäckt och tidiga insatser möjliggörs. Innehåll och kvalitet i hela vårdkedjan måste utvecklas och förbättras. Samverkan mellan myndigheter och samarbete mellan handläggare i enskilda ärenden måste förbättras för att säkerställa kontinuitet och hög kvalitet i vård och stöd. Kunskap om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder samt kunskap om det egna och samverkande myndigheters ansvar för insatser måste förbättras i alla berörda myndigheter och verksameter. Om inga åtgärder vidtas beträffande utbildning kommer verksamheterna att tvingas nyrekrytera personal med en grundutbildning som i huvudsak har en annan inriktning än psykiatri/psykiskt hälsa. Istället måste varje myndighet själv bekosta en omfattande myndighetsspecifik och verksamhetsanpassad vidareutbildning för att uppnå erforderliga baskunskaper inom sitt verksamhetsområde. Brist på adekvat grundutbildad personal kommer att försvåra utvecklingen av innehåll och kvalitet i hela vårdkedjan. Planerade utökningar inom rättspsykiatri och kriminalvård kommer att ytterligare förstärka behovet av personal med adekvat utbildning. Förslag till åtgärder Rekrytering till studier med inriktning mot psykiatri/psykisk hälsa måste förbättras. Detta föreslås ske genom följande åtgärder:

12 11 Ett stabilt utbildningssystem utvecklas med gemensam basutbildning med inriktning psykiatri/psykisk hälsa. Utbildningen skall ha en röd tråd från omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå till eftergymnasial utbildning inklusive högskola. Det livslånga lärandet skall underlättas så att individen kan växla mellan yrkesarbete och utbildning/vidareutbildning. Därigenom möjliggörs både verksamhetsutveckling som personlig utveckling med en akademisk karriär samt forskning och utveckling för dem som så önskar. Befintliga återvändsgränder måste elimineras. På projektgruppens uppdrag Per-Åke Warg Projektledare Arbetsgrupp Gudrun Johansson, vårdutvecklare, Rättspsykiatrisk verksamheten, psykiatriska kliniken, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Lotta Warg, enhetschef, allmänpsykiatriska enheten i Vänersborg, psykiatriska kliniken NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Håkan Zandén, kriminalvårdschef, Vänersborg Anita Blomster, enhetschef, socialförvaltningen, Vänersborgs kommun Göran Björling, överläkare, psykiatriska kliniken, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Håkan Fredén, forskningsledare, Högskolecentrum Vänersborg Per-Åke Warg, projektledare, Högskolecentrum Vänersborg, projektledare Statistiska bearbetningar har gjorts av Håkan Fredén. Administrering och granskning av enkäterna har gjorts av Marie Hermansson, assistent, Högskolecentrum Vänersborg. Bearbetning av enkätsvar beträffande rekryteringssituationen har gjorts av Jessica Lindskog- Sultan, assistent, Högskolecentrum, Vänersborg. Adjungerad till arbetet har varit Bo Eriksson, professor på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV.

13 12 Bakgrund och uppdrag Bakgrund Ansvaret för att tillgodose behovet av vård, stöd och rehabilitering är delat mellan olika samhällsorgan, den enskilde och anhöriga och är inte en uppgift exklusivt för hälso- och sjukvården. Vård, stöd och rehabilitering av människor med psykiska problem, störningar och funktionshinder är en kunskapsintensiv och omfattar personal i alla berörda verksamheter. Vård av människor med psykiska problem har under senaste decennierna genomgått stora förändringar. Sektoriseringen under talet innebar att psykiatrins öppenvård byggdes ut, decentraliserades och fick ett geografiska ansvar för vården. Mentalsjukvården reducerades i motsvarande takt. Psykiatrireformen 1995 innebar att kommunerna fick ett tydligare ansvar för vård, stöd och social insatser i särskilt boende och inskrivna i dagverksamheter beträffande vårdtagare med långvarig och allvarlig psykiskt störning. Förändringar i vårdstrukturen Det är vanligt att människor med psykiska problem är beroende av samhällets insatser ibland av flera myndigheter och dessa i samverkan. Enligt psykiatriutredningen, Välfärd och valfrihet, SOU 1992:73 beräknades totala samhällskostnaden för psykisk ohälsa 1991 till ca 45 Mdr kronor (1996 års prisnivå). Samhällets möjligheter att tillgodose de psykiskt långtidssjukas behov av insatser har påtagligt förändrats sedan psykiatriutredningen presenterades. Det gäller såväl ekonomiskt bistånd som av vård och rehabilitering inom vårt gemensamma trygghetssystem. Samhällsekonomiska utvecklingen och besparingar i välfärdssystemet har i vissa fall också inneburit en övervältring av ansvar och kostnader såväl inom som mellan berörda myndigheter. I vissa fall har detta skett utan någon form av samordning vare sig på lokal, regional eller samhällsnivå. Inom psykiatrin Vårdsplatser har reducerats och vårdtiderna i sluten psykiatrisk vård kontinuerligt förkortats, bl a till följd av nya behandlingsmetoder och utbyggnad av alternativa öppna och halvöppna vårdformer. Slutenvården är idag mera av akut karaktär och vårdtiderna uppgår enligt uppgift idag till i genomsnitt några dagar. Patienter i öppen vård kan härigenom ofta ha en svårare psykisk problematik och ett mera sammansatt behov av vård, stöd och rehabilitering. Inom kommunerna Socialtjänstlagen ger kommunerna det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får sina behov tillgodosedda om ingen annan gör detta. Det undantar inte andra myndigheter sina ansvar, men innebär att ansvaret ytterst ändå faller på kommunerna om så inte sker. De vårdtagare som kommunerna möter idag är en helt annan grupp är den som var aktuell när psykiatrireformen genomfördes Vårdtagarna är yngre och har ett mera omfattande och sammansatt vård- och stödbehov. Utöver sina psykiska problem har de ofta ett samtidigt missbruksproblem

14 13 eller beroende. Kommunens insatser är därför inte begränsade till omvårdnad och socialpsykiatriska insatser, utan omfattar idag även mera av rehabilitering än tidigare Inom kriminalvården Sedan Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes, LRV, 1992 har allt fler dömts till fängelsestraff, trots att de har svåra psykiska störningar och problem. "Allvarlig psykisk störning" är ett juridiskt begrepp och innebär att man kan ha svåra psykiska problem men ändå inte uppfylla kriterierna för detta begrepp. Personlighetsstörningar och missbruk är mycket vanligt bland kriminalvårdens klienter. Inom Statens institutionsstyrelse, SiS samt inom Hem för vård eller boende, HVB Barn- och ungdomspsykiatrin har få vårdplatser i sluten vård och arbetar i huvudsak genom öppen vård och konsultativt för patienter som vårdas inom andra institutioner. Exempel är ungdomsvården inom statens institutionsstyrelsen, SiS, eller inom HVB-hem. Ungdomarna vårdas oftast pga av social problematik, missbruk eller kriminellt beteende och många har psykiska problem och ofta svåra sådana. Behov av kunskap och kompetens Det fördelade samhällsuppdraget för vård och stöd kräver kunskap och kompetens hos personalen i alla berörda verksamheter. Förutom kunskap inom respektive myndighet om sitt eget och samverkande myndigheters ansvar för insatserna, måste kunskap finnas om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder Detta är ett villkor för att berörda verksamheter skall kunna samarbeta och ta sitt samhällsansvar. Svagaste grupper drabbas när samhället sparar När samhällts resurser krymper är risken stor att de svagaste grupperna i samhället, t ex vissa grupper inom försäkringssystemet, patientgrupper inom hälso- och sjukvården eller vårdtagare inom socialtjänsten inte kommer att få sina medicinska eller sociala vård-, stöd- och rehabiliteringsbehov tillgodosedda i tillräcklig utsträckning. Om detta sker parallellt med besparingar och indragningar inom sjukvården eller socialtjänsten blir effekten en ökad konkurrens om minskande resurser inom och mellan olika verksamheter eller olika svaga grupper. Risken är uppenbar att människor med svårare psykisk problematik riskerar att trängas bort vid resursbrister i samhället, medan de med lindrigare problem kommer att kunna få sina behov tillgodosedda. Brister i vård och stöd för de med de svåraste psykiska problemen är också en riskfaktor för att fler begår allvarliga brott till följd av psykisk ohälsa. Svagaste gruppen är den med allvarliga psykiska problem och ett samtidigt missbruk.

15 Figur 2. Bilden visar schematiskt befarade övervältringseffekter av patienter och vårdtagare mellan berörda myndigheter vid besparingar i samhällets trygghetssystem. Kostnadsfördelningen baseras på uppgifterna i psykiatriutredningens slutbetänkande ÖVERVÄLTRINGSEFFEKTER MELLAN HUVUDMÄN Övervältring genom besparingar i trygghetssystemen och ökad konkurrens om minskade resurser i kommuner och landsting 14 Ändrade indikationer för med färdig - bedömning Övervältring från trygghetssystemen Statliga trygghetssystemen Sjukvård Sociala åtgärder o sysselsättn Nya svaga grupper som faller igenom Nya svaga grupper som faller igenom Svagaste grupperna faller ur systemet Kostnadsrelationer mellan samhällets olika trygghetssystem korrigerat för skatteväxling i psykiatrireformen Per-Åke Warg Faktorer som påverkar antalet som vårdas inom rättspsykiatrin eller fängelse Enligt Nationell psykiatrisamordning uppgår antal patienter som dömts till rättspsykiatrisk vård till knappt 400 per år, i stort sett oförändrat, sedan Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes Däremot har antalet inneliggande patienter ökat från ca 600 till 875, antal under permission ca 200 till ca 500 och totalt antal som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård från drygt 800 till mellan 1993 och Motsvarande utveckling har skett beträffande luten ungdomsvård inom SiS, dvs ungdomar som döms till ungdomsvård istället för till fängelse och utvecklingen inom kriminalvården har genomgått och genomgår samma utveckling. Epidemiologiska samband som styr utvecklingen Det finns ett direkt samband mellan antal som döms till vård under ett år, incidens, och vård-/strafftidens längd med hur många som samtidigt vårdas inom sluten vård/ institution, prevalens. Risken för att en individ begår brott under påverkan av allvarlig psykisk störning påverkas av positiva och-/eller negativa faktorer i individens konstitution, av den sociala miljö denne befinner sig allt ifrån barn- och ungdom och genom livet, samt den vård och det stöd denne i sin utveckling. Vårdtidens längd inom rättspsykiatrin påverkas både av innehåll och kvalitet i vård och behandling och av i vilken grad samhällets samlade stödresurser kan organiseras för

16 15 individen. Dessutom finns ett starkt samband mellan graden av förändring av samhällets syn på och straff, vilken ibland kan påverkas av enskilda händelser, och utveckling av vårtidens längd. Inom ramen för det rättspsykiatriska utvecklingsarbetet i Västra Götalandsregionen gjordes en analys av hur utvecklingen av antal patienter i sluten rättspsykiatrisk vård skulle bli om förändringar inträffar beträffande antal som döms eller om vårdtidernas längd förändras. Genom att genomsnittliga vårdiden är lång, ofta flera år, innebär detta varje nydömd klient/patient genererar ett lika stort behov av platser som medelvårdtiden. En ökning av antal dömda med långa vårdtider medför därför en kumulativ effekt i ökat behov av antal platser. Detta samband gäller vid relativt små grupper på samhällsnivå och vid långa vårdtider. Sker en samtidigt kraftig förlängning av vårdtider uppkommer en exponentiell ökning av antal patienter i rättspsykiatrisk vård. Samma förhållande gäller för utvecklingen av antal som är dömda till fängelse. Följande förutsättningar används: 1. Vårdtiden ökar med 2% per år. Antal nydömda" per år är oförändrat 2. Samma som 1 och antal men antal nydömda" ökar med 3 per år 3. Medelvårdtiden minskar med 2% per år. Antal nydömda" är oförändrat 4. Samma som 3 och antal nydömda" minskar med 3 per år Figur 3. Bilden visar utvecklingen av antal patienter vid förändring av antal som döms till vård eller av vårdtidens längd Möjlig utveckling av antal patienter i sluten rättspsykiatrisk vård i Västra Götalandsregionen d l /12/ Relationen antal år2 ti/ nydömda t år 1 ökn 2% per år fr 1999 Antal inneliggande tidi t ti t Antal nydömda per tiår. t Of fr o m d l 31/ Relation antal nydömda ti t åökn 2/ 2% per åm f 2001 Antal samtidigt ipatiente li d Antal nydömda 3 per ti år t fr ök o m /12/ Relationen antal 2 /nydömda å år 1 minskn per % år fr Antal samtidigt patienter Antal nydömda patienter år of f r o / Relation antal patienter å/nydömda år 1 per år fr o % m Antal samtidigt patiente Antal nydömda minskar i med 3 per år fr 2001

17 16 Analysen visar således att största möjligheten att påverka vårdvolymen är att arbeta preventivt så att risken att begå brott, eller förhindra att återfall och nya brott begås, med eller utan inverkan av allvarlig psykisk störning minskar. Behov av gemensam kunskapsbas En gemensam kunskapsbas i form av grundutbildning med inriktning psykiatri/psykisk ohälsa behövs hos samtliga berörda verksamheter, förutom att berörda myndigheter kompletterar med egna interna myndighetsspecifika vidareutbildningar. Nationell psykiatrisamordning har tillsammans med Socialstyrelsen givit en arbetsgrupp i uppdrag att utveckla förslag på några utbildningssatsningar inom området. Man konstaterade också att det saknas en nationell överblick över aktuell utbildningsnivå med inriktning psykiatri/psykisk hälsa inom berörda myndigheter och verksamheter samt rekryteringssituationen. Utbildningsuppdraget kompletterades därför med att genomföra en inventering av utbildningsnivån, inriktning psykiatri, i berörda verksameter, rekryteringsbehovet till följd av utökade verksamheter inom rättspsykiatrin och kriminalvården samt rekryteringssituationen för vissa strategiska personalgrupper.. Beskrivning av förslag till ny grundutbildning Arbetsgruppen har lämnat förslag till ny grundutbildning på högskolenivå Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education). Efter genomgången och godkänd utbildning erhåller man en Yrkeshögskoleexamen 120hp/Cr. Huvudområdet är omvårdnad. Huvudförslaget presenteras i en sammanfattande utbildningsplan med kurs- moduluppbyggnad. Utvecklingsarbetet presenteras i en rapport, respektive utredning. Utbildning är målgruppsinriktad och omfattar 120 hp och följer Bolognaöverenskommelsen om framtidens högskoleutbildningar. Detta innebär bl a att den skall vara möjlig att föra med sig i Europa. Den är moduluppbyggd och där varjes modul även skall kunna läsas som vidareutbildning/kompetensutveckling av redan anställd personal. Man skall kunna varva teoretiska studier med arbete och därigenom kunna läsa till en hel examen under längre tid. Utbildningen är i hög grad utformad som distansutbildning och öppnar härigenom för det livslånga lärandet. Utbildningen ges i samarbete mellan Mittuniversitetet, Malmö högskola samt Högskolan Väst. Det skall vara möjlig att läsa samma utbildning samtidigt på alla tre högskolorna. Målet är att på längre sikt skall samma utbildning kunna läsas i hela landet. Inventering av utbildningsnivån Målgrupp för inventeringen är personal inom olika myndigheter och verksamheter som i sin yrkesutövning möter människor, klienter eller patienter med följande problem: Psykiskt störda lagöverträdare inom kriminalvård, rättspsykiatrisk vård, kommun, SiS och HVB samt andra patienter/klienter med särskilt komplicerad psykisk problematik, här definierat såsom utagerande/farlighet samt patienter med diagnostiserad psykisk sjukdom och samtidigt missbruk, sk dubbeldiagnos.

18 17 Till gruppen räknas också personal inom verksamheter som riktar sig till personer med vissa neuropsykiatriska störningar (autism och autismliknande störningar), utvecklingsstörning och personer som drabbats av hjärnskada i vuxen ålder och med en samtidig psykisk sjukdom. Inom kriminalvården, men också inom institutionsvården inom SiS, avses personal inom enheter/avdelningar som har den tyngre gruppen psykiskt störda, oavsett om någon psykiatrisk diagnos har ställts eller ej. Undantagna från inventeringen är verksamheter som enbart vårdar ungdomar under 15 år, samt personer som vårdas inom kommunal äldreomsorg. Framtida pensionsavgångar samt avsaknad av ersättningsutbildning för tidigare skötarutbildning riktad mot dessa områden motiverar också behovet av en ökad kunskap som underlag för långsiktiga personalstrategiska åtgärder samt för planering och utformning av utbildning och kompetensutveckling inom olika myndigheter på olika nivåer i samhället. Inventeringen syftar till att ge en ögonblicksbild över utbildningsnivån/ kompetensstruturen och en framtidsbild från ett strategiskt urval av berörda verksamheter april Utbildningsnivå hos personal som arbetar inom andra verksamheter Människor med psykiska problem av olika art och svårighetsgrad får vård och stöd även inom andra verksamheter under hela sin livs- och sjukdomskarriär, ine minst sedan ansvaret för att ge vård och stöd har genomgått så stora förändringar i samhället. Analogt för verksamheter som riktas mot den ursprungliga behovsgruppen, saknas även kunskap över utbildningsstrukturen hos personal som arbetar inom allmänpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt i kommunal verksamhet som riktar sig till psykiatrireformens målgrupp, dvs människor med allvarliga och långvariga psykiska störningar samt inom privata behandlingshem. Vården till gruppen Unga vuxna innebär bl a att gränsdragningen i åldersgrupperna mellan barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin blir mera flytande och även behov av kompetensen inom berörda vårdområde. Inventering av rekryteringssituationen för valda personalgrupper samt ökat personalbehov genom planerade nybyggnationer inom rättspsykiatri och kriminalvård För att ytterligare fördjupa kunskapen om framtida personalbehov, inventerades även aktuell rekryteringssituation för några valda nyckelgrupper av personal samt behov av personal till följd av planerade utbyggnader inom rättspsykiatrin och kriminalvården.

19 18 Enkäten beträffande rekryteringssituationen riktade sig till berörda verksamhetschefer/motsvarande i de myndigheter/ verksamheter som inventeringen av utbildningsnivån omfattade. Beträffande enkäten om utbyggnader och personalbehov nåddes hela rättspsykiatrin, då inventering av utbildningsnivån omfattade samtliga rättspsykiatriska verksamheter i Sverige och för kriminalvården besvarades den enkäten av Kriminalvården, huvudkontoret, HK. Metod Inventeringen omfattar följande delområden: Personuppgifter (ej identifierbart) Organisation/arbetsområde Utbildning (grundutbildning) Kompetensutveckling Avgränsning av studiegruppen Inventeringen omfattar ordinarie personal samt vikarier, men inte timanställda. I formuläret ges flera olika svarsalternativ men inga öppna frågor. Varje ja registreras med kryss i ruta. Varje delområde omfattar ett antal frågor och svarsalternativ, t ex ålder och organisation. Inom delområde Organisation sker även förtydligande på arbetsområde/funktion inom respektive organisation, t ex sluten eller öppen vård. Inom frågeområdet Utbildning kan flera alternativ besvaras med ja. Detta innebär att hela studien kan resultera i ett stort antal kombinationer av svarsalternativ. I de fall flera alternativ har lämnats beträffande Utbildning har omkodning av kombinationer av svarsalternativen gjorts, så att det alternativ med högsta nivå för syftet med inventeringen blir det samlade svaret. Om t ex någon har kryssat för alternativen grundskola och gymnasieskola blir det omkodade samlade svaret gymnasieskola, eller om någon har kryssat för skötarutbildning och fritidsledarutbildning blir det omkodade svaret skötare. Gruppen med skötarutbildning är särredovisad från gruppen medhögst gymnasienivå, trots att utbildningen var tvåårig och låg på gymnasienivå. Om någon har svarat gymnasium och även skötarutbildning blir det samlade svaret skötarutbildning. Motivet är att den tvååriga skötarutbildningen är av centralt intresse för inventeringen. Den finns inte längre och någon ny som ersätter denna saknas utöver omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå. Bland högskoleutbildning (med avlagd examen eller avslutat program) eller beträffande vidareutbildning finns gruppen Annan högskoleexamen eller program respektive Annan högskoleutbildning. Enkäten avser specifika utbildningar med inriktning mot arbete för målgruppen. Därför förekommer även andra utbildningar hos personalen som inte preciseras i enkäten. Inom frågeområdet Kompetensutveckling innebär alla olika svarsalternativ med en eller flera kurser per individ en oändligt antal kombinationer. I studien görs ingen gene-

20 19 rell omkodning av dessa svarsalternativ till någon samlad grupp. Däremot kan respektive myndighet bestämma gruppering av vissa likartade eller näraliggande kurser/ utbildningar som är intressanta för den myndigheten. Som exempel anger SiS att kurserna Socialt arbete, Socialpedagogik samt beteendeterapi kan vara lämpliga att koda samman till en för SiS relevant grupp. Respektive chef som har tillgång till personalmatriklarna för sin personal ansvarar för besvarande av enkäten för varje individ. Resultatet av inventeringen är i denna studie endast intressant på gruppnivå och inte på individnivå. Följande metod att samla in enkätsvaren valdes Registrering på pappersblankett Registrering via pappersenkät innebär ett omfattande manuellt registreringsarbete vid besvarande av enkäten. Metoden möjliggör optisk inläsning och registrering av svaren. Därför valdes pappersblankett. En alternativ metod som diskuterades var att fylla i svaren via Webb. Fördelarna med en Webbaserad metod är att papper inte behöver fyllas i och skickas per post. Nackdelen är att alla verksamheter inte har tillräcklig vana att arbeta med denna metod. Bortfallet befarades bli stort. Testinventeringar En testinventering skickades den 24 november 2006 ut till följande verksamheter: Kriminalvården i Vänersborg, sluten och öppen anstalt samt frivård Fagareds ungdomshem, Fagared och Gudhemsgården, Gudhem, SiS Psykiatriska kliniken avd 67 (psykosvård) NU-sjukvården Psykiatriska öppenvården i Vänersborg, NU-sjukvården Socialtjänsten, Vänersborgs kommun Svar med ifyllda inventeringsunderlag inkom från samtliga enheter, i vissa gavs förslag till förbättringar. Exempel på förbättringsförslag var att skapa en hierarki beträffande grundutbildning samt att precisera sådana, t e x specialistutbildning i psykiatri för sjuksköterskor. Genomgångna kurser i vidareutbildning föreslogs preciseras ytterligare, t ex psykoterapiutbildning steg 1 och steg 2 samt inriktning.

21 20 Ny testinventering Inventeringsunderlaget vidareutvecklades, bl a med stöd av inkomna synpunkter. Bl a bestämdes att någon fråga om behov av kompetensutveckling inte skulle ställas i inventeringen. Skälet var att just de framtida behoven av kunskap och kompetens är den grundläggande fråga som skall utvecklas inom ramen för Utbildningsprojektet. Det reviderade underlaget skickades därefter ut till projektgruppen i Utbildningsprojektet för synpunkter. Samtidigt skickades materialet ut för en förnyad testinventering till de verksamheter som genomförde den första samt till rättspsykiatrin i NUsjukvården. Ifyllda testinventeringar lämnades av samtliga enheter och några lämnade även synpunkter på denna enkäts utformning. Exempel var bl ytterligare förtydligande av kurser för vidareutbildning. Förnyad redigering gjordes efter att gruppen samrått med professor Bo Eriksson, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV, Göteborg. Förstudie i fullskalemiljö Undersökningsgrupper i förstudien Innan urval av studiegrupper samt utskick av inventeringen genomfördes, beslutade arbetsgruppen att en förstudie av inventeringen skulle göras i fullskalemiljö inkl blanketter, anvisningar, automatisk inläsning av svaren samt bearbetning av resultatet avseende en enhet inom varje studiegrupp. Syftet med förstudien var att testa att logistik och teknik fungerar genom hela processen innan huvudstudien genomförs. För att underlätta dialogen med berörda chefer valdes dessa enheter inom Västra Götaland.

22 21 Förstudien omfattade följande enheter. Undersökningsgrupp En vårdavdelning, rättspsykiatrisk vård En vårdavdelning, sk. särskilt vårdkrävande patienter, SVK En övrig psykiatrisk vårdavdelning Psykiatrisk öppenvård En avdelning Barn- och ungdomspsykiatri Kommunal verksamhet för boendestöd Kommunalt boende för psykiskt funktionshindrade Kommunal boendeverksamhet för missbruk och ekonomisk biståndshandläggning En behandlingsavdelning inom sluten kriminalvårdanstalt En motivationsavdelning inom sluten kriminalvårdanstalt En avdelning inom öppen kriminalvårdanstalt Häkte Frivård En avdelning för LVU inom SiS En avdelning för LSU inom SiS Intagningsavdelning samt motivationsavdelning för LVM inom SiS En avdelning För LVU inom Gryning Vård AB Enhet Pan 2, Rättspsykiatriska verksamheten, Restad Gård, NU-sjukvården Psykosrehab, plan 3, Restad Gård, NU-sjukvården Psykiatriska verksamheten, Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS Psykiatriska öppenvården i Vänersborg Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Vänerparken, Vänersborg Socialtjänsten, Vänersborgs kommun Socialtjänsten, Vänersborgs kommun Socialtjänsten, Vänersborgs kommun Brinkebergsanstalten i Vänersborg Brinkebergsanstalten i Vänersborg Östragård, Vänersborg Kriminalvården i Vänersborg Kriminalvården i Vänersborg Sjöstugan, Fagareds ungdomshem, Lindome Backen, Fagareds ungdomshem, Lindome Gudhemsgården, Gudhem Inlämnade svar från förstudien presenterades för cheferna inom respektive enheter, varefter slutlig utformning av enkäten gjordes. Om en institution ingår i huvudstudien så innebär detta att inventeringen måste göras om i samband med denna.

23 22 Vad medförde testet Inläsningen av ifyllda svarsblanketter blev för omfattande för den verksamhet som bearbetade testinventeringen. FoU-enheten på Halmstad lasarett, som hade bättre utrustning, övertog ansvaret för inläsning av blanketterna i huvudstudien. Viss osäkerhet rådde beträffande hr åldern på den inventerade personen skulle anges och blanketten justerades. Val av inventerade institutioner och kommuner Det är omöjligt att genomföra en totalinventering av samtliga berörda enheter i samtliga myndigheter och vårdgivare som arbetar med målgruppen. Därför har ett strategiskt urval av undersökningsenheter genomförts för att skapa en representation över Sverige och de olika verksamheterna. Inventeringen syftar heller inte till att kartlägga den absoluta sanningen av nuvarande utbildningsnivå inom samtliga berörda myndigheter i Sverige. Målet är att den skall ge en så tydlig nulägesbild att den kan utgöra underlag för planering, utformning och genomförande av olika personalstrategiska beslut och utbildningsinsatser på nationell och om möjligt på regional nivå. Av praktiska skäl måste urvalet av undersökningsgrupper begränsas men ändå samtidigt vara representativt. Inventeringen omfattar ett urval av myndigheter som har ett samhällsuppdrag beträffande vård- stöd och behandling av psykiskt störda lagöverträdare, m fl. Följande verksamheter/myndigheter omfattas: Samtliga institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, 45 enheter Vårdenheter med LVU/LSU-vård och fördelat på respektive Akut vård, Utredning och Behandling Vårdenheter med LVM- vård fördelat på respektive Akut vård, Utredning och Behandling Ett urval av hem för vård eller boende, HVB, och ett urval av privata behandlingshem, 23 enheter Behandlingshem med SOL/LVU- vård - i sin helhet Ett urval av behandlingshem med vilka kriminalvården har avtal med, 9 enheter Behandlingshem med inriktning mot vård alkohol, narkotika och psykisk problematik Ett urval av barn- och ungdomspsykiatriska kliniker, 18 enheter En vårdavdelning En öppenvårdsmottagning Ett urval av psykiatriska kliniker, 48 enheter En vårdavdelning för särskilt vårdkrävande patienter / missbruk eller motsvarande En vårdavdelning för övriga patienter En öppenvårdsverksamhet

24 23 Samtliga rättspsykiatriska kliniker/motsvarande, 22 enheter All personal inom enheterna Ett urval av kriminalvårdsenheter, 21 enheter Ett urval av häkten samt kriminalvårdsanstalter/enheter och inom dessa enheter med inriktning mot psykiska problem, utagerande eller klienter med i övrigt särskilda vårdbehov, öppna anstalter samt och frivårdsenheter. Ett stratifierat urval av kommunala verksamheter, 80 kommuner av olika storlek: Över invånare och därur några statsdelar inom storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, invånare samt kommuner med mindre än invånare. En enhet inom Individ- och familjeomsorg/biståndsenhet En enhet inom Handikappomsorg inkl kommunal psykiatri En enhet inom Boende/boendestöd/sysselsättning Undersökningsenheterna har valts så att de är fördelade över landet och omfattar kommuner och/eller verksamheter av olika storlek. Geografisk fördelning av valda enheter följer de nio regioner som föreslås som alternativ två i "Ansvarsutredningen (Källa: Sveriges regionala indelning - om tillväxtperspektivet får råda, 5 oktober 2005). Inom varje region har valts myndigheter/verksamheter av olika storlek så att hela studiegruppen blir stratifierad och strukturerad så att den representerar hela landet beträffande verksamhet, storlek och geografisk fördelning. Respektive verksamhetschefer valde de specifika undersökningsenheterna inom sin organisation. Berörda myndigheter har geografiskt olika organisatorisk indelning, varför fördelningen av enheterna mellan de nio regionerna inte överensstämmer med de myndighetsindelningar som gäller idag. Beskrivning av undersökningsenheterna Institutionsvården inom Statens institutionsstyrelse, SiS Institutionsvården inom SiS omfattar samtliga behandlingshem/motsvarande. Inom dessa vårdas vuxna eller ungdomar. Vården kan vara frivillig vård eller att länsstyrelsen dömt till vård enligt LVM (missbruk), LVU (ungdomsvård) samt ungdomar som av tingsrätten dömts till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse enligt LSU. En och samma institution kan ha vård baserade på olika domar såsom vård jml. LVM, LVU och LSU. Antal inventerade institutioner uppgår till 45. Inom samma vårdenhet/institution kan vårdbedrivas enligt olika lagrum, LVM, LVU samt LSU. Underlaget till undersökningsgruppen har hämtats från myndighetens hemsida och omfattar följande enheter:

25 24 Tabell 4. Antal valda undersökningsenheter fördelat mellan vård enligt Lagen om vård av missbrukare, Lagen om vård av unga samt Lagen om sluten ungdomsvård, samt antal platser per enhet. Enheter/platser per lagrum LVM LVU LSU Antal inv enheter per lagrum Antal enheter totalt Andel inventerat per lagrum 100% 100% 100% Platser per lagrum för inventerade institutioner Totalt antal platser per lagrum Andel inventerat 100% 100% 100% Hem för vård eller boende, HVB Undersökningsenheterna utgörs av verksamheter som riktar sig till följande målgrupper: Ungdomar: Behandlingshem som riktas mot ungdomar som vårdas jml SoL/LVU. Antal inventerade enheter är 23 av totalt 132 förtecknade på hemsidan dvs 17%. Antal platser på inventerade enheter up uppgår till 398 Vuxna: Behandlingshem som riktas mot vuxna som vårdas för missbruk, psykiska störningar, kriminalitet och som har avtal med kriminalvården. Antal inventerade enheter är 9 och antal platser på dessa uppgår till 283. Någon total volym på nationell nivå av dessa verksamheter har inte kunnat göras och därför heller inte någon beräkning av undersökningsgruppens andel av totala verksamheten. Barn- och ungdomspsykiatri De barn- och ungdomspsykiatriska kliniker som tydligt kan utläsas ur Socialstyrelsens förteckning över samtliga psykiatriska kliniker, november 2005, har inventerats. Antal inventerade kliniker är 18. Allmänpsykiatri Ett urval av psykiatriska kliniker har gjorts. Två vårdavdelningar samt en öppenvårdsenhet per klinik valdes som undersökningsgrupp, där en vårdavdelning skall ha specifik inriktning mot sk. särskilt vårdkrävande patienter, SVK, eller motsvarande samt en övrig slutenvårdsavdelning. Till gruppen SVK inräknas även vårdavdelningar där patienter som dömts till vård vårdas, utan att verksamheten är definierad som en särskild rättspsykiatrisk avdelning enligt Socialstyrelsens förteckning över kliniker. Dessa utgör undersökningsgrupp. Undersökningsenheterna har följande representativitet:

26 25 Tabell 5. Antal valda undersökningsenheter inom allmänpsykiatri samt dess andel av totalt antal kliniker Kliniker Antal kliniker exkl. renodlade LRV- kliniker i studiegruppen 48 Totalt antal kliniker, exkl. LRV totalt 106 Andel inventerade kliniker 45% Totalt antal vpl. på inventerade kliniker exkl. LRV i studiegruppen Antal vårdplatser totalt exkl. LRV totalt Inventerade klinikers andel av vårdplatser totalt 73% Observera att endast en viss del av slutenvården per klinik har inventerats, varför inventeringen inte har motsvarande representativitet på nationell nivå som kliniken. Rättspsykiatri Samtliga rättspsykiatriska kliniker/verksamheter och vårdavdelningar inom allmänpsykiatrin med definierad inriktning mot rättspsykiatrisk vård utgör undersökningsgrupp och som kliniken själva definierar som rättspsykiatrisk vård. Antal inventerade vårdenheter i studiegruppen är 18 och omfattar tillsammans 854 vårdplatser. Basenhet rättspsykiatri i Sala kom ej med i inventeringen. Däremot har i efterhand kompletterats uppgifter om aktuell rekryteringssituation samt förändrat personalbehov till följd av planerad nybyggnation av vårdenhet. Kriminalvård Inventeringen inom kriminalvården riktar sig i första hand till personal verksamma inom anstalter/avdelningar/enheter som har den tyngre gruppen intagna, bl a med psykiska störningar samt handläggare inom frivården, som på motsvarande sätt arbetar med gruppen. Till avdelningarna räknas stödavdelningar, psykavdelningar, SKIavdelningar, allvårdsavdelningar, vissa sjukavdelningar, personal som arbetar inom sk. säkerhetsavdelningar samt avdelningar för särskilt resurskrävande intagna. Urvalet till undersökningsgruppen inom kriminalvården omfattar slutna respektive öppna anstalter, häkten och frivårdsenheter. Avdelningarna definieras i enkäten som säkerhetsavdelning, normalavdelning, behandlingsavdelning samt motivationsavdelning. För kriminalvården har respektive regionkontor gjort urvalet av verksamheter utifrån att dessa är mera inriktade mot definierad målgrupp.

27 26 Tabell 6. Antal valda undersökningsenheter inom kriminalvården fördelat på sluten respektive öppen anstalt, frivård och häkte samt deras respektive andel av totalt antal enheter. Anstalter och platser Sluten Öppen Frivård Häkte anstalt anstalt (enheter) Antal inventerade anstalter Antal slutna. Anstalter samt säkerhetsenheter Andel inventerat 21% 3% 13% 14% Antal inventerade personer Summa 875 Antal anställda totalt Andel inventerat 10% Kommuner Kommunerna i indelades i följande fyra grupper : 1. Kommuner med invånare och över. Inom denna grupp gjordes en särredovisning beträffande storstäder; dvs Stockholm, Göteborg och Malmö inom vilka valdes några stadsdelar. 2. Kommuner med invånare 3. Kommuner med färre än invånare; Motivet att i denna studie var bl a att särskilt belysa misstanken att små kommuner har svårare att säkerställa nödvändig kompetens i verksamheter som är riktade till behovsgruppen än större kommuner. Inventerade kommuner har följande fördelning: Tabell 7. Antal valda undersökningsenheter av kommuner fördelat på olika kommunstorlek samt deras respektive andel av totalt antal kommuner inom respektive gupp. Region/Stad > < Summa Antal kommuner i undersökningsgruppen Antal kommuner totalt i gruppen Undersökningsgruppens andel 41% 20% 28% 28% av totalt antall kommu- ner Antal invånare i undersökningsgruppen Antal invånare totalt i gruppen Undersökningsgruppens andel av totala befolkningen 41% 25% 30% 36%

28 27 Felkällor bland undersökningsenheterna Tolkningen av inriktning för de olika psykiatriska verksamheterna kan i vissa fall vara fel, då vissa, t ex rättspsykiatriska avdelningar eller barn- och ungdomspsykiatriska klinker, döljs inom moderklinikens organisation eller att namnet inte tolkats till rätt verksamhet vid utformning av undersökningsgrupperna. Unika nummer och nummerserier Varje myndighetsområde tilldelades en egen nummerserie och inventeringsblanketter, en för varje anställd person, med ett unikt nummer. Numren var förtryckta på varje inventeringsblankett. Metoden medger att man ur databasen kan göra jämförelser på vilken nivå och med vilka olika kombinationer av jämförelse som önskas. Inventering av aktuell rekryteringssituation för vissa personalgrupper I samband med inventeringen av utbildningsnivån ställdes en särskild till verksamhetscheferna/motsvarande beträffande deras uppfattning av rekryteringssituationen för vissa utvalda personalgrupper. Verksamhetscheferna ombads göra en uppskattning på en sjugradig skala över hur de uppfattar denna per grupp. Inventeringen avsåg följande personalgrupper: Läkare (ej specialister samt specialister i psykiatri Sjuksköterskor med specialistutbildning i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutbildning i psykiatri Övrig vård- respektive omvårdnadspersonal eller motsvarande med kunskap i psykiatri Beträffande gruppen "Övrig vård- respektive omvårdnadspersonal " kan dessa inkludera personal med olika nivåer på grundutbildning, ända från grundskola till eftergymnasial utbildning. Verksamhetscheferna/motsvarande uppmanades att ange sin uppfattning av rekryteringssituationen genom att med kryss markera på en sjugradig skala inom följande intervall: Svårt Bra Svårt Ganska svårt God Medelsvårt Medelbra Ganska bra Bra Läkare Sjuksköterskor med specialistutbildning i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutbildning i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsvarande med kunskap i psykiatri

29 28 Inventering av personalbehov till följd av planerade ny- eller utbyggnader inom rättspsykiatri och kriminalvård För att få ett ännu bättre underlag för långsiktiga personal- och utbildningsstrategiska insatser genomfördes en särskild inventering beträffande rättspsykiatrin och kriminalvården. Inventeringen avsåg planerade nybyggnationer/utökade verksamheter samt förändrat personalbehov och när detta behov bedöms inträda i tid. Denna inventering riktades till verksamhetscheferna/motsvarande inom rättspsykiatrin. Beträffande kriminalvården lämnade kriminalvårdens huvudkontor information om innehållet i aktuell lokalförsörjningsplan, hösten Svarsfrekvens Antal inkomna svar uppgår till Tabell 8. Sammanställning över antal myndigeter som har besvarat enkäten samt antal svar per myndighet. Myndighet Antal inventerade enheter Svarsfrekvens Gruppens andel av totalt antal enheter Andel av undersökningsgruppen som svarar Antal svar avseende antal personer Statens institutionsstyrelse, % 31 69% SiS Behandlingshem 27 (17%) 7 (26%) 78 SOL/LVU/LVM Behandlingshem (kriminalvården) 9 Ej beräknat 4 44% 54 Barn- och ungdomspsykiatri % 14 78% 420 Allmänpsykiatri 48 37% 25 52% Rättspsykiatri % % Kriminalvården Sluten anstalt 11 21% 7 64% 307 Öppen anstalt 1 3% 1 100% 7 Frivårdsenhet. 5 13% 4 80% 93 Häkte 5 14% 4 80% 177 Kommuner > % 24 75% Kommuner % 19 70% 446 Kommuner < % 9 42% 120 Summa svar % % Genomförande Enkäten skickades ut till samtliga undersökningsenheter fr o m 20 mars 2006, förutom till kriminalvården. Kriminalvården ville själva välja sina undersökningsenheter och enkäten skickades därför ut till kriminalvården först i slutet på juni. Sista undersökningsenhet besvarade enkäten i augusti 2006.

30 29 Tekniska kommentarer till inkomna svar Bortfallsanalys och teniska kommentarer I bilaga 1 kan utläsas såväl på karta som på förteckningen över respektive myndighet/verksamheter inkl nummerintervall avseende inventeringsblanketter, som skickats ut samt vilka myndigheter/verksamheter som har besvarat enkäten. Generellt gäller följande: Att i de verksamheter som följt anvisningarna vid besvarande av enkäten finns inget bortfall. Att i de fall den anställde själv har besvarat enkäten har många kommenterat svaren, formulerat andra utbildningar samt fyllt i blanketten på ett ej korrekt sätt med risk för bortfall. Att personal som är sjuklediga eller tjänstlediga inte kommer med i inventeringen; bortfall. Å andra sidan kan personalmatriklar sakna notering om vissa genomgångna vidareutbildningar, varför svaren kan bli ofullständiga även om inventeringen är rätt genomförd enligt anvisning. Födelseår Enkäten blev i ett avseende oklar avseende fråga om intervall inom vilket man var född. Avvikelse mellan angivet födelseår och födelseintervall har justerats före inläsning av svarsblanketten, 78 stycken. Organisationstillhörighet Många har angivit inom vilken delverksamhet man arbetar, men glömt att ange myndighet. I vissa fall har personen angivit samtliga myndigheter denna varit anställd hos tidigare. Korrigering gjordes genom att endast ta med den myndighet från vilken enkäten kommer. Antal nytryckta och omgjorda enkäter, 78 stycken. Utbildning Många har angivit specifik högskoleutbildning, men glömt ange grunduppgiften Högskoleutbildning (med avlagd examen eller helt program). Antal rättade enkäter, 29 stycken. Avsaknad av enkäter I de fall tillräckligt antal enkäter har saknats har några gjort kopior av originalet istället för att rekvirera nya. Svaren på dessa har manuellt överförts till nya blanketter med nytt nummer inom myndighetens nummerintervall, 7 stycken. Bristfälligt ifyllda blanketter Vissa blanketter var ifyllda med bläck, rättade genom överstrykning av vissa frågor, kommenterat frågor, kladdiga mm. Nytryck av varje enskild blankett med sitt unika nummer fick göras, samt manuell överföring av uppgifterna till dessa, 163 stycken.

31 30 Övriga kommentarer För de enkäter som fyllts i av respektive chef som har tillgång till personalmatrikeln har svaren i princip varit rätt ifyllt. I de fall uppgifter varit fel ifyllda, har detta varit konsekvent gjort och i de flesta fall kunnat rättas. I de fall som enkäterna har skickats ut till respektive anställd för att denne själv skulle besvara den, kan man misstänka att ingen anvisning för ifyllande av enkäten har bifogats, utan var och en har svarat så gott man har kunnat. Förutom att flest fel finns inom dessa svarsblanketter, bortfaller också svaren för de som är sjukskrivna och tjänstlediga. Vid jämförelse med totalt antal svar mellan olika analyser kan dessa variera något. Skillnaderna är marginella och förklaras av att en person kan ha lämnat flera svarsalternativ inom olika frågeområden. Bedömning av rekryteringssituationen Respektive verksamhetschef/motsvarande har bevarat enkäten beträffande bedömning av rekryteringssituationen för fyra utvalda olika grupper av anställda. Det finns en risk att den senaste rekryteringen inom respektive grupp är den situation man relaterar sitt svar till. Svaret behöver därför inte entydigt spegla rekryteringssituationen generellt för de olika personalgrupperna inom verksamheten. I gruppen omvårdnadspersonal ingår bl a personer med skötarutbildning, men även personer med omvårdnadsprogrammet, grundskola, annat gymnasieprogram eller eftergymnasial utbildning m fl som högsta nivå på sin grundutbildning. Om definitionen av gruppen hade varit krav på t ex den äldre tvååriga skötarutbildning, antas att rekryteringssituationen hade bedömts som svårare. Rekryteringssituationen per personalkategori redovisas med diagram och ibland med tabell över svaren, där antal svar är så många att de utgör ett acceptabelt statistiskt underlag. I övriga fall redovisas inte något resultat, utan endast en kommentar. Resultat av inventeringen per myndighet Redovisningen presenterar inte alla de möjligheter till analyser som kan göras. Däremot finns alla inrapporterade svarsblanketter och svarsalternativ samlat i en databas. Detta möjliggör, om behov uppstår eller efterfrågas, att man kan komplettera med ytterligare analyser. Grundutbildning Grundutbildning redovisas i strategiskt viktiga och preciserade grupper av utbildning inom olika utbildningsnivåer. Dessa är valda med syfte att spegla utbildningsnivå med inriktning mot psykiatri/psykisk hälsa och andra klientrelaterade insatser inom respektive myndighet. Motivet är att inventeringen skall ge en aktuell bild över personalens kunskap- och kompetensnivå inom området. Inventeringen skall även ge vägledning för utbildnings- och personalstrategiska åtgärder för att man skall klara framtidens krav, inom ramen för respektive myndighets samhällsuppdrag.

32 31 Högst gymnasieutbildning Till gruppen med högst gymnasieutbildning räknas grundskola samt gymnasieskola inkl omvårdnadsprogrammet. Den äldre tvååriga skötarutbildningen är särredovisad och ingår bland de "Preciserade" eftergymnasiala utbildningarna. Vill man räkna in gruppen med skötarutbildning bland gruppen med högst gymnasium, kan var och en göra utifrån uppgifterna i tabellerna. Preciserade eftergymnasial utbildningar exkl högskola Till gruppen preciserade eftergymnasiala utbildningar räknas följande i inventeringen: Skötarutbildning (tvååriga), fritidsledarutbildning, kriminalvårdens grundläggande utbildning, KRUT, kvalificerad yrkesutbildning, KY, med inriktning psykiatri/ institutionsvård eller motsvarande. Skötarutbildningen är egentligen en utbildning på gymnasienivå, men inräknas i denna grupp, eftersom den har en specifik och direkt inriktning mot verksamhetsområdet psykiatri/psykisk ohälsa. Detta innebär att om man vill jämföra andelen med grundutbildning på högst gymnasienivå, oavsett inriktning, mellan myndigheterna, måste skötarutbildade först läggas samman med den gruppen. Högskoleutbildning/hela program Av högskoleutbildningar/hela program har specificerats sådana som bedöms mest relevanta för arbete med människor med psykiska problem och störningar/människovårdande verksamheter. Övriga högskoleutbildningar eller program har samlats under rubriken "Annan högskoleexamen eller program". I gruppen Preciserade högskoleutbildningar/program har följande inräknats: Sjuksköterska, respektive sjuksköterska med specialistutbildning psykiatri, socionom, arbetsterapeut, sjukgymnast, fritidspedagog, socialpedagog, lärare, beteendevetare, jurist, psykolog, psykoterapeut, Master of Public Heath, läkare samt specialist i psykiatri, social omsorg. Annan högskoleexamen eller program omfattar alla övriga grundutbildningar på högskolenivå som finns noterad i den anställdes personalakt, oavsett ämnesområde/ program. Vissa grundutbildningar är få i underlaget för vissa myndigheter. Dessa har sammanförts med gruppen Annan högskoleutbildning eller program, t ex beteendevetare och sjukgymnaster. Den samlade gruppen har i redovisningen döpts till Övrig högskola. För vissa myndigheter kan ytterligare någon grupp ha räknats in i denna. Detta redovisas under berörd myndighet. Kompetensutveckling (högskoleutbildning utan avlagd examen eller annan utbildning Kompetensutveckling högskola omfattar preciserade utbildningar inom följande nivåer: 1<10P P, 21-40P, 41-60P samt >60P. Annan utbildning avser samma ämnesområden som kompetensutveckling, men är ej preciserad i omfattning eller nivå. Följande ämnesområden är preciserade: Beteendevetenskap, socialpedagogik, juridik, psykologi, kriminologi, sociologi, socialpsykiatri, socialpolitik, pedagogik och handledning, Aggression replacement training, ledarskap, verksamhetsanpassad

33 32 kompetensutveckling, VAK, psykiatri, miljöterapiutbildning, folkhälsovetenskap, missbruk/beroendevård, socialt arbete, samt samtalsmetodik/ bemötande. Övriga högskolekurser har samlats under rubriken "Annan högskoleutbildning". Utbildningar inom Annan utbildning kan vara viktiga inom en myndighet och speglar sannolikt de krav på kompetenser som idag krävs utifrån vars och ens samhällsuppdrag men inte direkt för målgruppen med psykiska problem. I rapporter används begreppet vidareutbildning synonymt med kompetensutveckling Psykoterapiutbildning Utbildning i psykoterapi steg 1 och steg 2 har inventerats. Följande inriktningar är preciserade: Kognitiv inriktning, psykodynamisk inriktning, dialektisk beteendeterapi samt familjeterapiutbildning. Redovisning av kompetensutveckling skall tolkas så att för varje kurs/utbildning (intervall av akademiska poäng) har ett antal personer genomgått denna, som regel som högsta nivå. Annan utbildning avser ej poängsatta kurser och kan omfatta kurser från en dag och uppåt. De är heller inte åsatta högskolepoäng och är därför svåra att jämföra inom gruppen Annan utbildning och även med högskolekurser och Annan högskoleutbildning. Man kan inte lägga samman antal personer eller procentsatser för de olika utbildningarna och få totalt antal personer med olika former av vidareutbildning/fortbildning. En person kan ha gått flera kurser och inom olika ämnesområden. Man skall istället läsa sammanställningen som en redovisning av myndighetens kunskapskapital i form av antal genomgångna kurser och på olika nivåer av poäng. Slutsumma per kompetensutvecklingsnivå för varje myndighet redovisar således antal genomgångna kurser inom respektive nivå. Respektive slutsumma per kurs kompletteras med relationen antal genomgångna utbildningar per 100 anställda individer. Detta skulle kunna spegla det relativa samlade kunskapskapitalet inom de olika myndigheterna utöver personalens grundutbildning. Det skulle också kunna uttryckas som ett mått på myndighetens kunskapskultur. Åldersfördelning Åldersfördelningen redovisas i tabellerna i tioårsgrupper <20-49 år, samt i femårsgrupper år för några viktiga personalgrupper med inriktning mot vård och stöd för människor med psykiska problem. Vidare redovisas beräknad pensionsavgång per grupp inom tio respektive femton år. Motivet är att dessa grupper är närmast i tid för pension och behöver nyrekryteras. För vissa grupper bedöms att det krävs relativt omedelbara beslut om personal- och utbildningsstrategiska åtgärder inom olika myndigheter och på olika nivåer i samhället.

34 33 Statens institutionsstyrelse, SiS Tabell 9. Antal valda enheter i studiegruppen, samt antal som besvarat enkäten Myndighet Antal enheter i undersökningsgruppen Gruppens andel nationellt Svarsfrekvens Statens institutionsstyrelse, SiS Andel av undersökningsgruppen som svarat % 31 (1 501) 69 % Grundutbildning I grundutbildningen särredovisas både Kvalificerad Yrkesutbildning, KY, och Kriminalvårdens grundutbildning, KRUT, trots att dessa till antal är jämförelsevis marginella. Motivet är att dessa utbildningar är relativ nya och särskilt utformade för sina respektive verksamhetsområden. Tabell 10. Fördelning i procent grundutbildning samt högskola i sammandrag, SiS Högst Specifika utbildningar Högskola Totalt Verksamhet gymn * Skötare Fritidsledare KY Krim v utb. SiS totalt 44,8 n = 660 5,3 n = 78 5,0 n = 74 6,0 n = 88 1,6 n = 24 37,3 n = n = *) I gruppen ingår omvårdnadsprogrammet, grundskola och gymnasium. Andelen med högskoleutbildning utgör 37,3 procent, ungefär motsvarande andel som för kriminalvården och rättspsykiatrin. Andel med högst gymnasium, exklusive skötarutbildade, utgör 44,8 procent, vilket kan jämföras med kriminalvårdens 12,9 procent, allmänpsykiatrin 14,0 och rättspsykiatrin 19,2 procent. Detta innebär att andelen med eftergymnasial reguljär utbildning, förutom högskola, är lägre inom SiS än inom kriminalvården, allmän- resp. rättspsykiatrin. SiS har inte genomgått en motsvarande psykiatrireform, varför rekrytering av skötarutbildade inte har varit vanlig. Däremot har KY-utbildade rekryterats under senare år. Numera rekryteras i huvudsak personal med eftergymnasial grundutbildning. Enligt SiS innehåller myndigheten sannolikt en stor andel personer med relevant annan utbildning. Detta kommer i så fall att framgå vid analysen av vidareutbildning. Grundutbildning högskola SiS är som organisation något annorlunda organiserad jämfört med allmänpsykiatri. Behandling och omvårdnad sker inom samma organisation, i sluten vård och under relativt långa vårdtider. Inom allmänpsykiatri fördelas dessa uppgifter numera oftast mellan öppen och sluten vård, då vårdtiderna är korta och öppenvården istället svarar för den långsiktiga behandlingen. Arbetsorganisationen inom SiS är därför mera likartad den inom rättspsykiatrin som också har långa vårdtider i sluten vård. Valda grundutbildningar i redovisningen är även sådana, vars inriktning är vanligt förekommande inom SiS. Socialpedagogerna och lärare redovisas särskilt som egna

35 34 Verksamhet grupper av grundutbildningar inom SiS. Antal läkare med anställning inom SiS är så marginellt, 0,4 procent, att de inräknas i gruppen Övrig högskola I grundutbildningen räkas psykoterapeuterna in tillsammans med psykologerna, trots att dessa har en annan utbildning men i samma riktning. De är jämförelsevis marginella till antal. Tabell 11. Procentuell fördelning av utbildningar/hela program inom högskola, SiS (samt ej högskola). Ej högskola Socionom Lärare SiS totalt 60,2 n = 887 Övrig högskola * 11,1 n = 161 Psykolog inkl ps terap 3,1 n = 47 8,2 n = 121 2,2 n = 33 4,8 n = 71 Beteendevetare Socialpedagog Fritidspedagog 2,4 n = 36 Sjuksk med/ut an spec utb** 3,9 n = 57 4,1 n = 60 * I gruppen ingår social omsorgsutbildning, arbetsterapeut, samt övriga högskoleutbildningar. ** Sjuksköterskor med respektive utan vidareutbildning i psykiatri redovisas tillsammans för SiS, eftersom det är en relativt liten personalgrupp. Av personalen har ca 40 procent någon form av högskoleutbildning som grundutbildning. Högskoleutbildningarna varierar och någon dominerar inte. En viss övervikt finns dock av gruppen socionomer. Däremot finns en relativt stor grupp med övrig högskola inom verksamheterna. Totalt 100 n = Vidareutbildning Tabell 12. Sammandrag av genomförd vidareutbildning fördelad på antal preciserade kurser samt Annan högskoleutbildning, per högskolepoäng, samt antal kurser per 100 anställda, SiS. Statens institutionsstyrelse, SiS n(t) Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 1< 10 P P P P > 60 P Antal per 100 anställda Övr. k. utv ,1 21,9 6,5 2,2 5,5 64,2 97, ,6 4,0 1,8 0,8 3,6 12,8 -- Inom SiS finns den högsta nivån av vidareutbildning inom ämnena socialpedagogik, verksamhetsanpassad kompetensutveckling, missbruk/beroendevård samt socialt arbete. Detta stämmer väl med det samhällsuppdrag SiS har idag. Däremot är genomförda högskolekurser i vidareutbildning inom psykiatri 2,8 per 100 anställda, vilket kan jämföras med 10,4 för allmänpsykiatrin.

36 35 Redovisning över psykoterapiutbildning Tabellen skall tolkas så att inom varje grupp psykoterapiutbildning, steg 1 och steg 2 finns ett antal personer som har genomgått dessa. En person kan dessutom ha läst olika inriktningar i sin vidareutbildning inom både i steg 1 och steg 2. n(t) = hela studiegruppen, = antal svar i gruppen Tabell 13. Redovisning av psykoterapiutbildning på steg 1 och steg 2 samt fördelning på olika inriktningar, SiS Psykoterapi Steg 1 Steg 2 Inriktning Statens institutionsstyrelse n(t) ,4 n = 66 0,7 n = 11 3,6 n = 53 2,4 n = 35 0,1 n = 1 4,1 n = 61 Åldersfördelning Åldersintervallen begränsas i analysen till <20-49 år, 50-54, 55-59, samt 60 och äldre. Dessutom presenteras några ytterligare sammandrag av intressanta åldersgrupperingar för personal med viss grundutbildning. Motivet är att dessa grupper är närmast i tid för pension. Åldersfördelningen inom myndigheten Åldersfördelningen inom SiS är intressant att studera som helhet. Myndigheten har en ung åldersprofil och en relativt stor andel av personalen har gymnasium exkl skötarutbildade som högsta grundutbildning. Åldersstrukturen för de med högst gymnasium som grundutbildning är därför viktig att beakta vid val av rekryteringsstrategi, om myndigheten långsiktiga avser att ändra sin kompetensstruktur. Tabell 14. Åldersfördelning i procent mellan olika åldersgrupper, SiS totalt samt fördelat på grundutbildning. Verksamhet > Summa Totalt 68,4 n(s) ,7 n(s) ,7 n(s) 158 Ålder ,4% Ålder 50 > 31,6% Ålder 55 > 20,8% Högst gymnasieutbildning exkl sköt. 10,2 n(s) ,0 n(s) n(s) 654 Ålder ,1 Ålder 50 > 30,9 Ålder 55 > 19,1 Skötarutbildning. n(s) 79 Ålder ,0 Ålder 50 > 43,0 Ålder 55 > 21,5 Specifik utbildning exkl skötarutbildning Ålder ,8 Ålder 50 > 27,0 Ålder 55 > 18,2 Med högskoleutbildning/helt program Ålder ,7 Ålder 50 > 30,3 n(s) 188 N(s) 554

37 36 Ålder 55 > 22,4 Rekryteringssituationen 19 verksamheter har svarat varav från Norra Sverige 2, Gävle Dalarna 2, Stockholm - Mälardalen 2, Mittsverige 4, Småland 2, Västra Götaland 4 samt Region Syd 3. Figur. Redovisning av svar beträffande rekryteringssituationen mellan olika utvalda personalgrupper inom SiS. Rekryteringssituationen inom SIS Antal Svårt Ganska svårt Medelsvårt Gott Medelbra Ganska bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri Tabell 15. Fördelning av antal inlämnade svar beträffande rekryteringssituationen mellan olika personalgrupper, SiS. SIS Svårt Ganska svårt Medelsvårt Got t Medelbra Ganska bra Bra Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. I psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. I psykiatri

38 Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri För läkare och sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri är det en spridning över samtliga alternativ förutom Bra. För läkare anger Stockholm Mälardalen Ganska svårt (2) och för Västra Götaland fördelas svaren mellan Medelsvårt till Ganska bra. Beträffande sjuksköterskor utan vidareutbildning i psykiatri samt övrig personal är det en förskjutning mot en bättre rekryteringssituation, med något undantag för Mittsverige som anger Svårt och Ganska svårt (2). 37 Sammanfattande iakttagelser Följande kan utläsas av inventeringen: Att hög andel av anställda endast har gymnasium exkl skötarutbildning som högsta grundutbildning 44,8 procent samt att specifik eftergymnasial utbildning inkl skötarutbildning utöver högskola är relativt låg, 17,9 procent. Att av personalen har 37,3 procent någon form av högskoleutbildning som grundutbildning. Dessa varierar, men med viss övervikt för socionomutbildningen. Att den högsta nivån för preciserade kurser inom vidareutbildning finns inom ämnena socialpedagogik, högsta nivån, aggression replacement training (ART), verksamhetsanpassad kompetensutveckling, missbruk/beroendevård och socialt arbete, de båda sista högst bland inventerade myndigheter. Däremot uppgår genomförda högskolekurser i vidareutbildning inom psykiatri 2,8 per 100 anställda, vilket kan jämföras med 10,4 för allmänpsykiatrin. Att myndigheten har en relativt ung personal Att rekryteringssituationen varierar mellan Medelsvårt och Gott

39 38 Barn och ungdomspsykiatri Tabell 16. Antal valda enheter i studiegruppen, samt antal som besvarat enkäten Myndighet Antal enheter i undersökningsgruppen Gruppens andel nationellt Svarsfrekvens Barn- och ungdomspsykiatri Andel av undersökningsgruppen som svarat % 14 (420) 78 % Grundutbildning Tabell 17. Fördelning i procent grundutbildning samt högskola i sammandrag, barn- och ungdomspsykiatri Verksamhet Barn- och ungdomspsykiatri Högst Specifika utbildningar gymn * Skötare Fritidsledare KY 11,7 14,5 0,5 0,5 n = 48 n = 60 n = 2 n = 2 Krim v utb. Högskola 72,8 n = 301 *) I gruppen ingår omvårdnadsprogrammet, grundskola och gymnasium, men exkl skötarutbildning. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har en hög andel av personal högskoleutbildning/ helt högskoleprogram. Verksamheten är i huvudsak uppbyggd kring öppenvård och arbetar oftast konsultativt mot patienten som är omhändertagna för samhällsvård inom andra myndigheter. Detta innebär också att omvårdnadspersonal för slutenvård är relativt få inom barn- och ungdomspsykiatrin. Utbildningsnivån kan därför jämföras med psykiatrins öppenvård. Grundutbildning högskola Totalt 100,0 n = 413 Tabell 18. Procentuell fördelning av utbildningar/hela program inom högskola, barnoch ungdomspsykiatri (samt ej högskola). Ej högskola Övrig Psykolog Socionoendeve- Bete- Social- Fri- Sjuksk Läkare Totalt Barn- och ungdomspsykiatri Annan högskola * inkl ps terap tare peda- gog tidspe- dagog med/ut an spec utb** Totalt 23,2 n(s) 96 2,9 n(s) 12 20,3 n(s) 84 15,5 n(s) 64-2,7 n(s) 11 0,7 n(s) 3 25,9 n(s) 107 8,8 n(s) 36 *) I gruppen ingår beteendevetare, sjukgymnaster samt övriga högskoleutbildningar. ** I gruppen läkare ingår läkare utan samt läkare med specialistutbildning i psykiatri Bland de högskoleutbildade dominerar gruppen sjuksköterskor, 25,9, psykologer inkl psykoterapeuter, 20,3 samt gruppen läkare 8,8 procent. Eftersom slutenvården inom barn- och ungdospsykiatrin har ganska liten omfattning, representerar kompetensstrukturen i huvudsak öppen vård. 100,0 n(s) 413

40 39 Vidareutbildning Tabell 19. Sammandrag av genomförd vidareutbildning fördelad på antal preciserade kurser samt Annan högskoleutbildning, per högskolepoäng, samt antal kurser per 100 anställda, barn- och ungdomspsykiatri. Barn- och ungdomspsykiatri n(t) 420 Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 1 < 10 P P P P > 60 P Antal per 100 anställda Övr k.utv ,7 15,0 10,0 3,6 8,3 56,7 71, ,1 4,5 3,3 1,4 3,6 15,9 -- Barn- och ungdomspsykiatrin har den största andel som genomgått vidareutbildning inom ämnena psykologi respektive miljöterapi, 9,8 resp 1,9 kurser per 100 anställda. Däremot har verksamheten den lägsta andelen med vidareutbildning inom ämnena socialpolitik (0,5), kriminologi (0,2), aggression replacement training (ART) (0,2), verksamhetsanpassad kompetensutveckling(0,5) samt inom ämnet missbruk/ beroendevård (0,2). Kriminologi samt missbruk/ beroendevård är kunskapsområden som bl a beskriver utvecklingen från årsålder för grupperna psykiskt störda missbrukare/lagöverträdare samt kriminella. Redovisning över psykoterapiutbildning Tabellen skall tolkas så att inom varje grupp psykoterapiutbildning, steg 1 och steg 2 finns ett antal personer som har genomgått dessa. En person kan dessutom ha läst olika inriktningar i sin vidareutbildning inom både i steg 1 och steg 2. n(t) = hela studiegruppen, = antal svar i gruppen Tabell 20. Redovisning av psykoterapiutbildning på steg 1 och steg 2 samt fördelning på olika inriktningar, barn- och ungdomspsykiatri. Psykoterapi Steg 1 Steg 2 Inriktning Barn och ungdomspsykiatri n(t) ,9 n = ,7 n = 66 6,7 n = 28 22,1 n = 93 3,8 n = 16 En hög andel av personalen har genomgått vidareutbildning i psykoterapi både steg 1 och steg 2. Barn- och ungdomspsykiatrin har högst andel av personalen som genomgått utbildning i psykoterapi steg 2, 15,7 per 100 anställda. 22,1 n = 93

41 40 Åldersfördelning Tabell 21. Åldersfördelning i procent mellan olika åldersgrupper, barn- och ungdomspsykiatri totalt. Verksamhet > Summa 53,8 n(s) ,4 n(s) 71 18,2 n (s) 74 Ålder ,8% Ålder 50 > 46,2% Ålder 55 > 28,8% 10,6 n (s) ,0 n(s) 407 Rekryteringssituationen för vissa valda personalgrupper 8 har svarat varav från Gävle-Dalarna 1, Stockholm-Mälardalen 1,Fjärde storstadsregionen 1, Mittsverige 1, Småland 1, Region Syd 3. Figur 5. Redovisning av svar beträffande rekryteringssituationen mellan olika valda personalgrupper inom barn- och ungdomspsykiatri. Rekryteringssituationen inom Barn - och ungdomspsykiatri Antal 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Svårt GanskaMedelsvårt Gott Medelbra Ganska svårt bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri

42 41 Sammanfattande iakttagelser Inom barn- och ungdomspsykiatrin har en hög andel av personal högskoleutbildning/ helt högskoleprogram Bland de högskoleutbildade dominerar gruppen sjuksköterskor, 25,9, psykologer inkl psykoterapeuter, 20,3 samt gruppen läkare 8,8 procent Barn- och ungdomspsykiatrin har den största andel som genomgått vidareutbildning inom ämnena psykologi respektive miljöterapi, 9,8 resp 1,9 per 100 anställda. Däremot har verksamheten den lägsta andelen med vidareutbildning av specificerade kurser inom ämnena socialpolitik, kriminologi, aggression replacement training (ART), verksamhetsanpassad kompetensutveckling samt inom ämnet missbruk/ beroendevård. Barn- och ungdomspsykiatrin har högst andel av personalen som genomgått utbildning i psykoterapi steg 2, 15,7 per 100 anställda. Rekrytringssituationen har en spridning kring Medelsvårt till Ganska bra.

43 42 Hem för vård eller boende, HVB inkl privata behandlingshem Undersökningsgruppen är ganska liten, 17 procent av antal HVB-enheter enlig förteckning på internet, och bortfallet högt. Bara 17 procent av undersökningsgruppen har svarat och några slutsatser på nationell nivå är svåra att dra. Sammanställning på åldersgrupper eller beträffande rekryteringssituationen görs därför inte i analysen. Antal svar från privata behandlingshem är få (54) och har därför räknats samman med svaren från HVB (78). Detta ger viss möjlighet att kunna dra några generella slutsatser. Tabell 22. Antal valda enheter i studiegruppen, samt antal som besvarat enkäten Myndighet Antal enheter i undersökningsgruppen Gruppens andel nationellt Svarsfrekvens Andel av undersökningsgruppen som svarat Behandlingshem 27 (17%) 7 (78) (26%) SOL/LVU/LVM Behandlingshem (kriminalvården) 9 Ej beräknat 4 (54) 44% summa (132) Grundutbildning Tabell 23. Fördelning i procent grundutbildning samt högskola i sammandrag, Hem för vård eller boende, HVB. Högst Specifika utbildningar Högskola Totalt Verksamhet gymn * Skötare Fritidsledare KY Krim v utb. Behandlingshem SOL/LVU/ LVM 43,2 n = 67 11,4 n = 15 2,3 n = 3 3,0 n = ,1 n = ,0 n = 132 *) I gruppen ingår omvårdnadsprogrammet, grundskola och gymnasium, men exkl skötarutbildning. Inventerade HVB-hem har både en relativt hög andel med högskoleutbildning, men också en hög andel med gymnasium som högsta utbildningsnivå på grundutbildningen. Andelen med annan eftergymnasial inkl skötarutbildning utbildning är således liten. Grundutbildning högskola Tabell 24. Procentuell fördelning av utbildningar/hela program inom högskola, Hem för vård eller boende, HVB (samt ej högskola). Ej högskola Övrig Psykolog Socionoendeve- Bete- Social- Fri- Sjuksk Lärare Totalt Verksamhela högsko- * inkl ps terap tare peda- gog tidspe- dagog med/ut an spec Totalt 57,6 n = 76 5,3 n = 7 3,0 n = 4 15,2 n = 20 1,5 n = 2 8,3 n = 11 1,5 n = 2 utb 6,1 n = 8 1,5 n = 2 I gruppen ingår social omsorgsutbildning, arbetsterapeut, samt övriga högskoleutbildningar. 100,0 n = 132

44 43 Vidareutbildning Tabell 25. Sammandrag av genomförd vidareutbildning fördelad på antal preciserade kurser samt Annan högskoleutbildning, per högskolepoäng, samt antal kurser per 100 anställda, Hem för vård eller boende, HVB. Hem för vård eller boende, HVB n(t) 142 Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 1< 10 P P P P > 60 P Antal per 100 anställda Övr k.utv ,2 9,9 4,2 2,8 4,9 38,0 73, ,4 0,7 0,7 0,7 3,5 -- Sammanfattande iakttagelser Inventerade HVB-hem har både en relativt hög andel med högskoleutbildning/helt program, men också en hög andel med gymnasium som högsta utbildningsnivå på grundutbildningen. Högst andel vidareutbildning bland inventerade myndigheter finns inom ämnet Aggression replacement training (ART) (2,1 kurser per 100 anställda) Lägst andel vidareutbildning bland inventerade myndigheter finns inom ämnena juridik (0,7), sociologi (2,1), ledarskap (2,8) samt inom psykiatri (0,7 genomgångna kurser per 100 anställda). Antal personer i studiegruppen är få, 78 personer, varför det är osäkert att dra generella slutsatser beträffande graden av vidareutbildning inom HVB.

45 44 Allmänpsykiatri och rättspsykiatri Inledning Tabell 26. Antal besvarade enkäter: Myndighet Antal enheter i undersökningsgruppen Gruppens andel nationellt Svarsfrekvens Andel av undersökningsgruppen som svarat Allmänpsykiatri 48 37% 25 (1 280) 52 % Rättspsykiatri % 22 (1 936) 100 % Grundutbildning Under grundutbildning särredovisas både Kvalificerad Yrkesutbildning, KY, och Kriminalvårdens grundutbildning, trots att dessa till antal är jämförelsevis marginella inom allmänpsykiatri och rättspsykiatri. Motivet är att dessa utbildningar är relativ nya och särskilt utformade för sina respektive verksamhetsområden, samt viktiga inom kriminalvåden och Statens institutionsstyrelse, SiS. Tabell 27. Fördelning i procent grundutbildning samt högskola i sammandrag. Högst Specifika utbildningar Högskola Totalt Verksamhet gymn * Skötare Fritidsledare KY Krim v utb. Allmänpsykiatri 14,0 n = ,4 n = 365 0,1 n = 1 0,2 n = 3 0,1 n = 1 55,2 n = n = Varav Öppen vård 10,6 n = 54 13,4 n = ,0 n = ,0 n = 512 Sluten vård 17,1 n = ,3 n = 272 0,2 n = 3 0,5 n = 3 0,2 n = 1 39,7 n = ,0 n = 642 Rättspsykiatri 19,2 n = ,1 n = 898 0,9 n = 18 0,8 n = ,1 n = n =1 951 *) I gruppen ingår omvårdnadsutbildning, grundskola och gymnasium, men inte skötarutbildade. Andelen med högskoleutbildning är högre inom allmänpsykiatrin, 55,2 procent jämfört med inom rättspsykiatrin, 33,1 procent. Gruppen skötare är högst inom rättspsykiatrin, 46,1 jämfört med allmänpsykiatrin, 30,4 och andel med gymnasieutbildning exkl skötarutbildning är högre inom rättspsykiatrin, 19,2 procent än inom allmänpsykiatrin, 14,0 procent. Allmänpsykiatrin har en personalstruktur med högre nivå på grundutbildning än rättspsykiatrin. Jämförs grundutbildning på de olika verksamhetsdelarna inom allmänpsykiatri med rättspsykiatrin, framkommer att allmänpsykiatrins och rättspsykiatrins slutenvård har ganska likartad kompetensstruktur. Däremot har psykiatrins öppenvård en hög andel personal med högskoleutbildning, 76 procent. Grundutbildning högskola I grundutbildningen avseende högskola/helt program inräknas psykoterapeuter med psykologer, trots att dessa har en annan utbildning men med en liknande rikt-

46 45 ning. Gruppen är jämförelsevis marginella till antal personer inom verksamhetsområdena. Tabell 28. Procentuell fördelning av utbildningar/hela program inom högskola (samt ej högskola) Ej högskola Övrig Psykolog Socionom Arb terapeut Sjuksk Sjuksk Läkare Totalt Verksamhet högskola * inkl ps terap utan spec utb med spec utb ** Allmänpsykiatri 41,7 n =501 5,1 n = 61 7,8 n = 94 4,3 n = 52 3,0 n = 36 12,0 n = ,6 n = 224 7,5 n = ,0 n = Varav Öppen vård 20,7 n = 106 Sluten 57,3 vård n = 368 Rättspsykiatri 63,8 n = ,5 n = 49 2,2 n = 14 4,2 n = 85 17,2 n = 88 1,4 n = 9 2,4 n = 45 8,4 n = 43 0,9 n = 6 2,1 n = 41 6,6 n = 34 0,2 n = 1 1,2 n = 24 3,5 n = 18 18,1 n = ,3 n = ,9 n = ,3 n = ,7 n = ,2 n = 73 2,6 n = 17 3,3 n = ,0 n = ,0 n = ,0 n = *) I gruppen ingår beteendevetare, sjukgymnaster samt Annan högskoleexamen eller program. **) I gruppen läkare ingår läkare utan samt läkare med specialistutbildning i psykiatri Andelen sjuksköterskor med specialistutbildning är högre inom allmänpsykiatri än inom rättspsykiatrin, 18,6 resp. 11,7 procent vilket också gäller för läkare inkl specialister 7,5 resp. 3,3 procent. Däremot är andel sjuksköterskor utan vidareutbildning låg inom psykiatrins öppenvård, 3,5 procent.

47 46 Vidareutbildning, allmänpsykiatri och rättspsykiatri Tabell 29. Sammandrag av genomförd vidareutbildning fördelad på antal preciserade samt Annan högskoleutbildning, per högskolepoäng, samt antal kurser per 100 anställda Allmänpsykiatri n(t) < 10p P P P > 60 P Antal per 100 anst. Övr k.utv Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda 37,4 11,9 7,8 2,2 3,5 62,8 54,4 Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 4,2 3,1 2,1 1,9 3,3 14,6 -- Därav öppen vård n(t)534 Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda 24,4 14,9 9,8 3,4 6,1 58,6 50,6 Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 6,1 5,7 2,7 2,5 3,5 20,5 -- Därav slutenvård n(t) 665 Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda 46,5 9,8 6,6 1,3 1,7 65,9 54,1 Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 2,9 1,4 1,6 1,3 3,1 10,4 -- Rättspsykiatri n(t) Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda 20,6 8,4 4,9 1,7 2,9 38,5 48,0 Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 4,5 2,6 2,1 1,0 2,9 13,0 -- Rättspsykiatrin har en relativt lägre grad av vidareutbildning jämfört med allmänpsykiatrin för preciserade utbildningar. Inom ämnena pedagogik och handledning (8,9), ledarskap (6,4), psykiatri (10,4), folkhälsovetenskap (2,7) samt inom samtalsmetodik/bemötande (4,8 genomgångna kurser per 100 anställda) har allmänpsykiatrin högst andel vidareutbildning av samtliga inventerade myndigheter. Det är ingen större skillnad mellan utbildningsnivåerna i öppen och sluten vård för de preciserade utbildningarna. Däremot har personalen inom öppenvården genomgått vidareutbildning inom Annan högskoleutbildning i dubbelt så hög grad än inom slutenvården, 20,5 jämfört med 10,4 per 100 anställda.

48 47 Inom ämnena beteendevetenskap (1,5), socialpedagogik (0,7), psykologi (4,6), sociologi (tillsammans med HVB 2,1), socialpsykiatri ((0,9), pedagogik och handledning (4,3), ledarskap (2,9), socialt arbete (9,4) samt inom samtalsmetodik/ bemötande (2,1 genomgångna kurser per 100 anställda) har rättspsykiatrin lägst andel vidareutbildning av samtliga inventerade myndigheter. För jämförelse av antal genomgångna kurser fördelat mellan olika ämnesområden hänvisas till bilaga 2. Redovisning över psykoterapiutbildning Tabellen skall tolkas så att inom varje grupp psykoterapiutbildning, steg 1 och steg 2, redovisas ett antal personer som har genomgått dessa. En person kan dessutom ha läst olika inriktningar inom både i steg 1 och steg 2. n(t) = hela studiegruppen = antal svar i gruppen Tabell 30. Redovisning av psykoterapiutbildning på steg 1 och steg 2 samt fördelning på olika inriktningar inom allmän psykiatri och rättspsykiatri Psykoterapi Steg 1 Steg 2 Inriktning Inriktning Totalt Kognitiv Psykodynamisk Dialektisk Familjeterapi Allmänpsykiatri n(t) ,6 n = 243 5,4 n = 67 9,3 n = ,3 n = 177 1,4 n = 18 4,3 n = 54 Därav öppenvård 38,5 n = ,5 n = 59 17,2 n = 88 27,5 n = 141 3,1 n = 16 7,4 n = 38 Därav slutenvård 6,2 0,9 3,7 4,0 0,3 2,3 Rättspsykiatri n(t) n = 40 6,7 n = 132 n = 6 0,9 n = 18 n = 24 4,5 n = 88 n = 26 4,2 n = 82 n = 2 0,6 n = 12 Som verksamhetsdel har högst andel inom allmänpsykiatrins öppenvård genomgått psykoterapiutbildning steg 1, 38,5 procent. n = 15 0,8 n = 16 Åldersfördelning inom allmänpsykiatri och rättspsykiatri Åldersfördelningen redovisas för de personalgrupper som är av större intresse för personal- och utbildningsstrategisk planering.

49 48 Åldersfördelningen inom sluten vård Tabell 31. Åldersfördelning i procent mellan olika åldersgrupper inom sluten allmänpsykiatrisk samt rättspsykiatrisk vård Verksamhet > Summa Allmänpsykiatri 51,5 n(s) ,4 n(s) 35 18,7 n(s) 40 Ålder ,5 Ålder 50 > 48,6 Ålder 55 > 32,2 Avd. för "särskilt vårdkrävande" patienter, SVK * 55,7 n(s) 49 14,8 n(s) 13 19,3 n(s) 17 Ålder ,7% Ålder 50 > 44,3 Ålder 55 > 29,5 13,4 n(s) 29 10,2 n(s) 9 Rättspsykiatri 59,2 n(s) ,4 n(s) ,2 n(s) 275 9,4 n(s) 181 Ålder ,2% Ålder 50 > 41% Ålder 55 > 23,6% *) Inom vissa allmänpsykiatriska kliniker vårdas patienter som dömts till vård enligt Lagen om rättspsykiatriskvård, LRV, på samma vårdavdelningar som patienter med särskilt komplicerade psykiska problem vårdas, sk. avdelningar för Särskilt vårdkrävande patienter, SVK. Åldersfördelningen inom vårdavdelningar för sk. Särskilt vårdkrävande patienter, SVK, och rättspsykiatri är relativt lika och något lägre än inom övrig slutenvård inom allmänpsykiatrin. Omkring en tredjedel av personalen pensioneras inom allmänpsykiatrin inkl avdelningar för SVK inom kommande tioårsperioden (32,2 resp 29,5 procent) samt drygt en femtedel inom rättspsykiatrin, 23,6 procent. Åldersfördelning per personalgrupp Åldersgruppering för följande personalgrupper redovisas för hela studiegruppen för alla myndigheter under detta kapitel: Skötarutbildade Sjuksköterska utan vidareutbildning i psykiatri Sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri Läkare utan specialistutbildning i psykiatri Läkare med specialistutbildning i psykiatri 100 n(s) n(s) n(s) 1941

50 49 Tabell 32. Redovisning av åldersfördelning, skötarutbildade, totalt samt fördelat mellan psykiatrisk verksamheter och övriga myndigheter Utbildning > Summa Skötare 52,1 n(t) ,2 n(t) ,9 n(t) 347 Ålder ,1% Ålder 50 > 47,9% Ålder 55 > 27,7% 9,8 n(t) n(t) Därav Allmänpsykiatri 18,8 n(s) 381 Ålder ,2 Ålder 50 > 59,8 Ålder 55 > 38,1 Rättspsykiatri 46,2 n(s) 898 Ålder ,2 Ålder 50 > 48,8 Ålder 55 > 26,8 Kommuner 25,3 n(s) 502 Ålder ,2 Ålder 50 > 38,8 Ålder 55 > 23,7 Övriga 9,7 n(s) 153 Ålder ,5 Ålder 50 > 45,1 Ålder 55 > 22,2 Nästan 30 procent av skötarutbildade pensioneras inom kommande tioårsperioden och nästan hälften inom femtom år. I PM 2006 från Sveriges kommuner och landsting, Avdelningen för lärande och arbetsmarknad, anges att totalt antal månadsanställda skötare i Sverige uppgick till följande: Landsting Kommuner Summa Övr. myndigheter (9,7%*) Totalt *) Motsvarande "Övriga myndigheters andel i studiegruppen Därutöver tillkommer timavlönade med skötarutbildning inom landstingen, samt 850 inom kommunerna. I SKL:s rapport kan sannolikt gruppen skötare innefatta personer som saknar skötarutbildning, men upprätthåller en skötartjänst, t ex personer som genomgått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet.

51 50 Detta innebär att drygt tillsvidareanställda skötare pensioneras under närmaste tioårsperioden alternativt drygt inom kommande femtom år. Om åldersfördelningen är densamma beträffande timanställda skötare, kommer ytterligare 800 att pensioneras inom kommande tioårsperiod alternativt ca inom kommande femtonårsperiod. Sammantaget innebär detta att nästan en tredjedel, ca skötare, oavsett anställningsform, pensioneras inom närmaste tioårsperioden samt nästan hälften, inom närmaste femtonårsperioden Tabell 33. Redovisning av åldersfördelning, sjuksköterska utan vidaretutbildning i psykiatri, samtliga myndigheter Utbildning > Summa Sjuksköterska utan spec utbildning 73,6 n(t) 360 9,6 s(t) 47 8,0 n(t) 39 8,8 n(t) n(t) 489 Ålder ,6 Ålder 50 > 26,4% Ålder 55 > 16,8% Därav Allmänpsykiatri 29,3 n(s) 145 Ålder ,3 Ålder 50 > 20,7 Ålder 55 > 13.8 Rättspsykiatri 44,7 n(s) 220 Ålder ,5 Ålder 50 > 24,5 Ålder 55 > 16,8 Därutöver finns en större andel sjuksköterskor utan specialistutbildning i psykiatri inom barn- och ungdomspsykiatrin samt inom SiS med 10,2 respektive 8,1 procent. Tabell 34. Åldersfördelning, sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri, alla myndigheter Utbildning > Summa Sjuksköterska med spec utbildning 52,9 n(t) ,9 n(t) ,7 n(t) 117 Ålder ,9% Ålder 50 > 47,2% Ålder 55 > 25,3 Därav 6,6 n(t) n(t) 594 Allmänpsykiatri 37,6 n(s) 224 Ålder ,4 Ålder 50 > 49,6 Ålder 55 > 23,7 Rättspsykiatri 38,4 n(s) 230 Ålder ,2 Ålder 50 > 44,8 Ålder 55 > 26,5

52 51 Sjuksköterskor med specialistutbildning i psykiatri är äldre än de utan, vilket är logiskt genom att vidareutbildningen genomförs senare under yrkeslivet. En fjärdedel, 25,3 procent, av sjuksköterskor med specialistutbildning pensioneras inom tio år och motsvarande är 16,8 procent för de utan specialistutbildning. Därutöver finns en större andel av gruppen inom kommun samt inom barn- och ungdomspsykiatri med 9,7 respektive 9,6 procent Tabell 35. Åldersfördelning, läkare utan specialistutbildning i psykiatri Utbildning > Summa Läkare utan spec. utb i psykiatri 65,7 n(t) 23 8,6 n(t) 3 14,3 n(t) 5 11,4 n(t) n(t) 35 Ålder ,7 Ålder 50 > 34,3 Ålder 55 > 25,7 Därav Allmänpsykiatri 62,9 n(s) 22 Ålder ,2 Ålder 50 > 31,8 Ålder 55 > 22,7 Rättspsykiatri 14,3 n(s) 5 Ålder ,0 Ålder 50 > 40,0 Ålder 55 > 20,0 Övriga i gruppen läkare finns inom bl a barn- och ungdomspsykiatrin med 17,1 procent. Tabell 36. Åldersfördelning, läkare med specialistutbildning i psykiatri Utbildning > Summa Läkare med spec. utb i psykiatri 30,5 n(t) 51 20,4 n(t) 34 29,9 n(t) 50 19,2 n(t) n(t) 167 Ålder ,5 Ålder 50 > 69,5 Ålder 55 > 49,1 Därav Allmänpsykiatri 41,9 n(s) 70 Ålder ,1 Ålder 50 > 72,8 Ålder 55 > 44,3 Rättspsykiatri 37,1 n(s) 62 Ålder ,6 Ålder 50 > 69,3 Ålder 55 > 58,1 Övriga 30,0 n (s) 35 Ålder ,1 Ålder 50 > 62,9 Ålder 55 > 42,9

53 52 Läkare utan specialistutbildning i psykiatri är av naturliga skäl yngre än de med specialistutbildning. Däremot kan man konstatera att ca hälften av specialisterna går i pension inom den närmaste tioårsperioden, medan endast en fjärdedel, 25,7 procent för de som inte har specialistutbildning. Övriga läkare i gruppen specialister finns inom barn- och ungdomspsykiatri med 17,9 procent För rättspsykiatrin genomfördes en totalinventering och svarsfrekvensen var 95 procent. Uppräknat till hela verksamhetsområdet blir antal läkare i rättspsykiatrisk vård omkring 70 efter kompensation för bortfallet av Salberga i studiegruppen. Detta innebär att ca 35 specialister inom rättspsykiatrin pensioneras inom den kommande tioårsperioden samt ca 50 inom femtonårsperioden. Rekryteringssituationen Allmänpsykiatri 19 har svarat varav från storstäderna Göteborg, 1, Malmö 3. Norra Sverige 1, Gävle Dalarna 1, Stockholm - Mälardalen 3, Mittsverige 1, Småland 1, Västra Götaland 4, Region Syd 4.

54 53 Figur 6. Redovisning av svar beträffande rekryteringssituationen mellan olika utvalda personalgrupper inom allmänpsykiatri. Rekryteringssituationen inom Allmän psykiatri Antal Svårt Ganska Medelsvårt Gott Medelbra Ganska svårt bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri Rekryteringssituationen för läkare är överlag svårt/ganska svårt. Malmö avviker något med att två svar fördelas på God resp. Bra. För gruppen sjuksköterskor med specialistutbildning i psykiatri fördelas svaren på Svår till ett svar på Medelbra. Övervägande antalet svar avser Svårt, Ganska svårt och Medelsvårt. Beträffande sjuksköterskor utan specialistutbildning i psykiatri är svaren spridda från Gott till Bra, samt ett svar på medelsvårt. Svaren visar sammantaget på att det är lättare att rekrytera sjuksköterskor utan specialistutbildning i psykiatri än med. Beträffande omvårdnadspersonalen har svaren en spridning från Medelsvårt till Bra.

55 54 Rättspsykiatri 12 har svarat varav från Mellan Norrland 1, Stockholm- Mälardalen 4, Fjärde storstadsregionen 1, Småland 2, Västra Götaland 2 och Region syd 1. Figur 7. Redovisning av svar beträffande rekryteringssituationen mellan olika utvalda personalgrupper inom rättspsykiatri Rekryteringssituationen inom Rättspsykiatri Antal Svårt Ganska svårt Medelsvårt Gott Medelbra Ganska bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri För läkarna finns en spridning av svaren från Svårt till Medelbra. Mittsverige och Västra Götaland har bl a lämnat ett svar vardera av Medelbra. För sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri finns en relativt jämn spridning från Ganska svårt till Gott. För sjuksköterskor utan vidareutbildning har svaren en spridning mellan Medelsvårt och Bra, men en övervägande andel av svaren avser Medelbra. För övrig omvårdnadspersonal förekommer en stor spridning från Ganska svårt till Bra. Flest bedömningar anges på Ganska bra och Bra.

56 55 Rekryteringssituationen är för samtliga inventerade grupper något bättre inom rättspsykiatrin än inomallmänpsykiatrin. Personalbehov till följd av planerade utbyggnader i rättspsykiatri Av enkätsvaren framgår att utbyggnader om totalt 162 platser planeras över landet. Detta beräknas generera ett nyrekryteringsbehov av ca 440 tjänster. Omräknat till antal personer bör detta bli ca Alla uppgifter har rapporterats av respektive verksamhetschef. Aktuell plan. 06 Tabell 37. Planerad utbyggnad av vårdplatser inom rättspsykiatrin samt behöv av nya tjänster, fördelning Storstäder/stadsdelar Regioner vpl Nyrekryteringsbehov, tjäns- Fördelning över tid ter Ökn Mellannorrland Rättspsykiatriska regionkliniken, Sundsvall Stockholm/ Mälardalen Rättspsykiatriska vårdsektionen, Psykiatriska kliniken Sydväst, Huddingen Basenhet rättspsykiatri, Sala Fjärde storstadsregionen Rättspsykiatriska kliniken, Örebro Småland Rättspsykiatriska verksamheten avd C, Ryhov, Jönköping Västra Götaland Rättspsykiatriska verksamheten, Falköping Rättspsykiatriska vårdkedjan, SU Rättspsykiatriska verksamheten, Vänersborg NU-sjukvården Region Syd Rättspsykiatriska kliniken, Malmö Summa beräknad utökning Sammanfattande iakttagelser Följande iakttagelser gjorts: Gruppen med skötarutbildning är högst inom rättspsykiatrin, 46,1 procent jämfört med allmänpsykiatrin, 30,4 och andel med gymnasieutbildning exkl skötarutbildning som högsta grundutbildning är högre inom rättspsykiatrin än inom allmänpsykiatrin.

57 56 Andelen med högskoleutbildning är högre inom allmänpsykiatrin, 55,2 procent jämfört med inom rättspsykiatrin, 33,1 procent. Vid jämförelse av grundutbildning på de olika verksamhetsdelarna inom allmänpsykiatri med rättspsykiatrin, framkommer att allmänpsykiatrins slutenvård och rättspsykiatrin är ganska lika. Däremot har psykiatrins öppenvård en hög andel personal med högskoleutbildning, 76 procent. Andelen sjuksköterskor med specialistutbildning är högre inom allmänpsykiatrin än inom rättspsykiatrin, 18,6 resp. 11,7 procent vilket också gäller för läkare inkl specialister i psykiatri 7,5 resp. 3,3 procent. Vid jämförelse mellan de olika verksamhetsdelarna inom allmänpsykiatrin är andelen läkare och specialister högre i öppen vård än sluten vård, 14,2 resp 2,6 procent. Beträffande sjuksköterskor med vidareutbildning inom allmänpsykiatrin är andelen ganska lika mellan öppen och sluten vård, medan beträffande sjuksköterskor utan vidareutbildning är andelen högre inom slutenvården, 3,5 resp 18,1 procent. Andel preciserad vidareutbildning på högskolenivå är högre inom allmänpsykiatri, 62,8 kurser per 100 anställda än inom rättspsykiatri, 38,5 per 100 anställda. Inom ämnena pedagogik och handledning, ledarskap, psykiatri, folkhälsovetenskap samt inom samtalsmetodik/bemötande har allmänpsykiatrin högst andel vidareutbildning av samtliga inventerade myndigheter. Däremot är Annan högskoleutbildning relativt dubbelt så omfattande i öppen vård 20,5 per 100 anställda än i sluten vård med 10,4 per 100 anställda. Inom ämnena beteendevetenskap, socialpedagogik, psykologi, sociologi, socialpsykiatri, pedagogik och handledning, ledarskap, socialt arbete samt inom amtalsmetodik/bemötande har rättspsykiatrin lägst andel vidareutbildning bland samtliga inventerade myndigheter. Som verksamhetsdel har högst andel inom allmänpsykiatrins öppenvård genomgått psykoterapiutbildning steg 1, 38,5 procent. Åldersfördelningen inom vårdavdelningar för sk. Särskilt vårdkrävande patienter, SVK, och rättspsykiatri är relativt lika och något lägre än inom övrig slutenvård inom allmänpsykiatrin. Pensionsavgångarna per personalgrupp/utbildningsgrupp (kompetensförluster) inom kommande tioårsperiod är följande: Tabell 38. Sammanställning av beräknad andel av personalen som går i pension inom 10 respektive 15 år Personalgrupp Pensionering procent

58 57 Inom 10 år Inom 15 år Skötarutbildade 27,7 47,9 Sjuksköterskor utan specialistutbildning i psykiatri 16,8 26,4 Sjuksköterskor med specialistutbildning i psykiatri 25,3 47,2 Läkare utan specialistutbildning i psykiatri 25,7 34,3 Läkare med specialistutbildning i psykiatri 49,1 69,5 Rekryteringssituationen för specialistläkare och sjuksköterskor med specialistutbildning tillhör de svåraste och svårast beträffande läkarna. Sjuksköterskor utan specialistutbildning samt övrig vård- resp omvårdnadspersonal är lättare och lättast beträffande omvårdnadspersonal. Överlag är rekryteringssituationen något svårare inom allmänpsykiatrin än inom rättspsykiatrin. Nybyggnationer/utökningar inom rättspsykiatrin planeras med 162 vårdplatser t om Detta bedöms kräva 455 nya tjänster t.o.m. 2011, vilket motsvarar ett behov av ca personer nyanställda.

59 58 Kriminalvård Inledning Tabell 39. Antal valda enheter i studiegruppen, samt antal som besvarat enkäten Myndighet Antal enheter i undersökningsgruppen Gruppens andel nationellt Svarsfrekvens Andel av undersökningsgruppen som svarat Kriminalvården Sluten anstalt 11 21% 7 (307) 64% Öppen anstalt 1 3% 1 (7) 100% Frivårdsenhet. 5 13% 4 (93) 80% Häkte 5 14% 4 (177) 8% Grundutbildning I grundutbildningen särredovisas Kvalificerad Yrkesutbildning, KY, trots att antal anställda med utbildningen är jämförelsevis få. Motivet är att utbildningen är relativ ny och särskilt utformad för bl a detta verksamhetsområde. Tabell 40. Fördelning i procent grundutbildning samt högskola i sammandrag, kriminalvården. Högst Specifika utbildningar Högskola Totalt Verksamhet gymn * Skötare Fritidsledare KY Krim v utb. Kriminalvård totalt 12,9 n = 75 2,4 n =14 3,1 n = 18 0,7 n = 4 44,4 n = ,5 n = ,0 n = 579 Varav Häkte 16,9 n = 30 5,6 n = 10 2,2 n = 4 1,1 n = 2 54,5 n = 97 19,7 n = ,0 n = 178 Anstalt 14,0 n = 44 1,6 n = 5 4,5 n = 14 0,6 n = 2 50,8 n = ,5 n = ,0 n = 313 Frivård 1,1 n = 1 1,1 n = 1 1,1 n = 1 96,7 n = ,0 n = 91 *) I gruppen ingår omvårdnadsutbildning, grundskola och gymnasium, men exklusive skötarutbildade. Inventerade enheter har sammantaget en hög utbildningsnivå avseende grundutbildning med en eftergymnasial utbildning inkl skötarutbildade på 84 procent. Därav utgör högskoleutbildning 36,5 samt Kriminalvårdens grundutbildning, KRUT, 44,4 procent. Frivården har den högsta andel högskoleutbildad personal såväl inom kriminalvården som bland alla inventerade verksamheter, oavsett myndighet. Grundutbildning högskola Redovisade personalgrupper är de som bedöms ha en utbildning som i hög eller viss grad är inriktad mot vård och stöd till målgruppen med psykiska problem/ motsvarande. För kriminalvården som helhet finns ytterligare yrkesgrupper med hög-

60 59 skoleutbildning som är viktiga, men inom andra delområden. Dessa redovisas inte särskilt i inventeringen utan redovisas under rubriken Annan högskoleutbildning.. I grundutbildningen räkas psykoterapeuterna in bland psykologerna, trots att dessa har en annan utbildning men med liknande riktning. De är jämförelsevis marginella till antal. Tabell 41. Procentuell fördelning av utbildningar/hela program inom högskola, kriminalvården (samt ej högskola) Ej högskola Övrig Psykolog Socionom Arb Sjuksk Sjuksk beteendevetare Totalt Verksamhet högskola * inkl ps terap terapeut utan spec utb med spec utb Kriminalvård totalt 61,1 n = ,2 n = 81 1,7 n = 10 15,0 n = 87 0,2 n = 1 0,9 n = 5 0,9 n = 5 6,0 n = n = 579 Varav Häkte 78,0 n = ,0 n = 23 1,7 n = 3 0,6 n = 1-0,6 n = 1 0,6 n = 1 5,5 n = n = 178 Anstalt 69,0 n = ,3 n = 54 2,2 n = 7 5,1 n = 16-1,3 n = 4 1,0 n = 3 4,1 n = n = 313 Frivård 1,1 n = 1 5,5 n = 5 1,1 n = 1 76,9 n = ,1 n = 1 14,4 n = n = 91 *) I gruppen ingår sjukgymnaster, läkare samt Annan högskoleutbildning. Kriminalvården har en hög andel personal som saknar högskoleutbildning, 61,1 procent. Däremot har 44,4 procent genomgått Kriminalvårdens grundutbildning, KRUT, en egen utformad intern vidareutbildning som i princip alla skall gå. Inom kriminalvården finns den högskoleutbildade gruppen framförallt inom frivården. Gruppen socionomer utgör ca 77 procent och beteendevetare drygt 14 procent av samtliga anställda inom frivården. Vidareutbildning Vidareutbildning avser sådana kurser inom olika specifika ämnen och avser kurser med eller utan akademiska poäng. Fördelningen mellan de olika utbildningarna samt nivån på dessa skall relateras mot att urvalet av studiegruppen är från verksamheter som särskilt riktar sig till intagna med svårare psykisk problematik, utagerande, missbruk och liknande problem.

61 Tabell 42. Sammandrag över genomförd vidareutbildning fördelad på antal preciserade kurser samt Annan högskoleutbildning, per högskolepoäng, samt antal kurser per 100 anställda, kriminalvård. Kriminalvård n(t) 583 < 10 P P P P > 60 P Antal per 100 anställda * 60 Övr komp. utv Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda 28,1 17,7 8,2 3,9 9,3 67,2 58,0 Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 1,9 3,2 2,4 1,2 7,7 16,3 -- Därav häkte n =178 Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda 34,8 22,6 10,3 3,6 11,3 82,0 73,6 Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 2,2 3,9 1,1 0,6 14,6 22,4 -- Därav anstalt n = 313 Antal preciserade utbildningar ,0 Antal per 100 anställda 24,6 14,4 5,1 2,5 6,6 54,0 47,9 Antal Annan högskole utbildning Antal per 100 ansällda 1,6 2,9 3,2 0,6 5,8 14,1 -- Därav frivård n = 92 Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda 25,3 18,7 15,4 9,9 15,3 84,6 77,2 Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 2,3 3,3 2,2 4,3 1,1 13,2 -- Inom inventerade verksamheter har en hög andel av personalen högskolerelaterad vidareutbildning inom beteendevetenskap (6,9), juridik (7,9), kriminologi (4,1), sociologi (6,2), samt inom socialpolitik (1,7 genomgångna kurser per 100 anställda). Inom dessa områden har kriminalvården högst andel akademiskt poängsatt vidareutbildning per 100 anställda bland samtliga inventerade myndigheterna. Bland delverksamheterna utmärker sig häkte genom hög grad av vidareutbildning inom beteendevetenskap (7,9 kurser per 100 anställda), juridik (11,8) respektive psykologi (10,7). Frivården har också högsta andelen vidareutbildning inom psykologi (15,4), kriminologi (11,0), sociologi ((12,1) samt inom socialpolitik (2,2 kurser per 100 anställda) av samtliga inventerade verksamheter. Däremot har samtliga delområden inom kriminalvården låg grad vidareutbildning inom psykiatri (1,5 genomgångna kurser per 100 anställda), lägst bland inventerade myndigheter, samt relativt lågt inom missbruk/beroende (2,9). Detta är anmärk-

62 61 ningsvärt, då studiegruppen är vald utifrån att verksamheterna är inriktade mot denna grupp av intagna. Frivården tillhör är de verksamhetsområden som inventerats som har den högsta nivån på vidareutbildning med 84,6 genomförda kurser på 100 anställda. Därutöver har 16,5 kurser per 100 anställda genomgåtts inom Annan högskoleutbildning. Redovisning över psykoterapiutbildning Tabellen skall tolkas så att inom varje grupp psykoterapiutbildning, steg 1 och steg 2 finns ett antal personer som har genomgått dessa. En person kan dessutom ha läst olika inriktningar i sin vidareutbildning inom både i steg 1 och steg 2. n(t) = hela studiegruppen, = antal svar i gruppen Tabell 43. Redovisning av psykoterapiutbildning på steg 1 och steg 2 samt fördelning på olika inriktningar, kriminalvården Psykoterapi Steg 1 Steg 2 Inriktning Kriminalvården n(t) 583 1,9 n = 11 0,5 n = 3 0,7 n = 4 1,2 n = 7 Kriminalvården har den lägsta andelen av personal som genomgått vidareutbildning i psykoterapi bland inventerade myndigheter. 0,3 n = 2 Åldersfördelning Tabell 44. Åldersfördelning i procent mellan olika åldersgrupper kriminalvåden, totalt. Verksamhet > Summa Totalt inventerat 76,5 n(t) ,4 n(t) 60 9,6 n(t) 55 Ålder ,5% Ålder 50 > 23,5% Ålder 55 > 13,1 3,5 n(t) 20 Kriminalvården har en i jämförelse med andra myndigheter relativt ung personal. 100,0 n(t) 575 Tabell 45. Åldersfördelning i procent av de som genomgått KRUT- utbildningen, Krim. Grundutbildning, > Summa KRUT 75,3 n (s) ,8 n (s) 40 11,3 n (s) 48 4,0 n (s) 17 89,2 n(s) 425 Ålder ,3 Ålder 50 > 24,7 Ålder 55 > 15,3 I huvudsak är de som har genomgått Kriminalvådens grundutbildning, KRUT relativt unga. Nästan 80 procent av personalen med KRUT tillhör åldersgruppen år, varför pensionsavgångar inte är något som särskilt kommer att påverka kompetensstrukturen. Därutöver finns inom SiS 24 inventerade personer som har genomgått KRUTutbildningen.

63 62 Rekryteringssituationen Sluten anstalt 4 har svarat varav från storstad: Göteborg 1. Fjärde storstadsregionen 1, Mittsverige 1 och Västra Götaland 1. Det ingår endast några få verksamheter i studiegruppen och ännu färre som har besvarat frågan om rekryteringssituationen. Några generella slutsatser är därför svårt att dra. Av öppna anstalter och frivård har ingen besvarat enkäten, varför redovisningen endast avser sluten anstalt. Tabell 46. Fördelning av antal inlämnade svar beträffande rekryteringssituationen mellan olika personalgrupper, kriminalvård. Sluten anstalt Svårt Ganska svårt Medelsvårt Gott Medelbra Ganska bra Bra Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. I psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri 3 1 Personalbehov till följd av planerade utbyggnader Kriminalvårdens huvudkontor, HK, redovisar under hösten 2006 i sin lokalförsörjningsplan ett behov av nettotillskott av 942 anstaltsplatser, samt 372 häktesplatser, sammanlagt nya platser. Enligt uppgift hösten 2006 planeras totalt ett utökat antal platser t o m 2010 med ca Beroende på hur fördelning av klienter kommer att ske mellan anstalter och avdelningarna inom dessa, kan behovet av personal med kunskap och kompetens förändras, t ex inom verksamheter med inriktning mot behovsgruppen psykiskt störda lagöverträdare m fl. En samlad kunskap om denna förändring finns endast inom kriminalvården HK. Personaltätheten inom kriminalvården är lägre än 1,0 tjänst per plats. Däremot kan organisation och schema innebära att fler personer måste anställas än antal tjänster, för att schemamässigt kunna täcka de nyinrättade tjänsterna. Ett rimligt antagande är att nytillskottet av personal kan bli ca personer fram till Ett personalstrategiskt val för kriminalvården kan vara att rekrytera personal med traditionell kompetens för de nya verksamheterna och internutbilda eller för att underlätta genomförandet av planerad reformen beträffande psykiskt störda lagöverträdare och därefter internutbilda personalen med utgångspunkt från nya behov av kunskap och kompetens. Alternativt kan man rekrytera personal med grundutbildning, inriktning psykiatri enligt förslag från Nationell psykiatrisamordning. Sammanfattande iakttagelser I inventeringen har följande iakttagelser gjorts:

64 63 Av de anställda har 12,9 procent högst gymnasium exkl. skötarutbildning som grundutbildning. Av de anställda har 87,1 procent en eftergymnasial utbildning, inkl skötarutbildning, varav högskola utgör 36,5 procent samt Kriminalvårdens grundutbildning, KRUT, 44,4 procent. Kriminalvården har högst nivå på vidareutbildning inom "Annan högskoleutbildning" och där inventerade frivårdsenheter har den högsta nivån på vidareutbildning, inom preciserade utbildningar bland samtliga inventerade myndigheter Vidareutbildning i psykiatri är lägst bland inventerade myndigheter samt låg inom missbruk/beroende, trots att inventerade verksamheter har en inriktning mot aktuell målgrupp. Medelåldern inom kriminalvården är låg. Av totalt inventerade personer går endast 13,1 procent i pension inom närmaste tioårsperioden Åldersgruppen år utgör 76,5 procent, vilket också ungefär motsvarar andelen av den grupp som har genomgått kriminalvårdens grundutbildning, KRUT. Enligt lokalförsörjningsplanen hösten 2006 planeras ett utökat antal platser t o m 2010 med ca Ett rimligt antagande är att behov uppstår av nytillskott av personal med ca personer fram till Genomförande av planerad reform beträffande psykiskt störda lagöverträdare kommer att ställa särskilda villkor för utveckling av nödvändig personal- och kompetensstruktur.

65 64 Kommun Tabell 47. Antal valda enheter i studiegruppen, samt antal som besvarat enkäten Typ av kommun Antal enheter i undersökningsgruppen Gruppens andel nationellt i sin grupp Svarsfrekvens Andel av undersökningsgruppen som svarat Kommuner > % 24 (1 577) 75% Kommuner % 19 (446) 70% Kommuner < % 9 (125) 42% Grundutbildning Tabell 48. Fördelning i procent grundutbildning samt högskola i sammandrag, kommuner Högst Specifika utbildningar Högskola Totalt Verksamhet gymn * Skötare Fritidsledare KY Krim v utb. Totalt kommuner 40,4 n(s) ,6 n(s) 502 1,7 n(s) 35 1,6 n(s) 33 0,2 n(s) 4 31,5 n(s) ,0 n(s) (Storstäder) ** 44,4 n = ,2 n = 81 1,2 n = 6 1,0 n = 5 0,2 n = 1 37,1 n = 186 (100) n = 501 Över inkl storstäder 40,2 n = ,5 n = 375 1,6 n = 24 1,6 n = 23 0,1 n = 2 31,0 n = n = ,5 n = ,0 n = 115 2,0 n = 9 1,8 n = 8 0,5 n = 2 37,2 n= ,0 n = 443 < ,6 n = 88 9,8 n = 12 1,6 n = 2 1,6 n = ,4 n = ,0 n = 123 *) I gruppen ingår Omvårdnadsprogrammet (21,8), Grundskola (5,9), Gymnasium samt (12,5), men exklusive skötarutbildade. **) Gruppen storstäder avser ett urval av stadsdelar inom Stockholm, Göteborg och Malmö. Stadsdelarnas storlek kan variera från under invånare till över Samma stadsdelar ingår i gruppuppdelningen mellan kommunstorlekarna. En relativt hög andel av personalen har gymnasium exkl skötarutbildning som högsta grundutbildning (40,4 procent), men detta kompenseras av personal med eftergymnasial specifik utbildning med inriktning psykiatri, bl a skötare (24,6 procent). Andelen med högskola utgör 31,5 procent. Resultatet visar att kommuner invånare har lägsta andelen med högst gymnasium exkl. skötarutbildning som grundutbildning, 32,5 procent, och samtidigt andelen med högskola som högsta nivå, högre än för de övriga kommungrupperna, 37,2 procent. Kommuner av storlek under invånare har högst andel med gymnasieutbildning, exkl. skötarutbildade som högsta nivå på grundutbildningen, 71,6 procent samt lägsta andelen med högskola/helt program som högsta nivå, 15,4 procent.

66 65 Inventerade kommuner med mindre än invånare har den lägsta utbildningsnivån bland alla inventerade myndigheter. Detta bekräftar hypotesen att små kommuner har personal med lägre utbildningsnivå än övriga kommungrupper. Grundutbildning högskola Tabell 49. Procentuell fördelning av utbildningar/hela program inom högskola, kommuner (samt ej högskola). Versamhet Ej högskola Annan Övrig högskola * Psykolog inkl ps terap Socionom Beteendevetare Socialpedagog Sjuksk med vid. Utb ps Sjuksk utan vid utb. ps Social omsorg Totalt 64,5 7,0 0,3 16,8 1,4 2,1 2,9 1,2 3,8 n = (Storstad) 56,7 n = 284 Därav n = 139 7,7 n = 38 n = 8 0,4 n = 2 n = ,6 n = 133 n = 28 1,0 n = 5 n = 42 2,2 n = 11 n = 58 1,8 n = 9 n = 24 0,8 n = 4 n = 77 2,8 n = 14 Totalt 100,0 n = (100,0) n = 501 <30 65,0 n = ,3 n = 259 < 10 79,7 n = 98 8,0 n = 118 5,0 n = 22 3,2 n = 4 0,4 n = 6 15,2 n = 224 0,5 23,5 n = 2 n = ,8 n = 12 1,7 n = 25 1,9 n = 28 2,8 n = 41 0,7 3,2 3,4 n = 3 n = 14 n = ,4 n = 3 1,3 n = 19 0,9 n = 4 0,8 n = 1 3,7 n = 54 4,5 n = 20 4,1 n = 5 100,0 n = ,0 n = ,0 n = 123 *) Under Övrig högskola inryms bl a arbetsterapeut, sjukgymnast, jurist, läkare, fritidspedagog m fl som i inventeringen definierats som Annan OBS Kommunerna har en relativt hög andel socionomer bland högskoleutbildade. Endast i undantagsfall ingår psykiatri som en del i utbildningen.

67 66 Vidareutbildning Tabell 50. Sammandrag av genomförd vidareutbildning fördelad på antal preciserade kurser samt Annan högskoleutbildning, per högskolepoäng, samt antal kurser per 100 anställda, kommuner. Kommun n(t) Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda (Storstad) (n = 501) 1 < 10 P P P P > 60 P Antal per 100 anställda Övr k.utv ,2 14,4 6,9 2,6 3,7 57,7 64, ,3 1,4 1,7 0,6 2,0 10, < 10 P P P P > 60 P Antal per 100 anställda Övr k.utv (Antal preciserade utbildningar) (Antal per 100 anställda) 28,3 14,6 7,8 3,0 4,6 58,3 76,0 (Antal Annan högskoleutbildning) (Antal per 100 anställda) 1,8 1,2 3,2 1,0 2,8 10,0 -- Därav över < 10 P P P P > 60 P Antal per Övr k.utv invånare 100 anställda n = Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda 30,3 14,1 6,5 3,1 3,5 57,5 65,7 Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 5,0 1,4 1,6 0,5 2,0 10,5 -- Därav < 10 P P P P > 60 P Antal per Övr k.utv 000 invånare 100 anställda n = 443 Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställda 33,2 16,0 8,6 2,3 4,2 64,3 67,3 Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda 3,2 1,6 2,5 1,1 2,2 10,6 -- Därav < invånare 1 < 10 P P P P > 60 P Antal per Övr k.utv 100 an- n = 123 ställda Antal preciserade utbildningar Antal per 100 anställ- 20,3 8,1 4,1 3,3 35,8 33,3

68 67 da Antal Annan högskoleutbildning Antal per 100 anställda ,3 0,9 0,9 4,1 -- Genomgången vidareutbildning av preciserade högskolekurser är lägst i kommuner < invånare 35,8 och inom Annan högskoleutbildning 4,1 per 100 anställda. Inventerade kommuner har högst antal genomgångna kurser per 100 anställda inom socialpsykiatri (2,6), varav kommuner invånare (3,4) samt kommuner med färre än invånare (0,2). Kommuner med färre än invånare har lägst antal genomgångna kurser per 100 anställda inom följande ämnen: pedagogik och handledning (0,2), Aggression replacement trainig, ART (2,4), verksamhetsanpassad kompetensutveckling (0,7), folkhälsovetenskap (-) samt inom socialt arbete (0,8) Redovisning över psykoterapiutbildning Tabellen skall tolkas så att inom varje grupp psykoterapiutbildning, steg 1 och steg 2 finns ett antal personer som har genomgått dessa. En person kan dessutom ha läst olika inriktningar i sin vidareutbildning inom både i steg 1 och steg 2. n(t) = hela studiegruppen, = antal svar i gruppen Tabell 51. Redovisning av psykoterapiutbildning på steg 1 och steg 2 samt fördelning på olika inriktningar, kommun Psykoterapi Steg 1 Steg 2 Inriktning Kommun n(t) ,7 n = 55 0,2 n = 5 1,9 n = 39 1,7 n = 34 0 n = 1 Psykoterapiutbildningen inom kommunerna är näst lägst bland inventerade myndigheter. 1,4 n = 28

69 68 Åldersfördelning Tabell 52. Åldersfördelning i procent mellan olika åldersgrupper, kommuner totalt samt uppdelat på storstad, samt > invånare, invånare samt < invånare. Verksamhet > Summa Kommuner totalt 64,4 n(s) ,1 n(s) ,4 n(s) 231 9,1 n(s) ,0 n(s) Ålder ,1% Ålder 50 > 35,9% Ålder 55 > 20,7% Därav (Storstad) Ålder Ålder 50 > Ålder 55 > > ,2 n (s) Ålder ,0 Ålder 50 > 35,0 Ålder 55 > 20, ,7 n (s) 438 Ålder ,8 Ålder 50 > 32,2 Ålder 55 > 16,4 < ,1 n (s) 123 Ålder ,7 Ålder 50 > 55,3 Ålder 55 > 41,5 Högsta åldersgrupperna finns inom kommuner < invånare, där ca 41,5 procent går i pension inom 10 år och 55,3 inom femtom år. Rekryteringssituationen Antal svar, 31. Antal svar ger ett underlag för relativt god generell bedömning av rekryteringssituationen inom kommunerna. Diagrammet visar därför en relativt generell bedömning av rekryteringssituationen. Om man fördelar svaren på kommunstorlek, kan man eventuellt skönja en skillnad i bedömningen mellan dessa.

70 69 Figur 8. Redovisning av totalt antal svar beträffande rekryteringssituationen mellan olika utvalda personalgrupper inom kommuner totalt. Rekryteringssituationen för samtliga yrkeskategorier inom Kommuner Antal Svår Medelsvår Medelbra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri

71 70 Figur 9. Redovisning av rekryteringssituationen mellan olika utvalda personalgrupper inom kommuner över invånare. Rekryteringssituationen inom kommuner med över inv. Antal 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Svårt Ganska Medelsvårt Gott Medelbra Ganska svårt bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri

72 71 Figur 10. Redovisning av rekryteringssituationen mellan olika utvalda personalgrupper inom kommuner mellan och invånare. Rekryteringssituationen inom kommuner mellan inv och inv. 3,5 3 2,5 Antal 2 1,5 1 0,5 0 Svårt GanskaMedelsvårt Gott Medelbra Ganska svårt bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri

73 72 Figur 11. Redovisning av rekryteringssituationen mellan olika utvalda personalgrupper inom kommuner med färre än invånare. Rekryteringssituationen inom kommuner med färre än inv. 2,5 2 1,5 Antal 1 0,5 0 Svårt GanskaMedelsvårt God Medelbra Ganska svårt bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri Sammanfattande iakttagelser Följande kan utläsas av inventeringen: En relativt hög andel av personalen har gymnasium exkl skötarutbildning som högsta grundutbildning (40,4 procent), men detta kompenseras av personal med eftergymnasial specifik utbildning, bl a med inriktning psykiatri, bl a skötare (28,1 procent). Andelen som har högskola/helt program utgör 31,5 procent. Kommuner invånare har lägsta andelen med högst gymnasium exkl skötarutbildning som grundutbildning, 32,5 procent, och samtidigt andelen med

74 73 högskola/helt program som högsta nivå, högre än för de övriga kommungrupperna, 37,2 procent. Kommuner av storlek under invånare har högst andel med gymnasieutbildning, exkl skötare som högsta nivå på grundutbildning, 71,6 procent samt lägsta andelen med högskola/helt program som högsta nivå på grundutbildningen, 15,4 procent. Av andelen med högskoleutbildning/helt program, 31,5 procent, utgör gruppen socionomer högst med 16,8 procent. Dessa saknar i ofta psykiatri i sin grundutbildning. Genomgången vidareutbildning inom preciserade högskolekurser är lägst i kommuner < invånare 35,8 och inom Annan högskoleutbildning 4,1 per 100 anställda. Psykoterapiutbildningen inom kommunerna är näst lägst bland inventerade myndigheter. Inventerade kommuner < invånare har den lägsta utbildningsnivån bland alla inventerade myndigheter såväl beträffande grundutbildning somvidareutbildning. Högsta åldersgrupperna finns inom kommuner med färre än invånare, där ca 41,5 procent går i pension inom 10 år och 55,3 inom femtom år. Rekryteringssituationen är något lättare för sjuksköterskor utan vidareutbildning samt för övrig omvårdnadspersonal än för sjuksköterskor med specialistutbildning i psykiatri.

75 74 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Sammanställning över studiegrupperna Resultat av inventeringen av genomgången vidareutbildning/ kompetensutveckling, april 2006 Resultat av inventering av rekryteringssituationen för vissa personalgrupper