Rapport till Socialstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport till Socialstyrelsen 2007-04-10"

Transkript

1 Inventering av utbildningsnivå, rekryteringssituation för valda personalgrupper inom berörda myndigheter samt behov av personal vid utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Rapport till Socialstyrelsen

2 1 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 5 RESULTATET AV INVENTERINGARNA... 5 DISKUSSION FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER ARBETSGRUPP BAKGRUND OCH UPPDRAG BAKGRUND FÖRÄNDRINGAR I VÅRDSTRUKTUREN SVAGASTE GRUPPER DRABBAS NÄR SAMHÄLLET SPARAR FAKTORER SOM PÅVERKAR ANTALET SOM VÅRDAS INOM RÄTTSPSYKIATRIN ELLER FÄNGELSE EPIDEMIOLOGISKA SAMBAND SOM STYR UTVECKLINGEN BEHOV AV GEMENSAM KUNSKAPSBAS BESKRIVNING AV FÖRSLAG TILL NY GRUNDUTBILDNING INVENTERING AV UTBILDNINGSNIVÅN UTBILDNINGSNIVÅ HOS PERSONAL SOM ARBETAR INOM ANDRA VERKSAMHETER INVENTERING AV REKRYTERINGSSITUATIONEN FÖR VALDA PERSONALGRUPPER SAMT ÖKAT PERSONALBEHOV GENOM PLANERADE NYBYGGNATIONER INOM RÄTTSPSYKIATRI OCH KRIMINALVÅRD METOD AVGRÄNSNING AV STUDIEGRUPPEN TESTINVENTERINGAR NY TESTINVENTERING FÖRSTUDIE I FULLSKALEMILJÖ VAL AV INVENTERADE INSTITUTIONER OCH KOMMUNER BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSENHETERNA ANDEL INVENTERAT PER LAGRUM FELKÄLLOR BLAND UNDERSÖKNINGSENHETERNA INVENTERING AV AKTUELL REKRYTERINGSSITUATION FÖR VISSA PERSONALGRUPPER INVENTERING AV PERSONALBEHOV TILL FÖLJD AV PLANERADE NY- ELLER UTBYGGNADER INOM RÄTTSPSYKIATRI OCH KRIMINALVÅRD SVARSFREKVENS GENOMFÖRANDE TEKNISKA KOMMENTARER TILL INKOMNA SVAR STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE, SIS GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN FÖR VISSA VALDA PERSONALGRUPPER SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE, HVB INKL PRIVATA BEHANDLINGSHEM GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER... 43

3 ANTAL PERSONER I STUDIEGRUPPEN ÄR FÅ, 78 PERSONER, VARFÖR DET ÄR OSÄKERT ATT DRA GENERELLA SLUTSATSER BETRÄFFANDE GRADEN AV VIDAREUTBILDNING INOM HVB ALLMÄNPSYKIATRI OCH RÄTTSPSYKIATRI INLEDNING GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING, ALLMÄNPSYKIATRI OCH RÄTTSPSYKIATRI ÅLDERSFÖRDELNING INOM ALLMÄNPSYKIATRI OCH RÄTTSPSYKIATRI REKRYTERINGSSITUATIONEN PERSONALBEHOV TILL FÖLJD AV PLANERADE UTBYGGNADER I RÄTTSPSYKIATRI SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER KRIMINALVÅRD INLEDNING GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN PERSONALBEHOV TILL FÖLJD AV PLANERADE UTBYGGNADER SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER KOMMUN GRUNDUTBILDNING GRUNDUTBILDNING HÖGSKOLA VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER BILAGOR

4 3 Sammanfattning Bakgrund I denna rapport redovisas utbildningsnivå och kompetens hos personal inom myndigheter och verksamheter som möter människor med psykiska problem. Dessutom presenteras ålder och förväntade pensionsavgångar och därav åtföljande rekryteringsbehov för några vada strategiska personalgrupper. Slutligen redovisas för rättspsykiatri och kriminalvård berörda verksamhetschefers bedömning av nyrekryteringsbehov till följd av planerade utbyggnader. Ansvaret för att tillgodose behovet av vård, stöd och rehabilitering är delat mellan flera olika samhällsorgan, den enskilde och anhöriga och är inte en uppgift exklusivt för hälso- och sjukvården. Vård, stöd och rehabilitering av människor med psykiska problem, störningar och funktionshinder är en kunskapsintensiv verksamhet med många dimensioner, vilket kräver kunskap och kompetens hos personal i alla berörda verksamheter och som i sin yrkesutövning möter människor med psykisk problem. Det krävs också att de vid behov samarbetar i planering och genomförande av insatser för den enskilde. Psykiatrireformen 1995 innebar följande: Socialtjänstlagen förtydligades genom att socialnämnden skall verka för att människor med fysiska och psykiska funktionshinder eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Kommunen skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning samt ett anpassat boende. Kommunen fick även ansvar för uppsökande verksamhet. För individer inskrivna i ett anpassat boende samt dagverksamhet fick kommunen ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå. Kommunerna fick ett betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter i sluten psykiatrisk vård. SiS (Statens institutionsstyrelse) ansvarar för vård och behandling inom de tidigare sk 12-hemmen (Hem för särskild vård eller tillsyn). Vård och behandlig regleras enligt Lagen om vård av missbrukare (1988:870) samt enligt Lagen om vård av unga (1990:52) infördes Lagen om sluten ungdomsvård (1998:603), vilket innebär att inom SiS vårdas och behandlas även ungdomar som av tingsrätt döms till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. HVB är behandlingshem som kan drivas i såväl offentlig som privat regi. Länsstyrelsen är tillståndsgivare och har tillsynsansvar. Rättspsykiatrisk vård är en form av tvångsvård och regleras enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Den som begått brott under påverkan av allvarlig psykisk störning och där störningen kvarstår vid domen får inte dömas till fängelse - det s.k. fängelseförbudet (BrB 30:6). I dessa fall överlämnar domstolen gärningsmannen till rättspsykiatrisk vård. Begreppet allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och definierat i lag. En gärningsman kan ha en svår psykisk sjudom/störning utan att uppfylla de juridiska kriterierna för allvarlig psykisk störning och kan då dömas till fängelse.

5 4 Kriminalvården har sedan Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes 1992 fått alltfler klienter med svåra psykiska problem. Förr vårdades dessa i högre utsträckning inom psykiatrin. För klienter som vårdas och behandlas inom institutionsvården gäller normaliseringsprincipen. Den innebär att de enligt Hälso- och sjukvådslagen har samma rätt till hälsooch sjukvård som alla andra i samhället. De svagaste grupperna drabbas när samhället sparar Det är en allmän uppfattning att sedan psykiatrireformen genomfördes har övervältringseffekter uppstått både inom och mellan myndigheter. När samhällets resurser för vård, stöd och rehabilitering krymps är risken stor att de svagaste grupperna i samhället inte kommer att få sina medicinska eller sociala vård- och stödbehov tillräckligt tillgodosedda. Effekten blir en ökad konkurrens om minskande resurser inom och mellan olika verksamheter eller mellan olika svaga grupper. Risken är uppenbar att människor med "lättare" psykisk problematik i högre utsträckning kan få sina behov tillgodosedda än de med allvarligare och mera komplexa behov som har svårare att hävda sina behov. Brister i vård och stöd för de med de svåraste psykiska problemen är också en riskfaktor för att fler begår allvarliga brott. Den svagaste gruppen är den med allvarliga psykiska problem och funktionshinder och ett samtidigt missbruk Epidemiologiska samband som styr utvecklingen Det finns ett direkt samband mellan det antal som döms till vård, t ex under ett år, incidens, och vård-/strafftidens längd, med hur många som samtidigt vårdas inom sluten vård/institution, prevalens. Den största effekten på utvecklingen av antalet som vårdas och behandlas inom institution, i fängelse eller inom rättspsykiatrisk vård är förändringen av antalet som döms till långa fängelsestraff eller till långa vårdtider. Sker en samtidig kraftig förlängning av vård- eller strafftider uppkommer en exponentiell ökning av antal intagna i fängelse, institution eller inom rättspsykiatrisk vård. Behov av kunskap och kompetens Det delade samhällsuppdraget för vård och stöd kräver kunskap och kompetens hos personalen inom många myndigheter och verksamheter. Förutom kunskap inom respektive myndighet om det egna och samverkande myndigheters ansvar för insatser till människor med psykiska problem, måste personalen ha kunskap om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder. En kunskapsbas i form av gemensam grundutbildning med inriktning psykiatri och psykisk hälsa behövs inom samtliga berörda myndigheter. En ny utbildning som ersätter den äldre skötarutbildningen, men med mera anpassat innehåll i förhållande till dagens kunskaper och arbetsmetoder behövs. Därutöver erfordras att berörda myndigheter kompletterar med egna interna myndighetsspecifika vidareutbildningar. Minskade studentkullar Det tidigare politiska målet att hälften av ungdomskullarna skall ha en högskoleexamen har nu övergivits. Detta kan komma att minska antalet ungdomar som läser på högskola. Pågående högkonjunktur anges också ha medfört att antalet ungdomar som söker till

6 5 universitet och högskolor har minskat. Sammantaget ökar detta konkurrensen om färre studenter såväl mellan ämnesområden som mellan högskolor. På sikt kommer detta att påverka rekryteringssituationen av personal med eftergymnasial utbildning till berörda myndigheter och verksamheter. Metod Tre enkätundersökningar genomfördes. Den första enkäten syftade till att kartlägga utbildnings- och kompetensnivå hos personal inom berörda myndigheter och verksamheter. Ett urval av enheter gjordes med fördelning inom de nio regioner som var ett av förslagen i Ansvarsutredningens rapport "Sveriges regionala indelning - om tillväxtperspektivet får råda", 5 oktober Berörda chefer som hade tillgång till personalmatriklarna fick besvara en skriftlig enkät som omfattade följande variabler: Ålder, kön, arbetstid, organisation/arbetsområde, grundutbildning, vidareutbildning samt kompetensutveckling Respektive chef som hade tillgång till personalmatriklarna för sin personal ansvarade för besvarande av enkäten, en för varje individ. Ifyllda enkäter lästes in maskinellt och bearbetades och sammanställdes i statistikprogrammet SPSS (Statistcal Package for Social Science). Den andra enkäten syftade till att få kunskap om rekryteringsläget för vissa strategiska personalgrupper med inriktning mot psykiatri. Enkäten besvarades av respektive verksamhetschefer. Svaren bearbetades manuellt och sammanställdes i statistikprogrammet i Excel. Den tredje enkäten avsåg att ge kunskap om ökat personalbehov till följd av utbyggnader inom rättspsykiatri och kriminalvård. Beträffande rättspsykiatrin besvarades enkäten av respektive verksamhetschef. För kriminalvården besvarades enkäten av huvudkontoret i Norrköping. Resultatet av inventeringarna Fördelning av högsta nivå avseende grundutbildning per myndighet Svaren från privata behandlingshem är så få, att de i analysen har inräknats bland HVB.

7 6 I nedanstående tabell redovisas resultatet av inventeringen. Tabell 1. Sammandrag av procentuell fördelning av högsta nivån avseende grundutbildning inom inventerade myndigheter, samt specifik eftergymnasial utbildning inkl skötarutbildning, med inriktning mot psykiatri och eller institutionsvård. Myndighet Högst gymnasium. Högskola *) Specifik utbildning, exkl högskola **) Summa Antal svar Exkl skötarutb Inkl skötarutb Inkl skötarutb Exkl skötarutb Allmänpsykiatri 14,0 44,4 55,2 30,8 0,4 100, Öppen vård 10,6 24,0 76,0 13, ,0 512 Sluten vård 17,1 59,4 39,7 43,2 0,9 100,0 642 Rättspsykiatri 19,1 65,3 33,1 47,8 1,6 100, Kriminalvård 12,9 15,3 36,5 50,6 48,2 100,0 579 Häkte 16,9 22,5 19,7 63,4 57,8 100,0 178 Anstalt 14,0 15,6 28,5 57,5 55,9 100,0 313 Frivård 1,1 2,2 96,7 2,2 1,1 100,0 91 Statens institutionsstyrelse, 44,8 50,1 37,3 17,9 12,6 100, SiS Barn- och ungdomspsykiatri 11,7 26,2 72,8 15,5 1,0 100,0 413 Kommuner 40,4 65,0 31,5 28,1 3,5 100, (Storstad Sthlm Gbg, (44,4) (60,6) (37,1) (18,5) (2,3) (100,0) (501) Mmö) Över inv 40,2 65,7 31,0 28,8 3,3 100, inv 32,5 58,5 37,2 30,3 4,3 100,0 443 < inv 71,6 81,4 15,4 13,0 3,2 100,0 123 Hem för vård eller boende, HVB inkl privata beh. Hem 43,2 54,6 40,1 16,7 5,3 100,0 132 (78+54) *) Avser all högskoleutbildning med avslutad examen oavsett utbildningens inriktning **) I gruppen specifik utbildning ingår utöver gymnasium skötarutbildning, fritidsledarutbildning, kriminalvårdens grundläggande utbildning (KRUT), kvalificerad yrkesutbildning med inriktning psykiatri, institutionsvård eller motsvarande (KY). Flest andel anställda med enbart gymnasium (exkl. skötarutbildningen) som högsta grundutbildningsnivå har kommuner med färre än invånare (71,6 %), SiS (44,8 %), samt HVB (43,2 %). Flest andel anställda med specifik eftergymnasial utbildning (inkl skötarutbildning) exkl högskola har kriminalvården med 50,6 %, (varav häkte 63,4 % och anstalt 57,5 %) samt rättspsykiatri (47,8 %). Andelen personal med skötarutbildning är högre inom rättspsykiatrin än inom allmänpsykiatrin. Följande myndigheter/verksamheter har den högsta andelen personal med avslutad högskoleutbildning oavsett inriktning: kriminalvårdens frivård (96,7 %), allmänpsykiatrins öppenvård (76,0 %) samt barn- och ungdomspsykiatrin (72,8 %). Följande myndigheter/verksamheter har den lägsta andelen personal med avslutad högskoleutbildning/helt program oavsett inriktning: kommuner med färre än invånare (15,4 %), häkte (19,7 %) samt kriminalvårdsanstalt (28,5 %).

8 7 Fördelning avseende genomgången vidareutbildning uttryckt som antal kurser per 100 anställda Antal genomgångna kurser för vidareutbildning/kompetensutveckling tillsammans med genomgången grundutbildning utgör myndighetens teoretiska kunskapskapital. Omfattningen av genomgången vidareutbildning tolkas i rapporten i viss mån spegla myndighetens kunskapskultur. Tabell 2. Sammandrag avseende kompetensutveckling för inventerade myndigheter och delverksamheter fördelat på preciserade kurser och annan vidareutbildning på högskolenivå samt övrig kompetensutveckling uttryckt i antal genomgånga kurser per 100 anställda. Myndighet/delverksamhet Högskolekurser Preciserade Psykoterapi Annan utbildningar Steg 1 Steg 2 utbildning Totalt genomgånga högskolekurser Övrig kompetensutveckling Allmänpsykiatri 62,8 19,6 5,4 14,6 102,4 54,4 Därav öppenvård 58,6 38,5 11,5 20,5 129,1 50,6 Därav slutenvård 65,9 6,2 0,9 10,4 83,4 54,1 Rättspsykiatri 38,5 6,7 0,9 13,0 59,1 48,0 SiS 64,2 4,4 0,7 12,8 82,1 97,3 Kriminalvård 67,2 1,9 0,5 16,3 85,9 58,0 Därav häkte 82,0 22,4 104,4 73,6 Därav anstalt 54,0 14,1 68,1 47,9 Därav frivård 84,6 13,2 97,8 77,2 Barn- och ungdomspsykiatri 56,7 27,9 15,7 15,9 116,2 71,4 Kommun 57,7 2,7 0,2 10,0 70,6 64,2 (Storstad) (58,3) (10,0) (68,3) (76,0) Därav över 30 invånare 57,5 10,5 68,0 65,7 Därav invånare 64,3 10,6 74,9 67,3 Därav färre än 10 invånare 35,8 4,1 39,9 33,3 HVB inkl. privata beh. hem 38,0 3, ,9 Preciserade utbildningar Följande myndigheter/verksamheter har den högsta andelen personal som genomgått preciserad vidareutbildning på högskolenivå: kriminalvården (67,2 kurser per 100 anställda, varav frivård 84,6 och häkte 82,0), kommuner med invånare (64,3), SiS (64,2), samt allmänpsykiatrin (62,8), varav slutenvården (65,9). Följande myndigheter/verksamheter har den lägsta andelen personal som genomgått preciserad vidareutbildning på högskolenivå: kommuner med färre än invånare (35,8 kurser per 100 anställda), HVB (38,0) samt rättspsykiatri (38,5). Rättspsykiatrin tillsammans med HVB har den lägsta andelen personal med genomgången vidareutbildning på högskolenivå inom flera av de inventerade ämnesområdena. Det statistiska underlaget för HVB är emellertid för litwet för att kunna dra generella slutsatser. SiS och kriminalvården har den största andelen personal med genomgången preciserad vidareutbildning på högskolenivå inom flera av de inventerade ämnesområdena

9 Kriminalvårdens frivård har den högsta andelen personal som genomgått preciserade kurser för vidareutbildning (84,6) Inom barn- och ungdomspsykiatrin samt inom kriminalvården finns den lägsta andelen vidareutbildade inom ämnena kriminologi och missbruk/beroendevård beträffande barnoch ungdomspsykiatrin även inom Aggression Replacement Training (ART). Kriminalvården och HVB har den lägsta andelen vidareutbildade inom ämnet psykiatri. Psykoterapiutbildning Allmänpsykiatrins öppenvård har högsta andelen med vidareutbildning i psykoterapi (38,5 kurser per 100 anställda i steg 1 samt 11,5 i steg 2) följt av barn- och ungdomspsykiatrin (27,9 resp. 5,7). Kriminalvården har lägsta andelen med vidareutbildning i psykoterapi (1,9 kurser per 100 anställda i steg 1 samt 0,5 i steg 2). Slutsatser Psykiatrins öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrin samt kriminalvårdens frivård har det högsta teoretiska kunskapskapitalet samt högsta kunskapskulturen oavsett ämnesområde bland samtliga inventerade verksameter. Rättspsykiatrin har högst andel personal med skötarutbildning bland inventerade verksamheter. Kommuner med mindre än invånare har det lägsta teoretiska kunskapskapitalet samt lägsta kunskapskulturen oavsett ämnesområde bland samtliga inventerade verksameter. Åldersfördelning och förväntade pensionsavgångar I nedanstående tabell redovisas resultatet av inventeringen. Tabell 3. Procentuell fördelning i åldersgrupper för vissa personalgrupper år Över 50 år Över 55 år Totalt Personalgrupp Skötarutbildning 52,1 47,9 27,7 100,0 Sjuksköterska utan vidareutbildning 73,6 26,4 16,8 100,0 Sjuksköterska med vidareutbildning 52,9 47,2 25,3 100,0 Läkare utan spec. utbildning psykiatri 65,7 34,3 25,7 100,0 Läkare med specialistutbildning i psykiatri 30,5 69,5 49,1 100,0 Nästan 30 procent av tillsvidareanställd personal med skötarutbildning går i pension inom tio år samt nästan 50 procent inom femton år. Det motsvarar i antal ca respektive personer. Inräknas även timanställda pensioneras ytterligare 800 respektive personer. De äldsta åldersgrupperna bland skötarutbildade (50 år och äldre respektive 55 år och äldre) finns inom allmänpsykiatrin med 59,8 respektive 38,1 procent. 8

10 9 Nästan 50 procent av läkare med specialistutbildning i psykiatri går i pension inom tio år och nästan 70 procent inom femton år. Rekryteringsbehov till följd av utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Planerade utökningar inom rättspsykiatrin uppgår till 162 vårdplatser och uppskattas kräva ett utökat personalbehov om ca personer fram till Planerade utökningar inom kriminalvården beräknas uppgå till platser (hösten 2006) och bedöms kräva ett utökat personalbehov om ca personer fram till Rekryteringssituationen för vissa personalgrupper Verksamhetscheferna har gjort följande bedömning av rekryteringssituationen för vissa personalgrupper: Figur 1. Diagram över verksamhetschefernas bedömning av rekryteringssituationen för vissa personalgrupper baserat på 101 besvarade enkäter. Rekryteringssituationen för samtliga utvalda yrkeskategorier Antal Svårt Ganska Medelsvårt Gott Medelbra Ganska svårt bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri

11 10 Gruppen "Övrig vård- resp. omvårdnadspersonal eller motsvarande med kunskap i psykiatri" omfattar all övrig baspersonal. De som har skötarutbildning ingår i denna grupp och kommer successivt att behöva ersättas med personal med annan grundutbildning, eftersom det idag saknas sådan utbildning med inriktning psykiatri/psykisk hälsa. Diskussion Konsekvenser av diskuterade reformer De förslag som ges i betänkandet Psykisk störning, brott och ansvar" (SOU 2002:3), diskussionsunderlaget "Utveckling av vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare" (Rapport 2006:2), Nationell psykiatrisamordning, betänkandet Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare (SOU 2006:91), riksdagspropositionen "Öppen vård med särskilda villkor" som avser patienter dömda till rättspsykiatrisk vård samt slutrapporten "Ambition och ansvar" (SOU 2006:100) kommer om dom genomförs att innebära bl a följande: Vårdtiderna inom rättspsykiatrin förkortas. Ett bättre omhändertagande i psykiatrisk öppenvård kommer att krävas Kommunala stödinsatser i enskilt eller anpassade boendeformer och meningsfull sysselsättning kommer att krävas. Kriminalvården måste förbättra innehållet i omhändertagandet av intagna med psykiska problem. Missbruksvården måste utvecklas oavsett myndighet. Inte minst gäller detta tidig upptäckt och tidiga adekvata åtgärder. Kunskap i kriminologi och missbruk behöver förbättras hos personalen inom verksamheter som möter ungdomar, så att tidig upptäckt och tidiga insatser möjliggörs. Innehåll och kvalitet i hela vårdkedjan måste utvecklas och förbättras. Samverkan mellan myndigheter och samarbete mellan handläggare i enskilda ärenden måste förbättras för att säkerställa kontinuitet och hög kvalitet i vård och stöd. Kunskap om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder samt kunskap om det egna och samverkande myndigheters ansvar för insatser måste förbättras i alla berörda myndigheter och verksameter. Om inga åtgärder vidtas beträffande utbildning kommer verksamheterna att tvingas nyrekrytera personal med en grundutbildning som i huvudsak har en annan inriktning än psykiatri/psykiskt hälsa. Istället måste varje myndighet själv bekosta en omfattande myndighetsspecifik och verksamhetsanpassad vidareutbildning för att uppnå erforderliga baskunskaper inom sitt verksamhetsområde. Brist på adekvat grundutbildad personal kommer att försvåra utvecklingen av innehåll och kvalitet i hela vårdkedjan. Planerade utökningar inom rättspsykiatri och kriminalvård kommer att ytterligare förstärka behovet av personal med adekvat utbildning. Förslag till åtgärder Rekrytering till studier med inriktning mot psykiatri/psykisk hälsa måste förbättras. Detta föreslås ske genom följande åtgärder:

12 11 Ett stabilt utbildningssystem utvecklas med gemensam basutbildning med inriktning psykiatri/psykisk hälsa. Utbildningen skall ha en röd tråd från omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå till eftergymnasial utbildning inklusive högskola. Det livslånga lärandet skall underlättas så att individen kan växla mellan yrkesarbete och utbildning/vidareutbildning. Därigenom möjliggörs både verksamhetsutveckling som personlig utveckling med en akademisk karriär samt forskning och utveckling för dem som så önskar. Befintliga återvändsgränder måste elimineras. På projektgruppens uppdrag Per-Åke Warg Projektledare Arbetsgrupp Gudrun Johansson, vårdutvecklare, Rättspsykiatrisk verksamheten, psykiatriska kliniken, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Lotta Warg, enhetschef, allmänpsykiatriska enheten i Vänersborg, psykiatriska kliniken NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Håkan Zandén, kriminalvårdschef, Vänersborg Anita Blomster, enhetschef, socialförvaltningen, Vänersborgs kommun Göran Björling, överläkare, psykiatriska kliniken, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Håkan Fredén, forskningsledare, Högskolecentrum Vänersborg Per-Åke Warg, projektledare, Högskolecentrum Vänersborg, projektledare Statistiska bearbetningar har gjorts av Håkan Fredén. Administrering och granskning av enkäterna har gjorts av Marie Hermansson, assistent, Högskolecentrum Vänersborg. Bearbetning av enkätsvar beträffande rekryteringssituationen har gjorts av Jessica Lindskog- Sultan, assistent, Högskolecentrum, Vänersborg. Adjungerad till arbetet har varit Bo Eriksson, professor på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV.

13 12 Bakgrund och uppdrag Bakgrund Ansvaret för att tillgodose behovet av vård, stöd och rehabilitering är delat mellan olika samhällsorgan, den enskilde och anhöriga och är inte en uppgift exklusivt för hälso- och sjukvården. Vård, stöd och rehabilitering av människor med psykiska problem, störningar och funktionshinder är en kunskapsintensiv och omfattar personal i alla berörda verksamheter. Vård av människor med psykiska problem har under senaste decennierna genomgått stora förändringar. Sektoriseringen under talet innebar att psykiatrins öppenvård byggdes ut, decentraliserades och fick ett geografiska ansvar för vården. Mentalsjukvården reducerades i motsvarande takt. Psykiatrireformen 1995 innebar att kommunerna fick ett tydligare ansvar för vård, stöd och social insatser i särskilt boende och inskrivna i dagverksamheter beträffande vårdtagare med långvarig och allvarlig psykiskt störning. Förändringar i vårdstrukturen Det är vanligt att människor med psykiska problem är beroende av samhällets insatser ibland av flera myndigheter och dessa i samverkan. Enligt psykiatriutredningen, Välfärd och valfrihet, SOU 1992:73 beräknades totala samhällskostnaden för psykisk ohälsa 1991 till ca 45 Mdr kronor (1996 års prisnivå). Samhällets möjligheter att tillgodose de psykiskt långtidssjukas behov av insatser har påtagligt förändrats sedan psykiatriutredningen presenterades. Det gäller såväl ekonomiskt bistånd som av vård och rehabilitering inom vårt gemensamma trygghetssystem. Samhällsekonomiska utvecklingen och besparingar i välfärdssystemet har i vissa fall också inneburit en övervältring av ansvar och kostnader såväl inom som mellan berörda myndigheter. I vissa fall har detta skett utan någon form av samordning vare sig på lokal, regional eller samhällsnivå. Inom psykiatrin Vårdsplatser har reducerats och vårdtiderna i sluten psykiatrisk vård kontinuerligt förkortats, bl a till följd av nya behandlingsmetoder och utbyggnad av alternativa öppna och halvöppna vårdformer. Slutenvården är idag mera av akut karaktär och vårdtiderna uppgår enligt uppgift idag till i genomsnitt några dagar. Patienter i öppen vård kan härigenom ofta ha en svårare psykisk problematik och ett mera sammansatt behov av vård, stöd och rehabilitering. Inom kommunerna Socialtjänstlagen ger kommunerna det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får sina behov tillgodosedda om ingen annan gör detta. Det undantar inte andra myndigheter sina ansvar, men innebär att ansvaret ytterst ändå faller på kommunerna om så inte sker. De vårdtagare som kommunerna möter idag är en helt annan grupp är den som var aktuell när psykiatrireformen genomfördes Vårdtagarna är yngre och har ett mera omfattande och sammansatt vård- och stödbehov. Utöver sina psykiska problem har de ofta ett samtidigt missbruksproblem

14 13 eller beroende. Kommunens insatser är därför inte begränsade till omvårdnad och socialpsykiatriska insatser, utan omfattar idag även mera av rehabilitering än tidigare Inom kriminalvården Sedan Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes, LRV, 1992 har allt fler dömts till fängelsestraff, trots att de har svåra psykiska störningar och problem. "Allvarlig psykisk störning" är ett juridiskt begrepp och innebär att man kan ha svåra psykiska problem men ändå inte uppfylla kriterierna för detta begrepp. Personlighetsstörningar och missbruk är mycket vanligt bland kriminalvårdens klienter. Inom Statens institutionsstyrelse, SiS samt inom Hem för vård eller boende, HVB Barn- och ungdomspsykiatrin har få vårdplatser i sluten vård och arbetar i huvudsak genom öppen vård och konsultativt för patienter som vårdas inom andra institutioner. Exempel är ungdomsvården inom statens institutionsstyrelsen, SiS, eller inom HVB-hem. Ungdomarna vårdas oftast pga av social problematik, missbruk eller kriminellt beteende och många har psykiska problem och ofta svåra sådana. Behov av kunskap och kompetens Det fördelade samhällsuppdraget för vård och stöd kräver kunskap och kompetens hos personalen i alla berörda verksamheter. Förutom kunskap inom respektive myndighet om sitt eget och samverkande myndigheters ansvar för insatserna, måste kunskap finnas om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder Detta är ett villkor för att berörda verksamheter skall kunna samarbeta och ta sitt samhällsansvar. Svagaste grupper drabbas när samhället sparar När samhällts resurser krymper är risken stor att de svagaste grupperna i samhället, t ex vissa grupper inom försäkringssystemet, patientgrupper inom hälso- och sjukvården eller vårdtagare inom socialtjänsten inte kommer att få sina medicinska eller sociala vård-, stöd- och rehabiliteringsbehov tillgodosedda i tillräcklig utsträckning. Om detta sker parallellt med besparingar och indragningar inom sjukvården eller socialtjänsten blir effekten en ökad konkurrens om minskande resurser inom och mellan olika verksamheter eller olika svaga grupper. Risken är uppenbar att människor med svårare psykisk problematik riskerar att trängas bort vid resursbrister i samhället, medan de med lindrigare problem kommer att kunna få sina behov tillgodosedda. Brister i vård och stöd för de med de svåraste psykiska problemen är också en riskfaktor för att fler begår allvarliga brott till följd av psykisk ohälsa. Svagaste gruppen är den med allvarliga psykiska problem och ett samtidigt missbruk.

15 Figur 2. Bilden visar schematiskt befarade övervältringseffekter av patienter och vårdtagare mellan berörda myndigheter vid besparingar i samhällets trygghetssystem. Kostnadsfördelningen baseras på uppgifterna i psykiatriutredningens slutbetänkande ÖVERVÄLTRINGSEFFEKTER MELLAN HUVUDMÄN Övervältring genom besparingar i trygghetssystemen och ökad konkurrens om minskade resurser i kommuner och landsting 14 Ändrade indikationer för med färdig - bedömning Övervältring från trygghetssystemen Statliga trygghetssystemen Sjukvård Sociala åtgärder o sysselsättn Nya svaga grupper som faller igenom Nya svaga grupper som faller igenom Svagaste grupperna faller ur systemet Kostnadsrelationer mellan samhällets olika trygghetssystem korrigerat för skatteväxling i psykiatrireformen Per-Åke Warg Faktorer som påverkar antalet som vårdas inom rättspsykiatrin eller fängelse Enligt Nationell psykiatrisamordning uppgår antal patienter som dömts till rättspsykiatrisk vård till knappt 400 per år, i stort sett oförändrat, sedan Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes Däremot har antalet inneliggande patienter ökat från ca 600 till 875, antal under permission ca 200 till ca 500 och totalt antal som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård från drygt 800 till mellan 1993 och Motsvarande utveckling har skett beträffande luten ungdomsvård inom SiS, dvs ungdomar som döms till ungdomsvård istället för till fängelse och utvecklingen inom kriminalvården har genomgått och genomgår samma utveckling. Epidemiologiska samband som styr utvecklingen Det finns ett direkt samband mellan antal som döms till vård under ett år, incidens, och vård-/strafftidens längd med hur många som samtidigt vårdas inom sluten vård/ institution, prevalens. Risken för att en individ begår brott under påverkan av allvarlig psykisk störning påverkas av positiva och-/eller negativa faktorer i individens konstitution, av den sociala miljö denne befinner sig allt ifrån barn- och ungdom och genom livet, samt den vård och det stöd denne i sin utveckling. Vårdtidens längd inom rättspsykiatrin påverkas både av innehåll och kvalitet i vård och behandling och av i vilken grad samhällets samlade stödresurser kan organiseras för

16 15 individen. Dessutom finns ett starkt samband mellan graden av förändring av samhällets syn på och straff, vilken ibland kan påverkas av enskilda händelser, och utveckling av vårtidens längd. Inom ramen för det rättspsykiatriska utvecklingsarbetet i Västra Götalandsregionen gjordes en analys av hur utvecklingen av antal patienter i sluten rättspsykiatrisk vård skulle bli om förändringar inträffar beträffande antal som döms eller om vårdtidernas längd förändras. Genom att genomsnittliga vårdiden är lång, ofta flera år, innebär detta varje nydömd klient/patient genererar ett lika stort behov av platser som medelvårdtiden. En ökning av antal dömda med långa vårdtider medför därför en kumulativ effekt i ökat behov av antal platser. Detta samband gäller vid relativt små grupper på samhällsnivå och vid långa vårdtider. Sker en samtidigt kraftig förlängning av vårdtider uppkommer en exponentiell ökning av antal patienter i rättspsykiatrisk vård. Samma förhållande gäller för utvecklingen av antal som är dömda till fängelse. Följande förutsättningar används: 1. Vårdtiden ökar med 2% per år. Antal nydömda" per år är oförändrat 2. Samma som 1 och antal men antal nydömda" ökar med 3 per år 3. Medelvårdtiden minskar med 2% per år. Antal nydömda" är oförändrat 4. Samma som 3 och antal nydömda" minskar med 3 per år Figur 3. Bilden visar utvecklingen av antal patienter vid förändring av antal som döms till vård eller av vårdtidens längd Möjlig utveckling av antal patienter i sluten rättspsykiatrisk vård i Västra Götalandsregionen d l /12/ Relationen antal år2 ti/ nydömda t år 1 ökn 2% per år fr 1999 Antal inneliggande tidi t ti t Antal nydömda per tiår. t Of fr o m d l 31/ Relation antal nydömda ti t åökn 2/ 2% per åm f 2001 Antal samtidigt ipatiente li d Antal nydömda 3 per ti år t fr ök o m /12/ Relationen antal 2 /nydömda å år 1 minskn per % år fr Antal samtidigt patienter Antal nydömda patienter år of f r o / Relation antal patienter å/nydömda år 1 per år fr o % m Antal samtidigt patiente Antal nydömda minskar i med 3 per år fr 2001

17 16 Analysen visar således att största möjligheten att påverka vårdvolymen är att arbeta preventivt så att risken att begå brott, eller förhindra att återfall och nya brott begås, med eller utan inverkan av allvarlig psykisk störning minskar. Behov av gemensam kunskapsbas En gemensam kunskapsbas i form av grundutbildning med inriktning psykiatri/psykisk ohälsa behövs hos samtliga berörda verksamheter, förutom att berörda myndigheter kompletterar med egna interna myndighetsspecifika vidareutbildningar. Nationell psykiatrisamordning har tillsammans med Socialstyrelsen givit en arbetsgrupp i uppdrag att utveckla förslag på några utbildningssatsningar inom området. Man konstaterade också att det saknas en nationell överblick över aktuell utbildningsnivå med inriktning psykiatri/psykisk hälsa inom berörda myndigheter och verksamheter samt rekryteringssituationen. Utbildningsuppdraget kompletterades därför med att genomföra en inventering av utbildningsnivån, inriktning psykiatri, i berörda verksameter, rekryteringsbehovet till följd av utökade verksamheter inom rättspsykiatrin och kriminalvården samt rekryteringssituationen för vissa strategiska personalgrupper.. Beskrivning av förslag till ny grundutbildning Arbetsgruppen har lämnat förslag till ny grundutbildning på högskolenivå Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education). Efter genomgången och godkänd utbildning erhåller man en Yrkeshögskoleexamen 120hp/Cr. Huvudområdet är omvårdnad. Huvudförslaget presenteras i en sammanfattande utbildningsplan med kurs- moduluppbyggnad. Utvecklingsarbetet presenteras i en rapport, respektive utredning. Utbildning är målgruppsinriktad och omfattar 120 hp och följer Bolognaöverenskommelsen om framtidens högskoleutbildningar. Detta innebär bl a att den skall vara möjlig att föra med sig i Europa. Den är moduluppbyggd och där varjes modul även skall kunna läsas som vidareutbildning/kompetensutveckling av redan anställd personal. Man skall kunna varva teoretiska studier med arbete och därigenom kunna läsa till en hel examen under längre tid. Utbildningen är i hög grad utformad som distansutbildning och öppnar härigenom för det livslånga lärandet. Utbildningen ges i samarbete mellan Mittuniversitetet, Malmö högskola samt Högskolan Väst. Det skall vara möjlig att läsa samma utbildning samtidigt på alla tre högskolorna. Målet är att på längre sikt skall samma utbildning kunna läsas i hela landet. Inventering av utbildningsnivån Målgrupp för inventeringen är personal inom olika myndigheter och verksamheter som i sin yrkesutövning möter människor, klienter eller patienter med följande problem: Psykiskt störda lagöverträdare inom kriminalvård, rättspsykiatrisk vård, kommun, SiS och HVB samt andra patienter/klienter med särskilt komplicerad psykisk problematik, här definierat såsom utagerande/farlighet samt patienter med diagnostiserad psykisk sjukdom och samtidigt missbruk, sk dubbeldiagnos.

18 17 Till gruppen räknas också personal inom verksamheter som riktar sig till personer med vissa neuropsykiatriska störningar (autism och autismliknande störningar), utvecklingsstörning och personer som drabbats av hjärnskada i vuxen ålder och med en samtidig psykisk sjukdom. Inom kriminalvården, men också inom institutionsvården inom SiS, avses personal inom enheter/avdelningar som har den tyngre gruppen psykiskt störda, oavsett om någon psykiatrisk diagnos har ställts eller ej. Undantagna från inventeringen är verksamheter som enbart vårdar ungdomar under 15 år, samt personer som vårdas inom kommunal äldreomsorg. Framtida pensionsavgångar samt avsaknad av ersättningsutbildning för tidigare skötarutbildning riktad mot dessa områden motiverar också behovet av en ökad kunskap som underlag för långsiktiga personalstrategiska åtgärder samt för planering och utformning av utbildning och kompetensutveckling inom olika myndigheter på olika nivåer i samhället. Inventeringen syftar till att ge en ögonblicksbild över utbildningsnivån/ kompetensstruturen och en framtidsbild från ett strategiskt urval av berörda verksamheter april Utbildningsnivå hos personal som arbetar inom andra verksamheter Människor med psykiska problem av olika art och svårighetsgrad får vård och stöd även inom andra verksamheter under hela sin livs- och sjukdomskarriär, ine minst sedan ansvaret för att ge vård och stöd har genomgått så stora förändringar i samhället. Analogt för verksamheter som riktas mot den ursprungliga behovsgruppen, saknas även kunskap över utbildningsstrukturen hos personal som arbetar inom allmänpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt i kommunal verksamhet som riktar sig till psykiatrireformens målgrupp, dvs människor med allvarliga och långvariga psykiska störningar samt inom privata behandlingshem. Vården till gruppen Unga vuxna innebär bl a att gränsdragningen i åldersgrupperna mellan barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin blir mera flytande och även behov av kompetensen inom berörda vårdområde. Inventering av rekryteringssituationen för valda personalgrupper samt ökat personalbehov genom planerade nybyggnationer inom rättspsykiatri och kriminalvård För att ytterligare fördjupa kunskapen om framtida personalbehov, inventerades även aktuell rekryteringssituation för några valda nyckelgrupper av personal samt behov av personal till följd av planerade utbyggnader inom rättspsykiatrin och kriminalvården.

19 18 Enkäten beträffande rekryteringssituationen riktade sig till berörda verksamhetschefer/motsvarande i de myndigheter/ verksamheter som inventeringen av utbildningsnivån omfattade. Beträffande enkäten om utbyggnader och personalbehov nåddes hela rättspsykiatrin, då inventering av utbildningsnivån omfattade samtliga rättspsykiatriska verksamheter i Sverige och för kriminalvården besvarades den enkäten av Kriminalvården, huvudkontoret, HK. Metod Inventeringen omfattar följande delområden: Personuppgifter (ej identifierbart) Organisation/arbetsområde Utbildning (grundutbildning) Kompetensutveckling Avgränsning av studiegruppen Inventeringen omfattar ordinarie personal samt vikarier, men inte timanställda. I formuläret ges flera olika svarsalternativ men inga öppna frågor. Varje ja registreras med kryss i ruta. Varje delområde omfattar ett antal frågor och svarsalternativ, t ex ålder och organisation. Inom delområde Organisation sker även förtydligande på arbetsområde/funktion inom respektive organisation, t ex sluten eller öppen vård. Inom frågeområdet Utbildning kan flera alternativ besvaras med ja. Detta innebär att hela studien kan resultera i ett stort antal kombinationer av svarsalternativ. I de fall flera alternativ har lämnats beträffande Utbildning har omkodning av kombinationer av svarsalternativen gjorts, så att det alternativ med högsta nivå för syftet med inventeringen blir det samlade svaret. Om t ex någon har kryssat för alternativen grundskola och gymnasieskola blir det omkodade samlade svaret gymnasieskola, eller om någon har kryssat för skötarutbildning och fritidsledarutbildning blir det omkodade svaret skötare. Gruppen med skötarutbildning är särredovisad från gruppen medhögst gymnasienivå, trots att utbildningen var tvåårig och låg på gymnasienivå. Om någon har svarat gymnasium och även skötarutbildning blir det samlade svaret skötarutbildning. Motivet är att den tvååriga skötarutbildningen är av centralt intresse för inventeringen. Den finns inte längre och någon ny som ersätter denna saknas utöver omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå. Bland högskoleutbildning (med avlagd examen eller avslutat program) eller beträffande vidareutbildning finns gruppen Annan högskoleexamen eller program respektive Annan högskoleutbildning. Enkäten avser specifika utbildningar med inriktning mot arbete för målgruppen. Därför förekommer även andra utbildningar hos personalen som inte preciseras i enkäten. Inom frågeområdet Kompetensutveckling innebär alla olika svarsalternativ med en eller flera kurser per individ en oändligt antal kombinationer. I studien görs ingen gene-

20 19 rell omkodning av dessa svarsalternativ till någon samlad grupp. Däremot kan respektive myndighet bestämma gruppering av vissa likartade eller näraliggande kurser/ utbildningar som är intressanta för den myndigheten. Som exempel anger SiS att kurserna Socialt arbete, Socialpedagogik samt beteendeterapi kan vara lämpliga att koda samman till en för SiS relevant grupp. Respektive chef som har tillgång till personalmatriklarna för sin personal ansvarar för besvarande av enkäten för varje individ. Resultatet av inventeringen är i denna studie endast intressant på gruppnivå och inte på individnivå. Följande metod att samla in enkätsvaren valdes Registrering på pappersblankett Registrering via pappersenkät innebär ett omfattande manuellt registreringsarbete vid besvarande av enkäten. Metoden möjliggör optisk inläsning och registrering av svaren. Därför valdes pappersblankett. En alternativ metod som diskuterades var att fylla i svaren via Webb. Fördelarna med en Webbaserad metod är att papper inte behöver fyllas i och skickas per post. Nackdelen är att alla verksamheter inte har tillräcklig vana att arbeta med denna metod. Bortfallet befarades bli stort. Testinventeringar En testinventering skickades den 24 november 2006 ut till följande verksamheter: Kriminalvården i Vänersborg, sluten och öppen anstalt samt frivård Fagareds ungdomshem, Fagared och Gudhemsgården, Gudhem, SiS Psykiatriska kliniken avd 67 (psykosvård) NU-sjukvården Psykiatriska öppenvården i Vänersborg, NU-sjukvården Socialtjänsten, Vänersborgs kommun Svar med ifyllda inventeringsunderlag inkom från samtliga enheter, i vissa gavs förslag till förbättringar. Exempel på förbättringsförslag var att skapa en hierarki beträffande grundutbildning samt att precisera sådana, t e x specialistutbildning i psykiatri för sjuksköterskor. Genomgångna kurser i vidareutbildning föreslogs preciseras ytterligare, t ex psykoterapiutbildning steg 1 och steg 2 samt inriktning.

Sammanfattning. HVB är behandlingshem som kan drivas i såväl offentlig som privat regi. Länsstyrelsen är tillståndsgivare och har tillsynsansvar.

Sammanfattning. HVB är behandlingshem som kan drivas i såväl offentlig som privat regi. Länsstyrelsen är tillståndsgivare och har tillsynsansvar. Inventering av utbildningsnivå, rekryteringssituation för valda personalgrupper inom berörda myndigheter samt behov av personal vid utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Sammanfattning

Läs mer

Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education) Förslag till ny grundutbildning, inriktning psykisk hälsa

Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education) Förslag till ny grundutbildning, inriktning psykisk hälsa Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education) Förslag till ny grundutbildning, inriktning psykisk hälsa 1 Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education) Nationell psykiatrisamordning

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0379/2012 SID 1 (6) 2012-06-11 Handläggare: Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 156 Till Socialnämnden KS 001-833/2012

Läs mer

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Datum 2012-11-12 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se Framtid utan kaos För människor som ingen vill se Längst ner i vårt samhälle hittar vi de som är psykiskt funktionshindrade, och på den absoluta botten hittar vi de som dessutom är utvecklingsstörda -

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer

SiS statistik år 2009

SiS statistik år 2009 SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning

Läs mer

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällskydd (SOU 2012:17) Vård- och omsorgsnämndens handling nr 19/2012 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN YTTRANDE 1 (5) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anita Johansson, vård- och omsorgsförvaltningen Annsofi Eriksson, socialförvaltningen

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m.

Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m. Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m. Trondheim den 14 november 2013 Betänkandet (SOU 2012:17) Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

SiS statistik år 2003

SiS statistik år 2003 Allmän SiS-rapport 2004:6 SiS statistik år 2003 Linda Knudsdotter Vanström Ann-Christine Palmgren Langlet Stina Björk ISSN 1404-2584 Förord Förord Statens institutionsstyrelses (SiS) uppdrag är att ge

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Lagstiftning och samverkan

Lagstiftning och samverkan Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5

Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5 2007-05-07 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5 Förslagen i promemorian Utredningen har haft i uppdrag

Läs mer

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4197 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Anneli Jäderland Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården Beslut Styrelsen föreslår kongressen

Läs mer

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-23 Handläggare Erik Nordstrand Telefon: 08-508 43 112 Till Socialnämnden 2016-10-25 Färre i häkte

Läs mer

Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter. September 2015

Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter. September 2015 Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter September 2015 Agenda Ungdomsvård Missbruksvård SiS åtgärder för utökad kapacitet SiS vårdavgifter Antal ensamkommande flyktingbarn

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Annette Book Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ärendet Socialdepartementet har

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Psykiatrin och lagen - Tvångsvård, straffansvar och samhällskydd (SOU 2012:17) Remiss från Socialdepartementet

Psykiatrin och lagen - Tvångsvård, straffansvar och samhällskydd (SOU 2012:17) Remiss från Socialdepartementet PM 2012:149 Rotel VII (Dnr 001-833/2012) Psykiatrin och lagen - Tvångsvård, straffansvar och samhällskydd (SOU 2012:17) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17

Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatriska kliniken Ärendenr HSN 2012/251 1 (6) Handlingstyp Remissvar Datum 21 september 2012 Till Socialdepartementet Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) YTTRANDE 1(4) Socialdepartementet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) Sammanfattning Utredningen föreslår omvälvande förändringar vars konsekvenser är mycket

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

LAG OCH RÄTT. Brott och straff LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Tabell- och diagramförteckning

Tabell- och diagramförteckning SiS i korthet 2010 Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Begrepp...5 Ungdomsvård 2010...6 Platser på särskilda ungdomshem...6 Inskrivningar på särskilda ungdomshem...6 Utskrivningar från

Läs mer

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende 2010-10-26 Mats Persson 1 Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om rättspsykiatrisk vård Patientsäkerhetslagen 2010-10-26 Mats Persson 2

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN SiS OCH SOCIALTJÄNSTEN INOM SLUTEN UNGDOMSVÅRD (LSU)

SAMVERKAN MELLAN SiS OCH SOCIALTJÄNSTEN INOM SLUTEN UNGDOMSVÅRD (LSU) SAMVERKAN MELLAN SiS OCH SOCIALTJÄNSTEN INOM SLUTEN UNGDOMSVÅRD (LSU) Inledning Sluten ungdomsvård ersätter fängelse för ungdomar som begått brott i åldrarna 15 17 år. Den nya påföljden regleras i lagen

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård 1 1998-09-01 Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård Väststyrelsens styrgrupp för primärvård har lämnat förslag till gränsdragning

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

De centrala frågeställningarna i promemorian är

De centrala frågeställningarna i promemorian är Statens offentliga utredningar Missbruksutredningen S 2008:04 17 mars 2010 Akademikerförbundet SSR har av missbrukutredningen ombetts att inkomma med synpunkter på diskussionspromemorian Bättre vård och

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Kristinehamns kommun 681 84 Kristinehamn MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen anges att landstingen

Läs mer

Åklagarmyndigheten YTTRANDE Sida 1 (6) Utvecklingscentrum Stockholm Kammaråklagare Ewa Korpi 2006-06-28 ÅM-A 2006/0694

Åklagarmyndigheten YTTRANDE Sida 1 (6) Utvecklingscentrum Stockholm Kammaråklagare Ewa Korpi 2006-06-28 ÅM-A 2006/0694 Åklagarmyndigheten YTTRANDE Sida 1 (6) Kammaråklagare Ewa Korpi Ert Er beteckning Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Nationell psykiatrisamordnings promemoria

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området 2012 2020 Index 2000=100 Befolkningsutveckling i GR-kommunerna 160 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85-W år Totalt 140 120 100 80 2000 2002

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(17) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27 2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34) SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2011 Lerums kommun Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat H" z!l ERNST ÅYOUNG MlERNSTÅYOUNG Innehåll Sammanfattning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

xe8&feature=related

xe8&feature=related LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM LOB lag om omhändertagande av berusade personer LSU Lag om verkställighet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:29 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:23 av Gunilla Thorsson m.fl. (fp) om ökad flexibilitet vid övergång från barn/ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin Föredragande

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer