Rapport till Socialstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport till Socialstyrelsen 2007-04-10"

Transkript

1 Inventering av utbildningsnivå, rekryteringssituation för valda personalgrupper inom berörda myndigheter samt behov av personal vid utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Rapport till Socialstyrelsen

2 1 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 5 RESULTATET AV INVENTERINGARNA... 5 DISKUSSION FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER ARBETSGRUPP BAKGRUND OCH UPPDRAG BAKGRUND FÖRÄNDRINGAR I VÅRDSTRUKTUREN SVAGASTE GRUPPER DRABBAS NÄR SAMHÄLLET SPARAR FAKTORER SOM PÅVERKAR ANTALET SOM VÅRDAS INOM RÄTTSPSYKIATRIN ELLER FÄNGELSE EPIDEMIOLOGISKA SAMBAND SOM STYR UTVECKLINGEN BEHOV AV GEMENSAM KUNSKAPSBAS BESKRIVNING AV FÖRSLAG TILL NY GRUNDUTBILDNING INVENTERING AV UTBILDNINGSNIVÅN UTBILDNINGSNIVÅ HOS PERSONAL SOM ARBETAR INOM ANDRA VERKSAMHETER INVENTERING AV REKRYTERINGSSITUATIONEN FÖR VALDA PERSONALGRUPPER SAMT ÖKAT PERSONALBEHOV GENOM PLANERADE NYBYGGNATIONER INOM RÄTTSPSYKIATRI OCH KRIMINALVÅRD METOD AVGRÄNSNING AV STUDIEGRUPPEN TESTINVENTERINGAR NY TESTINVENTERING FÖRSTUDIE I FULLSKALEMILJÖ VAL AV INVENTERADE INSTITUTIONER OCH KOMMUNER BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSENHETERNA ANDEL INVENTERAT PER LAGRUM FELKÄLLOR BLAND UNDERSÖKNINGSENHETERNA INVENTERING AV AKTUELL REKRYTERINGSSITUATION FÖR VISSA PERSONALGRUPPER INVENTERING AV PERSONALBEHOV TILL FÖLJD AV PLANERADE NY- ELLER UTBYGGNADER INOM RÄTTSPSYKIATRI OCH KRIMINALVÅRD SVARSFREKVENS GENOMFÖRANDE TEKNISKA KOMMENTARER TILL INKOMNA SVAR STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE, SIS GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN FÖR VISSA VALDA PERSONALGRUPPER SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE, HVB INKL PRIVATA BEHANDLINGSHEM GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER... 43

3 ANTAL PERSONER I STUDIEGRUPPEN ÄR FÅ, 78 PERSONER, VARFÖR DET ÄR OSÄKERT ATT DRA GENERELLA SLUTSATSER BETRÄFFANDE GRADEN AV VIDAREUTBILDNING INOM HVB ALLMÄNPSYKIATRI OCH RÄTTSPSYKIATRI INLEDNING GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING, ALLMÄNPSYKIATRI OCH RÄTTSPSYKIATRI ÅLDERSFÖRDELNING INOM ALLMÄNPSYKIATRI OCH RÄTTSPSYKIATRI REKRYTERINGSSITUATIONEN PERSONALBEHOV TILL FÖLJD AV PLANERADE UTBYGGNADER I RÄTTSPSYKIATRI SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER KRIMINALVÅRD INLEDNING GRUNDUTBILDNING VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN PERSONALBEHOV TILL FÖLJD AV PLANERADE UTBYGGNADER SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER KOMMUN GRUNDUTBILDNING GRUNDUTBILDNING HÖGSKOLA VIDAREUTBILDNING ÅLDERSFÖRDELNING REKRYTERINGSSITUATIONEN SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER BILAGOR

4 3 Sammanfattning Bakgrund I denna rapport redovisas utbildningsnivå och kompetens hos personal inom myndigheter och verksamheter som möter människor med psykiska problem. Dessutom presenteras ålder och förväntade pensionsavgångar och därav åtföljande rekryteringsbehov för några vada strategiska personalgrupper. Slutligen redovisas för rättspsykiatri och kriminalvård berörda verksamhetschefers bedömning av nyrekryteringsbehov till följd av planerade utbyggnader. Ansvaret för att tillgodose behovet av vård, stöd och rehabilitering är delat mellan flera olika samhällsorgan, den enskilde och anhöriga och är inte en uppgift exklusivt för hälso- och sjukvården. Vård, stöd och rehabilitering av människor med psykiska problem, störningar och funktionshinder är en kunskapsintensiv verksamhet med många dimensioner, vilket kräver kunskap och kompetens hos personal i alla berörda verksamheter och som i sin yrkesutövning möter människor med psykisk problem. Det krävs också att de vid behov samarbetar i planering och genomförande av insatser för den enskilde. Psykiatrireformen 1995 innebar följande: Socialtjänstlagen förtydligades genom att socialnämnden skall verka för att människor med fysiska och psykiska funktionshinder eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Kommunen skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning samt ett anpassat boende. Kommunen fick även ansvar för uppsökande verksamhet. För individer inskrivna i ett anpassat boende samt dagverksamhet fick kommunen ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå. Kommunerna fick ett betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter i sluten psykiatrisk vård. SiS (Statens institutionsstyrelse) ansvarar för vård och behandling inom de tidigare sk 12-hemmen (Hem för särskild vård eller tillsyn). Vård och behandlig regleras enligt Lagen om vård av missbrukare (1988:870) samt enligt Lagen om vård av unga (1990:52) infördes Lagen om sluten ungdomsvård (1998:603), vilket innebär att inom SiS vårdas och behandlas även ungdomar som av tingsrätt döms till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. HVB är behandlingshem som kan drivas i såväl offentlig som privat regi. Länsstyrelsen är tillståndsgivare och har tillsynsansvar. Rättspsykiatrisk vård är en form av tvångsvård och regleras enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Den som begått brott under påverkan av allvarlig psykisk störning och där störningen kvarstår vid domen får inte dömas till fängelse - det s.k. fängelseförbudet (BrB 30:6). I dessa fall överlämnar domstolen gärningsmannen till rättspsykiatrisk vård. Begreppet allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och definierat i lag. En gärningsman kan ha en svår psykisk sjudom/störning utan att uppfylla de juridiska kriterierna för allvarlig psykisk störning och kan då dömas till fängelse.

5 4 Kriminalvården har sedan Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes 1992 fått alltfler klienter med svåra psykiska problem. Förr vårdades dessa i högre utsträckning inom psykiatrin. För klienter som vårdas och behandlas inom institutionsvården gäller normaliseringsprincipen. Den innebär att de enligt Hälso- och sjukvådslagen har samma rätt till hälsooch sjukvård som alla andra i samhället. De svagaste grupperna drabbas när samhället sparar Det är en allmän uppfattning att sedan psykiatrireformen genomfördes har övervältringseffekter uppstått både inom och mellan myndigheter. När samhällets resurser för vård, stöd och rehabilitering krymps är risken stor att de svagaste grupperna i samhället inte kommer att få sina medicinska eller sociala vård- och stödbehov tillräckligt tillgodosedda. Effekten blir en ökad konkurrens om minskande resurser inom och mellan olika verksamheter eller mellan olika svaga grupper. Risken är uppenbar att människor med "lättare" psykisk problematik i högre utsträckning kan få sina behov tillgodosedda än de med allvarligare och mera komplexa behov som har svårare att hävda sina behov. Brister i vård och stöd för de med de svåraste psykiska problemen är också en riskfaktor för att fler begår allvarliga brott. Den svagaste gruppen är den med allvarliga psykiska problem och funktionshinder och ett samtidigt missbruk Epidemiologiska samband som styr utvecklingen Det finns ett direkt samband mellan det antal som döms till vård, t ex under ett år, incidens, och vård-/strafftidens längd, med hur många som samtidigt vårdas inom sluten vård/institution, prevalens. Den största effekten på utvecklingen av antalet som vårdas och behandlas inom institution, i fängelse eller inom rättspsykiatrisk vård är förändringen av antalet som döms till långa fängelsestraff eller till långa vårdtider. Sker en samtidig kraftig förlängning av vård- eller strafftider uppkommer en exponentiell ökning av antal intagna i fängelse, institution eller inom rättspsykiatrisk vård. Behov av kunskap och kompetens Det delade samhällsuppdraget för vård och stöd kräver kunskap och kompetens hos personalen inom många myndigheter och verksamheter. Förutom kunskap inom respektive myndighet om det egna och samverkande myndigheters ansvar för insatser till människor med psykiska problem, måste personalen ha kunskap om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder. En kunskapsbas i form av gemensam grundutbildning med inriktning psykiatri och psykisk hälsa behövs inom samtliga berörda myndigheter. En ny utbildning som ersätter den äldre skötarutbildningen, men med mera anpassat innehåll i förhållande till dagens kunskaper och arbetsmetoder behövs. Därutöver erfordras att berörda myndigheter kompletterar med egna interna myndighetsspecifika vidareutbildningar. Minskade studentkullar Det tidigare politiska målet att hälften av ungdomskullarna skall ha en högskoleexamen har nu övergivits. Detta kan komma att minska antalet ungdomar som läser på högskola. Pågående högkonjunktur anges också ha medfört att antalet ungdomar som söker till

6 5 universitet och högskolor har minskat. Sammantaget ökar detta konkurrensen om färre studenter såväl mellan ämnesområden som mellan högskolor. På sikt kommer detta att påverka rekryteringssituationen av personal med eftergymnasial utbildning till berörda myndigheter och verksamheter. Metod Tre enkätundersökningar genomfördes. Den första enkäten syftade till att kartlägga utbildnings- och kompetensnivå hos personal inom berörda myndigheter och verksamheter. Ett urval av enheter gjordes med fördelning inom de nio regioner som var ett av förslagen i Ansvarsutredningens rapport "Sveriges regionala indelning - om tillväxtperspektivet får råda", 5 oktober Berörda chefer som hade tillgång till personalmatriklarna fick besvara en skriftlig enkät som omfattade följande variabler: Ålder, kön, arbetstid, organisation/arbetsområde, grundutbildning, vidareutbildning samt kompetensutveckling Respektive chef som hade tillgång till personalmatriklarna för sin personal ansvarade för besvarande av enkäten, en för varje individ. Ifyllda enkäter lästes in maskinellt och bearbetades och sammanställdes i statistikprogrammet SPSS (Statistcal Package for Social Science). Den andra enkäten syftade till att få kunskap om rekryteringsläget för vissa strategiska personalgrupper med inriktning mot psykiatri. Enkäten besvarades av respektive verksamhetschefer. Svaren bearbetades manuellt och sammanställdes i statistikprogrammet i Excel. Den tredje enkäten avsåg att ge kunskap om ökat personalbehov till följd av utbyggnader inom rättspsykiatri och kriminalvård. Beträffande rättspsykiatrin besvarades enkäten av respektive verksamhetschef. För kriminalvården besvarades enkäten av huvudkontoret i Norrköping. Resultatet av inventeringarna Fördelning av högsta nivå avseende grundutbildning per myndighet Svaren från privata behandlingshem är så få, att de i analysen har inräknats bland HVB.

7 6 I nedanstående tabell redovisas resultatet av inventeringen. Tabell 1. Sammandrag av procentuell fördelning av högsta nivån avseende grundutbildning inom inventerade myndigheter, samt specifik eftergymnasial utbildning inkl skötarutbildning, med inriktning mot psykiatri och eller institutionsvård. Myndighet Högst gymnasium. Högskola *) Specifik utbildning, exkl högskola **) Summa Antal svar Exkl skötarutb Inkl skötarutb Inkl skötarutb Exkl skötarutb Allmänpsykiatri 14,0 44,4 55,2 30,8 0,4 100, Öppen vård 10,6 24,0 76,0 13, ,0 512 Sluten vård 17,1 59,4 39,7 43,2 0,9 100,0 642 Rättspsykiatri 19,1 65,3 33,1 47,8 1,6 100, Kriminalvård 12,9 15,3 36,5 50,6 48,2 100,0 579 Häkte 16,9 22,5 19,7 63,4 57,8 100,0 178 Anstalt 14,0 15,6 28,5 57,5 55,9 100,0 313 Frivård 1,1 2,2 96,7 2,2 1,1 100,0 91 Statens institutionsstyrelse, 44,8 50,1 37,3 17,9 12,6 100, SiS Barn- och ungdomspsykiatri 11,7 26,2 72,8 15,5 1,0 100,0 413 Kommuner 40,4 65,0 31,5 28,1 3,5 100, (Storstad Sthlm Gbg, (44,4) (60,6) (37,1) (18,5) (2,3) (100,0) (501) Mmö) Över inv 40,2 65,7 31,0 28,8 3,3 100, inv 32,5 58,5 37,2 30,3 4,3 100,0 443 < inv 71,6 81,4 15,4 13,0 3,2 100,0 123 Hem för vård eller boende, HVB inkl privata beh. Hem 43,2 54,6 40,1 16,7 5,3 100,0 132 (78+54) *) Avser all högskoleutbildning med avslutad examen oavsett utbildningens inriktning **) I gruppen specifik utbildning ingår utöver gymnasium skötarutbildning, fritidsledarutbildning, kriminalvårdens grundläggande utbildning (KRUT), kvalificerad yrkesutbildning med inriktning psykiatri, institutionsvård eller motsvarande (KY). Flest andel anställda med enbart gymnasium (exkl. skötarutbildningen) som högsta grundutbildningsnivå har kommuner med färre än invånare (71,6 %), SiS (44,8 %), samt HVB (43,2 %). Flest andel anställda med specifik eftergymnasial utbildning (inkl skötarutbildning) exkl högskola har kriminalvården med 50,6 %, (varav häkte 63,4 % och anstalt 57,5 %) samt rättspsykiatri (47,8 %). Andelen personal med skötarutbildning är högre inom rättspsykiatrin än inom allmänpsykiatrin. Följande myndigheter/verksamheter har den högsta andelen personal med avslutad högskoleutbildning oavsett inriktning: kriminalvårdens frivård (96,7 %), allmänpsykiatrins öppenvård (76,0 %) samt barn- och ungdomspsykiatrin (72,8 %). Följande myndigheter/verksamheter har den lägsta andelen personal med avslutad högskoleutbildning/helt program oavsett inriktning: kommuner med färre än invånare (15,4 %), häkte (19,7 %) samt kriminalvårdsanstalt (28,5 %).

8 7 Fördelning avseende genomgången vidareutbildning uttryckt som antal kurser per 100 anställda Antal genomgångna kurser för vidareutbildning/kompetensutveckling tillsammans med genomgången grundutbildning utgör myndighetens teoretiska kunskapskapital. Omfattningen av genomgången vidareutbildning tolkas i rapporten i viss mån spegla myndighetens kunskapskultur. Tabell 2. Sammandrag avseende kompetensutveckling för inventerade myndigheter och delverksamheter fördelat på preciserade kurser och annan vidareutbildning på högskolenivå samt övrig kompetensutveckling uttryckt i antal genomgånga kurser per 100 anställda. Myndighet/delverksamhet Högskolekurser Preciserade Psykoterapi Annan utbildningar Steg 1 Steg 2 utbildning Totalt genomgånga högskolekurser Övrig kompetensutveckling Allmänpsykiatri 62,8 19,6 5,4 14,6 102,4 54,4 Därav öppenvård 58,6 38,5 11,5 20,5 129,1 50,6 Därav slutenvård 65,9 6,2 0,9 10,4 83,4 54,1 Rättspsykiatri 38,5 6,7 0,9 13,0 59,1 48,0 SiS 64,2 4,4 0,7 12,8 82,1 97,3 Kriminalvård 67,2 1,9 0,5 16,3 85,9 58,0 Därav häkte 82,0 22,4 104,4 73,6 Därav anstalt 54,0 14,1 68,1 47,9 Därav frivård 84,6 13,2 97,8 77,2 Barn- och ungdomspsykiatri 56,7 27,9 15,7 15,9 116,2 71,4 Kommun 57,7 2,7 0,2 10,0 70,6 64,2 (Storstad) (58,3) (10,0) (68,3) (76,0) Därav över 30 invånare 57,5 10,5 68,0 65,7 Därav invånare 64,3 10,6 74,9 67,3 Därav färre än 10 invånare 35,8 4,1 39,9 33,3 HVB inkl. privata beh. hem 38,0 3, ,9 Preciserade utbildningar Följande myndigheter/verksamheter har den högsta andelen personal som genomgått preciserad vidareutbildning på högskolenivå: kriminalvården (67,2 kurser per 100 anställda, varav frivård 84,6 och häkte 82,0), kommuner med invånare (64,3), SiS (64,2), samt allmänpsykiatrin (62,8), varav slutenvården (65,9). Följande myndigheter/verksamheter har den lägsta andelen personal som genomgått preciserad vidareutbildning på högskolenivå: kommuner med färre än invånare (35,8 kurser per 100 anställda), HVB (38,0) samt rättspsykiatri (38,5). Rättspsykiatrin tillsammans med HVB har den lägsta andelen personal med genomgången vidareutbildning på högskolenivå inom flera av de inventerade ämnesområdena. Det statistiska underlaget för HVB är emellertid för litwet för att kunna dra generella slutsatser. SiS och kriminalvården har den största andelen personal med genomgången preciserad vidareutbildning på högskolenivå inom flera av de inventerade ämnesområdena

9 Kriminalvårdens frivård har den högsta andelen personal som genomgått preciserade kurser för vidareutbildning (84,6) Inom barn- och ungdomspsykiatrin samt inom kriminalvården finns den lägsta andelen vidareutbildade inom ämnena kriminologi och missbruk/beroendevård beträffande barnoch ungdomspsykiatrin även inom Aggression Replacement Training (ART). Kriminalvården och HVB har den lägsta andelen vidareutbildade inom ämnet psykiatri. Psykoterapiutbildning Allmänpsykiatrins öppenvård har högsta andelen med vidareutbildning i psykoterapi (38,5 kurser per 100 anställda i steg 1 samt 11,5 i steg 2) följt av barn- och ungdomspsykiatrin (27,9 resp. 5,7). Kriminalvården har lägsta andelen med vidareutbildning i psykoterapi (1,9 kurser per 100 anställda i steg 1 samt 0,5 i steg 2). Slutsatser Psykiatrins öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrin samt kriminalvårdens frivård har det högsta teoretiska kunskapskapitalet samt högsta kunskapskulturen oavsett ämnesområde bland samtliga inventerade verksameter. Rättspsykiatrin har högst andel personal med skötarutbildning bland inventerade verksamheter. Kommuner med mindre än invånare har det lägsta teoretiska kunskapskapitalet samt lägsta kunskapskulturen oavsett ämnesområde bland samtliga inventerade verksameter. Åldersfördelning och förväntade pensionsavgångar I nedanstående tabell redovisas resultatet av inventeringen. Tabell 3. Procentuell fördelning i åldersgrupper för vissa personalgrupper år Över 50 år Över 55 år Totalt Personalgrupp Skötarutbildning 52,1 47,9 27,7 100,0 Sjuksköterska utan vidareutbildning 73,6 26,4 16,8 100,0 Sjuksköterska med vidareutbildning 52,9 47,2 25,3 100,0 Läkare utan spec. utbildning psykiatri 65,7 34,3 25,7 100,0 Läkare med specialistutbildning i psykiatri 30,5 69,5 49,1 100,0 Nästan 30 procent av tillsvidareanställd personal med skötarutbildning går i pension inom tio år samt nästan 50 procent inom femton år. Det motsvarar i antal ca respektive personer. Inräknas även timanställda pensioneras ytterligare 800 respektive personer. De äldsta åldersgrupperna bland skötarutbildade (50 år och äldre respektive 55 år och äldre) finns inom allmänpsykiatrin med 59,8 respektive 38,1 procent. 8

10 9 Nästan 50 procent av läkare med specialistutbildning i psykiatri går i pension inom tio år och nästan 70 procent inom femton år. Rekryteringsbehov till följd av utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Planerade utökningar inom rättspsykiatrin uppgår till 162 vårdplatser och uppskattas kräva ett utökat personalbehov om ca personer fram till Planerade utökningar inom kriminalvården beräknas uppgå till platser (hösten 2006) och bedöms kräva ett utökat personalbehov om ca personer fram till Rekryteringssituationen för vissa personalgrupper Verksamhetscheferna har gjort följande bedömning av rekryteringssituationen för vissa personalgrupper: Figur 1. Diagram över verksamhetschefernas bedömning av rekryteringssituationen för vissa personalgrupper baserat på 101 besvarade enkäter. Rekryteringssituationen för samtliga utvalda yrkeskategorier Antal Svårt Ganska Medelsvårt Gott Medelbra Ganska svårt bra Bra Rekryteringssituationen Läkare Sjuksköterskor med specialistutb. i psykiatri Sjuksköterskor utan specialistutb. i psykiatri Övrig vård- resp omvårdnadspersonal eller motsv. med kunskap i psykiatri

11 10 Gruppen "Övrig vård- resp. omvårdnadspersonal eller motsvarande med kunskap i psykiatri" omfattar all övrig baspersonal. De som har skötarutbildning ingår i denna grupp och kommer successivt att behöva ersättas med personal med annan grundutbildning, eftersom det idag saknas sådan utbildning med inriktning psykiatri/psykisk hälsa. Diskussion Konsekvenser av diskuterade reformer De förslag som ges i betänkandet Psykisk störning, brott och ansvar" (SOU 2002:3), diskussionsunderlaget "Utveckling av vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare" (Rapport 2006:2), Nationell psykiatrisamordning, betänkandet Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare (SOU 2006:91), riksdagspropositionen "Öppen vård med särskilda villkor" som avser patienter dömda till rättspsykiatrisk vård samt slutrapporten "Ambition och ansvar" (SOU 2006:100) kommer om dom genomförs att innebära bl a följande: Vårdtiderna inom rättspsykiatrin förkortas. Ett bättre omhändertagande i psykiatrisk öppenvård kommer att krävas Kommunala stödinsatser i enskilt eller anpassade boendeformer och meningsfull sysselsättning kommer att krävas. Kriminalvården måste förbättra innehållet i omhändertagandet av intagna med psykiska problem. Missbruksvården måste utvecklas oavsett myndighet. Inte minst gäller detta tidig upptäckt och tidiga adekvata åtgärder. Kunskap i kriminologi och missbruk behöver förbättras hos personalen inom verksamheter som möter ungdomar, så att tidig upptäckt och tidiga insatser möjliggörs. Innehåll och kvalitet i hela vårdkedjan måste utvecklas och förbättras. Samverkan mellan myndigheter och samarbete mellan handläggare i enskilda ärenden måste förbättras för att säkerställa kontinuitet och hög kvalitet i vård och stöd. Kunskap om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder samt kunskap om det egna och samverkande myndigheters ansvar för insatser måste förbättras i alla berörda myndigheter och verksameter. Om inga åtgärder vidtas beträffande utbildning kommer verksamheterna att tvingas nyrekrytera personal med en grundutbildning som i huvudsak har en annan inriktning än psykiatri/psykiskt hälsa. Istället måste varje myndighet själv bekosta en omfattande myndighetsspecifik och verksamhetsanpassad vidareutbildning för att uppnå erforderliga baskunskaper inom sitt verksamhetsområde. Brist på adekvat grundutbildad personal kommer att försvåra utvecklingen av innehåll och kvalitet i hela vårdkedjan. Planerade utökningar inom rättspsykiatri och kriminalvård kommer att ytterligare förstärka behovet av personal med adekvat utbildning. Förslag till åtgärder Rekrytering till studier med inriktning mot psykiatri/psykisk hälsa måste förbättras. Detta föreslås ske genom följande åtgärder:

12 11 Ett stabilt utbildningssystem utvecklas med gemensam basutbildning med inriktning psykiatri/psykisk hälsa. Utbildningen skall ha en röd tråd från omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå till eftergymnasial utbildning inklusive högskola. Det livslånga lärandet skall underlättas så att individen kan växla mellan yrkesarbete och utbildning/vidareutbildning. Därigenom möjliggörs både verksamhetsutveckling som personlig utveckling med en akademisk karriär samt forskning och utveckling för dem som så önskar. Befintliga återvändsgränder måste elimineras. På projektgruppens uppdrag Per-Åke Warg Projektledare Arbetsgrupp Gudrun Johansson, vårdutvecklare, Rättspsykiatrisk verksamheten, psykiatriska kliniken, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Lotta Warg, enhetschef, allmänpsykiatriska enheten i Vänersborg, psykiatriska kliniken NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Håkan Zandén, kriminalvårdschef, Vänersborg Anita Blomster, enhetschef, socialförvaltningen, Vänersborgs kommun Göran Björling, överläkare, psykiatriska kliniken, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Håkan Fredén, forskningsledare, Högskolecentrum Vänersborg Per-Åke Warg, projektledare, Högskolecentrum Vänersborg, projektledare Statistiska bearbetningar har gjorts av Håkan Fredén. Administrering och granskning av enkäterna har gjorts av Marie Hermansson, assistent, Högskolecentrum Vänersborg. Bearbetning av enkätsvar beträffande rekryteringssituationen har gjorts av Jessica Lindskog- Sultan, assistent, Högskolecentrum, Vänersborg. Adjungerad till arbetet har varit Bo Eriksson, professor på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV.

13 12 Bakgrund och uppdrag Bakgrund Ansvaret för att tillgodose behovet av vård, stöd och rehabilitering är delat mellan olika samhällsorgan, den enskilde och anhöriga och är inte en uppgift exklusivt för hälso- och sjukvården. Vård, stöd och rehabilitering av människor med psykiska problem, störningar och funktionshinder är en kunskapsintensiv och omfattar personal i alla berörda verksamheter. Vård av människor med psykiska problem har under senaste decennierna genomgått stora förändringar. Sektoriseringen under talet innebar att psykiatrins öppenvård byggdes ut, decentraliserades och fick ett geografiska ansvar för vården. Mentalsjukvården reducerades i motsvarande takt. Psykiatrireformen 1995 innebar att kommunerna fick ett tydligare ansvar för vård, stöd och social insatser i särskilt boende och inskrivna i dagverksamheter beträffande vårdtagare med långvarig och allvarlig psykiskt störning. Förändringar i vårdstrukturen Det är vanligt att människor med psykiska problem är beroende av samhällets insatser ibland av flera myndigheter och dessa i samverkan. Enligt psykiatriutredningen, Välfärd och valfrihet, SOU 1992:73 beräknades totala samhällskostnaden för psykisk ohälsa 1991 till ca 45 Mdr kronor (1996 års prisnivå). Samhällets möjligheter att tillgodose de psykiskt långtidssjukas behov av insatser har påtagligt förändrats sedan psykiatriutredningen presenterades. Det gäller såväl ekonomiskt bistånd som av vård och rehabilitering inom vårt gemensamma trygghetssystem. Samhällsekonomiska utvecklingen och besparingar i välfärdssystemet har i vissa fall också inneburit en övervältring av ansvar och kostnader såväl inom som mellan berörda myndigheter. I vissa fall har detta skett utan någon form av samordning vare sig på lokal, regional eller samhällsnivå. Inom psykiatrin Vårdsplatser har reducerats och vårdtiderna i sluten psykiatrisk vård kontinuerligt förkortats, bl a till följd av nya behandlingsmetoder och utbyggnad av alternativa öppna och halvöppna vårdformer. Slutenvården är idag mera av akut karaktär och vårdtiderna uppgår enligt uppgift idag till i genomsnitt några dagar. Patienter i öppen vård kan härigenom ofta ha en svårare psykisk problematik och ett mera sammansatt behov av vård, stöd och rehabilitering. Inom kommunerna Socialtjänstlagen ger kommunerna det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får sina behov tillgodosedda om ingen annan gör detta. Det undantar inte andra myndigheter sina ansvar, men innebär att ansvaret ytterst ändå faller på kommunerna om så inte sker. De vårdtagare som kommunerna möter idag är en helt annan grupp är den som var aktuell när psykiatrireformen genomfördes Vårdtagarna är yngre och har ett mera omfattande och sammansatt vård- och stödbehov. Utöver sina psykiska problem har de ofta ett samtidigt missbruksproblem

14 13 eller beroende. Kommunens insatser är därför inte begränsade till omvårdnad och socialpsykiatriska insatser, utan omfattar idag även mera av rehabilitering än tidigare Inom kriminalvården Sedan Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes, LRV, 1992 har allt fler dömts till fängelsestraff, trots att de har svåra psykiska störningar och problem. "Allvarlig psykisk störning" är ett juridiskt begrepp och innebär att man kan ha svåra psykiska problem men ändå inte uppfylla kriterierna för detta begrepp. Personlighetsstörningar och missbruk är mycket vanligt bland kriminalvårdens klienter. Inom Statens institutionsstyrelse, SiS samt inom Hem för vård eller boende, HVB Barn- och ungdomspsykiatrin har få vårdplatser i sluten vård och arbetar i huvudsak genom öppen vård och konsultativt för patienter som vårdas inom andra institutioner. Exempel är ungdomsvården inom statens institutionsstyrelsen, SiS, eller inom HVB-hem. Ungdomarna vårdas oftast pga av social problematik, missbruk eller kriminellt beteende och många har psykiska problem och ofta svåra sådana. Behov av kunskap och kompetens Det fördelade samhällsuppdraget för vård och stöd kräver kunskap och kompetens hos personalen i alla berörda verksamheter. Förutom kunskap inom respektive myndighet om sitt eget och samverkande myndigheters ansvar för insatserna, måste kunskap finnas om psykiska sjukdomar, störningar och funktionshinder Detta är ett villkor för att berörda verksamheter skall kunna samarbeta och ta sitt samhällsansvar. Svagaste grupper drabbas när samhället sparar När samhällts resurser krymper är risken stor att de svagaste grupperna i samhället, t ex vissa grupper inom försäkringssystemet, patientgrupper inom hälso- och sjukvården eller vårdtagare inom socialtjänsten inte kommer att få sina medicinska eller sociala vård-, stöd- och rehabiliteringsbehov tillgodosedda i tillräcklig utsträckning. Om detta sker parallellt med besparingar och indragningar inom sjukvården eller socialtjänsten blir effekten en ökad konkurrens om minskande resurser inom och mellan olika verksamheter eller olika svaga grupper. Risken är uppenbar att människor med svårare psykisk problematik riskerar att trängas bort vid resursbrister i samhället, medan de med lindrigare problem kommer att kunna få sina behov tillgodosedda. Brister i vård och stöd för de med de svåraste psykiska problemen är också en riskfaktor för att fler begår allvarliga brott till följd av psykisk ohälsa. Svagaste gruppen är den med allvarliga psykiska problem och ett samtidigt missbruk.

15 Figur 2. Bilden visar schematiskt befarade övervältringseffekter av patienter och vårdtagare mellan berörda myndigheter vid besparingar i samhällets trygghetssystem. Kostnadsfördelningen baseras på uppgifterna i psykiatriutredningens slutbetänkande ÖVERVÄLTRINGSEFFEKTER MELLAN HUVUDMÄN Övervältring genom besparingar i trygghetssystemen och ökad konkurrens om minskade resurser i kommuner och landsting 14 Ändrade indikationer för med färdig - bedömning Övervältring från trygghetssystemen Statliga trygghetssystemen Sjukvård Sociala åtgärder o sysselsättn Nya svaga grupper som faller igenom Nya svaga grupper som faller igenom Svagaste grupperna faller ur systemet Kostnadsrelationer mellan samhällets olika trygghetssystem korrigerat för skatteväxling i psykiatrireformen Per-Åke Warg Faktorer som påverkar antalet som vårdas inom rättspsykiatrin eller fängelse Enligt Nationell psykiatrisamordning uppgår antal patienter som dömts till rättspsykiatrisk vård till knappt 400 per år, i stort sett oförändrat, sedan Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes Däremot har antalet inneliggande patienter ökat från ca 600 till 875, antal under permission ca 200 till ca 500 och totalt antal som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård från drygt 800 till mellan 1993 och Motsvarande utveckling har skett beträffande luten ungdomsvård inom SiS, dvs ungdomar som döms till ungdomsvård istället för till fängelse och utvecklingen inom kriminalvården har genomgått och genomgår samma utveckling. Epidemiologiska samband som styr utvecklingen Det finns ett direkt samband mellan antal som döms till vård under ett år, incidens, och vård-/strafftidens längd med hur många som samtidigt vårdas inom sluten vård/ institution, prevalens. Risken för att en individ begår brott under påverkan av allvarlig psykisk störning påverkas av positiva och-/eller negativa faktorer i individens konstitution, av den sociala miljö denne befinner sig allt ifrån barn- och ungdom och genom livet, samt den vård och det stöd denne i sin utveckling. Vårdtidens längd inom rättspsykiatrin påverkas både av innehåll och kvalitet i vård och behandling och av i vilken grad samhällets samlade stödresurser kan organiseras för

16 15 individen. Dessutom finns ett starkt samband mellan graden av förändring av samhällets syn på och straff, vilken ibland kan påverkas av enskilda händelser, och utveckling av vårtidens längd. Inom ramen för det rättspsykiatriska utvecklingsarbetet i Västra Götalandsregionen gjordes en analys av hur utvecklingen av antal patienter i sluten rättspsykiatrisk vård skulle bli om förändringar inträffar beträffande antal som döms eller om vårdtidernas längd förändras. Genom att genomsnittliga vårdiden är lång, ofta flera år, innebär detta varje nydömd klient/patient genererar ett lika stort behov av platser som medelvårdtiden. En ökning av antal dömda med långa vårdtider medför därför en kumulativ effekt i ökat behov av antal platser. Detta samband gäller vid relativt små grupper på samhällsnivå och vid långa vårdtider. Sker en samtidigt kraftig förlängning av vårdtider uppkommer en exponentiell ökning av antal patienter i rättspsykiatrisk vård. Samma förhållande gäller för utvecklingen av antal som är dömda till fängelse. Följande förutsättningar används: 1. Vårdtiden ökar med 2% per år. Antal nydömda" per år är oförändrat 2. Samma som 1 och antal men antal nydömda" ökar med 3 per år 3. Medelvårdtiden minskar med 2% per år. Antal nydömda" är oförändrat 4. Samma som 3 och antal nydömda" minskar med 3 per år Figur 3. Bilden visar utvecklingen av antal patienter vid förändring av antal som döms till vård eller av vårdtidens längd Möjlig utveckling av antal patienter i sluten rättspsykiatrisk vård i Västra Götalandsregionen d l /12/ Relationen antal år2 ti/ nydömda t år 1 ökn 2% per år fr 1999 Antal inneliggande tidi t ti t Antal nydömda per tiår. t Of fr o m d l 31/ Relation antal nydömda ti t åökn 2/ 2% per åm f 2001 Antal samtidigt ipatiente li d Antal nydömda 3 per ti år t fr ök o m /12/ Relationen antal 2 /nydömda å år 1 minskn per % år fr Antal samtidigt patienter Antal nydömda patienter år of f r o / Relation antal patienter å/nydömda år 1 per år fr o % m Antal samtidigt patiente Antal nydömda minskar i med 3 per år fr 2001

17 16 Analysen visar således att största möjligheten att påverka vårdvolymen är att arbeta preventivt så att risken att begå brott, eller förhindra att återfall och nya brott begås, med eller utan inverkan av allvarlig psykisk störning minskar. Behov av gemensam kunskapsbas En gemensam kunskapsbas i form av grundutbildning med inriktning psykiatri/psykisk ohälsa behövs hos samtliga berörda verksamheter, förutom att berörda myndigheter kompletterar med egna interna myndighetsspecifika vidareutbildningar. Nationell psykiatrisamordning har tillsammans med Socialstyrelsen givit en arbetsgrupp i uppdrag att utveckla förslag på några utbildningssatsningar inom området. Man konstaterade också att det saknas en nationell överblick över aktuell utbildningsnivå med inriktning psykiatri/psykisk hälsa inom berörda myndigheter och verksamheter samt rekryteringssituationen. Utbildningsuppdraget kompletterades därför med att genomföra en inventering av utbildningsnivån, inriktning psykiatri, i berörda verksameter, rekryteringsbehovet till följd av utökade verksamheter inom rättspsykiatrin och kriminalvården samt rekryteringssituationen för vissa strategiska personalgrupper.. Beskrivning av förslag till ny grundutbildning Arbetsgruppen har lämnat förslag till ny grundutbildning på högskolenivå Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education). Efter genomgången och godkänd utbildning erhåller man en Yrkeshögskoleexamen 120hp/Cr. Huvudområdet är omvårdnad. Huvudförslaget presenteras i en sammanfattande utbildningsplan med kurs- moduluppbyggnad. Utvecklingsarbetet presenteras i en rapport, respektive utredning. Utbildning är målgruppsinriktad och omfattar 120 hp och följer Bolognaöverenskommelsen om framtidens högskoleutbildningar. Detta innebär bl a att den skall vara möjlig att föra med sig i Europa. Den är moduluppbyggd och där varjes modul även skall kunna läsas som vidareutbildning/kompetensutveckling av redan anställd personal. Man skall kunna varva teoretiska studier med arbete och därigenom kunna läsa till en hel examen under längre tid. Utbildningen är i hög grad utformad som distansutbildning och öppnar härigenom för det livslånga lärandet. Utbildningen ges i samarbete mellan Mittuniversitetet, Malmö högskola samt Högskolan Väst. Det skall vara möjlig att läsa samma utbildning samtidigt på alla tre högskolorna. Målet är att på längre sikt skall samma utbildning kunna läsas i hela landet. Inventering av utbildningsnivån Målgrupp för inventeringen är personal inom olika myndigheter och verksamheter som i sin yrkesutövning möter människor, klienter eller patienter med följande problem: Psykiskt störda lagöverträdare inom kriminalvård, rättspsykiatrisk vård, kommun, SiS och HVB samt andra patienter/klienter med särskilt komplicerad psykisk problematik, här definierat såsom utagerande/farlighet samt patienter med diagnostiserad psykisk sjukdom och samtidigt missbruk, sk dubbeldiagnos.

18 17 Till gruppen räknas också personal inom verksamheter som riktar sig till personer med vissa neuropsykiatriska störningar (autism och autismliknande störningar), utvecklingsstörning och personer som drabbats av hjärnskada i vuxen ålder och med en samtidig psykisk sjukdom. Inom kriminalvården, men också inom institutionsvården inom SiS, avses personal inom enheter/avdelningar som har den tyngre gruppen psykiskt störda, oavsett om någon psykiatrisk diagnos har ställts eller ej. Undantagna från inventeringen är verksamheter som enbart vårdar ungdomar under 15 år, samt personer som vårdas inom kommunal äldreomsorg. Framtida pensionsavgångar samt avsaknad av ersättningsutbildning för tidigare skötarutbildning riktad mot dessa områden motiverar också behovet av en ökad kunskap som underlag för långsiktiga personalstrategiska åtgärder samt för planering och utformning av utbildning och kompetensutveckling inom olika myndigheter på olika nivåer i samhället. Inventeringen syftar till att ge en ögonblicksbild över utbildningsnivån/ kompetensstruturen och en framtidsbild från ett strategiskt urval av berörda verksamheter april Utbildningsnivå hos personal som arbetar inom andra verksamheter Människor med psykiska problem av olika art och svårighetsgrad får vård och stöd även inom andra verksamheter under hela sin livs- och sjukdomskarriär, ine minst sedan ansvaret för att ge vård och stöd har genomgått så stora förändringar i samhället. Analogt för verksamheter som riktas mot den ursprungliga behovsgruppen, saknas även kunskap över utbildningsstrukturen hos personal som arbetar inom allmänpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt i kommunal verksamhet som riktar sig till psykiatrireformens målgrupp, dvs människor med allvarliga och långvariga psykiska störningar samt inom privata behandlingshem. Vården till gruppen Unga vuxna innebär bl a att gränsdragningen i åldersgrupperna mellan barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin blir mera flytande och även behov av kompetensen inom berörda vårdområde. Inventering av rekryteringssituationen för valda personalgrupper samt ökat personalbehov genom planerade nybyggnationer inom rättspsykiatri och kriminalvård För att ytterligare fördjupa kunskapen om framtida personalbehov, inventerades även aktuell rekryteringssituation för några valda nyckelgrupper av personal samt behov av personal till följd av planerade utbyggnader inom rättspsykiatrin och kriminalvården.

19 18 Enkäten beträffande rekryteringssituationen riktade sig till berörda verksamhetschefer/motsvarande i de myndigheter/ verksamheter som inventeringen av utbildningsnivån omfattade. Beträffande enkäten om utbyggnader och personalbehov nåddes hela rättspsykiatrin, då inventering av utbildningsnivån omfattade samtliga rättspsykiatriska verksamheter i Sverige och för kriminalvården besvarades den enkäten av Kriminalvården, huvudkontoret, HK. Metod Inventeringen omfattar följande delområden: Personuppgifter (ej identifierbart) Organisation/arbetsområde Utbildning (grundutbildning) Kompetensutveckling Avgränsning av studiegruppen Inventeringen omfattar ordinarie personal samt vikarier, men inte timanställda. I formuläret ges flera olika svarsalternativ men inga öppna frågor. Varje ja registreras med kryss i ruta. Varje delområde omfattar ett antal frågor och svarsalternativ, t ex ålder och organisation. Inom delområde Organisation sker även förtydligande på arbetsområde/funktion inom respektive organisation, t ex sluten eller öppen vård. Inom frågeområdet Utbildning kan flera alternativ besvaras med ja. Detta innebär att hela studien kan resultera i ett stort antal kombinationer av svarsalternativ. I de fall flera alternativ har lämnats beträffande Utbildning har omkodning av kombinationer av svarsalternativen gjorts, så att det alternativ med högsta nivå för syftet med inventeringen blir det samlade svaret. Om t ex någon har kryssat för alternativen grundskola och gymnasieskola blir det omkodade samlade svaret gymnasieskola, eller om någon har kryssat för skötarutbildning och fritidsledarutbildning blir det omkodade svaret skötare. Gruppen med skötarutbildning är särredovisad från gruppen medhögst gymnasienivå, trots att utbildningen var tvåårig och låg på gymnasienivå. Om någon har svarat gymnasium och även skötarutbildning blir det samlade svaret skötarutbildning. Motivet är att den tvååriga skötarutbildningen är av centralt intresse för inventeringen. Den finns inte längre och någon ny som ersätter denna saknas utöver omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå. Bland högskoleutbildning (med avlagd examen eller avslutat program) eller beträffande vidareutbildning finns gruppen Annan högskoleexamen eller program respektive Annan högskoleutbildning. Enkäten avser specifika utbildningar med inriktning mot arbete för målgruppen. Därför förekommer även andra utbildningar hos personalen som inte preciseras i enkäten. Inom frågeområdet Kompetensutveckling innebär alla olika svarsalternativ med en eller flera kurser per individ en oändligt antal kombinationer. I studien görs ingen gene-

20 19 rell omkodning av dessa svarsalternativ till någon samlad grupp. Däremot kan respektive myndighet bestämma gruppering av vissa likartade eller näraliggande kurser/ utbildningar som är intressanta för den myndigheten. Som exempel anger SiS att kurserna Socialt arbete, Socialpedagogik samt beteendeterapi kan vara lämpliga att koda samman till en för SiS relevant grupp. Respektive chef som har tillgång till personalmatriklarna för sin personal ansvarar för besvarande av enkäten för varje individ. Resultatet av inventeringen är i denna studie endast intressant på gruppnivå och inte på individnivå. Följande metod att samla in enkätsvaren valdes Registrering på pappersblankett Registrering via pappersenkät innebär ett omfattande manuellt registreringsarbete vid besvarande av enkäten. Metoden möjliggör optisk inläsning och registrering av svaren. Därför valdes pappersblankett. En alternativ metod som diskuterades var att fylla i svaren via Webb. Fördelarna med en Webbaserad metod är att papper inte behöver fyllas i och skickas per post. Nackdelen är att alla verksamheter inte har tillräcklig vana att arbeta med denna metod. Bortfallet befarades bli stort. Testinventeringar En testinventering skickades den 24 november 2006 ut till följande verksamheter: Kriminalvården i Vänersborg, sluten och öppen anstalt samt frivård Fagareds ungdomshem, Fagared och Gudhemsgården, Gudhem, SiS Psykiatriska kliniken avd 67 (psykosvård) NU-sjukvården Psykiatriska öppenvården i Vänersborg, NU-sjukvården Socialtjänsten, Vänersborgs kommun Svar med ifyllda inventeringsunderlag inkom från samtliga enheter, i vissa gavs förslag till förbättringar. Exempel på förbättringsförslag var att skapa en hierarki beträffande grundutbildning samt att precisera sådana, t e x specialistutbildning i psykiatri för sjuksköterskor. Genomgångna kurser i vidareutbildning föreslogs preciseras ytterligare, t ex psykoterapiutbildning steg 1 och steg 2 samt inriktning.

Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education) Förslag till ny grundutbildning, inriktning psykisk hälsa

Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education) Förslag till ny grundutbildning, inriktning psykisk hälsa Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education) Förslag till ny grundutbildning, inriktning psykisk hälsa 1 Psykiatriskt omvårdnadsprogram 120 hp (Mental Health Education) Nationell psykiatrisamordning

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter. September 2015

Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter. September 2015 Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter September 2015 Agenda Ungdomsvård Missbruksvård SiS åtgärder för utökad kapacitet SiS vårdavgifter Antal ensamkommande flyktingbarn

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsarbetet med samverkan för samsjuklighet för den enskilde

Handlingsplan för förbättringsarbetet med samverkan för samsjuklighet för den enskilde Examinationsuppgift 3 150213 Handlingsplan för förbättringsarbetet med samverkan för samsjuklighet för den enskilde Maria Petersson Linköpings kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 BAKGRUND 3 I-Nod,

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp m lagar och andra styrdokument. Föreläsare: Jonas Reinholdsson

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

SAMVERKANSPLAN MELLAN SOCIALTJÄNST, REGIONAL PSYKIATRI SAMT PRIMÄRVÅRD I UDDEVALLA. Uppdraget. Bakgrund 1(12)

SAMVERKANSPLAN MELLAN SOCIALTJÄNST, REGIONAL PSYKIATRI SAMT PRIMÄRVÅRD I UDDEVALLA. Uppdraget. Bakgrund 1(12) 1(12) SAMVERKANSPLAN MELLAN SOCIALTJÄNST, REGIONAL PSYKIATRI SAMT PRIMÄRVÅRD I UDDEVALLA Denna plan utgör en plattform för ett samordnat utvecklingsarbete och syftar till att stärka samarbetet mellan berörda

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2008-12-17 2 SN 169 Dnr 143.07 700 Lägesbeskrivning skolprojektet Socialpedagog Anders Liljekvist, socialsekreterare Annalena Löfgren, familje-och ungdomspedagog Mikael Jeansson och IFO-chef

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Branschundersökning och GAP-analys genomförd av Utbildningsnämnden Stockholm, September 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Syfte och metod 2. Bakgrundsbeskrivning

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Boendeformer för personer med psykiska funktionshinder dömda till rättspsykiatrisk vård

Boendeformer för personer med psykiska funktionshinder dömda till rättspsykiatrisk vård Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport 23: Boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Bengt Olof Bergstrand

Bengt Olof Bergstrand Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Annika Staaf Socialtjänstlagen 2015 Till läsaren Till läsaren I denna upplaga har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) tagits med t.o.m. SFS 2014:761. Detta innebär

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Köpt vård inom vuxenpsykiatrin. Landstinget Gävleborg

Köpt vård inom vuxenpsykiatrin. Landstinget Gävleborg www.pwc.se Revisionsrapport Köpt vård inom vuxenpsykiatrin Lars-Åke Ullström Juli 2014 Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Bakgrund och uppdrag... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Kontrollfrågor...

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer