DIALOG. Dialog med Danmark. WalkOn Rock & Roll. Forskning från hjärtat. Upp på hästen. Vinter/Vår 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIALOG. Dialog med Danmark. WalkOn Rock & Roll. Forskning från hjärtat. Upp på hästen. Vinter/Vår 2010 www.ottobock.se"

Transkript

1 1 Vinter/Vår DIALOG Dialog med Danmark WalkOn Rock & Roll Forskning från hjärtat Upp på hästen

2 3 LEDARE I det här numret av Dialog fortsätter vi vårt tema kring stroke och har därför träffat både personer som drabbats av stroke och personer som arbetar med rehabilitering. Camilla Lundquist jobbar som sjukgymnast i Danmark och kan i sitt jobb se hur viktigt det är att patienten är motiverad för att rehabiliteringen skall fungera och själv formulerar sina mål. Sedan är det upp till henne och resten av teamet att hjälpa patienten att nå dit. Du läser om Camilla och hennes erfarenheter i artkeln Att våga göra mål på sidan 14. Om Otto Bock DIALOG En annan person som intresserar sig för människor som har ett mål är Christer Levin som är ortopedingenjör på Sahva i Köpenhamn. På sidan 6 berättar han i artikeln Win Win Win Situation om sitt samarbete med benamputerade spjutkastaren Bo Larsen. Ett samarbete som betyder mycket för dem båda. Vår målsättning är att alla ska kunna ha ett aktivt liv eller återgå till aktivt liv efter skada och helt enkelt må bra. Som ett led i vår vision hoppas vi att detta magasin kan vara en inspirationskälla för alla våra läsare. Tidningen är gratis, har du kollegor eller vänner som vill ha vårt magasin kontakta då oss. Skicka ditt namn och adress till: Det måste vara kul för den som forskar att se resultatet av sin forskning i vardagen. Liselotte Hermansson har forskat kring barn med dysmeli och tagit fram ett mätinstrument för att beskriva hur barnen gör framsteg i sin träning. Läs mer om Liselotte och hennes forskning på sidan 32 där Du också träffar lilla Olivia som just gör det - framsteg med sin myo-hand. REDAKTION MEDVERKANDE I DETTA NUMMER DESIGN REPRO & TRYCK COPYRIGHT Krister Elofsson Christina Holgersson Stefan Hultgren Morten Bibow Krister Elofsson VD Martin Lindeborg Merete Lindgaard Ola Lundqvist Lena Mattsson INNEHÅLL ANSVARIG UTGIVARE Har Du någonsin sett en rullstolsburen polis? Inte jag heller. Men åker man till Capitola i Kalifornien kan man träffa på någon av de tre rullstolsburna poliserna. Intressant och tänkvärd läsning i Blå ljus med polisen på hjul på sidan 20 om hur ett funktionshinder inte behöver begränsa vårt yrkesval. 3 Ledare Bibow Design 5 Dialog i Danmark Centraltryckeriet AB 6 En Win-Win situation 8 Løbeskolen i Brøndby 10 Bettmärken i protesen 12 Tema Stroke 13 Hammel Neurocenter 14 Målbild med Camilla 16 Wikström glittrar 18 WalkOn Rock & Roll 20 Blå ljus med polis på hjul 22 Framgångsrik mobilisering 24 Träning för Alla- Balans i luften 26 Våra vanligaste skador ben, ankel och fot 28 Armprotescentrum Örebro 29 Oliva- slå inte brorsan med protesen 31 Liselotts forskning från hjärtat 34 Leipzig 36 Nytt & Smart 39 Bakom Otto Bock Otto Bock Scandinavia All Rights Reserved I detta nummer: Poliser i rullstol! sida 20 Kontakta Otto Bock Scandinavia Otto Bock Scandinavia AB, Box 623, Norrköping Telefon: , Fax: Internet:

3 4 5 DIALOG i Danmark - Bo Larsen & Christer Levin - Sahva löpskola - Line till häst - Sine og Ida gør en forskell Kälkhockey är en sport som växer snabbt i Norden och resten av världen. Arctic Flash är en helt ny kälke för att matcha kraven i högsta divisionen. Den är tillverkad i aluminium och väger endast ca 5 kg. Stabil konstruktion ger precision i hanteringen. Multifunktionella inställningsmöjligheter förbättrar komforten. Arctic Flash kan också beställas med individuellt utformad sits. - Camilla sätter mål Otto Bock Scandinavia AB Box Norrköping Telefon Telefax

4 18 6 DIALOG Christer Levin På Sahva i Köpenhamn får ortopedingenjören Christer Levin möjlighet att fördjupa sig i sitt specialintresse, benproteser. Ju mer man lär sig om en sak, desto mindre vet man, säger Christer. Men jag vill ha en fullständig verktygslåda så att jag plocka fram rätt verktyg när det kommer en person med ett visst behov. Det kan gälla viktbäringsteknik eller mikroprocessorer eller hydraulik Christer vill ha möjlighet att använda all teknologi rätt både när det gäller teknologi och metod. Förutom avancerad problemlösning så intresserar sig Christer Levin av människor som vill något. Bo Larsen träffade han på Rikshospitalet strax efter att han varit med om en dykolycka. 7 krav att kunna motionera, och idrottarna visar att det inte är någon katastrof att förlora benet. Rörlighet handlar om mänskliga rättigheter. Vi vill till exempel göra badproteser, men det anses onödigt att amputerade går ut i vattnet. Är det onödigt? Knappast. Bo Larsen När jag gör något för Christer så gör han något för mig, säger Bo Larsen. Har jag problem med mitt ben så får jag hjälp direkt, han är den som kan mest om det här och det är jätteviktigt för mig att ha kontakt med honom. Vill man något så finns det inga gränser för hans försök att hjälpa till. på en klippa tog jag en rem från våtdräkten, knöt den runt benet, lade mig på klippan med huvudet nedåt och ringde larmcentralen. Det tog två timmar innan helikoptern hittade dem. Vädret var så dåligt att de inte kunde komma intill klippan som de låg på. På grund av förhållandena fick räddningen klassas som bergräddning, och det hade manskapet inte utfört tidigare. När de lyckades nå mig på vad jag senare fick veta var sista försöket, så hade jag förlorat över tre liter blod. Jag var nära att dö. Men jag visste att jag inte skulle somna så jag fick min kamrat att hålla mig vaken, hade jag somnat så hade det varit slut. Alla sa till Bo att han skulle få en depression när han insåg att han förlorat benet. Depressionen infann sig aldrig, något som han tackar sitt starka psyke och en förstående omgivning för. Och utan erfarenheterna från militären och dykningen hade han inte levt idag. Panik finns inte i ordboken när man gör så farliga saker, det gäller att hålla sig lugn. Jag är inte så nervöst lagd. Skit i benet, jag överlevde. Och jag säger det, de har jävligt bra reservdelar idag. WinWinWin SITUATION Om vi kommer i kontakt med en nyamputerad person med ett idrottsintresse så samarbetar jag ofta med Bo. Han ställer alltid upp! Två människor med helt olika erfarenheter men med en gemensam drivkraft. Ortopedingenjören Christer Levin och spjutkastaren Bo Larsen vill båda ta sig fram till gränsen för vad som är möjligt. Där väntar kanske en ny utmaning? Jag gjorde hans protes och sedan har det bara snurrat på, jag kunde förmedla kontakten med friidrotten och Bo började träna spjutkastning. Om vi kommer i kontakt med en nyamputerad person med ett idrottsintresse så samarbetar jag ofta med Bo. Han ställer alltid upp! När Bo ville delta i Paralympics kontaktade Christer Otto Bock, som bidrog med ett fot och ett knä som lämpade sig för tävlingssammanhang. Christer menar att det ligger i brukarnas intresse att man kan visa att ett litet mer avancerat knä gör skillnad. Ett bra knä som bidrar till en symmetrisk gång minskar risken för snedbelastning och förslitningsskador. Det krävs en helhetssyn på kostnader; det som kortsiktigt verkar dyrt kan spara mycket pengar på längre sikt och ge en avsevärt ökad livskvalitet. Paralympics gör det lättare för Christer och hans kollegor att argumentera för att det är ett mänskligt Bo Larsen har en bakgrund som yrkesdykare och som elitsoldat i flottan. När han slutade i flottan öppnade han ett dykcenter, och 2004 var han i Kullaberg i Skåne med en grupp elever. Då inträffade en olycka. Bo Larsens idrottskarriär Bo och hans kamrat fick in en fiskelina i skrovet på motorn och förlorade motorkraft. Vädret blev sämre och sämre och de drev mot de vassa klipporna. Bränningarna vid Kullaberg gör att vågorna blir väldigt höga. Spjutkastare delas in i två klasser, de som har knä och de som inte har knä. Bo har inget knä men tävlar ofta mot dem som har knä. De satt i en glasfiberbåt med gummipontoner avsedd för sjöräddning, och hade det gått hål i pontonerna så hade båten sjunkit. Kamraten fick panik och Bo fick ta beslutet att de måste ta sig ur båten. Nästa höga våg hoppar vi ur ropade jag. Just när jag började klättra kom en ännu högre våg än de tidigare, som gjorde att fören på båten skar av mitt ben. Benet hängde i fem centimeter skinn. Jag fick ta stumpen i handen och klättra vidare. När jag kom upp Bo började träna spjutkastning våren Det första kastet han gjorde var lika långt som den som är på tjugonde plats i världen. Idag ligger Bo Larsen trea i Europa och sexa i världen. Det längsta han kastade 2009 var 37,61 meter och det är också hans personliga rekord. Tävlingsknät från Otto Bock Till vardags har Bo ett C-Leg, men det fungerar inte i tävlingssammanhang som dessa. Då krävs ett knä med delvis andra funktioner, ett lättare, snabbare knä som inte bromsar eller låser. I sprint eller kastgrenar är man ju ute efter explosivitet, medan ett C-Leg ger det som behövs till vardags, flexibilitet och anpassning. Bo har en polycentrisk knäled (fyra axlar) med extra stark hydraulik som styr motståndet mot böjning. I det här tävlingsknät ställs motståndet in mot böjningen, så att knät inte böjer sig mer är grader. När man kommit dit ska man snabbt kunna kasta knät framåt och där ska det kunna stanna i det läget. Kolfibern i foten ska ge maximal energibesparing. Egentligen är det fråga om en ren kolfiberfjäder, eftersom det inte finns någon häl på en fot som det här.

5 8 DIALOG 9 Av Merete Nörgaard, Sahva Der er bogstaveligt talt højt til loftet på Løbeskolens sidste dag i september Anja Andersen Hallen i Brøndby er propfyldt med bolde, svingende ketsjere, romaskiner, masser af grin og god energi fra de 25 benamputerede deltagere. Også Otto Bock er med og viser flaget. Rend&hop med protesen Den årlige Løbeskole for benamputerede har denne gang valgt at udfolde sig i rammerne af Idrættens Hus i Brøndby, Danmark. Sahva har inviteret til sport og spas, og de bliver bakket op af både fysioterapeuter, Dansk Handicap Idræts-Forbund og den professionelle atletikudøver indenfor dansk handicapidræt, Bo Larsen, som special guest. Som noget nyt er Otto Bock i år med-sponsor på arrangementet. Otto Bock som aktiv spiller Vi er selvfølgelig med for at vise vores navn og vores produkter, men det handler også om langt mere end dét fortæller Marianne Johansson, Key account manager for Otto Bock i Danmark. Otto Bock har en god tradition for at støtte gode arrangementer som for eksempel dette. Her får vi mulighed for at vise flaget, men også god mulighed for at dyrke netværk med bandagister og fysioterapeuter - og ikke mindst mange af dem, der bruger vores produkter. Det er til stor inspiration for os, så man kan populært sagt kalde det en win-win situation, smiler hun. Folkene bag Otto Bocks stand finder inspiration i at se, hvordan forskellige bandagister har valgt at sætte proteserne sammen og brugerne har mulighed for at høre mere om Otto Bocks produkter, og få råd og vejledning til andre måder at håndtere sin protese på. Et frugtbart samarbejde for både Løbeskolens deltagere og Otto Bock. Bevægelse på mange måder En af dem, der er med på Løbeskolen for første gang er Randi Marstrand på 59 år fra Vanløse. Og hun er vild med det! Jeg fik godt nok også invitationen sidste år, men syntes ikke rigtig jeg var klar til det. I år så jeg, der stod, man kunne spille badminton, og det tændte mig. Det har jeg altid haft lyst til at spille, og min nabo og jeg har også meldt os på et hold der hjemme nu, fortæller hun fuld af glad forventning. Der er da også allerede fire andre, der har fået gang i ketsjerne, og presser de sidste kræfter ud af trætte og godt brugte kroppe. I dag er det søndag, og siden fredag aften har der været bevægelse på programmet. Flere har lært at løbe med protesen på for første gang; andre fået smag for nye idrætsgrene, mens atter andre har opdaget hvor forskelligt man kan klare livet på protese. Noget der virkelig har gjort indtryk på mig, var, da vi var i svømmehallen lørdag aften. At se hvor forskelligt vi tog benene af og på, og hvordan vi bevægede os uden protesen. Der er jo så mange måder at gøre det på, siger Randi Marstrand, som selv blev lårbensamputeret for tre år siden efter en af de berygtede højresvingsulykker, hvor hun kom i karambolage mellem sin cykel og en lastbil. Protesen holder Hele idéen med Løbeskolen er at få benamputerede til at bevæge sig mere og bedre og vise at protesen sagtens kan holde til det! Mange deltagere fortæller, hvordan de gerne vil dyrke sport, men ikke har været helt sikre på, hvordan det kunne lade sig gøre, eller hvordan de kunne komme i gang med det efter amputationen. Også på dét punkt vil Løbeskolen gerne gøre en forskel, og der er derfor hvert år mulighed for at prøve fleste mulige forskellige sportsgrene, ligesom der eneste krav til kondi for at være med, er at man kan holde til at gå og stå med sin protese på hele dagen. De professionelle idrætsudøvere er altid en inspiration at have med på Løbeskolerne, og det gælder også dette års gæst, Bo Larsen, som Otto Bock har valgt at sponsere. Bo Larsen har været aktiv på eliteplan i Handicapidrætten flere år, og deler rundhåndet ud af erfaringer og evner hele weekenden - til stor opmuntring for de øvrige deltagere. Mindre kan dog også gøre det, og 16 årige Daniel Wagner Jørgensen er et sprudlende bevis på dette: En trampolinulykke for 1½ år siden, kostede ham højre ben, men han har kun holdt pause fra springgymnastikken den tid, det tog at komme i gang igen blot nu med protesen. Trampoliner og snowboard Jeg har dyrket gymnastik, siden jeg var to år gammel; og det gør jeg stadig, siger han med et charmerende smil, mens han sidder og retter lidt på springfoden. Flere af de andre deltagere har fået lov at låne den lette løbefod, for at prøve hvordan det er, og nu skal den lige justeres, så den igen passer. Daniel Wagner Jørgensen går på Vesterlund Efterskole ved Give i Danmark, som har specialiseret sig i idræt. Det passer lige til ham. Fuld gang i hverdagen, og masser af sunde ambitioner. Målet hedder at komme med på det danske atletiklandshold i handicapidræt og gerne blive god nok til at deltage i de Paralympiske Lege i London Favoritdisciplinen er 100 meter sprint; hvor konkurrencen lige nu ikke er stor i Danmark. Faktisk er jeg lige nu den eneste lårbensamputerede på distancen herhjemme; så hvis jeg stillede op til DM var jeg sikker på at vinde! griner han. Om et par uger gælder det de sorte pister på snowboard sammen med resten af efterskolen. Og han er ikke bange for at det kan gå galt igen med benene. Nu ved jeg jo, at man bare kan få nye reservedele, siger han med glimt i øjet.. Indendørs udbytte Normalt har Løbeskolen haft de fleste aktiviteter udendørs. På grund af heftig regn har de i år måttet være inde i hallen hele weekenden, og det har været en positiv overraskelse. Min største frygt var, at deltagerne ikke ville turde helt så meget, som når vi er udenfor, fordi det jo er hårdere at falde på trægulv end på græs. Men det har overhovedet ikke været noget problem, fortæller Sahvas chefbandagist, Christer Levin, som har været med til at arrangere Løbeskolen alle årene. Tværtimod har det vist sig lange mere udbytterigt end nogen turde håbe på. Både deltagere og arrangører nikker samstemmende, og det blev på stedet besluttet at Løbeskolen fremover vil være planlagt til at foregå indendørs. Randi Marstrand har fundet over til romaskinerne, som et par medlemmer fra Holte Roklub instruerer i at bruge rigtigt. Daniel Wagner Jørgensen tager prøvende et par fjedrende hop på den nyjusterede protese, før han løber over og griber basketbolden sammen med et par stykker af de andre. De fleste er dog ved at være møre. Folk sidder op ad væggen; på bænkene; står rundt om frugtbordet. Der er udsolgt. Men kun indtil næste år, hvor de fleste lover hinanden at ses igen. Løbeskolen arrangeres hvert år med Sahva som primus motor. Løbeskolen holdes over en weekend, én gang om året, og giver deltagerne mulighed for at prøve forskellige idrætter, lege og få individuel rådgivning omkring bedre brug af protesen. Det er forskelligt, hvor i landet Løbeskolen holder til. Alle benamputerede mellem 15 og 60 år bliver inviteret til at deltage. Deltagerne betaler til kost og logi, mens undervisning og træning er gratis. Vil du vide mere om Løbeskolen, kan du kontakte Sahva via deres hjemmeside,

6 10 DIALOG Med bettmärken i protesen När Line Damgaard blev amputerad för mjukdelscancer som artonåring fokuserade hon mer på ortopedingenjörernas skicklighet än på sitt förlorade ben. Line lät intresset styra idag är hon nyutbildad ortopedingenjör och tävlar i dressyr med sin häst Silvano. Hur mäter man upp en ny protes? Varför ska man avlasta här när det gör ont på ett helt annat ställe? Hur gör man en avgjutning? För Line Damgaard ledde protesen till ett ett yrkesval. Jag tyckte att allt kring protesen var jättespännande och ibland hände det nog att jag hängde lite väl mycket i ortopedverkstaden, säger Line och skrattar. att knäleden läser av i vilken fas av steget jag är. Bland annat ger den motstånd i vissa lägen så att jag inte faller. När jag rider är den helt lös i knäleden. Den nära kontakten med hästar har gett Line både mental och fysisk styrka. Intresset ledde till att Line sökte till ortopedingenjörsutbildningen i Jönköping. Hon blev enormt glad att hon kom in allt det tunga kring cancern och amputationen hade trots allt lett till att hon fått ett intresse och kommit på vad hon verkligen ville göra. Hon är just klar med sin utbildning och arbetar på Sahva i Ålborg. Line har ridit sedan hon var fem år och när hon var sju fick hon en liten vit ponny som hon red tills hon helt enkelt var för stor. Eller om det nu var hästen som blev för liten. Först efter amputationen började Line tävla på allvar. Idag rider hon dressyr med en Holsteiner som heter Silvano. För att lyckas med ridningen kombinerar Line sitt förstånd med hästens muskulatur. Det är mest rasktävlingar jag rider, med vanliga människor med två armar och två ben! Tidigare i år var jag med i Danska mästerskapen för handikappade och blev fyra. Silvano är väl medveten om att Line har protes på höger sida. Jag har bettmärken i protesen! Samtidigt har Silvano fullkomlig koll på vad han inte kan göra med mig på grund av protesen. Under ridningen sitter på en stor del av protesen under lång tid, och då krävs en god passform. Line har fått hjälp med att prova ut en protes som fungerar bra. Idag har hon ett C-Leg. Mitt C-Leg ger säkerhet både när jag rider, rör mig i stallet och går i ojämn terräng. Sensorer i ankelleden gör En häst ifrågasätter ingenting, ger man den kärlek och respekt så får man samma sak tillbaka. Med människor är det ju så mycket mer komplicerat, eller hur? Jag tyckte att allt kring protesen var jättespännande och ibland hände det nog att jag hängde lite väl mycket i ortopedverkstaden Line

7 12 DIALOG TEMA 13 STR OKE Alla undersökningar kring neurologiska patienter visar, att övning fungerar mycket bättre om patienten är motiverad och ser en mening med övningen. Omgivningen och situationen måste läggas upp på ett sätt som skapar trygghet och mening. Hammel Neurocenter: Ett vinnande koncept Sine og Ida gør en forskel På Hammel neurocenter i Danmark har personalen utvecklat ett tvärfackligt och högspecialiserat rehabiliteringsförlopp för svårt hjärnskadade. En patient kan få stöd och behandling från det att han eller hon kommer från akut behandling, vidare från avdelning till avdelning, tills det är dags att åka hem. Jag har alltid tyckt att det har varit spännande med de patienter som har det allra värst, säger Sine. Dem vill jag bara hjälpa. Och ju mer komplicerad bilden är, desto mer intressant och givande blir det jag får ofta ändra mina planer från minut till minut. Ida Munkner har arbetat i många år med de patienter som är på väg ut från sjukhuset. Hon har ett delvis annat intresseområde. Att stödja någon som är på väg att bli självständig, det är så roligt. Jag söker lösningar och möjligheter tillsammans med patienten. Hur kan man få en vanlig dag att fungera bra? Färdas i trafiken, umgås i grupp, handla? Här använder vi ofta staden som miljö och ofta tas de anhöriga in i behandlingsprocessen på olika sätt. När Sine och Ida kom till Hammel Neurocenter mötte de en liten verksamhet med tolv sjukgymnaster och totalt nittio anställda. Idag finns sextio sjukgymnaster, femhundra medarbetare och plats för omkring fyrtio vårdtagare inklusive en barnavdelning. Hammel Neurocenter har verkligen vuxit. Det vi är kända för är att vi har landets högsta normering till neurologisk rehabilitering säger Sine. Det finns alltså stora resurser knutna till den enskilda människan, särskilt i början av förloppet. Det förpliktigar att ha så stora patientresurser, tillägger Ida. Vi har ett stort ansvar. Den som kommer till Hammel Neurocenter blir värderad utifrån ett scoringsystem och utifrån resultatet av värderingen får var och en plats på en lämplig avdelning. Det är viktigt att komma till rätt avdelning, eftersom målsättningar och krav regleras utifrån individens behov och förutsättningar. Väl på avdelningen är det alltid patienten som styr sin egen rehabilitering. Två eldsjälar Sine Secher Mortensen och Ida Munkner En integrerad verksamhet har många fördelar, enligt Ida och Sine. När de får frågan vad man ska tänka på när man ska starta upp ett rehabiliteringsförlopp som det här, säger de att grunden är att man kan rekrytera kompetent personal. Det behövs stora många insatser för att till ett bra flöde. Och de trycker båda på behovet av en tydlig politisk vilja.

8 14 DIALOG 15 Att våga göra mål Camilla Lundquist har arbetat som sjukgymnast i tio år och det tänker hon fira med en fest. Idag arbetar hon med neurologiska patienter på Neurorehabiliteringen, Regionshospital Skive, ett av Danmarks rehabiliteringscentra för hjärnskadade. I början av förloppet sätter teamet upp mål tillsammans med patienten. Det handlar om något som han eller hon själv kan uttrycka att de vill uppnå, och som de vill ha hjälp med. Målen ska vara konkreta, realistiska och nåbara inom en rimlig tid. Det är samarbetet kring patienterna som är så roligt, att vi gör helhetsorienterade insatser. Vi jobbar i team med sjukgymnast, arbetsterapeut, socialassistent och efter behov även ortopedingenjör, logoped och neuropsykolog. Camilla är sjukgymnast och specialansvarig och har därför både egna patienter och andra arbetsuppgifter. Träffarna med patienter kan se väldigt olika ut, men aktiviteterna utgår alltid från individens situation. För den som blivit halvsidesförlamad kan det handla om att börja träna in nya rörelser. Camilla berättar om en övning som förändrar vardagen. Det är vanligt att man rycker och tvingar med sig kroppen när man förflyttar sig, istället för att samarbeta med den. Beteendet leder till smärta och förslitningar istället kan man samla ihop kroppen, hålla om den förlamade armen, placera benen under sig, sitta med benen lätt isär och därefter ställa sig genom att böja överkroppen framåt och få med sig hela kroppen upp. Det ser så enkelt ut, säger Camilla. Men vi kan öva det här riktigt, riktigt många gånger. I början känns det så mycket mer besvärligt att göra rörelsen på ett bra sätt, och hjärnskadan kan i sig leda till att man får svårare att se orsaken till det man gör. Min uppgift är att hjälpa till med motivationen, visa att det ger resultat. I början av förloppet sätter teamet upp mål tillsammans med patienten. Det handlar om något som han eller hon själv kan uttrycka att de vill uppnå, och som de vill ha hjälp med. Målen ska vara konkreta, realistiska och nåbara inom en rimlig tid. Ett exempel kan vara inom två veckor ska jag kunna äta ett mål om dagen själv. För ett enskilt mål som detta, att äta själv, behövs insatser från många håll. Det kan handla om balansträning, talträning, uthållighetsträning och funktionen i höger hand. Patienterna är alltid medansvariga och som regel uppnår de sina mål. Det händer ju att en patient säger en vecka efter sin stroke att jag vill kunna gå om en månad. Vi bekräftar nästan alltid målet eftersom det är ett uttryck för patientens vilja, men hjälper samtidigt till att bryta ned det i mindre delar. Eller gör en ny tidsplan. Det är viktigt att ta reda på vad målet egentligen handlar om för patienten. Vad står gå själv för? Handlar det kanske om att vara rörlig? Finns det i så fall andra sätt? Och hur ser vägen dit ut? Camilla kan uppmana patienten att börja med att vända sig till andra sidan i sängen, sitta själv på sängkanten, fortsätta med att sätta sig i rullstolen själv, och sedan träna på att uppfatta vad som händer till vänster och gå vidare därifrån. Alla undersökningar kring neurologiska patienter visar, att övning fungerar mycket bättre om patienten är motiverad och ser en mening med övningen. Omgivningen och situationen måste läggas upp på ett sätt som skapar trygghet och mening. Ett självklart sätt är att integrera de intressen och erfarenheter som patienten har sedan tidigare. En kvinna som arbetat som frisör kan träna motoriska färdigheter med hjälp av redskap och rörelser som hon känner väl igen. Camilla märker när hon hittat rätt, för då är patienten med på ett helt nytt sätt. En gång hade jag en riktig husmor här, och hon behövde öva på att orientera sig mot vänster sida och stå på ett sträckt vänsterben. När jag bad henne stå upp i tjugo minuter, vika diskhanddukar till höger på en bänk, luta sig över på vänster ben och lägga upp dem på en hög hylla ovanför sig till vänster. Då lossnade det för henne. Hon njöt av arbetet och vi övade både balans och koordination. I det dagliga arbetet använder Camilla ofta Omo Neurexa. När musklerna kring skuldran är försvagade ger den ett gott stöd för armen, så att den håller sig intill kroppen och inte blir hängande. Omo Neurexa är en superuppfinning och den klart bästa lösningen. Armen är inte fixerad utan helt rörlig och trycket är fördelat på både över och underarmen. Vi vill ha en struktur kring armen och bevara dess normala läge, även för de patienter som inte har någon känsel i armen. Den påverkar ändå balansen och upplevelsen i kroppen. Arbetet ger mycket glädje, det finns ingen tvekan om det. När Camilla tycker att jobbet är tungt så handlar det ofta om yngre patienter som fått stroke eller andra skador, där barnen är små och omställningen till vardag och arbetsmarknad blir svår. För de yngre kommer skadan ofta som en chock, och de är i kris i högre grad än de äldre. Familjen har stort behov av stöd. Man behöver tålamod, humor och empati för patienten. Beröm är viktigt. Nej vad flott, nu kan du gå tio meter på två minuter det är ju superflot. Ja det är superflot.

9 16 DIALOG 17 Cecilia Wikström fick en propp, och livet var inte lika självklart längre Det gäller att glittra På väg till jobbet fick Cecilia Wikström en propp, och livet var inte lika självklart längre. I en anteckningsbok bredvid sängen skrev hon några meningar om dagen, meningar som blev en bok. Cecilia Wikström är präst, författare och europaparlamentariker för Folkpartiet. Livet är ett glitter på ytan av evighetens hav, säger Cecilia Wikström. Men då gäller det att glittra också! Cecilia vet vad glittret är värt. Strax efter sin fyrtioårsdag i november 2005 stod hon på Akademiska sjukhusets akutavdelning i Uppsala, kunde inte se på vänster öga och tappade alltmer av känseln i halsen och armen. Hon hade fått en artäremboli, en propp i den artär som går upp till hjärnan och in i ena ögat. Cecilia förlorade synen på vänster öga och var väldigt sjuk. Hon låg på stroke-avdelningen på Akademiska sjukhuset och därefter några veckor på Vidarkliniken i Järna. Jag känner det som hänt i min kropp varje dag, även om jag inte längre tänker på det dagligen. Kanske är det mer som har tagit stryk än vad jag är medveten om. I början kunde hon inte läsa, det gick inte alls. Men varje dag kunde hon skriva några rader i en anteckningsbok som låg bredvid sängen. De koncentrerade raderna blev lite längre för varje dag och finns med i boken I tillitens tecken. Det är en tumultartad upplevelse att landa på akuten en morgon när man är på väg till jobbet och att skriva var ett sätt att skapa struktur i kaoset Jag säger som den italienske författaren Roberto Saviano, man måste berätta om sin värld och sin verklighet. Vi är på jorden för att vara medmänniska för varandra och om jag delar med mig av det jag har upplevt så behöver inte du ha upplevt samma saker som jag. Vi kan förstå varandra ändå. Efter femton år som präst så visste Cecilia att vi människor i blir naggade i kanten som trasiga porslinstallrikar. Men nu fick hon själv uppleva det, väldigt påtagligt. Det förändrade henne. När jag låg på sjukhuset så kom kioskvagnen med tidningen varje dag. När jag ligger där och inte kan annat så får jag se mig själv på omslaget till veckotidningen Året Runt! Bredvid bilden står det Det finns hjälp att få, också när det värsta har hänt. Jag minns att jag tänkte att nu kan jag bli förbannad på mig själv och mitt eget svammel, eller tänka att det där var riktigt bra sagt. Och det var bra sagt, för det finns tröst att få där man minst anar det!. Det enda som behövs är ett öppet sinne. När man skör av en eller annan orsak, så tror Cecilia att det är viktigt att lämna att lämna konkreta resultat efter sig. Att se att det växer fram några tecken på en skärm, några maskor på en sticknål eller några frön i en kruka. Att odla sin trädgård kan bli en avgörande väg till hälsa. Det är en del i en miljöterapeutisk hållning som man måste ha till sig själv när det är jobbigt. Om man är stark och frisk och lycklig och kär och allting går på räls, då kan man vara i idéernas värld! Cecilia skriver dagligen om vad hon tänker och tycker på sin egen blogg och har flera skrivprojekt på gång. Och idag kan hon läsa obehindrat. Favoritförfattaren är Fjodor Dostovjeskij, men hon läser också mycket lyrik. När jag är femtio plus får jag kanske äntligen bli poet. Poeten måste ju begränsa sig och koncentrera sig, det är ett hårt arbete och där är inte jag på länge än. I väntan på den gyllene tiden läser jag dikter. 2006: I tillitens tecken 2004: När livet går sönder: en bok om kriser och hur vi hanterar dem (Båda utgivna på Uppsala Publishing House AB)

10 DIALOG Johan Tybåhl: Walk n, Rock & Roll. Johan Tybåhl trivdes med jobbet som sanerare. Tills den dagen hans chef beordrade honom att rengöra en taktrumma fyra meter upp under taket utan skyddsutrusning. Det var under uppväxten i en förort till Norrköping som Johan Tybåhl kom i kontakt med musiken. Det var sjuttiotal och Johans pappa hade en Tandbergs rullbandare där Johnny Cash och San Quentin rullade runt, runt. En av mina kompisar kunde engelska han läste Melody Maker och andra engelska musiktidningar. Kizz var en stor händelse, för att inte tala om Sex Pistols. Fruktansvärt bra. I skolan var det mest tråkigt. Norrköping var präglad av sin arbetarhistoria och Johan ville jobba och tjäna pengar. Och jobba kunde han. Efter att ha provat lite olika anställningar började han arbeta som sanerare, ett ganska hårt men fritt jobb som han trivdes bra med. Uppgifterna kunde innebära allt från asbestsanering till trappstädning och ofta fick han använda sitt omdöme och ta egna beslut. En morgon i mitten av nittiotalet var det chefen som tog ett beslut som förändrade Johans liv. Första dagen på en två veckors provanställning skulle Johan göra rent en taktrumma fyra och en halv meter upp under taket. Det fanns ingenting att förankra stegen i, vilket han påpekade för chefen. Han fick till svar att det inte fanns något ekonomiskt utrymme för säkerhetsanordningar. Johan, som ville behålla jobbet, klättrade upp. Efter några minuter tippade stegen bakåt. Johan rasade fyra och en halv meter ner till stengolvet. Jag minns att jag tänkte att nu är det ingen idé att vara rädd. Rädd blev jag först när jag läste journalerna och förstod hur illa det gick och framförallt hur illa det kunde ha gått. Sex månader senare kom Johan hem från sjukhuset, hopskruvad som han säger själv. Vid olyckan fick Johan en blödning på ischiasnerven, som ledde till att utsidan av vänster ben förlamats från knät och nedåt. Foten hänger inte med när han går. Efter att ha provat många olika hjälpmedel använder han idag en WalkOn -skena som flexar och gör att han kan gå utan problem. Den här skenan syns inte. För mig spelar det ingen roll hur grejen ser ut, det viktiga är att den funkar. Men folk slipper ju titta den smälter in, helt enkelt. Jag använder den varje dag. Idag liksom under uppväxten är det musik som är Johans stora intresse. Han samlar och lyssnar hängivet och många gånger har han fått kraft från musiken. När han behöver rensa hjärnan så målar han gärna samtidigt, vräker på färg och lyssnar på hårdrock. Då blir han lugn. Det är upplevelsen och sinnesstämningen som är det viktiga. Och att arrangera saker intresserar mig. Kanske kan man få ihop det där en dag. Sex skivor som rensar din hjärna 1 Johnny Cash. At Folsom prison & San Quentin. (Sammanslagning av två klassiska liveplattor), cd Sex Pistols. Never mind the bollocks here s the Sex Pistols (En riktig bra och rå rock platta), cd Killing Joke. Extremities dirt and various repressed emotion. (Engelsk gothrock, mycket arg musik som rensar huvudet.,), cd Serge Gainsbourg. Boxen De Gainsbourg á Gainsbarre.( Den ultimata boxen med det mesta av Serge Gainsbourg) 11 cd The Doors.Waiting for the sun. (The Doors bästa skiva enligt Johan), Och, inte att förglömma, vår egen legend Sigge Fürst med Svenska Sångfavoriter (Med sånger som Salta biten, Vi har skjutit en gök och Mopedpolska. Är man lite nere blir man snart glad när man lyssnar på den här plattan).

11 20 DIALOG 21 Blå ljus med polisen på hjul - Folk tror ibland inte att vi är riktiga poliser. De flesta är vänliga men vi måste ha ett hårt skal, säger Burt Morales. Tillsammans med kollegan Oscar Valdez är han en av tre rullstolsburna poliser i Capitola, Kalifornien. De har i tjänsten blivit påkörda av upprörda bilförare och bespottade och vid ett tillfälle fått en pizza kastad på sig av en arg kvinna. Text & foto: Martin Lindeborg Den mustaschprydde Burt Morales blev som liten smittad av polio och blev förlamad. Som barn i en stad med stark gängkultur fanns det bara två alternativ, gå med i gänget eller bli trakasserad. De kastade tegelstenar genom ditt fönster, eller hotade med att våldta din mamma eller din syster. Vi hade inget val, så jag gick med i gänget Surenos, för att skydda min familj. De behandlade mig som vem som helst trots mitt handikapp. När Burt skulle börja skolan fruktade hans föräldrar att han skulle bli ett mobbingoffer på grund av sitt handikapp, men det blev tvärtom. När jag gick i skolan var det ingen som vågade se mig i ögonen när jag kom genom korridoren. Ingen vågade säga något till mig, eller förolämpa mig eftersom jag var en gängmedlem. Men med tiden så började Burt känna sig mer och mer obekväm med att vara gängmedlem och ville lämna Surenos och gå vidare. Men det skulle visa sig vara mycket lättare att gå med i än att sluta. Det är fortfarande svårt för mig att prata om, men jag blev neddrogad och överfallen av mina egna så kallade vänner. De försökte bryta mina ben, de hade slagit mig i skrevet så att det var helt uppsvullet, jag hade fått så många sparkar mot ansiktet att det är förvånande att jag överlevde. Detta blev början på ett nytt liv. Burt bröt alla band med gänget och flyttade till sin moster i en annan stad och började på college. Någonstans på vägen träffade han kamraten och kollegan Oscar. Att han blev polis var en ren tillfällighet. Jag tittade inte ens på vad det var för jobb jag sökte, utan jag fick reda på det när jag hade klarat alla muntliga och skriftliga prov. Min fru tycker egentligen att jobbet är för farligt, men jag gillar det. Oscar hade redan arbetat några år när Burt blev anställd. Han blev som ung skjuten av misstag när han fortfarande gick i skolan. Kulan träffade ryggen och gick in i ryggmärgen och gjorde honom förlamad från midjan och neråt. Polisen lyckades aldrig gripa någon för brottet och Oscar som var en duktig fotbollspelare fick fortsätta sitt liv i rullstol. Jag var väldigt arg och upprörd i början, men tiden går och man måste helt enkelt gå vidare. Det bästa med det här jobbet är att få vara utomhus, att få prata med alla människor och sen motionen förstås. Jag rullar nog mellan 16 till 24 kilometer per dag. Arbetet med att anställa rörelsehindrade poliser i Capitola började för 25 år sedan när den dåvarande polischefen hade en bror som var rörelsehindrad. Brodern anställdes för att hålla ordning på parkeringsplatserna i staden, något som gick så bra att man anställde fler. Efter 20 års erfarenhet av poliser med handikapp i tjänst reflekterar vi inte så mycket över det längre. De gör verkligen ett bra och unikt jobb. Oscar fixar även till rullstolarna när de går sönder och på det sättet sparar han in pengar åt staden, säger Sharon Presco, chef hos polisen i Capitola. Mycket av de rullstolsburna polisernas arbete går ut på att vara myndighetens ansikte utåt, att förebygga brott, men även att bötfälla bilister för olika förseelser. De har inte tillåtelse att bära egna vapen. När en hotfull situation uppkommer eller då man misstänker ett grövre brott och den misstänkte riskerar att hamna inför rätta tillkallas ordinarie polis som uppbackning.

12 23 Hur mycket immobilisering krävs Av Elisabeth Leo för framgångsrik mobilisering? Den frågan ställde sig utvecklingsteamet som arbetade med en ny ryggortos. Och svaret är inte ett och inte enkelt men ofta är ju mindre desto bättre. Resultatet av ett gediget utvecklingsarbete blev Dorso Arexa som fungerar enkelt och effektiv. Enligt trepunktsprincipen rätas ryggraden upp med hjälp av pelotter. Dorso Arexa är avsedd för konservativ behandling av stabila kompressionsfrakturer utan neurologiskt bortfall i nedre bröstrygg och övre ländrygg (Th10 L2). Dessutom används den i behandling av kompressionsfrakturer till följd av osteoporos. Men vad krävs mer för framgångsrik mobilisering? Att använda en ryggortos kan vara ett utmärkt sätt att säkerställa en stabil mobilisering. Utöver förväntad funktion måste ortosen accepteras dvs både utprovaren och användaren måste gilla den. Vad önskar sig användaren? Enkel att använda i vardagen Funktionell Bekväm Attraktiv Dorso Arexa lever upp till dessa behov och mer därtill Efter korrekt anpassning är Dorso Arexa färdig att använda och erbjuder då ett behagligt ryggskydd tack vare följsamma pelotter i hudvänligt material. Dessutom är den lätt (låg vikt). Dorso Arexa är vattentålig det går alltså att duscha med ortosen på liksom att utöva bassängträning. Dorso Arexa är enkel att använda tack vare spännenas placering mitt fram. Och dess sportiga design bidrar till att motivera ortosanvändning. Och utprovaren? Endast en storlek är en logistisk dröm i synnerhet som Dorso Arexa passar de flesta, och är enkel att justera. För att ytterligare förenkla utprovningen kommer Tips & Tricks medfölja varje ortos. I Tips & Tricks beskrivs steg för steg hur ortosen enklast regleras med särskilt fokus på midjan. Bland annat är det viktigt att tänka på att midjemåttet varierar i stående och liggande. Vi rekommenderar att ortosen provas ut i liggande, men föreslår att man sparar extra förlängingssektioner för finjustering i stående. Vi har sett att midjemåttet kan öka fem cm från liggande till stående. Dorso Arexa Tips & Tricks finns att ladda ner på sök efter downloads Dorso Arexa erbjuder säker och stabil mobilisering på ett enkelt och effektivt sätt. Kan det bli enklare än så här? Fördelar i korthet - Endast en storlek (passar midjemått från 60 cm 150 cm) - Enkel anpassning med hjälp av klickbara förlängningssektioner - Enkel att hantera tack vare centralt placerade spännen - Användarvänlig tack vare följsamma pelotter i hudvänligt material - Vattentålig - Lättvikt Enkel att använda i vardagen, funktionell, bekväm och attraktiv. Dorso Arexa

13 DIALOG TRÄNING FÖR ALLA 25 Balans i luften Som sjukgymnast på Helikopterflottiljen Malmen i Linköping arbetar Katarina Eriksson förebyggande med både enskilda och grupper. Till gruppträningen kommer både piloter, övrig besättning och kontorspersonal. Då är det nödvändigt att hitta en träningsform som fungerar för alla. För sjukgymnasten Katarina Eriksson handlar all träning om att stärka kroppen inifrån och utåt. Man bygger inte ett hus utan grund, säger Katarina. Mitt mål är att de som kommer till mig ska träna såväl styrka som koordination, balans, uthållighet och smidighet. Fokus ligger på att skapa rörelser som liknar de som vi använder i vårt dagliga liv eller i vårt idrottande. Det handlar om funktionell träning där vi stärker kroppen inifrån och utåt och skapar en stabilitet och styrka runt ryggrad och inre kärna (core). Enligt Katarina beror många skador på att en obalans råder mellan den yttre och inre muskulaturen. När piloterna väl sitter i helikoptern/flygplanet så har de stor nytta av denna typ av träning. Små, små rörelser i flera timmar kräver inte enorma biceps utan starka inre muskler. Piloterna drabbas, lite hårt sagt, förr eller senare av problem i rygg och nacke. De har hjälmar som kan väga runt tre kilo och tunga mörkerglasögon (night vision goggles) som de använder under mörkerflygning. Deras kroppar ska också stå emot starka G-krafter, vilket kräver en stark inre muskulatur. Fötterna är inte minst viktiga. Arbetskängorna är ganska styva och många piloter mår bra av ett stötdämpande inlägg. På Försvarshälsan används Rehbands inlägg och sulor. De gör att belastningen minskar på knän, fotleder och höfter ända upp i rygg och nacke. All balans kommer ju nerifrån foten, och därför är det viktigt att ha en bra uppbyggnad hela vägen. Man får mycket tillgodo. För två år sedan kom Katarina till Helikopterflottiljen. Då pratades det om nackträning för den flygande personalen, med tanke på den belastning som piloter och övrig besättning utsätts för under ett flygpass. Men för att få en stark nacke så behövs en stark bål, det vill säga rygg och mage. Katarina satte in boll- och pilatesträning. Att träna balans är en viktig ingrediens i funktionell träning där den egna kroppen används som belastning. När Katarina drog igång bollträningen fick hon höra av piloterna att det där tänkte jag minsann aldrig göra. Men idag är de glada över den förebyggande träningen eftersom de märker att den gett effekt. Människor som aldrig tidigare tränat i grupp kommer numera till passen. Pilatesträning har inspirerat mig mycket och gett mig en röd tråd i mitt arbete som sjukgymnast. Detta i kombination med bollträning och träningssystemet Redcord har det gett mig goda behandlingsresultat. Pilatesbollen skapar ett instabilt underlag vilket utmanar muskelsamspelet, och man får kontinuerligt arbeta med att parera med hjälp av den djupt liggande muskulaturen. Funktionell träning syftar till att utveckla samarbetet inom och mellan muskler för att tillsammans med nervsystemet skapa prestationsförbättringar. Strukturell träning syftar i första hand till att skapa muskelhypertrofi (muskeltillväxt) och tar ingen, eller mycket liten, hänsyn till funktionen inom muskeln eller i samspelet med andra muskler. Källa Fredrik Wandus,

14 26 16 DIALOG 27 Hälbesvär hos barn och ungdomar Överbelastningsbesvär i hälpartiet hos aktiva barn/ungdomar i års åldern. Besvären läker ut spontant och prognosen är god men läkningstiden kan sträcka sig över flera år. Tänkbara orsaker: Man vet inte den exakta orsaken men besvären accentueras ofta vid mycket träning utan vila och återhämtning. Symptom: Smärta under/efter aktivitet och framför allt efter en stunds stillasittande stegrad smärta i hälen när den belastas. Hälta vid gång och löpning. Tryckömhet runt hälbenet. Åtgärder: Reducera antalet tränings- och tävlingstillfällen per vecka för att minska risken för stegrade besvär. Kontrollera att skorna är anpassade till den aktivitet som ska utföras. Stötdämpande hälkilar Fotbäddar. Stretching. InFLammation i senspegeln Plantarfascit hälsporre Plantarfascit är en överbelastning i senspegeln under foten. Då tårna böjs t.ex. vid fotens frånskjut i gång och löpning spänns fotvalvsplattan. Ibland kan bristning/inflammation uppstå i senspegeln. Ofta drabbas idrottare men det är vanligt även hos andra mindre aktiva t.ex. efter stadspromenader i otillräckliga skor. Besvären har ofta lång läkningstid. Tänkbara orsaker: Hårda skor/hårt underlag. Höga fotvalv/låga fotvalv. Överpronation. Kraftigt stegrad träning. Nedsatt rörlighet i fotleden. Symptom: Besvären kommer ofta smygande. Morgonstelhet. Smärta vid tå- respektive hälgång. Smärta vid tryck på senspegeln/senfästet framför allt när man böjer upp stortån. Åtgärder: Hälkil/sulor. Tejp/valvstöd/fotbäddar i avlastande och förebyggande syfte. Träningsprogram för att påverka cirkulation, styrka och stabilitet i foten. Stretching av tårnas böjmuskler samt vadmusklerna. Antiinflammatorisk medicin eller salva. Vadmuskelbristning - tennisleg Besvären är lokaliserade till övergången mellan muskel och sena. Skadan uppstår som följd av en kraftig uttöjning/bristning eller direkt våld mot vadmuskeln. Vanligt förekommande inom idrotter där snabb muskelaktivering krävs t.ex. tennis, längdhopp, höjdhopp, bollsport m.m. Tänkbara orsaker: Otillräcklig uppvärmning. Korta/strama muskler. Överbelastning. Yttre våld. Symptom: Huggsmärta. Försämrad/utslagen muskelfunktion. Svullnad/missfärgning. Tryckömhet. Smärta vid belastning t.ex. gång. Åtgärder: Akut omhändertagande Successivt stegrat träningsprogram för att påverka cirkulation, rörlighet, styrka, uthållighet, balans- och koordination. Våra vanligaste skador och besvär i underben, ankel och fot Här fortsätter vår serie om varför ortos. Läs mer på vår hemsida Fotledsstukning - distorsion Ledbandsskada på utsidan av foten är en av de vanligaste idrottsskadorna. Skademekanismen är att foten viker sig med fotsulan inåt (supinationsvåld) och detta kan leda till en bristning/uttänjning av ledbanden på fotens utsida. Akuta ledbandsskador behöver sällan opereras utan behandlas med aktiv träning i ett tidigt skede. Tänkbara orsaker: Otillräcklig rehabilitering efter tidigare fotledsstukning. Nedsatt balans och koordination i fotleden. Träning på ojämnt underlag. Symptom: Smärta och svullnad vid och runt fotknölarna framför allt på utsidan. Nedsatt rörlighet. Belastningssmärta. Missfärgning. Tryckömhet vid och runt fotknölarna. Åtgärder: Akut omhändertagande. Fotledsstöd. Successivt stegrat rehabiliteringsprogram som bör pågå i minst 12 veckor även om återgång till idrott skett. Rehabiliteringen kan med fördel utföras regelbundet i framtiden för att undvika recidiv. Hälsenebesvär - akillodyni I hälsenan och dess omgivande vävnad kan en överbelastning/bristning uppstå till följd av en upprepad hård belastning. Akuta skador kan lätt övergå i kroniska besvär med lång läkningstid som följd om de lämnas obehandlade. Drabbar både idrottare på motions- och elitnivå t.ex. friidrottare där löpning eller hopp ingår. Tänkbara orsaker: Ensidigt upprepad belastning. Ökad träningsmängd. Förändring av underlag. Felaktiga skor. Överpronation. Stramhet i vadmusklerna. Nedsatt rörlighet i fotleden. Symptom: Morgonstelhet. Smärta och stelhet under/efter aktivitet vid belastning. Tryckömhet över senan. Svullnad i och runt hälsenan. Knäppningar (krepitationer) kan förekomma. Nedsatt styrka i vadmuskeln. Hälta. Åtgärder: Utreda orsak. Successivt stegrat rehabiliteringsprogram där excentrisk vadmuskelträning ska ingå. Hälkil i avlastande syfte. Fotbäddar. Antiinflammatorisk medicin eller salva.

15 A 28 DIALOG rmprotescentrum Örebro I sin forskning har Liselotte Hermansson utvecklat ett mätinstrument för att beskriva hur barn med dysmeli gör framsteg i sin träning. Just nu pågår ett nytt forskningsprojekt där barnens livskvalitet står i centrum. Familjen Hjalmarssons vardag har i högsta grad att göra med Liselottes forskning. Även om den mest akuta frågan just nu råkar vara - var har du lagt protesen? 29

16 30 31 Slå inte brorsan med protesen! Hemma i Norrköping övar de på Barn- och ungdomshabiliteringen. Och hemma förstås, i vardagssituationer. Mycket handlar om att försöka få Olivia att verkligen använda handen, så att hon inte hänger på armbågen när hon cyklar eller alltid väljer att ta den vänstra handen när hon bygger med lego. En tidig träff på Svensk Dysmeliförening gjorde stort intryck. Det var en Aha-upplevelse. Vi satt där med vår nya lilla bebis och det sprang omkring ungar överallt, de hade inte ben och de hade inte armar och de var hur glada som helst! Allt var så naturligt. Var la du armen nu då? Slå inte brorsan med protesen!. Vardagen med protes kan vara en källa till ganska komiska situationer. Det är ju lätt att barn lägger ifrån sig saker, säger Linda. Och letar man efter ett par glasögon eller en docka så är det inga problem, men man kan känna sig lite fånig när man går runt och frågar efter en borttappad arm. Eller som när Michael var med Olivia var på vårdcentralen och hon skulle ta ett blodprov. Man brukar alltid sätta nålen i höger hand, så sköterskan på vårdcentralen tog högerhanden och sprutan för att sticka. Hon blev bara sittande och stirrade. Du får nog sticka i vänster, föreslog jag. Själv har Olivia inte börjat reflektera speciellt mycket kring protesen. Men vid något tillfälle i en lekpark så kom det fram ett barn och frågade varför hon inte hade någon hand på höger sida. Linda berättar att det var skönt att se Olivia kallt konstatera att Här har jag hand, här ingen hand. Så var det bra med det. Barnen lekte vidare. Vi har aldrig tänkt mycket på vad andra ska tycka, säger Linda. Men det där är olika, andra tampas mycket med tankar om hur omgivningen ska reagera. Det viktigt att man blir tillfreds med sina egna tankar och känslor kring dysmelin, för de överförs till barnet. Något som har hjälpt familjen att skapa ett naturligt förhållningssätt är att de fick gott om information tidigt. Efter 24 timmar visst de att det var dysmeli som Olivia hade, hur pass vanligt det är, att de skulle bli remitterade till barnkliniken i Örebro och att det finns en dysmeliförening i Sverige. En kurator på sjukhuset kunde ge oss en positiv bild av det som hänt, och det påverkades vi starkt av, säger Linda. Kontakten med i Barnkliniken i Örebro har betytt mycket. Familjen är där omkring tre gånger per år. Just nu övar Olivia att styra musklerna, det är mest grovmotorik nu i början, berättar Michael. Olivia öppnar handen och håller i cykelstyret, hänger i ribbstolen, trär pärlor på snören med mera. OliVIa Genom föreningen kan de dela sina tankar med andra. Och där upptäckte de att de inte var ensamma om konstiga frågor som hur Olivia skulle kunna sjunga Imse vimse spindel med bara en hand? Och hur ska hon kunna hälsa på folk? En mamma som har en dotter som saknar vänster hand funderade redan på BB över var förlovningsringen ska sitta. Vi skrattar ska du veta, åt oss själva och varandra. Man är så styrd av normer, men det gäller att lära sig att se allt som finns, inte koncentrera sig på det som inte finns. Identiteten präglas av det man bygger som förälder.

17 32 Liselottes F O R S K N I N G F R Å N H J Ä R T A T 33 När Liselotte Hermansson 1980 rekryterades till Dysmeli- och armprotesenheten i Örebro hade proteser för barn nyligen utvecklats. Liselottes uppgift som arbetsterapeut blev att träna barnen. Det nya med en myoelektrisk protes var att till skillnad mot när man har en vajerstyrd protes, så kan man använda handen i alla lägen kring kroppen. Protesen fungerar nästan som en vanlig, ickedominant, hand för att ta tag i och hålla i saker. Målet med träningen var därför att barnet skulle lära sig att använda protesen till dess fulla potential. Det vanligaste är att barnet från sex månaders ålder har en passiv protes, och att man väntar tills treårsåldern passerats innan den myoelektriska protesen provas ut. Efter treårsåldern är barnet mer intresserat av att leka tillsammans med andra och göra rollekar. Det är gynnsamt vid träningen. Genom leken kan barnet lockas att använda protesen. Bland annat använder sig Liselotte av barnets så kallade spegelrörelser. När ett barn i treårsåldern samtidigt sträcker sig med båda armarna för att ta tag i exempelvis cykelstyret, och griper med ena handen, så aktiveras musklerna spontant i den andra handen. Om barnet då har protesen på sig, så griper barnet naturligt tag med protesen i styret. För att få ett barn att medverka måste man leka på deras villkor, betonar Liselotte. Det är också avgörande att omgivningen reagerar positivt på att barnet vill och försöker använda handen. Barn är olika, och det här kan gå väldigt fort för vissa barn och ta längre tid, upp till ett halvår, för andra. Det är viktigt att inte skapa konflikter kring protesen omgivningen måste acceptera att det kan ta tid. När Liselotte började arbeta inom det här området, så fann hon att det saknades vetenskapliga belägg för mycket av insatserna som gjordes. Liselottes påbörjade därför sin forskning kring barn med dysmeli. Forskningen berör både rent arbetsterapeutiska metoder, barnens protesanvändning och psykosociala frågor. Arbetsterapeutiskt sökte hon en struktur för träningen. Jag behövde bland annat en metod för att beskriva hur barnet gör framsteg i sin träning. Genom att utveckla ett mätinstrument kan vi nu studera vilken förmåga barn och vuxna med myoelektrisk protes har uppnått. Barnet observeras när det leker eller gör något praktiskt, och användningen av handen registreras genom olika kvaliteter i kontroll av en myoelektrisk hand. Instrumentet är nu spritt och används i många länder. Målet med träningen är att barnet blir så oberoende som möjligt i vardagen. I avhandlingen studerade Liselotte även psykosociala aspekter av dysmeli hos barn, och just nu pågår en fördjupande studie över barnens livskvalitet. I den studien samarbetar hon och teamets psykolog Kari Ylimäinen med team i Stockholm, Göteborg och Lund för att få tillgång till ett större referensmaterial. Svensk Dysmeliförening är också en värdefull kontakt. Barnens svar tyder på att de har god livskvalitet i förhållande till barn med andra vanliga kroniska tillstånd som diabetes eller cerebral pares. Samtidigt kommer det fram att de känner av ett socialt stigma på grund av att de ser annorlunda ut än andra. Resultatet av detta kan bli att de undviker vissa miljöer eller försöker att inte exponera sin skada. Liselottes forskning är till en viss del unik. Forskningen gör skillnad för individen och kollegorna har nytta av resultaten. Det är fantastiskt roligt. Världens första myoelektiska proteshand för små barn utvecklades 1976 i samarbete mellan Universitetssjukhuset i Örebro, Systemteknik AB i Järfälla och med stöd av Handikappinstitutet, STU och Allmänna Arvsfonden. Forskningen gör skillnad för individen och kollegorna har nytta av resultaten. Det är fantastiskt roligt. Liselotte Hermansson

18 34 DIALOG Av Margareta Henry Representant för Leipziger Messe i Sverige I maj 2010 inträffar för första gången de båda viktigaste internationella arrangemangen med temat behandling av patienter med proteser och ortoser samt rehabiliteringsteknik på en och samma plats. Mellan 10 och 15 maj pågår den 13:e världskongressen för International Society for Prosthetics and Orthotics, ISPO, i Congress Center Leipzig. Två dagar senare, den 12 maj, börjar den världsledande mässan ORTOPÄDIE + REHA-TECHNIK, International Trade Show for Prosthetics, Orthotics, Ortopaedic Footwear Technology, Compression Therapy and Rehabilitation Technology. Cirka 470 företag kommer att presentera sina produkter och tjänster fram till 15 maj. Under ISPO-kongressen kommer ca experter från hela världen att i olika arrangemang som Keynote föredrag, symposier, Instructional Courses, Free papers och Posterpresentationer att presentera aktuell forskning och utveckling, utbildning och en praktikorienterad tillämpning av den tekniska ortopedin. Kongresskommittén för ISPO i Tyskland har under ledning av professor Raimond Forst fastslagit tio olika teman och Keynote talare samt godkänt ca 40 symposier och 25 Instructional Courses. Programmet handlar om den tekniska ortopedin i kliniskt, vetenskapligt, hantverksmässigt och industriellt avseende. Detta inkluderar så skilda områden som åldersadekvata assistenssystem, neuroortopedi, ortetik och protetik samt sportmedicin. Programmet har utarbetats i samarbete mellan kolleger från Österrike och Schweiz tillsammans med styrelsen och kongresskommittén för ISPO International under ordförandeskap av professor Jan Geertzen, Holland. Förutom symposierna som i många fall arrangeras i samarbete med närliggande vetenskapliga fackorganisationer och Free Papers kommer kongressen att bereda stor plats åt Posterpresentationerna. Den bästa presentationen kommer att få ett särskilt Poster pris. Mer information om kongressen finns på Ett stort antal fackarrangemang och workshops kommer att erbjuda fortbildning av mässbesökarna. I centrum står ämnen som lymfologi, barnrehabilitering, podologi och företagsekonomiska teman som marknadsföring och försäljning. Nya trender, terapimöjligheter och praktiska tips kommer att presenteras i workshops. Mässan har också ett speciellt forum, marknadsplatser, som presenterar nya produkter och forskningsresultat samt ekonomiska och politiska ramvillkor för marknaderna i USA och Europa. Denna kombination av branschens största och viktigaste arrangemang har uppmärksammats över hela världen, och såväl välkomnats som uppskattats mycket av utställarna, förklarar mässans vd Martin Buhl-Wagner: - Företagen är koncentrerade till denna enastående mässkombination med sina nya produkter - därför väntar vi oss särskilt många världsnyheter under maj Redan idag har 15 procent fler utställare anmält sitt deltagande jämfört med den föregående mässan år Utställningen äger rum i två mässhallar och har vuxit till kvadratmeters bruttoyta. Segmentet kompressionsterapi blir tungt representerat med bland annat företagen Bauerfeind, medi, Ofa Bamberg och Sigvaris som redan är anmälda. Andra tyngdpunkter på utställningen är dessutom områdena teknisk rehabilitering, forskning och utveckling, hälsovårdsbutiker och medicinteknik samt verkstadsoch affärsinredningar. Mässan ger en komplett överblick över branschen och är unik i världen. ISPO 2010 Leipzig ORTHOPÄDIE + REHA-TECHNIK ORTHOPÄDIE + REHA-TECHNIK th World Congress of the International Society for Prosthetics andorthotics Research and Innovation for Human Technology 35

19 36 37 Nytt&Smart Ny bok om anhöriga till ryggmärgsskadade Den rikstäckande intresseorganisationen RYK, ryggmärgsskadade i Danmark, har som mål att förbättra för personer med skador på ryggmärgen. Med den nyligen utkomna boken Pårørende tæt på rygmarvsskadede vill RYK särskilt uppmärksamma de anhöriga, en i sammanhanget ofta förbisedd grupp som i många fall saknar stöd i tillvaron. Konsten att hjälpa är någonting som tar både tid och tålamod att lära sig. Pårørende innehåller konkreta råd och tips på hur man kan underlätta vardagssituationer och är tänkt att fungera som en inspirationskälla. Boken belyser betydelsen av att skapa ett nätverk omkring sig och att som anhörig ha möjlighet till avlastning och praktisk hjälp. Utifrån ett anhörigperspektiv berättar barn, syskon, föräldrar och partners verkliga historier ur livet tillsammans med en ryggmärgsskadad. Historier om ilska och sorg, men också om glädje och den starka tron på framtiden. Inkluderat finns en förteckning på användbar litteratur i ämnet, länkar och adresser till tillgängliga hjälpcenter samt andra handikapporganisationer och förbund i Danmark. Fem författare har bidragit med texter och fotografen Morten Bibow svarar för det rika bildmaterialet. Boken kostar 129 danska kronor inklusive frakt och kan beställas på: Ola Lundqvist 'Less is More' Ny design av det mekaniska Harmony systemet Otto Bock Harmony -systemet reducerar effektivt luften mellan proteshylsa och liner vilket stabiliserar stumpvolymen och ger en bättre passform hela dagen. Protesstumpens cirkulationen ökar och proprioceptionen förbättras. Harmony P3 är en vidareutveckling av pumpen som fått en helt ny innovativ design. Genom den integrerade dämpnings- och torsionsfunktionen anpassas systemet individuellt efter dynamik och kroppsvikt. Detta är väsentliga faktorer för mer säkerhet och komfort i vardagen. Enklare service genom en utbytbar 3-i-1 funktionsring. Reducerad vikt till låga 400 g och lägre bygghöjd. Den finns för 4 viktklasser. Rehband med nya starka avtal TOYOTA Handball-Bundesliga samarbetar nu med Rehband. TOYOTA HBL och Rehband har kommit överens om ett omfattande samarbete. Ett avtal för detta har undertecknats av chefen för Rehband tyska försäljningsbolag Dr. Björn Maronde och Frank Bohmann, VD för TOYOTA Handball-Bundesliga. Rehband blir därmed global och exklusiv officiell leverantör av sportskydd till TOYOTA Handball Bundesliga, vilket ger rätten att använda HBL s namn och logo. Båda kan användas i marknadsföring och för co-branding av produkter; TOYOTA HBL logon kan till exempel användas tillsammans med Rehband för en ny och exklusiv produktlinje. För information om produkter, se gärna eller kontakta vår kundtjänst på telefonnr: I år kommer DIALOG satsa på tema tillgänglighet År 2000 beslutade regeringen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Den handlar om enkelt avhjälpta hinder, en tillgänglig kollektivtrafik och en tillgänglig statsförvaltning. Handlingsplanen gäller fram till i år och just nu pågår en utvärdering. Det här gör att många talar om 2010 som Tillgänglighetsåret. I Dialog kommer vi bland annat att lyfta fram den internationella rörelsen Independent Living, det pedagogiska pionjärprojektet Alla ombord Det salutogena museet på Vasamuseet samt en rad enskilda initiativ, forskning och frågeställningar. I nummer 2/2009 tipsade vi om tillgängliga evenemangstips. I broschyren Enkelt avhjälpt kan du läsa mer om regeringens strategi. Se Rullstolsdans i slutet av november Oto Bock var med som servicepartner. Träffa Otto Bock Mässor & Aktiviteter Det bästa sättet att uppleva oss och våra produkter är att se oss in action. Här hittar du datum och plats för våra mässor och andra aktiviteter. se fler bilder på Bandagistmöte Korsör Danmark 5-6 mars, Korsør Danmark Sjukgymnasternas Smärtkongress mars, Åre Sverige NOTF Årsmöte Sarpsborg Norge april Scandinaviskt Handmöte maj Visby, Gotland Tvärfackligt Symposium 9-11 maj, Halmstad Sverige Elmia Arbetsmiljö maj, Jönköping Sverige NFF Temadag juni, Oslo Norge Kälkhockey är en sport som växer snabbt i Norden och i resten av världen Arctic Flash är en helt ny kälke för att matcha kraven i högsta divisionen. Den är tillverkad i aluminium och väger endast ca 5 kg. Stabil konstruktion ger precision i hanteringen. Multifunktionella inställningsmöjligheter förbättrar komforten. Arctic Flash kan också beställas med individuellt utformad sits.

20 39 Bakom Otto Bock Hälsan i centrum För Otto Bocks danska key account manager Marianne Johansson har hälsan alltid stått i centrum att se, förebygga och behålla det friska. Som sjukgymnast på ett danskt träningsinstitutet på åttiotalet träffade Marianne dagligen personer som hade ont, men som gick till jobbet i alla fall. Dessutom träffade hon några som sålde utrustning till fysklinikerna. Marianne såg kopplingen med rätt utrustning kunde man ju träna själv och förebygga skador! Den kombinationen ville hon prova. Då var jag för tidigt ute, säger Marianne. Inte en enda sjukgymnast ville byta ut sin brits mot en träningsstation, för de förstod inte hur de skulle tjäna pengar och hålla egna kunder inom sin egen klinik. Det här är ju tjugo år sedan och det förebyggande tänkandet var inte så utvecklat. Just när hon började tvivla på om hon var rätt ute såg hon en annons där Rehband sökte efter en säljare i Danmark. Det jobbet var som gjort för Marianne som ganska snart var produktchef och produktutvecklare. På Rehband var hon i tio år. Därefter följde sex år på et stort Apotek i Sverige med ansvar för egenvård, återigen med inriktning mot försäljning och förebyggande tänkande. Vad är då din roll inom Otto Bock Danmark? Jag ska se till att personalen inom företaget mår bra och att Otto Bock kommer in rätt på marknaden, säger Marianne. Målet med detta är alltid att ha kunden i fokus och ge vad kunden behöver för att göra sitt jobb eller driva sin affär optimalt. Vad känner, tänker och behöver kunden? Här finns lösningen. Mår kunden bra så mår Otto Bock också bra. Rehbands original produkter finner du hos välsorterade sportbutiker. Det hela ska göras enkelt, enligt Marianne. Det ska vara enkelt att hitta produkterna, enkelt att beställa dem och enkelt att använda dem. Mottot är Keep it simple. Verkar en uppgift stor och oöverskådlig, så får man ta en sak i taget. Kanske måste man vänta en dag eller två innan man ser en lösning. Och det gäller både hemma och på jobbet!

DIALOG. Dialog med Danmark. WalkOn Rock & Roll. Forskning från hjärtat. Upp på hästen. Vinter/Vår 2010 www.ottobock.se

DIALOG. Dialog med Danmark. WalkOn Rock & Roll. Forskning från hjärtat. Upp på hästen. Vinter/Vår 2010 www.ottobock.se 1 Vinter/Vår 2010 www.ottobock.se DIALOG Dialog med Danmark WalkOn Rock & Roll Forskning från hjärtat Upp på hästen Om Otto Bock DIALOG Vår målsättning är att alla ska kunna ha ett aktivt liv eller återgå

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Styrkeövningar för längdskidåkning

Styrkeövningar för längdskidåkning Styrkeövningar för längdskidåkning Balans och bålträning Balansdans (bål och skuldror) Stå på balansbrädan och för gummibandet bakåt, förbi dina sidor från utgångsläget som bilden visar. Var noga med din

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

Att få och använda benprotes

Att få och använda benprotes Protesteamet Att få och använda benprotes Till dig som ska få en protes Vad är en protes? En protes är en ersättning för det amputerade benet och görs individuellt till dig efter dina behov. Att träna

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen? Tid på magen Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis Colleen Coulter, P.T., D.P.T., Ph.D., P.C.S., Dulcey Lima, C.O., O.T.R./L., Orthomerica Products Inc. Tid på magen-programmet

Läs mer

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning 99 V.min Uppvärmning t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning Till Högskolan i Halmstad Uppvärmning inför ett träningspass - kombinera styrka, balans och rörlighet Förutsättningar Förarbete Egenkontroll

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 1 Rödeby Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 2 1. Du minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2, fetma Alzeimers och flera andra allvarliga sjukdomar.

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Kom i form träna som Pernilla

Kom i form träna som Pernilla Kom i form träna som Pernilla Foto: STEFAN MATTSSON I år blev Pernilla Wahlgren, en 35-årig trebarnsmamma, utsedd till Sveriges sexigaste kvinna i tidningen Café. På bilderna visar Pernilla upp en kropp

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN!

BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN! BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN! Har du några veckors skön ledighet? Glöm sexpack och fettförbränning satsa istället på funktionalitet och rörlighet. Fitnessredaktionens PT Andreas Öhgren ger dig programmet

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Handledsfraktur Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Tid för rehabilitering inom en vecka Inom en vecka efter att handleden har behandlats ska du få träffa sjukgymnast (fysioterapeut)

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK A B D C E F SV VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Allmänna säkerhets- och användingstips: Säkerhet Läs användningsinstruktioner och se på bilderna innan du börjar använda bärsjalen. Det följer med speciella

Läs mer

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER FIALOTTA 41, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA MÅL TID 1.30-1.45 Jag ska springa Lidingöloppet 15 km med målet att springa på en tid jag tycker är bra med mina förutsättningar. Men jag

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Benefit Sports 300 996101

Benefit Sports 300 996101 Benefit Sports 300 996101 1 Säkerhetsinstruktioner Konsultera med läkare innan användning Om du känner smärta i bröst, yrsel eller andfåddhet avbryt träningen och kontakta läkare. Använd inte kläder som

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

365DAYS FUNCTIONAL OUTDOOR TRAINING

365DAYS FUNCTIONAL OUTDOOR TRAINING En helhetssyn av människan, samspelet mellan fysisk aktivitet, mindfullness och kost är 365DAYS filosofi i sitt arbete med sina klienter. Allt det ska hjälpa dig till ett hälsosam och lycklig livstil.

Läs mer

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR FOTBOLLSSPEL SSPELARE ARE Annica Näsmark har på Svenska Fotbollförbundets medicinska utskotts uppdrag utarbetat tips för testning av muskelstramhet och funktion hos fotbollsspelare.

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

SKIDTEKNIK. Foto: Johannes Glans

SKIDTEKNIK. Foto: Johannes Glans 14 Oavsett om du åker för att må bra eller för att komma snabbare till Mora är tekniken en betydelsefull del av längdåkningen. Det hjälper inte att ha kondition som en häst och vara stark som en oxe om

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer