Sedimentationsförändringar i Ådfjärden, Mälbyfjärden och syd Skramsösund

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sedimentationsförändringar i Ådfjärden, Mälbyfjärden och syd Skramsösund"

Transkript

1 Sedimentationsförändringar i Ådfjärden, Mälbyfjärden och syd Skramsösund Stockholm den 14 juli 2008 Per Jonsson JP Sedimentkonsult HB Västernäsvägen Djurhamn

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Material och metoder 3 Resultat och diskussion 7 Laminering 7 Torrsubstansdeposition Syreförhållanden 10 Slutsatser 11 Referenser 11 BILAGA 1 ALLMÄN INTRODUKTION TILL ÖSTERSJÖNS 12 SEDIMENT-FÖRHÅLLANDEN BILAGA 2 FOTODOKUMENTATION AV SEDIMENTKÄRNOR 16 2

3 Inledning På uppdrag av Herbert Hagman, Yxlö, har en undersökning av bottensedimenten på 5 lokaler i Ådfjärden, Mälbyfjärden och syd Skramsösund genomförts. Syftet har varit att belysa om sedimentationsförändringar uppstått i området som en följd av ökad fartygs- och båttrafik under senare år. Teoribildningen bakom denna frågeställning är att den största delen av sedimentdepositionen i djupområdena härrör från vågdriven strandnära erosion av gamla glacial- och postglacialleror (Jonsson et al., 1990; Eckhéll et al., 2000; Persson and Jonsson, 2000; Jonsson, Red. 2003). Ett ökat svall från ökad båt- och fartygstrafik skulle således kunna leda till ökad erosion och följaktligen också till en ökad deposition i fjärdarnas djupare delar. I Bilaga 1 ges en introduktion till Östersjöns sedimentförhållanden. Material och metoder För att undersöka eventuella sedimentationsförändringar utvaldes fem provtagningsstationer för sediment (Figur 1). Positioner, djup och sedimenttyp framgår av Tabell 1. Figur 1 Undersökningsområdet med provtagningsstationer inlagda. + markerar provtagning av sedimentkärna. Ring runt + symboliserar syrgasprofil. 3

4 Tabell 1 Positioner, djup och sedimenttyp för de fem provtagningsstationerna Station Latitud Longitud Djup Sedimenttyp m Tydligt laminerad lergyttja m Tydligt laminerad lergyttja ,5 m Bioturberat, delvis lam. lergyttja m Tydligt laminerad lergyttja m Delvis laminerad lergyttja Sedimentprovtagning Sedimentkärnor insamlades den 17 mars 2005 från forskningsfartyget Sunbeam på fem provtagningsstationer i Ådfjärden, Mälbyfjärden och syd Skramsösund. Provtagningen genomfördes med rörhämtare (Gemini-hämtare; Fig 2) som medger att intakta sedimentkärnor kan sparas. Kärnorna har tagits från områden som bedömts ha goda ackumulationsförutsättningar för finsediment (< 60 μm). Gemini-hämtaren utvecklades under början av 1990-talet av den finske sedimentologen Lauri Niemistö. Hämtaren består av ett metallskelett i vilken man fäster två plaströr som medger fri vattenpassage på nedvägen. Två utfällda armar fungerar som låsmekanismer och slår igen då provtagaren tas upp. Detta förhindrar att sedimenten rinner ur provtagaren. Den är lätt att använda, framförallt på mjukbottnar, men kan även nyttjas på något hårdare sediment då det går att hänga på extra vikter. Provtagningsrören är genomskinliga, vilket medger en första kontroll av sedimentkärnornas utseende på plats i fält. Rören är 80 cm långa och har en innerdiameter på 80 mm, vilket medger att relativt stora mängder prov kan tas ut för analys. Den stora fördelen med Geminihämtaren är att den tar två sedimentkärnor samtidigt. Därmed kan en kärna snittas direkt i fält och den andra kan användas för beskrivning av lagerföljder etc. Stor vikt lades vid att se till att sedimentytan var intakt, främst genom att konstatera förekomsten av klart vatten ovanför sedimentytan. Ett första intryck av sedimentkärnorna nedtecknades (oxiderat ytskikt, laminering etc.). 4

5 Figur 2 Geminihämtaren redo för nedfirning. Positionering Positionsbestämning (WGS-84) av provpunkter skedde med hjälp av DGPS (Differentiated Global Positioning System) som medger en positionsnoggrannhet <5 meter. Syrgashalt Syrgashalten (mg/l och mättnadsprocent) samt temperaturen bestämdes på var femte meters djup med hjälp av en syrgas- och temperatursond av märket OxyGuard Handy Beta. Dokumentation iland Sedimentkärnor avsedda för dokumentation placerades i frysbox i ca 2 timmar så att de yttersta 3-4 mm frös till för att undvika att löst sediment rann ut i samband med utskjutningen. Efter en snabb spolning med varmt vatten pressades sedimentkärnan ut ur röret med en utskjutare. Efter utskjutning av kärnan klövs den på mitten och de båda kärnhalvorna placerades i två rännor. De två halvorna fotograferades med digitalkamera. Bilderna överfördes sedan till dator för vidare bildanalys. I datorn analyserades kärnan noggrant med avseende på bl a laminering, varvantal, varvtjocklek, färg och struktur. Prover uttogs från den snittade sedimentkärnan. Proven lades på plastburkar och förvarades i kylskåp i väntan på analys. Analyser Vattenhalt 5

6 En känd mängd sediment torkades i 105 C i drygt 12 timmar. Proverna fick sedan svalna till rumstemperatur i exsickator och vägdes därefter på analysvåg. Vattenhalten beräknades sedan enligt: W = total våtvikt - torrvikt * 100 (%) total våtvikt Glödgningsförlust Glödgningsförlusten (LOI, loss on ignition) kan anses motsvara den organiska substansen om man bortser från oorganiska förluster som kan orsakas av spjälkning av karbonater och avgång av kristallvatten. I Östersjösediment med hög vattenhalt är dessa faktorer försumbara. De torkade proven som vägts för vattenhaltsbestämningen glödgades vid 550 C i två timmar varvid det organiska materialet förbrändes. Proverna fick sedan svalna till rumstemperatur i exsickator och vägdes därefter på analysvåg. Glödgningsförlusten beräknades enligt: LOI = torrvikt - oorganisk vikt * 100 (%) torrvikt Depositionsbestämning Varvtjockleken kan användas till att bestämma depositionshastigheten enligt följande: vd = Y * ds * r där vd = depositionshastighet (g/cm 2 * år), Y = varvtjocklek (cm), ds = halt av torrsubstans, dvs vattenhalten i %, r = bulkdensitet (g/cm 3 vs). Bulkdensiteten är ett mått på densiteten hos det våta provet och kallas ibland också för våtdensitet. Formeln för denna är, enligt Håkanson and Jansson (1983) : r = 100 * rm / (100 + (W + LOI 0 ) ( rm - 1 )) där r = bulkdensitet (g/cm 3 ws), r m = densiteten av oorganiska partiklar (g/cm 3 ), W = vattenhalt (% ws), LOI 0 = glödgningsförlust (% vs). För ovanstående formel krävs att rm-värdet är känt. Östersjösedimenten är till största delen uppbyggda av ler och silt med densiteter mellan 2,6-2,85 g/cm 3 enligt en sammanställning i Håkanson and Jansson (1983). Då rm-värdet inte antas påverka r-värdet nämnbart i okonsoliderade (lösa) sediment med mer än 75 % vattenhalt, sätts rm-värdet som regel till 2,6 g/cm 3. Med hjälp av detta kan en enklare formel användas: 6

7 r = 260 / ( (W + LOI 0 )) Datering Varvräkning När syrehalterna vid bottnarna är så höga att bottendjur kan leva där, får bottensedimenten en speciell karaktär. Sedimenten avspeglar de miljöförhållanden som rådde då de bildades. Finns det bottendjur så gräver och bökar de i det lösa ytsedimentet och blandar om det (s.k. bioturbation) så att sedimentet från denna tid är en i stort sett homogen lera, utan synliga varv eller andra strukturer. Om däremot syreförhållandena varit så dåliga att bottendjuren inte kan leva där (<2-3 mg syrgas/l), finner man oftast varviga (laminerade) sediment. Detta kommer sig av att det material som uppifrån vattenmassan regnar ner till bottnen varierar i sammansättning från årstid till årstid. Eftersom inga djur funnits på bottnarna, har inte heller materialet blandats och då kvarstår skillnaderna. Ett årsvarv bildas. Åldersbestämningen av sedimenten genom varvräkning bygger på att varje lamina (varv) antas representera ett års deposition (Jonsson et al., 1990; Jonsson et al., 2003). Resultat och diskussion Laminering Laminerade sediment återfanns på alla provtagningsstationer (Bilaga 2). Endast stationen Hag 1 Ådfjärden (Fig. 2) uppvisar dock kontinuerlig laminering i de övre delarna av sedimentkärnan som medger säker datering och beräkning av depositionshastigheter. 7

8 Figur 2 Daterad sedimentkärna från station Hag 1 Ådfjärden. Torrsubstansdeposition Från Hag 1 Ådfjärden uttogs prover på samtliga varv ned till år 1976 och dessa analyserades med avseende på vattenhalt och glödgningsförlust. Efter noggrann mätning av varvtjocklekar kunde torrsubstansdepositionen beräknas på årsbasis (Tabell 2). Torrsubstanshalten är ca 20 % i den översta delen av kärnan och ökar successivt med sedimentdjupet till ca 50 % på 35 centimeters djup i kärnan. Denna successiva ökning beror på kompaktion, varvid vattenhalten minskar och sedimentets täthet ökar. Det innebär också att varvtjocklekarna minskar nedåt eftersom vattnet trycks uppåt p.g.a. det ovanförliggande 8

9 sedimentets tyngd. Detta är en helt normal företeelse som man måste ta hänsyn till vid beräkning av depositionshastigheten. Tabell 2 Varvtjocklekar, torrsubstanshalt (TS), glödgningsförlust (LOI) och torrsubstansdeposition i en sedimentkärna från station Hag 1 Ådfjärden. Station Djup Varv Övre Nedre Mäktighet År TS LOI Torrsubstansdeposition Nr (mm) (mm) (mm) (% VS) (% VS) (g/m 2 /år) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Torrsubstansdepositionen varierar mellan 2441 och 9491 g/m 2 /år med ett medelvärde för hela kärnan på 4648 ( ) och 4460 g/m 2 /år för 2000-talet (Fig. 3). Likartade sedimentationsförhållanden har rått under de senaste 30 åren. Depositionshastigheten är ungefär 2 ggr högre än medelvärdet för 24 fjärdområden längs den svenska Östersjökusten (Jonsson, Red. 2003). Det finns dock inga indikationer på någon ökad sedimentation som skulle kunna kopplas till en eventuellt ökad båt- och fartygstrafik i området under 2000-talet. Likartade lagerföljder återfanns på Hag 2 Ådfjärden, Hag 4 S. Mälbyfjärden och Hag 5 syd Skramsösund. Eftersom inga större varvtjocklekar noterades i dessa kärnor under 2000-talet bedömdes det ej vara meningsfullt att gå vidare med några vattenhalts- och glödgningsförlustanalyser och mer detaljerade depositionsbestämningar på dessa sedimentkärnor. 9

10 Station Hag 1 Ådfjärden Torrsubstansdeposition (g/m2/år) Figur 3 Torrsubstansdepositionen på station Hag 1 Ådfjärden. Syreförhållanden Tabell 3 Syrgashalt, syrgasmättnad och temperatur på station 3, 4 och 5. Station Djup Syrgashalt Syrgasmättnad Temperatur (m) (mg/l) (%) (ºC) 3 Ådfjärden 0,5 13, ,6 5 13, , , , , , ,4 84 3,2 30 9,7 70 2,1 32 9,6 70 2,4 4 S. Mälbyfjärden 0,5 12, , , , , , , , , , , , ,2 5 Syd Skramsösund 0,5 12, ,9 5 13, , , , , ,4 93 3, ,5 86 3,5 30 6,5 47 2,9 35 4,5 33 2,6 10

11 Analys av temperatur och syrgashalt genomfördes på en station i varje fjärd (Tabell 3). De översta 20 metrarna var något varmare (5-9 ºC) än djupvattnet (2-5 ºC) i alla tre områdena. I Mälbyfjärden var syrehalten hög i hela vattenmassan medan en klar nedgång fanns i de djupare delarna av såväl Ådfjärden som syd Skramsösund. Syrehalterna har i våra skärgårdar en årlig variation som karaktäriseras av höga halter under vintern fram till vårblomningen av planktonalger, varefter halterna börjar sjunka för att uppvisa de lägsta värdena under sensommar/tidig höst. När turbulensen sedan ökar som en följd av höststormarna ökar syrgashalten igen. Halterna vid provtagningstillfället i mitten av maj var klart över gränsvärdet 2-3 mg O 2 /l då bottenfaunan slås ut, i Mälbyfjärden och Ådfjärden medan ansträngda syrgasförhållanden noterades syd Skramsösund på djup överstigande 25 meter. Slutsatser - Endast stationen Hag 1 Ådfjärden uppvisar kontinuerlig laminering som medger säker datering och beräkning av depositionshastigheter. - Torrsubstansdepositionen varierar mellan 2441 och 9491 g/m 2 /år med ett medelvärde för hela kärnan på 4648 ( ) och 4460 g/m 2 /år för 2000-talet - Likartade sedimentationsförhållanden har rått under de senaste 30 åren. - Det finns inga indikationer på någon ökad sedimentation som skulle kunna kopplas till en eventuellt ökad båt- och fartygstrafik i området under 2000-talet. Referenser - Eckhéll, J., Jonsson, P., Meili, M. and Carman, R., Storm influence on the accumulation and lamination of sediments in deep areas of the northwestern Baltic proper. Ambio 29: Håkanson, L. and Jansson, M., Principles of lake sedimentology. Springer-Verlag, Berlin, 316 p. - Jonsson, P (Red.), Skärgårdens bottnar. Naturvårdsverket Rapport 5212, Stockholm, ISBN , ISSN , 112 sid. English summary. - Jonsson, P., Carman, R. & Wulff, F., Laminated sediments in the Baltic A tool for evaluating nutrient mass balances. Ambio 19: Persson, J. and Jonsson, P Historical development of laminated sediments - an approach to detect soft sediment ecosystem changes in the Baltic Sea. Mar.Pollut. Bull. 40,

12 BILAGA 1 ALLMÄN INTRODUKTION TILL ÖSTERSJÖNS SEDIMENT- FÖRHÅLLANDEN Sedimentklassificering Omsättningen och depositionen av finmaterial i akvatiska miljöer är en av nyckelfaktorerna i ekologiska sammanhang eftersom finmaterialet har stor inverkan på såväl funktionen som karaktären hos ett akvatiskt ekosystem. Då man definierar fördelningen mellan olika bottentyper (=bottendynamiska förhållanden) utgår man normalt från det mest lättrörliga finmaterialet (med partikelstorlek < 0,006 mm, eller medium silt), som också är viktigt i ekologiska sammanhang eftersom det generellt har stor förmåga att binda olika typer av föroreningar. Vid denna undersökning har följande definition av bottentyper använts (Håkanson and Jansson, 1983): Ackumulationsbottnar är bottnar där finmaterial kontinuerligt deponeras. Transportbottnar är bottnar med oregelbunden deposition och borttransport av finmaterial och blandade sediment. Erosionsbottnar är bottnar där grövre material (> 0,006 mm) dominerar. Eftersom det oftast är mycket svårt att dra gränsen mellan erosions- och transportbottnar har vi i denna undersökning enbart skiljt mellan erosions-/transportbottnar å den ena sidan och ackumulationsbottnar å den andra. De flesta sedimentparametrar uppvisar samma mönster om man jämför de tre bottentyperna: Låga halter i erosionsbottnar, höga halter i ackumulationsbottnar medan transportbottnar karaktäriseras av varierande halter (se t ex Håkanson and Jansson, 1983). Erosionsbottnar utgörs av sten, grus och sand, ibland överlagrande en glacial eller postglacial lera, och har låga vattenhalter och organiska halter. Eftersom det hela tiden sker en borttransport av material från erosionsbottnar är halterna av näringsämnen och metaller normalt låga. Ackumulationsbottnarna däremot består av finmaterial som lera och lergyttja och har höga vattenhalter. Ibland kan gränsen mellan sediment och vatten vara svår att avgöra pga den höga vattenhalten i ytsedimentet. Vanligen finner man de högsta halterna av de flesta substanser i ackumulationsbottnarna. Dessa bottnar innehåller även naturligt hög halt organiskt material. Hög halt av organiskt material kräver mycket syrgas vid nedbrytningsprocesserna vilket innebär att områden med stor andel ackumulationsbottnar är särskilt känsliga för extra belastning av syrgaskrävande organiskt material. Näring som ansamlas på bottnen binds till stor del i sedimentet så länge ytsedimentet är syresatt. Vid syrgasfattiga förhållanden förändras de kemiska egenskaperna hos ytsedimentet och näringsämnen, främst fosfor, frigörs från bottnen till vattnet. I och med att sedimentytan hela tiden pålagras nytt material från omgivande vatten blockeras syrgastillförseln till djupare liggande sedimentskikt. Endast några centimeter ner i sedimentpelaren är bottnarna därför ofta naturligt syrgasfria, vilket ger en karakteristisk svavelvätehaltig lukt vid omrörning av sedimentet. Så länge ytsedimentet är syresatt fungerar det som ett lock vilket hindrar näringsläckage från underliggande sedimentlager. I gränsskiktet mellan syrgasrika och syrgasfattiga skikt sker denitrifikation 12

13 vilket innebär att oorganiskt kväve omvandlas till kvävgas genom bakterieaktivitet. Denitrifikationsprocesserna minskar på detta sätt kväveförrådet i sedimenten. Transportbottnar kännetecknas av mycket varierande halter vilket beror på att dessa bottnar periodvis fungerar som ackumulationsbottnar. Vid ett stormtillfälle kan dock det tidigare ackumulerade materialet resuspenderas och förflyttas nedåt mot ackumulationsbottnarna. Sedimenttyper i Östersjön Bioturberade I de allra flesta havsområden finns ett betydande djurliv i gränsskiktet mellan sediment och vatten. Dessa djur har en förmåga att blanda om sedimentet så att eventuella årtidsskillnader i sedimentationen jämnas ut. Genom bioturbationen (dvs sedimentomblandning av bottenfauna) omblandas även nysedimenterat kraftigt förorenat material med underliggande preindustriella sediment, vilket leder till att snabba förändringar i föroreningsbelastning suddas ut. Detta leder också till att dessa bioturberade sediment är svåra att använda i miljökontrollen för beskrivning av tidsutvecklingen. Således tar det många år innan en eventuell belastningsminskning ger sig till känna i form av minskande ytsedimenthalter. Recent laminerade Betydande arealer av egentliga Östersjöns ackumulationsbottnar har under de senaste decennierna övergått från att vara bioturberade till att där i dag avsätts laminerade sediment (dvs varviga sediment som avsätts där bottendjur saknas). Detta tycks ha inneburit stora effekter på sedimentens förmåga till fastläggning av såväl organiska miljögifter som metaller (Jonsson, 1992). I samband med övergång från bioturberat sediment till laminerat ökar halterna påtagligt av många föroreningar. Orsaken till att metaller som t ex kadmium och koppar numera tycks fastläggas mer effektivt är sannolikt kopplad till dessa metallers benägenhet att bilda olösliga sulfidkomplex vid syrgasfria förhållanden (Borg & Jonsson, 1996), vilket numera ofta råder i egentliga Östersjöns djupa bottennära vatten. När det gäller persistenta miljögifter som PCB, DDT och klorerade dioxiner/furaner kan faktorer som ökad sedimentation, sämre mineralisering av det organiska materialet i ytsedimentet och därtill kopplat ändrad lipid-pool vara av betydelse i sammanhanget. Öppna Östersjön På i stort sett alla ackumulationsbottnar för finsediment belägna djupare än 75 m i öppna egentliga Östersjön avsätts laminerade sediment (Jonsson et al., 1990), som en följd av utslagning av bottenfaunan. Lamineringen, som av flera skäl anses vara anuell (Morris et al., 1988; Jonsson, 1992; Persson and Jonsson, 2000; Eckhéll et al., 2000), har utnyttjats för översiktlig beräkning av depositionen av torrsubstans, organiskt material och oorganiska närsalter (Jonsson et al., 1990; Jonsson och Carman, 1994; Persson and Jonsson, 2000; Eckhéll et al., 2000 ) samt klorerade ämnen och metaller (Jonsson, 1992; Jonsson, 2000; Jonsson et al., 2000). Laminerade ytsediment är ett välkänt fenomen i sjöar (Anderson and Dean, 1988; Renberg, 1986), i Bottenvikens (Heikkilä, 1986) och Bottenhavets (Axelsson, 1983; Cato, 1987) kustområden, i Östersjöns (Morris et al., 1988, Jonsson et al., 1990) och Skagerraks (Wallin och Öster, 1986) kustområden liksom i dess öppna delar (Axelsson, 1987; Renberg, 1981; Jonsson et al., 1990). Orsaken till bildningen av laminerade sediment har för svenska sjöar befunnits vara årstidsväxlingarna under ett år (Renberg, 1981). Växlingar i sammansättning och 13

14 sedimentationshastighet för det sedimenterande materialet i kombination med förändringar i diagenetiska processer är några av de viktigare förutsättningarna för uppkomsten av laminerade sediment. Den allra viktigaste är dock avsaknaden av makroskopisk bottenfauna. Under goda syrgasförhållanden blandas sedimentet om genom bioturbation av bottendjuren och eventuella årstidsgenererade strukturer i sedimentet försvinner. Under tiden efter den senaste nedisningen har denna typ av homogen lera eller lergyttja dominerat i alla Östersjöns delbassänger. I vissa områden och under vissa perioder har dock laminerade sediment bildats naturligt i Östersjöbäckenet. Ytan där denna sedimenttyp deponeras synes ha fyrdubblats sedan 1940-talet och täcker idag ca en tredjedel av egentliga Östersjöns bottnar (Jonsson et al., 1990). Kustzonen Sedan 1992 har undersökningar av skärgårdsbottnar genomförts vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, Institutionen för Geologi och geokemi vid Stockholms universitet samt Institutionen för tillämpad miljövetenskap - ITM, Stockholms universitet (Jonsson, (Ed.), 2003). Rapporten visar att laminerade sediment avsätts idag även i Östersjöns kustområden. I vissa områden finner man laminering flera hundra år tillbaka vilket har tolkats så att inom dessa områden råder naturlig syrgasbrist. I andra fjärdsystem har lamineringen uppstått de senaste decennierna vilket indikerar recenta eutrofieringsproblem.sedimentationshastigheterna är oftast höga i skärgårdarna, normalt 5-20 mm år -1 med uppmätta extremvärden på 50 mm år -1. Detta innebär att sedimentationen vanligen är 5-10 gånger högre i skärgårdarna än i öppet hav. Referenser - Anderson, R.Y. and Dean, W., Lacustrine varve formation through time. Paleogeogr. Paleoclimatol. Paleoecol. 62: Axelsson, V., The use of X-ray radiographic methods in studying sedimentary properties and rates of sediment accumulation. Hydrobiologia 103, Axelsson, V., Sedimentary structures and rates of sedimentation in some bays and basins of the western Baltic Sea. In: Proceedings from The Baltic, Marine Geological Colloquium, Parainen, Finland, May 27-24, Borg, H. and Jonsson, P., Large-scale Metal Distribution in Baltic Sea Sediments. Marine Pollution Bulletin 32: Cato, I., On the definitive connection of the Swedish time scale with the present. Sver. Geol. Unders., Ser Ca nr 68. Uppsala. 55 pp. - Eckhéll, J., Jonsson, P., Meili, M. and Carman, R., Storm influence on the accumulation and lamination of sediments in deep areas of the northwestern Baltic proper. Ambio 29: Heikkilä, R., Recent sedimentation in the delta of the Kyrönjoki, western Finland. In: Proceedings of the third Finnish-Swedish seminar on the Gulf of Bothnia. Publications of the Water Research Institute 68, Helsinki, Finland. p

15 - Håkanson, L. and Jansson, M., Principles of lake sedimentology. Springer-Verlag, Berlin, 316 p. - Jonsson, P., Carman, R. and Wulff, F., Laminated sediments in the Baltic - A tool for evaluating nutrient mass balances. Ambio 19: Jonsson, P and Carman, R., Changes in deposition of organic matter and nutrients in the Baltic Sea during the twentieth century. Mar. Poll. Bull. 28: Jonsson, P., Large-scale changes of contaminants in Baltic Sea sediments during the twentieth century. Doctoral thesis at Uppsala University. Acta Univ. Ups., Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Science 407. Uppsala. - Jonsson, P., Sediment burial of PCBs in the offshore Baltic Sea. Ambio 29: Jonsson, P., Eckhéll, J. and Larsson, P., PCB and DDT in laminated sediments from offshore and archipelago areas of the NW Baltic Sea. Ambio 29: Jonsson (Ed.), Skärgårdens bottnar En sammanställning av sedimentundersökningar gjorda mellan 1992 och 1999 i skärgårdsområden längs den svenska ostkusten. Naturvårdsverket, Rapport 5212, Stockholm, 112 sid. - Morris, R. J., Niemi, Å., Niemistö, L. and Poutanen, E.-L., Sedimentary record of seasonal production and geochemical fluxes in a nearshore coastal embayment in the northern Baltic Sea. Finn. Mar. Res. No 256: Persson, J. and Jonsson, P Historical development of laminated sediments - an approach to detect soft sediment ecosystem changes in the Baltic Sea. Mar.Pollut. Bull. 40, Renberg, I., Formation, structure and visual appearance of iron-rich, varved lake sediments. Verh. Int. Verein. Limnol. 21, Renberg, I., Photographic demonstration of the annual nature of a varve type common in N. Swedish lake sediments. Hydrobiologia 140: Wallin, M. and Öster, O., Sedimentologisk undersökning av några fjordar norr om Orust. Uppsala universitet, Naturgeografiska inst., Uppsala, 78 p. 15

16 BILAGA 2 FOTODOKUMENTATION AV SEDIMENTKÄRNOR 16

17 17

18 18

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sedimentprovtagning längs Upplandskusten Mottagare: Länsstyrelsen i Uppsala län Naturmiljöenheten Att.: Linnéa Vemhäll Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Sollenkroka

Läs mer

Bottenundersökningar i Stockholms inre skärgård 1998.

Bottenundersökningar i Stockholms inre skärgård 1998. Bottenundersökningar i Stockholms inre skärgård 1998. Prof. Per Jonsson och FD Johan Persson Institutionen för geovetenskaper, Sedimentologi, Uppsala universitet. Innehållsförteckning Sid. Förord 3 Sammanfattning

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november

Läs mer

Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn

Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Sedimentkonsult HB Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Mottagare: Västerås Stad Anna Kruger Sollenkroka den 30 augusti 2013 JP Sedimentkonsult Rapport 2013:5 Adress Telefon Postgiro Bankgiro

Läs mer

SLUTRAPPORT. Bottenundersökningar i Laxsjön

SLUTRAPPORT. Bottenundersökningar i Laxsjön Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT Bottenundersökningar i Laxsjön Mottagare: Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljöskyddsenheten/Vattenvårdsenheten Att.: Ann-Sofie Wernersson 403 40 Göteborg Sollenkroka den

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Regionala bakgrundshalter av metaller i Västeråsfjärden

Sedimentkonsult HB. Regionala bakgrundshalter av metaller i Västeråsfjärden Sedimentkonsult HB Regionala bakgrundshalter av metaller i Västeråsfjärden Mottagare: Västerås Stad Anna Kruger Sollenkroka den 21 februari 214 JP Sedimentkonsult Rapport 214:2 Adress Telefon Postgiro

Läs mer

Miljögifter i sediment

Miljögifter i sediment Appendix 2: Sedimentdatering Koncentrationsprofiler av 137Cs i sediment samt bedömningar av sedimentationsförhållanden och sedimenttillväxt vid fem provlokaler i östra Mälaren och i Stockholms inre skärgård

Läs mer

Skärgårdens bottnar Redaktör Per Jonsson

Skärgårdens bottnar Redaktör Per Jonsson SKÄRGÅDENS BOTTNAR Skärgårdens bottnar Redaktör Per Jonsson Rapport 5212 mars 2003 Skärgårdens bottnar En sammanställning av sedimentundersökningar gjorda 1992 1999 i skärgårdsområden längs svenska ostkusten

Läs mer

BOTTENTYPER. Generell undersökningsstrategi

BOTTENTYPER. Generell undersökningsstrategi Provtagningstekniska frågeställningar i samband med sedimentundersökningar 19-20 maj 2010 Per Jonsson Stockholm Universitet/JP Sedimentkonsult - Generell undersökningsstrategi - Nyckelfaktorer - Sedimentsammansättning

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008-2009

Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008-2009 RAPPORT Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008-2009 Återbesök i 1990-talets studieområden Magnus Karlsson och Mikael Malmaeus, IVL Emil Rydin, Uppsala

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

Läckagebenägen fosfor i Björnöfjärdens bottensediment

Läckagebenägen fosfor i Björnöfjärdens bottensediment Läckagebenägen fosfor i Björnöfjärdens bottensediment Läckagebenägen fosfor i Björnöfjärdens bottensediment Författare: Mia Arvidsson 2012-05-29 Rapport 2012:11 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201

Läs mer

Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle

Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle Ingemar Cato &

Läs mer

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste

Läs mer

Läckagebenägen fosfor i Brunnsvikens sediment Underlag för lokalt åtgärdsprogram

Läckagebenägen fosfor i Brunnsvikens sediment Underlag för lokalt åtgärdsprogram Läckagebenägen fosfor i Brunnsvikens sediment 2016 Underlag för lokalt åtgärdsprogram Läckagebenägen fosfor i Brunnsvikens sediment Underlag för lokalt åtgärdsprogram Författare: Emil Rydin, Per Jonsson,

Läs mer

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Projekt

Sedimentkonsult HB. Projekt Sedimentkonsult HB Projekt Sedan 1995 har JP Sedimentkonsult genomfört konsultuppdrag åt olika myndigheter, länsstyrelser och kommuner, Försvarsmakten, SGU, miljökonsultföretag och andra organisationer.

Läs mer

Bilaga 2, Sedimentprovtagning

Bilaga 2, Sedimentprovtagning Uppdragsnr: 10151375 1 (9) Bilaga 2, Sedimentprovtagning Val av plats för provpunkter Provpunkternas läge valdes utifrån kommunens uppgifter om placering och utformning av kommande pir och bryggor. Även

Läs mer

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Sedimentens bidrag till fosforbelastningen i Mälaren

Sedimentens bidrag till fosforbelastningen i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Sedimentens bidrag till fosforbelastningen i Mälaren Gesa Weyhenmeyer 1 & Emil Rydin 2 1 Inst. för Miljöanalys, SLU, Uppsala, 2 Erkenlaboratoriet, EBC, Uppsala Universitet,

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

SGU Rapport 2004:8. Bottenundersökning av Valdemarsviken 2004. Bernt Kjellin, Ingemar Cato, Pär Nordgren & Emma Sellén.

SGU Rapport 2004:8. Bottenundersökning av Valdemarsviken 2004. Bernt Kjellin, Ingemar Cato, Pär Nordgren & Emma Sellén. SGU Rapport 2004:8 Bottenundersökning av Valdemarsviken 2004 av Bernt Kjellin, Ingemar Cato, Pär Nordgren & Emma Sellén SGU, Uppsala Referens: Kjellin, B., Cato, I., Nordgren, P. & Sellén, E., 2004: Bottenundersökningar

Läs mer

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson 1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 24 oktober 2001 1 Inledning I dagens

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30 2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten

Läs mer

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 8 november 2001 1 Inledning

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Järn- och mangannodulsamlingen på NRM

Järn- och mangannodulsamlingen på NRM Järn- och mangannodulsamlingen på NRM Nodulsamlingen utgör ett unikt sedimentmaterial som insamlades från Bottenviken, Bottenhavet och Östersjön under perioden 1976 till 1985. Samlingen tillkom i samband

Läs mer

Sonarkartering och sedimentprovtagning i planerat muddringsområde vid Djuphamnen i Västerås

Sonarkartering och sedimentprovtagning i planerat muddringsområde vid Djuphamnen i Västerås Sedimentkonsult HB Sonarkartering och sedimentprovtagning i planerat muddringsområde vid Djuphamnen i Västerås Mottagare: Västerås Stad Anna Kruger Sollenkroka den 5 februari 2013 JP Sedimentkonsult Rapport

Läs mer

Metaller i sediment. Undersökningstyp: Sötvatten Kust och hav. Programområde: Bakgrund och syfte med undersökningstypen. Samordning.

Metaller i sediment. Undersökningstyp: Sötvatten Kust och hav. Programområde: Bakgrund och syfte med undersökningstypen. Samordning. Version 1:1, 20120806 1 Programområde: : Sötvatten Kust och hav Bakgrund och syfte med undersökningstypen en används för att dokumentera utbredningen av vatten eller luftburna metallföroreningar främst

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI

Läs mer

Sonarkartering och sedimentprovtagning i Köpings hamn och på fjärden Galten

Sonarkartering och sedimentprovtagning i Köpings hamn och på fjärden Galten . Sedimentkonsult HB Sonarkartering och sedimentprovtagning i Köpings hamn och på fjärden Galten Mottagare: Tage Hansson Köpings Kommun Tekniska kontoret 731 85 Köping Sollenkroka den 3 mars 2013 JP Sedimentkonsult

Läs mer

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av

Läs mer

Björnöfjärdens historiska utveckling

Björnöfjärdens historiska utveckling Sedimentkonsult HB Björnöfjärdens historiska utveckling Mottagare: BalticSea Emil Rydin Sollenkroka den 16 oktober 12 Per Jonsson och Magnus O. Karlsson JP Rapport 12:2 Adress Telefon Postgiro Bankgiro

Läs mer

Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt Helsingborg

Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt Helsingborg Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt Helsingborg 2005-12-15 Beställare: Triventus Consulting AB Uppdragsnummer: 210514 Upprättad av: Granskad av: Anders

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10 Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 8-522 124 6 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-3381 25-6-1 Inledning I många år ansågs Flaten som Stockholms bästa badsjö, med påfallande stort siktdjup och begränsad planktongrumling.

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken

Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken Samrådsredogörelse Uppdragsnummer: 6612-001 Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken PM - Samrådsredogörelse 1 Inledning Köpings kommun har för avsikt att utföra

Läs mer

Läckagebenägen fosfor i Kottlasjöns bottnar. Underlag för åtgärdsplanering, Lidingö kommun 2015

Läckagebenägen fosfor i Kottlasjöns bottnar. Underlag för åtgärdsplanering, Lidingö kommun 2015 Läckagebenägen fosfor i Kottlasjöns bottnar Underlag för åtgärdsplanering, Lidingö kommun 2015 Läckagebenägen fosfor i Kottlasjöns bottnar Författare: Anna Gustafsson och Emil Rydin 2015-11-27 Rapport

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet

Läs mer

Miljögifter i sediment

Miljögifter i sediment Rapport 2001:01 2015:3 Miljögifter i sediment i Stockholms skärgård och östra Mälaren 2013 Rapport 2015:3 Miljögifter i sediment i Stockholms skärgård och östra Mälaren 2013 Rapporten har tagits fram

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15

Läs mer

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4 KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre

Läs mer

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

UTREDNING AV MUDDERMASSOR

UTREDNING AV MUDDERMASSOR Stockholms Hamn AB UTREDNING AV MUDDERMASSOR Stockholm Nynäshamn, Norvikudden Stockholm 2006-10-16 Uppdragsnummer 1150483000 Melissa Feldtmann, SWECO VIAK ra02s 2005-11-11 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05 Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett

Läs mer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Larssons Gräv och Transport Orust AB Projektorganisation Inledande sedimentprovtagning 11 lokaler provtogs från Källsnäs i söder till Kolhättan i norr. Inledande

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17 BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer