Förskolan Jakobsbergsskogen. Likabehandlingsplan 2016/2017

Transkript

1 1 Förskolan Jakobsbergsskogen Likabehandlingsplan 2016/2017

2 Innehåll Presentation... 3 Sammanfattning av föregående års insatser... 4 Främjande arbete... 6 Vår förskolas vision... 6 Vår förskolas värdegrundsarbete... 6 Förebygga och förhindra... 9 Kartläggning... 9 Analys av kartläggning... 9 Mål och insatser för att förebygga och förhindra Uppföljning/Utvärdering Analys Resultat Utveckling Upptäcka och anmäla Vår förskolas rutiner att upptäcka Vår förskolas rutiner att anmäla Utreda, dokumentera och åtgärda Vår förskolas rutiner att utreda, dokumentera och åtgärda Bakgrund Syfte Definitioner Styrdokument REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER

3 3 Presentation Period: Planen gäller från Målen kommer att stämmas av januari 2017 samt utvärderas maj Ansvarig för att det blir gjort är förskolechef Jenni Gunnberg. Beskrivning av förskolan: Jakobsbergsskogens förskola ligger i den natursköna stadsdelen Sommaro i Karlstad kommun. Vi har en bra inomhusmiljö med nyrenoverade lokaler och en stor härlig gård som uppmuntrar till lek, utforskande och lärande. Alldeles intill förskolan ligger skogen som inbjuder till naturupplevelser och motoriska utmaningar i en rofylld miljö. Vi är en förskola med fem avdelningar fördelat på ca 18 pedagoger. Vi har valt att fördela barnen i åldershomogena grupper eftersom vi tror på att förskolans miljö är en viktig del av barnens trivsel, utveckling och lärande. Miljön ska vara trygg, utmanande, inspirerande och tillgänglig för alla åldrar. Miljön anpassas allt eftersom barnen utvecklas och när de byter avdelning möts de av nytt material och nya utmaningar. Vi tror på att en anpassad miljö ger självständiga barn med en god självkänsla. Vi ser därtill större möjlighet för barnen att få fler kompisar i samma ålder. Vi arbetar i roterande arbetslag vilket innebär att när barnen byter avdelning följer i möjligaste mån en känd pedagog med för att skapa trygghet hos barnen. På vår förskola ska alla känna sig välkomna. Ett gott bemötande och goda relationer är viktigt för oss. Genom vårt förhållningssätt och genom att vara närvarande och lyhörda pedagoger i barnens lekar skapar vi trygghet i barngrupperna. Förskolans läroplan och barns inflytande löper som en röd tråd genom hela verksamheten. Utifrån barnens intressen arbetar vi i olika teman/projekt som väver in läroplanens alla delar; identitet, språk, kommunikation, matematik, natur/teknik, skapande, normer och värden. Vi arbetar med modern teknik som lärplatta, tv och projektorer för dokumentation, reflektion och lärande. Vi använder oss av sajter för att synliggöra vår verksamhet och barnens vardag på förskolan. I våra teman/projekt vill vi uppmuntra barnens nyfikenhet, kreativitet och lust att lära genom estetiska lärprocesser. Under sina år hos oss ska barnen få rika möjligheter att uppleva, upptäcka och utveckla. Nyponet, Lingonet och Hallonet 1-3 år Uppleva Barnen får uppleva med hela kroppen och alla sinnen. Fokus på språk/kommunikation och motorik. Hjortronet och Blåbäret 3-5 år Upptäcka och Utveckla Vi väcker barnens nyfikenhet att upptäcka. Vi utvecklar vidare utifrån barnens intressen, kunskap och tidigare erfarenheter Fokus på naturvetenskap, teknik och matematik

4 4 Sammanfattning av föregående års insatser Under verksamhetsåret 15/16 arbetade vi med följande mål: Personalen på förskolan uppmuntrar alla barns nyfikenhet och lust att lära oavsett kön. Trygg och lärande situationer vid rutinsituationer så som morgonlämning och tambursituationer. Inspirerande lärmiljöer som lockar till lek. Uppmuntra positiva beteenden. Skapa en Vikänsla i barngruppen där barnen vill leka tillsammans och hjälpa varandra. Insatser: Vi har utsett en genusgrupp som för diskussioner och ansvarar för att likabehandlingsarbetet utvecklas framåt. Vi observerar varandra och diskuterar resultaten på planeringar och ALM. Vi tar del av artiklar, litteratur och föreläsning. Vi har framförallt diskuterat utifrån bemötande och hur vi tar tillvara på barns nyfikenhet och lust att lära. Vi har observerat hur vi pratar med vårdnadshavare vid lämning och hämtning och konstaterat att vi gör skillnad. Vi kommer fortsätta detta arbete under året 16/17. Vi deltar i en kurs på KAU Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och att dela med sig av leksaker. Göra barnen uppmärksamma på kompisens olika känslor, visa empati genom trösta varandra genom till exempel en klapp på armen. Vi ska föregå med gott exempel. Detta hoppas vi kommer skapa en fortsatt trygg miljö, så som vi och vårdnadshavarna önskar. Vi har lärt oss att vi måste se till barngruppens och vårdnadshavarens behov. Alla barngrupper är olika och det som fungerar på ena gruppen fungerar inte på andra. Är vi tydliga mot vårdnadshavare och berättar varför vi arbetar som vi gör så blir det ett bra samarbete. Vi pratar och uppmuntrar barnen till att prova att klä på sig själva för att bli mer självständiga, och bara be om hjälp när de själva har försökt. Vi filmar oss själva i hallen för att på så vis hjälp varandra att utvärdera oss själva. Vi förändrar ständigt våra lärmiljöer för att utmana och locka barnen till lek och lärande. Vi kommer vidareutveckla arbetet med temalådor för att få ett vidare genustänk i vår miljö.

5 5 Observationer, filmer och litteraturstudier ser vi som ett bra sätt att uppdatera oss på och att hålla koll på att vi är på väg åt rätt håll. Föräldrarnas delaktighet är något vi måste se över och hitta enkla sätt att göra de delaktiga.

6 6 Främjande arbete Att alla barn erbjuds möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Oavsett funktionshinder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning och ålder ska barnen mötas av en trygg, tillgänglig och lärande förskola. En förskola där pedagoger och miljö samverkar för att alla barn ska få roliga och innehållsrika dagar. Vår förskolas vision Lekglädje, Kunskapsglädje och Livsglädje och Trygghet! Vår förskolas värdegrundsarbete Hur agerar vi medarbetare? På vår förskola värnar vi om goda relationer och ett gott bemötande, genom att alla ska känna sig välkomna, bli lyssnade på och våga uttrycka sin åsikt. Alla vuxna på förskolan är goda förebilder genom att vi visar att vi har roligt tillsammans, att vi har en trevlig ton och ett positivt förhållningssätt gentemot varandra, barn och vårdnadshavare. Vi arbetar dagligen över avdelningsgränserna vilket gör att alla pedagoger och barn och lär känna varandra och barnen känner sig trygga med alla pedagoger. Vi skapar en VI-känsla i huset genom gemensamma traditionsfiranden och gemensamma aktiviteter. Vi stänger och öppnar förskolan tillsammans och leker ute på vår gemensamma gård. Alla barn är allas ansvar och vi hjälper varandra över avdelningsgränserna. Vi tar ett gemensamt ansvar för att alla barn, vårdnadshavare och personal känner sig välkomna till vår förskola. Vad gör vi i vårt vardagsarbete på förskolan? Vi skapar trygghet i barngrupperna genom att vara närvarande där barnen befinner sig. Vi är uppmärksamma på vad de leker och hur de förhåller sig till varandra under hela dagen på förskolan. På så vis kan vi hjälpa, stötta och utmana barnen i deras lärande och sociala samspel. Vi för en kontinuerlig dialog med barnen om hur man är en bra kompis. Vid inskolningen arbetar vi aktivt för att få en bra anknytning till barnet och vårdnadshavarna. Vi ger barnen förutsättningar och möjlighet till eget ansvar genom att lita på barnens egen förmåga. Vi uppmuntrar barnen till självständighet genom ett tillåtande klimat där man vågar prova och känner sig trygg med att lyckas och misslyckas. Vi lyfter fram och tar tillvara varandras likheter och olikheter. Vi tar tillvara på barnens olika erfarenheter och uppmuntrar barnen att lära av varandra. Vi har en tillåtande miljö där vi utgår ifrån och tar tillvara på alla barns likheter och olikheter. Det innebär att miljön där barnen befinner sig är trygg och utmanande på

7 7 samma gång. Att det finns material i barnens höjd som de själva kan ta del av utan att behöva fråga och att det materialet är anpassat utifrån den åldersgrupp som finns på avdelningen. Genom förskolans närhet till skogen lär vi oss att värna om vår natur och miljö. Hur får vi med barnens inflytande, delaktighet och medverkan? Genom att ha en kreativ, utmanande och lärande miljö där vi utgår ifrån och tar till vara på alla barns likheter, olikheter och intressen ges barnen möjligheter att utforska och vara delaktiga utifrån sina förutsättningar. Vid förväntanssamtal med vårdnadshavarna tar vi del av barnens intressen och behov för att utveckla verksamheten. Hur vi arbetar med diskrimineringsgrunderna? Vi erbjuder alla barn samma tillgång till allt material och alla aktiviteter utifrån ålder. Vi lånar och köper in böcker som tar upp ämnen om genus, HBTQ och olika kulturer. Vi utformar våra lärmiljöer utifrån ett genusperspektiv. Våra lekmiljöer är inte förutbestämda utan genom leklådor som barnen tar med sig kan de själva bestämma rummens funktion. Vi har en genusgrupp på förskolan där en pedagog från varje avdelning medverkar. Genusgruppens uppgift är att driva och inspirera genusarbetet på respektive avdelning. Vi har utformat ett observationsunderlag för att öka vår medvetenhet om hur vi pedagoger informerar om barnens görande, nyfikenhet och samspel och beroende på kön. Vi uppmärksammar de olika kulturer och språk som finns på avdelningarna. Vi tar tillvara på barnens nyfikenhet och frågor om andra länder och andras språk och ser våra modersmålslärare som en stor tillgång i det arbetet. Vi använder oss av alternativ kommunikation som språkstöd. Vi erbjuder resursstöd för barn med särskilda behov enligt kommunens riktlinjer. Vi erbjuder modersmålsträning enligt kommunens riktlinjer. Vad behöver vi ev. för kompetensutveckling inom området (skollagen och eller diskrimineringsgrunderna)? Under läsåret 2016/2017 kommer vi att gå en utbildning i ICDP samt tecken som stöd. Vi kommer att läsa "Samarbete i förskolan för barnens skull" och genom digitalt lärande få kunskap om AKK (alternativ kompletterande kommunikation i form av bilder och tecken). Vi deltar också i kurs på Karlstads universitet som heter hur man arbetar för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Kursen har gett oss fördjupad kunskap i styrdokumenten samt fått oss att se våra egna utvecklingsmöjligheter på den egna förskolan. Hur gör vi vårdnadshavarna delaktiga?

8 8 Vi gör föräldrarna delaktiga genom föräldramöten, förväntanssamtal/utvecklingssamtal föräldrasmedja, KBU (Kund och brukar undersökningen), sajt, dokumentation på avdelningen och genom det dagliga samtalet. Hur ger vi information till nyanställda medarbetare och vikarier? Vi informerar all ny personal om likabehandlingsplanen. Den finns tillgänglig att läsa i pappersform och digitalt

9 9 Förebygga och förhindra Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kartläggning (Diskrimineringslagen) KBU Kommunens strategiska plan I 2015 års KBU kunde vi utläsa ett mönster som pekade på att vårdnadshavare till flickor var mer nöjda med förskolan som helhet än vårdnadshavare till pojkar. Exempel på skillnader är hur vi på förskolan uppmuntrar barnens nyfikenhet och lust att lära, hur vi tror på barns förmåga att lära och hur vi uppmuntrar barnen till att ta egna initiativ. Detta drev oss till att kartlägga oss själva i vårt bemötande, vårt förhållningssätt samt vilka ord, utryck vi använder när vi pratar till barnet, till vårdnadshavare om barnet samt när vi dokumenterar det enskilda barnets utveckling och lärande. Vi har använt oss av filmer, enkäter och dokumentationsanalys i vår kartläggning. Vi har också tittat på kommunens strategiska plan där det står att kommunen ska genomföra insatser för att öka likvärdigheten mellan flickor och pojkars förutsättningar för lärande och utveckling. Syftet är att öka likvärdigheten mellan förskolornas måluppfyllelse så väl inom värdegrundsuppdraget som kunskapsuppdraget med särskilt fokus på skillnader mellan flickor och pojkar (Skollagen) Vi har tagit del av de förväntningar som vårdnadshavarna har på barnets vistelse på förskolan. Detta har vi gjort genom förväntanssamtalsamtal med samtliga vårdnadshavare. Barnobservationer och intervjuer har också gjorts. Pedagogerna har också diskuterat tillsammans vad som finns för möjliga riskområden på förskolan. Förskolechef tillsammans med pedagoger och specialpedagog upplever därtill att alla barn inte får det stöd de behöver i sin utveckling på våra förskolor och kompetensen behöver öka för att bättre kunna möta och bemöta alla barn och skapa en tillgänglig, trygg, rolig och lärande förskola för alla. Analys av kartläggning Under verksamhetsåret 16/17 kommer förskolorna Jakobsbergsskogen, Zakrisdal och Vitsippan att delta i ett stort projekt med fokus på anknytning-tilltro och tydliggörande pedagogik. Detta för att skapa en mer tillgänglig förskola för alla barn oavsett funktionsnedsättning, kön, etnicitet och ålder. Det har framkommit att samtliga pedagoger önskar mer kunskap i vägledande samspel, lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik för att bättre kunna möta alla barn och skapa en trygg, tillgänglig och lärande förskola för alla vilket är helt i linje med vår vision Lekglädje-Kunskapsglädje och Livsglädje.

10 10 Vi upplever därtill att vi inte är klara med genusarbetet som vi lade fokus på 15/16. Det har framkommit att vi gör viss skillnad i hur vi bemöter samt pratar och skriver om pojkar och flickor. Vidare visar kartläggning av barngruppen att det finns risker gällande trygghet och trivsel i utemiljön samt i vissa vardagsrutiner på förskolan så som matsituationen och hallen. Mål och insatser för att förebygga och förhindra Enheten arbetar med ett gemensamt mål utifrån diskrimineringsgrunderna som förskolechef beslutar utifrån pedagogernas kartläggning. Varje avdelning arbetar systematiskt och kontinuerligt för att förebygga kränkningar, trakasserier utifrån signaler och observationer som uppstår i vardagen. Dessa dokumenteras och följs upp kontinuerligt i avdelningarnas planeringsunderlag. Mål: Målet är att lärandemiljöerna på förskolan är tillgänglig, rolig, trygg och lärorik för alla barn oavsett kön. Insatser: Vi fortsätter på kursen att arbeta med diskriminering och kränkande behandling på KAU. Genus-gruppen på förskolan ansvarar för att likabehandlings-arbetet utvecklas framåt genom att läsa litteratur, artiklar. Lärmiljöer och bemötande är det vi fortsätter lägga fokus på. Vi upplever att vårt arbete med att observera hur vi pratar om barns nyfikenhet ger mervärden och ringar på vatten och utvecklar vår verksamhet på många plan. Dels ser vi barnen med nya ögon, vi tänker på hur vi kommunicerar till vårdnadshavare och vi erbjuder en verksamhet som är mer anpassad efter barnens nyfikenhet, frågor och intressen. Avdelningarna har genusglasögon och observerar varandra, filmar, fotar och diskuterar utifrån det på avdelningens gemensamma PUT. Genusgruppen undersöker hur vi beskriver barnen i dokumentet Det enskilda barnets utveckling utifrån kön för att få syn på vilka ord som används. Kommunens genuspedagog och besöker förskolan under året för att hjälpa oss genussäkra miljöerna inne och ute. Vi läser och diskuterar utifrån utvalda delar i Normkreativitet i förskolan samt Anna bråkar. Vem ansvar: Genusgruppen

11 11 Mål: Målet är att verksamheten anpassas utifrån barnens olika förutsättningar och ger alla barn det pedagogiska stöd de behöver för att klara förskolans vardag. Vi vill att förskolan ska vara en trygg plats för alla barn där man möts av förhållningssätt som utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Insats: Förskollärare och barnskötare ingår i projektet "Tydliggörande pedagogik" som sträcker sig över tre terminer. Under projekttiden kommer alla pedagoger att utbildas i ICDP (vägledande samspel), TAKK i form av bilder och tecken samt sociala berättelser. Alla kommer att läsa litteratur och gå på föreläsningar kring samspel, bemötande och anknytning. Pedagogerna kommer efter projektet ha utökade kunskaper i hur olika pedagogiska strategier och stödstrukturer kan användas som verktyg i förskolans vardag. Se bilaga projektplan tydliggörande pedagogik för mer information. Vem ansvarar: Förskolechef, projektledare och utvecklingsgruppen Mål: Skapa en trygg och rolig utemiljö Insats: Vi dokumenterar och reflekterar över var och hur barnen leker på gården. Var behöver barnen vuxenstöd så de känner sig trygga. Vi ser över våra regler och rutiner gällande utevistelse. Pedagogerna ska sprida ut sig över gården. Detta leder till att vi får bättre överblick över barnens lek. Barnen känner sig trygga med vuxna i närheten och använder alla delar av utemiljön Se till barnens ålder och mognad utifrån säkerhetssynpunkt. Utegruppen kommer med förslag och idéer för att förbättra vår utemiljö så den blir mer utmanande och utvecklande för barnen. Vi erbjuder barnen vuxenstyrda aktiviteter som gymnastik och skapande verksamhet. Vem ansvarar: Alla pedagoger tillsammans med förskolechef

12 12 Uppföljning/Utvärdering Analys Resultat Utveckling

13 13 Upptäcka och anmäla Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling. Det är viktigt att vi vuxna ger varandra mandat att, på ett bra sätt, diskutera hur vi agerar i olika situationer. Trakasserier och kränkningar är upprepade kränkningar med obalans i styrkeförhållandet och får inte förväxlas med vanligt bråk som sker mellan barn. Vår förskolas rutiner att upptäcka Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: medarbetare barn Vad/vilka Hantera/rapportera Ansvar Kollegor i arbetslaget Alla arbetskamrater i huset (inkl. vikarier) Elever/praktikanter Obekanta personer Vara uppmärksam på varandras förhållningssätt i vardagen. En elev/praktikant arbetar alltid tillsammans med en ordinarie personal, aldrig ensam. Ta alltid reda på vem personen är och i vilket ärende Allas Ansvarig handledare Allas Åtgärder Ansvar Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör någon vuxen (medarbetare/föräldrar) kränka eller diskriminera ett barn. Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan All personal Den vuxne som uppmärksammar händelsen Den som uppmärksammar

14 14 Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: barn barn Vad Hantera/rapportera Ansvar Pedagogerna har god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen befinner sig Varje barn uppmuntras att tala om för vuxna när något inte går rätt till väga Vi uppmanar föräldrar att tala om för oss om barnen hemma visar tecken på eller uttrycker oro över förskolevistelsen Kartläggningens resultat och analys avseende barnens trygghet och trivsel tas tillvara Pedagogerna fördelar sig inne och ute på ett sådant sätt att man har uppsikt överallt Kontinuerliga samtal med barnen Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Allas Allas Ansvarspersonal Förskolechef Åtgärder Ansvar Vuxna ingriper omedelbart Samtala med den som är utsatt och den eller de som utsätter Informera vårdnadshavare. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan. Den vuxne som ser/får veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Den vuxne som ser/får veta

15 15 Rutiner för information till vårdnadshavare Vad Hantera/rapportera Ansvar Information till vårdnadshavare/föräldrar om: - vart de ska vända sig när de upplever eller får kännedom om diskriminering och trakasserier, - hur förskolan kommer att hantera ett sådant ärende Information om att förskolans personal och förskolechef har anmälnings-skyldighet Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Ansvarspersonal Ansvarspersonal Information till vårdnadshavare/föräldrar om att de kan göra en anmälan till BEO och DO, om de upplever att förskolan inte lever upp till lagstiftningens krav. Som ovan och via hemsidorna: Ansvarspersonal

16 16 Vår förskolas rutiner att anmäla Nedanstående rutiner avseende anmälningsskyldighet ska följas. Vad Anmälningsskyldighet enligt SL 6 kap. 10 Kränkningar barn barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef (bilaga 1) 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF.(bilaga 2) Kränkningar förskolepersonal barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef (bilaga 1) 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF. (bilaga 2)

17 17 Utreda, dokumentera och åtgärda Att utreda, dokumentera och åtgärda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling. Vår förskolas rutiner att utreda, dokumentera och åtgärda Förskolechefen ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt och använder BUFs rutiner för hur utredningen ska utformas, dokumenteras, diarieföras, arkiveras och avslutas

18 18 Bakgrund Demokratiska värderingar ska utgöra grunden för all verksamhet inom förskolan. Miljön ska vara trygg och alla barn ska behandlas som individer med lika värde och på lika villkor. Det är en lagstadgad rättighet för barnen att inte bli diskriminerade, trakasserade eller kränkta inom verksamheten och förskolan ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga, förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna må bra och utvecklas. Från den 1 juli 2011 har lagstiftningen ännu en gång ändrats/skärpts och bestämmelserna om att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns nu angivna i: Skollagen, 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling och Diskrimineringslagen Förändringarna rör främst personalens och förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudmannen dvs. Barn- och utbildningsnämnden, som sedan har utredningsskyldighet för varje anmälan. Båda lagarna anger krav om att en plan för varje förskola årligen utarbetas som beskriver hur verksamheten planerat att uppfylla lagens intentioner med syfte att skydda barnen mot all form av kränkande eller diskriminerande behandling. De två planerna kan sammanföras till en och inom förskolan i Säffle är titeln för de sammanlänkade planerna Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsynsmyndigheter är Skolinspektionen genom Barn- och elevombudet (BEO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO). Om lagkraven inte följs så kan kommunen bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts. Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaret för att all personal i verksamheten aktivt arbetar med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen. Utformningen och omfattningen av detta ska anpassas efter barnens ålder och mognad. (Förordning 2006:1083, 2008:946). Den utarbetade planen ska vara känd bland alla i verksamheten dvs. för alla anställda, barn och föräldrar. Syfte Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska i enlighet med lagarna syfta till att i det dagliga arbetet: främja barns och deras närståendes lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, förebygga och förhindra risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

19 19 Därtill kommer att: upptäcka och anmäla alla former av trakasserier eller annan kränkande behandling samt utreda, dokumentera och åtgärda inkomna anmälningar. Definitioner Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till. För utförligare definitioner hänvisas till Skolverkets Allmänna råd och DO:s hanledning alternativt webbsida. Diskriminering Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av texter och bilder. Kränkande behandling Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser handlingar som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och då vara riktade mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika. Diskrimineringsgrund

20 20 Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagsstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Med diskrimineringsgrunden kön avses att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Styrdokument Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 6 kap. anges i nationella och lokala styrdokument att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2 Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors

21 uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, s

22 22 REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER Diskrimineringsombudsmannen, (2013). Lika rättigheter i förskolan handledning. FN (1989); FN:s konvention om barnets rättigheter. Skolverket, (1998, rev. 2010, 2011). Läroplan för förskolan. Stockholm; Fritzes förlag. Skolverket, (2012). Skolverkets Allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes. Skolverket; BRUK, Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet. Svensk författningssamling (SFS); Diskrimineringslagen (2008:567) Svensk författningssamling (SFS); Skollagen (2010:800) Svensk författningssamling (SFS 2006:1083, 2008:946) Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsyn Barn och elevombudet, BEO, Diskrimineringsombudsmannen, DO,