Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun År 2014 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet Malin Petzäll Dnr: SON Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 9 Samverkan med patienter och närstående 9 Resultat 10 Övergripande mål och strategier för kommande år 15 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten. Alla personlyftar har genomgått besiktning, arbetskläder för yrkesgrupperna i hemsjukvård och hemtjänst brukas. En struktur för kommunikation brukas vid 1177-uppdrag så kallad SBARrapportering. SBAR står för: Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation. Nationell patient översikt (NPÖ) har kommunen anslutit sig till. Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll Avvikelser och negativa händelser registreras, utreds och återförs till verksamheterna. Journalgranskning. Loggning. Hur risker för vårdskador identifierats och hanterats En allmän åtgärd för alla patienter som vaknar på natten är att de erbjuds något att äta. Uppföljning av ordinationer ska ske var 6:e månad och vid behov. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser. All hälso- och sjukvårdspersonal rapporterar avvikelser. Återkoppling sker efter utredning till personalgrupper. Förslag till förbättringsåtgärder utformas i samråd med personalen och enhetschefer. Hur patienter och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats Klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga hanteras enligt kommunens rutiner för inkomna synpunkter. Dessa diarieförs och utreds. Under utredningen sker en dialog med patienter/närstående. Vid avslut lämnas svar till den enskilde. Hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet Hälsotillstånd/plan upprättas vid inflyttning till särskilt boende i samråd 3

4 med patient/närstående. Samråd sker vid skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. Journalgranskning visade att det finns information om anhörig/närstående i alla granskade journaler. Skriften min guide till säker vård har delats ut till samtliga personer med kommunal hälso- och sjukvård och/eller hemtjänst. De viktigaste resultaten som uppnåtts PPM nationell prevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler. har genomförts ,5% hade en följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, vilket är ett anmärkningsvärt lågt resultat. Hygienombudsträffar återupptogs vår och höst. PPM resultatet delgavs verksamheten och egen undersökning i ordinärt boende gjordes också. Efter detta som uppföljning gjordes i november 2014 utan verksamhetens kännedom en mätning ytterligare. Totalt har 115 personer observerats av dem var 90st (78,2%) följsamma till gällande klädregler och hygienrutiner. Sjuksköterskorna registrerar dödsfall i Palliativregistret. Målen för sjuksköterskornas arbete är satt utifrån parametrar från Palliativregistret. Resultat från 2013 har lyfts i syfte att bli bättre och en arbetsgrupp har tillsatts för att skapa gemensamt arbetssätt kring palliativ vård i kommunen. Enligt öppna jämförelser så är andelen avlidna som före döden fått informerande samtal om att han/hon är döende ökat från 2013, 49% till 2014, 67%. Att jämföra med rikets 57 %. Personer med en vid behovs ordination av opiod i injektionsform mot smärta i livets slutskede 96% att jämföra med riket 93%. Andel avlidna där anhöriga har erbjudits eftersamtal är 72 % att jämföra med riket 67%. 4

5 Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbete SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Verksamheten skall ha ett öppet förhållningssätt, underlätta för brukare, närstående och medborgare att ta del av våra insatser samt ha ett gott personligt bemötande. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Socialförvaltningen 1. fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen, 2. ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt med mål, organisation, rutiner, metoder och vårdprocesser som säkerställer kvaliteten, och 3. ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet inom ansvarsområdet är så utformat att vårdprocesserna fungerar verksamhetsöverskridande. Verksamhetschef för hälso- och sjukvård 1. inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, 2. ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås, 3. ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1. inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, 2. ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården Enhetschef Enhetschef skall medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, riskoch avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Till detta ansvarar enhetschef för att rutiner och riktlinjer är kända och efterlevs i sin verksamhet så att en god patientsäkerhet uppnås. 5

6 Hälso- och sjukvårdspersonal skall medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Registrering och uppföljning av avvikelser inom följande områden: Fallrapport utredning, genomgång av fall på teamträffarna där samtliga professioner som finns runt den enskilde medverkar. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS. Läkemedelsavvikelser utredning, genomgång av avvikelsen mellan berörd personal och enhetschef. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS. Avvikelse HSL- patientbundet och Avvikelse ej patientbundet utredning, genomgång av avvikelsen mellan berörd personal och enhetschef. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS. Återkoppling till verksamheterna. Anmälan /rapport Medicinteknisk avvikelse utredning, genomgång av avvikelsen mellan berörd personal och enhetschef. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS, ev. anmälan till Läkemedelsverket och tillverkaren. Återkoppling till verksamheterna. Förbättringsarbete avvikelse i KLARA SVPL samt gemensam rutin för samordnad vårdplanering Inkomna avvikelser från regionen skickas till respektive enhet för utredning och åtgärder. Svar till regionen. Teamträff Teamträffar sker med regelbundenhet där medverkande är biståndshandläggare, vård- och omsorgspersonal, enhetschef, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut och sjuksköterska. Medverkande varierar utifrån behov, här sker uppföljning, plan upprättas eller revidering av plan utifrån den enskildes behov. Rutiner har under 2014 uppdaterats och fokus på deltagande gjorts. Generellt har sjuksköterskor i ökad grad kunnat medverka i förhållande till

7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Alla som skrivs in i den kommunala hälso- och sjukvården ska där det är relevant, bedömas utifrån risk för fall, risk för undernäring och risk för trycksår. Det ska dokumenteras i patientens journal och i kvalitetsregistret Senior alert. Dödsfall har registrerats i Svenska Palliativregistret. Samtliga personlyftar besiktigas årligen. SBAR-rapportering vid 1177-uppdrag har införts. En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till tillbud och händelser i vården är, att det på ett eller annat sätt brustit i kommunikationen mellan personer eller olika verksamheter. God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen. Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld verksamhet, där en stor mängd kritisk information om enskilda patienter överförs mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter. Otydlig kommunikation och informationsöverföring kan leda till att patientsäkerheten hotas. Med en fastställd struktur för hur kommunikationen och informationsöverföringen ska gå till, minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. En sådan struktur för kommunikation är SBAR, som står för: Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation. Anslutna till nationell patient översikt (NPÖ), en del av E-hälsa. E-hälsa utvecklar välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Behörig vårdpersonal är arbetsterapeuter, fysioterapeuter/sjukgymnaster och sjuksköterskor. Lysekils kommunala hälsooch sjukvård kommer inte i nuläget att producera någon journalinformation utan endast i nuläget konsumera det som producerats av andra vårdgivare. Nyttan med NPÖ är stor. Tjänsten ger patienten ökat inflytande då NPÖ visar om man gett sitt samtycke till att vårdpersonal läser informationen. Patienten kan spärra den information han/hon inte vill att en annan vårdenhet ska se. Nyttan med NPÖ inom vården är flera och ger: - Ökad vårdkvalitet tack vare helhetsbild av patienten 7

8 - Mindre kostsamt och tidskrävande dubbelarbete - Bättre planering och samordning mellan vårdgivare Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Jämförelser av nationella register såsom Svenska Palliativregistret. Sjuksköterskorna registrerar dödsfall i Palliativregistret. Mål för sjuksköterskornas arbete är utifrån parametrar från Palliativregistret. Resultat från 2013 har tagits upp med hälso- och sjukvårdspersonalen för samtal om hur resultat kan förbättras. Journalgranskning har gjorts en gång Jämförelser görs med resultat av Öppna jämförelser. Loggning har genomförts 2 gånger under Urval av loggposter har skett genom en kombination av systematik och slumpmässighet. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 KLARA samordnad vårdplanering gemensamma rutiner för kommun/sjukhus och primärvård för vårdplanering och informationsöverföring i Västra Götaland. Gemensam avvikelserapportering för förbättringsarbete. Lysekils läkarhus och Lysekils Vårdcentral samverkansavtal finns, möten med representanter från kommun och primärvård sker minst 2 gånger/år. Tandvårdsenheten Intyg för nödvändig tandvård och munhälsobedömning förskrivs av kommunen. Utbildning till omvårdnadspersonal av tandhygienist. Hygiensjuksköterska i NU sjukvården ger kommunen rådgivning vid behov och utbildning 1 gång per termin. Centrum för läkemedelsnäraprodukter gemensam för Regionen och alla kommunerna i Västra Götaland förskrivning av inkontinensprodukter och kosttillägg. Utbildning till omvårdnadspersonal av inkontinenssjuksköterska. Vårdsamverkan Fyrbodal och Lilla Edet samarbete i vårdfrågor mellan 15 kommunerna i Fyrbodal och Lilla Edet, gemensamma vårdprogram. Uppdelade i närsjukvårdsgrupper. Lysekil, Munkedal och Sotenäs bildar en grupp. Kommunförbundet Fyrbodal och Lilla Edet samarbete och närverksträffar i område hälsa. 8

9 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys för händelse av extremt väder såsom vindstyrka, snöfall och stora regnmängder. Riskanalyser har använts för enskilda patienter vid hemgång från korttidsboende och sjukhus till ordinärt boende. Patienter med omfattande hälso- och sjukvårdsbehov. Riskanalys har gjorts beträffande bemanning på särskilt boende nattetid. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 All personal rapporterar avvikelser och negativa händelser i verksamheterna. Blanketter för olika typer av avvikelser finns tillgänglig för enheterna. Varje avvikelse utreds av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast/fysioterapeut tillsammans med enhetschef och införs i verksamhetens digitala avvikelsesystem. Från 1 januari 2015 så kan rapporteringen registreras elektroniskt direkt av den som uppmärksammat bristen. Allvarliga avvikelser rapporteras direkt till MAS. Återkoppling till enheterna på teamträffar eller arbetsplatsträffar. Vid allvarliga händelser deltar MAS i träffarna för återkoppling och information. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Diarieförs och utreds av berörd tjänsteman. Dialog, ev. möten med berörda parter. Resultat återförs till alla berörda. Redovisning till nämnderna om ärendet har kommit via Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under 2014 har inga ärenden kommit via IVO. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Sammanställning av klagomål och synpunkter görs av MAS och rapporteras till ledningen. Klagomål och synpunkter från den enskilde Antal Under 2014 registrerade patientnämnden 0 ärenden som rörde Lysekils kommun. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samordnad vårdplanering mellan primärvård, sjukhus, kommun och patien- 9

10 ten/närstående sker genom det gemensamma systemet KLARA-svpl. Patienterna planeras hem med arbetssättet Trygg hemgång. Samordnad vårdplanering görs via telefon. Vård- och omsorgsplanering görs hemma hos patienten direkt efter hemkomsten tillsammans med närstående. Representanter från kommunen är biståndshandläggare, baspersonal, arbetsterapeut, fysioterpeut/sjukgymnast och sjuksköterska. Vid inflyttning till särskilt boende inhämtas uppgifter om hälsotillstånd och det upprättas en plan i samråd med patient/närstående inom 1vecka. Vid behov av skydds- och frihetsinskränkandeåtgärder sker samråd med närstående. Arbetsterapeuter har bjudit in närstående till information kring arbetsställningar, förflyttning och hjälpmedel. Vid de särskilda boendena har sjuksköterskor medverkat vid anhörigträffar. Rutin för kontakt med anhöriga poängteras specifikt vid introduktion av nyanställda. Skriften min guide till säker vård från Socialstyrelsen har beställts i 500 exemplar och har delats ut till samtliga personer med kommunal hälso- och sjukvård eller hemtjänst. Min guide till säker vård är en handbok för patienter som har eller kan komma att ha upprepade kontakter med vården. Guiden ska öka patientens delaktighet i den egna vården och på så sätt göra vården säkrare. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Sjuksköterskorna har givit läkemedelsutbildningar för vård-och omsorgspersonalen inför delegering. Utbildningen är uppdelad i tre steg där det första steget behandlar lagar och om skyldigheten att rapportera avvikelser. Steg två behandlar hanteringen av läkemedel. Det avslutande steget inför själva delegeringen har respektive sjuksköterska genomgång med den som ska erhålla delegering. Tabell 1 översikt antal utbildad vård- och omsorgspersonal. Delegeringsutbildning Läkemedelshantering Insulin Totalt Sjuksköterskor har även givit undervisning för vård- och omsorgspersonal i hantering och skötsel av sondmatning, sugning av luftvägar och skötsel av tracheostomi. För att sedan kunna erhålla delegering för att kunna utföra arbetet. Dessa görs oftast i mindre grupp i direkt anslutning till enskild patient. Arbetsterapeuter och fysioterapeut/sjukgymnaster har gett vård- och om- 10

11 sorgspersonal undervisning i introduktion i förflyttning. 10 tillfällen har arrangerats. 69 personer har deltagit. En enkel enkätundersökning har gjort med ett urval av personal från hemtjänst utifrån deras egen bedömning av kunskaper inom rehabs ansvarsområde. Sjukgymnaster har givit utbildning för baspersonal i hanterandet av hostmaskin detta inför delegering av arbetsuppgiften. En arbetsgrupp har tillsatts för att skapa gemensamt arbetssätt kring palliativ vård. Personalgrupper utifrån störst behov har givits muntlig redovisning. Utbildning och information om hygien ges till alla nyanställda vid introduktion. En sjuksköterska har genomgått utbildning inom inkontinensvård för att öka kunskapen kring problemområdet en 7,5 hp kurs vid Högskolan Väst. Vidare har alla sjuksköterskor fått en dags utbildning i inkontinens. Samt rollen inkontinensombud har instiftats, dessa ombud har fått en dagsutbildning i inkontinens. Två sjuksköterskor har genomgått utbildning till handledare för att kunna handleda studenter. Att kunna handleda studenter på ett sätt som följer vårt avtal med högskolan Väst. Detta ett led i att säkerställa kvaliteten i den kliniska utbildningen som ges till sjuksköterskestudenter när de utbildas i vår verksamhet. Två sjuksköterskor, två enhetschefer och en arbetsterapeut har gått en 5- dagarsutbildning i demens. All legitimerad personal har genomgått en heldags utbildning i ICF för att utveckla dokumentationen. ICF har fokus på den enskildes möjligheter till aktiviteter och delaktighet och hur omgivnings- och personliga faktorer påverkar detta. Med modellen kan människans funktionstillstånd beskrivas liksom de möjligheter och hinder som påverkar möjlighet till aktiviteter och delaktighet. Ytterligare en 2-dagars utbildning i ICF arrangerades i slutet av Uppstart av ett Senior Alert team med sjuksköterska, arbetsterapeut och undersköterskor och tillsammans har de genomgått en teamutbildning vid Högskolan Väst. Processmått Journalgranskning Under november 2014 gjordes en planerad gransking av journaler inom den kommunala hemsjukvården i Lysekils kommun. 70 stycken journaler valdes ut vilket är ca 15 % av alla inskrivna. En sedan tidigare framtagen mall användes. Granskningen utfördes av 3 olika personer. Resultatet av granskningen har sammanställts. Kvaliten bedömdes som inte bra, mindre bra, bra eller mycket bra. 11

12 10 % bedömdes som inte bra. 49 % bedömdes som mindre bra 35 % bedömdes som bra 4 % bedömdes som mycket bra 30 % innehåller riskbedömning av risk för malnutrition. 28 % innehåller riskbedömning av risk för trycksår. 31 % innehåller riskbedömning av risk för fall. Riskbedömningar för fall, trycksår och malnutrition görs för patienter med hemsjukvård, det dokumenteras i patientens journal. Vidare ordineras åtgärder utifrån bedömningarna också detta i patientens journal. Detta har inte registrerats i Senior Alert tidigare därav har inget resultat tidigare kommit med i öppna jämförelser vård och omsorg. Som övergripande mål för 2014 fanns att alla riskbedömningar skulle registreras i Senior Alert. Så blev inte utfallet. Tabell 2 översikt registrerade riskbedömningar Antal registrerade riskbedömningar i Senior Alert % Lysekils kommun Registret har fått en kontaktperson med ansvar för att hämta hem och sprida ny kunskap. Vidare har en rutin med rollfördelning skapats. Detta tillsammans med satsningen på utbildning och bildandet av Senior Alert-team förväntas ge ett förbättrat resultat under Sjuksköterskorna registrerar dödsfall i Palliativregistret. Målen för sjuksköterskornas arbete är satt utifrån parametrar från Palliativregistret. Resultat från 2013 har lyfts i syfte att bli bättre och en arbetsgrupp har tillsatts för att skapa gemensamt arbetssätt kring palliativ vård i kommunen Enligt öppna jämförelser så är andelen avlidna som före döden fått informerande samtal om att han/hon är döende ökat från 2013, 49% till 2014, 67%. Att jämföra med rikets 57 %. Personer med en vid behovs ordination av opiod i injektionsform mot smärta i livets slutskede 96% att jämföra med riket 93%. Andel avlidna där anhöriga har erbjudits eftersamtal är 72 % att jämföra med riket 67%.. PPM nationell prevalensmätning av trycksår. Har genomförts Andel med trycksår - v cirka 6,2 % att jämföra med riket 9,4%. 12

13 Källa: SKL. PPM nationell prevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler Har genomförts Tabell 3 Korrekta basala hygienrutiner och klädregler särskilt boende Antal personer Korrekta basala hygienrutiner och klädregler Enhet Nej Ja Summa Bojen Kompassen Linden Lysekilshemmet 1: Lysekilshemmet Lysekilshemmet Skäret Stångenäshemmet Stångenäshemmet Vågen Summa Villkor: Kommun är Lysekils kommun, och studie är PPM-BHK VT-14. Rapporten kördes Källa: SKL. 64 personal hade inte en korrekt följsamhet vilket innebär att 74,4% hade inte en följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. 25,5% hade en följsamhet. Övriga enheter rapporterade inte före deadline och kunde därav inte inkluderas i SKL:s nationella mätning. I ordinärt boende föreligger svårigheter att observera korrekt följsamhet till basala hygienrutiner. Här gjorde kommunen en egen mätning av följsamheten till klädregler. Resultatet presenteras nedan. Tabell 4 Korrekta klädregler habiliteringspersonal, korttidsavdelning och hemtjänst Korrekt följsamhet i klädregelns alla led Antal observationer 64,7% 136 hemtjänst + kortidsavdelning 70% 10 habiliteringspersonal Senare gjordes på uppdrag av hygiensjuksköterska Marie Eriksson, Nusjukvården en uppföljning med hjälp av kommunens hygienombud. Och 13

14 här är det bara hemtjänst och äldreboenden som har observerat, inga LSSverksamheter. Se tabell 5. Tabell 5 Korrekta basala hygienrutiner och klädregler Korrekt följsamhet Ja Nej Summa Hemtjänst/säbo Totalt har 92 personer observerats och av dem var 64 korrekta d v s 69,5%. Efter detta gjordes ytterligare en uppföljning november 2014 utan verksamhetens kännedom. Totalt har 115 personer observerats av dem var 90st (78,2%) följsamma till gällande klädregler och hygienrutiner. Resultatmått Översikt av antal avvikelser Läkemedel Fall Lex maria anmälan Patientnämnden Direkt anmälan till Socialstyrelsen/IVO från patient/närstående Översikt av antal avvikelser Avvikelser har undersökts för en bedömning av allvarlighetsgrad. Avvikelserna som varit av allvarlig karaktär har rapporterats direkt till enhetschef och MAS för åtgärd. År 2014 gjordes 0 Lex Maria anmälan av Lysekils kommun till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Att jämföra med 2013 då 3 Lex Maria anmälningar gjordes. Vårdövergångarna från regionalsjukvård till den kommunala hälso- och sjukvården är inte alltid sömlösa här pågår ett ständigt förbättringsarbete. Kommunen har rapporterat 27 avvikelser till regionen och kommunen har fått 4 avvikelser till sig från regionen. Resultat av loggning En rutin för systematisk logguppföljning i vård- och omsorgsdokumentation har upprättats under Vårdgivare är skyldig att genomföra systematisk logguppföljning för att säkerställa ett gott integritetsskydd. Rutinen grundar sig på Patientdatalagen (2008:355) 4 kap. Grundläggande bestämmelser om 14

15 inre sekretess och elektronisk åtkomst inom en vårdgivares verksamhet. Inre sekretess 1 Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Rutinen grundar sig vidare på Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) samt på Datainspektionens tolkning av regelverket. Granskningen omfattar vem som har öppnat journalen/akten och läst eller skrivit ut. En bedömning görs av om personen varit behörig eller inte. Två loggningar har genomförts under 2014 där resultat var att samtliga var behöriga. Övergripande mål och strategier för kommande år Fortsatt utbildning av vård-och omsorgspersonal i avvikelsemodulen ska ges så att rapporten kan registreras elektroniskt direkt av den som uppmärksammat bristen. ICF utbildning ges till legitimerad personal och tillfällen för kollegial journalgranskning skapas för att utveckla dokumentationen vidare och förvalta den kunskap om ICF som erhållits och som ges fortsättningsvis under Träffar ska ske med regionens hygiensjuksköterska och kommunens hygienombud. PPM av basala hygienrutiner och klädregler våren PPM trycksår och fallrisk våren 2015 Ökad användning och registrering i kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) på våra demensenheter. BPSD är förkortning för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. BPSDregistrets syfte är att minska BPSD och lidandet som detta innebär och att genom detta, öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. Det är ett kvalitetsregister som personalen kommer åt via webben. Att arbeta med BPSDregistret och en bra struktur i omvårdnadsarbetet kan bidra till: ökad livskvalité för personen med demenssjukdom, implementering av de nationella riktlinjerna, personcentrerad omvårdnad och ett gemensamt språk för personalen, teamarbete och tydliga mål, kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar, att tydliggöra vårdtyngden och bidra till en verksamhetsutveckling. Övergripande mål och strategi för kommande år är vidare att utbilda fler administratörer i kvalitetsregistret BPSD.Målet nåddes inte 2014 och står därmed kvar för kommande år. Alla med kommunal hälso- och sjukvård som är 65år och äldre ska årligen riskbedömas i patientjournal och i kvalitetsregister. De med uppmärksammad risk ska också ha åtgärder dokumenterade i patientjournal och kvalitetsregister. Arbeta med 2014 års resultat från Svenska palliativregistret, att öka andelen efterlevandesamtal och användandet av smärtskattning. 15

16 Följsamheten till hygienregler ska öka. Hygien är en ståendepunkt på APT och en hygienalmanacka bearbetas månad till månad. En revidering av kommunens rutiner ska också komma till. 16