1. Patientsäkerhetsberättelse 2014 VOO 1 2. Öppna jämförelser 2014 Vård och omsorg om. VOO 2 äldre

Transkript

1 Socialnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 19 MARS 2015, kl i sammanträdesrum Borgmästaren, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE Upprop samt val av justerare. BILAGA Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Information/utbildning Alkohollagen. Handläggare Klaus Schmidt informerar. Allmänna ärenden ALLM 1. Årsredovisning 2014 (skickas senare) 2. Egenkontroll 2015 muntliga redovisningar a) Rapport beslut om särskilt boende b) Redovisning av domar IMA c) Redovisning av domar IFO Ekonomiärenden EK 1. Besparingsförslag a) matdistribution b) priser för måltidsproduktion c) Ungbo EK 1 a) EK 1 b) EK 1 c) 2. Kammarrättsdom avseende kost inom LSSverksamheten EK 2 3. Verksamhets- och volymuppgifter, februari 2015 (redovisas på sammanträdet eller skickas senare) Vård och omsorg VOO 1. Patientsäkerhetsberättelse 2014 VOO 1 2. Öppna jämförelser 2014 Vård och omsorg om VOO 2 äldre Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

2 Individ- och myndighet IMA 1. Tillsyn enligt alkohollagen - rapport avseende 2014 IMA 1 2. Tillsynsplan enligt alkohollagen - avser 2015 IMA 2 3. Uppsägning av avtal gällande verkställighet av beslut enligt LSS sluten del 4. Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg IVO sluten del IMA 3 (separat utskick) IMA 4 (separat utskick) Individ- och familjeomsorg IFO 1. Modulboendet i Sivik samt boendesituationen i kommunen 2. Utökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar 3. Yttrande enligt Föräldrabalken ansökan om adoption sluten del IFO 1 IFO 2 IFO 3 (separat utskick) 4. Särskilt förordnad vårdnadshavare sluten del IFO 4 (separat utskick) Övrigt ÖVR 1. Granskning av fakturor avseende färdtjänst eller ÖVR 1 sjukresor - redovisning av uppdrag 2. Förvaltningschefen informerar 3. Avvikelserapporter 4. Anmälningsärenden ÖVR 5 5. Redovisning av delegeringsbeslut Se pärm på smtr-bord 6. Övriga frågor Kommunledningskontoret/amm Maria Forsberg (S) / Anne-Marie Mattsson Ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3

4 1/3 Socialnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Lars-Göran Berg Telefon: E-post: FÖRSLAG TILL KOSTNADSSÄNKNING FÖR SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHET Dnr: SON , Bakgrund Socialnämndens verksamhet styrs i betydande del av lagstiftning. Socialtjänstlagen är en så kallad målinriktad ramlag som inte i sig detaljstyr alla delar av nämndens verksamheter. Vissa verksamheter eller insatser detaljstyrs av rättsläge och tillsynsmyndigheter. Rätten till bistånd avseende försörjningsstöd läggs i styrande beslut, fast i en exakt krontalsnivå som en lägsta nivå på försörjningsstöd. Vad som är hemtjänst och vad som kan innefattas i begreppet finns inte direkt reglerat i lagstiftning, utan kommunerna måste tolka detta mot bakgrund av förarbeten till lagstiftning och vägledande domar. När socialnämnden skall anpassa sina kostnader är det inte möjligt att göra det genom att inte verkställa beslut där lag, författning eller juridisk praxis anger den enskildes rättigheter. Lysekils socialnämnd kan inom vissa områden förändra sin verksamhet inom ramen för rättsläget. Den socialrättsliga bedömningen, som redovisats av olika domstolar, ger dock klarhet i att matdistribution dagligen av varm mat inte kan anses vara skälig levnadsnivå. Behovet av att få hem mat, anses av domstolarna, kunna tillgodoses genom inköpshjälp och maten får sedan tillredas av den enskilde i ugn eller mikrovågsugn. Enskilda som inte klarar det, har självklar rätt till bistånd i form av hemvård eller anpassning av kök eller utrustning. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

5 2/3 Kyld mat är, enligt socialrättsliga gällande domar, tillräckligt för att garantera enskilda skälig levnadsnivå. Vid veckohandling för personer med inköpshjälp, kan behovet tillgodoses enligt socialtjänstlagen. Flera kommuner genomför förändringar i denna riktning. Orust kommun till exempel, ändrade i september 2014 matdistribution av varm mat som helt upphörde. Det finns skäl till att noga pröva enskildas möjligheter att klara sig utan den varma maten. Funktionen varm eller kall mat är inte avgörande socialrättsligt utan förmågan att klara den dagliga livsföringen. Det betyder att varm matdistribution i sig inte är lösningen på hjälpbehovet, utan de delar den enskilde inte klarar skall kompenseras med hemvård eller en anpassning. Planering av omställning För en enskild med insats matdistribution kan en förändring upplevas som besvärande, för andra som en mindre besvärande, omställning. Kommunikation och dialog och i vissa fall prövning av de sociala insatserna i övrigt bör ingå i en omställningsprocess. Samtidigt som socialnämnden måste minska sina kostnader måste skälig omställningstid beaktas, såväl för kostavdelningen som för berörda, såväl enskilda som personal. Utifrån ett fastställt beslut bedömer förvaltningen att en genomförandetid på tre månader måste anses som skälig. I vissa fall kan enskilda biståndsbeslut behöva en omprövning, men frekvensen av dessa är okänd. Förvaltningens erfarenhet är att det är i väldigt få ärenden detta behövs. Ekonomisk bedömning Kostnaden för nuvarande system bygger på erfarenheter från redovisning Förvaltningens bedömning är att varje distribution, som sker inom hela kommunen, kan bedömas till en genomsnittlig personaltid med alla moment som förflyttning, inbärning till enskilda, väntetider, o.s.v. till mellan minuter. I tätorten kan tiden vara mindre än i glesare områden. Utifrån prisnivån hemtjänsttimme 2014 ligger personalkostnaden bedömningsmässigt på mellan kronor till kronor. Till det kommer en nettokostnad i subvention för varje måltid till kommunens kostorganisation på kronor. Förvaltningen bedömer att kostnadsminskningen av personaltid och inköp, med avdrag för viss utökad hemtjänst, kan ge effekter totalt på 6,8 till 7,7 miljoner kronor.

6 3/3 Förslag Socialnämnden föreslås besluta Nämnden ställer sig bakom förslaget till anpassning av den ekonomiska ramen, utifrån kommunfullmäktiges beslut, genom att avveckla matdistribution dagligen av varm mat. Med hänseende såväl till kommunstyrelsens produktionsansvar för kostorganisationen, som för kommunfullmäktiges kvalitetsmål, underställs kommunstyrelsen prövningen av åtgärden och den bedömda kostnadsminskningen på kronor. Socialförvaltningen Lars-Göran Berg Förvaltningschef

7

8

9 1/5 Socialnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Lars-Göran Berg Telefon: E-post: SOCIALNÄMNDENS KOSTNADSREDUKTIONER PRISSÄTTNING FÖR KOST TILL SÄRSKILDA BOSTÄDER Dnr: SON , Bakgrund Socialnämnden har som sin uppgift att bedriva verksamheten inom kommunfullmäktiges angivna ekonomiska ramar och mål. Basen för nämndens ekonomiska arbete finns i kommunfullmäktiges ekonomiska styrprinciper. I avsikt att skapa realitiska anpassningar har nämndens olika verksamheter varit föremål för ekonomisk översyn. Verksamhetens styrning liksom ekonomistyrningen är delmoment, liksom verksamhetens förutsättningar. I förutsättningar läggs då in uppdragen i förhållande till lagstiftning och de krav som ställs inom medicinsk säkerhet, socialrätt, arbetsmiljö mm. Innan sparåtgärder kan genomföras, är det nödvändigt att klargöra varje verksamhets effektivitet. Att bedöma denna kan vara svårt i socialt arbete men fördjupade studier kan göras i interna ekonomiska analyser, trender, men också ifråga om jämförelser med andra med liknande förutsättningar. I öppna jämförelser redovisas ett betydande jämförelsematerial grundat på offentlig statistik och räkenskapssammandraget. Socialförvaltningen har granskat de särskilda bostäderna för äldre. Denna granskning har avstämts avseende begrepp som täthet d.v.s. personal tillgänglig per vårdtagare. Täthetsstudien har jämförts med öppna redovisningar från andra kommuner samt ett antal djupare studier av professionella revisorer såsom PWC m.fl. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

10 2/5 Med denna som grund jämförs kostnadsredovisningen från boksluten, liksom kostnaderna per boende, i öppna jämförelser. Socialförvaltningen gör bedömningen Lysekils äldreboenden håller i ett riksperspektiv genomsnittligt kostnadsläge i kronor per plats. I krontal något högre än medelvärdet i landet, men inte anmärkningsvärt. Antalet anställda per boende ligger under en ganska genomsnittlig täthet Socialförvaltningen har i allt analysarbete 2015 anlagt följande perspektiv - Åtgärdande av avvikelser eller kostnader som nämnd och förvaltning kan påverka - Åtgärder eller förhållanden nämnden inte kan påverka - Åtgärder andra i kommunen kan påverka men som socialnämnden själv inte kan påverka Den stora kostnadsmassan inom äldreboendet är personalkostnaden. De andra är kostnaderna för hyra, såväl netto som brutto. Den tredje faktorn av betydelse är kostnaderna för köpt kost. Personalkostnaderna kan nämnden påverka intill en viss gräns där medicinsk säkerhet, kvalitet i omsorgen bedömd av tillsynsmyndigheter samt arbetsmiljöförhållande, inom de gränser som den lagstiftningen reglerar. Hyreskostnaderna kan nämnden inte påverka. Hyreskontrakten för Skärgårdshemmet har mycket långa kontraktstider och har höga kostnader avtalade i kronor per kvadratmeter. Det ombyggda sjukhuset ger också en alltför stor yta som drar upp kostnadsbilden för boendet. Nämnden kan reglera den enskildes hyra till en viss del men KBT-regler samt den enskildes rätt till förbehåll påverkar hela nämndens avgiftsintäkter, så åtgärdsområdet är begränsat. I perspektivet 20 år är hyrorna för just Skärgårdshemmet synnerligen svårpåverkade. Eventuella förändringar i ombyggnader drar upp kvadratmeterpriset ytterligare. Betydande ytor ingår inte heller i debiterbar yta utan belastar direkt nämndensekonomi. Nämndens debiteringar av kost för de boende grundar sig på volymen boende samt av kommunen fastlagt pris. Den reella påverkansmöjligheten är mycket marginell och resultatet av kommunfullmäktiges beslut av kostorganisation samt system för prissättning samt faktiskt prissättning.

11 3/5 Budgetarbetet 2015 Socialförvaltningen har analyserat verksamhetens kostnader och debiteringar från köksenheten. Förvaltningen har också genomfört studier kring kostnadslägen för den typ av måltidsverksamhet för samma målgrupp. Här bedömer vi att i Lysekil finns en betydande överkostnad för kosten i vård och omsorg. Utifrån redovisningen 2014 ligger den faktiska debiterade kostnaden på cirka 6800 kr/brukare och månad. Utifrån den avgift som den enskilde betalade 2014 blir kommunens subvention upp emot 4000 kr per månad. 170 brukare erhåller denna, vilket motsvarar en subventionerad måltid enbart för äldreboenden med drygt kronor per år. I Karlstad kommun finns ett politiskt beslut att den enskildes avgifter skall täcka produktionskostnaderna. Det betyder att inga skattepengar avsedda för vård och omsorg används för subvention av vårdtagares kost. Om Lysekils kostnader för Äldreboende från Öppna jämförelser/ räkenskapssammandraget i kronor per plats korrigeras med överkostnaden, alltså beloppet för subvention per boende, förändras kostnadsbilden och en årsplats för äldreboende i Lysekil blir lägre än för vad som är medeltal för riket. I budget för 2015 har verksamhetes ekonomiska förutsättningar förändrats. För våra äldreboenden har vi helt tagit bort budgetmedel för extra personal som behövs i vissa lägen för särskilt vårdkrävande boende eller boende med särskilda sjukvårdsbehov. Vi har helt tagit bort medel för så kallat extra vak. Det är kostnader som uppstår för stöd till personer i livets slutskede om anhöriga inte orkar eller om det är palliativa insatser. I övrigt är medel för utbildning och kringkostnader otroligt begränsade. Inom de särskilda boendena kan verksamheten inte heller följa ingånget avtal med fackliga organisationer avseende samverkan/apt. Anställda inbjuds på sin fritid att delta i samverkan vilket knappast gäller för någon annan personal i kommunen. Övervägande När kostnaderna skall minskas inom socialförvaltningen uppstår nu en komplicerad avvägning. - Skall personalresurserna för omvårdnad minskas än mer i den primära omvårdnaden utifrån att det är socialnämndens eget åtgärdsområde? eller - Skall nämnden ta initiativ till att försöka påverka nämndens kostnader inom områden inom kommunen som andra kan påverka och där underlag finns till att förändringar skulle kunna ske?

12 4/5 Lysekils kommun har för 2015, såvitt bekant är, fastställt avgiften/taxan för kost genom beslut i kommunfullmäktige. Ej heller har socialförvaltningen kunnat se att taxan/avgiften är kopplad till kommunfullmäktigebeslut i förhållande till något basbelopp års pris redovisas på tjänsteskrivelse från ekonomichefen. Här anges ett fullkostpris på kr/boende och månad. Genom det styrsystem som kommunen fastlagt ingår inte t.ex. mjölk eller pålägg eller sylt till gröten utan denna måste extrabeställas till varje enhet/individ. Det betyder att den angivna prisnivån inte är den korrekta. Med de beställningar som faktiskt görs för att uppnå en skälig frukost med rena basvaror debiteras äldreboendena denna. Här kan vi se utifrån redovisningen 2014 att är inte avgiften utan runt kr. Mjölk, pålägg, sylt till gröt mm tillkommer med cirka kronor per år. Socialnämndens debiterade kostnader från kostenheten innehåller tre delar - Fast avgift grundavgift som uttas oaktat det sker variationer i faktiskt nyttjande och med lång uppsägningstid - Grundavgiften fastställd av ekonomichefen 2015 på kr/månad - Tilläggspriser till en genomsnittlig faktisk kostnad på kr/månad Socialförvaltningen har synnerligen begränsade möjligheter att påverka kostnaderna. Antalet boende (170) ger direkt en debitering på nämndens ansvar. Grundpriset är fastställt formellt och transparent. Tilläggspriserna kan variera beroende på om de boende inte vill ha mjölk eller sylt. I realiteten är styreffekterna försumbara och gynnar en nivå av administration och begränsar den faktiska begripligheten i hur systemet fungerar. Ekonomistyrningens huvudprinciper i kommunal verksamhet Inom kommunens verksamheter finns avvägningar mellan uppdrag, resurser, tvingande förutsättningar, lagkrav mm. Verksamhetsledning har då att prioritera och genomföra avvägningar utifrån olika politikområden. Socialnämnden har inom verksamhetsområdet äldreboende vissa påverkans- och avvägningsmöjligheter. Socialnämnden bedömer att det är uppenbart att de effekter den interna prispolitiken i sig har, medför betydande förändringar över politikområden och påverkar livsförhållanden för de allra mest utsatta i samhället, de svårt sjuka, demenssjuka och de med palliativa insatser. I nivån på avvägningen mellan dessa bör en rimlighetsbedömning av rationaliseringspotentialen ske. Detta fråntar på inget sätt socialnämnden sitt uppdrag till budgetåtgärder för de verksamheter nämnden har ansvar.

13 5/5 Socialnämnden vill göra kommunstyrelsen uppmärksam på att kommunens interna prissättning för kosten behöver omprövas, såväl till sin struktur som på prisnivå. Avvägningen mellan minskning av omvårdnadspersonal och rationaliseringar inom storkök är inte ett uppdrag som socialnämnden kan klara på egen hand. Socialnämnden anser att det är angeläget med ett politiskt ställningstagande med beaktande inte enbart av produktionsenhetens behov utan utifrån kommunens totala ekonomiska utrymme. I denna skrivelse behandlas primärt förhållande mellan kostverksamhet och äldreomsorg. Samma förhållande finns inom LSS-verksamheten med liknande ekonomiska effekter. Med hänvisning till en kammarrättsdom om avgifter inom LSS och yttranden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) behandlas det förhållandet särskilt av socialnämnden utan beaktande av de ekonomiska effekterna från Framgent måste verksamheten med storköksproducerad mat sannolikt upphöra inom LSS-verksamheten. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Utifrån de frågeställningar som lagts fram i socialförvaltningens tjänsteskrivelse begär socialnämnden att kommunstyrelsen fastställer ett pris för måltidsproduktionen till de målgrupper av brukare som finns inom socialnämndens ansvarsområde. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars-Göran Berg Förvaltningschef

14

15 1/2 Socialnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Lars-Göran Berg Telefon: E-post: FÖRSLAG TILL KOSTNADSREDUCERING INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN Dnr: SON , Bakgrund Socialnämnden har totalt sett en obalans som är betydande. Besparingsåtgärderna som kommunen beslutat om avseende individ- och familjeomsorgen har i huvudsak bestått i ambitioner kring hemmaplanslösningar, som alternativ till institutionsvård. Verksamheten Ungbo var en utmärkt satsning som utifrån förvaltningens kunskap och erfarenheter gett gott resultat. För 2014 förelades individ- och familjeomsorgen ett direkt sparbeting på ca 4 miljoner kronor, med hänsyftning till effekter av förebyggande åtgärder. Den angivna besparingsnivån var inte realistisk varför underskottet 2014 blev ca 3 miljoner kronor som försämrar totalresultatet. Överväganden Orealistiska sparåtgärder skymmer möjliga åtgärder. Förvaltningen bedömer inte det som möjligt att verksamhetens kostnader kan sjunka ned till utsatt budgetnivå Avvägningen mellan satsningar på offensiva förebyggande insatser måste balanseras med realistiska planer och en hållbarhet. I nuvarande budgetläge är det inte realistiskt med minskning av placeringskostnaderna med 3,0 miljoner kronor. Här gäller då för socialnämnden kommunfullmäktiges ekonomiska styrprinciper. Risker med avveckling av förebyggande insatser skall alltid vägas mot risker med kostnadsökningar på tvingande insatser. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

16 2/2 Beslut om placeringar på behandlingshem och externa verksamheter hanteras i huvudsak av socialnämnden genom formella politiska beslut. Socialnämnden har då en direkt reell styrmöjlighet och kan då ta hänsyn till såväl lagkrav, mål, som ekonomiska resurser. Förvaltningschefen föreslår, utifrån sitt uppdrag att följa kommunfullmäktiges ekonomiska styrprinciper, att verksamheten Ungbo avvecklas. Avdelningschef för individ- och familjeomsorg får därefter i uppdrag att utveckla en öppenverksamhet för utsatta ungdomar som kan bo kvar i sitt eget hem i en reviderad form, med en minskad kostnad på kronor jämfört med budget Förslag till beslut Den förebyggande verksamheten Ungbo avvecklas som en del av tillämpningen av kommunfullmäktiges ekonomistyrningsprinciper. Avdelningschef individ- och familjeomsorg får i uppdrag att utveckla en förändad verksamhet för målgruppen ungdomar med stödbehov som bor kvar hemma, till en kostandsram på 1, 5 miljon kronor mindre än budget för Ungbo Socialförvaltningen får i uppdrag, att till nämndens sammanträde i juni 2015, redovisa förslag till en omstrukturerad verksamhet enligt intentionerna i tjänsteskrivelsen. Socialförvaltningen Lars-Göran Berg Förvaltningschef

17

18 1/3 Socialnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Lars-Göran Berg Telefon: E-post: DOM I KAMMARRÄTTEN AVSEENDE SYSTEM FÖR FASTSTÄLLANDE AV AVGIFT FÖR KOST INOM LSS-VERKSAMHETEN Dnr: SON Bakgrund Kammarrätten i Stockholm har tagit ställning till ett ärende mellan Vänersborgs kommun och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, avseende prissättning och system för kost för enskilda som bor i boende med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9:9. I domen, Mål , fastställde Kammarrätten en dom av Förvaltningsrätten i Stockholm, Mål , , grundat på ett överklagande över Socialstyrelsens vitesföreläggande av Vänersborgs kommun. Socialstyrelsen förelade ett vite och Kammarrätten krävde av Vänersborgs kommun kronor om de boende på Brinkebo gruppbostad fick andra avgifter än enbart debitering av råvarukostnader. Sakfrågan handlade om hur kommunen med sitt prissystem för leverans av kost och tillagning av densamma kunde tillämpa samma principer som inom vård och äldreomsorgen. I grunderna för domskälen anförs ett bredare perspektiv som leder fram till den delen som rör hela sättet för hur kosten inom LSS arrangeras. Överväganden Kommuner har att rätta sig efter domstolarnas beslut och dessa ska ses som vägledande för kommunens verksamhet. Vänersborgs kommun har juridiskt prövat avgiftssättning och system för kostverksamheten som nu gränssatts av domstolen. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

19 2/3 Avgiftssättning får enbart gälla för råvaror och inte för tillagning, transporter, förpackningar osv. Såväl domstolen som tillsynsmyndigheterna IVO och Socialstyrelsen breddar sina ställningstaganden till organisationen av själva verksamheten. Av särskild vikt är att uppmärksamma IVO:s resonemang: Liksom Förvaltningsrätten anser Inspektionen för vård och omsorg att den hjälp en boende i en bostad med särskild service för vuxna får med inköp och tillagning av en måltid inte är något som sker i anslutning till den beviljade insatsen, utan får betraktas som en del av själva insatsen. Det har varit lagstiftarens avsikt att människor inte ska ha merkostnader på grund av funktionshinder. Utgångspunkten är att stöd och service enligt LSS ska vara avgiftsfri, men att den enskilde själv bör svara för sina matkostnader. Tillredning av måltider i bostad med särskild service ingår som en del i stödet till en enskild som behöver sådant stöd. Någon avgift för transport, köksutrustning, tillagning m.m. ska därför inte tas ut, oavsett om den enskilde är med och handlar eller inte. Mot bakgrunden av intentionerna med lagen måste detta gälla även i de fall då den enskilde på grund av sitt funktionshinder inte har förmåga att delta praktiskt i matlagningen. Tillsynsmyndighetens utgångspunkt grundar sig på förarbeten till gällande lagstiftning. Boende i gruppbostad har rätt till helt andra kvalitetsnivåer än för boende inom äldreomsorg. Domstolens resonemang är att det strider mot LSSlagen som ger den enskilde rätt till goda levnadsvillkor och rätt att få leva som andra. IVO:s skäl som Kammarrätten gillar är att tillagning av måltider är inte något som sker i anslutning till själva insatsen. Det är insatsen. Lysekils kommuns lösning på kostfrågorna samt prissättningen, måste enligt socialförvaltningens mening anpassas till gällande rättsläge. De politiska nämnder som tidigare styrde socialtjänsten har behandlat frågan om organisation av kosten. En lösning som lyftes fram var enligt lagstiftningens intentioner. Vissa bemanningseffekter finns att beakta. Förvaltningens erfarenhet är att det är mycket vanligt att kost inom LSS verksamheten hanteras enligt IVO:s resonemang.

20 3/3 Förslag Med hänvisning till vad som anförs i denna tjänsteskrivelse föreslås socialnämnden besluta Socialförvaltningen får i uppdrag att utarbeta ett konkret genomfört system för matlagning för personer med stöd i boendet/gruppboende enligt LSS enligt rättsläge och lagstiftarens intentioner. I dialog med kommunstyrelsen och berörda verksamheter begär socialnämnden att LSS-verksamheten frikopplas, såväl från prissättning som från produktion, från den gemensamma kostorganisationen enligt en gemensam tidsplan. Socialförvaltningen Lars-Göran Berg Förvaltningschef

21 1/1 Socialnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Malin Petzäll Telefon: E-post: Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun 2014 Dnr: SON Bakgrund Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utöver vad som framgår där ska patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 (M och S). Patientsäkerhetsberättelsen ska enligt författningen ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna patientsäkerhetsberättelsen 2014 och att den publiceras på kommunens hemsida. Socialförvaltningen Lars-Göran Berg Förvaltningschef Malin Petzäll Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

22 Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun År 2014 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet Malin Petzäll Dnr: SON Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

23 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 9 Samverkan med patienter och närstående 9 Resultat 10 Övergripande mål och strategier för kommande år 15 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

24 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten. Alla personlyftar har genomgått besiktning, arbetskläder för yrkesgrupperna i hemsjukvård och hemtjänst brukas. En struktur för kommunikation brukas vid 1177-uppdrag så kallad SBARrapportering. SBAR står för: Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation. Nationell patient översikt (NPÖ) har kommunen anslutit sig till. Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll Avvikelser och negativa händelser registreras, utreds och återförs till verksamheterna. Journalgranskning. Loggning. Hur risker för vårdskador identifierats och hanterats En allmän åtgärd för alla patienter som vaknar på natten är att de erbjuds något att äta. Uppföljning av ordinationer ska ske var 6:e månad och vid behov. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser. All hälso- och sjukvårdspersonal rapporterar avvikelser. Återkoppling sker efter utredning till personalgrupper. Förslag till förbättringsåtgärder utformas i samråd med personalen och enhetschefer. Hur patienter och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats Klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga hanteras enligt kommunens rutiner för inkomna synpunkter. Dessa diarieförs och utreds. Under utredningen sker en dialog med patienter/närstående. Vid avslut lämnas svar till den enskilde. Hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet Hälsotillstånd/plan upprättas vid inflyttning till särskilt boende i samråd 3

25 med patient/närstående. Samråd sker vid skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. Journalgranskning visade att det finns information om anhörig/närstående i alla granskade journaler. Skriften min guide till säker vård har delats ut till samtliga personer med kommunal hälso- och sjukvård och/eller hemtjänst. De viktigaste resultaten som uppnåtts PPM nationell prevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler. har genomförts ,5% hade en följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, vilket är ett anmärkningsvärt lågt resultat. Hygienombudsträffar återupptogs vår och höst. PPM resultatet delgavs verksamheten och egen undersökning i ordinärt boende gjordes också. Efter detta som uppföljning gjordes i november 2014 utan verksamhetens kännedom en mätning ytterligare. Totalt har 115 personer observerats av dem var 90st (78,2%) följsamma till gällande klädregler och hygienrutiner. Sjuksköterskorna registrerar dödsfall i Palliativregistret. Målen för sjuksköterskornas arbete är satt utifrån parametrar från Palliativregistret. Resultat från 2013 har lyfts i syfte att bli bättre och en arbetsgrupp har tillsatts för att skapa gemensamt arbetssätt kring palliativ vård i kommunen. Enligt öppna jämförelser så är andelen avlidna som före döden fått informerande samtal om att han/hon är döende ökat från 2013, 49% till 2014, 67%. Att jämföra med rikets 57 %. Personer med en vid behovs ordination av opiod i injektionsform mot smärta i livets slutskede 96% att jämföra med riket 93%. Andel avlidna där anhöriga har erbjudits eftersamtal är 72 % att jämföra med riket 67%. 4

26 Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbete SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Verksamheten skall ha ett öppet förhållningssätt, underlätta för brukare, närstående och medborgare att ta del av våra insatser samt ha ett gott personligt bemötande. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Socialförvaltningen 1. fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen, 2. ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt med mål, organisation, rutiner, metoder och vårdprocesser som säkerställer kvaliteten, och 3. ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet inom ansvarsområdet är så utformat att vårdprocesserna fungerar verksamhetsöverskridande. Verksamhetschef för hälso- och sjukvård 1. inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, 2. ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås, 3. ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1. inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, 2. ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården Enhetschef Enhetschef skall medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, riskoch avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Till detta ansvarar enhetschef för att rutiner och riktlinjer är kända och efterlevs i sin verksamhet så att en god patientsäkerhet uppnås. 5

27 Hälso- och sjukvårdspersonal skall medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Registrering och uppföljning av avvikelser inom följande områden: Fallrapport utredning, genomgång av fall på teamträffarna där samtliga professioner som finns runt den enskilde medverkar. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS. Läkemedelsavvikelser utredning, genomgång av avvikelsen mellan berörd personal och enhetschef. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS. Avvikelse HSL- patientbundet och Avvikelse ej patientbundet utredning, genomgång av avvikelsen mellan berörd personal och enhetschef. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS. Återkoppling till verksamheterna. Anmälan /rapport Medicinteknisk avvikelse utredning, genomgång av avvikelsen mellan berörd personal och enhetschef. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS, ev. anmälan till Läkemedelsverket och tillverkaren. Återkoppling till verksamheterna. Förbättringsarbete avvikelse i KLARA SVPL samt gemensam rutin för samordnad vårdplanering Inkomna avvikelser från regionen skickas till respektive enhet för utredning och åtgärder. Svar till regionen. Teamträff Teamträffar sker med regelbundenhet där medverkande är biståndshandläggare, vård- och omsorgspersonal, enhetschef, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut och sjuksköterska. Medverkande varierar utifrån behov, här sker uppföljning, plan upprättas eller revidering av plan utifrån den enskildes behov. Rutiner har under 2014 uppdaterats och fokus på deltagande gjorts. Generellt har sjuksköterskor i ökad grad kunnat medverka i förhållande till

28 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Alla som skrivs in i den kommunala hälso- och sjukvården ska där det är relevant, bedömas utifrån risk för fall, risk för undernäring och risk för trycksår. Det ska dokumenteras i patientens journal och i kvalitetsregistret Senior alert. Dödsfall har registrerats i Svenska Palliativregistret. Samtliga personlyftar besiktigas årligen. SBAR-rapportering vid 1177-uppdrag har införts. En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till tillbud och händelser i vården är, att det på ett eller annat sätt brustit i kommunikationen mellan personer eller olika verksamheter. God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen. Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld verksamhet, där en stor mängd kritisk information om enskilda patienter överförs mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter. Otydlig kommunikation och informationsöverföring kan leda till att patientsäkerheten hotas. Med en fastställd struktur för hur kommunikationen och informationsöverföringen ska gå till, minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. En sådan struktur för kommunikation är SBAR, som står för: Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation. Anslutna till nationell patient översikt (NPÖ), en del av E-hälsa. E-hälsa utvecklar välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Behörig vårdpersonal är arbetsterapeuter, fysioterapeuter/sjukgymnaster och sjuksköterskor. Lysekils kommunala hälsooch sjukvård kommer inte i nuläget att producera någon journalinformation utan endast i nuläget konsumera det som producerats av andra vårdgivare. Nyttan med NPÖ är stor. Tjänsten ger patienten ökat inflytande då NPÖ visar om man gett sitt samtycke till att vårdpersonal läser informationen. Patienten kan spärra den information han/hon inte vill att en annan vårdenhet ska se. Nyttan med NPÖ inom vården är flera och ger: - Ökad vårdkvalitet tack vare helhetsbild av patienten 7

29 - Mindre kostsamt och tidskrävande dubbelarbete - Bättre planering och samordning mellan vårdgivare Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Jämförelser av nationella register såsom Svenska Palliativregistret. Sjuksköterskorna registrerar dödsfall i Palliativregistret. Mål för sjuksköterskornas arbete är utifrån parametrar från Palliativregistret. Resultat från 2013 har tagits upp med hälso- och sjukvårdspersonalen för samtal om hur resultat kan förbättras. Journalgranskning har gjorts en gång Jämförelser görs med resultat av Öppna jämförelser. Loggning har genomförts 2 gånger under Urval av loggposter har skett genom en kombination av systematik och slumpmässighet. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 KLARA samordnad vårdplanering gemensamma rutiner för kommun/sjukhus och primärvård för vårdplanering och informationsöverföring i Västra Götaland. Gemensam avvikelserapportering för förbättringsarbete. Lysekils läkarhus och Lysekils Vårdcentral samverkansavtal finns, möten med representanter från kommun och primärvård sker minst 2 gånger/år. Tandvårdsenheten Intyg för nödvändig tandvård och munhälsobedömning förskrivs av kommunen. Utbildning till omvårdnadspersonal av tandhygienist. Hygiensjuksköterska i NU sjukvården ger kommunen rådgivning vid behov och utbildning 1 gång per termin. Centrum för läkemedelsnäraprodukter gemensam för Regionen och alla kommunerna i Västra Götaland förskrivning av inkontinensprodukter och kosttillägg. Utbildning till omvårdnadspersonal av inkontinenssjuksköterska. Vårdsamverkan Fyrbodal och Lilla Edet samarbete i vårdfrågor mellan 15 kommunerna i Fyrbodal och Lilla Edet, gemensamma vårdprogram. Uppdelade i närsjukvårdsgrupper. Lysekil, Munkedal och Sotenäs bildar en grupp. Kommunförbundet Fyrbodal och Lilla Edet samarbete och närverksträffar i område hälsa. 8

30 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys för händelse av extremt väder såsom vindstyrka, snöfall och stora regnmängder. Riskanalyser har använts för enskilda patienter vid hemgång från korttidsboende och sjukhus till ordinärt boende. Patienter med omfattande hälso- och sjukvårdsbehov. Riskanalys har gjorts beträffande bemanning på särskilt boende nattetid. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 All personal rapporterar avvikelser och negativa händelser i verksamheterna. Blanketter för olika typer av avvikelser finns tillgänglig för enheterna. Varje avvikelse utreds av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast/fysioterapeut tillsammans med enhetschef och införs i verksamhetens digitala avvikelsesystem. Från 1 januari 2015 så kan rapporteringen registreras elektroniskt direkt av den som uppmärksammat bristen. Allvarliga avvikelser rapporteras direkt till MAS. Återkoppling till enheterna på teamträffar eller arbetsplatsträffar. Vid allvarliga händelser deltar MAS i träffarna för återkoppling och information. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Diarieförs och utreds av berörd tjänsteman. Dialog, ev. möten med berörda parter. Resultat återförs till alla berörda. Redovisning till nämnderna om ärendet har kommit via Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under 2014 har inga ärenden kommit via IVO. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Sammanställning av klagomål och synpunkter görs av MAS och rapporteras till ledningen. Klagomål och synpunkter från den enskilde Antal Under 2014 registrerade patientnämnden 0 ärenden som rörde Lysekils kommun. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samordnad vårdplanering mellan primärvård, sjukhus, kommun och patien- 9

31 ten/närstående sker genom det gemensamma systemet KLARA-svpl. Patienterna planeras hem med arbetssättet Trygg hemgång. Samordnad vårdplanering görs via telefon. Vård- och omsorgsplanering görs hemma hos patienten direkt efter hemkomsten tillsammans med närstående. Representanter från kommunen är biståndshandläggare, baspersonal, arbetsterapeut, fysioterpeut/sjukgymnast och sjuksköterska. Vid inflyttning till särskilt boende inhämtas uppgifter om hälsotillstånd och det upprättas en plan i samråd med patient/närstående inom 1vecka. Vid behov av skydds- och frihetsinskränkandeåtgärder sker samråd med närstående. Arbetsterapeuter har bjudit in närstående till information kring arbetsställningar, förflyttning och hjälpmedel. Vid de särskilda boendena har sjuksköterskor medverkat vid anhörigträffar. Rutin för kontakt med anhöriga poängteras specifikt vid introduktion av nyanställda. Skriften min guide till säker vård från Socialstyrelsen har beställts i 500 exemplar och har delats ut till samtliga personer med kommunal hälso- och sjukvård eller hemtjänst. Min guide till säker vård är en handbok för patienter som har eller kan komma att ha upprepade kontakter med vården. Guiden ska öka patientens delaktighet i den egna vården och på så sätt göra vården säkrare. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Sjuksköterskorna har givit läkemedelsutbildningar för vård-och omsorgspersonalen inför delegering. Utbildningen är uppdelad i tre steg där det första steget behandlar lagar och om skyldigheten att rapportera avvikelser. Steg två behandlar hanteringen av läkemedel. Det avslutande steget inför själva delegeringen har respektive sjuksköterska genomgång med den som ska erhålla delegering. Tabell 1 översikt antal utbildad vård- och omsorgspersonal. Delegeringsutbildning Läkemedelshantering Insulin Totalt Sjuksköterskor har även givit undervisning för vård- och omsorgspersonal i hantering och skötsel av sondmatning, sugning av luftvägar och skötsel av tracheostomi. För att sedan kunna erhålla delegering för att kunna utföra arbetet. Dessa görs oftast i mindre grupp i direkt anslutning till enskild patient. Arbetsterapeuter och fysioterapeut/sjukgymnaster har gett vård- och om- 10

32 sorgspersonal undervisning i introduktion i förflyttning. 10 tillfällen har arrangerats. 69 personer har deltagit. En enkel enkätundersökning har gjort med ett urval av personal från hemtjänst utifrån deras egen bedömning av kunskaper inom rehabs ansvarsområde. Sjukgymnaster har givit utbildning för baspersonal i hanterandet av hostmaskin detta inför delegering av arbetsuppgiften. En arbetsgrupp har tillsatts för att skapa gemensamt arbetssätt kring palliativ vård. Personalgrupper utifrån störst behov har givits muntlig redovisning. Utbildning och information om hygien ges till alla nyanställda vid introduktion. En sjuksköterska har genomgått utbildning inom inkontinensvård för att öka kunskapen kring problemområdet en 7,5 hp kurs vid Högskolan Väst. Vidare har alla sjuksköterskor fått en dags utbildning i inkontinens. Samt rollen inkontinensombud har instiftats, dessa ombud har fått en dagsutbildning i inkontinens. Två sjuksköterskor har genomgått utbildning till handledare för att kunna handleda studenter. Att kunna handleda studenter på ett sätt som följer vårt avtal med högskolan Väst. Detta ett led i att säkerställa kvaliteten i den kliniska utbildningen som ges till sjuksköterskestudenter när de utbildas i vår verksamhet. Två sjuksköterskor, två enhetschefer och en arbetsterapeut har gått en 5- dagarsutbildning i demens. All legitimerad personal har genomgått en heldags utbildning i ICF för att utveckla dokumentationen. ICF har fokus på den enskildes möjligheter till aktiviteter och delaktighet och hur omgivnings- och personliga faktorer påverkar detta. Med modellen kan människans funktionstillstånd beskrivas liksom de möjligheter och hinder som påverkar möjlighet till aktiviteter och delaktighet. Ytterligare en 2-dagars utbildning i ICF arrangerades i slutet av Uppstart av ett Senior Alert team med sjuksköterska, arbetsterapeut och undersköterskor och tillsammans har de genomgått en teamutbildning vid Högskolan Väst. Processmått Journalgranskning Under november 2014 gjordes en planerad gransking av journaler inom den kommunala hemsjukvården i Lysekils kommun. 70 stycken journaler valdes ut vilket är ca 15 % av alla inskrivna. En sedan tidigare framtagen mall användes. Granskningen utfördes av 3 olika personer. Resultatet av granskningen har sammanställts. Kvaliten bedömdes som inte bra, mindre bra, bra eller mycket bra. 11

33 10 % bedömdes som inte bra. 49 % bedömdes som mindre bra 35 % bedömdes som bra 4 % bedömdes som mycket bra 30 % innehåller riskbedömning av risk för malnutrition. 28 % innehåller riskbedömning av risk för trycksår. 31 % innehåller riskbedömning av risk för fall. Riskbedömningar för fall, trycksår och malnutrition görs för patienter med hemsjukvård, det dokumenteras i patientens journal. Vidare ordineras åtgärder utifrån bedömningarna också detta i patientens journal. Detta har inte registrerats i Senior Alert tidigare därav har inget resultat tidigare kommit med i öppna jämförelser vård och omsorg. Som övergripande mål för 2014 fanns att alla riskbedömningar skulle registreras i Senior Alert. Så blev inte utfallet. Tabell 2 översikt registrerade riskbedömningar Antal registrerade riskbedömningar i Senior Alert % Lysekils kommun Registret har fått en kontaktperson med ansvar för att hämta hem och sprida ny kunskap. Vidare har en rutin med rollfördelning skapats. Detta tillsammans med satsningen på utbildning och bildandet av Senior Alert-team förväntas ge ett förbättrat resultat under Sjuksköterskorna registrerar dödsfall i Palliativregistret. Målen för sjuksköterskornas arbete är satt utifrån parametrar från Palliativregistret. Resultat från 2013 har lyfts i syfte att bli bättre och en arbetsgrupp har tillsatts för att skapa gemensamt arbetssätt kring palliativ vård i kommunen Enligt öppna jämförelser så är andelen avlidna som före döden fått informerande samtal om att han/hon är döende ökat från 2013, 49% till 2014, 67%. Att jämföra med rikets 57 %. Personer med en vid behovs ordination av opiod i injektionsform mot smärta i livets slutskede 96% att jämföra med riket 93%. Andel avlidna där anhöriga har erbjudits eftersamtal är 72 % att jämföra med riket 67%.. PPM nationell prevalensmätning av trycksår. Har genomförts Andel med trycksår - v cirka 6,2 % att jämföra med riket 9,4%. 12

34 Källa: SKL. PPM nationell prevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler Har genomförts Tabell 3 Korrekta basala hygienrutiner och klädregler särskilt boende Antal personer Korrekta basala hygienrutiner och klädregler Enhet Nej Ja Summa Bojen Kompassen Linden Lysekilshemmet 1: Lysekilshemmet Lysekilshemmet Skäret Stångenäshemmet Stångenäshemmet Vågen Summa Villkor: Kommun är Lysekils kommun, och studie är PPM-BHK VT-14. Rapporten kördes Källa: SKL. 64 personal hade inte en korrekt följsamhet vilket innebär att 74,4% hade inte en följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. 25,5% hade en följsamhet. Övriga enheter rapporterade inte före deadline och kunde därav inte inkluderas i SKL:s nationella mätning. I ordinärt boende föreligger svårigheter att observera korrekt följsamhet till basala hygienrutiner. Här gjorde kommunen en egen mätning av följsamheten till klädregler. Resultatet presenteras nedan. Tabell 4 Korrekta klädregler habiliteringspersonal, korttidsavdelning och hemtjänst Korrekt följsamhet i klädregelns alla led Antal observationer 64,7% 136 hemtjänst + kortidsavdelning 70% 10 habiliteringspersonal Senare gjordes på uppdrag av hygiensjuksköterska Marie Eriksson, Nusjukvården en uppföljning med hjälp av kommunens hygienombud. Och 13

35 här är det bara hemtjänst och äldreboenden som har observerat, inga LSSverksamheter. Se tabell 5. Tabell 5 Korrekta basala hygienrutiner och klädregler Korrekt följsamhet Ja Nej Summa Hemtjänst/säbo Totalt har 92 personer observerats och av dem var 64 korrekta d v s 69,5%. Efter detta gjordes ytterligare en uppföljning november 2014 utan verksamhetens kännedom. Totalt har 115 personer observerats av dem var 90st (78,2%) följsamma till gällande klädregler och hygienrutiner. Resultatmått Översikt av antal avvikelser Läkemedel Fall Lex maria anmälan Patientnämnden Direkt anmälan till Socialstyrelsen/IVO från patient/närstående Översikt av antal avvikelser Avvikelser har undersökts för en bedömning av allvarlighetsgrad. Avvikelserna som varit av allvarlig karaktär har rapporterats direkt till enhetschef och MAS för åtgärd. År 2014 gjordes 0 Lex Maria anmälan av Lysekils kommun till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Att jämföra med 2013 då 3 Lex Maria anmälningar gjordes. Vårdövergångarna från regionalsjukvård till den kommunala hälso- och sjukvården är inte alltid sömlösa här pågår ett ständigt förbättringsarbete. Kommunen har rapporterat 27 avvikelser till regionen och kommunen har fått 4 avvikelser till sig från regionen. Resultat av loggning En rutin för systematisk logguppföljning i vård- och omsorgsdokumentation har upprättats under Vårdgivare är skyldig att genomföra systematisk logguppföljning för att säkerställa ett gott integritetsskydd. Rutinen grundar sig på Patientdatalagen (2008:355) 4 kap. Grundläggande bestämmelser om 14

36 inre sekretess och elektronisk åtkomst inom en vårdgivares verksamhet. Inre sekretess 1 Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Rutinen grundar sig vidare på Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) samt på Datainspektionens tolkning av regelverket. Granskningen omfattar vem som har öppnat journalen/akten och läst eller skrivit ut. En bedömning görs av om personen varit behörig eller inte. Två loggningar har genomförts under 2014 där resultat var att samtliga var behöriga. Övergripande mål och strategier för kommande år Fortsatt utbildning av vård-och omsorgspersonal i avvikelsemodulen ska ges så att rapporten kan registreras elektroniskt direkt av den som uppmärksammat bristen. ICF utbildning ges till legitimerad personal och tillfällen för kollegial journalgranskning skapas för att utveckla dokumentationen vidare och förvalta den kunskap om ICF som erhållits och som ges fortsättningsvis under Träffar ska ske med regionens hygiensjuksköterska och kommunens hygienombud. PPM av basala hygienrutiner och klädregler våren PPM trycksår och fallrisk våren 2015 Ökad användning och registrering i kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) på våra demensenheter. BPSD är förkortning för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. BPSDregistrets syfte är att minska BPSD och lidandet som detta innebär och att genom detta, öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. Det är ett kvalitetsregister som personalen kommer åt via webben. Att arbeta med BPSDregistret och en bra struktur i omvårdnadsarbetet kan bidra till: ökad livskvalité för personen med demenssjukdom, implementering av de nationella riktlinjerna, personcentrerad omvårdnad och ett gemensamt språk för personalen, teamarbete och tydliga mål, kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar, att tydliggöra vårdtyngden och bidra till en verksamhetsutveckling. Övergripande mål och strategi för kommande år är vidare att utbilda fler administratörer i kvalitetsregistret BPSD.Målet nåddes inte 2014 och står därmed kvar för kommande år. Alla med kommunal hälso- och sjukvård som är 65år och äldre ska årligen riskbedömas i patientjournal och i kvalitetsregister. De med uppmärksammad risk ska också ha åtgärder dokumenterade i patientjournal och kvalitetsregister. Arbeta med 2014 års resultat från Svenska palliativregistret, att öka andelen efterlevandesamtal och användandet av smärtskattning. 15