Rapport. Gotländska ungdomars väg till arbete

Transkript

1 Rapport Gotländska ungdomars väg till arbete juni

2 1. INLEDNING BAKGRUND NÄRINGSLIV OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DEMOGRAFISK FÖRÄNDRING ÅLDERSAVGÅNGAR STÖRRE BRANSCHVISA ÅLDERSAVGÅNGAR ANTALET OCH ANDELEN UNGDOMAR ÅR I FÖRHÅLLANDET TILL BEFOLKNINGEN, GOTLAND RESPEKTIVE RIKET ANTALET UNGDOMAR PÅ GOTLAND, PERIODEN SAMT PROGNOS MED FLYTTNINGS- ANTAGANDE ÅR ANDELEN UNGDOMAR ÅR SOM STUDERAR OCH VALET AV STUDIER GOTLÄNDSKA UNGDOMARS STUDIERESULTAT I JÄMFÖRELSE MED RIKET GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLAN GOTLAND INTAGNINGSKRAV ARBETSPLATS-FÖRLAGD-UNDERVISNING (APU) HÖGSKOLAN UNGDOMARS VÄRDERING AV ARBETLIVET GYMNASIESKOLANS OCH FOLKHÖGSKOLANS SAMARBETE MED ARBETSFÖRMEDLINGEN UNGAS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN VAR JOBBAR DE GOTLÄNDSKA UNGDOMARNA, ÅR FÅR UNGDOMARNA JOBB GENOM ARBETSFÖRMEDLINGEN? GOTLAND, HISTORISKT HÖG UNGDOMSARBETSLÖSHET UNGDOMAR, ARBETSLÖSA OCH I PROGRAM SOM ANDEL AV BEFOLKNINGSGRUPPEN, PERIODEN UNGDOMAR, APRIL , GOTLAND OCH RIKET UNGDOMAR, PRIORITERADE GRUPPER UNGDOMAR, ARBETSLÖSA OCH I PROGRAM GOTLAND-RIKET GOTLAND HÖG UNGDOMSARBETSLÖSHET, VARFÖR? ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETE MED UNGDOMAR UNGDOMSFÖRMEDLAREN THERESE LINDER: SÅ HÄR JOBBAR VI MED UNGDOMAR LINDA SCHÖN, ARBETSFÖRMEDLINGEN JÖNKÖPING: VÄGEN TILL FRAMGÅNG ÄR VÅRT ARBETSSÄTT BIRGER LINDBERG, ARBETSFÖRMEDLINGEN PITEÅ: HALVERAD UNGDOMSARBETSLÖSHET FÖRETAGARE PÅ DE UNGAS SIDA DANSKA MODELLEN, FLEXICURITY MYNDIGHETER I SAMVERKAN (MIS) VAD TYCKER DE GOTLÄNDSKA ARBETSGIVARNA?... 15

3 19. ARBETSLÖSHETENS FÖLJESLAGARE EKONOMISKT BISTÅND TILL UNGDOMAR SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING FÖR UNGDOMAR, GOTLAND OCH RIKET, APRIL ANTAL SAMT ANDEL AV HELA GRUPPEN ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM FÖR UNGDOMAR, MAJ

4 1. INLEDNING Rapporten Gotländska ungdomars väg till arbete har tillkommit till följd av ett behov att få en gemensam målbild hur situationen ser ut för länets ungdomar i åldern år, med avseende på hur länets ungdomar arbetar, studerar och hur många som är arbetslösa. Rapporten beskriver även översiktligt likheter och skillnader i jämförelse med ungdomar i riket och för vissa delar även i jämförelse med några andra jämförbara län. Med en gemensam målbild som grund, är det Länsstyrelsens/Arbetsförmedlingens förhoppning att kunna initiera en bred samling i länet hur vägen till arbete för länets ungdomar kan förkortas. Vår grundsyn och vårt förhållningssätt i vårt dagliga arbete är att normen att arbeta och få sin inkomst av arbete gäller rimligen lika starkt hos ungdomar som hos andra åldersgrupper i länet. Rapporten inleds med en beskrivning av arbetsmarknaden på Gotland och befolkningsutvecklingen. I vilka branscher arbetar länets ungdomar jämfört med ungdomar i riket? Hur ser ungdomars studier ut med aveende på gymnasieskola och högskola och hur fungerar övergången till arbetslivet? Utifrån Länsstyrelsens /Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska uppdrag ägnas i rapporten särskild uppmärksamhet länets historiskt höga ungdomsarbetslöshet. Vi beskriver även vilka konsekvenser som kan följa av arbetslöshet. Rapporten redovisar även några goda exempel i arbetet mot ungdomsarbetslösheten och en beskrivning av den uppmärksammade danska modellen Flexicurity. Gotländska ungdomars väg till arbete har tillkommit på initativ av Länsstyrelsens/Arbetsförmedlingens prognosgrupp. Gruppen har, i samband med Arbetsmarknadsprognosen , sett ett behov av att närmare analysera de gotländska ungdomarnas väg till arbete i relation till ungdomars situation i riket. Rapporten har skrivits och sammanställts av Lennart Petersson Länsstyrelsen/Arbetsförmedlingen. Diagrammen har utformats av Jonas Karlsson. Underlag har hämtats från offentliga källor såsom AMS, SCB, Gotlands kommun, Folkhälsoenheten, Skolverket, Högskoleverket, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Ett flertal intervjuer har genomförts och bakgrundsmaterial har erhållits från olika samverkanspartners. Fyra ungdomar med sinsemellan olika situationer och två arbetsgivare som anställer mycket ungdomar har intervjuats. Intervjuerna kommer att publiceras i den slutliga rapport som planeras att tryckas senare under hösten BAKGRUND Vägen till arbete förefaller vara väsentligt längre för gotländska ungdomar i jämförelse med ungdomar i riket. Vilka möjliga orsaker kan finnas? Kan skillnader i ungdomarnas utbildning vara en förklaring? Vilken betydelse har strukturella och individuella faktorer? Behövs nya och modernare samarbetsformer? Är resurserna för att arbeta med ungdomar för knappa? Är ansvarsfördelningen mellan länets aktörer oklar, eller.? De gotländska ungdomarna har sedan 1996 i princip under varje kvartal haft en klart högre arbetslöshet än de unga i riket. Kan länets ungdomar de närmaste åren förvänta sig att få en förbättrad och likartad situation som sina kamrater på fastlandet? Att flytta, är det ett bättre alternativ? Är det Arbetsförmedlingen som ska fixa det hela, eller behöver hela länet samlas bakom en gemensam strategi för att bryta utvecklingen. Eller är situationen ödesbestämd? Naturligtvis sker idag ett omfattande och många gånger bra samarbete med ett stort engagemang hos många medarbetare och chefer inom näringsliv, myndigheter och organisationer. Men vi kanske behöver ta nya tag för att snabba upp resan? 1

5 3. NÄRINGSLIV OCH SYSSELSÄTTNING Länets näringsliv skiljer sig från riket som helhet, främst genom att andelen som är sysselsatta inom offentlig sektor på Gotland är klart högre än riket. Det innebär att utvecklingen inom denna sektor i stor utsträckning påverkar och bestämmer länets totala sysselsättningsutveckling. Näringsgrenarna hälso- sjukvård- och omsorg, handel och transport samt industri är de näringsgrenar som svarar för den största sysselsättningen på Gotland. Jämfört med riket har länet fler sysselsatta inom hälso- sjukvård- och omsorg, men lägre andel inom industri, handel och transport, den finansiella sektorn och företagstjänster. Inom de areella näringarna är sysselsättningsgraden på Gotland cirka 6 procent och för riket under 2 procent. De senaste fyra åren har länet förlorat cirka arbetstillfällen främst genom att länets näst största och tredje största arbetsgivare (Flextronics respektive Försvarsmakten) avvecklat i stort sett hela sin verksamhet på Gotland. Över åtta procent av länets sysselsatta har berörts. Riksdagen har beslutat att som kompensation för arbetstillfällena vid Försvarsmakten ska 670 nya statliga jobb utlokaliseras till Gotland under perioden BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DEMOGRAFISK FÖRÄNDRING Gotland har under en följd av år haft en positiv befolkningsutveckling bröts denna trend genom en befolkningsminskning med 173 personer, jämfört med Länet har tidigare i stor utsträckning kunnat attrahera unga barnfamiljer att flytta till Gotland samt att få studenterna från fastlandet i samband med studier vid Högskolan på Gotland, att mantalsskrivas på ön. Gotland står inför en stor demografisk förändring med kommande omfattande åldersavgångar. En trendframskrivning till 2015 pekar mot: en minskning med cirka gotlänningar i åldern 0-19 år en minskning med cirka gotlänningar i åldern år en ökning med cirka gotlänningar i åldern år Länet har en lägre andel av befolkningen i åldrarna år. Väsentligt fler gotlänningar lämnar arbetskraften (18-64 år) än de som tillträder. Länets ackumulerade underskott av arbetskraft 2015, beräknas uppgå till cirka personer. 5. ÅLDERSAVGÅNGAR Pensionsavgångarna från 40-talsgenerationen ökar nu successivt och kommer att accelerera fram mot slutet av decenniet. Avgångarna kommer på långt när inte att balanseras av dem som nytillträder på arbetsmarknaden. Totalt uppgår åldersavgångarna fram till 2015 till cirka personer, varav cirka kvinnor och cirka män. 2

6 5.1 Större branschvisa åldersavgångar Industri Hälso- och sjukvård Social omsorg Civila myndigheter ANTALET OCH ANDELEN UNGDOMAR ÅR I FÖRHÅLLANDET TILL BEFOLKNINGEN, GOTLAND RESPEKTIVE RIKET 2005 Gotland Riket ,6% 8,3 Som framgår har länet något fler ungdomar i åldersgruppen år än genomsnittet i riket. Positivt med tanke på kommande generationsskiften. 6.1 Antalet ungdomar på Gotland, perioden samt prognos med flyttningsantagande år År Folkmängd år Prognos

7 7 ANDELEN UNGDOMAR ÅR SOM STUDERAR OCH VALET AV STUDIER 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% ej studerande övriga studerande högskoleutbildning KOMVUX gymnasieskola 20% 10% 0% Gotland Kalmar Blekinge Jämtland Riket Diagrammet visar en jämförelse mellan Gotland och tre andra jämförbara län samt riket, hur andelen av ungdomar som studerar respektive ej studerar och vilka studieformer som de valt. Som framgår är andel på Gotland som studerar likartad i jämförelse med riket, medan andelen högskolestuderande på Gotland något lägre. Kalmar- och Blekinge län har fler ungdomar i studier än Gotland. 8. GOTLÄNDSKA UNGDOMARS STUDIERESULTAT I JÄMFÖRELSE MED RIKET En bra grund- och gymnasieskola är basen för att de unga ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Skolverkets kommunsammanställning för 2005 visar i att eleverna på Gotland generellt har goda och bättre studieresultat i jämförelse med ungdomar i riket. Vår kartläggning visar: 8.1 Grundskola Gotland Riket Andel elever i åk 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen (%) Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskola (%) 22,1 24,9 89,4 88,9 4

8 8.2 Gymnasieskolan Gotland Gotland Riket Andel elever med slutbetyg efter 4 år (%) Andel elever med högskolebehörighet (%) Andel elever med minst G i sv/eng/ma (%) Andel elever med minst G i sv A (%) Andel elever med minst G i eng A (%) Andel elever med minst G i ma A (%) Genomsnittligt betygspoäng (%) ,2 14,0 All gymnasial utbildning på Gotland är frivillig och kostnadsfri. Eleverna kan erbjudas 17 nationella program, alla omfattar 3 läsår. 13 av programmen innehåller APU (Arbets- Platsförlagd-Undervisning) om minst 15 studieveckor. Samtliga program ger grundläggande behörighet för högskolestudier. Kärnämnena är gemensamma för alla program och Karaktäsämnena utgör programmets profil. Alla ämnen är indelade i kurser och alla kurser är indelade i poäng. 8 kärnämneskurser omfattande 750 poäng är gemensamma för alla program. Till detta kommer karaktärskurser och specialarbete, som uppgår till poäng och individuella val 300 poäng. Totalt poäng. 8.3 Intagningskrav Slutbetyg från grundskolan med minst betyget Godkänd i matematik, svenska och engelska. 8.4 Arbetsplats-Förlagd-Undervisning (APU) APU är en viktig del inom gymnasieskolans utbildning och många lärare har ett flerårigt upparbetat kontaktnät mot näringslivet. Generellt har man inte har några större svårigheter att finna goda praktikplatser. Lärarna svarar själva för en återkommande uppföljning och får därmed en kontinuerlig kunskap om förändringar och utveckling i det gotländska näringslivet. 8.5 Högskolan Allt fler gotlänningar fortsätter sin utbildning med högskolestudier, en mindre del vid Högskolan på Gotland och en större del vid landets övriga högskolor. Högskoleverket anger att läsåret 2002/03 var Gotland det län som hade lägst övergångar från gymnasieskolestudier till högskolestudier, 36,8 procent jämfört med riket 46,1 procent. 5

9 De senaste uppgifterna från Högskoleverket, läsåret 2004/2005 visar att andelen övergångar för riket har minskat något och uppgår nu till 45,6 procent. Några län går emot den allmänna trenden, ett av dessa är Gotland som noterar en ökad andel till 42,6 procent, fördelat på 36,0 procent för män och 49,4 procent för kvinnor. Utgångspunkten för högskolans utbud är att främst förbereda studenterna för en framtida arbetsmarknad och förse dem med fler valmöjligheter och generella verktyg, kunskaper och färdigheter. Såväl för den nationella, som internationella arbetsmarknaden. Därutöver finns i utbudet även speciella utbildningar som ska tillgodose Gotlands behov, till exempel lärare och socionomer. Få gymnasieelever väljer att direkt påbörja sina högskolestudier. Flertalet väntar några år. Primära val för gotlänningarna vid val av studieorter är Kalmar, Linköping, Gotland och Uppsala universitet. Ett samarbete kallad Karriärcenter planeras med Arbetsförmedlingen inför sommaren UNGDOMARS VÄRDERING AV ARBETLIVET Någon specifik undersökning av de gotländska ungdomarnas allmänna värderingar och speciellt till arbete har inte genomförts. Länsstyrelsen i Sörmland har i samarbete med Kairos Future AB har 2004 publicerat rapporten Värderingsförändringar, Dagens unga Morgondagens medarbetare. Inget talar för att det skulle finnas avgörande skillnader mellan ungdomarna på Gotland och dem i Sörmland. Ungdomar på Gotland har sannolikt samma värderingsmönster som ungdomar i resten av landet. I rapporten framgår sammanfattningsvis att Sörmlandsungdomarna är individualister. De eftersträvar trygghet som kan göra dem oberoende och maximera deras framtida möjligheter. Ungdomarna tror starkt på sig själva och sina möjligheter att påverka. De gillar att konsumera och använda sina pengar, snarare än att spara eller investera. Viktigt är trevliga arbetskamrater medan arbetstider vare sig om de är bestämda eller flexibla värderas lågt. Engagemang, trygghet och förnyelse i arbetslivet skattas högt. De förväntar sig intressanta arbetsuppgifter, humana arbetsvillkor, en god arbetsmiljö och arbetsgemenskap. Arbetsgivarna måste även erbjuda svängrum och möjligheter att utvecklas. 10. GYMNASIESKOLANS OCH FOLKHÖGSKOLANS SAMARBETE MED ARBETSFÖRMEDLINGEN Lite förenklat kan sägas att skolans mål är att förmedla en (ut-)bildning för livet medan Arbetsförmedlingens mål är att förmedla jobb, här och nu. Det finns ingen motsättning i detta. En god (ut-)bildning inklusive yrkeskunskaper och erfarenhet ger en bra grund för det utvecklande och goda arbetet. Det långsiktiga målet är naturligtvis gemensamt, den unge ska hitta en plats i livet innefattande en egen försörjning. Ett strukturerat och organiserat samarbete finns mellan gymnasiesärskolan Desideria och Arbetsförmedlingen. Tidigt under vårterminen avgångsåret, etableras ett samarbete mellan utsedda kontaktpersoner på Arbetsförmedlingen, de elever som ska sluta samt med berörd skolpersonal. Eleverna besöker Arbetsförmedlingen och förbereds på det stöd man kan få av Arbetsförmedlingen för att komma ut på arbetsmarknaden. Besöken sker både individuell och i grupp. Under sommaren 2006 kommer Arbetsförmedlingen att på försök att vidga och erbjuda en mer individuell service till de elever som slutat gymnasieskolan utan att få ett slutbetyg. Efter en snabbinventering inom gymnasieskolan juni månad framkommer följande: 6

10 Ett regelbundet samarbete finns mellan gymnasieskolans- och arbetsförmedlingens studie- och yrkesvägledare, främst genom Portalen, Studie- och yrkesmässan Framtid Gotland respektive Gotlands framtidsdag samt genom ett fortbildande kalendarium. Man värdesätter från skolans sida att delta i Länsstyrelsen/Arbetsförmedlingens återkommande frukostmöten. För elever på Individuella programmet som slutar och inte går till ett nationellt program eller annan utbildning, sker ett samarbete för att underlätta övergången till arbetslivet. Ofta kan samarbetet gälla ungdomar med funktionshinder. Från skolan redovisas att resultatet inte alltid blir det som överenskommits och att taket successivt har höjts beträffande vem som kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. En av gymnasieskolorna säger att visst finns det ett samarbete, men det kunde vara bättre. Från en annan gymnasieskola i länet redovisas att något rutinmässigt samarbete inte förekommer. Vid särskilt behov etableras enskilda kontakter. Citat: Alla övriga får klara sig själva. En annan kommentar är att skolan i samband med högskoleinformationen till treorna även pratar lite om hur det går till på arbetsförmedlingen, samt citat: Men jag kanske borde ordna ett litet studiebesök. Från Gotlands folkhögskola framkommer att ett samarbete förekommer främst för de så kallade SAGA-kurserna, det vill säga kurser som vänder sig till arbetssökande inom Aktivitetsgarantin. Endast en grundskola har svarat på snabbinventeringen. Av svaret framgår att man har ett minimalt samarbete med Arbetsförmedlingen Sammanfattningsvis: samarbetet sker främst mellan gymnasieskolans och Arbetsförmedlingens studie- och yrkesvägledare, inför vissa årliga återkommande aktiviteter samt på individnivå för elever med funktionshinder. Från gymnasieskolan framkommer ett intresse att utveckla samarbetesformerna. 11. UNGAS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN I takt med den förlängda utbildningen då allt fler ungdomar går vidare till högskolestudier, studerar ungdomarna minst tre år, ibland ännu längre. Det innebär att man tidigast vid 23 års ålder träder in på arbetsmarknaden. Och då under förutsättning att man går direkt från gymnasiet till vidare studier. Detta ska jämföras med 40-talsgenerationen som ofta debuterade vid 16-års ålder. 12. VAR JOBBAR DE GOTLÄNDSKA UNGDOMARNA, ÅR 2004 Jordbruk, skog o fiske Gotland i % 5,8 Industri 10,6 Energi 1,3 Bygg 5,9 Handel o transport Finansiell och företagstjänster 14,6 8,2 Utbildning 11,3 7

11 Vård o omsorg 19,4 Personliga tjänster Offentlig förvaltning 9,6 10,3 Ej specificerat 3,0 Avsikten var att göra en jämförelse med hur ungdomar arbeter i riket. Av olika skäl har inte detta kunnat genomföras i nuläget utan får anstå till den senare i höst tryckta versionen. 13. FÅR UNGDOMARNA JOBB GENOM ARBETSFÖRMEDLINGEN? Andel ungdomar som fått jobb januari - maj ,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Januari Februari Mars April Maj Gotland Riket Diagrammet visar den andel av de arbetslösa ungdomarna som blivit avanmälda vid Arbetsförmedlingen efter att de påbörjat ett arbete. Som framgår är utvecklingen för de gotländska ungdomarna likartad med ungdomarna i riket. Antalet under maj månad för Gotland är ett 130-tal ungdomar. 14. GOTLAND, HISTORISKT HÖG UNGDOMSARBETSLÖSHET Ingen ung människa ska behöva börja sitt vuxna liv med arbetslöshet. Att börja sitt vuxna liv med att stå utanför arbetsmarknaden är förödande för ett samhälle. Det torde vara en insikt som omfattas av hela det etablerade Gotland: näringsliv, myndigheter, fackliga organisationer och en bred allmänhet. Ändå är verkligheten på Gotland att stora grupper av länets ungdomar börjar sitt vuxenliv med arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten på Gotland överstiger klart nivån för riket. Ett förhållande som har varit rådande under en lång följd av år Ungdomar, arbetslösa och i program som andel av befolkningsgruppen, perioden Gotland Riket ,4 18, ,7 7, ,6 6, ,9 7,1 8

12 ,6 7, ,3 8, ,5 9,1 Som framgår var ungdomsarbetslösheten (även för övriga åldrar) väsentligen högre under 90- talet till följd av nationella- och internationella ekonomiska svårigheter, och som innebar omfattande uppsägningar och företagsavvecklingar runt om i landet. Sedan 1996 har de gotländska ungdomarna i obalansen (arbetslösa + deltagare i konjunkturprogram) som andel av befolkningsgruppen år klart överstigit motsvarande andel för riket. Skillnaden var som störst under Ungdomar, april , Gotland och riket I % av befolkningen Arbetslösa Konjunkturberoende program Obalansen (arbetslösa+konjunkturprogram) Gotland 6,2 6,6 6,5 6,8 12,8 13,4 Riket 4,3 5,1 3,7 3,0 7,9 8,1 Arbetsmarknadssituationen för de gotländska ungdomarna har sedan 2005 förbättrats. Färre ungdomar är arbetslösa och färre deltar i konjunkturprogram. Minskningen är större på Gotland än i jämförelse med riket, dock från en högre nivå. För de ungdomar som särskilt ska prioriteras, långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna, har situationen däremot försämrats (i jämförelse med april 2005). Uppdraget till Arbetsförmedlingen om kraftfulla prioriteringar har hitintills inte givit önskat resultat. Ökningen är mer påtaglig bland de unga kvinnorna. (49,0 procent och för männen var ökningen 23,5 procent). Detta sannolikt på grund av att vård- och omsorgssektorns rekrytering varit av låg omfattning, ett förhållande som främst påverkar unga kvinnors möjligheter till arbete utifrån kvinnors traditionella utbildnings- och yrkesval. De siffror som finns registrerade vid Arbetsförmedlingen är inte helt representativa för alla arbetslösa ungdomar, utan beskriver endast de som är anmälda vid Arbetsförmedlingen. Den nationella arbetslöshets- och sysselsättningsstatistiken hämtas istället från arbetskraftsundersökningar, AKU, som är urvalsundersökningar där en representativa del av befolkningen varje månad tillfrågas av SCB. Både de månatliga statistiska uppgifterna från AMS repektive SCB är korrekta, men innebär att det finns skillnader mellan uppgifterna då de mäter olika saker Ungdomar, prioriterade grupper Antal långtidsinskrivna (utan arbete de två senaste åren) Antal långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än 100 dagar)

13 En kvartalsvis uppföljning från och med kvartal två 2001 till och med kvartal två 2006 av andelen långtidsarbetslösa ungdomar i åldern år relativt befolkningen av åldergruppen i länet, visar att Gotland under 15 kvartal av de senaste 21 kvartalen, haft landets högsta långtidsarbetslöshet bland ungdomarna Ungdomar, arbetslösa och i program Gotland-Riket Diagrammet visar utvecklingen av andelen arbetslösa ungdomar och de som deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program (obalansen), Gotland och riket. Som framgår var ungdomsarbetslösheten 1996 och även mestadels under 1990-talet, klart högre än hitintills under2000-talet. 25,0% 20,0% 15,0% Gotland Riket 10,0% 5,0% 0,0% GOTLAND HÖG UNGDOMSARBETSLÖSHET, VARFÖR? Förklaringarna torde främst få sökas utanför ungdomsgruppen och ett antal tänkbara strukturella faktorer framträder: En liten och avgränsad arbetsmarknad Få möjligheter till regionförstoring samt pendling En näringslivsstruktur som domineras av en stor offentlig sektor (Gotlands kommun) Stor andel sysselsatta inom de areella näringarna, en näringsgren där antalet sysselsatta under lång tid varit vikande Avveckling de senaste åren av länets näst största respektive tredje största arbetsplats (telekomindustri och Försvarsmakten) Ett generellt och historiskt svagt rekryteringsbehov i näringslivet En situation där länets överlägset största arbetsgivare, Gotlands kommun, under de senaste åren minskat antalet anställda 10

14 Därtill kommer individuella faktorer som avsaknad av, eller ej fullföljd gymnasieutbildning. De arbetssökande ungdomarna på Gotland har fortfarande i lägre omfattning en eftergymnasial utbildning, jämfört med ungdomar i riket. Ungefär en tredjedel av de arbetslösa har en teoretisk utbildning och två tredjedelar har en bransch- eller yrkesinriktad utbildning. De med enbart teoretisk utbildning kan sägas stå något längre från arbetsmarknaden än de med en yrkesutbildning. Stora grupper av de unga har i stor utsträckning en god kompetens men saknar kontakter eller arbetslivserfarenhet. Generellt kräver arbetsgivarna en god yrkeserfarenhet, en erfarenhet många ungdomar naturligt nog ännu saknar. Sedan januari 2006 har arbetslösheten ökat bland de unga kvinnorna, medan den minskat bland de unga männen. Sannolikt är en förklaring de historiskt könsrelaterade yrkesvalen och kommunens begränsade rekrytering av ny vård- och omsorgspersonal. Arbetslösheten bland de unga riskerar att öka de närmaste åren. Rekordstora ungdomskullar avslutar de närmaste åren sin utbildning och söker sig ut på arbetsmarknaden. Samtidigt dröjer de stora pensionsavgångarna i länet fram mot Ett tidsglapp kommer att uppstå vilket medför en stor risk att många ungdomar inte kommer att få möjligheter att praktisera inom sitt utbildningsyrke. År 2005 slutade 790 ungdomar sin gymnasieutbildning och innevarande år slutar 890 ungdomar, och under 2007 slutar 870 ungdomar. Under 2008 sker en topp med ungdomar som avslutar sin gymnasieutbildning. Åren därefter sker en successiv minskning. När fyrtiotalsgenerationen sedan går i pension riskerar de unga att stå långt ifrån arbetsmarknaden. Det torde vara uppenbart att många branscher riskerar att få en kommande brist på arbetskraft, inte minst inom vård- och omsorg. Hur generationsväxlingen ska planeras på Gotland borde vara en av länets stora och viktiga samhällsfrågor, både för näringsliv, myndigheter och organisationer. En samhällsutveckling är inte ödesbestämd. 16. ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETE MED UNGDOMAR Många arbetsförmedlare sliter hårt med sina uppdrag, men resultatet räcker ändå inte till för att man ska bli riktigt nöjd. Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar år är starkt prioriterat. Arbetet ska vara strukturerat och följa en fastlagd metod. I fokus står att snabbt bryta arbetslösheten mot anvisning till ett lämpligt arbete eller om sådant saknas, anvisning till ett lämpligt program. Efter inskrivning och introduktion görs en snabb bedömning om behovet av stöd och hjälp (fastställa tjänst. Arbetet ska bestå av täta kontakter, planering och uppföljning av olika insatser. Grunden är den handlingsplan som ska upprättas så fort som möjligt. Där framgår en arbetsfördelning mellan den unge och arbetsförmedlaren. Handlingsplanen ska följas upp minst var fjärde vecka. Kvarstår arbetslösheten ännu efter 12 veckors arbetslöshet ska den unge erbjudas ett arbetsmarknadspolitiskt program. Kommunalt ungdomsprogram om man är under 20 år och Ungdomsgarantin för dem mellan 20 och 24 år. På Gotland har under många år ett mycket nära samarbete byggts upp med Gotlands kommun, Arbetscentrum. I Visby är Arbetscentrum samlokaliserat i Arbetsförmedlingens lokaler. Här finns även Portalens vägledningscenter, ESF-kontoret och socialtjänstens avdelning Unga vuxna. Allt i syfte att etablera ett informellt och resultatinriktat samarbete och att den unge ska slippa bli skickad till olika håll. Arbetscentrum söker utifrån den unges yrkesinriktning, en lämplig praktikplats, antingen inom de kommunala förvaltningarna eller i det privata näringslivet. 11

15 16.1 Ungdomsförmedlaren Therese Linder: så här jobbar vi med ungdomar Ungdomar som skriver in sig på Arbetsförmedlingen handläggs olika beroende på vilka behov de har. För närvarande är handläggningsrutinerna följande: De som är etablerade på arbetsmarknaden och som har en gångbar utbildning eller yrkeserfarenhet handläggs i sök direkt. Detta innebär att ungdomen sköter sitt arbetssökande ganska mycket på egen hand, de har inte behov av arbetsförmedlingens stöd i någon större utsträckning. I dagsläget rör det sig om ca 350 ungdomar. De ungdomar som uppger att de behöver klargöra sina arbetsförutsättningar för att veta vilka jobb de kan söka handläggs av arbetsförmedlare i kontorets utredningsgrupper, Rehab/Resurs. Dessa ungdomar kanske behöver arbetsträna, ofta finns ett eller flera funktionshinder. Särskilt Introduktion och Uppföljningsstöd (SIUS) kan vara aktuellt, likaså anställning med lönebidrag. Här finns idag ca 60 ungdomar.en stor grupp ungdomar är yrkesobestämda, saknar utbildning eller har en bristfällig gymnasieutbildning. Det kan också handla om ungdomar som har en utbildning inom ett område som de idag inte kan eller vill arbeta inom. Dessa ungdomar handläggs av särskilda ungdomshandläggare (för närvarande tre arbetsförmedlare). Det rör sig för tillfället om cirka 500 ungdomar. Ungdomshandläggare samverkar med både Arbetscentrum och socialtjänstens Unga /Vuxna. Detta har underlättats efter flytten till gemensamma lokaler i Arbetsmarknadens Hus. Syftet med särskilda ungdomshandläggare är att tillgodose ungdomars särskilda behov att finna, få och behålla arbete. Målet har bland annat varit att från inskrivningsdagen etablera en kontakt med den unge så att arbete med handlingsplan kan påbörjas för att undvika väntetider. Detta mål har av olika anledningar inte uppnåtts. Andra viktiga mål har varit att minska ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten bland unga. Samverkansavtalet med Arbetscentrum bygger i första hand på att finna lämpliga praktikplatser för de unga och sedan samarbetet intensifierats har antalet unga i konjunkturprogram ökat. Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten har dock inte minskat i samma utsträckning. Detta kan tolkas som att fler ungdomar är i behov av de tjänster som arbetsförmedlingen erbjuder. Utan detta samarbete mellan myndigheter är det möjligt att ungdomsarbetslösheten varit högre. För ungdomar som fyllt 18 år men ännu inte 20 år anordnas praktik via det kommunala ungdomsprogrammet. Kommunen har genom gymnasieskolan ett uppföljningsansvar för dem som inte har fullföljt sina gymnasiestudier. Ersättning utgår med kronor per månad minus skatt och kronor för den som har fullföljt respektive ej fullföljt gymnasiestudierna. Under 2005 deltog 231 ungdomar i programmet. Arbetscentrum meddelar att hitintills (maj 2006) i år förefaller fler ungdomar ha fått ett sommararbete, och där fler än andra år påbörjar sina anställningar tidigare Linda Schön, Arbetsförmedlingen Jönköping: Vägen till framgång är vårt arbetssätt Ett arbetsförmedlingskontor som AMS lyfter fram och som uppnått goda resultat är Arbetsförmedlingen Jönköping. Citatet i rubriken ovan är hämtat från biträdande chefen Linda Schön. Kontoret har från att ha haft 128 långtidsarbetslösa ungdomar minskat antalet till tre! Förklaringen är enligt Linda Schön, citat: Det är vårt arbetssätt som gett det goda resultatet. Vägen har gått via aktiv kontroll och uppföljning och en intensiv samverkan. Vi har fått draghjälp utifrån, bland annat av ett engagerat kommunalråd, som starkt driver ungdomsfrågorna i Arbetsmarknadsnämnden. Av artikeln framgår fyra bärande framgångsfaktorer: 12

16 en grupp ansvarar för alla ungdomar ungdomarna har generellt bristande kunskaper om att söka jobb hög kvalitet i arbetsförmedlingens register bra externt samarbete Linda Schön avslutar: Alla känner till Arbetsförmedlingens mål. Externt finns en stor respekt för arbetet med ungdomarna och det inte bara Arbetsförmedlingen som känner ansvar. Det är en gemensam kraftansträngning Birger Lindberg, Arbetsförmedlingen Piteå: Halverad ungdomsarbetslöshet företagare på de ungas sida I Piteå har näringslivet, Piteå kommun och Arbetsförmedlingen våren 2006 påbörjat ett intensivt nätverksarbete där arbetsförmedlingschefen Birger Lindberg förankrat målet att 2007 halvera ungdomsarbetslösheten i kommunen (för närvarande 17,0 procent). Planeringen har pågått under 2005 och successivt förankrats i Arbetsmarknadsnämnden. Man har angivit tydliga mätbara del- och resultatmål för olika grupper av ungdomar, resultatmål som baseras på gruppernas behov av förmedlingsservice. En dörröppnare bedriver systematiskt företagsbesök för att sälja in samarbetesprojektet. En av grundarna av nätverket Tomas Riklund säger i en DN-artikel (den 11 juni 2006), citat: Vi kan inte godkänna att nästan var femte ungdomar är arbetslös i världens bästa stad. Nu måste vi ta ett samhällsansvar och göra något.svante Blomqvist som också ingår i nätverket säger, citat: det finns en del fördomar bland företagare när de ska anställa. Företagarna hoppas att deras idé ska spridas i övriga landet. För att underlätta den kommande generationsväxlingen har Piteå kommun anslagit 5 miljoner kronor för att kunna anställa ungdomar och tidigarelägga sin rekrytering. DN-artikeln avslutas med, Kom igen Sverige, vi måste lösa det här med ungdiomsarbetslösheten Danska modellen, flexicurity I de senaste årens debatt om åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten har den danska modellen Flexicurity med en förhållandevis låg ungdomsarbetslöshet fått stor uppmärksamhet i i övriga Europa och i Sverige. Danskarna är stolta över att deras modell nu blivit en förebild i omvärlden för hur man kan förena flexibilitet och trygghet. I Danmark har facken förhandlat bort anställningstrygghet mot höga ersättningsnivåer i arbetslöshetskassan. En viktig förutsättning i den danska modellen är att modellen även omfattar en väl utbyggd och aktiv arbetsmarknadspolitik. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat var ungdomsarbetslösheten i Danmark i ,6 % och i Sverige 21,7 %. Den svenska officiella arbetsmarknadsstatistiken anger 9,1% som genomsnittlig nivå för Sverige Vad beror skillnaden på? En orsak kan vara att den danska arbetsmarknaden anses vara bättre på att ställa om och möta ändrade förhållanden. Den danska modellen, kallad flexicurity, innebär att arbetsgivarna har lättare att säga upp sina anställda än vad som gäller i Sverige. De anställda är försäkrade med en högre arbetslöshetsersättning om de förlorar sitt arbete, jämfört med ersättningsnivån i Sverige. Anställningsskyddet är inte lagreglerat utan regleras enligt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Inom vissa branscher finns ingen uppsägningstid för nyanställda. Detta tillsammans med en hög ersättningsnivå, upp till 90 % av lönen, innebär att det blir en större rörlighet på arbetsmarknaden. Rörligheten på arbetsmarknaden i Danmark är den högsta i Europa, vilket kan reducera risken för att man som arbetslös även kan bli långtidsarbetslös. Outsiders blir lättare insiders. 13

17 En annan orsak som framhålls till den lägre ungdomsarbetslösheten kan vara det danska utbildningssystemet. Under elevernas högskolestudier varvas studierna med arbete i näringslivet, vilket innebär att studenten redan har en fot inne på en arbetsplats. Lärlingsutbildning är mycket vanligare än i Sverige. Företagen utbildar ofta själva de hantverkare man behöver. Blir man arbetslös efter avslutad lärlingsutbildning är det lättare att få ett annat arbete på grund av rörligheten på arbetsmarknaden Myndigheter I Samverkan (MIS) Sedan våren 2006 finns ett nytt samverkansorgan, Myndigheter-I-Samverkan (MIS) med syfte att minska risken att ungdomar hamnar mellan stolarna. Här ingår representanter från Arbetsförmedlingen, Arbetscentrum, Gymnasiekolans Individuella Program, Psykiatrin, Socialtjänsten, Försäkringskassan samt Habilitering. Syftet är att MIS ska underlätta kontakterna mellan de olika organisationerna och säkerställa att ungdomarna får adekvat stöd och inte hamna mellan stolarna. 17. RESULTAT 90 DAGAR EFTER AVSLUTAT PROGRAM 100% 80% 60% 40% Program/Övriga Arbetslös Arbete med stöd Arbete utan stöd 20% 0% Gotland Totalt Gotland KUP Gotland UGAR Kalmar Totalt Kalmar KUP Kalmar UGAR Blekinge Totalt Blekinge KUP Blekinge UGAR Jämtland Totalt Jämtland KUP Jämtland UGAR Riket Totalt Riket KUP Riket UGAR Diagrammet visar vad som hänt efter att ungdomarna deltagit i något av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program respektive ungdomsprogrammen Kommunalt ungdomsprogram och Ungdomsgarantin. Resultet för Gotland relateras till tre andra jämförbara län och mot riket. 14

18 Gotland har färre andel ungdomar som fått arbete efter avslutade program (samtliga program) i jämförelse med övriga län och riket. Vidare, en högre andel som åter deltar i ett program. För Kommunalt ungdomsprogram har Gotland lägst andel som fått arbete medan för Ungdomsgarantin är resultatet jämförbart med de övriga länen respektive riket. 18. VAD TYCKER DE GOTLÄNDSKA ARBETSGIVARNA? Landshövding Marianne Samuelsson inbjöd den 30 januari 2006 ett 50-talet arbetsgivare till ett dialogmöte om länets höga ungdomsarbetslöshet. Från minnesanteckningar framgår i kronologisk ordning: Det behövs en djupare insikt om att frågan är viktig för hela samhället Området skola-arbetsliv måste utvecklas Ungdomar måste få realistiska förväntningar på arbetslivet Arbetslivet och arbetsförmedlingen måste in i skolan Skolan behöver aktiveras vad gäller entreprenörskap Ungdomar bör lära sig starta eget i samarbete med organisationer och banker Gotlands kommun har ett särskilt ansvar för att skapa jobb för ungdomar Fler praktikplatser inom vården Utveckla lärlingssystemet Utbilda ungdomar i konsten att söka jobb, ungdomarna från fastlandet är bättre än gotlänningarna Öppna upp arbetslivet för ungdomar så att de får lära sig vad arbetslivet är AF bör kontakta företagen Frågan är större än för de enskilda företagen, som ofta säger sig sakna resurser för att ta emot ungdomar på praktik Alla ungdomar bör få en praktikplats Gärna handledare och personliga coacher Stimulera ungdomarna till att gå en högskoleutbildning i stället för ungdoms-praktik Ungdomarna måste själva bli mer aktiva, måste våga ta så kallade skitjobb och testa arbetsmarknaden på fastlandet Som framgår en arsenal av spännade förslag och ett engagemang för våra ungdomar hos de medverkande arbetsgivarna. Kan förslagen ligga till grund för ett nytt, intensifierat och resultatinriktat samarbete mellan länets aktörer? 19. ARBETSLÖSHETENS FÖLJESLAGARE En rad studier och forskningsrapporter visar att unga inte mår bra av att vara arbetslösa. De som förefaller klara sig bäst är de som trots avsaknaden av arbetsinkomster, har andra inkomster, exempelvis av kapital, föräldrar eller en sambo med god ekonomi. Sannolikt gäller det få gotländska ungdomar.unga arbetslösa visar lika många symtom som de äldre: oro och stress, sömnsvårigheter, ont i magen och huvudet. Gotlands kommuns Folkhälsoenhet har i sin Folkhälsorapport 2005 redovisat att citat gotländska män och kvinnor var överviktiga och feta i större utsträckning än i riket, främst unga vuxna. Under avsnittet alkoholkonsumtion, rökning och spelvanor framgår citat Den riskabla alkoholkonsumtionen på Gotland skiljer sig inte väsentligt från riksgenomsnittet Unga vuxna var de som drack mest 15

19 19.1 Ekonomiskt bistånd till ungdomar Innebär länets höga ungdomsarbetslöshet att fler ungdomar på Gotland erhåller ekonomiskt bistånd i förhållande till ungdomar i riket. Svar: mycket marginellt. Kartläggningen visar för år 2005: Antal år (samtliga) Gotland ,9 Riket ,8 Andel (%) av alla år som erhållit ek.bistånd 20. SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING FÖR UNGDOMAR, GOTLAND OCH RIKET, APRIL ANTAL SAMT ANDEL AV HELA GRUPPEN år 8 Samtliga Kvinnor Män Gotland Riket Gotland Riket Gotland Riket (0,2%) (0,3%) 5 (0,2%) 657 (0,2%) 3 0,2%) 812 (0,4%) år (2,4%) (1,9%) (2,1%) (1,5%) (2,9%) (2,5%) Som framgår är gotlandssiffrorna mycket låga. En jämförelse med riket bör därför tolkas med en stor försiktighet. Dock framgår att Gotland har en viss överrepresentation i åldersgruppen år, mer hos unga kvinnor men även högre bland unga män. Enligt Försäkringskassan Gotland har någon djupare analys av resultatet hitintills inte genomförts. 21. ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM FÖR UNGDOMAR, MAJ 2006 Gotlands kommun har huvudansvaret för ungdomar under 20 år. Arbetsförmedlingens regelverk ger ungdomar under 20 år en begränsad tillgång till de arbetsmarknadspolitiska programmen. För ungdomar över 20 år ökar möjligheterna till att i princip omfatta samtliga program. Kommunalt ungdomsprogram (KUP) Arbetslösa ungdomar som fyllt 18 år och inte går på gymnasieskolan och ej heller fått ett arbete, kan fram till den dag de fyller 20 år delta i kommunalt ungdomsprogram. Riktmärket är att den unge inom 100 dagar från den dag man blev arbetslös ska erbjudas ett lämpligt program. Syftet är att förbereda och underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Gotlands kommun anordnar ungdomsprogram i form av praktik, hälften av ungdomarna inom den kommunala verksamheten och andra hälften inom privata näringslivet. Även olika former av utbildningar kan komma ifråga. Ungdomarna får en ekonomisk ersättning som kan variera beroende av om man har slutbetyg från gymnasieskolan eller ej. 16

20 Ungdomsgaranti (UNG) Ungdomar kan om inget lämpligt arbete finns, från de fyller 20 år och till dess de uppnår 25 år erbjudas att delta i programmet Ungdomsgarantin, senast 90 dagar från att den unge blev arbetslös. Gotlands kommun har som yttersta garant, en skyldighet att erbjuda en praktikplats. Syftet är att ungdomen ska utveckla sin egen kompetens så att möjligheterna att få arbete eller att börja studera förbättras. Insatsen kan bestå av praktik inom kommunen eller inom det privata näringslivet och kan kombineras med olika individuellt utformade utbildningsinsatser. Under tiden i ungdomsgarantin kan den unge få aktivitetsstöd, motsvarande arbetslöshetsersättningen med kronor per månad eller en statlig utvecklingsersättning med samma belopp. Allmänt anställningsstöd för ungdomar mellan år Från och med 2005 kan ungdomar mellan år och som varit anmälda som arbetslösa i sex månader, beviljas allmänt anställningsstöd. Syftet är att underlätta för ungdomar som har särskilt svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Anställningsstödet för ungdomar upphör den 31 december Lärlingsplatser Syftet med lärlingsplatser är att bidra till företagens behov av yrkeskompetens, samtidigt som arbetslösheten hos ungdomar minskar. Utbildningen är en arbetsplatsförlagd yrkesutbildning och den riktar sig mot den privata sektorn och kan kombineras med studier i basämnen. Målgruppen är ungdomar mellan 20 och 24 år som har en ofullständig grundskole- eller gymnasieutbildning. Lärlingsplatserna kan pågå under sex månader, eller tills målet med utbildningen har uppnåtts. Lernia kommer att ansvara för programmet på Gotland. Folkhögskolesatsningen Satsningen vänder sig främst till långtidsarbetslösa ungdomar, men kan även gälla arbetslösa ungdomar i åldern år. Syftet är att den unge ska skaffa sig en gymnasiekompetens. Folkhögskolornas särskilda pedagogik bedöms bidra till att ungdomarna kommer tillbaka till studier eller arbete. Utbildningen kan pågå från och med hösten 2005 och under hela 2006 och omfatta högst 6 månader heltid på grndskolenivå eller i kärnämnen på gymnasienivå. En pröva-på kurs har genomförts under våren 2006 med en fortsättning på en termin hösten 2006 samt ytterligare en kurs kommer att starta under hösten Platsen finansieras av AMS och arbetsförmedlingen beviljar deltagaren aktivitetsstöd. Interpraktik Interpraktik är ett arbetsmarknadspolitiskt program för ungdomar mellan 20 och 30 år som har fullföljt sin gymnasieutbildning men är, eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Man får praktisera i något land i världen under högst 4 månader. Praktikplatsen ordnar den unge själv, dock ej hos en privatperson. Deltagaren erhåller ett stipendium som är anpassat till kostnadsläget i landet och kan därför variera. Det ska räcka till mat, boende och andra utgifter. Ersättning för resa och försäkring tillkommer. Normalt ska programmet föregås av en förberedande insats som bedrivs på olika platser i Sverige. Särskilda Interpraktikhandläggare finns centralt i Stockholm. Citat Vår ungdom älskar ingenting annat än lyx och lättja. Unga män och kvinnor uppför sig sämre än någonsin. De föraktar varje auktoritet och hyser ingen respekt eller aktning för ålder. Vår tids barn har blivit tyranner över oss. De är vanvördiga mot sina föräldrar. De stör varje hyftsat samtal mellan vettiga människor. De har dåliga matsedlar och har blivit sina lärares skräck. Sokrates 399 f.kr. 17