Utvärdering av grundutbildningen och forskarutbildningen i engelska vid svenska universitet och högskolor

Transkript

1 Utvärdering av grundutbildningen och forskarutbildningen i engelska vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket 2005

2 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Utvärdering av grundutbildningen och forskarutbildningen i engelska vid svenska universitet och högskolor Utgiven av Högskoleverket 2005 Högskoleverkets rapportserie 2005:11 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Staffan Wahlén Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, mars 2005 Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Sammanfattning 5 Högskoleverkets beslut 7 Högskoleverkets reflektioner 9 Utvärderingsmodellen 13 Utgångspunkter 13 Utvärderingsprocessen 13 Utvärderade utbildningar 14 Arbetsprocess 14 BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT 15 Missiv 17 Utgångspunkter och referensram 19 Engelskans roll i Sverige 19 Grundutbildningen 20 Forskarutbildningen 23 Samverkan och internationell anknytning 24 Infrastruktur 25 Studentinflytande och kvalitetsarbete 25 Generella slutsatser och rekommendationer 27 Ämnets utveckling i stort 27 Antal studenter och ekonomi 28 Studenter 30 Lärare 33 Grundutbildningens uppläggning och genomförande 35 Grundutbildningens resultat 43 Forskarutbildningen 44 Forskarutbildningens resultat 48 Samverkan och internationalisering 51 Studentinflytande och övrigt kvalitetsarbete 53 Blekinge tekniska högskola 55 Göteborgs universitet 63 Högskolan Dalarna 71 Högskolan i Borås 77 Högskolan i Gävle 83 Högskolan i Halmstad 89 Högskolan i Jönköping 93 Högskolan i Kalmar 99 Högskolan i Skövde 105

4 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 111 Högskolan Kristianstad 117 Karlstads universitet 121 Linköpings universitet 127 Luleå tekniska universitet 135 Lunds universitet 143 Malmö högskola 151 Mitthögskolan 157 Mälardalens högskola 163 Stockholms universitet 167 Södertörns högskola 175 Umeå universitet 181 Uppsala universitet 187 Växjö universitet 195 Örebro universitet 203 Bilagor 211 Genomgång av litteraturlistor i engelsk lingvistik 211 Litteraturlistor i engelskspråkig litteratur: iakttagelser och synpunkter 217 Utgångspunkter 217 Kurslitteratur på A- och B-nivåerna 217 Litteraturkurserna på C- och D-nivåerna 219 Litteraturhistoria, kulturhistoria, litteraturteori 219

5 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultaten av en utvärdering av grund- och forskarutbildning i engelska som Högskoleverket genomfört under I utvärderingen ingår 24 lärosäten, varav 10 ger forskarutbildning. För utvärderingsuppdraget har Högskoleverket anlitat en extern bedömargrupp bestående av sakkunniga från Danmark, Finland, Norge, Schweiz och Sverige. Bedömargruppen finner att både grundutbildning och forskarutbildning vid svenska universitet och högskolor har utvecklats positivt under de senaste årtiondena. Grundutbildningen ställer större krav på teori och metod i uppsatser, och det finns en mer tydlig helhetssyn. Undervisnings- och examinationsformer är mer varierade och det förekommer mer skrivande. Utbildningen är inte heller längre entydigt inriktad på Storbritannien och USA, utan språk och litteratur i ett stort antal engelskspråkiga länder är föremål för studierna. Resultaten av utbildningen är i allmänhet goda, och det är inga generella skillnader mellan universiteten å ena sidan och högskolorna å den andra. Kvaliteten på de uppsatser som bedömargruppen gått igenom beskrivs som god också i ett internationellt perspektiv. Engelska erbjuds oftast som fristående kurs i 20-poängsblock från A-nivå till C- eller D-nivå, men även inom Lärarprogrammet och inom några lokala program. Ett stort antal studenter läser också kortare kurser med fackspråklig inriktning. De problem som finns grundar sig bland annat på studenternas varierande förkunskaper, som ställer stora krav på undervisningens uppläggning. Inte minst gäller detta dem som studerar till lärare. Diagnostiska prov, gärna gemensamma för flera lärosäten, skulle kunna bidra till kunskap om studenternas förutsättningar, vilken skulle kunna utnyttjas av både ämnet och studenterna själva. Vidare är omfattningen av utbildningen betydligt mindre än i de övriga nordiska länderna, både i fråga om antalet undervisningstimmar per vecka och beträffande den totala tiden studenterna ägnar åt ämnet. Detta väcker frågan om behov av ökade resurser. Det är förvånande att förhållandevis få studenter utnyttjar möjligheterna att studera utomlands. Några lärosäten har dock lyckats skapa framgångsrika och varaktiga samarbeten med universitet i engelskspråkiga länder. Inom forskarutbildningen finns fler doktorander och det har kommit betydligt fler avhandlingar i jämförelse med för tio år sedan. Detta kan emellertid komma att förändras när det relativt stora antal som påbörjade sina doktorandstudier före forskarutbildningsreformen 1998 avslutar sina studier. Samarbete mellan högskolor och universitet har utvecklats, och det finns flera högskolor som finansierar egna doktorander vid andra lärosäten. Högskoleverket konstaterar utifrån bedömargruppens rapport att samtliga utvärderade grundutbildningar uppfyller kraven för högre utbildning. Fors- 5

6 karutbildningen vid nio av de tio universiteten håller en tillfredsställande kvalitet. Verket anser däremot att det finns brister vid Örebro universitet beträffande omfattningen av verksamheten och utvecklingen av ämnet som måste åtgärdas. Rapportens disposition Denna rapport består av två delar: dels Högskoleverkets beslut och reflektioner, dels den externa bedömargruppens rapport. Bedömargruppens rapport innehåller en redovisning av gruppens utgångspunkter för granskningen, en samlad analys av utvärderingen med goda exempel och gemensamma rekommendationer, samt bedömningar och rekommendationer för varje enskilt lärosäte. Högskoleverkets beslut och reflektioner baseras på bedömargruppens rapport. 6

7 Högskoleverkets beslut Rektor enligt sändlista Staffan Wahlén BESLUT Reg.nr Utvärdering av grundutbildningen och forskarutbildningen i engelska vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket finner att grundutbildningen i engelska vid samtliga utvärderade lärosäten uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och ifrågasätter därför inte examensrätten för Blekinge tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mitthögskolan (Mittuniversitetet), Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet, Växjö universitet samt Örebro universitet. En uppföljning kommer att äga rum inom tre år. Vidare finner Högskoleverket att forskarutbildningen i engelska vid Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Växjö universitet uppfyller kraven för forskarutbildning och ifrågasätter därför inte examensrätten. En uppföljning av forskarutbildningen i engelska vid dessa lärosäten kommer att äga rum inom tre år. Högskoleverket anser att Örebro universitet för närvarande saknar tillräckliga förutsättningar för att bedriva forskarutbildning i engelska. Bristerna gäller framförallt den begränsade verksamheten och avsaknaden av utveckling av ämnet vid universitetet. För en närmare redogörelse se bedömargruppens rapport. Högskoleverket uppmanar Örebro universitet att inom ett år inkomma med en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits angående bristerna. Därefter kommer Högskoleverket att överväga om det finns anledning att tillskriva regeringen i fråga om universitetets förutsättningar att bedriva forskarutbildning i ämnet. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskansler Sigbrit Franke efter föredragning av projektansvarig Staffan Wahlén och i närvaro av avdelningschef Ragnhild Nitzler och kanslichef Lennart Ståhle. Sigbrit Franke Staffan Wahlén 7

8

9 Högskoleverkets reflektioner Högskoleverket vill inledningsvis tacka bedömargruppen för ett väl genomfört arbete. Bedömargruppens rapport är ett viktigt inlägg i diskussionen om engelskämnets utveckling och ställning vid svenska universitet och högskolor. Högskoleverket vill också tacka samtliga lärosäten som ingått i utvärderingen för ett gott samarbete. Det är verkets förhoppning att utvärderingen i sin helhet kan bidra till den fortsatta kvalitetsutvecklingen av de berörda utbildningarna och samtidigt ge information till studenter, blivande studenter och det omgivande samhället i övrigt. Nedan vill verket särskilt peka på vissa förhållanden som i bedömargruppens rapport framstår som väsentliga för språkutbildningen i allmänhet och engelska i synnerhet, vid svenska universitet och högskolor. Engelska ett stort ämne med en i huvudsak positiv utveckling Att kunskaper och muntlig färdighet i engelska har förbättrats de senaste årtiondena är glädjande men knappast förvånansvärt med tanke på detta språks ställning i Sverige. Det är kanske mer anmärkningsvärt att kraven på grundutbildningens högre nivåer har skärpts. Uppsatser visar prov på större metodisk och teoretisk medvetenhet och hävdar sig väl även i ett internationellt perspektiv. En viktig iakttagelse är dock att dessa förbättringar visar sig inte bara vid de stora universiteten med förhållandevis goda personella resurser, utan också vid till exempel Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Högskolan i Halmstad. Mest intressant i detta sammanhang är nog Blekinge tekniska högskola, där det bedrivs både kvalificerad grundutbildning och forskarutbildning och där en återkommande sommarkurs i engelsk litteratur lockar till sig forskare och doktorander från hela Sverige. Detta visar att goda satsningar på lärarkompetens och initiativkraft leder till bra och avancerade utbildningar även på mindre högskolor. Bedömargruppen rapporterar emellertid också om problemet med studenter med mycket varierande förkunskaper, framför allt i skriftlig språkfärdighet. Denna brist återspeglas enligt bedömargruppen även på högre stadier. Språkutbildningarnas karaktär av både färdighetsämnen och kunskapsämnen har inte uppmärksammats tillräckligt, och även om andra språkämnen har större problem än engelskan, är det tydligt att det också här krävs ytterligare insatser. Tre lärosäten har speciella problem. Södertörns högskola och Högskolan i Borås har fram tills nu haft en orimlig lärarsituation med endast en tillsvidareanställd lärare och har enligt bedömargruppen haft svårt att upprätthålla en rimlig kravnivå när det gäller den språkvetenskapliga sidan. Denna situation tycks emellertid nu vara på väg att lösas på olika sätt. 9

10 Det tredje och allvarligare problemet gäller forskarutbildningen vid Örebro universitet. Den är förlagd till Södertörns högskola, men inte vid en engelsk institution. Professorn i ämnet handleder där den ene av de två doktoranderna i ämnet. Den andra har handledning vid Stockholms universitet. Vid Örebro universitet finns därför enligt bedömargruppen i praktiken ingen forskarutbildning i engelska idag. Detta är ett förhållande som måste åtgärdas. Engelska ett brett ämne med behov av samverkan och profilering Engelska som huvudämne i lägst kandidatexamen förekommer idag vid 24 lärosäten. Vissa har för små miljöer för en fortsatt utveckling av ämnet, och även om flera lärosäten uppvisar goda resultat är sårbarheten i några fall tydlig. En sådan situation kan lösas med hjälp av mer resurser till ämnet, men också, och kanske mer hållbart, genom samverkan mellan närliggande lärosäten. Sådan förekommer i språk mellan till exempel Växjö universitet, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Kalmar. Allra mest och behövlig framstår en samverkanslösning i Västsverige, där engelska förekommer vid inte mindre än sex universitet och högskolor inom ett begränsat område (Göteborgs och Karlstads universitet, Högskolorna i Borås, Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla). Ett visst samarbete genom ett avtal förekommer mellan några av dem, men det är oklart om detta ännu omfattar språkutbildning. Bedömargruppen noterar avsaknaden av ämneskonferenser sedan Högskoleverket vill starkt understryka det önskvärda i att återuppta dem. Verket ser med tillfredsställelse att samarbete mellan handledare inom forskarutbildningen har utvecklats och att det håller på att skapas förutsättningar för doktorander att få tillgång till ett bredare kursutbud genom att det utarbetats en förteckning över aktuella forskarutbildningskurser vid samtliga universitet. Internationell samverkan är naturlig för språkämnen, och förekommer normalt bland lärare/forskare och doktorander, varav många tillbringar upp till ett år av sin studietid vid universitet utomlands. Däremot förekommer det i mycket begränsad utsträckning att studenter på grundutbildningen läser kurser vid utländska lärosäten. Universitet och högskolor måste satsa mer på information om möjligheterna till utlandsstudier, inte minst för studerande i språk. Verket noterar att lärarstuderande ofta tillbringar en eller ett per veckor i ett målspråksland. Även det kan betraktas som otillräckligt. Många av högskolorna har en allmän inriktning på sin utbildning i engelska. Denna motiveras bland annat av att det annars skulle kunna vara svårt för deras studenter att fortsätta sin utbildning på D-nivå eller forskarutbildningsnivå på något universitet. Andra högskolor har tydliga profiler, i flera fall inom lokala program, som leder till att studenter väljer att fortsätta till högre nivåer inom grundutbildningen. Intressanta exempel på sådana program finns vid Högskolan i Kalmar, Mittuniversitetet, Högskolan i Skövde och Högskolan i Trollhättan/Uddevalla samt Blekinge tekniska högskola. Högskolan i Borås 10

11 har valt att profilera sig genom att helt slopa engelska som fristående kurs och från och med hösten 2005 erbjuda ämnet enbart inom lärarutbildningen. Det är då angeläget att den nivå på utbildningen som enligt bedömargruppen utvecklats inom de fristående kurserna på den litteraturvetenskapliga sidan bibehålls och att lärarstaben kompletteras med en motsvarande språkvetenskaplig kompetens. Lärarstuderandes språkutbildning en oroande utveckling På ett antal lärosäten har det noterats att de studenter som väljer engelska inom lärarutbildningen har sämre förkunskaper i ämnet. Dessa förhållanden tycks gälla framför allt de studenter som valt att ägna sig åt undervisning på grundskolans lägre stadier. Detta är något som bör ägnas särskild uppmärksamhet, eftersom det är dessa blivande lärare som ska ge de viktiga grundläggande färdigheterna, framför allt i språkfärdighet, till sina elever. För lärare i moderna språk på gymnasieskolan har det under ett stort antal år fordrats 80 poäng i ämnena, vilket också har inneburit krav på en uppsats om 20 poäng eller (vanligare) två om 10 poäng. Detta har medfört att de som skulle undervisa i engelska och andra moderna språk fått insikt i språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig teori och metod. De har därigenom kunnat göra undervisningen intresseväckande och mångsidig. Lärarutbildningsreformen 2001 har reducerat fordringarna till 60 poäng. Bedömargruppen finner att detta medför en risk för att de studenter som avser att bli gymnasielärare i engelska blir sämre förberedda inför uppgiften att stimulera eleverna att utveckla sina kunskaper och färdigheter i språket. Högskoleverket instämmer i detta. Lärare och forskare god kompetens men begränsad tid för kompetensutveckling Bedömargruppens uppfattning är att lärarkompetensen i engelska vid universitet och högskolor generellt är hög. Som framhålls i rapporten finns det dock ibland för få tillsvidareanställda lärare. Förutom de två tidigare nämnda lärosätena har även Lunds universitet förhållandevis få fasta lärare i förhållande till antalet studenter och doktorander. Det mest bekymmersamma med lärarnas arbetssituation är att den inte tilllåter forskning i tillräckligt hög utsträckning. De flesta arbetstidsavtal medger att 20 procent av arbetstiden avsätts för forskning. Kraven på undervisning och andra uppgifter tillåter dock enligt uppgift inte ofta att denna tid kan utnyttjas fullt ut. Lärosäten där det för närvarande ges mycket litet tid eller i värsta fall ingen tid alls för forskning inom ramen för anställningen är Mälardalens högskola, Högskolan i Jönköping och Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Vidare är det få lärosäten som kan ordna så att tiden kan tas ut i ett eller några sammanhängande block. Positiva undantag är här till exempel Högskolan Kristianstad, högskolorna i Gävle, Halmstad och Kalmar samt Stockholms universitet. 11

12 Högskoleverket instämmer med bedömargruppen i att det är synnerligen väsentligt att arbetsförhållandena för lärarna medger tid för forskning både i avtal och i praktiken, och att denna tid kan tas ut sammanhängande. Forskarutbildningen i engelska fler doktorander och doktorer Det är en mycket intressant uppgift att antalet doktorander idag är fler än för drygt tio år sedan. Detta hänger till en del samman med att forskarutbildning i engelska nu ges vid ytterligare fem lärosäten. Det visar att den nedgång som befarats beträffande omfattningen ännu inte slagit igenom. Detta beror delvis på etableringen av forskarskolan i moderna språk. Det är väsentligt att sådana resurser kan tillföras forskarutbildningen i språk också i fortsättningen. En annan viktig utveckling som redovisas är att ett antal högskolor finansierar egna doktorander antagna vid olika universitet. Detta bidrar till att öka det totala antalet. Den ambitiösa satsningen vid Blekinge tekniska högskola är unik, men goda exempel finns också vid Mittuniversitetet, Högskolan i Kalmar och Högskolan Dalarna. Detta är utmärkta samverkansprojekt. Det rapporteras att få doktorander som antagits enligt 1998 år studieordning ännu hunnit slutföra sin utbildning. Men antalet som disputerat i engelska under den senaste femårsperioden har ökat kraftigt i förhållande till motsvarande period enbart tio år tidigare. Produktiviteten har stigit och kan sannolikt förväntas stiga än mer under de närmaste åren när de nya doktoranderna kommer att avlägga examen. Detta stämmer väl överens med den allmänna utvecklingen inom forskarutbildningen. Verket noterar med tillfredsställelse att många lärosäten uppmuntrar sina doktorander till att undervisa eller genomföra annan institutionstjänstgöring som en del av sin utbildningstid. De som inte ger denna möjlighet bör överväga att införa den, om doktoranderna så önskar. Glädjande är att flera institutioner tillgodoräknar högskolepedagogisk utbildning inom ramen för forskarutbildningens poäng eller (kanske ännu bättre) som en del av institutionstjänstgöringen. Slutord Med vissa undantag tycks engelska vara ett ämne som i stort fungerar väl, både inom grundutbildningen och inom forskarutbildningen. Det mest glädjande är att goda utbildningsmiljöer förekommer såväl vid universiteten som vid flera högskolor, och att goda forskarutbildningsförutsättningar kan skapas också vid mindre lärosäten, som är beredda att satsa på ett ämne. 12

13 Utvärderingsmodellen Utgångspunkter Utvärderingen av engelska är en del av det regeringsuppdrag som Högskoleverket arbetar med sedan Enligt detta utvärderas samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina under en sexårsperiod. Uppdraget omfattar såväl grundutbildning som forskarutbildning. Utvärderingens huvudsakliga syften är att: bidra till ämnets eller programmets utveckling granska om utbildningar svarar mot mål och krav i högskolelag och högskoleförordning ge information till studenter, beslutsfattare och allmänhet. Högskolelag, högskoleförordning och universitetens och högskolornas egna mål är utgångspunkten för utvärderingen. De kvalitetsaspekter som ligger till grund för bedömningarna är framtagna i samarbete med lärosätena utifrån en tolkning av målen i lagen och förordningen. Utvärderingsprocessen Den utvärderingsmodell som Högskoleverket tillämpar baseras på kollegial bedömning. Modellen omfattar en självvärdering som genomförs av utbildningsanordnarna utifrån en manual framtagen av Högskoleverket, och modifierad i samverkan med representanter för varje ämne eller program. En grupp ämnessakkunniga genomför platsbesök vid samtliga lärosäten där det utvärderade ämnet/programmet erbjuds för att fördjupa de intryck som ges i självvärderingsrapporten. I detta fall har de ämnessakkunniga också gått igenom ett antal slumpvis valda C- och D-uppsatser. Högskoleverkets kvalitetsaspekter och bedömargruppens ämnesspecifika referensramar utgör viktiga kriterier för bedömningarna. Bedömargruppens yttrande publiceras i en rapport tillsammans med Högskoleverkets reflektioner och beslut. En tid efter rapportens publicering hålls en återföringskonferens där utvärderingens resultat diskuteras med representanter för de berörda utbildningarna. En uppföljning av utvärderingen genomförs efter tre år. Mer information om det generella tillvägagångssättet återfinns på Högskoleverkets webbplats 13

14 Utvärderade utbildningar Utvärderingen avser huvudämnen i generell examen, dvs. kandidat- och magisterexamen. I utvärderingen ingår grund- och forskarutbildning vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet och Luleå tekniska universitet samt grundutbildningen vid Blekinge tekniska högskola, Högskolan Dalarna, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping och Högskolan i Kalmar, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde och Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Malmö högskola, Mitthögskolan, Mälardalens högskola, samt Södertörns högskola. Eftersom engelskämnet ingår som en väsentlig del av lärarutbildningen för många studenter, har viss uppmärksamhet ägnats också den. Arbetsprocess Den grupp ämnessakkunniga som genomfört den externa bedömningen rekryterades utifrån förslag som inkommit från lärosätena. Lärosätena genomförde en självvärdering mellan november 2003 och den 15 mars Bedömargruppen genomförde så platsbesök vid samtliga lärosäten i varierande konstellationer, men arrangerade så att kontinuitet skulle kunna uppnås. Vid besöken samtalade bedömargruppen med representanter för lärare och studenter från olika utbildningsnivåer, institutions- och utbildningsledning, fakultetsledning och i några fall med rektor. I december gavs ämnen och institutioner möjlighet att kommentera de beskrivande delarna av bedömargruppens rapport. 14

15 BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT

16

17 Missiv Till Högskoleverket Utvärdering av grund- och forskarutbildning i engelska vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket initierade i början av år 2004 en utvärdering av grundutbildning och forskarutbildning i engelska. För bedömningen har följande sakkunniga anlitats: Professor Stig Johansson, Universitetet i Oslo; ordförande i bedömargruppen Fil.dr. Maria Estling-Vannestål, Växjö universitet Professor Gunilla Florby, Göteborgs universitet Professor Kirsten Haastrup, Handelshögskolan i Köpenhamn Professor Anna Mauranen, Tammerfors universitet Studerande Elin Nilsson Sandin, Högskolan i Gävle Professor emeritus Matti Rissanen, Helsingfors universitet Studerande Banafshe Sadjodi, Södertörns högskola Doktorand Ulrica Skagert, Stockholms universitet Professor emeritus Sven-Johan Spånberg, Umeå universitet Professor emerita Gunnel Tottie, Universitetet i Zürich Professor Åke Viberg, Uppsala universitet Professor Orm Øverland, Universitetet i Bergen Arbetet har i huvudsak bedrivits under år 2004 genom analyser av lärosätenas självvärderingar och platsbesök vid samtliga 24 lärosäten. Utgångspunkten för utvärderingen har varit de kvalitetsaspekter som tillämpas i Högskoleverkets nationella ämnes- och programutvärderingar samt de för ämnet särskilt relevanta kriterier som bedömargruppen enats om. Härmed överlämnas bedömargruppens rapport till Högskoleverket. Stig Johansson Bedömargruppens ordförande 17

18

19 Utgångspunkter och referensram Engelskans roll i Sverige Engelskan har, jämfört med andra främmande språk, en speciell roll i Sverige och i världen. Det är det mest spridda språket och har viktiga funktioner som internationellt kontakt- och arbetsspråk inom affärsvärlden, turism, forskning, populärmusikbranschen osv. Stora företag har engelska som koncernspråk. Det är dominerande i media såsom film och teve samt i informationsteknik. Det som en gång var ett främmande språk är inte längre så främmande. Engelskans dominans har gjort att det rests farhågor om att svenskan skulle tappa mark i förhållande till engelskan (domänförlust). Detta har särskilt uppmärksammats i en statlig utredning 1, som ger en översikt över debatten och lägger fram förslag till åtgärder för att ge båda språken rimliga utvecklingsmöjligheter. I skolan har engelska en särställning. I många skolor börjar eleverna lära sig språket redan i första klass och från och med fjärde årskursen är det obligatoriskt. Det är det enda språk (förutom svenska) som är obligatoriskt och de allra flesta har läst det åtminstone tio år när de slutat skolan. 2 Nästan alla andra språk tappar elever, och många hoppar av B-språk efter grundskolan och väljer ett C-språk på gymnasiet. Inom grundutbildningen och forskarutbildningen i de flesta ämnen på universitet och högskolor innehåller kurslitteraturlistor verk på engelska, men sällan på andra främmande språk. Därför är kunskaper i engelska också ett krav för antagning till all högre utbildning. Kurser ges på engelska på grundutbildningsnivå för att möjliggöra för utländska studenter att delta. På högre nivåer och framför allt inom forskarutbildningen är engelska som undervisningsspråk ännu mer vanligt förekommande i föreläsningar och seminarier. Engelska är det dominerande forskningsspråket. De flesta forskningstidskrifterna, rapporterna och böckerna publiceras på engelska. De största vetenskapliga konferenserna hålls för det mesta på engelska. Trots att engelskan har en speciell roll i Sverige är det många som inte kan uttrycka sig väl på detta språk, framför allt i skrift. Med den ställning det har är det avgörande att utbildningen håller god kvalitet. Särskilt höga krav bör ställas på dem som studerar engelska på universitetsnivå. Men universi- 1 Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. SOU 2002:27. 2 Kommunerna kan välja i vilken årskurs eleverna ska börja läsa engelska. Dock ska de ha gjort det senast i åk 4. Enligt Sveriges officiella statistik började 34 procent i åk 1, 15 procent i åk 2, 40 procent i åk 3 och 12 procent i åk 4, läsåret 2002/2003 ( I grundskolan ska samtliga elever ha 480 timmar engelska, vilket kan jämföras med timmar i svenska och 900 timmar matematik. 19

20 tetsämnet måste också ha ett vetenskapligt baserat innehåll med anknytning till engelskspråkiga länders språk, litteratur och kultur i vid mening och med anknytning till olika teoribildningar. Grundutbildningen Mål Utbildningen i engelska på universitetsnivå har traditionellt haft som mål att, förutom de allmänna mål som anges i Högskolelagens 9, (1) utveckla studenternas färdigheter i språket och (2) ge kunskap om det engelska språket och om engelskspråkig litteratur och kultur. God behärskning av muntlig och skriftlig språkfärdighet är ett grundläggande mål för en god akademisk utbildning i engelska. Det kan förutsättas att studenterna vid studiernas början behärskar språket så väl att undervisning och examination kan genomföras på engelska och att engelskspråkig kurslitteratur kan fordras. Orienteringen om språket bör innefatta olika sätt att beskriva det och olika teoribildningar. Den bör ge en insikt i till exempel språkets utveckling och sociala funktion. Undervisningen i litteratur och kultur bör både vara översiktlig och ge en insikt i olika förklaringsmodeller. Den bör inte vara begränsad till Storbritannien och USA. Grundutbildningen bör på de högre nivåerna ge möjlighet till specialisering och förberedelse för forskarutbildning. Det innebär att det är viktigt att det finns en anknytning till forskning, till exempel genom att studenterna självständigt eller i grupp genomför mindre projekt, gärna med anknytning till den forskning som pågår inom ämnet vid lärosätet. Samtidigt bör studierna också ge färdigheter och kunskaper som kan användas i arbetslivet utanför universitet och högskolor. Det är rimligt att specialiseringen inte kommer på ett alltför tidigt stadium utan att alla studenter kan få en översikt över de olika områden som språkstudier på universitetsnivå kan omfatta. Förhållandet mellan språkfärdighet och innehållsdiscipliner En god språkfärdighet är den grund utan vilken en universitetsutbildning i engelska inte kan bedrivas. För att en effektiv utbildning ska kunna bedrivas från början krävs att nybörjarna besitter en grundläggande färdighet. För att få en uppfattning om ingångsfärdigheten krävs för ändamålet anpassade diagnostiska prov som kan ge både institution och student information om hans/ hennes utgångsläge och vad som kan behöva förbättras särskilt. Grundutbildningen bör ha en rimlig balans mellan innehållsdiscipliner och språkfärdighet så att de förstärker varandra. Lingvistisk kunskap ökar t.ex. den språkliga medvetenheten. Litteraturläsning bidrar till ökat ordförråd och förbättrad stilkänsla. Det är naturligt att språkfärdigheten väger tyngre i början av studierna och att innehållsdisciplinerna och de teoretiska inslagen får en allt större betydelse 20

21 på högre nivåer. Samtidigt måste det på de högre nivåerna också ställas krav på att de muntliga och skriftliga uppgifter som ska genomföras är språkligt korrekta. Därför bör både språkform och innehåll beaktas vid bedömning av studenternas arbeten i språkvetenskap, litteratur och kultur. Innehållsdisciplinerna Traditionellt har grundutbildningen i engelska vid svenska universitet och högskolor förutom muntlig och skriftlig språkfärdighet omfattat grammatik, allmän lingvistik, fonetik, språkhistoria, litteraturhistoria/litteraturvetenskap och realia (historia, samhällsförhållanden och kultur). Idag har fältet i viss utsträckning vidgats och förhållandet mellan de olika delarna har ibland förskjutits. Språkhistoria har vid många lärosäten fått en mindre framträdande plats i förhållande till andra lingvistiska inriktningar. Engelskans roll som globalt språk uppmärksammas mer, både i de lingvistiska, litterära och samhällsinriktade kurserna. Men i stort återfinns de nämnda momenten i universitetens och högskolornas kursplaner och vår uppfattning är att en grundutbildning i engelska bör ge en sådan allmän översikt över ämnets olika delar och en gradvis specialisering. Medan både de språkvetenskapliga och de litteraturvetenskapliga momenten är naturligt forskningsbaserade, är de samhälls- och kulturinriktade kurserna för det mesta inte det. De lärare som undervisar i engelskspråkiga länders historia, samhällskunskap och kulturkunskap har oftast inte forskarutbildning i någon av dessa discipliner. Litteraturen är översiktlig. Vi menar att dessa moment ändå är nödvändiga för att studenterna ska kunna få en förståelse för de engelskspråkiga länderna. Hur undervisningen ska kunna bli mer forskningsanknuten är en fråga som bör diskuteras. Översättning har sedan mycket länge varit en del av undervisningen och examinationen i språkfärdighet. Samtidigt är givetvis översättning en egen disciplin med egna teoretiska grunder och egen forskningsmetodik. De främmande språkens roll när det gäller den yrkesinriktade översättarutbildningen kompliceras av att de flesta som följer den blir översättare från ett främmande språk till svenska. Det gör utbildningen nödvändigtvis till ett samarbetsprojekt mellan enskilda språk, lingvistik och svenska, där det enskilda språkämnet inte kan vara huvudämne. 3 De främmande språken är också en viktig del av lärarutbildning för alla stadier inom skolväsendet. Engelska har en särställning. Många elever blir duktiga i ämnet inte bara på grund av undervisningen i skolan utan i stor utsträckning också eftersom de ständigt hör, läser och ofta själva använder språket i olika sammanhang. Det är därför nödvändigt att de som ska undervisa dem 3 För en översikt över översättarutbildningar i Sverige, Danmark och Finland, se Utvärdering av grundutbildning i facköversättning vid Göteborgs universitet samt studie av översättar- och tolkutbildning idag (Högskoleverkets rapportserie 2003:32 R). 21