Förändringar i upplevd hälsa efter hälsopromotiva åtgärder Fokus på kost och fysisk aktivitet

Transkript

1 Förändringar i upplevd hälsa efter hälsopromotiva åtgärder Fokus på kost och fysisk aktivitet Erika Lundberg Emelie Nilsson Anja Pääjärvi Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för hälsa och rehabilitering Vårterminen 2010

2 Abstrakt Den här rapporten grundades på ett hälsoprojekt som utförts på Luleå Tekniska Förvaltning. Syftet var att ta reda på hur fem veckors hälsopromotiva åtgärder påverkade de anställdas upplevda hälsa. Hälsopromotion är ett vitt begrepp och innefattar många olika åtgärder (Kostenius & Lindqvist, 2006). Vi valde att fokusera på fysisk aktivitet och kost. För att få fram ett resultat användes enkäter vid början och slutet av studien. Enkäterna innehöll skattningsfrågor angående den upplevda hälsan samt kostvanorna följt av öppna frågor för att utveckla svaren. Studien inleddes med en kostföreläsning och följdes av en timmes fysisk aktivitet två gånger i veckan. Eftersom den upplevda hälsan påverkas av en rad olika faktorer har vi inte med säkerhet kunnat säga att fysisk aktivitet och god kost har lett till förändringar av den upplevda hälsan under studiens gång. Däremot har vi kunnat se ett tydligt samband mellan just fysisk aktivitet, god kost och en bättre upplevd hälsa. Nyckelord: Upplevd hälsa, fysisk aktivitet, kost. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 2

3 Innehållsförteckning ABSTRAKT... 2 INTRODUKTION... 4 SYFTE METOD RESULTAT Kostvanor Fysisk aktivitet Upplevd hälsa Förändringar i upplevd hälsa Citat DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion REFERENSER BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 3

4 Introduktion Kostenius och Lindqvist (2006) skriver att hälsoupplysningen startade i Sverige redan på 1700-talet i form av rådgivning och uppmaningar om att leva hälsosamt. Vidare skriver Kostenius och Lindqvist (2006) att dagens hälsoarbete har en mer salutogen inriktning, vilket innebär att man fokuserar på de hälsofrämjande faktorerna. Allt mer fokus läggs på friskfaktorerna istället för på det sjuka. Man ser människan ur ett holistiskt perspektiv, hälsa är ett komplext begrepp och man bör se på personens hela hälsobild. Salutogenes är grunden till hälsopromotion och hos båda är empowerment av central betydelse. Med empowerment menas att ansvaret att göra en förändring ligger hos varje enskild individ. Har man själv kontroll över sin egen hälsa kan detta stärka självförtroendet (ibid.). SBU (2007) skriver att det finns studier som visar på att individer som är fysiskt aktiva har en bättre livskvalitet. Det gäller personer i olika åldrar samt olika populationer. Det visar även att det är oberoende av socioekonomiska faktorer samt hälsotillstånd (ibid.). Hälsa är både en mänsklig rättighet och en social investering (WHO, 2009). Grundläggande förutsättningar för att nå god hälsa är fred, skydd, utbildning, mat, inkomst, ett stabilt ekosystem, hållbara resurser och social rättvisa. För att höja ett lands invånares hälsostatus krävs att regeringen satsar på hälsopromotion och ser till att folket har de nödvändigheter som behövs för att leva ett hälsosamt och tillfredsställande liv (ibid.). Hälsopromotion innebär den process som ger människor möjligheten att själva ta kontroll över och påverka sin hälsa (WHO, 2009). För att nå ett stadium av fysiskt och psykiskt välbefinnande måste individen kunna urskilja och tillgodose sina behov och ändra på eller samarbeta med omgivningen. Hälsopromotion sträcker sig från att ha en hälsosam livsstil till att uppnå välbefinnande och bör ses som en viktig resurs för ett fungerande vardagsliv (ibid.). Hälsosam kost och regelbunden fysisk aktivitet är två huvudfaktorer inom hälsopromotion och är av stor betydelse för en hälsofrämjande livsstil (WHO, 2010). Onyttig kost i kombination med fysisk inaktivitet är två riskfaktorer för en rad olika sjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes, cancer och övervikt. Sett över världen kan 1,9 miljoner dödsfall relateras till utebliven fysisk aktivitet och 2,7 miljoner dödsfall har samband med för litet intag av frukt och grönsaker (ibid.). Fysisk aktivitet främjar hälsa genom att höja kondition, balans och koordination, förbättra muskel- och bindvävsstyrka, motverka psykisk ohälsa som depression samt främja självkänsla (Faskunger & Schäfer Elinder, 2006). Fysisk aktivitet minskar även risken för Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 4

5 bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancerformer, typ 2-diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter (ibid.). Enligt Engström och Lindgärde (2004) har man i det moderna västerländska samhället successivt jobbat för att komma på lösningar som gör att vi behöver anstränga oss så lite som möjligt fysiskt, i såväl hemmet som på arbetet. Generellt sett har västerlänningar idag en betydligt mer stillasittande livssituation än tidigare generationer. Ovan nämnda samhällsförändringar har drastiskt ändrat vår livsstil vilket leder till en del negativa effekter. Människan behöver röra sig regelbundet för att kroppen ska fungera på ett bra sätt. Om fysisk ansträngning och rörelse uteblir under en längre tid tappar kroppens muskler sin styrka, konditionen sjunker och skelett och senor blir svagare (ibid.). Engström och Lindgärde (2004) skriver i sin artikel att forskare därför är eniga om att fysisk aktivitet har stor betydelse för det allmänna hälsotillståndet. Hur en person sedan upplever sin hälsa måste dock ses ur ett vidare perspektiv, detta eftersom hälsa har så många aspekter att ta i beaktning och kan variera väldigt mycket från person till person. Kombinationen mellan upplevd hälsa och motionsvanor har betydelse för framtida välmående; personer med dålig kondition och låg upplevd hälsa löper större risk att drabbas av sjukdom direkt men även på längre sikt (ibid.). Engström och Lindgärde (2004) menar att det med dessa faktorer i åtanke är anmärkningsvärt att så förhållandevis få studier inom detta ämne gjorts. Fysisk aktivitet gör gott för både kropp och själ (Statens folkhälsoinstitut, 2008). En regelbunden fysisk aktiv livsstil är ett sätt att förbättra både den fysiska och psykiska funktionsförmågan samt ett sätt att höja den allmänna livskvaliteten (Henriksson & Sundberg, 2008). Enligt Jansson (2010) bör alla individer vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 30 minuter/dag, måttlig intensitet. Samma hälsovinster kan uppnås genom att träna 3x30 minuter med hög intensitet/vecka (ibid.). De som är mest stillasittande har mest att vinna på att öka sin aktivitet (Andersson, Forsberg & Malmgren, 2006). I vårt vardagsliv möts vi varje dag av olika styrke- och konditionskrävande arbeten av varierande grad. För att kunna bära hem matkassarna eller orka gå uppför trapporna till lägenheten, krävs en viss kondition och styrka (ibid.). Gustrin (2007) skriver att genom regelbunden konditionsträning tränas syreupptagningsförmågan upp. Att kunna ta upp syre är kopplat till den fysiska hälsan. Ett syreupptag på under 35 milliliter syre per kilo kroppsvikt leder till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar (ibid.). En högre syreupptagningsförmåga är bättre för individens hälsa Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 5

6 (Faskunger & Schäfer Elinder, 2006). Gustrin (2007) skriver att med hjälp av tre begrepp som alla handlar om syreupptaget brukar man definiera kondition enligt följande; Kroppens förmåga att, via andningen, ta upp syre ur luften. Kroppens förmåga att, via blodet, transportera syret till de arbetande musklerna. Kroppens förmåga att i musklerna använda syret i energiomsättningen av kolhydrater, fett och protein till att skapa muskelarbete (Gustrin, 2007, s.7). Träning leder till en ökad medvetenhet om kost, hälsa och sömn (Forsberg, Holmberg & Woxenrud, 2002). Fysisk aktivitet är den viktigaste friskfaktorn. Kondition är en färskvara som måste förnyas. Efter ett tag anpassar sig kroppen efter hur många träningspass som utförs i veckan, vilket leder till att funktionerna i syretransportkedjan påverkas och det sker en ökning av dess kapacitet. Hjärtmuskelns storlek ökar samt dess kontraktionskraft, i muskeln bildas fler kapillärer och det sker en ökning av antalet röda blodkroppar (ibid.). Vidare skriver Forsberg och de andra författarna (2002) att under de första månaderna med konditionsträning kan en individ uppnå stora förändringar för att de sedan blir mindre och mindre. Efter ett tag måste träningen ökas för att nå ytterligare reslutat. För en allsidig och bra kondition är det bra att blanda olika träningsformer (ibid.). En individs förmåga att ta upp syre från lungorna till blodet samt att pumpa ut blodet i kroppen kallas tillsammans för det centrala syreupptaget och det är detta som är de två första delarna som avgör hur bra kondition en individ har (Gustrin, 2007). Genom regelbunden konditionsträning i minst 30 min i sträck kan kroppens förmåga att transportera syre från lungorna till blodet förbättras (ibid.). För att nå hälsoeffekter av träningen kan det räcka med träning i måttlig intensitet medan det krävs en högre intensitet för att förbättra konditionen (Henriksson & Sundberg, 2008) utgav American College of Sports Medicine den första rekommendationen för styrketräning baserat på vetenskapliga dokumentationer (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Ett träningspass utgörs av 8-10 övningar för olika muskelgrupper. Varje övning utförs minst ett set, med belastningen 8-10 RM (upprepningar), ca två gånger i veckan. Rekommendationerna riktar sig till personer utan erfarenhet av styrketräning. Då träningen påbörjas är styrkevinsten för träningsprogram med flera set jämfört med ett set marginell (ibid.). Vidare skriver Statens folkhälsoinstitut (2008) att ett annat skäl till att rekommendera ett set till nybörjare är att det är troligare att fler genomför träningen då den är mindre tidskrävande. Men individen når snabbt en platå där det krävs fler set för att kunna öka styrkekapaciteten ytterligare. För friska personer med erfarenhet rekommenderas därför fler set med belastning 1-12 RM, 4-5 gånger i veckan (ibid.). Träningsstudier har visat att måttlig styrketräning så länge man lever Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 6

7 motverkar muskelförsvagning och har positiv effekt på muskelmassan (Andersson et al., 2006). American College of Sports Medicine (ACSM) och American Heart Association (AHA) publicerade en uppdaterad version av sina riktlinjer angående fysisk aktivitet år 2007 (American College of Sports Medicine, 2007). Riktlinjerna gäller friska vuxna och äldre personer. Riktlinjer för friska vuxna under 65 år från ACSM och AHA: Måttlig konditionsträning 30 minuter/dag, fem dagar i veckan eller intensiv konditionsträning 20 minuter/dag, tre dagar i veckan och 8-10 styrkeövningar, 8-12 repetitioner av varje övning två gånger i veckan. Måttlig intensitet innebär att anstränga sig tillräckligt hårt för att höja sin puls och bli varm, men samtidigt kunna föra ett samtal (ibid.). American College of Sports Medicine (2007) skriver vidare att för att gå ner i vikt eller behålla viktminskning kan 60 till 90 minuter/dag av fysisk aktivitet vara nödvändigt. Rekommendationen 30 minuter/dag gäller den genomsnittliga friska vuxna för att bibehålla hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar (ibid.). Davy, Williams och Winett (2009) skriver att studier har visat att styrketräning i linje med American College of Sports Medicins riktlinjer utförda två till tre gånger i veckan bland annat kan öka styrkan, stärka muskelmassan och minska risken för sarkopeni, normalisera blodtryck, minska åldersrelaterad förlust av bentäthet och förbättra arbetsförmågan. Vidare skriver Davy och de andra författarna (2009) att tidigare recensioner har menat att styrketräning har minimala effekter på andra hjärt- och kärlsjukdomar, till skillnad från aerob träning. Dessutom har man trott att styrketräning kunnat bidra till åldersrelaterad arteriell styvhet, vilket ytterligare ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Denna oro har dock inte stort stöd av senare studier. Styrketräning tros tvärt om ha positiva effekter på flera av riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Den nyaste forskningen antyder att styrketräning har en viktig roll i att förbättra och bibehålla vaskulär hälsa och vara en viktig del i diabetesbehandling (ibid.). Davy och de andra författarna (2009) skriver att en studie av 1644 fall där man använde sig av riktlinjer liknande ACSM:s visade att de som fullföljde ett tioveckors träningsprogram ökade sin styrka med ~35%, minskade det systoliska blodtrycket, ökade ~1,5 kg i fettfri massa och minskade kroppsfettet med 2%. Män och kvinnor samt unga och äldre visade liknande resultat (ibid.). Fysisk aktivitet förebygger även benskörhet, osteoporos, Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 7

8 genom att stärka skelettet och öka benmassan (Karlsson, C., Karlsson, M. & Nordqvist, 2008). Johansson (2007) skriver att definiera hälsa är inte helt lätt då begreppet betyder olika från person till person. Gemensamt är dock att matvanor och livsstil har stor betydelse för den fysiska hälsan men också för vårt psykiska välbefinnande. Förhållandet gäller även omvänt; fysisk och psykisk ohälsa kan påverka både matvanor och livsstil. Intresset för hur maten vi äter påverkar vår hälsa blir bara större och större (ibid.). Johansson (2007) skriver att byggstenarna i människokroppen är lika de som finns i maten. Vår kropp består till störst del av vatten, 56% hos kvinnor och 61% hos män, och de andra beståndsdelarna är olika former av protein, fett, kolhydrater och mineraler. Alla dessa ämnen finns i maten vi äter och är livsnödvändiga för kroppens funktion (ibid.). De svenska näringsrekommendationerna är framtagna för att visa vad bra mat ska innehålla; hur mycket energi, protein, fett, kolhydrater, kostfiber, vitaminer och mineraler vi behöver äta (Johansson, 2007). Kostcirkeln, matpyramiden och tallriksmodellen är tre hjälpmedel som visar hur väl sammansatta måltider skulle kunna se ut. Tallriksmodellen innebär att man delar in tallriken i tre delar likt ett fredsmärke. Den minsta delen, cirka ¼, ska innehålla proteinrika livsmedel såsom kött, fisk, ägg och soja. De två andra delarna av tallriken är lika stora och består av kolhydrater och kostfibrer. Kolhydrater kan vara potatis, pasta eller ris och grönsaker, rotfrukter och frukt innehåller kostfibrer, vitaminer och mineraler. Tallriksmodellen kan sedan varieras efter målsättning. Vid hårdare träning eller för att göra en maximal prestation bör mängden kolhydrater ökas så att energibehovet uppfylls. Om man vill gå ned i vikt kan man istället dra ned på kolhydratintaget och öka proteinintaget, eftersom det mättar bättre (ibid.). Det är bäst att äta med jämna mellanrum undre dagen för att tillgodose energi- och näringsbehovet (Johansson, 2007). Frukost, lunch, middag och tre mellanmål fördelade under dagen är lämpliga måltider (ibid.). Vidare beskriver Nutritionsavdelningen (2010) på Svenska Livsmedelsverket fem råd om vad vi bör tänka på då vi väljer vad vi äter, detta för att vi ska äta nyttigare och på så sätt må bättre. De fem kostråden är: äta mycket frukt och grönt, äta fullkornsprodukter, välja nyckelhålsmärkta produkter, äta fisk tre gånger i veckan och att använda flytande matfett eller olja i matlagningen. Detta är fem tämligen enkla råd att följa som kan medföra stora hälsovinster (ibid.). Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 8

9 Ett råd att följa för att äta sunt är att fördela måltiderna jämt över dagen (Johansson, 2007). Frukosten anses vara det viktigaste målet på dagen eftersom kroppen då tillförs ny energi efter nattens fasta. Den nytillförda energin förbättrar koncentrationsförmågan och vi känner oss piggare. En bra frukost bör innehålla mycket kolhydrater, lagom med protein och lite fett. Den ska ha lågt GI och vara fiberrik för att ge mättnad hela förmiddagen. Lunch och middag bör motsvara 1/3 vardera av dagens energibehov och är alltså lite större måltider än frukosten. För att hålla sig mätt mellan måltiderna är det lämpligt med frukt som mellanmål, eller en smörgås om man har ett högre energibehov (ibid.). Även om dagens mat ofta skulle kunna vara fettsnålare är fett livsviktigt att få i sig via kosten (Nutritionsavdelningen, 2010). Fettsyrorna kan delas in i tre grupper; mättade, enkelomättade och fleromättade. Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Omättat fett däremot sänker det skadligt LDL-kolesterolet i blodet och kan på så sätt minska risken för dessa sjukdomar. De viktigaste fleromättade fetterna är omega-3 och omega-6 och finns ibland annat fet fisk. Omega-3 och omega-6 är essentiella fettsyror, det vill säga livsnödvändiga fettsyror. De behövs för hjärnans och ögonens funktion, reglering av blodtryck samt uppbyggnad av celler och immunförsvar. Kroppen kan inte tillverka dessa fettsyror själv utan de måste tillföras via kosten (ibid.). Bengmark (2007) skriver att det under de senaste 150 åren har en rad kroniska sjukdomar ökat nästan exponentiellt. Våra livsmedelsvanor under samma tidsperiod har ändrats drastiskt. Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och olika typer av cancer är exempel på kroniska sjukdomar som kan sättas i samband med högt intag av mättat fett. Intaget av mättat fett per person och år har fördubblats sedan år 1850 och sockerintaget som var 0,5 kg per person och år är idag 50 kg. Konsumtionen av mejeriprodukter, främst mjölkpulver och ost som finns i exempelvis snabbmat, choklad och chips, är det som ökat mest drastiskt; det har mer än fyrdubblats de senaste 30 åren från 4 kg per person och år till 19 kg (ibid.). Förhållandet mellan fysisk aktivitet, god kost och den upplevda hälsan är av största intresse för oss som hälsovägledare. Forskning visar att motion och nyttig mat är bra för oss, trots detta finns få studier på friska medelålders människor som tar upp sambandet mellan dessa faktorer och den upplevda hälsan. Avsaknaden av sådana rapporter var en av anledningarna till att vi ville göra vår studie om just träningens och kostens påverkan på hur människor upplever sin hälsa. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 9

10 Projektet som studien baseras på genomfördes på Luleå Tekniska Förvaltning. Syftet med studien är att ta reda på om testpersonerna känner några fördelar med motion och nyttig mat eller om det finns något som skulle vara negativt med detta. Vi vill helt enkelt veta vad fem veckors hälsopromotiva åtgärder betyder för den upplevda hälsan. Syfte Att undersöka förändringar i den upplevda hälsan efter fem veckors hälsopromotiva åtgärder. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 10

11 Metod Vårt hälsoprojekt som studien grundar sig på utfördes på Luleå Tekniska Förvaltning. Det innefattade en kostföreläsning och åtta tillfällen med konditions- och styrketräning, spritt över fem veckor. Utöver detta inleddes och avslutades projektet med frivilliga styrke- och coopertester för att testpersonerna skulle ha ett mål att arbeta efter. Det fick namnet Kom igång och just det var vår förhoppning; att testpersonerna skulle komma igång med träningen och börja tänka på vad de äter. Tekniska kontoret vid Luleå Kommun har 448 anställda, 223 kvinnor och 225 män. 100 personer blev slumpmässigt inbjudna att delta i hälsoprojektet och av dessa tackade 20 stycken ja, 12 kvinnor och 8 män. De 20 försökspersonerna delades in i två lag, beroende på arbetstider, med 10 stycken i varje lag. För att räknas som delaktiga i projektet var testpersonerna tvungna att närvara på minst hälften av aktiviteterna det vill säga fyra av åtta tillfällen. Fem testpersoner kunde av olika anledningar bara närvara vid tre eller färre aktiviteter och räknas därför inte med studien. Det totala bortfallet blev 25%, vilket innebär att vår studie innefattar 15 testpersoner. Deras medelålder var 46 år. För att säkerställa ett etiskt förhållningssätt har alla testpersoner fått välja om de vill skriva under ett kontrakt (bilaga 3) där de godkänner att studien används som grund för denna rapport. I detta fall skrev alla på kontraktet och är alltså villiga att delta i projektet och således även studien på de villkor som framgår av kontraktet. Allt material som rör testpersonerna är konfidentiellt och inga namn eller personuppgifter kommer att publiceras. De personer som deltar i studien är alltså med frivilligt och detta kan höja deras motivation. Personer blir mer inspirerade att utföra en handlig om man själv valt det (Kostenius & Lindqvist, 2006). Studien är kvalitativ och kvantitativ då den baseras på enkäter med öppna frågor och skattningsfrågor. Anledningen till att göra en enkätstudie var att testpersonerna skulle kunna svara fritt och utveckla sina svar på frågorna. Enkäter valdes framför intervju på grund av den korta tidsperioden; det hade blivit svårt att hinna intervjua 20 testpersoner på ett grundligt sätt. Dessutom kan enkäterna sammanställas på ett mer korrekt sätt då de är lättare att jämföra med varandra och således tolkas på samma vis. En enkät (bilaga 1) delas ut innan projektets start och en enkät (bilaga 2) efter avslutat projekt. Vi valde att dela ut enkät 1 innan vi höll en kostföreläsning för att den inte skulle påverka testpersonernas svar angående deras kostvanor. Ingen information om vad som är bra Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 11

12 mat gavs utan testpersonerna fick själva avgöra vad de ansåg som nyttigt. På enkäten fick de ge en kort beskrivning av hur dagens måltider kunde se ut och sedan skatta sina kostvanor på en skala 1-10, där 1 var mycket dåliga och 10 var mycket bra. Inför enkät 2 hade testpersonerna fem veckor innan enkättillfället fått lyssna på en kostföreläsning. I sammanställningen av enkäterna granskades de självuppskattade kostvanorna, inte måltidsbeskrivningen. Enkäterna sammanställs för att titta på likheter och skillnader före och efter projektet. Analys av enkät sker enligt följande: kostvanorna har granskats hos gruppen som en helhet. Vi har valt att titta på hur många i gruppen som vid första tillfället hade goda respektive sämre kostvanor, samma genomförande vid enkättillfälle 2. Analysen av den fysiska aktiviteten och den upplevda hälsan gjordes på samma sätt, en granskning gjordes av hur många som var fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva samt hade god upplevd hälsa och sämre upplevd hälsa. Den upplevda hälsan har vidare granskats på individnivå. Hos alla testpersoner analyserades hur många som ökat sin upplevda hälsa, hur många som hade en oförändrad upplevd hälsa och hur många som hade en minskad upplevd hälsa. Sedan granskades skillnader i upplevd hälsa bland fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva. Samtliga analyser har sammanställts i stapeldiagram. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 12

13 Resultat Kostvanor Bra upplevda kostvanor Sämre upplevda kostvanor Enkät 1 Enkät 2 De upplevda kostvanorna skattades på en skala 1-10, där 1 var mycket dåliga och 10 var mycket bra. En skattning mellan 6-10 räknas i detta fall som goda kostvanor och 1-5 som sämre kostvanor. Medelvärde upplevd hälsa bland de med bra upplevda kostvanor, enkät 1: 7,2 Medelvärde upplevd hälsa bland de med sämre upplevda kostvanor, enkät 1: 5,0 Medelvärde upplevd hälsa bland de med bra upplevda kostvanor, enkät 2: 7,3 Medelvärde upplevd hälsa bland de med sämre upplevda kostvanor, enkät 2: 5,7 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 13

14 Fysisk aktivitet Fysiskt aktiva Fysiskt inaktiva 2 0 Enkät 1 Enkät 2 Vi har utgått ifrån Janssons (2010) rekommendationer vad gäller fysisk aktivitet. Utifrån dessa anses de som tränar hårdare 3 ggr/v > eller motionerar 30 minuter varje dag som fysiskt aktiva. De som tränar mindre än detta räknas som fysiskt inaktiva. Medelvärde upplevd hälsa bland de fysiskt aktiva, enkät 1: 7,7 Medelvärde upplevd hälsa bland de fysiskt inaktiva, enkät 1: 5,9 Medelvärde upplevd hälsa bland de fysiskt aktiva, enkät 2: 7,2 Medelvärde upplevd hälsa bland de fysiskt inaktiva, enkät 2: 6,6 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 14

15 Upplevd hälsa God upplevd hälsa Sämre upplevd hälsa Enkät 1 Enkät 2 Den upplevda hälsan skattades på en skala 1-10, där 1 var mycket dålig och 10 var mycket bra. En skattning mellan 6-10 räknas i detta fall som god upplevd hälsa och 1-5 som sämre upplevd hälsa. Genomsnitt av den upplevda hälsan, enkät 1: 6,6 Genomsnitt av den upplevda hälsan, enkät 2: 7,0 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 15

16 Förändringar i upplevd hälsa Ökad upplevd hälsa Oförändrad upplevd hälsa Sämre upplevd hälsa Undersökning av skillnaden av den upplevda hälsan från enkättillfälle 1 till enkättillfälle 2. 60% av testpersonerna har ökat sin upplevda hälsa 7% av testpersonerna har oförändrad upplevd hälsa 33% av testpersonerna har sämre upplevd hälsa Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 16

17 Citat Sista frågan i den andra enkäten var en öppen fråga där testpersonerna fick beskriva om det var något med deras hälsa som de upplevde att hade förändrats sedan projektet startades. Frågan löd: Upplever du att din hälsa har förändrats sedan projektets start, i så fall hur? Detta svarade testpersonerna: Positivt, piggare, tränar bättre, hoppas på kontinuitet i träningen. Ryggen känns bättre m.m. Jo, i alla fall så har jag blivit väldigt inspirerad att komma igång med träningen... Ja, har fått bättre kondition och insett att jag måste!! Nej, men dessa veckor har gett motivation för att komma igång med mer träning. Jag känner mig piggare (pga. kontinuitet). Har kommit igång med att röra mig, toppen! Kanske, om jag fortsätter så kommer ökad kondis att märkas. (Fem veckor är för kort tid för att märkas). Rör på mig betydligt mer, bättre kondition, starkare muskler. Kanske inte hälsan men bättre kondition har jag märkt. Har lättare att komma iväg och träna. Tränar mer regelbundet. Lite starkare (bra tips på träningarna i gymmet). Aerobics också bra träning. Kondition och styrka har ökat. Besvär med nacke, axlar och rygg har drastiskt minskat. Mitt blodtryck har sänkts så mycket att jag har slutat ta medicin... Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 17

18 Diskussion Resultatdiskussion Hälsosam kost och regelbunden fysisk aktivitet är två huvudfaktorer inom hälsopromotion och är av stor betydelse för en hälsosam livsstil (WHO, 2010). Engström och Lindgärde (2004) skriver att till följd av fysisk inaktivitet ökar risken för sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar diabetes, högt blodtryck, olika typer av cancer, benskörhet och fetma. Forskare är därför eniga om att fysisk aktivitet har stor betydelse för det allmänna hälsotillståndet. WHO (2009) beskriver andra grundläggande förutsättningar för en god hälsa som bland annat är fred, skydd, utbildning, mat, inkomst, ett stabilt ekosystem, hållbara resurser och social rättvisa. Engström och Lindgärde (2004) skriver att hur en person sedan upplever sin hälsa måste ses ur ett vidare perspektiv, detta eftersom hälsa har så många aspekter och kan variera väldigt mycket från person till person. Personer som långsiktigt utövar en hälsosam livsstil, det vill säga avstår tobak, dricker måttligt med alkohol, är fysiskt aktiva och tänker på vad de äter, kan löpa mindre risk att drabbas av kroniska sjukdomar (Bengmark, 2007). I USA har relativt nyligen gjorts studier om detta som visat en reduktion på 83% av hjärt- och kärlsjukdomar, 91% i diabetes och 71% i koloncancer hos denna grupp. Vidare skriver Bengmark (2007) att ett flertal studier från andra läder i välden visar på samma sak. År 2007 beräknades sjukvårdskostnaderna i USA att fördubblas inom en tioårsperiod. År 2011 tror professionella hälsoekonomer att sjukvårdskostnaderna kommer uppgå till per person och år. Med dessa siffror och utvecklig i åtanke är det av största vikt att fler studier inom detta område görs och att hälsofrämjande åtgärder ges extra utrymme (ibid). Liknande slutsatser dras av Micha och Mozaffarian (2008) som skriver att dåliga kostvanor ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Vid båda enkättillfällena i vår studie har de individer som är fysiskt aktiva ett högre medelvärde för sin upplevda hälsa än de som är fysiskt inaktiva. År 2001 gjordes en studie av motionsvanor, upplevd hälsa och faktisk hälsa på 381 testpersoner som var år (Engström & Lindgärde, 2004). En medicinsk undersökning av personerna gjordes på Skånes universitetssjukhus där man kollade bland annat BMI, blodtryck, kolesterol, sjukdomshistoria och allmänt hälsotillstånd. Utöver detta fick de även besvara ett frågeformulär angående livssituation och motionsvanor. Ett tydligt samband gick att se mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa. Ungefär dubbelt så många av de med hög fysisk aktivitet upplevde sin hälsa Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 18

19 som mycket god jämfört med de med låg fysisk aktivitet, samtliga av de som tränade regelbundet upplevde sin hälsa som bra eller mycket bra medan bara en fjärdedel av de fysiskt inaktiva kände samma sak. Även den faktiska hälsan (som testades på medicinsk väg) var tydligt kopplad till motionsvanorna; antalet riskfaktorer ökade ju mindre fysiskt aktiv testpersonen var. Slutsatserna av denna studie var att fysisk aktivitet har ett starkt samband med upplevd hälsa och faktisk hälsa; desto bättre motionsvanor testpersonen hade desto bättre mådde denne, både självupplevt och medicinskt testat (ibid.). Även Penedo och Dahn (2005) skriver att fysisk aktivitet har gynnsamma effekter både psykisk och fysiskt. De menar att fysisk aktivitet ger en ökad hälsorelaterad livskvalitet. Forsberg och de andra författarna (2002) skriver att den som har en aktiv livsstil får en rad olika positiva hälsoeffekter med sig. Fysisk aktivitet är ett skydd för människan samt vår viktigaste friskfaktor. Vilket leder till att de personer som är fysiskt aktiva sett till detta borde ha en högre upplevd hälsa jämfört med de personer som inte är lika aktiva. Efter fem veckors hälsopromotiva åtgärder hade antalet fysiskt aktiva personer ökat från 40% vid enkättillfälle 1 till 67% vid enkättillfälle 2. Däremot hade medelvärdet för den upplevda hälsan sjunkit bland de som var fysiskt aktiva men den hade samtidigt ökat bland de personer som var fysiskt inaktiva. Att den upplevda hälsan har sjunkit bland de som är fysiskt aktiva kan bero på en rad olika faktorer. En orsak kan vara att antalet fysiskt aktiva har ökat och de individer som tillkommit i den gruppen kan ha en sämre upplevd hälsa än de som redan var i den gruppen. En annan orsak kan vara att en del upplevde att de skattade sin hälsa för högt vid första enkättillfället. Den grupp som räknas som fysiskt inaktiva har ökat sitt medelvärde över den upplevda hälsan. Vilket tyder på att de personer som är fysiskt inaktiva kan ha större vinst av fysisk aktivitet för att bättra sin upplevda hälsa än de som redan är fysiskt aktiva, vilket även stöds av Andersson och de andra författarna (2006) som skriver att det är de som är fysiskt inaktiva som har mest att vinna på ökad fysisk aktivitet. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 19

20 Nedan följer en jämförelse av vad testpersonerna upplevt och vad litteraturen beskriver för hälsovinster av fysisk aktivitet och god kost. Detta sa testpersonerna: Detta säger litteraturen: Jag känner mig piggare... Fysisk aktivitet gör en piggare (Söderström, 2007). Maten tillför ny energi till kroppen (Johansson, 2007)....Besvär med nacke, axlar och rygg har drastiskt minskat. Smärtlindrande (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Ja, har fått bättre kondition... Ökad kondition (Forsberg et al. 2002). Tränar mer regelbundet. Goda effekter av regelbunden träning (Faskunger & Schäfer Elinder, 2006). Mitt blodtryck har sänkts så mycket att jag har slutat ta medicin... Sänker blodtryck (Bratti, Palatini, Palomba, Saladini, Zanatta & Maraglino, 2010). Frukt och grönsaker fungerar som blodtryckssänkande (Lindeberg, 2003). Precis som en av testpersonerna nämnde att den kände sig piggare så skriver Söderström (2007) att motionera och röra på sig fysiskt fungerar förebyggande mot trötthet. Även den energi som tillförs via maten gör oss piggare samt förbättrar koncentrationsförmågan (Johansson, 2007). En annan person sa att den upplevde en minskad smärta i nacke, axlar och rygg. Statens folkhälsoinstitut (2008) skriver att för personer med smärta har fysisk aktivitet en stor betydelse i behandlingen då den kan fungera som smärtlindrande. Ett gott skydd för människan och en viktig friskfaktor är fysisk aktivitet som även ger en ökad kondition (Forsberg et al., 2002). Testpersonerna sa att de upplevde en ökad kondition vilket även Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 20

21 fungerar som en friskfaktor för dem. De nämner även att de nu tränar mer regelbundet. Faskunger och Schäfer Elinder (2006) skriver att regelbunden träning visar på goda effekter för både fysisk och psykisk hälsa. En av testpersonerna har sänkt sitt blodtryck så pass under dessa veckor att personen valt att sluta ta medicin för sitt höga blodtryck. Bratti och de andra författarna (2010) skriver att regelbunden fysisk aktivitet sänker blodtrycket. Lindeberg (2003) skriver att det finns studier som visar att frukt och grönsaker är blodtryckssänkande. Alla dessa aspekter förbättrar hälsan för individerna. Beroende på vad individen anser är hälsa för denne har den med dessa aspekter i skattningen av sin upplevda hälsa. Enligt litteraturen borde detta ha påverkat den upplevda hälsan. Vad gäller kosten kunde inga större skillnader noteras vid avslutad studie. Detta tror vi till stor del beror på tillvägagångssättet och kommer därför diskuteras vidare i metoddiskussionen. Eftersom vi inte kunde se så stora skillnader kan detta tyda på att testpersonerna inte ändrat sina kostvanor. Majoriteten av testpersonerna upplevde dock redan innan startad studie bra kostvanor vilket också kan vara ett skäl till att ingen större skillnad upplevts. Den slutsats som däremot kunde dras var att de individer med goda upplevda kostvanor också i genomsnitt hade bättre upplevd hälsa. Det vi kan se är att litteraturen beskriver stora hälsovinster i och med fysiskt aktivitet och god kost, trots det finns förhållandevis få rapporter om hur fysisk aktivitet och goda kostvanor påverkar den upplevda hälsan. Eftersom hälsa är subjektiv blir den väldigt svår att mäta. Faskunger och Schäfer Elinder (2006) skriver därför att det är det traditionella sättet att mäta hälsa som sjuklighet och dödlighet som dominerar folkhälsorapporteringen idag. 1948, efter WHO:s definition av hälsa Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of illness or infirmity blev läkare påminda om att patientens hälsa var mer än bara ett fysiskt tillstånd, och kan påverkas även av miljömässiga och sociala faktorer (Feinstein & Prutkin, 2002). Vidare skriver de att den ursprungliga mätningen av upplevd hälsa har sin början i två olika tankeströmmar: 1. Den medicinska aspekten, som inte tog hänsyn till patientens egna upplevelser av sin hälsa och 2. den psykosociala aspekten, som påverkades till allt för stor del av samhället, vilket inte lämnade plats för patientens egna intryck och känslor av hälsa. Eftersom den upplevda hälsan är unik för varje person vore den bästa lösningen på problemet att låta patienten själv bedöma sin egen upplevda hälsa (ibid.). Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 21

22 Det är vad vi låtit våra testpersoner göra. De har fått svara på frågan hur de upplever sin egen hälsa på en skala ett till tio, där ett är dålig och tio är mycket bra. Samtidigt har de fått beskriva sina kost- och motionsvanor för att vi ska kunna se om det finns något samband. Det vi kunde se redan vid första enkäten är att de som upplever sina kostvanor som goda, samt är fysiskt aktiva i genomsnitt har bättre upplevd hälsa än de som upplever sina kostvanor som mindre bra, samt kategoriseras som fysiskt inaktiva enligt folkhälsoinstitutets riktlinjer. Vid granskning av den andra enkäten kunde vi se att genomsnittet av den upplevda hälsan bland de fysiskt inaktiva hade stigit. Andersson och de andra författarna (2006) skriver att det är de som är fysiskt inaktiva som har mest att vinna på att öka sin träning. Utifrån detta kan det anses att fysisk aktivitet och goda kostvanor har en stor betydelse för den upplevda hälsan. Men som nämnts tidigare finns det många olika aspekter av hälsa och att säga att fysisk aktivitet och god kost är det som höjt testpersonernas upplevda hälsa blir svårt när det kan vara så många andra faktorer som påverkat den upplevda hälsan. Att det finns flera olika aspekter som påverkar blir också tydligt i vår studie när 33% av testpersonerna upplever en sämre upplevd hälsa efter projektets gång. Detta utan att någon av dem nämner några negativa upplevelser av kostföreläsningen eller den fysiska aktiviteten. Det finns då anledning att tro att något annat har påverkat deras upplevda hälsa. Aston, Jebb och Mhurchu (2010) skriver om effekterna av arbetsplatsernas åtgärder för att påverka de anställdas kostvanor. Dåligt näringsintag leder till sämre hälsa och kostar arbetsgivarna massvis med pengar varje år i form av sjukskrivningar. Att satsa på hälsopromotion skulle därför ha fördelar för både anställda, arbetsgivare och samhället som helhet. Arbetande personer spenderar upp till 60% av sin vakna tid på sitt jobb. Genom hälsopromotiva åtgärder har arbetsplatserna då stor chans att påverka och förbättra kostvanorna hos sina anställda. På arbetsplatsen utbildades de anställda inom god kost genom grupp- och individuell konsultation, hjälp med kostplaner, veckoutskick om hälsopromotion via mejl, kostregistrering samt feedback av kostintaget. Hur länge uppföljning gjordes varierade från 12 veckor till 2,5 år. Resultat av de hälsopromotiva åtgärderna var bland annat ökat intag av frukt och grönsaker, minskat intag av fett och fet mat samt omläggning till rekommendationen av fem mål mat per dag. Enligt den gjorda studien påverkades näringsintaget i positiv riktning, även om effekterna inte var stora. Arbetsgivarnas hälsofrämjande åtgärdar spelar på längre sikt en nyckelroll i att förändra ätvanor hos sina anställda (ibid). Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 22

23 Som Aston och de andra författarna (2010) beskriver i sin studie har arbetsplatsernas hälsopromotiva insatser betydelse för de anställdas upplevda hälsa. Det är där vi som framtida hälsovägledare kommer in; att hjälpa cheferna att förbättra de anställdas hälsa. Genom att etablera det hälsopromotiva tankesättet på arbetsplatserna bör sjukskrivningarna sjunka till följd av hälsosammare livsstil och bättre upplevd hälsa. Detta skulle gynna både anställda och arbetsgivare. Som hälsovägledare är begreppet empowerment ett viktigt verktyg. Människor lär sig då att själva ta ansvar för sin hälsa samtidigt som de får vägledning inom bland annat kost och träning. Om vi i framtida yrkessökningar visar på hälsovinsterna av att äta rätt och att vara fysiskt aktiva kan vi ha chans att komma in på arbetsplatsen och där påverka de anställdas upplevda hälsa i positiv riktning. Metoddiskussion I sammanställningen av resultatet har vi valt att räkna ut medelvärdet av svaren för att få en helhetsbild av testpersonernas upplevelser. Vid uträkning av medelvärde kan stora variationer i svaren ge ett missvisande värde. Eftersom våra testpersoner låg inom samma spann på skattningsskalorna och svaren var jämnt fördelade mellan högst och lägst anser vi att detta ändå är en bra metod att använda för sammanställning. Då vi räknat ut förändringar i den upplevda hälsan har vi angett detta i procent. Procent kan lätt verka missvisande då så förhållandevis få testpersoner deltog i studien. Vi har dock varit tydliga med att ange antal testpersoner studien omfattar. Ovanför varje sammanställning i resultatet finns stapeldiagram som beskriver hur många testpersoner som svarade vad. Därför anser vi att det inte är något problem att använda sig av medelvärde och procentuträkningar. Inför enkät 1 hade testpersonerna endast sina egna förkunskaper om kost medan de vid enkät 2 hade deltagit på en kostföreläsning. Detta skulle kunnat påverka deras skattning av kostvanor när de då var mer medvetna om vad för kost som rekommenderas. Vid sammanställning av enkät 2 framkom dock att det inte var någon betydande skillnad i upplevda kostvanor från projektets start till dess slut. Empowerment var vår utgångspunkt i projektet och vi valde att bara föreläsa om kost en gång för att testpersonerna själva skulle få jobba vidare om intresse fanns. En anledning till att kostvanorna inte förbättrats nämnvärd kan vara just detta; intresse att lägga om sin kost saknades. En annan trolig orsak kan vara att för lite undervisning gavs för att kunna lyckas med en förändring, alternativt att testpersonerna tog åt sig och gjorde ett försök att bättra sin kost men ändå inte upplevde någon större skillnad. Att man skattat sig för högt på enkät 1 kan bidra till att skillnaden mot Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 23

24 enkät 2 inte blev så stor. Överlag upplevde de flesta testpersonerna att de hade goda kostvanor och den andelen med sämre kostvanor hade minskat från 36% vid enkät 1 till 20% vid enkät 2. Ett annat problem med studien är definitionen av hälsa och upplevd hälsa. WHO (1948) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Vad som sedan är fullständigt välbefinnande varierar från person till person; det som får en individ att vara lycklig behöver inte betyda lycka för en annan. Alla människor prioriterar olika, därav svårigheten i vår studie; att kunna jämföra upplevd hälsa då det är olika beroende på vem man frågar. Även testpersonernas skattning påverkar i allra högsta grad resultatet. En överskattning ger ett högre värde på resultatet än vad det egentligen skulle varit samtidigt som en underskattning ger omvänt förhållande. Hälsa och dagsform hänger ihop och detta kan påverka skattningen. Andra problem som kan uppstå i och med studien är tidsintervallen. Efter fem veckors hälsopromotiva åtgärder i form av kostföreläsning och styrke- och konditionsträning har den upplevda hälsan inte förändrats nämnvärt. Under fem veckor har testpersonerna kunnat uppleva en viss styrke- och konditionsökning, men flera av dem nämner att det är för kort tid för att kunna uppleva stora skillnader i sin upplevda hälsa. Men de flesta har trots detta beskrivit många positiva förändringar. Flera upplevde reducerade rygg- och nackbesvär, kände sig piggare, strakare muskler samt bättre kondition. Genomgående hade motivationen att börja/fortsätta träna ökat i och med att de fått prova på olika former av fysisk aktivitet som de kanske inte annars kommit i kontakt med. Ett alternativ till enkäter vid mätning av den upplevda hälsan hade varit att göra intervjuer med testpersonerna istället. Fler följdfrågor skulle ställts som i sin tur kunde gett mer ingående svar. Vi hade också till större grad fått veta vad de olika individerna ansåg om den upplevda hälsan och vad som påverkade den. I nuläget är det svårt att säga vad som lett till att testpersonerna skattat sig som de gjort på skalan, vid intervju hade man kunnat ställa fler frågor kring detta. Därför blir det svårt att säga hur just kosten och den fysiska aktiviteten påverkat den upplevda hälsan. Trots det kan man se att en kombination av fysisk aktivitet och god kost har stor betydelse för vår hälsa. Det är en viktig grundpelare för att vi ska må och fungera väl. Fysisk ohälsa kan påverka vårt sociala liv, inkomst och andra aspekter som har inflytande på den upplevda hälsan. Även om det finns stora svårigheter i att mäta den upplevda hälsan finns ett starkt Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 24

25 samband mellan god kost, fysisk aktivitet och god upplevd hälsa. I likhet med tidigare utförda studier tyder också vår studie på detta. Davy och de andra författarna (2009) skriver att det i studier har visats att två månaders styrketräning kan kompensera 20 års åldersrelaterad förlust av styrka och muskelmassa. Av denna anledning valde vi att inte ha ungdomar som testpersoner utan i denna studie var medelåldern 46 år. Med de hälsovinster testpersonerna upplevt efter femveckorsstudien i åtanke kan man alltså säga att det aldrig är för sent att komma igång med träning och hälsosam kost. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 25

26 Referenser American College of Sports Medicine. (2007). Physical Activity & Public Health Guidelines. TMLDisplay.cfm&CONTENTID=7764 Hämtat: Andersson, G., Forsberg, A., & Malmgren, S. (2006). Konditionstest på cykel. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Aston, L M., Jebb, S A., & Mhurchu, C N. (2010). Effects of worksite health promotion interventions on employee diets: a systematic review. BMC Public Health, 10, (62). Bengmark, S. (2007). Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling. Läkartidningen, 104, (51-52). Bratti, P., Palatini, P., Palomba, D., Saladini, F., Zanatta, N., & Maraglino, G. (2010). Regular physical activity attenuates the blood pressure response to public speaking and delays the development of hypertension. Journal of Hypertension, 28, (6), Davy, B M., Williams, D M., & Winett, R A. (2009). Initating and maintaining resistance traingning in older adults: a social cognitive theory-bades approach. Br J Sports Med, 43, Engström, L-M., & Lindgärde, F. (2004). Fysiskt aktiva mår bättre - Motion och upplevd hälsa bland medelålders män och kvinnor. Läkartidningen, 101, (15-16), Faskunger, J., & Schäfer Elinder, L. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Feinstein, A R., & Prutkin, J M. (2002). Quality-of-Life Measurements: Origin and Pathogenesis. Yale Journal of Biology and Medicine, 75, Forsberg, A., Holmberg, HC., & Woxenrud, K. (2002). Träna din kondition. Stockholm: SISU idrottsböcker. Gustrin, J. (2007). Stora konditionsboken. Stockholm: Fitnessförlaget. Henriksson, J., & Sundberg, C-J. (2008). Varför är fysisk aktivitet/träning positiv för vår hälsa? Fysioterapi, 9, Jansson, A. (2010). Folkhälsoinstitutet. Hämtat: Johansson, U. (2007). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, C., Karlsson, M., & Nordqvist, A. (2008). Färre frakturer med aktiv livsstil. Nordisk Nutrition 1, (1), Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 26

27 Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur. Lindeberg, S. (2003). Maten och folkhälsosjukdomarna ett evolutionsmedicinskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur Micha, R., & Mozaffarian, D. (2008). Trans fatty acids: Effects on Cardiometabolic Health and Impications for Policy. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids. 79, (3-5), Nutritionsavdelningen. (2010). Svenska Livsmedelsverket. Hämtat: Nutritionsavdelningen. (2010). Svenska Livsmedelsverket. Hämtat: Penedo, F-J., & Dahn, J-R. (2005). Exercise and Well-Being: A Review of Mental and Physical Health Benefits Associated With Physical Activity. Curr Opin Psychiatry, 18, (2), Rydqvist, L-G., & Winroth, J. (2008). Hälsa och hälsopromotion med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU idrottsböcker. SBU (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Statens folkhälsoinstitut. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2008). FYSS 2008 fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Söderström, M. (2007). Forskargruppen för stress och återhämtning att förebygga trötthet. Alecta. Hämtat: World health organization. (1948). Official Records of the World Health Organization, 2, 100. World health organization. (2009). Milestones in Health Promotion Statements from Global Conferences. Promotion_ pdf Hämtat: World health organization. (2010). Diet and physical activity: a public health priority. Hämtat: Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 27

28 Bilaga 1 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 28

29 Bilaga 2 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 29