Förändringar i upplevd hälsa efter hälsopromotiva åtgärder Fokus på kost och fysisk aktivitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förändringar i upplevd hälsa efter hälsopromotiva åtgärder Fokus på kost och fysisk aktivitet"

Transkript

1 Förändringar i upplevd hälsa efter hälsopromotiva åtgärder Fokus på kost och fysisk aktivitet Erika Lundberg Emelie Nilsson Anja Pääjärvi Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för hälsa och rehabilitering Vårterminen 2010

2 Abstrakt Den här rapporten grundades på ett hälsoprojekt som utförts på Luleå Tekniska Förvaltning. Syftet var att ta reda på hur fem veckors hälsopromotiva åtgärder påverkade de anställdas upplevda hälsa. Hälsopromotion är ett vitt begrepp och innefattar många olika åtgärder (Kostenius & Lindqvist, 2006). Vi valde att fokusera på fysisk aktivitet och kost. För att få fram ett resultat användes enkäter vid början och slutet av studien. Enkäterna innehöll skattningsfrågor angående den upplevda hälsan samt kostvanorna följt av öppna frågor för att utveckla svaren. Studien inleddes med en kostföreläsning och följdes av en timmes fysisk aktivitet två gånger i veckan. Eftersom den upplevda hälsan påverkas av en rad olika faktorer har vi inte med säkerhet kunnat säga att fysisk aktivitet och god kost har lett till förändringar av den upplevda hälsan under studiens gång. Däremot har vi kunnat se ett tydligt samband mellan just fysisk aktivitet, god kost och en bättre upplevd hälsa. Nyckelord: Upplevd hälsa, fysisk aktivitet, kost. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 2

3 Innehållsförteckning ABSTRAKT... 2 INTRODUKTION... 4 SYFTE METOD RESULTAT Kostvanor Fysisk aktivitet Upplevd hälsa Förändringar i upplevd hälsa Citat DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion REFERENSER BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 3

4 Introduktion Kostenius och Lindqvist (2006) skriver att hälsoupplysningen startade i Sverige redan på 1700-talet i form av rådgivning och uppmaningar om att leva hälsosamt. Vidare skriver Kostenius och Lindqvist (2006) att dagens hälsoarbete har en mer salutogen inriktning, vilket innebär att man fokuserar på de hälsofrämjande faktorerna. Allt mer fokus läggs på friskfaktorerna istället för på det sjuka. Man ser människan ur ett holistiskt perspektiv, hälsa är ett komplext begrepp och man bör se på personens hela hälsobild. Salutogenes är grunden till hälsopromotion och hos båda är empowerment av central betydelse. Med empowerment menas att ansvaret att göra en förändring ligger hos varje enskild individ. Har man själv kontroll över sin egen hälsa kan detta stärka självförtroendet (ibid.). SBU (2007) skriver att det finns studier som visar på att individer som är fysiskt aktiva har en bättre livskvalitet. Det gäller personer i olika åldrar samt olika populationer. Det visar även att det är oberoende av socioekonomiska faktorer samt hälsotillstånd (ibid.). Hälsa är både en mänsklig rättighet och en social investering (WHO, 2009). Grundläggande förutsättningar för att nå god hälsa är fred, skydd, utbildning, mat, inkomst, ett stabilt ekosystem, hållbara resurser och social rättvisa. För att höja ett lands invånares hälsostatus krävs att regeringen satsar på hälsopromotion och ser till att folket har de nödvändigheter som behövs för att leva ett hälsosamt och tillfredsställande liv (ibid.). Hälsopromotion innebär den process som ger människor möjligheten att själva ta kontroll över och påverka sin hälsa (WHO, 2009). För att nå ett stadium av fysiskt och psykiskt välbefinnande måste individen kunna urskilja och tillgodose sina behov och ändra på eller samarbeta med omgivningen. Hälsopromotion sträcker sig från att ha en hälsosam livsstil till att uppnå välbefinnande och bör ses som en viktig resurs för ett fungerande vardagsliv (ibid.). Hälsosam kost och regelbunden fysisk aktivitet är två huvudfaktorer inom hälsopromotion och är av stor betydelse för en hälsofrämjande livsstil (WHO, 2010). Onyttig kost i kombination med fysisk inaktivitet är två riskfaktorer för en rad olika sjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes, cancer och övervikt. Sett över världen kan 1,9 miljoner dödsfall relateras till utebliven fysisk aktivitet och 2,7 miljoner dödsfall har samband med för litet intag av frukt och grönsaker (ibid.). Fysisk aktivitet främjar hälsa genom att höja kondition, balans och koordination, förbättra muskel- och bindvävsstyrka, motverka psykisk ohälsa som depression samt främja självkänsla (Faskunger & Schäfer Elinder, 2006). Fysisk aktivitet minskar även risken för Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 4

5 bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancerformer, typ 2-diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter (ibid.). Enligt Engström och Lindgärde (2004) har man i det moderna västerländska samhället successivt jobbat för att komma på lösningar som gör att vi behöver anstränga oss så lite som möjligt fysiskt, i såväl hemmet som på arbetet. Generellt sett har västerlänningar idag en betydligt mer stillasittande livssituation än tidigare generationer. Ovan nämnda samhällsförändringar har drastiskt ändrat vår livsstil vilket leder till en del negativa effekter. Människan behöver röra sig regelbundet för att kroppen ska fungera på ett bra sätt. Om fysisk ansträngning och rörelse uteblir under en längre tid tappar kroppens muskler sin styrka, konditionen sjunker och skelett och senor blir svagare (ibid.). Engström och Lindgärde (2004) skriver i sin artikel att forskare därför är eniga om att fysisk aktivitet har stor betydelse för det allmänna hälsotillståndet. Hur en person sedan upplever sin hälsa måste dock ses ur ett vidare perspektiv, detta eftersom hälsa har så många aspekter att ta i beaktning och kan variera väldigt mycket från person till person. Kombinationen mellan upplevd hälsa och motionsvanor har betydelse för framtida välmående; personer med dålig kondition och låg upplevd hälsa löper större risk att drabbas av sjukdom direkt men även på längre sikt (ibid.). Engström och Lindgärde (2004) menar att det med dessa faktorer i åtanke är anmärkningsvärt att så förhållandevis få studier inom detta ämne gjorts. Fysisk aktivitet gör gott för både kropp och själ (Statens folkhälsoinstitut, 2008). En regelbunden fysisk aktiv livsstil är ett sätt att förbättra både den fysiska och psykiska funktionsförmågan samt ett sätt att höja den allmänna livskvaliteten (Henriksson & Sundberg, 2008). Enligt Jansson (2010) bör alla individer vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 30 minuter/dag, måttlig intensitet. Samma hälsovinster kan uppnås genom att träna 3x30 minuter med hög intensitet/vecka (ibid.). De som är mest stillasittande har mest att vinna på att öka sin aktivitet (Andersson, Forsberg & Malmgren, 2006). I vårt vardagsliv möts vi varje dag av olika styrke- och konditionskrävande arbeten av varierande grad. För att kunna bära hem matkassarna eller orka gå uppför trapporna till lägenheten, krävs en viss kondition och styrka (ibid.). Gustrin (2007) skriver att genom regelbunden konditionsträning tränas syreupptagningsförmågan upp. Att kunna ta upp syre är kopplat till den fysiska hälsan. Ett syreupptag på under 35 milliliter syre per kilo kroppsvikt leder till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar (ibid.). En högre syreupptagningsförmåga är bättre för individens hälsa Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 5

6 (Faskunger & Schäfer Elinder, 2006). Gustrin (2007) skriver att med hjälp av tre begrepp som alla handlar om syreupptaget brukar man definiera kondition enligt följande; Kroppens förmåga att, via andningen, ta upp syre ur luften. Kroppens förmåga att, via blodet, transportera syret till de arbetande musklerna. Kroppens förmåga att i musklerna använda syret i energiomsättningen av kolhydrater, fett och protein till att skapa muskelarbete (Gustrin, 2007, s.7). Träning leder till en ökad medvetenhet om kost, hälsa och sömn (Forsberg, Holmberg & Woxenrud, 2002). Fysisk aktivitet är den viktigaste friskfaktorn. Kondition är en färskvara som måste förnyas. Efter ett tag anpassar sig kroppen efter hur många träningspass som utförs i veckan, vilket leder till att funktionerna i syretransportkedjan påverkas och det sker en ökning av dess kapacitet. Hjärtmuskelns storlek ökar samt dess kontraktionskraft, i muskeln bildas fler kapillärer och det sker en ökning av antalet röda blodkroppar (ibid.). Vidare skriver Forsberg och de andra författarna (2002) att under de första månaderna med konditionsträning kan en individ uppnå stora förändringar för att de sedan blir mindre och mindre. Efter ett tag måste träningen ökas för att nå ytterligare reslutat. För en allsidig och bra kondition är det bra att blanda olika träningsformer (ibid.). En individs förmåga att ta upp syre från lungorna till blodet samt att pumpa ut blodet i kroppen kallas tillsammans för det centrala syreupptaget och det är detta som är de två första delarna som avgör hur bra kondition en individ har (Gustrin, 2007). Genom regelbunden konditionsträning i minst 30 min i sträck kan kroppens förmåga att transportera syre från lungorna till blodet förbättras (ibid.). För att nå hälsoeffekter av träningen kan det räcka med träning i måttlig intensitet medan det krävs en högre intensitet för att förbättra konditionen (Henriksson & Sundberg, 2008) utgav American College of Sports Medicine den första rekommendationen för styrketräning baserat på vetenskapliga dokumentationer (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Ett träningspass utgörs av 8-10 övningar för olika muskelgrupper. Varje övning utförs minst ett set, med belastningen 8-10 RM (upprepningar), ca två gånger i veckan. Rekommendationerna riktar sig till personer utan erfarenhet av styrketräning. Då träningen påbörjas är styrkevinsten för träningsprogram med flera set jämfört med ett set marginell (ibid.). Vidare skriver Statens folkhälsoinstitut (2008) att ett annat skäl till att rekommendera ett set till nybörjare är att det är troligare att fler genomför träningen då den är mindre tidskrävande. Men individen når snabbt en platå där det krävs fler set för att kunna öka styrkekapaciteten ytterligare. För friska personer med erfarenhet rekommenderas därför fler set med belastning 1-12 RM, 4-5 gånger i veckan (ibid.). Träningsstudier har visat att måttlig styrketräning så länge man lever Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 6

7 motverkar muskelförsvagning och har positiv effekt på muskelmassan (Andersson et al., 2006). American College of Sports Medicine (ACSM) och American Heart Association (AHA) publicerade en uppdaterad version av sina riktlinjer angående fysisk aktivitet år 2007 (American College of Sports Medicine, 2007). Riktlinjerna gäller friska vuxna och äldre personer. Riktlinjer för friska vuxna under 65 år från ACSM och AHA: Måttlig konditionsträning 30 minuter/dag, fem dagar i veckan eller intensiv konditionsträning 20 minuter/dag, tre dagar i veckan och 8-10 styrkeövningar, 8-12 repetitioner av varje övning två gånger i veckan. Måttlig intensitet innebär att anstränga sig tillräckligt hårt för att höja sin puls och bli varm, men samtidigt kunna föra ett samtal (ibid.). American College of Sports Medicine (2007) skriver vidare att för att gå ner i vikt eller behålla viktminskning kan 60 till 90 minuter/dag av fysisk aktivitet vara nödvändigt. Rekommendationen 30 minuter/dag gäller den genomsnittliga friska vuxna för att bibehålla hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar (ibid.). Davy, Williams och Winett (2009) skriver att studier har visat att styrketräning i linje med American College of Sports Medicins riktlinjer utförda två till tre gånger i veckan bland annat kan öka styrkan, stärka muskelmassan och minska risken för sarkopeni, normalisera blodtryck, minska åldersrelaterad förlust av bentäthet och förbättra arbetsförmågan. Vidare skriver Davy och de andra författarna (2009) att tidigare recensioner har menat att styrketräning har minimala effekter på andra hjärt- och kärlsjukdomar, till skillnad från aerob träning. Dessutom har man trott att styrketräning kunnat bidra till åldersrelaterad arteriell styvhet, vilket ytterligare ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Denna oro har dock inte stort stöd av senare studier. Styrketräning tros tvärt om ha positiva effekter på flera av riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Den nyaste forskningen antyder att styrketräning har en viktig roll i att förbättra och bibehålla vaskulär hälsa och vara en viktig del i diabetesbehandling (ibid.). Davy och de andra författarna (2009) skriver att en studie av 1644 fall där man använde sig av riktlinjer liknande ACSM:s visade att de som fullföljde ett tioveckors träningsprogram ökade sin styrka med ~35%, minskade det systoliska blodtrycket, ökade ~1,5 kg i fettfri massa och minskade kroppsfettet med 2%. Män och kvinnor samt unga och äldre visade liknande resultat (ibid.). Fysisk aktivitet förebygger även benskörhet, osteoporos, Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 7

8 genom att stärka skelettet och öka benmassan (Karlsson, C., Karlsson, M. & Nordqvist, 2008). Johansson (2007) skriver att definiera hälsa är inte helt lätt då begreppet betyder olika från person till person. Gemensamt är dock att matvanor och livsstil har stor betydelse för den fysiska hälsan men också för vårt psykiska välbefinnande. Förhållandet gäller även omvänt; fysisk och psykisk ohälsa kan påverka både matvanor och livsstil. Intresset för hur maten vi äter påverkar vår hälsa blir bara större och större (ibid.). Johansson (2007) skriver att byggstenarna i människokroppen är lika de som finns i maten. Vår kropp består till störst del av vatten, 56% hos kvinnor och 61% hos män, och de andra beståndsdelarna är olika former av protein, fett, kolhydrater och mineraler. Alla dessa ämnen finns i maten vi äter och är livsnödvändiga för kroppens funktion (ibid.). De svenska näringsrekommendationerna är framtagna för att visa vad bra mat ska innehålla; hur mycket energi, protein, fett, kolhydrater, kostfiber, vitaminer och mineraler vi behöver äta (Johansson, 2007). Kostcirkeln, matpyramiden och tallriksmodellen är tre hjälpmedel som visar hur väl sammansatta måltider skulle kunna se ut. Tallriksmodellen innebär att man delar in tallriken i tre delar likt ett fredsmärke. Den minsta delen, cirka ¼, ska innehålla proteinrika livsmedel såsom kött, fisk, ägg och soja. De två andra delarna av tallriken är lika stora och består av kolhydrater och kostfibrer. Kolhydrater kan vara potatis, pasta eller ris och grönsaker, rotfrukter och frukt innehåller kostfibrer, vitaminer och mineraler. Tallriksmodellen kan sedan varieras efter målsättning. Vid hårdare träning eller för att göra en maximal prestation bör mängden kolhydrater ökas så att energibehovet uppfylls. Om man vill gå ned i vikt kan man istället dra ned på kolhydratintaget och öka proteinintaget, eftersom det mättar bättre (ibid.). Det är bäst att äta med jämna mellanrum undre dagen för att tillgodose energi- och näringsbehovet (Johansson, 2007). Frukost, lunch, middag och tre mellanmål fördelade under dagen är lämpliga måltider (ibid.). Vidare beskriver Nutritionsavdelningen (2010) på Svenska Livsmedelsverket fem råd om vad vi bör tänka på då vi väljer vad vi äter, detta för att vi ska äta nyttigare och på så sätt må bättre. De fem kostråden är: äta mycket frukt och grönt, äta fullkornsprodukter, välja nyckelhålsmärkta produkter, äta fisk tre gånger i veckan och att använda flytande matfett eller olja i matlagningen. Detta är fem tämligen enkla råd att följa som kan medföra stora hälsovinster (ibid.). Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 8

9 Ett råd att följa för att äta sunt är att fördela måltiderna jämt över dagen (Johansson, 2007). Frukosten anses vara det viktigaste målet på dagen eftersom kroppen då tillförs ny energi efter nattens fasta. Den nytillförda energin förbättrar koncentrationsförmågan och vi känner oss piggare. En bra frukost bör innehålla mycket kolhydrater, lagom med protein och lite fett. Den ska ha lågt GI och vara fiberrik för att ge mättnad hela förmiddagen. Lunch och middag bör motsvara 1/3 vardera av dagens energibehov och är alltså lite större måltider än frukosten. För att hålla sig mätt mellan måltiderna är det lämpligt med frukt som mellanmål, eller en smörgås om man har ett högre energibehov (ibid.). Även om dagens mat ofta skulle kunna vara fettsnålare är fett livsviktigt att få i sig via kosten (Nutritionsavdelningen, 2010). Fettsyrorna kan delas in i tre grupper; mättade, enkelomättade och fleromättade. Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Omättat fett däremot sänker det skadligt LDL-kolesterolet i blodet och kan på så sätt minska risken för dessa sjukdomar. De viktigaste fleromättade fetterna är omega-3 och omega-6 och finns ibland annat fet fisk. Omega-3 och omega-6 är essentiella fettsyror, det vill säga livsnödvändiga fettsyror. De behövs för hjärnans och ögonens funktion, reglering av blodtryck samt uppbyggnad av celler och immunförsvar. Kroppen kan inte tillverka dessa fettsyror själv utan de måste tillföras via kosten (ibid.). Bengmark (2007) skriver att det under de senaste 150 åren har en rad kroniska sjukdomar ökat nästan exponentiellt. Våra livsmedelsvanor under samma tidsperiod har ändrats drastiskt. Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och olika typer av cancer är exempel på kroniska sjukdomar som kan sättas i samband med högt intag av mättat fett. Intaget av mättat fett per person och år har fördubblats sedan år 1850 och sockerintaget som var 0,5 kg per person och år är idag 50 kg. Konsumtionen av mejeriprodukter, främst mjölkpulver och ost som finns i exempelvis snabbmat, choklad och chips, är det som ökat mest drastiskt; det har mer än fyrdubblats de senaste 30 åren från 4 kg per person och år till 19 kg (ibid.). Förhållandet mellan fysisk aktivitet, god kost och den upplevda hälsan är av största intresse för oss som hälsovägledare. Forskning visar att motion och nyttig mat är bra för oss, trots detta finns få studier på friska medelålders människor som tar upp sambandet mellan dessa faktorer och den upplevda hälsan. Avsaknaden av sådana rapporter var en av anledningarna till att vi ville göra vår studie om just träningens och kostens påverkan på hur människor upplever sin hälsa. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 9

10 Projektet som studien baseras på genomfördes på Luleå Tekniska Förvaltning. Syftet med studien är att ta reda på om testpersonerna känner några fördelar med motion och nyttig mat eller om det finns något som skulle vara negativt med detta. Vi vill helt enkelt veta vad fem veckors hälsopromotiva åtgärder betyder för den upplevda hälsan. Syfte Att undersöka förändringar i den upplevda hälsan efter fem veckors hälsopromotiva åtgärder. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 10

11 Metod Vårt hälsoprojekt som studien grundar sig på utfördes på Luleå Tekniska Förvaltning. Det innefattade en kostföreläsning och åtta tillfällen med konditions- och styrketräning, spritt över fem veckor. Utöver detta inleddes och avslutades projektet med frivilliga styrke- och coopertester för att testpersonerna skulle ha ett mål att arbeta efter. Det fick namnet Kom igång och just det var vår förhoppning; att testpersonerna skulle komma igång med träningen och börja tänka på vad de äter. Tekniska kontoret vid Luleå Kommun har 448 anställda, 223 kvinnor och 225 män. 100 personer blev slumpmässigt inbjudna att delta i hälsoprojektet och av dessa tackade 20 stycken ja, 12 kvinnor och 8 män. De 20 försökspersonerna delades in i två lag, beroende på arbetstider, med 10 stycken i varje lag. För att räknas som delaktiga i projektet var testpersonerna tvungna att närvara på minst hälften av aktiviteterna det vill säga fyra av åtta tillfällen. Fem testpersoner kunde av olika anledningar bara närvara vid tre eller färre aktiviteter och räknas därför inte med studien. Det totala bortfallet blev 25%, vilket innebär att vår studie innefattar 15 testpersoner. Deras medelålder var 46 år. För att säkerställa ett etiskt förhållningssätt har alla testpersoner fått välja om de vill skriva under ett kontrakt (bilaga 3) där de godkänner att studien används som grund för denna rapport. I detta fall skrev alla på kontraktet och är alltså villiga att delta i projektet och således även studien på de villkor som framgår av kontraktet. Allt material som rör testpersonerna är konfidentiellt och inga namn eller personuppgifter kommer att publiceras. De personer som deltar i studien är alltså med frivilligt och detta kan höja deras motivation. Personer blir mer inspirerade att utföra en handlig om man själv valt det (Kostenius & Lindqvist, 2006). Studien är kvalitativ och kvantitativ då den baseras på enkäter med öppna frågor och skattningsfrågor. Anledningen till att göra en enkätstudie var att testpersonerna skulle kunna svara fritt och utveckla sina svar på frågorna. Enkäter valdes framför intervju på grund av den korta tidsperioden; det hade blivit svårt att hinna intervjua 20 testpersoner på ett grundligt sätt. Dessutom kan enkäterna sammanställas på ett mer korrekt sätt då de är lättare att jämföra med varandra och således tolkas på samma vis. En enkät (bilaga 1) delas ut innan projektets start och en enkät (bilaga 2) efter avslutat projekt. Vi valde att dela ut enkät 1 innan vi höll en kostföreläsning för att den inte skulle påverka testpersonernas svar angående deras kostvanor. Ingen information om vad som är bra Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 11

12 mat gavs utan testpersonerna fick själva avgöra vad de ansåg som nyttigt. På enkäten fick de ge en kort beskrivning av hur dagens måltider kunde se ut och sedan skatta sina kostvanor på en skala 1-10, där 1 var mycket dåliga och 10 var mycket bra. Inför enkät 2 hade testpersonerna fem veckor innan enkättillfället fått lyssna på en kostföreläsning. I sammanställningen av enkäterna granskades de självuppskattade kostvanorna, inte måltidsbeskrivningen. Enkäterna sammanställs för att titta på likheter och skillnader före och efter projektet. Analys av enkät sker enligt följande: kostvanorna har granskats hos gruppen som en helhet. Vi har valt att titta på hur många i gruppen som vid första tillfället hade goda respektive sämre kostvanor, samma genomförande vid enkättillfälle 2. Analysen av den fysiska aktiviteten och den upplevda hälsan gjordes på samma sätt, en granskning gjordes av hur många som var fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva samt hade god upplevd hälsa och sämre upplevd hälsa. Den upplevda hälsan har vidare granskats på individnivå. Hos alla testpersoner analyserades hur många som ökat sin upplevda hälsa, hur många som hade en oförändrad upplevd hälsa och hur många som hade en minskad upplevd hälsa. Sedan granskades skillnader i upplevd hälsa bland fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva. Samtliga analyser har sammanställts i stapeldiagram. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 12

13 Resultat Kostvanor Bra upplevda kostvanor Sämre upplevda kostvanor Enkät 1 Enkät 2 De upplevda kostvanorna skattades på en skala 1-10, där 1 var mycket dåliga och 10 var mycket bra. En skattning mellan 6-10 räknas i detta fall som goda kostvanor och 1-5 som sämre kostvanor. Medelvärde upplevd hälsa bland de med bra upplevda kostvanor, enkät 1: 7,2 Medelvärde upplevd hälsa bland de med sämre upplevda kostvanor, enkät 1: 5,0 Medelvärde upplevd hälsa bland de med bra upplevda kostvanor, enkät 2: 7,3 Medelvärde upplevd hälsa bland de med sämre upplevda kostvanor, enkät 2: 5,7 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 13

14 Fysisk aktivitet Fysiskt aktiva Fysiskt inaktiva 2 0 Enkät 1 Enkät 2 Vi har utgått ifrån Janssons (2010) rekommendationer vad gäller fysisk aktivitet. Utifrån dessa anses de som tränar hårdare 3 ggr/v > eller motionerar 30 minuter varje dag som fysiskt aktiva. De som tränar mindre än detta räknas som fysiskt inaktiva. Medelvärde upplevd hälsa bland de fysiskt aktiva, enkät 1: 7,7 Medelvärde upplevd hälsa bland de fysiskt inaktiva, enkät 1: 5,9 Medelvärde upplevd hälsa bland de fysiskt aktiva, enkät 2: 7,2 Medelvärde upplevd hälsa bland de fysiskt inaktiva, enkät 2: 6,6 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 14

15 Upplevd hälsa God upplevd hälsa Sämre upplevd hälsa Enkät 1 Enkät 2 Den upplevda hälsan skattades på en skala 1-10, där 1 var mycket dålig och 10 var mycket bra. En skattning mellan 6-10 räknas i detta fall som god upplevd hälsa och 1-5 som sämre upplevd hälsa. Genomsnitt av den upplevda hälsan, enkät 1: 6,6 Genomsnitt av den upplevda hälsan, enkät 2: 7,0 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 15

16 Förändringar i upplevd hälsa Ökad upplevd hälsa Oförändrad upplevd hälsa Sämre upplevd hälsa Undersökning av skillnaden av den upplevda hälsan från enkättillfälle 1 till enkättillfälle 2. 60% av testpersonerna har ökat sin upplevda hälsa 7% av testpersonerna har oförändrad upplevd hälsa 33% av testpersonerna har sämre upplevd hälsa Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 16

17 Citat Sista frågan i den andra enkäten var en öppen fråga där testpersonerna fick beskriva om det var något med deras hälsa som de upplevde att hade förändrats sedan projektet startades. Frågan löd: Upplever du att din hälsa har förändrats sedan projektets start, i så fall hur? Detta svarade testpersonerna: Positivt, piggare, tränar bättre, hoppas på kontinuitet i träningen. Ryggen känns bättre m.m. Jo, i alla fall så har jag blivit väldigt inspirerad att komma igång med träningen... Ja, har fått bättre kondition och insett att jag måste!! Nej, men dessa veckor har gett motivation för att komma igång med mer träning. Jag känner mig piggare (pga. kontinuitet). Har kommit igång med att röra mig, toppen! Kanske, om jag fortsätter så kommer ökad kondis att märkas. (Fem veckor är för kort tid för att märkas). Rör på mig betydligt mer, bättre kondition, starkare muskler. Kanske inte hälsan men bättre kondition har jag märkt. Har lättare att komma iväg och träna. Tränar mer regelbundet. Lite starkare (bra tips på träningarna i gymmet). Aerobics också bra träning. Kondition och styrka har ökat. Besvär med nacke, axlar och rygg har drastiskt minskat. Mitt blodtryck har sänkts så mycket att jag har slutat ta medicin... Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 17

18 Diskussion Resultatdiskussion Hälsosam kost och regelbunden fysisk aktivitet är två huvudfaktorer inom hälsopromotion och är av stor betydelse för en hälsosam livsstil (WHO, 2010). Engström och Lindgärde (2004) skriver att till följd av fysisk inaktivitet ökar risken för sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar diabetes, högt blodtryck, olika typer av cancer, benskörhet och fetma. Forskare är därför eniga om att fysisk aktivitet har stor betydelse för det allmänna hälsotillståndet. WHO (2009) beskriver andra grundläggande förutsättningar för en god hälsa som bland annat är fred, skydd, utbildning, mat, inkomst, ett stabilt ekosystem, hållbara resurser och social rättvisa. Engström och Lindgärde (2004) skriver att hur en person sedan upplever sin hälsa måste ses ur ett vidare perspektiv, detta eftersom hälsa har så många aspekter och kan variera väldigt mycket från person till person. Personer som långsiktigt utövar en hälsosam livsstil, det vill säga avstår tobak, dricker måttligt med alkohol, är fysiskt aktiva och tänker på vad de äter, kan löpa mindre risk att drabbas av kroniska sjukdomar (Bengmark, 2007). I USA har relativt nyligen gjorts studier om detta som visat en reduktion på 83% av hjärt- och kärlsjukdomar, 91% i diabetes och 71% i koloncancer hos denna grupp. Vidare skriver Bengmark (2007) att ett flertal studier från andra läder i välden visar på samma sak. År 2007 beräknades sjukvårdskostnaderna i USA att fördubblas inom en tioårsperiod. År 2011 tror professionella hälsoekonomer att sjukvårdskostnaderna kommer uppgå till per person och år. Med dessa siffror och utvecklig i åtanke är det av största vikt att fler studier inom detta område görs och att hälsofrämjande åtgärder ges extra utrymme (ibid). Liknande slutsatser dras av Micha och Mozaffarian (2008) som skriver att dåliga kostvanor ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Vid båda enkättillfällena i vår studie har de individer som är fysiskt aktiva ett högre medelvärde för sin upplevda hälsa än de som är fysiskt inaktiva. År 2001 gjordes en studie av motionsvanor, upplevd hälsa och faktisk hälsa på 381 testpersoner som var år (Engström & Lindgärde, 2004). En medicinsk undersökning av personerna gjordes på Skånes universitetssjukhus där man kollade bland annat BMI, blodtryck, kolesterol, sjukdomshistoria och allmänt hälsotillstånd. Utöver detta fick de även besvara ett frågeformulär angående livssituation och motionsvanor. Ett tydligt samband gick att se mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa. Ungefär dubbelt så många av de med hög fysisk aktivitet upplevde sin hälsa Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 18

19 som mycket god jämfört med de med låg fysisk aktivitet, samtliga av de som tränade regelbundet upplevde sin hälsa som bra eller mycket bra medan bara en fjärdedel av de fysiskt inaktiva kände samma sak. Även den faktiska hälsan (som testades på medicinsk väg) var tydligt kopplad till motionsvanorna; antalet riskfaktorer ökade ju mindre fysiskt aktiv testpersonen var. Slutsatserna av denna studie var att fysisk aktivitet har ett starkt samband med upplevd hälsa och faktisk hälsa; desto bättre motionsvanor testpersonen hade desto bättre mådde denne, både självupplevt och medicinskt testat (ibid.). Även Penedo och Dahn (2005) skriver att fysisk aktivitet har gynnsamma effekter både psykisk och fysiskt. De menar att fysisk aktivitet ger en ökad hälsorelaterad livskvalitet. Forsberg och de andra författarna (2002) skriver att den som har en aktiv livsstil får en rad olika positiva hälsoeffekter med sig. Fysisk aktivitet är ett skydd för människan samt vår viktigaste friskfaktor. Vilket leder till att de personer som är fysiskt aktiva sett till detta borde ha en högre upplevd hälsa jämfört med de personer som inte är lika aktiva. Efter fem veckors hälsopromotiva åtgärder hade antalet fysiskt aktiva personer ökat från 40% vid enkättillfälle 1 till 67% vid enkättillfälle 2. Däremot hade medelvärdet för den upplevda hälsan sjunkit bland de som var fysiskt aktiva men den hade samtidigt ökat bland de personer som var fysiskt inaktiva. Att den upplevda hälsan har sjunkit bland de som är fysiskt aktiva kan bero på en rad olika faktorer. En orsak kan vara att antalet fysiskt aktiva har ökat och de individer som tillkommit i den gruppen kan ha en sämre upplevd hälsa än de som redan var i den gruppen. En annan orsak kan vara att en del upplevde att de skattade sin hälsa för högt vid första enkättillfället. Den grupp som räknas som fysiskt inaktiva har ökat sitt medelvärde över den upplevda hälsan. Vilket tyder på att de personer som är fysiskt inaktiva kan ha större vinst av fysisk aktivitet för att bättra sin upplevda hälsa än de som redan är fysiskt aktiva, vilket även stöds av Andersson och de andra författarna (2006) som skriver att det är de som är fysiskt inaktiva som har mest att vinna på ökad fysisk aktivitet. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 19

20 Nedan följer en jämförelse av vad testpersonerna upplevt och vad litteraturen beskriver för hälsovinster av fysisk aktivitet och god kost. Detta sa testpersonerna: Detta säger litteraturen: Jag känner mig piggare... Fysisk aktivitet gör en piggare (Söderström, 2007). Maten tillför ny energi till kroppen (Johansson, 2007)....Besvär med nacke, axlar och rygg har drastiskt minskat. Smärtlindrande (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Ja, har fått bättre kondition... Ökad kondition (Forsberg et al. 2002). Tränar mer regelbundet. Goda effekter av regelbunden träning (Faskunger & Schäfer Elinder, 2006). Mitt blodtryck har sänkts så mycket att jag har slutat ta medicin... Sänker blodtryck (Bratti, Palatini, Palomba, Saladini, Zanatta & Maraglino, 2010). Frukt och grönsaker fungerar som blodtryckssänkande (Lindeberg, 2003). Precis som en av testpersonerna nämnde att den kände sig piggare så skriver Söderström (2007) att motionera och röra på sig fysiskt fungerar förebyggande mot trötthet. Även den energi som tillförs via maten gör oss piggare samt förbättrar koncentrationsförmågan (Johansson, 2007). En annan person sa att den upplevde en minskad smärta i nacke, axlar och rygg. Statens folkhälsoinstitut (2008) skriver att för personer med smärta har fysisk aktivitet en stor betydelse i behandlingen då den kan fungera som smärtlindrande. Ett gott skydd för människan och en viktig friskfaktor är fysisk aktivitet som även ger en ökad kondition (Forsberg et al., 2002). Testpersonerna sa att de upplevde en ökad kondition vilket även Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 20

21 fungerar som en friskfaktor för dem. De nämner även att de nu tränar mer regelbundet. Faskunger och Schäfer Elinder (2006) skriver att regelbunden träning visar på goda effekter för både fysisk och psykisk hälsa. En av testpersonerna har sänkt sitt blodtryck så pass under dessa veckor att personen valt att sluta ta medicin för sitt höga blodtryck. Bratti och de andra författarna (2010) skriver att regelbunden fysisk aktivitet sänker blodtrycket. Lindeberg (2003) skriver att det finns studier som visar att frukt och grönsaker är blodtryckssänkande. Alla dessa aspekter förbättrar hälsan för individerna. Beroende på vad individen anser är hälsa för denne har den med dessa aspekter i skattningen av sin upplevda hälsa. Enligt litteraturen borde detta ha påverkat den upplevda hälsan. Vad gäller kosten kunde inga större skillnader noteras vid avslutad studie. Detta tror vi till stor del beror på tillvägagångssättet och kommer därför diskuteras vidare i metoddiskussionen. Eftersom vi inte kunde se så stora skillnader kan detta tyda på att testpersonerna inte ändrat sina kostvanor. Majoriteten av testpersonerna upplevde dock redan innan startad studie bra kostvanor vilket också kan vara ett skäl till att ingen större skillnad upplevts. Den slutsats som däremot kunde dras var att de individer med goda upplevda kostvanor också i genomsnitt hade bättre upplevd hälsa. Det vi kan se är att litteraturen beskriver stora hälsovinster i och med fysiskt aktivitet och god kost, trots det finns förhållandevis få rapporter om hur fysisk aktivitet och goda kostvanor påverkar den upplevda hälsan. Eftersom hälsa är subjektiv blir den väldigt svår att mäta. Faskunger och Schäfer Elinder (2006) skriver därför att det är det traditionella sättet att mäta hälsa som sjuklighet och dödlighet som dominerar folkhälsorapporteringen idag. 1948, efter WHO:s definition av hälsa Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of illness or infirmity blev läkare påminda om att patientens hälsa var mer än bara ett fysiskt tillstånd, och kan påverkas även av miljömässiga och sociala faktorer (Feinstein & Prutkin, 2002). Vidare skriver de att den ursprungliga mätningen av upplevd hälsa har sin början i två olika tankeströmmar: 1. Den medicinska aspekten, som inte tog hänsyn till patientens egna upplevelser av sin hälsa och 2. den psykosociala aspekten, som påverkades till allt för stor del av samhället, vilket inte lämnade plats för patientens egna intryck och känslor av hälsa. Eftersom den upplevda hälsan är unik för varje person vore den bästa lösningen på problemet att låta patienten själv bedöma sin egen upplevda hälsa (ibid.). Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 21

22 Det är vad vi låtit våra testpersoner göra. De har fått svara på frågan hur de upplever sin egen hälsa på en skala ett till tio, där ett är dålig och tio är mycket bra. Samtidigt har de fått beskriva sina kost- och motionsvanor för att vi ska kunna se om det finns något samband. Det vi kunde se redan vid första enkäten är att de som upplever sina kostvanor som goda, samt är fysiskt aktiva i genomsnitt har bättre upplevd hälsa än de som upplever sina kostvanor som mindre bra, samt kategoriseras som fysiskt inaktiva enligt folkhälsoinstitutets riktlinjer. Vid granskning av den andra enkäten kunde vi se att genomsnittet av den upplevda hälsan bland de fysiskt inaktiva hade stigit. Andersson och de andra författarna (2006) skriver att det är de som är fysiskt inaktiva som har mest att vinna på att öka sin träning. Utifrån detta kan det anses att fysisk aktivitet och goda kostvanor har en stor betydelse för den upplevda hälsan. Men som nämnts tidigare finns det många olika aspekter av hälsa och att säga att fysisk aktivitet och god kost är det som höjt testpersonernas upplevda hälsa blir svårt när det kan vara så många andra faktorer som påverkat den upplevda hälsan. Att det finns flera olika aspekter som påverkar blir också tydligt i vår studie när 33% av testpersonerna upplever en sämre upplevd hälsa efter projektets gång. Detta utan att någon av dem nämner några negativa upplevelser av kostföreläsningen eller den fysiska aktiviteten. Det finns då anledning att tro att något annat har påverkat deras upplevda hälsa. Aston, Jebb och Mhurchu (2010) skriver om effekterna av arbetsplatsernas åtgärder för att påverka de anställdas kostvanor. Dåligt näringsintag leder till sämre hälsa och kostar arbetsgivarna massvis med pengar varje år i form av sjukskrivningar. Att satsa på hälsopromotion skulle därför ha fördelar för både anställda, arbetsgivare och samhället som helhet. Arbetande personer spenderar upp till 60% av sin vakna tid på sitt jobb. Genom hälsopromotiva åtgärder har arbetsplatserna då stor chans att påverka och förbättra kostvanorna hos sina anställda. På arbetsplatsen utbildades de anställda inom god kost genom grupp- och individuell konsultation, hjälp med kostplaner, veckoutskick om hälsopromotion via mejl, kostregistrering samt feedback av kostintaget. Hur länge uppföljning gjordes varierade från 12 veckor till 2,5 år. Resultat av de hälsopromotiva åtgärderna var bland annat ökat intag av frukt och grönsaker, minskat intag av fett och fet mat samt omläggning till rekommendationen av fem mål mat per dag. Enligt den gjorda studien påverkades näringsintaget i positiv riktning, även om effekterna inte var stora. Arbetsgivarnas hälsofrämjande åtgärdar spelar på längre sikt en nyckelroll i att förändra ätvanor hos sina anställda (ibid). Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 22

23 Som Aston och de andra författarna (2010) beskriver i sin studie har arbetsplatsernas hälsopromotiva insatser betydelse för de anställdas upplevda hälsa. Det är där vi som framtida hälsovägledare kommer in; att hjälpa cheferna att förbättra de anställdas hälsa. Genom att etablera det hälsopromotiva tankesättet på arbetsplatserna bör sjukskrivningarna sjunka till följd av hälsosammare livsstil och bättre upplevd hälsa. Detta skulle gynna både anställda och arbetsgivare. Som hälsovägledare är begreppet empowerment ett viktigt verktyg. Människor lär sig då att själva ta ansvar för sin hälsa samtidigt som de får vägledning inom bland annat kost och träning. Om vi i framtida yrkessökningar visar på hälsovinsterna av att äta rätt och att vara fysiskt aktiva kan vi ha chans att komma in på arbetsplatsen och där påverka de anställdas upplevda hälsa i positiv riktning. Metoddiskussion I sammanställningen av resultatet har vi valt att räkna ut medelvärdet av svaren för att få en helhetsbild av testpersonernas upplevelser. Vid uträkning av medelvärde kan stora variationer i svaren ge ett missvisande värde. Eftersom våra testpersoner låg inom samma spann på skattningsskalorna och svaren var jämnt fördelade mellan högst och lägst anser vi att detta ändå är en bra metod att använda för sammanställning. Då vi räknat ut förändringar i den upplevda hälsan har vi angett detta i procent. Procent kan lätt verka missvisande då så förhållandevis få testpersoner deltog i studien. Vi har dock varit tydliga med att ange antal testpersoner studien omfattar. Ovanför varje sammanställning i resultatet finns stapeldiagram som beskriver hur många testpersoner som svarade vad. Därför anser vi att det inte är något problem att använda sig av medelvärde och procentuträkningar. Inför enkät 1 hade testpersonerna endast sina egna förkunskaper om kost medan de vid enkät 2 hade deltagit på en kostföreläsning. Detta skulle kunnat påverka deras skattning av kostvanor när de då var mer medvetna om vad för kost som rekommenderas. Vid sammanställning av enkät 2 framkom dock att det inte var någon betydande skillnad i upplevda kostvanor från projektets start till dess slut. Empowerment var vår utgångspunkt i projektet och vi valde att bara föreläsa om kost en gång för att testpersonerna själva skulle få jobba vidare om intresse fanns. En anledning till att kostvanorna inte förbättrats nämnvärd kan vara just detta; intresse att lägga om sin kost saknades. En annan trolig orsak kan vara att för lite undervisning gavs för att kunna lyckas med en förändring, alternativt att testpersonerna tog åt sig och gjorde ett försök att bättra sin kost men ändå inte upplevde någon större skillnad. Att man skattat sig för högt på enkät 1 kan bidra till att skillnaden mot Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 23

24 enkät 2 inte blev så stor. Överlag upplevde de flesta testpersonerna att de hade goda kostvanor och den andelen med sämre kostvanor hade minskat från 36% vid enkät 1 till 20% vid enkät 2. Ett annat problem med studien är definitionen av hälsa och upplevd hälsa. WHO (1948) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Vad som sedan är fullständigt välbefinnande varierar från person till person; det som får en individ att vara lycklig behöver inte betyda lycka för en annan. Alla människor prioriterar olika, därav svårigheten i vår studie; att kunna jämföra upplevd hälsa då det är olika beroende på vem man frågar. Även testpersonernas skattning påverkar i allra högsta grad resultatet. En överskattning ger ett högre värde på resultatet än vad det egentligen skulle varit samtidigt som en underskattning ger omvänt förhållande. Hälsa och dagsform hänger ihop och detta kan påverka skattningen. Andra problem som kan uppstå i och med studien är tidsintervallen. Efter fem veckors hälsopromotiva åtgärder i form av kostföreläsning och styrke- och konditionsträning har den upplevda hälsan inte förändrats nämnvärt. Under fem veckor har testpersonerna kunnat uppleva en viss styrke- och konditionsökning, men flera av dem nämner att det är för kort tid för att kunna uppleva stora skillnader i sin upplevda hälsa. Men de flesta har trots detta beskrivit många positiva förändringar. Flera upplevde reducerade rygg- och nackbesvär, kände sig piggare, strakare muskler samt bättre kondition. Genomgående hade motivationen att börja/fortsätta träna ökat i och med att de fått prova på olika former av fysisk aktivitet som de kanske inte annars kommit i kontakt med. Ett alternativ till enkäter vid mätning av den upplevda hälsan hade varit att göra intervjuer med testpersonerna istället. Fler följdfrågor skulle ställts som i sin tur kunde gett mer ingående svar. Vi hade också till större grad fått veta vad de olika individerna ansåg om den upplevda hälsan och vad som påverkade den. I nuläget är det svårt att säga vad som lett till att testpersonerna skattat sig som de gjort på skalan, vid intervju hade man kunnat ställa fler frågor kring detta. Därför blir det svårt att säga hur just kosten och den fysiska aktiviteten påverkat den upplevda hälsan. Trots det kan man se att en kombination av fysisk aktivitet och god kost har stor betydelse för vår hälsa. Det är en viktig grundpelare för att vi ska må och fungera väl. Fysisk ohälsa kan påverka vårt sociala liv, inkomst och andra aspekter som har inflytande på den upplevda hälsan. Även om det finns stora svårigheter i att mäta den upplevda hälsan finns ett starkt Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 24

25 samband mellan god kost, fysisk aktivitet och god upplevd hälsa. I likhet med tidigare utförda studier tyder också vår studie på detta. Davy och de andra författarna (2009) skriver att det i studier har visats att två månaders styrketräning kan kompensera 20 års åldersrelaterad förlust av styrka och muskelmassa. Av denna anledning valde vi att inte ha ungdomar som testpersoner utan i denna studie var medelåldern 46 år. Med de hälsovinster testpersonerna upplevt efter femveckorsstudien i åtanke kan man alltså säga att det aldrig är för sent att komma igång med träning och hälsosam kost. Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 25

26 Referenser American College of Sports Medicine. (2007). Physical Activity & Public Health Guidelines. TMLDisplay.cfm&CONTENTID=7764 Hämtat: Andersson, G., Forsberg, A., & Malmgren, S. (2006). Konditionstest på cykel. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Aston, L M., Jebb, S A., & Mhurchu, C N. (2010). Effects of worksite health promotion interventions on employee diets: a systematic review. BMC Public Health, 10, (62). Bengmark, S. (2007). Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling. Läkartidningen, 104, (51-52). Bratti, P., Palatini, P., Palomba, D., Saladini, F., Zanatta, N., & Maraglino, G. (2010). Regular physical activity attenuates the blood pressure response to public speaking and delays the development of hypertension. Journal of Hypertension, 28, (6), Davy, B M., Williams, D M., & Winett, R A. (2009). Initating and maintaining resistance traingning in older adults: a social cognitive theory-bades approach. Br J Sports Med, 43, Engström, L-M., & Lindgärde, F. (2004). Fysiskt aktiva mår bättre - Motion och upplevd hälsa bland medelålders män och kvinnor. Läkartidningen, 101, (15-16), Faskunger, J., & Schäfer Elinder, L. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Feinstein, A R., & Prutkin, J M. (2002). Quality-of-Life Measurements: Origin and Pathogenesis. Yale Journal of Biology and Medicine, 75, Forsberg, A., Holmberg, HC., & Woxenrud, K. (2002). Träna din kondition. Stockholm: SISU idrottsböcker. Gustrin, J. (2007). Stora konditionsboken. Stockholm: Fitnessförlaget. Henriksson, J., & Sundberg, C-J. (2008). Varför är fysisk aktivitet/träning positiv för vår hälsa? Fysioterapi, 9, Jansson, A. (2010). Folkhälsoinstitutet. Hämtat: Johansson, U. (2007). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, C., Karlsson, M., & Nordqvist, A. (2008). Färre frakturer med aktiv livsstil. Nordisk Nutrition 1, (1), Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 26

27 Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur. Lindeberg, S. (2003). Maten och folkhälsosjukdomarna ett evolutionsmedicinskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur Micha, R., & Mozaffarian, D. (2008). Trans fatty acids: Effects on Cardiometabolic Health and Impications for Policy. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids. 79, (3-5), Nutritionsavdelningen. (2010). Svenska Livsmedelsverket. Hämtat: Nutritionsavdelningen. (2010). Svenska Livsmedelsverket. Hämtat: Penedo, F-J., & Dahn, J-R. (2005). Exercise and Well-Being: A Review of Mental and Physical Health Benefits Associated With Physical Activity. Curr Opin Psychiatry, 18, (2), Rydqvist, L-G., & Winroth, J. (2008). Hälsa och hälsopromotion med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU idrottsböcker. SBU (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Statens folkhälsoinstitut. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2008). FYSS 2008 fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Söderström, M. (2007). Forskargruppen för stress och återhämtning att förebygga trötthet. Alecta. Hämtat: World health organization. (1948). Official Records of the World Health Organization, 2, 100. World health organization. (2009). Milestones in Health Promotion Statements from Global Conferences. Promotion_ pdf Hämtat: World health organization. (2010). Diet and physical activity: a public health priority. Hämtat: Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 27

28 Bilaga 1 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 28

29 Bilaga 2 Erika Lundberg, Emelie Nilsson & Anja Pääjärvi 29

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Sömnbehovet varierar, men det är inga stora variationer. För en tonåring är den optimala sömntiden mellan 9-10 timmar. Dock kan det finnas variationer,

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av6 2013-03-06

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av6 2013-03-06 Välkommen! Ta fram papper och penna, stäng dörrar, TV och annat som kan störa, det blir mycket information på kort tid. -18år i Sverige - 33 år världen och detta är bara början! 1 Utbildningenär fördelad

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015 IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN ANVÄNDARMANUAL KROPPEN TRÄNINGSLÄRA Hälsa är mer än bara träning Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Världshälsoorganisationens (WHO) definition på hälsa

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Mineralet för kraft och energi

Mineralet för kraft och energi Vetenskap Magnesium Magnesium hjälper oss att få mer energi, mer ork och bättre förmåga att motstå flera sjukdomar. Susanna Larsson, forskare på Karolinska Institutet i Solna, berättar att 24 000 personer

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer