Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Transkript

1 1(7) Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Unga som inte fullföljer gymnasiet Grundskola läsår 2014/2015 Indikator Antal Män Kvinnor Antal elever som inte är behörig till gymnasiet (kommunal skola) Antal elever som inte är behörig till gymnasiet (avser Friskola, Lust och Lära, Eden har ej lämnat in till SCB) Totalt antal elever 144 som slutar åk 9 Färre än Totalt antal elever 125 som slutar åk 9 (Friskola, Lust och Lära) Gymnasieskolan läsår 2014/2015 Indikator Antal Män Kvinnor Totalt Antal elever som inte fullföljer sin utbildning Totalt 168 elever som slutar på gymnasiet Unga som varken arbetar eller studerar i kommunen SOCIALTJÄNST/ Individ- och familjeomsorgen/ Försörjningsstödsenheten Nedan redovisas antal ungdomar som ansökt om ekonomiskt bistånd Gällande försörjningshinder är funktionsnedsättning och utrikesfödda ingen indikator som påverkar rätten till om ungdomarna beviljas ekonomiskt bistånd. Indikator Antal Män Kvinnor Hushåll år med ekonomiskt bistånd (5 hushåll gift/sambo av 102) Försörjningshinder pga. arbetslöshet Inskrivna på Arbetsförmedlingen Försörjningshinder pga. ohälsa Försörjningshinder pga. sociala skäl hushåll omfattas ej av ovanstående indikatorer och omfattar andra försörjningshinder ex. föräldrapenning och avslag på ansökan om ekonomsikt bistånd. Postadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro Bollnäs Stadshustorget (vxl) bollnas@bollnas.se

2 2 (7) Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Enligt uppgift från Barn- och utbildningsförvaltningen har ca 50 ungdomar under läsåret 2014/2015 varit registrerade på gymnasiet och kontaktas gällande KAA. Nedan redovisas perioden vt-2015 gällande antal ungdomar som omfattats av KAA som erbjudits insatser fördelat på kvinnor och män samt utrikesfödda. Någon uppgift på hur många ungdomar inom målgruppen som är funktionshindrade finns ej. Indikator Antal Män Kvinnor Utrikesfödd Ungdomar som identifierats tillhöra målgruppen som omfattas av KAA Av 26 är 6 utrikesfödda AKTIVITETER Anställning Till Af Folkhögskolan Föräldraledig Studie- och 15 yrkesvägledning Det innebär att det finns ett antal elever som Studie- och yrkesvägledare (SYV) ej lyckats etablera kontakt med. Kartläggningen påvisar att nuvarande statistik- uppgifter ej är helt tillförlitliga. Inga uppgifter är lämnade till SCB från Bollnäs kommun för perioden 1/ / Elever på Introduktionsprogram är den största gruppen inom KAA. Nedan anges fördelningen av ungdomar inskriva på gymnasieskolans Introduktionsprogram (IM) enl. fördelning: Språkintroduktion (IMSPR): IMSPRE 13: 15 elever, 8 pojkar., 7 flickor IMMIND 14: 51 elever, 27 pojkar, 24 flickor IMSPR 15: Ca 20 nya elever under ht-15, sedan skrivs nyanlända in fortlöpande. Tidigare läsår skrevs ca 15 elever in under ht och något färre under vt. Individuellt alternativ (IMIND): IMIND 13: 16 elever, 9 pojkar, 7 flickor IMIND: 52 elever, 35 pojkar, 17 flickor IMIND: ca 30 nya elever till ht. Preparandutbildning (IMPRE): inga elever inskrivna. Yrkesintroduktion (IMYRK): 3 elever, 2 pojkar, 1 flicka Programinriktat individuellt val (IMPRO): 14 elever, 8 pojkar, 6 flickor. IMYRK och IMPRO: eleverna går i åk 2 och åk 3. Dessa elever tas i in mån av plats på yrkesprogram.

3 3 (7) Gymnasiesärskolan. Vårterminen 2015 fanns ca 40 elever inskrivna på individuella program och efter avslutad skolgång övergår eleverna till daglig verksamhet. Vid uppföljning gällande överenskommelsen framöver bör jämförelse ske med SCB statistik. ARBETSFÖRMEDLINGEN Arbetsförmedlingen 31 augusti 2015 Källa: Statistik & Analys Indikator Antal Män Kvinnor Utrikesfödda Utb.nivå Funktionshinderhinder Unga år som är inskrivna Unga år som har insats(program) Unga år som är deltids arbetslösa Förgymn 124 Gymnasial 228 Eftergymn Förgymn 83 Gymnasial 135 Eftergymn Gymnasial Unga utan känd aktivitet Unga som varken arbetar eller studerar Indikator Antal Unga som varken 32 st okänd aktivitet arbetar eller studerar (2012) eller har känd aktivitet år. Undersysselsatta ungdomar Indikator Antal Män Kvinnor Timanställda unga i kommunen år. (med kommunen som arbetsgivare) Tidpunkt:

4 4 (7) Indikator Timanställda unga i kommunen år. (med kommunen som arbetsgivare) Tidpunkt: (arbetat timmar och vid tillfällen) finns 209 timanställda ungdomar. Endast tre ungdomar mellan är anmälda som deltidsarbetslösa på Arbetsförmedlingen. Under perioden har 550 ungdomar varit timanställda inom kommunen. Av dessa har 130 ungdomar haft feriejobb inom kommunen. Gällande kartläggning av målgruppens behov avseende analys av utbildningsnivån sker ett arbete inom grundskolan och gymnasieskolan kopplat till de insatser som redovisas i bilaga 2. Ett utvecklingsområde som i kartläggningen identifierats är KAA samt att Hälsinglands utbildningsförbund (HUFB) lyfter upp att det behövs arbetas ytterligare med behovsanalyser, se bilaga 3. Gällande socialtjänstens och Arbetsförmedlingens ungdomar görs behovsanalyser. Ett exempel är att under 2014 analyserades målgruppen ungdomar som uppbär ekonomiskt bistånd. Där framkom att 80 % av 118 ungdomar saknade slutförda gymnasiebetyg och ca en tredjedel som ej fullföljt gymnasiestudier uppgav någon form av psykisk ohälsa. Målgruppen från socialtjänsten kan ha andra problem än bara arbetslöshet. Innan samverkan startar upp och arbetsmarknadsinsatser planeras för ungdomar görs även analyser av målgruppen i samverkan med berörda parter, såsom socialtjänst och Arbetsförmedling. Arbetsmarknadsenheten( AME) är utförare av insatserna och ansvarar för uppföljningar och utvärderingar. Under pågående insatser kan det i individuella samtal med ungdomarna framkomma behov av ytterligare åtgärdsinsatser. Vidare är andelen ungdomar med utländsk härkomst och antal ungdomar med funktionsnedsättning, beroende av vad respektive samverkanspart registrerar, svårt att uppskatta exakt utifrån statistiken. Inom målgruppen finns ungdomar med diagnostiserade/odiagnostiserade funktionsnedsättningar samt ungdomar som uppger att de har ex. psykisk ohälsa, sociala hinder, neuropsykiatriska funktionshinder, kognitiva funktionshinder och läs- och skrivsvårigheter. Ungdomar av utländsk härkomst med svårighet att erhålla gymnasieexamen finns inom målgruppen, Kulturella och religiösa skillnader, posttraumatiska syndrom och språksvårigheter är exempel som kan ha betydelse för integrationsprocessen. Olika kombinationer av hinder för att etablera sig på arbetsmarknaden finns inom målgruppen ex. språksvårigheter och funktionshinder vilket kan göra att det är svårt att bedöma arbetsförmåga.

5 5 (7) Dialog med ungdomar Nedan ges exempel: Opposing Force är ett samarbetsprojekt inom ramen för Erasmus+ strategiska partnerskap. I projektet ingår Hälsingeutbildning, samarbete mellan samtliga hälsingekommuner inom vuxenoch eftergymnasial utbildning, lärcentra i Rumänien och Island. Vidare har arbetet stöd av Lärarförbundet på Irland (TUI) och organisationen Hela Sverige ska Leva och dess isländska motsvarighet: Landsbygdin Lifir. AME, Bollnäs kommun och Arbetsförmedlingen Bollnäs- Ovanåker är en stödjande part i projektet. Syftet är att ge ungdom på landsbygd verktyg för att kunna arbeta och försörja sig och inte tvingas iväg till storstadsområden. En följeforskare är kopplad till projektet. Inom projektet skall en utbildningsmanual utarbetas. Inom ramen för Opposing Force pågår ett arbete där coacher från AME arbetar med fokusgrupper av ungdomar som anvisade till Ungdomsplattformen, se nedan. Sammanfattningsvis saknar ungdomarna en sammanhangsförståelse för hur skola/utbildning och arbetsmarknad hänger ihop. Det är något som blir tydligt när de lämnat skolan och skall ut i arbetslivet. De saknar också en gemensam arena/mötesplats där det finns spridning både åldersoch innehållsmässigt. Ungdomsplattformen vänder sig till ungdomar år och är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen Bollnäs-Ovanåker, Bollnäs Folkhögskola och kommunen (AME och socialtjänsten). Inom ramen för Ungdomsplattformen har en enkät utarbetats för att ta reda vad ungdomarna tycker om den insats som erbjuds inom ramen för projektet. De påståenden som valts bygger på kunskap som erhållits från tidigare ungdomsprojekt. Ungdomarnas synpunkter redovisas i fallande skala: Jag har fått rutiner (den erfarenheten finns också från tidigare projekt, som viktigast) Jag har utvecklats som person Jag har fått nya vänner Jag vet vad jag vill göra och har ett mål Jag har fått bättre självförtroende/självkänsla Jag har fått ny kunskap om arbete och studier Jag har blivit lyssnad på Jag vet att någon bryr sig Den verksamhet som bedrivs i Ungdomsplattformen bygger på att ungdomarna har personal som de träffar såväl enskilt som i grupp under en länge tid med återkommande individuella samtal. Denna ungdomsverksamhet, och även tidigare erfarenhet, visar på att ungdomarna upplever att de behöver en kontinuitet gällande personal som arbetar med ungdomarna. Tjänstemän och politiker har vid ett flertal tillfällen träffat ungdomar inskrivna i Ungdomsplattformen för att ha en dialog om ungdomars situation och vilka behov de har. Ungdomarna påtalar att vi behöver arbete och vi har olika behov.

6 6 (7) I ungdomsprojekten som bedrivs inom kommunen finns en utvecklad struktur där ungdomarnas synpunkter fångas upp i arbetsgrupp och ledningsgrupp. Andra exempel. LUPP-undersökningen som genomförs inom kommunen. Inom ramen för tidigare ESF-projekt Sigrid, Lokal verkstad Unga VuXna Gävleborgare mot arbete, som bedrivits i Bollnäs kommun gjordes en GAP-analys i syfte fånga upp ungdomarnas åsikter. En pedagog inom kommunen har skrivit en D-uppsats om Drop Outs och i samband med detta intervjuades ungdomar. Inom ramen för ESF-projektet PUB (Praktisk utredning och Bedömning) upphandlades extern utvärderare som hade individuella samtal med ungdomar. EFS-projektet Plug In har fångat upp ungdomars åsikter som kommunen tagit del av. Inom ramen för ESF-projekt Sigrid pågick ett arbete med Drop Outs. I syfte att få en förförståelse för ungdomars synpunkter inhämtas information nationellt och internationellt. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Temagruppen för unga i arbetslivet samlar in och sprider erfarenheter från arbetsmarknadsprojekt för unga inom socialfonden, vilket bl.a. resulterat i att kommunen gjort studiebesök i Wien, Österrike. En särskild arbetsförmedling för ungdomar finns i Wien, arbetsmarknadskunskap är ett inslag i tidig skolålder och uppsökande verksamhet är några av framgångsfaktorerna för låg ungdomsarbetslöshet. AME deltog i 2nd Easten Partnerskip Youth Forum Där samlades över 240 ungdomar, ungdomsledare, lärare och andra professioner, företrädare för statliga institutioner, entreprenörer, forskare och experter från 27 länder. Forumet syftade till att utveckla innovativa lösningar för att minska ungdomsarbetslösheten. Jämställdhetsperspektivet För att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden krävs att personal har kunskap inom jämställdhetsområdet. Ojämnställdhet kan bero på könsstereotypa uppfattningar och normbildningar. Genusperspektivet skall beaktas i form att olikheter mellan män och kvinnor och inom målgruppen kvinnor respektive män. Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att detta ska vara möjligt krävs att kvinnor och män har lika rätt till makt och inflytande, arbete och utbildning. Länsstyrelsen har regeringsuppdrag att bidra till en ökad jämställdhet i länet genom att i all verksamhet belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns villkor oavsett kön. En strategi för jämställdhetsintegrering finns Gävleborgs län för åren och en handlingsplan är framtagen. Lokalt finns även handlingsplaner. Varje samverkanspart arbetar med jämställdhet. Inom skolan är jämställdhet en pedagogisk fråga och ett kunskapsområde. Detta regleras genom skollagen och i läroplanerna. Skolverket arbetar aktivt med frågorna. Inom såväl socialtjänsten, med koppling till Socialstyrelsen, och inom Arbetsförmedlingen pågår jämställdhetsarbete. Inom Bollnäs kommun planeras för närvarande ett koncernövergripande arbete gällande värdegrundsfrågor. Inom ramen för ESF-projekten finns möjlighet till processtöd gällande jämställdhetsintegrering för personal som arbetar med ungdomar och det innebär att både personal och chefer erhållit utbildningsinsatser.

7 7 (7) Exempel på jämställhetsarbete när det gäller vägledning är att coach haft samtal med en ungdom. En kollega har medverkat i syfte att ge feedback till coachen på vilket sätt samtalet skett utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Olika material används ex. Berit Ås, De fem härskarteknikerna. Vägledningspraktik används i syfte att prova på olika arbetsområden som kan vara ett led i att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. SYV har även en viktig funktion när det gäller vägledning. Jämställdhetsarbetet skall genomsyra verksamheterna och är ett pågående arbete dock kan detta arbete utvecklas i samverkan.