SolEl-Seminarium. SolEl Program: Torsdagen den 26/5 kl , lokal: Häggsalen. Byggnadsintegration och investeringsstöd.

Transkript

1 SolEl SolEl-Seminarium Torsdagen den 26/5 kl , lokal: Häggsalen Program: 9.30 Kaffe och registrering Lunch på Café Ångström Inledning Byggnadsintegration och investeringsstöd SolEl Monika Adsten, Elforsk Investeringsstöd för solceller på offentliga byggnader Maria Hall, Energimyndigheten Energimyndighetens solelsatsningar 2005 Maria Hall, Energimyndigheten m2 solceller i Malmö stad Martin Nilsson, Malmö stad Ångströmlaboratoriets tunnfilmssolcellsforskning samt arbetet med kommersialisering i företaget Solibro Marika Edoff, Uppsala universitet och Solibro Solen skiner alltid på Ullevi Petter Sjöström, Switch Nätanslutning av solceller Kaffe Att sälja solcellsel till elnätet Bengt Stridh, ABB Corporate Research Internationellt samarbete kring byggnadsintegrerade solceller Mats Andersson, Energibanken Nätägarens erfarenheter av nätanslutning av solceller Rolf Gustafsson, Mälarenergi Elnät AB Solcell.nu- ett verktyg för att installera solceller i byggnader Jonas Hedström, Energibanken Diskussion: Hur skapar vi smidiga nätanslutningar vid en ökad introduktion av nätanslutna solcellsanläggningar? Moderator: Peter Krohn, Vattenfall Utveckling Solelproduktion från svenska anläggningar Jonas Hedström, Energibanken

2 SolEl SolEl-Seminarium Torsdagen den 26/5 kl , lokal: Häggsalen Deltagarlista Företag Namn Företag Namn AB Stockholmshem ABB Corporate Research AB ABB Corporate Research AB ABB Corporate Research AB ACC Glasrådgivare Lunds Tekniska Högskola/ Vattenfall Utveckling Blekinge Exergi Blekinge Exergi CellTech Deltakraft AB EkoSol AB EkoSol AB Elforsk Elrelationer EnerGia Energibanken Energibanken Energikontroll AB Energimyndigheten Eric Ramsel Ericsson Ericsson Exergon Skandinaviska AB Fabric AA Falkenberg Energi AB Gotlands kommun Tekn. Förv. Himna Energi AB Härnösands Energi & Miljö AB Industri PROWS Ing Karim Altishe Firma ITT-Flygt AB Lindås Koucky & Partners AB Leksandsbostäder AB Malmö högskola Malmö Stad Stadsfastigheter Mälarenergi NCC Teknik AB NCC Teknik AB Priono AB/Solar 20 Göran Fredriksson Magnus Callavik Helena Greijer Bengt Stridh Per-Olof Carlsson Björn Karlsson Nils-Erik Mattson Ronny Stark Per Sandell Dag Melkersson Kjell Bylund Richard Nilsson Monika Adsten Rolf Scherlund Leif Magnusson Mats Andersson Jonas Hedström Pelle Pettersson Maria Hall Ramselkonsult Christer Olsson Elov Emilsson Karl-Erik Emilsson Vola Abri Krister Joneken Bertil Klintbom Bror A Larsson Kjell Johansson Per Korhonen Karim Altishe Bengt Applelid Elisabeth Undén Stefan Mathiasson Mats Areskoug Martin Nilsson Rolf Gustafsson Ann-Sophie Edquist- Ekman Johan Wiberg Joakim Byström Priono AB/Solar 20 River Valley Electric AB River Valley Electric AB River Valley Electric AB RJC AB Sala-Heby Energi AB Sala-Heby Energi AB Sharp Electronics Solarit AB Solarit AB Structor Dalarna AB Studerande Chalmers Studerande Chalmers Studerande Chalmers Studerande Chalmers Studerande Chalmers Studerande KTH Studerande LU Studernade MiUn Studerande MiUn Studerande UU Studerande UU Studerande UU Studerande UU SunWind Energi AB SunWind Energi AB Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond Sveriges Lantbruksuniversitet Switchpower Switchpower Switchpower Switchpower Vattenfall Utveckling AB YIT Sverige AB ÅF ÅF Process AB Ångströmlaboratoriet Övrigt Övrigt Johan Nilsson Björn Hedén Jan Eriksson Fredrik Lindberg Russel Johnson Hans Nilsson Richard Thygesen Josephine Granell Jonas Finell Stefan Söderlund Göran Kihlström Henric Lassesson Linus Palmblad Kiti Suomalainen Gustaf Zettergren Birger Löfgren Adam Bonnevier Marie Kimming Jens Boström Erik Löfgren Simon Böhme Florén Kristian Baurne Sofia Ekstrand Linn Saarinen Martin Reinholl Bertil Sandin Bertil Grandinson Tomas Lohammar Petter Sjöström Lars Hedström Andrew Machirant Edward Smith Peter Krohn Kenneth Gustafsson Bert Bergström Carina Martinsson Marika Edoff Sulev Suurkask Leila Suurkask

3 Breda, Holland Mål SolEl Program- presentation Identifiera, studera och tillgängliggöra kunskap för användarintressenter om systemrelaterade frågeställningar Testa, utveckla och demonstrera tillämpningar för fristående och nätanslutna system Öka kompetensen inom högskola och näringsliv om solcellsystem Foto: Carl Michael Johannesson Programledare Monika Adsten, Elforsk, Breda, Holland (Foto: CM Johannesson) SolEl etapp I SolEl SolEl-program sedan 1997 Nuvarande etapp pågår till halvårsskiftet 2005 Totalt kkr på 2 år 50 % från Energimyndigheten 50 % från näringslivet Elföretag Byggintressenter Övriga STEM Finansierande företag SolEl Elföretag: Vattenfall AB Sydkraft AB Skellefteå Kraft AB Göteborg Energi AB Mälarenergi AB Jämtkraft AB Sollentuna Energi AB Falkenberg Energi Byggsektorns utvecklingsfond Statens Fastighetsverk Brostaden ABB Corporate Research GPV- Gällivare Photovoltaic Fastighetskontoret Västerås stad Familjebostäder Lysande, Hammarby Sjöstad. Foto: Carl Michael Johannesson Verksamhet Resultatspridning och informationsverksamhet SolEl Projekt via årligt call: IEA- International Energy Agency Teknik- och konferensbevakning Utvärdering och driftuppföljning Demonstration av intressanta tillämpningar Nätanslutningsfrågor Information och utbildning Direktinitierade projekt Västra hamnen, Malmö, foto: Carl Michael Johannesson SolEl Hemsida Projektrapporter Seminarieinbjudningar Nyheter Nyhetsbrev 1-2 ggr/år Årliga seminarier Informationsinriktade projekt, t.ex.: Solcellskurs för konsulter och energirådgivare Seminarier Bok för arkitekter Aktiv solenergi för hus- och stadsbyggnad Projekteringsverktyg Breda, Holland. Foto:Carl Michael Johannesson

4 SolEl etapp II SolEl Ny etapp under uppstart från juli 2005 till dec 2007 Förväntad volym 3,5 Mkr/år Nya finansiärer: Sharp Electronics White ARQ stiftelse för arkitekturforskning Borlänge Energi Malmö stad, stadsfastigheter NCC Holmen, Hammarby Sjöstad. Foto: CM Johannesson Fortfarande möjligt att gå in som finansiär! SolEl Ger en möjlighet att: Vara en del i navet i solel-sverige Delta i dialogen mellan elföretag, tillverkande industri, bygg/fastighetsintressenter och Energimyndigheten Profilera sig som ett miljövänligt företag i framkanten när det gäller omställningen av energisystemet Bygga upp den svenska aktörsbasen inom solelområdet Verksamhet under 2005 Mer information finns på: SolEl SolEl Nytt call under tidig höst 2005 Föreslagna fokusområden: Byggnadsintegration Nätanslutning Standardisering Systemfrågor Ny fördjupad aktörsstudie av den svenska solelmarknaden Västra hamnen, Malmö. Foto: Carl Michael Johannesson) GlashusEtt, Hammarby Sjöstad Foto: Carl Michael Johannesson

5 Energimyndighetens solcellssatsningar Maria Hall Energiteknikavdelningen Energimyndighetens solcellssatsningar Halverade anslag till EFUD ( ) Energimyndigheten har inga fria medel för 2005 Prioritering av 2006 års verksamhet pågår FOKUS-rapporten får en uppföljare Energimyndigheten startar utvecklingsplattformar inom prioriterade områden Solceller ingår i plattformen för kraftsystemet, UPKraft En syntesrapport om solceller ska sammanställas under 2005 Pågående program och projekt SolEl-programmet CIGS-solceller Uppskalning av CIGS-processen Grätzelsolceller Demonstration av solceller på småhus IEA PVPS (Task 1, 2, 9 och 10) PV-ERA-NET Flexibla Grätzelsolceller Samarbete mellan KTH (Anders Hagfeldt) och IVF (Henrik Pettersson) Fotoelektrokemisk solcell av porös halvledare, ljusabsorberande färgämne, elektrolyt och motelektrod Mål: Kostnadseffektiv Grätzelcellsteknik för storskaliga energitillämpningar Delmål: Bättre verkningsgrad och hållbarhet Bättre kunskap om det komplexa nanosystemet Utveckling av nyckelkomponenter Demonstration av solceller på småhus Demonstration av byggnadsintegrering, nätanslutning och mätning Ekosol ska installera ca 6 kw solceller på ca 10 nybyggda småhus Systemen ska anslutas till elnätet och den producerade solelen ska säljas Såld och köpt el ska visas på display Mål: Kunskap om byggnadsintegrering, mätning, nätanslutning och avtal för anslutning samt försäljning av solcellsel Mer information Gå in på och sök på solceller! 1

6 CIGS-tunnfilmssolceller Övergripande mål: Teknik för storskalig produktion av Cd-fria CIGS-moduler med % verkningsgrad och års livslängd Kunnandet ska överföras till Solibro AB för uppbyggnad av produktionsanläggning för CIGS-moduler Mål 2005: Cd-fri CIGS-modul med 13,0 % verkningsgrad Mål 2008: CIGS-solcell med 20,0 % verkningsgrad Uppskalning av CIGSprocessen Solibro AB skalar upp CIGS-processen till full produktstorlek Utgångspunkten är Ångström Solar Centers mikropilotanläggning Mål: Anläggning för storskalig tillverkning färdigställd år 2008 Industriell svensk tillverkning av 5 MW tunnfilmsolceller per år om 5 år Kalkyl ger produktionskostnad < 2 /W foto: Energibanken AB 2

7 Forskning på Ångström och utveckling på Solibro Marika Edoff Ångström Solar Center Uppsala universitet & Solibro AB CIGS solcellens uppbyggnad Den sammanlagda tjockleken på alla skikten i solcellen är 3-4 mikrometer Framkontakt 2. Buffertskikt 3. CIGS-skikt 4. Bak-kontakt 5. Glassubstrat Solibro AB Solel ME Solibro AB Solel ME CIGS-MODULER seriekoppling genom mönstring CIGS solcellsmoduler paketering Elektriska anslutningsledningar monteras Laminering med framsidesglas ger inkapsling Kopplingsbox monteras Inramning skyddar kanterna (kan eventuellt uteslutas) Solibro AB Solel ME Solibro AB Solel ME BEHÖVER VI TUNNFILMSSOLCELLER? Marknaden växer med 40 % per år Mer än 90 % av levererade solcellsmoduler är baserade på kristallina kiselceller Pris Kr/W TEKNIKVAL Kristallint kisel eller Tunnfilm Tunnfilm Förr Kristallint kisel wafer teknik Nu Nu Marknaden är idag till väsentlig del subventionerad och en uthållig tillväxt fordrar kraftigt reducerade produktionskostnader! Solibro AB Solel ME Ekonomisk elproduktion Framtiden Fabriksstorlek MW/år Solel ME Solibro AB 1

8 BÄSTA TUNNFILMSTEKNIK Tekniskt sett finns en vinnare CIGS (CIS) Samma verkningsgrad som kristallint kisel God långtidsstabilitet Pilotproduktion med goda resultat Energiåtgång för att tillverka en kvadratmeter Kisel 550 kwh CIGS 150 kwh Flexibilitet Det är enkelt att variera modulspänningen Det är enkelt att variera storleken Utseende CIGS jämna svarta yta INDUSTRIELL START Produktionsteknikutveckling Solibro AB 3 stora företag och 2 investeringsfonder investerar drygt 16 MSEK ABB, Vattenfall, Sydkraft, 6:e AP-fonden, EFI Produktionsteknikutveckling i ett första steg med stöd från Energimyndigheten (15,5 MSEK) Uppskalning till 60x120 cm 2 modulstorlek Utveckling och demonstration av CIGS processen Solibro AB Solel ME Solibro AB Solel ME CIGS Förångare PRODUKTIONSMASKIN FÖR TUNNFILM Kontinuerlig process simulerad i laboratorieutrustningen Solibro AB Solel ME Solibro AB Solel ME INDUSTRIALISERING Solibro AB Nuvarande Fas (1) - Utveckling av produktionsteknik för större ytor Status Utrustning installerad för det kritiska produktionssteget - CIGS Provkörning pågår Budget och tidplan håller Fas 1 UTVECKLINGSPLAN Solibro Affärsplan Demonstration av G Pilote Kapital Fas 2 Produkter Upprampning av produktion Nya fabriker Solibro AB Solel ME Solibro AB Solel ME 2

9 KOSTNADSSTRUKTUR Det finns stora likheter i sista delen av produktionskedjan med kristallint kisel Tillverkning av kiselmoduler Framställning av kiselskivor Tillverkning av tunnfilmsmoduler Tillverkning av celler Tillverkning av celler Glasskivor Lödning Laminering mm Laminering mm FRAMGÅNGSFAKTORER Tillräcklig finansiering i Fas 2 Stark forskning så att konkurrenskraften behålls Fortsatt forskning på cellteknik Forskning & utveckling av modulteknik Kompetenscentrum för system Nationell marknad Demonstrationsprogram Marknadsstöd (uthålligt) Solibro AB Solel ME Solibro AB Solel ME CIGS moduler i användning Solibro AB Solel ME 3

10 Bengt Stridh SolEl seminarium i Uppsala Försäljning av solel ABB AB, Corporate Research - 1 5/25/2005 Ett demoprojekt i programmet SolEl ABB AB, Corporate Research - 2 Nätanslutning av småskaliga solcellssystem - en demonstrationsanläggning Deltagare ABB Corporate Research (projektledare) ABB Cewe-Control (komponentleverantör) Elforsk (programledare för SolEl och delfinansiär) Mälarenergi (nätägare och installatör) NAPS Sweden (solcellsleverantör) YIT Sweden (installatör) Vattenfall Utveckling (referensgrupp) Tidsplan Start 1 oktober 2004 Slut 30 juni

11 Dagens svenska solcellssystem ABB AB, Corporate Research - 3 Fristående Fyrar, sommarstugor, husvagnar, båtar Inkopplade på elnätet i en byggnad Försörjer delar av byggnadens elbehov Inga system säljer el till elleverantören Fördelar Inga batterier för energilagring Billigare investering Billigare drift Mindre energiförluster Kan balansera produktion och användning bättre Referensprojekt ABB AB, Corporate Research - 4 Visa hur man gör en nätinstallation av ett småskaligt solcellssystem i Sverige Mål Sveriges bästa referens för en småskalig solelanläggning direkt kopplad till elnätet Lätt tillgänglig för studiebesök Kompetensuppbyggnad hos de olika aktörerna för att underlätta vid uppförande och nyttjande av liknande system i Sverige i framtiden Bas för en eventuellt kommande aktörsguide 2

12 Plats och storlek för demoanläggning ABB Corporate Research, Västerås 25 m 2 solcellsmoduler Relativt liten anläggning Toppeffekt 3 kw Årsproduktion 3 MWh DC DC 12% Årlig solinstrålning kwh/m 2 i Sverige 24V DC ABB AB, Corporate Research - 5 Växelriktare ~9-10% 230V AC ABB, Corporate Research. I drift sedan 11 maj Villkor för nätanslutning till Mälarenergi ABB AB, Corporate Research - 6 Bygglov från Västerås stad Diskuterades med handläggare för bygglov Behövdes ej för denna anläggning på ABB:s parkeringsplats Föranmälan till nätägaren Mälarenergi Elnät AB Grävarbeten för kabel Remiss angående placering från nätägaren Till Länsstyrelse, Teknik & Idrott och Fastighetskontoret i Västerås stad Godkännande av husförvaltare (YIT) Förläggning på 45 cm djup med erforderlig skyddsfyllning enligt Elbyggnadsrationaliseringens standard Uppförande av och anslutning i kabelmätarskåp Färdiganmälan till nätägaren Mälarenergi Elnät AB Anslutning av timmätare, dubbelriktad Standarder och anvisningar att uppfylla Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 2004:1. Elsäkerhetsverket. Svensk standard SS Elinstallationsreglerna Tillämpliga delar i Svenska Elverksföreningens Tekniska anvisningar för anslutning av mindre produktionsanläggningar till distributionsnät (TAMP) Svensk standard SS Anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet Inmatningabonnemang hos Mälarenergi Elnät AB Leveransavtal med Mälarenergi AB elhandelsavdelning Avtal om balansansvar Timmätning krav 3

13 Ekonomi investeringskostnad Ca 220 ksek (exklusive moms) Solcellsmoduler, växelriktare, kablar, kontaktdon, DC- och AC-brytare, transientskydd, apparatlådor, aluminiumprofilsystem för montering av modulerna, utomhusskåp och arbete 2/3 av kostnaderna är direkt proportionella mot systemets storlek ABB AB, Corporate Research - 7 Ej inräknat Referenssolcell, temperaturgivare, interfacekort för PC, Sunny Boy Control med kablar och kontaktdon, stålkonstruktion, kabelmätarskåp, grävarbeten för kabel Ekonomi intäkter ABB AB, Corporate Research - 8 Energiersättning från Mälarenergi AB Spotpris Månadsmedelpris hos Nord Pool 25,6 öre/kwh medel under 2004 Nätkreditering från Mälarenergi Elnät AB På grund av ME:s minskade kostnader 7,2 öre/kwh Vinterdagtid mån-fre svensk normaltid under november-mars 1,7 öre/kwh Övrig tid Energiersättning från elcertifikat Efter ansökan till Energimyndigheten Ett certifikat per MWh Medel 23,5 öre/kwh senaste året Total intäkt ca 52 öre/kwh Alla värden exklusive moms Bra Miljöval licens för Mälarenergi Värde? 4

14 Ekonomi - driftskostnader ABB AB, Corporate Research - 9 För mätning av energin skall timmätare användas Enligt Ellagen Mätvärdesinsamling via radiolänk Fast abonnemangsavgift 3513 kr per år = ca 1,4 kr/kwh till Mälarenergi Elnät AB (ME) För mätning, beräkning, rapportering Förväntas sjunka enligt ME Avtal om balansansvar 1 kr/mwh => ca 2,5 kr/år Övriga driftskostnader ~ 0 Rengöring av moduler? På grund av närhet till E18 25 års garanti på solcellsmodulerna Nettokostnad 1,4-0,52 0,9 kr/kwh Gör små installationer ekonomiskt ogenomförbara Alla värden exklusive moms Solnedgång Ekonomi energiersättning på solelbörs!? Finns i Zürich Solarstrom Stock Exchange 2,9 MW topp 78 anläggningar Diskuteras i Göteborg Göteborg Energi ABB AB, Corporate Research - 10 Energiersättning till producent 5 kr/kwh i Zürich Kundpris 3,5 kr/kwh efter 30% rabatt? kr/kwh i Göteborg Soluppgång Foton: Bengt Stridh 5

15 ABB AB, Corporate Research

16 Mälarenergi Elnäts distributionsområde Nätanslutning av solceller Rolf Gustafsson Process Föranmälan från behörig installatör, SS Föranmälan från behörig installatör Eventuella nätarbeten, anslutningsavgift Färdiganmälan Mätaruppsättning Uttags- / inmatningsabonnemang Kund Fastighetsägare Behörig installatör Anslutningsarbeten, 260 m schakt, kabel, nytt kabelskåp, nytt kabelmätarskåp Anslutningsavgifter, ellagen Områdeskoncessionsinnehavaren är på skäliga villkor skyldiga att ansluta anläggningar Engångsavgift för anslutning får utformas med hänsyn till var inom området anslutningen är belägen Skälighet kan prövas av EnergiMarknadsInspektionen vid Energimyndigheten 1

17 Frånkoppling produktion vid bortfallande nät Uttagsabonnemang, om uttag kan ske Ödrift får ej uppstå Nätägaren ansvarig för spänningsgodhet och frekvens Inmatningsabonnemang, ellagen Inmatningsersättning/avgift Innehavare av produktionsanläggning har rätt till ersättning motsvarande värdet av minskning av energiförluster i nätägarens nät samt minskning av avgifter till överliggande nät En innehavare av en produktionsanläggning som kan leverera en effekt om högst 1500 kw skall för överföring av el betala endast den del av avgiften som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät. Innehavaren skall dessutom betala engångsavgift för anslutning Undantag från krav på timavräkning till utgången av 2002 Inmatningsersättning, lågspänning Fast avgift/år (belopp beräknade 2001) Höglast: 1,7 öre/kwh överliggande nät, 0,7 öre/kwh minskade förluster lokalnät, 4,8 öre/kwh genomsnitt värde på minskat effektabonnemang på överliggande nät Låglast: 1,0 öre/kwh överliggande nät, 0,7 öre/kwh minskade förluster lokalnät Mätare, strömtrafo&plint, terminal, revision: 933 kr/år Avläsning: 464 kr/år Avräkning: kr/år Totalt: kr/år 2

18 Rapporteringsskyldighet, produktion max 1500 kw Timserie, produktion Preliminär rapportering av timserier till balansansvariga och SvK varje dygn, senast kl 10:00 Slutlig rapportering till SvK, balansansvarig och elleverantör inom fem vardagar Rapportering till produktionsinnehavare inom fem vardagar efter månadsslut. Överenskommelse om längre rapporteringsintervall kan ske Rapportering av produktion från elcertifikatberättigad produktion separat till SvK Framtid Från och med 1/ fjärravläsning av alla uttag tom 63 A, ca för ME Elnät. Från och med 1 juli 2006 skall förbrukning med mätarsäkring större än 63 A timavräknas. För Mälarenergi Elnät ökar antal timavräknade från 790 till ca

19 Stöd för solceller i byggnader med offentlig verksamhet Stöd för solceller i byggnader med offentlig verksamhet Maria Hall maria.hall@stem.se 2 miljarder kr, varav 100 Mkr ska gå till installation av solcellssystem Syftar till att främja effektiv och miljöanpassad energianvändning Investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybar energi i byggnader med offentlig verksamhet Stöd för olika åtgärder Högst 10 Mkr stöd per byggnad, varav högst 5 Mkr till solceller Stödet trädde i kraft den 15 maj 2005 foto: Lars Hansson foto: Lars Hansson Stöd för solceller i byggnader med offentlig verksamhet foto: Lars Hansson Stödet för solceller gäller till den 31 december 2007 Boverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd Blanketter finns på Länsstyrelsen prövar ansökningar och svarar på frågor Byggnadens ägare får stödet som en kreditering på skattekontot Stödet avser befintlig bebyggelse, utom för installation av solcellsystem foto: Carl Michael Johannesson Vilka byggnader kan få stöd? Lokaler med offentlig verksamhet (offentlig förvaltning, utbildning, idrott, hälso-, sjuk- och kriminalvård, etc.) Byggnaden ska vara antingen 1. specialbyggnad enligt fastighetstaxeringslagen 2. undantagen från skatteplikt enligt fastighetstaxeringslagen 3. svensk beskickning eller svenskt konsulat i utlandet vars lokaler ägs av svenska staten 4. avsedd att användas för allmännyttig verksamhet i minst två år från det att åtgärderna utförts Vilka byggnader kan få stöd? Taxeringsbeviset anger byggnadstyp Länsstyrelsen prövar frågan Det är byggnadens ägare som får stödet Vilka åtgärder kan få stöd? Energikartläggning Konvertering av uppvärmningssystem Anslutning till fjärrkyla eller frikyla Installation av eleffektiv belysning Installation av eleffektiv ventilation Installation av effektiv styr- och reglerutrustning Energieffektiviserande åtgärder i klimatskal eller värmeåtervinning Installation av solcellssystem 1

20 foto: Energibanken AB Stödberättigade solcellsinstallationer Stöd för installation av solcellssystem gäller även vid nybyggnation Stöd kan ges för all installation från solcellsmodul till elanvändning i byggnaden Stöd kan t.ex. lämnas för moduler och växelriktare Solel/solvärmehybridsystem Stöd ges inte för anslutning till externt elnät eller system för lagring (batterier) Exempel ges i BFS 2005:6 foto: Carl Michael Johannesson Stödberättigande kostnader 70 % av stödberättigade kostnader: Arbetskostnader för den som utför åtgärden (om denne har F-skattsedel) Materialkostnader Projekteringskostnader (endast vid installation av solcellssystem) Kostnader under kronor per byggnad är inte stödberättigade Avdrag för kostnader som sparas in på fem år Avdrag för statligt eller kommunalt stöd foto: Energibanken AB Under vilken period gäller stödet? Energikartläggningar: 31 december juni 2006 Installationer av solcellsystem: 15 maj december 2007 Övriga åtgärder: 15 maj december 2006 Det är åtgärdens faktiska påbörjande som räknas Hur fattas beslut om stöd? 1. (Preliminär) ansökan ska ha inkommit till Länsstyrelsen inom tre månader från det att åtgärden påbörjats, dock senast 30 september Länsstyrelsen meddelar preliminärt beslut om stödets storlek 3. Slutlig ansökan ska ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre månader från det att åtgärden slutförts, dock senast 31 december Länsstyrelsen fattar slutligt beslut Slutlig/särskild ansökan Blankett skickas ut tillsammans med preliminärt beslut om stöd Följande handlingar ska bifogas den slutliga ansökan: 1. kopia på fakturor som visar projekteringskostnad, arbetskostnad, och materialkostnad 2. intyg från revisor om att åtgärden utförts 3. kopia på utförarens F-skattesedel Hur får man stödet? Kreditering på sökandens skattekonto Frågor om skattekontot besvaras av skattekontoret 2

21 foto: Carl Michael Johannesson Återkrav Stöd kan återkrävas om den som ansökt om stöd lämnat oriktiga uppgifter stödet av annan orsak lämnats med för högt belopp det visar sig att det inte funnits förutsättningar för stödet Uppföljning och utvärdering Uppgifterna i ansökningsblanketten används för uppföljning och utvärdering Den som installerat värmepump eller solcellssystem ska lämna uppgifter under fem års tid Underlag för utformning av en eventuell fortsättning på stödet för solceller foto: Carl Michael Johannesson Förväntningar på stödet De avsatta 100 Mkr förväntas ta slut, kanske redan i år 100 Mkr i stöd motsvarar investeringar för 143 Mkr Nästan en fördubbling av installerad effekt, från 3,5 MW till mer än 6 MW Från nischtillämpningar till byggnadsanknutna solcellssystem Goda exempel Ökad kunskap bland aktörerna och fler aktörer Mer information om stödet Frågor besvaras av Länsstyrelsen Boverket är tillsynsmyndighet (broschyr om stödet) Förordning SFS (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor som används för offentlig verksamhet Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2005:6) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor som används för offentlig verksamhet (broschyr och PowerPointkurs om solceller) Informationspaket om solceller i byggnader Från Energimyndigheten och Boverket Målgrupp: fastighetsägare, förvaltare, länsstyrelser, regionala energikontor, kommunala energirådgivare, Kartong som innehåller: 1. Broschyr om solceller i byggnader 2. Marja Lundgrens bok om solceller i bebyggd miljö 3. CD-skiva med PowerPoint-kurs om solceller PowerPoint-kurs på CD-ROM Information om solceller och möjligheter med solceller i bebyggd miljö Kort information om stödet och länk till Boverkets hemsida Goda exempel på byggnadsintegrerade solceller Skivan består av korta slingor Länkar till mer information om solceller Kan laddas ner från 3

22 Solceller i byggnader nya möjligheter! m ET 2005:11 foto: Carl Michael Johannesson 4

23 Solenergi i Malmö Solenergi i Malmö m 2 solfångare Martin Nilsson Projektledare Malmö Stad Stadsfastigheter m 2 solceller Satsning inför framtiden Redan konkurrenskraftigt Stärka Malmös miljöprofil Etapp 1, Augustenborg Solceller, Augustenborg 425 m 2 solfångare Samarbete med Sydkraft, värmen säljs ut på fjärrvärmenätet Solceller som solskydd, 52 m 2 Prefabricerade undercentraler Beräknad energikostnad ca 50 öre/kwh inklusive 50 % bidrag Solceller, Augustenborg Solceller, Augustenborg Demoanläggning 8,5 m 2 Fasadintegrerad anläggning 30 m 2 1

24 Solcellshybrid, Augustenborg Förstudie solceller Syfte Ta fram beslutsunderlag Utforma en metodbeskrivning Mål Installera m 2 Solcellshybrid från LTH Metodik Augustenborg bakgrund elförbrukning arkitektoniska förutsättningar byggtekniska förutsättningar geometriska omgivande förutsättningar Balustraden ca 50 m 2 Aurahallen Blombuketten Integrering av 217 m 2 solceller i fasaden. Takintegrerat 45 m 2 Fasadintegrerat 2

25 Sege Park Kajplats 305 Integrerat i balkongräcke 170 m 2 om alla räcken utnyttjas 50 m 2 integrerat i taket Tekniska museet Trekanten Ca 40 m 2 på fasaden Takanläggning max 270 m 2 Takintegrering i samband med takrenovering ca 100 m 2 Konsthallen MINC Bra takyta, känslig byggnad Ytan kan varieras mellan 50 och 300 m 2 Tunnfilmssolceller föreslås 3

26 Orangeriet Fasadintegrerat ca 80 m 2 Sammanställning Objekt Yta (m 2 ) Orientering Lutning Installerad Simulerad Uppskattat toppeffekt årsprestanda energipris (kwp) (kwh) (kr/kwh) Augustenborg, balustrad ,0 Augustenborg, café ,8 Aurahallen, fasad ,1 Blomsterbuketten, tak ,9 Blomsterb., fasad / ,2 Ellenborg och Trekanten ,8 Heleneholm ,1 Kajplats 305, takfot 68-10,-50, ,3 Konsthallen ,1 MINC, glastak ,3 MINC, takappl ,4 Orangeriet ,2 (medel) Pilängen (2 120 ~40 < ,6 hus) Sege Park, balkong ,3 Tekniska museet fasad ,1 Tekniska museet tak ,6 Totalt

27 Solen skiner alltid på Ullevi SolEl Göteborg Energi Higab Got Event Göteborg & Co Solenko (Switchpower) Solen skiner alltid på Ullevi Mål identifiera förutsättningarna för en storskalig solcellsanläggning på Ullevis tak Utgångspunkter Exponering av solcellerna Goda förutsättningar för elproduktion Arkitektoniska/byggtekniska förutsättningar Liknande anläggningar Liknande anläggningar Liknande anläggningar Liknande anläggningar 1

28 Kostnader Standardsystem Liknande anläggningar Preliminära prisuppgifter SEK/Wp Plåttaket ca 5 miljoner Finansiering Nuläge Andelsförening/Sponsring Investeringsbidrag Gröna certifikat Försäljning av solel Plåttaket: ca 85 % kostnadstäckning Ca kvar Framtagande av ekonomiskt beslutsunderlag Beslut väntas direkt efter sommaren 2

29 Interaktivt hjälpmedel vid byggnadsintegrering av solcellssystem. Utvecklat av Energibanken och NCC i samarbete med solelprogrammet Jonas Hedström Energibanken AB Bakgrund och målgrupp Kunskap om byggande med solceller saknas hos aktörerna i ett byggprojekt Beställare Planerare Arkitekter El-konsult Byggnadskonstruktör Installatörer Driftansvarig Uppbyggnad av solcell.nu Bakgrund till solcellstekniken Riktad information (El, arkitekt, etc.) Typlösningar från PV-projekt Länkar och fördjupningstext Ordlista Sökmotor 1

30 Internationellt samarbete kring byggnadsintegrerade solceller SolEl-seminarium 26/ i Uppsala 15 maj miljoner till stöd för solceller i offentliga byggnader Ullevi Tellus Konstfack Operans dekorateljéer Bjurslätt äldreomsorg Mats Andersson Energibanken i Jättendal AB Moderna museet Blåmannen Ackumulerad toppeffekt för nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige (1983 till 2005) och prognos tom Tyskland: 600 MW installerat 2004 Japan: 300 MW installerat 2004 Det började för 25 år sedan.. Toppeffekt [ kw] MW på tre år? Sandkullen, 1 kw 1979 Årsta, 1 kw Installationsår Älvkarleby, 1 kw 1983 nätansluten Huvudsta, 2 kw 1984 nätansluten Historik International Energy Agency 1983: VBB-studie Solceller i bebyggelsen 1984: Huvudsta, 2 kw nätansluten anläggning på flerbostadshus i Solna 1988: Första förslag på IEA-aktivitet inom PV : IEA SHC Task 16, PV in Buildings 1993: IEA PVPS startar : IEA PVPS Task 7, PV in the Built Environment : IEA PVPS Task 10, Urban-scale PV IEA skapades 1974 som en reaktion på energikrisen ett samarbetsorgan inom OECD 26 medlemsländer, plus EU Målsättning: - trygga tillgången på energi - stödja rationell energianvändning - stödja utveckling av förnybara energikällor -mm.