Bygga nya vingar. Handbok för nysynskadade Utgiven av Synskadades Riksförbund

Transkript

1 Bygga nya vingar Trogen min instinkt tillverkar jag sakta och metodiskt vingar av det jag har till hands Peter Curman Man måste lyfta sig i håret över svårigheterna. Skrik, men flyg. Elmer Diktonius Handbok för nysynskadade Utgiven av Synskadades Riksförbund 1

2 Synskadades Riksförbund 2006, tredje upplagan Illustrationer: Lars Jonsson, ur boken Fåglar i Europa Foto och layout: Marie Ericsson Tryckt av Lidingö Tryckeri AB, Stockholm Bygga nya vingar kan beställas från Kontorsservice, Synskadades Riksförbund, tel e-post kontorsservice@srfriks.org 2

3 Innehållsförteckning Vad kan jag vänta mig av den här boken?... 4 Hur ser man när man är synskadad?... 7 Hur gör jag för att börja ett nytt liv? Hur lär jag mig saker på nytt? Vad händer med min ekonomi? Hur kan jag hitta och ta mig fram? Kan jag komma tillbaka till jobbet? Finns det nya sätt att läsa och skriva på? Vad ska jag göra på fritiden? Hur fungerar det med studier? Var träffar jag andra som vet hur det är? Jag är starkare i dag Var hittar jag allt i ordning från A till Ö?

4 Vad kan jag vänta mig av den här boken? Denna bok vänder sig till alla som berörs av synskadades problem och i första hand till dig som nyligen själv blivit synskadad. Till formen är den en handbok, fylld med fakta och mer tänkt som uppslagsbok än för sträckläsning. Vårt mål är att den ska få en fast plats i din bokhylla och rådfrågas när du kommer i kontakt med nya och främmande områden. Handboken är också tänkt som en vägvisare till de informatörer, rådgivare, stödjare och hjälpare som finns runt om i samhället. De finns på så många håll att det kan vara svårt att hitta dem på egen hand. Denna bok finns i tryckt upplaga, punktskriftsversion, kassettversion, Daisyversion och i Wordformat. Boken består av två delar. Den första är en faktadel, indelad i ämnesområden. Några av kapitlen avslutas med lästips. Informationsmaterialen beställs från utgivaren. Böckerna kan beställas hem till ditt bibliotek. Andra delen av boken är en uppslagsdel. Här hittar du korta förklaringar på begrepp inom synskadevärlden och (i förekommande fall) sidhänvisningar till faktadelen. Här finns dessutom en mängd nyttiga telefonnummer och e-postadresser. Mellan de bägge delarna får du träffa Susanna Dahlin, som berättar om sin synskada, sin väg till ett 4

5 aktivt liv och en bättre kunskap om sina egna möjligheter. Temat för boken är vingar och illustrationerna är hämtade ur boken Europas fåglar av konstnären Lars Jonsson. Vår förhoppning är att fåglarnas fria liv ska vara en källa till inspiration för dig. 5

6 Bofink 6

7 Hur ser man när man är synskadad? Det finns ingen tydlig och påvisbar gräns mellan att vara seende och att vara synskadad. Gränsen är skarp nog för den enskilda personen men betydligt mer oskarp när vi ska försöka säga något generellt om den. Många människor har någon form av synfel, som inte påverkar dem i vardagslivet. Man kan vara enögd med en syn som trots det fungerar väl. Mångas synfel korrigeras med glasögon. Den här boken vänder sig inte till dem. I stället vänder vi oss till dig som känner igen dig i definitionen: Synskadad är den som har så nedsatt synförmåga att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig skrift eller att med synens hjälp orientera sig (ur Synskadades Riksförbunds stadgar). Det här är en funktionell definition på synskadan. Den utgår från hur du själv upplever din synförmåga. Andra praktiska vardagsexempel där synskadan är märkbar kan vara att inte känna igen grannen och kunna hälsa eller inte våga gå över trafikerade vägar. Att inte kunna handarbeta eller se TV:s textremsa är andra exempel. Medicinsk definition Världshälsoorganisationen (WHO) har formulerat en medicinsk definition, där man räknas som synsvag när synskärpan är 0,3 eller mindre. 7

8 Om synskärpan är 0,05 eller mindre är man gravt synskadad. Synskärpan är det som mäts med hjälp av läkarens ögontavla. När synskärpan är 0,05 måste man gå mycket nära för att kunna läsa översta raden. Förutom dålig synskärpa kan synen påverkas av dåligt kontrastseende eller mörkerseende och inskränkningar i synfältet. I den mån ordet blind används uppfattas det av en del människor som hårt, medan andra tycker det är en befriande ärlig beteckning. Den senare uppfattningen möter vi ofta hos människor som själva inte ser. Hur många synskadade finns det? I och med att det är svårt att entydigt säga vem som är synskadad är det svårt att veta hur många synskadade som finns i Sverige. Landets syncentraler hade i slutet av 1990-talet drygt registrerade synskadade i sin verksamhet, varav nära 80 procent var över 65 år. Statistiska centralbyrån frågar i vissa av sina undersökningar om den svarande kan läsa texten i en vanlig dagstidning. I den senaste undersökningen (från 2001) svarade personer mellan 16 och 84 år nej på den frågan. Synskadades Riksförbund har omkring medlemmar. Ögonsjukdomar Ögonsjukdomar påverkar synen på olika sätt. Här har vi genom fotomanipulation illustrerat några vanliga orsaker till synskador och hur de påverkar synfält och synskärpa. 8

9 Normalseende Så här ser en fullt seende person en vanlig gatumiljö. Grå starr Grå starr, katarakt, är när ögats lins blivit grumlig. Synen blir suddig och bilden oklar. Grå starr är vanlig bland äldre men förekommer också hos små barn. Gråstarrsoperationer är mycket vanliga och synen blir oftast bra igen. Glaukom Glaukom, grön starr, är en smygande sjukdom med ofta höjt tryck inne i ögat. Synfältet påverkas till att börja med genom att ytterkanterna försvinner. 9

10 Makuladegeneration Åldersförändringar i gula fläcken är vanlig bland äldre människor. Centralt i synfältet kan ett område skadas så att det är svårt att läsa och se på TV, medan sidoseendet längre ut i synfältet förblir friskt. Näthinneavlossning Näthinneavlossning begränsar synfältet motsvarande den lossnade näthinnan. Liknande synpåverkan kan uppstå vid hjärnblödning. Retinitis pigmentosa (RP) finns av många olika slag. Gemensamt är att RP ger upphov till så kallat kikarseende, eftersom de yttre delarna av näthinnan inte fungerar. RP orsakar ofta nattblindhet, eftersom mörkerseendet sätts ur spel. 10

11 Diabetes Diabetes kan orsaka ögonblödningar och svullnader i ögats gula fläck. Bilden blir suddig och personen kan störas av mörka skyar eller grumlingar i synfältet. Även färgseendet kan påverkas. Olyckshändelser och skador Man kan förlora synen genom olyckshändelser. Personer som kommit till Sverige från andra länder kan ha förlorat hela eller delar av synen till följd av krig eller naturkatastrofer. Undernäring och infektioner kan också orsaka synskada. Lästips: Att leva med åldersförändringar i gula fläcken, SRF Mátyás Szabó och Anna Hansson: Vit käpp, förstoringsglas, punktskrift synskadade berättar, Nordiska muséet Bo Andersson: Myter om handikapp förnuft och oförnuft i handikapphistorien Synskador - tusen sätt att se, SRF Krister Inde m.fl: Vi lär dig mer om makuladegeneration 11

12 Sångsvan Knölsvan 12

13 Hur gör jag för att börja ett nytt liv? Synskadan vänder upp och ner på hela livet. Din synskada kan ha kommit plötsligt eller smygande. Du kan vara blind eller synsvag. Det är inte sådana faktorer som påverkar hur du mår första tiden. I stället är den slående olikheten till det gamla livet som seende, det som sätter hela identiteten i gungning. Ska vi sätta ord på det, så låt oss kalla det identitetskris. Till att börja med har du besökt en ögonläkare och fått din syn undersökt. Han/hon har ställt en diagnos och du har kanske fått någon form av behandling. Många av oss sätter i det längsta vårt hopp till läkarvetenskapen. Men allt går inte alltid att reparera. I en del fall är till sist det enda som återstår att acceptera synförlusten. Du har inte längre en identitet som seende. I stället ska du bygga upp en ny identitet som synskadad, en process där det handlar om att borra ner nya rötter i stället för de gamla uppryckta. Krisförlopp I den klassiska beskrivningen av ett krisförlopp talar man till att börja med om chockfasen. Här har man ännu inte förstått innebörden av det skedda, man kan vara panikslagen eller på ytan helt oberörd. Därnäst kommer reaktionsfasen, då man börjar förstå vad som hänt. Det är en tid fylld av smärta och kanhända även ångest. Här rannsakar man sitt liv och hittar alla drömmar som går i kras på grund av synskadan. Exempel på sorgeämnen andra synskadade berättat om är upplevelsen att förlora sitt 13

14 oberoende, att till exempel inte kunna läsa sin post eller kunna röra sig fritt ute i samhället. Som nysynskadad har man rätt att vara oerhört ledsen. Under den här fasen vill man dessutom ofta veta mer om orsakerna till synskadan, till exempel om den är ärftlig. Be att få ett nytt besök hos din ögonläkare, där ni i lugn och ro går igenom vad din ögonsjukdom innebär. Livet är oftast kaotiskt under den här tiden. Många vänder på dygnet, sover väldigt mycket eller inte alls. Matvanorna blir oregelbundna, matsmältningen fungerar dåligt för en del. Andra dövar smärtan med alkohol. Under den här turbulenta tiden är det ett gott råd att inte vara alldeles ensam. Erfarenhetsmässigt vet vi att det är lätt hänt att skärma av andra människor och inte släppa in dem i sin sorg, men många gånger är den närmaste familjen och vännerna det allra bästa stödet. Många finner ett stort stöd i att träffa andra som blivit synskadade och få veta hur de klarat av vardagliga problem. Sök hjälp Om du upplever stark ångest med självmordstankar och tankar som bara går i cirklar ska du definitivt söka professionell hjälp. Syncentralen erbjuder på de flesta platser kuratorshjälp eller gruppsamtal. Ett annat alternativ är att söka läkarhjälp. Den här tiden kan dessutom vara känslomässigt tung för dina nära och kära. Även anhöriga upplever under den här tiden en kris med krossade drömmar och känslor av övergivenhet och bortglömdhet. En del syncentraler och många lokalföreningar av Synskadades Riksförbund ordnar anhörigträffar, vilket är ett bra och viktigt stöd för dem. 14

15 Nya rutiner och planer Om reaktionsfasen är det absoluta bottenläget, så är nästa fas, bearbetningsfasen, ett steg upp mot ytan igen. Du börjar forma nya rutiner och hitta nya strukturer i det dagliga livet. Till att börja med handlar det om de enkla vardagsrutinerna äta, sova, fylla dagarna med någon form av innehåll. Du börjar kunna överblicka synskadans konsekvenser på ett mer realistiskt sätt. Här är det betydelsefullt att människorna omkring inte överbeskyddar dig. Det tar väldigt lång tid att bre en smörgås, men det är en skön känsla att göra det själv. Det är inte ovanligt att närstående fortsätter att vårda och fixa, vilket i onödan försvårar för den synskadade att komma i gång med sökandet efter sin nya identitet. Slutligen följer nyorienteringsfasen, då du börjar planera för ditt nya liv och undersöker vilka möjligheter som finns. De gamla drömmarna har uppstått i nya skepnader eller begravts och ersatts av andra. Du har då hittat tillbaka till dig själv igen. Förmodligen upptäcker du att du är dig ganska lik. Synskadan berövar dig aldrig din personlighet, den finns kvar hela tiden under den kaotiska ytan. Så småningom börjar du fundera på hur du ska fortsätta leva ditt liv. Då börjar du på allvar ha nytta av den här boken. Lästips: Johan Cullberg: Kris och utveckling Täppas Fogelberg: Blindstyre en snubblares berättelse Tore Wretö: En annorlunda värld att inte kunna se Nisse Olsson: Mod att leva Lars Billgren: Bländande från ett seende till ett annat Krister Inde: Se dåligt, må bra 15

16 Alpseglare 16

17 Hur lär jag mig saker på nytt? Under din väg fram till nyorienteringsfasen har du gjort många nya erfarenheter. Du har dagligen löst problem och hittat på knep. Men du behöver också professionell hjälp och den får du i rehabiliteringen. Det första viktiga steget in i rehabiliteringen är att du får en remiss av din ögonläkare till landstingens syncentral. Många av oss uppfattar synen som vårt viktigaste sinne. Tvivelsutan är den vårt mest omedelbara sinne synintrycken är de som når oss först och lägger därmed beslag på en mycket stor del av vår uppmärksamhet. De andra sinnena får finna sig i en roll som komplement, men i själva verket är de väl tränade i att förse oss med information. Vi snusar i örtkryddburkarna, vi känner skillnad på olika strömbrytare i det mörka rummet, vi hör vem som är i telefonluren och så vidare. När synintrycken inte längre är lika omedelbara har man stor nytta av sina övriga sinnen. De synintryck som finns kvar blir också mer betydelsebärande. Färger, former och ljuskällor ger information. Dessutom kan man utveckla sin kapacitet, lära sig göra saker på nya sätt och hitta tillbaka till sitt gamla liv men med nya verktyg. Allt det här brukar kallas rehabilitering. Rehabilitering I alla landsting finns minst en syncentral, som möter människor med diagnosticerade synskador. Här finns till exempel optikern, som provar ut glasögon 17

18 och andra optiska hjälpmedel. Synpedagogen tränar dig i att använda dina synrester och dina nya optiska hjälpmedel. I träningskök och andra miljöer träffar du anpassningsläraren och övar dig i att hantera vardagssituationer och hjälpmedel. Synkonsulenten/ kuratorn är en samtalspartner. Rehabilitering handlar om att återerövra ditt självförtroende. Du lär dig ny teknik för att lösa vardagliga problem. Du återfår funktioner och färdigheter som genom handikappet tillfälligt förlorats eller reducerats. Synskadades Riksförbund har pekat på några viktiga, praktiska mål i rehabiliteringen: veta vilka rehabiliteringsinsatser, hjälpmedel och samhällsservice som han/hon kan få tillgång till, känna sig trygg i sin identitet som synskadad, våga delta i samhällslivet och där utöva sina intressen, lära sig att hantera och skapa sociala relationer, kunna behålla och utveckla rörlighet och fysisk styrka, kunna förflytta sig på egen hand i känd inom- och utomhusmiljö, kunna förflytta sig till en adress på okänd ort, lära sig att hantera ett läs- och skrivspråk, kunna sköta sina inköp och hushållsarbete, kunna sköta sin personliga hygien och klädvård. Konkreta mål och tidsplan På syncentralen börjar den grundläggande färdighetsträningen. Det är viktigt att du och syncentralens personal gör upp en plan med dina konkreta mål och en tidsplan. Insistera gärna på detta. Syncentralerna hjälper dig även med andra hjälpmedel förutom optiska. Framför allt har de hand om sådana hjälpmedel som du behöver i hemmet och för 18

19 din fritid. En del hjälpmedel kostar pengar, andra är gratis. När det gäller kostnaderna, skiljer sig landstingen mycket åt. På hemmaplan får du sedan i de flesta kommuner hjälp av en heminstruktör, som hjälper till med anpassning och träning i hemmiljö. En del kommuner saknar heminstruktör. Andra har en gemensam tjänst för synskadade och hörselskadade eller har hittat en annan lösning. Socialkontoret eller handikappkonsulenten i din kommun vet mer! Det är viktigt att du i rehabiliteringen får utrymme för ditt eget personliga växande och att det blir en växelgång mellan träning och mognad. De praktiska färdigheter du lär dig ger ökat självförtroende och utifrån det ökade självförtroendet kommer du att ta dig an nya utmaningar och lära dig nya saker. Många vägar leder vidare Från syncentralen leder många vägar vidare till olika rehabiliteringsmöjligheter. Det finns till exempel sex folkhögskolor som ordnar korttidskurser, främst för nysynskadade. Vid SRF Arbetsmarknadsprogram arbetar rehabkonsulenter som kan ge dig information, råd och stöd i rehabiliterings- och arbetsmarknadsfrågor. Lästips: Synskadades rehabilitering ett studiematerial om synskador och hjälpmedel, Hjälpmedelsinstitutet Vardagstips för synskadade, SRF Att finna nya vägar, Hjälpmedelsinstitutet 19

20 Skata 20

21 Vad händer med min ekonomi? Din ekonomi kommer att påverkas märkbart av din synskada. De flesta nysynskadade i yrkesverksam ålder går igenom någon tid av sjukskrivning och/eller rehabilitering, där du i stället för vanlig lön får någon form av ersättning från försäkringskassan. Det här är ett område som ständigt förändras beroende på nya politiska beslut. Vi kommer därför inte att gå in i detalj på bidragsnivåer. Vänd dig till din lokala försäkringskassa för aktuella besked. Försäkringskassan Försäkringskassan är navet i synskadades rehabilitering för alla under 65 år. För dem som är äldre är det syncentralen som ansvarar för rehabiliteringen. Barnen har en särskild tågordning. Försäkringskassan är också ansvarig för samordning av rehabiliteringsformer. Den ska därtill se till att du får sjukpenning, rehabiliteringsbidrag eller andra bidrag du är berättigad till. Det är med andra ord en mycket viktig kontakt. Din lokala försäkringskassa har en rehabiliteringshandläggare, som du ska se till att få kontakt med. Ett sätt för försäkringskassan att få kännedom om människor som är i behov av rehabilitering är arbetsgivarnas skyldighet att upprätta rehabiliteringsplaner. När en anställd varit sjukskriven i mer än fyra veckor eller ofta varit korttidssjukskriven ska arbetsgivaren utreda behovet av rehabilitering. Utredningen ska skickas till försäkringskassan inom åtta veckor. I möjligaste mån ska den som utreds, 21

22 alltså du själv, vara med och utforma den. Sjukersättning Försäkringskassan har även rehabiliteringsansvar för dig som är har sjukersättning och vill tillbaka till arbetslivet. Om du är arbetslös har arbetsförmedlingen rehabiliteringsansvaret. Om man till sist inte anser att du kommer att kunna jobba igen, kan sjukersättning eller aktivitetsersättning bli aktuell. I dag krävs strikt medicinska skäl för att en sjukersättning ska bli beviljad. Försäkringskassan har den information som behövs. Sjukersättning är naturligtvis inget förstahandsalternativ. En ordentlig rehabilitering är det första steget innan andra alternativ kan komma i fråga. Sjukersättning ska inte förväxlas med sjukpenning utan är det som förr kallades förtidspension. Handikappersättning En annan ekonomisk ersättning som handläggs av försäkringskassan är handikappersättningen. Den ska kompensera dig för merkostnader som din synskada medför. Du ansöker om handikappersättning på en särskild blankett, som finns hos försäkringskassan. Du kan endast få handikappersättning om synskadan inträffade innan 65 års ålder. Handikappersättningen är inte skattepliktig. Kommunen ger bidrag till handikappanpassning av hemmet, till exempel om du behöver bättre belysning. Kontrollera din försäkring Du ska dessutom definitivt kontrollera din försäkring. Om du har en kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring är det stor sannolikhet att du får ersättning från den. Om du bara har en olycksfalls- 22

23 försäkring gäller det att skadan ska ha orsakats av plötsliga yttre händelser. Din synskada kommer förmodligen att påverka ditt försäkringsskydd framöver. Du hamnar i en grupp som, enligt försäkringsbolagens definitioner, lever farligare än andra. Det kan innebära en högre försäkringspremie eller ändrade försäkringsvillkor. Det kan vara klokt att reda ut dessa frågor med din försäkringshandläggare. Spara alla kvitton Du har kanske tidigare varit en frisk person utan särskilt mycket samröre med sjukvården. Då kan det vara på sin plats att påpeka att du ska spara alla kvitton på läkarbesök och receptbelagda mediciner. När vårdkostnaderna respektive medicinkostnaderna överstigit vissa belopp får du frikort. Hör med vårdcentral eller apotek. Du har viss möjlighet att få ekonomisk ersättning för sjukresor. Villkoren skiljer sig väsentligt landsting emellan fråga på din vårdcentral. Din privatekonomi En annan fråga inom det här området är hur du framöver ska kunna hålla ordning på din privatekonomi. En bra service för synskadade är bankernas telefonservice och talsvarssystem. Du ringer till banken och talar direkt med en banktjänsteman eller kontrollerar själv ditt saldo och gör överföringar med hjälp av knapparna på din telefon. Nordea är enda bank som erbjuder synskadade med personkonto i banken särskild service med till exempel kontobesked i punktskrift. Synskadade som inte kan läsa telefonkatalogen och är anslutna till en AXE-växel ringer efter ansökan till nummerupplysningen gratis. Övriga ansö- 23

24 ker om en viss rabatt på telefonräkningen via Telias kundtjänst. Stipendier och fonder Synskadades Riksförbund är en organisation med mer än 100 år på nacken. Organisationen har under årens lopp mottagit donationer och testamentsgåvor, som fonderats och förvaltas av en särskild stiftelse. Synskadades stiftelse ger bidrag till bland annat vård av behövande blinda och kan bland annat sökas för rekreation, sysselsättning och hushållsmaskiner. Observera att en ekonomisk prövning görs. Lars Norrmans fond ger stipendier för att träffa andra synskadade i andra länder. Makarna Myrdals fond ger stipendier till synskadade under 30 år som bedriver målinriktade studier på eftergymnasial nivå. SRF centralt berättar mer. 24

25 Härfågel 25

26 Jaktfalk 26

27 Hur kan jag hitta och ta mig fram? Ett av de mest påtagliga praktiska problemen med att vara synskadad är svårigheten att orientera sig i omgivningen. Orienteringsträning är därför ett viktigt moment i rehabiliteringen, och där blir också de flesta bekanta med hjälpmedlet som blivit synskadades symbol runt om i världen den vita käppen. Den vita käppen Generellt kan man säga att ju större din synnedsättning är, desto större nytta har du av den vita käppen. Men käppen kan också vara ett hjälpmedel för alla synskadade, användbart i alla situationer där synen inte räcker till. Du hittar kanske till Konsum och dagis med synens hjälp men plockar fram käppen när du är i en främmande omgivning. Är du synsvag utan mörkerseende behövs käppen på kvällar och nätter. Med självförtroende och käppteknik i grunden skänker käppen ett stort mått av frihet och oberoende. Den är på samma gång en vägvisare och ett varningsmärke. Ledarhunden Ledarhunden är en tjänstehund och ett levande hjälpmedel, men samtidigt är den naturligtvis också en vanlig hund med de krav och behov som alla hundar har. Hundens uppgift är att leda förbi faror och hinder, men den hittar inte, det måstse föraren göra själv. För föraren innebär ledarhunden större frihet 27

28 och oberoende. För att ansöka om ledarhund vänder du dig till din syncentral. Det finns idag ca 300 ledarhundsekipage. Den vanligaste ledarhundsrasen är labrador. Men det finns även schäfer, golden retriever samt stor pudel. Kollektivtrafik, färdtjänst och ledsagare Lokaltrafiken är i mycket begränsad utsträckning anpassad för synskadade resenärer. Det är svårt att få överblick över busstorg, tidtabeller och hållplatser. Hållplatsutrop på bussar, tunnelbanor och spårvagnar är en service som fungerar si och så. Det skiljer mycket i ambitionsnivå mellan både chaufförer och trafikbolag. På en del platser finns det en telefonsvarare eller telefonservice som ger besked om tidtabeller etc. Något enstaka trafikbolag har gett ut tidtabeller på punktskrift. Om du tycker att synskadan gör det alltför svårt för dig att använda allmänna kommunikationer ska du söka färdtjänst. Du ansöker hos din kommun, som också kan berätta om vilka regler som gäller i kommunen/länet. Organisation och taxor skiljer sig mycket mellan olika kommuner och landsting. För resor utanför den egna färdtjänstens gränser ansöker du om riksfärdtjänst hos din kommun. I många kommuner finns det någon form av ledsagarservice, det vill säga du kan få sällskap och guidning på skogspromenaden eller inköpsrundan. Hur mycket ledsagning du får och till vilka ändamål skiftar från kommun till kommun. På en del håll samarbetar kommunen med flera frivilligorganisationer (se även fritidskapitlet). Som gravt synskadad är det möjligt att söka ledsagning enligt LSS, det vill säga enligt lagen om 28

29 stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS började tillämpas i början av 1990-talet för att garantera att svårt funktionshindrade får den hjälp de behöver. I praktiken har synskadade endast i undantagsfall bedömts vara berättigade till hjälp enligt denna lag. Men som gravt synskadad kan man alltså hänvisa till LSS vid ansökan om ledsagning. Då ska det vara sökandens behov som styr, inte kommunens regler och begränsningar. Ansök om kommunal service brevledes! Då ställer du högre krav på kommunen, som måste utreda en skriftlig ansökan. Du får då även beslutet svart på vitt. Där ska det även stå hur du gör om du vill överklaga ett i ditt tycke felaktigt beslut. Passagerarassistans på resan Om du ska resa längre sträckor på egen hand bör du be om ledsagning när du bokar din biljett. Om biljettbokningen inte kan lämna besked får man vända sig till respektive flygplats, station eller bussterminal. På de flesta stora flygplatser i Sverige samarbetar flygbolagen och luftfartsverket kring passagerarassistansen. Vissa mindre flygbolag vill dock ordna sin ledsagning själva. Du får höra med respektive bolag vad som gäller när du bokar din biljett. Rabattsystemen på inrikesflyget är omfattande. I somliga fall erbjuds du handikapprabatt. Hör med biljettbokningen vilka alternativ som finns! Lästips: Din rätt till äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen Färdas utan hinder, SJ Lars Billgren: Caddy kompisen 29

30 Hackspett 30

31 Kan jag komma tillbaka till jobbet? När du jobbat med din rehabilitering och börjar känna dig redo att gå tillbaka till arbetet är det viktigt att du får det stöd som du behöver. Arbetsgivarens ansvar Till att börja med ska vi slå fast att ingen arbetsgivare har laglig rätt att avskeda dig på grund av din synskada. Tvärtom har arbetsgivaren ansvar för att det finns arbetsuppgifter som passar dig när du kommer tillbaka. Det är viktigt att arbetsgivaren tar det ansvaret på allvar och sätter sig in i vad som krävs för att arbetsplatsen ska fungera bra för en synskadad medarbetare. Fördomar och bristande kreativitet eller ren okunskap lägger ibland hinder i vägen. Det finns hjälp utifrån att få, och där gäller samma regler för synskadade anställda som för synskadade egenföretagare. Arbetsgivaren eller försäkringskassan kan köpa expertmedverkan från Arbetsmarknadsverket. Där kan ingå att utreda och klargöra dina arbetsförutsättningar, yrkesvägledning samt att anpassa din arbetsplats med de hjälpmedel som kan bli aktuella. Af Rehab Om du är arbetslös kan du vända dig direkt till din lokala arbetsförmedling som bör konsulterar AF Rehab. De ska ge Dig stöd så du kan finna, få och behålla ett arbete. Det finns en rad olika insatser som arbetsförmedlingen har till sitt förfogande för att du ska finna ett arbete. 31

32 Bland annat kan arbetsförmedlingen rehabilitering ge dig yrkesvägledning och förslag på om du behöver särskilda hjälpmedel och utbildning på dina hjälpmedel. Du kan själv påverka föreslagna lösningar genom att motivera dina behov och önskemål. Iris Hadar och några andra företag kan ge dig information och visa vilka hjälpmedel som kan bli aktuella på ditt arbete. Om du har en anställning utan att arbetsgivaren har lönebidrag för din tjänst, söker du själv bidrag för personliga arbetshjälpmedel hos försäkringskassan. Att hjälpmedlet är personligt är mer förmånligt för dig, eftersom du kan ta det med dig om du byter jobb. Ett förstoringsprogram till en dator, program för talsyntes, en punktskriftsdisplay, eller ett anteckningshjälpmedel är exempel på personliga hjälpmedel på arbetsplatsen. Förstorande system, digitala fickminnen och daisyspelare för att lyssna på inläst information är andra exempel. Arbetsgivaren kan också söka bidrag för fasta hjälpmedel, som kan behövas på arbetsplatsen. Om du är arbetslös, anställd med lönebidrag, eller har varit anställd kortare tid än ett år ansöker du om personliga arbetshjälpmedel hos Arbetsförmedlingen. Personligt biträde Arbetsgivaren har möjlighet att från arbetsförmedlingen få bidrag för att en av dina arbetskamrater ska fungera som personligt biträde till dig. Det vill säga ge dig hjälp som du behöver för att klara jobbet fullt ut. Kunskap, samarbete och arbetshjälpmedel brukar räta ut de flesta frågetecknen kring din återkomst till jobbet. Det underlättar om du hållit kontakten med dina arbetskamrater och med din lokala fackklubb under sjukskrivning och rehabilitering. Ju mer facket kän- 32

33 ner till om dig och dina möjligheter, desto lättare är det att få fackligt stöd om det skulle behövas. Det är betydelsefullt att du diskuterar igenom den kommande arbetssituationen med dina arbetskamrater och berättar vad du med dina hjälpmedel klarar av. Be gärna personal från AF Rehab eller syncentralen vara med vid en informationsträff. Förmodligen är dina arbetskamrater nyfikna på hur dina hjälpmedel fungerar och hur du löser dina uppgifter. Det underlättar både för dig och dem om du visar och berättar. Att byta jobb Det är inte alltid det fungerar att gå tillbaka till sitt gamla jobb. Så är det bland annat i många praktiska yrken. AF Rehab kan ge vägledning om du är arbetslös eller när du ska byta jobb. Om du behöver hjälp att hitta ett nytt jobb finns i varje län en SIUS-konsulent för synskadade. SIUS står för särskilt introduktions och uppföljningsstöd. SIUS-konsulenten kan lägga ner mycket tid på att hitta en praktikplats, som kan leda till ett jobb. Konsulenten kan också vara med vid introduktionen och stödja dig under en längre tid. Tänk på att det numera finns en lag mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Lästips: Presentation av SRF:s arbetsmarknadsprogram, SRF Stöd till anställda respektive arbetssökande, SRF Vägen till arbete, SRF Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 33

34 Snögås Kanadagås 34

35 Finns det nya sätt att läsa och skriva på? Om du gillar att ha böcker och tidningar omkring dig så finns det ingen anledning att du ska sluta läsa nu. Vänd dig till ditt bibliotek. Där finns ett första utbud talböcker och taltidningar, så att du kan pröva på detta nya läsmedium. Troligen kan du också prenumerera på din dagstidning, men nu inläst. Talböcker Talböcker är inlästa böcker på CD-rom-skiva eller kassettband. De är till för alla läshandikappade. Talböckerna finns för utlåning på biblioteken. I dag är utbudet cirka titlar. Ungefär en tredjedel av totala antalet böcker som ges ut görs som talböcker. Din bibliotekarie hjälper dig att söka titlar och beställa från andra bibliotek. Det går också att begära direkt från Talboks- och Punktskriftsbiblioteket, TPB, att en bok ska läsas in och oftast gör de då detta. Ljudböcker Flera bokförlag säljer numer så kallade ljudböcker eller hörböcker. Böckerna är inlästa på CD-skiva och kan lånas på biblioteket eller köpas i bokhandeln. Inom Bonnierkoncernen finns ett företag Bonnier Audio som, förutom att producera ljudböcker, har en bokklubb, Lyssnarklubben. Hittills har svenska och utländska romaner och deckare dominerat ljudboksmarknaden. 35