Mödrahälsovårdsenheten

Transkript

1 Mödrahälsovårdsenheten Årsrapport Statistik 2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Inledning... 4 Mödrahälsovården i Uppsala län Organisation MHV-enheten... 5 Kvalitetsuppföljning av verksamheten i Uppsala län... 5 Organisation av Barnmorskemottagningar (BMM) i Uppsala län... 6 Referenser och datainsamling... 7 Tillgång på barnmorskor... 8 Bemanning... 9 Barnmorskor... 9 Läkare Graviditet och vård efter förlossning Graviditetsregistret Basprogram Hälsosamtal tidig inskrivning Alkohol Tobak Inskrivningar Födelseland Förstföderskor Utbildningsnivå Information om fosterdiagnostik Graviditetskontroller Barnmorskebesök Psykisk ohälsa BMI Preeklampsi Graviditetsdiabetes Våldsutsatthet Förlossningar Fortsatt vård i hemmet Eftervårdsbesök/efterkontroller Föräldrastöd Amning Preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagning STI-förebyggande arbete på barnmorskemottagning Gynekologisk cellprovskontroll, cervixcancerprevention Utvecklingsområden och projekt inom mödrahälsovården i Uppsala län Avslutande diskussion Sid. 2 (41)

3 Förord Mödrahälsovårdsenhetens årsrapport för 2015 redovisar i statistik från barnmorskemottagningarna i Uppsala län. Underlag för denna är i stor utsträckning Graviditetsregistret (GR), tidigare Mödrahälsovårdsregistret. Under 2015 förändrades detta i och med ny plattform, något som även påverkade 2014 års rapport. Förändringarna påverkar möjligheten till att ge återkoppling på det sätt som gjorts tidigare år. Likväl så har vi gjort vårt yttersta att redovisa data för kvinnor förlösta Siffrorna ska läsas med viss försiktighet då det periodvis varit svårt för barnmorskorna att mata in alla data. Vidare har den nya plattformen gjort det svårare att plocka ut rapporter vilket också gör att det kan finnas problem med statistiken. Trots ovan nämnda problem har barnmorskorna i Uppsala län under 2015 registrerat 89 % av de inskrivna gravida i GR vilket ger goda möjligheter att utvärdera verksamheten i länet. Det förebyggande arbete som görs på BMM kan aldrig övervärderas och ökar möjligheten till friskare kvinnor och barn. Vi vill tacka alla barnmorskor för deras idoga arbete och noggrannhet med GR som därmed bidragit till att denna rapport kan bli så fullständig som den nu blivit. Uppsala augusti 2016 Birgitta Segeblad Lena Axén Catharina Schön Mödrahälsovårdsöverläkare Samordningsbarnmorska Assistent Sid. 3 (41)

4 Inledning Mödrahälsovårdens organisation och uppdrag i Sverige Under våren 2014 publicerade Socialstyrelsen sitt dokument Kunskapsstöd för Mödrahälsovård vars syfte är att bidra till utveckling av likvärdig mödrahälsovård över landet. Socialstyrelsen formulerar mål och insatser för mödrahälsovårdens verksamhet: främja hälsa hos kvinnor, väntade och nyfödda barn förebygga ohälsa hos kvinnor, väntade barn och nyfödda barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid risk för kvinnors och barns ohälsa under och strax efter graviditeten förbereda kvinnan och hennes partner på förlossningen och stärka deras förmåga att möta sitt nyfödda barn erbjuda god preventivmedelsrådgivning med en metod som är så bra som möjligt för kvinnan förebygga sexuellt överförda infektioner och livmoderhalscancer främja kvinnors hälsa och förebygga ohälsa även i samband med preventivmedelsrådgivning och andra kontakter Under 1900-talets senare hälft gjordes flera utredningar av Socialstyrelsen som legat till grund för mer detaljerade riktlinjer och föreskrifter för mödrahälsovård. Dessa ersattes 2008 med det gemensamma dokumentet Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa ARG-rapport nr 59 som utarbetades av mödrahälsovårdsöverläkarna och samordningsbarnmorskorna i samarbete med mödrabarnhälsovårds psykologer. I dokumentet beskrivs mödrahälsovårdens organisation och uppdrag samt nationella riktlinjer för mödrahälsovård. Uppdatering av riktlinjerna beräknas publiceras under Mödrahälsovården (MHV) har en central roll för kvinnors och familjers hälsa genom att tillhandahålla rådgivning och insatser inom sexuell och reproduktiv hälsa. Mödrahälsovårdens uppdrag är att genom främjande och förebyggande insatser och identifiering av risker för ohälsa, bidra till god sexuell och reproduktiv hälsa samt att minimera risker och sjuklighet för kvinnor och barn under graviditet, förlossning och spädbarnstid. Den svenska mödrahälsovården är med sin sammanhållna verksamhet och barnmorskekompetens framgångsrik och unik i världen. Sid. 4 (41)

5 Mödrahälsovården i Uppsala län 2015 Organisation MHV-enheten MHV-enheten ligger organisatoriskt under Kvinnosjukvården, Akademiska Sjukhuset. Mödrahälsovårdsenheten består av Mödrahälsovårdsöverläkare (Mhöl), Samordningsbarnmorska (Samba) samt assistent. Under 2015 har tjänstefördelningen varit: Mödrahälsovårdsöverläkare: Birgitta Segeblad 60 % administrativt uppdrag, och 40 % klinisk tjänstgöring under terminerna, 100 % klinik under jul/nyår och sommarsemestrarna samt vissa perioder resten av året. Samordnade barnmorska: Lena Axén 100 % och under sommarsemestrarna 20 % administrativt uppdrag, 80 % klinisk tjänstgöring. Assistent: Michaela Garellick 30 % för MHV-enheten. Mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska har gemensamt uppdrag att: Ställa upp tydliga verksamhetsmål samt ansvara för uppföljning av dessa. Följa utvecklingen och inhämta kunskap regionalt, nationellt och globalt. Utarbeta, uppdatera och utvärdera medicinska och psykosociala riktlinjer och vårdrutiner för verksamheten. I samarbete med slutenvårdsklinikerna, primärvården samt andra instanser, så som kommunal verksamhet verka för en fungerande vårdkedja. Erbjuda fortbildning för barnmorskor och läkare, samt stimulera till kompetens och verksamhetsutveckling inom MHV. Delta i landstingsövergripande och nationella kvalitets- och utvecklingsarbeten. Delta i styrgrupper för gynekologiska hälsokontrollen och STI-prevention. Genom att besöka barnmorskemottagningar och deras verksamhetschefer informera och säkerställa att mottagningarna upprätthåller kvalitet och tillgänglighet samt återrapportera till verksamheten. Fungera som sakkunnig i frågor och medverka i utredningar och yttranden som rör mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa samt folkhälsofrågor. Vara kontaktinstans för Försäkringskassan, socialtjänst med flera. Sammanställa statistik och återföra till verksamheten. Kvalitetsuppföljning av verksamheten i Uppsala län I MHV-enhetens uppdrag ingår kvalitetsrevision av verksamheten på barnmorskemottagningarna (BMM) i länet. För detta används i första hand Graviditetsregistret (GR) som samlar såväl strukturdata för de enskilda BMM (inklusive gynekologiska hälsokontroller och preventivmedelsrådgivning) som individdata för de kvinnor som fött barn under året. Genom att registrera uppgifter för den enskilda mottagningen, ger det underlag för uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Sid. 5 (41)

6 Organisation av barnmorskemottagningar (BMM) i Uppsala län I Uppsala län fanns till och med mitten på april 2015 totalt 20 barnmorskemottagningar (BMM), var av 11 är organiserade inom offentlig primärvård som en del av vårdcentral, sex mottagningar organiserade inom privat driven vårdcentral samt fyra mottagningar som fristående barnmorskemottagningar. En av de privat drivna BMM stängde i april. Under hösten utökades antalet fristående BMM i länet med två mottagningar i Enköping. Totalt vid årets slut var det 21 mottagningar, 11 offentliga inom vårdcentral, sex inom privata vårdcentraler och fyra fristående BMM. Bemanningen vid BMM i Uppsala län har under senaste två åren varit jämförelsevis konstant, grundbemanningen redovisas i sammanställningen. Några mottagningar har haft bemanningsproblem av och till under 2015, se respektive kapitel. Vissa BMM har samtidigt kunnat utöka sin bemanning mot bakgrund av ökat antal inskrivna kvinnor. Mottagningarnas storlek varierar och några BMM har endast en barnmorska, vilket är sårbart. Enligt Regelboken för BMM bör en barnmorskemottagning bestå av minst två barnmorskor för att minska sårbarhet och ge möjlighet till kompetensutveckling. Mödrahälsovårdsenheten ser med viss oro på är att BMM som ökar antalet inskrivna inte alltid har möjlighet att öka sin bemanning. Det har blivit svårare att rekrytera barnmorskor både lokalt och nationellt och det finns vissa risker i detta. På sikt kan det leda till försämrad arbetsmiljö och sämre patientsäkerhet. Mödrahälsovårdsenheten fortsätter att noggrant följa antalet inskrivna på BMM som en del av uppdraget kvalitet i mödrahälsovården Uppsala län. Sedan vårdvalet infördes har andelen privat drivna barnmorskemottagningar ökat. Ett ökat utbud av BMM innebär också att fler parter ska samverka och att vårdkedjan mellan mödrahälsovård, specialistmödravård, förlossning, BB och barnhälsovården riskerar att försvagats. Sedan januari 2015 är det enligt Patientlagen fritt att välja vårdgivare i öppenvården även över länsgränserna, det finns en risk att länkarna kan bli svagare när kvinnan väljer vård utanför sin hemort. Samtidigt kan det ge bättre möjligheter att i lugn och ro få sina kontroller under graviditeten om man jobbar i annat landsting än där man är bosatt. Det är viktigt att mödrahälsovården har tydliga och enkla vägar för att stärka samverkan och upprätta fungerande vårdkedjor mellan mödrahälsovården och de verksamheter som nämns ovan. Även socialtjänst, vuxenpsykiatri, primärvård med flera är betydelsefulla samverkanspartner. Uppdraget och innehåll för Uppsala läns Barnmorskemottagningarna beskrivs i Förfrågningsunderlag - Regelboken för Barnmorskemottagning Vårdval Landstinget i Uppsala län. Regelboken är framtagen av Beställarenheten för Landstinget i Uppsala län tillsammans med Mödrahälsovårdsenheten och representanter från både privat och offentlig verksamhet med yrkeskategorierna barnmorskor, verksamhetschefer samt distriktsläkare som arbetar med mödrahälsovård. Sid. 6 (41)

7 Referenser och Datainsamling Kunskapsstöd för mödrahälsovården, Socialstyrelsen Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, ARG-rapport 59, 2008 Socialstyrelsen. Amning och föräldrars rökvanor, barn födda Socialstyrelsen, Graviditeter, förlossningar och nyfödda. Medicinska födelseregistret (MFR) Socialstyrelsen; Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare tandläkare och tandhygienister 2013 SOSFS 2012:20 Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Konsumentverket L, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut. Strategisk plan för samordning av amningsfrågor Amningsstrategin för landstinget Uppsala län Livsmedelsverket. Evidensbaserade råd om nutrition till barn. 2011; Strukturrapport för Mödrahälsovården i Uppsala län 2015 Kliniks patologi och cytologi Landstinget i Uppsala län Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län Graviditetsregistret (GR) Cosmic IT avdelningen utdata LIS- Landstingets ledningsinformations system för Uppsala län Årsrapport Region Örebro län, 2015 Sid. 7 (41)

8 Tillgång på barnmorskor Medelåldern för förstföderska i riket har gått från 23,7 år 1973 till 28, Genomsnittsåldern för en förstföderska i Uppsala län var år och för en omföderska 32 år. Det är vanligast att en kvinna föder barn i åldern 25 och 29 år (data från MFR 2014). Enligt data från SCB för Uppsala län kommer det att de närmaste åren vara en stor andel kvinnor i denna ålder. Det kan förväntas högre förlossningstal med anledning av detta. I Socialstyrelsens statistik över sjukvårdspersonal var det leg barnmorska sysselsatta inom hälsooch sjukvård Under de senaste registrerade 2 åren har en liten procentuell minskning av barnmorskor setts, på 0,4 % per innevånare i riket. I november 2013 var närmare barnmorskor i åldern år och kommer alltså att gå i pension inom en förhållandevis snar framtid. Vid några av universiteten med barnmorskeutbildning har man sett en trend att utbildningsplatserna inte fyllts vilket är oroväckande. Orsaken till detta kan vara många och behöver analyseras. Figur 1. Antal kvinnor i fertil ålder uppdelat på olika åldersgrupper, Uppsala län år år år år år år år Källa: SCB-statistiska centralbyrån Sid. 8 (41)

9 Bemanning Barnmorskor Mödrahälsovården är offentligt finansierad och kostnadsfri för kvinnorna, och organiseras i form av barnmorskemottagningar (BMM) som har ansvar för de inskrivna kvinnorna. Enligt Vårdval Uppsala län - Regelbok för barnmorskemottagning (BMM) skall mottagningen vara bemannad med legitimerade barnmorskor samt med antingen allmänläkare eller specialist eller blivande specialist i obstetrik och gynekologi. För att upprätthålla kvaliteten i arbetet skall barnmorskans verksamhet vara så stor att den omfattar minst 45 inskrivna gravida kvinnor/heltidstjänst och år. I Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa ARG-rapport nr 59; 2008 anges även ett övre tak på 85 gravida per heltidsbefattning som grund för bemanningens storlek, detta baserat på att mottagningen har hela uppdraget för en BMM. Det finns stora variationer nationellt i antalet inskrivna gravida per heltid barnmorsketjänst och landsting och under 2015 varierade antalet i länet mellan och inskrivna gravida per heltid BM. Om antalet inskrivna kvinnor per barnmorska blir för högt kan det innebära en patient-säkerhetsrisk. Det finns även risker med för få inskrivna kvinnor då det blir svårt att upprätthålla sin kompetens till exempel gällande komplikationer. Ledningen av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet inom vården samt främjar kostnadseffektivitet (28 HSL). För att möta behoven hos gravida med sammansatta problem behöver barnmorskan möjlighet till konsultation med ansvarig läkare och psykolog. Barnmorskan behöver även upparbetade samarbetskanaler med andra verksamheter såsom vuxenpsykiatrin och kommunens individ- och familjeomsorg. I verksamheten på samtliga BMM ingår följande delar: Hälsovård i samband med graviditet. Stöd i föräldraskap och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse. Familjeplanering på individnivå. Gynekologisk cellprovtagning. Folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor. Utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och överförbara infektioner på grupp- och samhällsnivå (ingår inte för alla BMM). Fortsatt vård i hemmet vid BMM utanför Uppsala och Knivsta kommuner. Familjecentralsarbete vid några BMM i länet. Grunden till de uppgifter som redovisas bygger på strukturrapporten för Graviditetsregistret (GR), som varje BMM rapporterar in till MHV-enheten en gång per år. Bemanning på barnmorskemottagningen redovisas utifrån de faktiska antal tjänster som är rapporterade från respektive BMM. Den visar antal inskrivna gravida, preventivmedelsbesök, STI besök och besök cellprov per heltid barnmorska. Uppgifter om hur den faktiska bemanningen på varje BMM var under året redovisas inte. Det som kan påverka, så som vakanta tjänster eller långtidssjukskrivning har bara i vissa fall tagits med. Lägre bemanning under perioder av året kan ha påverkat mottagningen med högre arbetsbelastning än vad som framgår av statistiken. De BMM som har rapporterat lägre bemanning än tjänsteutrymme är Gottsunda, Tierp, Knivsta och Skutskär. Att tillägga är även Mid och Wifery startade verksamhet oktober Sinnligt Uppsala stängde sin verksamhet april Arbetsbelastningen påverkas också av strukturen i området där mottagningen är belägen. Vidare påverkas arbetet av om mottagningen har tillgång till undersköterska vilket kan avlasta BM med en hel del rutinarbete, och ge utrymme för mer tid med den gravida kvinnan. Sid. 9 (41)

10 En jämförelse mellan olika BMM bör därför göras med försiktighet. Det finns svagheter i statistiken beträffande antalet inskrivna. Beräkningar kan göras utifrån mottagningarnas egna förda statistik, med det finns problem med detta om kvinnan byter mottagning När kvinnan byter mottagning blir hon i den totala statistiken räknad flera gånger. Utdata från den elektroniska journalen Cosmic bygger på de fasta mallarna i journalen, och har inte rätt val i mallen använts så får man inte fram rätt antal inskrivna gravida. Figur 2a. Bemanning vid BMM, Uppsala kommun , ,4 2,98 3,52 0,75 4,6 1,5 5,3 1,2 3,6 0 Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Graviditetsregistret 2015 Figur 2b. Bemanning vid BMM, övriga kommuner i Uppsala län , ,2 2 1,57 1,25 1,55 1,72 1, ,23 Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Graviditetsregistret 2015 Data har samlats in och registrerats i den Nationella Årsrapporten för Mödrahälsovård som Innehåller både strukturdata och personbundna data för gravida. BMM skickar in uppgifter om antal inskrivna, verksamhetens omfattning och bemanningen till samordnande barnmorskan som matat in uppgifterna. Sid. 10 (41)

11 Läkare Läkarinsatser på BMM i Uppsala län delas mellan allmänläkare och specialist/st-läkare i Obstetrik och gynekologi. Fördelningen av ansvaret mellan de olika parterna har tagits fram i samarbete mellan MHV-enheten och representanter för den offentliga Primärvården. Detta gjordes i samband med att vårdvalet infördes Nationellt rekommenderas 3 läkartimmar/vecka per 100 inskrivna gravida. Detta är en uträkning som gjordes i samband med att det senaste dokumentet skrevs Fram till och med Socialstyrelsens rapport 1996:7 rekommenderades minst ett läkarbesök för alla gravida i tidig graviditet. Detta har senare ersatts av planeringsrond och därefter läkarbesök när så bedöms behövas utifrån planeringsrondens genomgång av patientjournalen. Fördelningen av arbetsinsatser i Uppsala län styrs av ett gemensamt kvalitetsdokument mellan primärvård och kvinnosjukvården. Allmänläkare sköter basal mödravård och har tider för detta kopplat till BMM, samt även viss konsultation med BM. Alla BMM har planeringsrond varannan vecka med specialist/st-läkare från kvinnosjukvården. För de större mottagningarna sker detta på plats på BMM, för de mindre BMM görs detta per telefon. Vissa mottagningar har också planerad läkarmottagning i anslutning till planeringsronden från Kvinnosjukvården. Utöver planeringsronderna har alla BMM tillgång till en så kallad Konsulttidbok där frågor enligt riktlinjer tas upp. Totalt för Kvinnosjukvården är den tid som åtgår för detta 2015 motsvarande en heltid läkare under terminerna. Under sommar är tiden något mindre. De frågor som inte kan eller ska handläggas på BMM remitteras till Specialistmödravården vid Akademiska sjukhuset. Beträffande allmänläkarnas insats samlar MHV-enheten in uppgifter på antalet läkartimmar per mottagning vilket görs i samband med kontaktbesöken. Det finns risker med att BMM inte kan erbjuda tillräckligt antal läkartimmar på mottagningen. Om en kvinna har ett uppenbart graviditetsrelaterat problem har hon rätt till kostnadsfri vård för detta. Konsekvensen blir att barnmorskemottagningen hänvisar till distriktsläkare vid BMM:s vårdcentral, eller där kvinnan är listad och hon får då betala för sitt besök. För 2015 har det skett en förbättring på flera mottagningar men det totala antalet timmar ligger fortfarande under den nationellt rekommenderade normen. Vi presenterar här de siffror som vi fått tillgängliga i samband med kontaktbesök. Figur 3a. Rapport på antal läkartimmar vid BMM 2015 BMM med planeringsrond per telefon samt läkarmottagning från Kvinnosjukvården BMM Antal inskrivna gravida Distriktsläk. antal tim. per vecka Specialistläk. antal tim. per 14 dagar Genomsnittlig läkartid per vecka Rekommenderat antal tim. per vecka Differens (avrundat till hel timma) Enköping , Gottsunda Hjärtat Liljeforstorg Svartbäcken 496 5,75 4 7, Samariterhemmet Årsta Källa: Rapporterade uppgifter från BMM våren Sid. 11 (41)

12 Figur 3b. Rapport på antal läkartimmar vid BMM 2015 BMM med planeringsrond via telefon från Kvinnosjukvården BMM Antal Distriktsläk. Specialistläk. Genomsnittlig Rekommenderat Differens inskrivna antal tim. antal tim. läkartid antal tim. gravida per vecka per 14 per vecka per vecka dagar (avrundat till hel timma) Aleris Barncentrum ,5 2, Aleris Nyby ,5 1, Bålstadoktorn ,5 3-1 Capio Sävja ,5 3-2 Fam.läkarna Bålsta ,5 4-1 Flogsta ,5 8-6 Gimo ,5 4, Heby ,5 3-1 Knivsta ,5 2, Tierp ,5 2, Sinnligt Knivsta ,5 2, Skutskär 103 0,5 0, Källa: Rapporterade uppgifter från BMM våren Graviditet och vård efter förlossning Graviditetsregistret (GR) Graviditetsregistret (GR) startade 2013 och är en sammanslagning av kvalitetsregistren för mödrahälsovård (MHV-registret), fosterdiagnostik (PNOf) och förlossningsvård (PNOq). Registret för mödrahälsovården samlar in uppgifter om de delar av mödrahälsovårdens uppdrag som rör den gravida kvinnan och det nyfödda barnet. Data registreras vid två tillfällen; när kvinnan skrivs in i mödrahälsovården och när graviditeten är avslutad. Syftet är att verka för god och likvärdig mödrahälsovård, att vara ett verktyg för verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Det ger också möjlighet, att belysa likheter och skillnader vad gäller följsamhet till nationella riktlinjer avseende olika parametrar samt ge underlag för forskning och evidensbaserad vård. År 2015 bytte GR leverantör till MedSciNet och den nya gemensamma plattformen är nu i drift. En viktig del i förändringen har varit att få en direktöverföring av befintliga parametrar i graviditetsjournalen till registret. De flest län i Sverige har Obstetrix som journalsystem för graviditeter, och direktöverföringen har stegvis under 2015 påbörjats. Den nya plattformen har inneburit stora skillnader i registrering för Cosmic Birth användare där delvis manuell inmatning görs än så länge. Det pågår ett projekt att få till en fungerande direktöverföring även för Uppsala, Kronoberg och Värmland som är de län som har Cosmic Birth. Trots att det under 2015 inneburit mer arbete med att registrera har Uppsala län likväl en täckningsgrad på 89 % av antalet förlösta i länet. De data som redovisas avser kvinnor förlösta och avslutade under De två mottagningarna i Enköping som startade under hösten 2015 (oktober) är inte med i statistiken då de inte haft några förlösta kvinnor under denna period. Siffor bör tolkas med stor försiktighet, frågor som ska besvaras tolkas ibland olika. Vissa BMM i länet är små och det gör att siffrorna kan visa större skillnader än vad som egentligen är fallet. I det nya GR har möjligheten att få fram rapporter inte varit lika enkelt som tidigare varför det i år inte kan levereras lika säkra data som tidigare år. Vi har inte heller kunnat göra samma jämförelse med riket i övrigt som varit möjligt tidigare. Sammantaget är det alltså viktigt att siffror i årets rapport tolkas med stor försiktighet. Sid. 12 (41)

13 Figur 4. Andel uppföljningsregistrerade i Graviditetsregistret, levande födda 2015 Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Stockholm Riket 70% 79% 95% 84% 86% 85% 95% 100% 80% 75% 81% 89% 82% 75% 97% 71% 91% 77% 83% 89% 70% 80% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2015 Basprogram I Uppsala län erbjuds alla gravida kvinnor kontroller utifrån ett basprogram som innebär 8-10 besök under graviditeten samt en efterkontroll hos barnmorska. Den medicinska graviditetsövervakningen syftar till att identifiera icke symtom givande riskfaktorer som kan leda till graviditetskomplikationer för mamma eller barn. Vid inskrivning i graviditeten inhämtas bakgrund och eventuell sjukhistoria in, samt basal provtagning och blodgrupp inklusive erbjudande avseende kontroll för vissa infektionssjukdomar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. För specifika grupper erbjuds även kontroll enligt program för cervixcancer prevention gyn hälsokontroll samt sexuellt överförbara sjukdomar. Vid inskrivningen tas också en psykosocial anamnes. För att hitta tidiga tecken till preeklampsi, graviditetsdiabetes samt tillväxthämning av barnet kontrollerar barnmorskan blodtryck, blodsocker samt mäter symfys-fundus mått vid varje kontroll efter v 25. Hälsosamtal - tidig inskrivning Enligt basprogram för graviditetsövervakning i Uppsala län ska alla gravida kvinnor erbjudas tidigt hälsosamtal graviditetsvecka 5-8 för att identifiera riskfaktorer. Vanligen inom 7-10 dagar från att kvinnan kontaktat mottagningen. Tidigt hälsosamtal innebär förutom screening för alkohol med AUDIT också information om livsstilsfaktorer samt eventuell medicinering. Kvinnan tillfrågas om pågående sjuklighet som ex diabetes, hypertoni eller tyreoidea sjukdom. Kvinnan/paret får frågan om man önskar information om fosterdiagnostik och i så fall ges en kortfattad information. Fortsatt inskrivning del 2 bokas in vid BMM ca 1-2 veckor senare och då görs vårdplanering med ingående medicinsk och obstetrisk anamnes, ärftliga faktorer av betydelse, psykosociala faktorer samt kost och motion. Om kvinnan kontaktar mottagningen efter graviditetsvecka 9 erbjuds all information samt provtagning i samband med ett samlat inskrivningsbesök. Sid. 13 (41)

14 Det ser olika ut beträffande antalet hälsosamtal i Uppsala län. Vissa mottagningar upplever att kvinnan inte ringer tillräckligt tidigt för att man ska kunna erbjuda ett tidigt besök, eller så har mottagningen inte möjlighet att ge en tid inom närmaste veckan. Fler och fler kvinnor visar dock stort intresse för och vikten av att få komma i tidig graviditet, men uttalar att de gärna kommer vid ett tillfälle. Detta gör att en del BMM erbjuder längre tid för tidig inskrivning och sedan erbjuder ett kortare besök för provtagning en tid längre fram. Hjärtats BMM har i sammanställningen inga hälsosamtal. Vid den mottagningen har man ett erbjudande till de som väljer den BMM att inom 5-7 dagar få komma på en informationsträff i grupp. Man ger då hälsoinformation och kvinnan har sedan fått en tid för individuell inskrivning någon vecka senare. Figur 5a. Antal genomförda hälsosamtal tidigt i graviditet (vecka 5-8) BMM Uppsala kommun Antal hälsosamtal per BMM Antal inskrivna per BMM Källa: Utdata PV/IT Cosmic Landstinget Uppsala län Figur 5b. Antal genomförda hälsosamtal tidigt i graviditet (vecka 5-8) BMM övriga kommuner Uppsala län Antal hälsosamtal per BMM Antal inskrivna per BMM Källa: Utdata PV/IT Cosmic Landstinget Uppsala län Sid. 14 (41)

15 Alkohol I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, lyfts gravida, ammande och småbarnsföräldrar fram som en särskilt prioriterad målgrupp när det gäller hälso- och sjukvårdens ansvar att erbjuda rådgivning om alkohol- och tobaksanvändning. AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) är ett screening instrument som används över en stor del av världen och har använts på barnmorskemottagningar i Sverige sedan Alla gravida kvinnor som kommer till BMM skall erbjudas/tillfrågas att fylla i ett AUDIT formulär med frågor om hur deras alkoholbruk varit de senaste 12 månaderna. Riskbruk av alkohol är en konsumtion som kan leda till hälsoproblem även om det inte är ett beroende. Under graviditet ökar det risken för ett flertal komplikationer så som missfall, tillväxthämning, prematurbörd, intrauterin fosterdöd, kognitiva störningar och beteendestörning hos barnet samt störd organutveckling. Det finns numera ett flertal studier som visar att även kort rådgivning om alkohol under graviditeten har klart bättre förebyggande effekt än mycket annan prevention som görs inom hälso- och sjukvård. Sedan Uppsala län införde AUDIT 2013, har andelen screenade kvinnor stigit upp till samma antal som i resten av Sverige vilket visar på att BM i länet snabbt tagit till sig metoden. Figur 6a. Andel inskrivna gravida screenade med AUDIT, förlösta 2015 BMM Uppsala kommun 100% 98% 95% 90% 85% 84% 89% 86% 89% 90% 88% 87% 91% 89% 82% 80% 75% 70% Figur 6b. Andel inskrivna gravida screenade med AUDIT, förlösta 2015 BMM övriga kommuner Uppsala län 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 90% 80% 83% 95% 95% 93% 78% 58% 86% Sid. 15 (41)

16 Tolkning av AUDIT-poäng: 0-5 poäng tyder på låg/måttlig alkoholkonsumtion. 6-9 poäng tyder på riskfylld alkoholkonsumtion. Beteendet är ett observandum och en noggrann alkohol anamnes bör erbjudas. 10 poäng eller mer tyder på riskbeteende. Betraktas som riskgraviditet och erbjuda extra stöd till kvinnan. Remiss för bedömning till SMVC. Mer än 10 poäng innebär sannolikt beroende. Ny AUDIT erbjudas v 20. Figur 7a. Andel AUDIT-poäng året innan graviditeten, förlösta 2015 BMM Uppsala kommun 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 100% 91% 91% 96% 94% 91% 89% 7% 3% 3% 3% 4% 6% 2% 2% 4% 3% 3% 3% 96% 90% 87% 93% 0-5 poäng 6-9 poäng poäng Figur 7b. Andel AUDIT-poäng året innan graviditeten, förlösta 2015 BMM övriga kommuner Uppsala län 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 89% 89% 88% 96% 91% 95% 92% 91% 5% 5% 5% 1% 3% 4% 9% 3% 2% 1% 1% 1% 4% 2% 1% 94% 0-5 poäng 6-9 poäng poäng Sid. 16 (41)

17 Tobak Tobaksbruk under graviditeten medför ökade risker för missfall, utomkvedshavandeskap, låg födelsevikt, för tidig födsel, placentaavlossning, intrauterin fosterdöd, perinatal död och plötslig spädbarnsdöd. Risken minskar snabbt om kvinnan slutar använda tobak. Barnmorskan har en viktig uppgift att med hjälp av samtalsmetodik och enkla råd motivera kvinnan att sluta använda tobak. Bruket av tobak tas upp vid första hälsosamtalet och vid behov under hela graviditeten. Huvudparten av de som slutar röka gör det redan innan inskrivningen i mödrahälsovården, vilket talar för att det finns en medvetenhet i samhället att rökning under graviditet är skadligt. De är först när kvinnan kommer till mödrahälsovården som barnmorskan/vården kan hjälpa kvinnan att sluta röka och de som återstår har troligtvis svårare att sluta. Det är framför allt storrökarna som fortfarande röker. Barnmorskan kan erbjuda information om tobakens skadeverkningar under graviditet och motivera till rökstopp. Figur 8a. Andel rökare bland inskrivna gravida, förlösta 2015 BMM Uppsala kommun 14% 12% 8% 6% 4% 2% 0% 13% 5% 4% 2% 1% 1% 9% 4% 4% 3% 2% 1% 1% 5% 9% 6% 3% 2% 2% 2% 2% 2% Innan graviditet Vid inskrivning I vecka 32 Figur 8b. Andel rökare bland inskrivna gravida, förlösta 2015 BMM övriga kommuner Uppsala län 14% 13% 13% 12% 8% 6% 4% 2% 3% 9% 5% 5% 7% 4% 4% 3% 2% 5% 6% 2% 2% 1% 4% 3% 3% 2% 2% 9% 8% 4% 0% Innan graviditet Vid inskrivning I vecka 32 Sid. 17 (41)

18 Inskrivningar Antalet inskrivna gravida per BMM varierar över länet. Uppsala kommun har viss karaktär av storstad, medan norra och västra delarna av länet mer har karaktären av glesbygd. Detta påverkar antalet inskrivna vid respektive BMM. Införandet av fritt vårdval i Uppsala län har påverkat kvinnornas val av mottagning. Det skulle kunna vara så att förstföderskan gärna väljer en mottagning nära arbetsplatsen. En omföderska som är bosatt i en annan kommundel än där hon jobbar väljer kanske hellre en mottagning nära hemmet. Belastningen på mottagningarna påverkas mycket av området där mottagningen är förlagd. Det kan vara allt från områden i Uppsala kommun med stor andel kvinnor som är födda utanför Norden och därmed behov av tolksamtal, till att man har många överviktiga kvinnor eller mycket oro och psykisk ohälsa. Under 2015 hade länet 12 BMM som låg över 85 inskrivningar per heltid BM. Figur 9a. Antal gravida inskrivna kvinnor per BMM under 2015 Uppsala kommun Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagningarna till Strukturrapport Graviditetsregistret 2015 Figur 9b. Antal gravida inskrivna kvinnor per BMM under 2015 övriga kommuner Uppsala län Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Graviditetsregistret 2015 Sid. 18 (41)

19 Figur 10a. Antal gravida inskrivna per heltid barnmorska 2015 BMM Uppsala kommun Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Graviditetsregistret 2015 Figur 10b. Antal gravida inskrivna per heltid barnmorska 2015 BMM övriga kommuner Uppsala län Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagningarna till Strukturrapport Graviditetsregistret 2015 Sid. 19 (41)

20 Födelseland Andelen kvinnor födda utanför Norden ökar belastningen på BMM påtagligt, särskilt när tolk behövs. Detta är väl känt och CNI (Care Need Index) är infört för vårdcentral i Uppsala län just av det skälet. För en gravid kvinna ökar riskerna även när tolk används på grund av brister som uppstår i kommunikationen. Det finns flera patientsäkerhetsrisker och kvalitetsproblem som kan uppstå och MHV-enheten följer utvecklingen. Det är även beslutat att CNI kommer att införas för BMM, vilket möjligen kan vara till gagn för mottagningar i mer utsatta områden. Figur 11a. Andel inskrivna gravida födda utanför norden/tolkbesök per BMM, förlösta 2015 Uppsala kommun 70% 60% 50% 59% 45% 63% 50% 40% 30% 20% 0% 21% 7% 25% 4% 27% 13% 1% 23% 25% 18% 15% 11% 14% 3% 4% 4% Utlandsfödda Tolkbehov Figur 11b. Andel inskrivna gravida födda utanför norden/tolkbesök per BMM, förlösta 2015 övriga kommuner Uppsala län 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 5% 1% 18% 13% 6% 4% 7% 4% 21% 7% 4% 21% 23% 14% 13% Utlandsfödda Tolkbehov Sid. 20 (41)

21 Förstföderskor Antalet förstföderskor speglar också en viss del av belastningen på BMM. Förstföderskor ska enligt basprogram erbjudas fler besök, fler undersökningar och ofta mer omfattande information. I genomsnitt var det 38,7 % förstföderskor vid länets BMM under 2015 med en variation mellan 19 % och 50 %. Figur 12a. Andel inskrivna förstföderskor förlösta 2015 BMM Uppsala kommun 60% 50% 47% 50% 49% 49% 45% 40% 30% 36% 38% 30% 34% 37% 20% 19% 0% Figur 12b. Andel inskrivna förstföderskor förlösta 2015 BMM övriga kommuner Uppsala län 60% 50% 40% 30% 33% 39% 38% 27% 41% 40% 37% 26% 38% 20% 0% Sid. 21 (41)

22 Utbildningsnivå Socioekonomiska aspekter kan skatta vårdbehovet, men är inte heltäckande för att mäta vårdtyngd. Utbildningsnivå och sysselsättning är variabler som kan påverka hälsa och utnyttjande av hälso- och sjukvården. Högsta utbildningsnivå Uppsala län Riket Upp till och med grundskola 6,8 % 7,3 % Upp till och med gymnasium 34,6% 36,0 % Universitet eller högskola 54,8% 45,1% Huvudsaklig sysselsättning vid inskrivning Arbetssökande 3,7 % 4,9 % Föräldraledig 7,9 % 7,7 % Information om fosterdiagnostik Alla gravida kvinnor och deras partner ska ges möjlighet till information om fosterdiagnostik enligt SOSFS 2012:20 (Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik). All information är frivillig och ska ges så att det finns möjlighet till betänketid, helst vid två enskilda tillfällen. Informationen ska ges muntligt och skriftligt. Vid första hälsosamtalet kan informationsbroschyr vara tillräckligt. Av informationen ska det framgå: - Hur olika undersökningar går till. - Vad s.k. rutinultraljud (RUL) innebär. - Vikten av de etiska frågeställningar som kan uppkomma. - Sannolikheten att ett barn föds med en kromosomskada. I Uppsala län erbjuds alla kvinnor en ultraljudsundersökning under graviditeten. Undersökningen är frivillig och utförs runt graviditetsvecka 18. Syftet med rutinultraljudet är att fastställa graviditetslängd, antal foster, upptäcka fostermissbildningar och moderkakans läge. Landstinget Uppsala län erbjöd under 2015 KUB (kombinerat ultraljud och biokemi) till kvinnor från 35 års ålder. Yngre kvinnor hade tillgång till denna screeningmetod mot en högre kostnad under större delen av året, dock ej sommartid. Under 2015 utförde fostermedicinska mottagningen vid Akademiska sjukhuset 1507 KUB undersökningar varav 95 % var C-länspatienter. Antal inskrivna i Graviditetsregistret under 2015 uppgick till 4342 kvinnor. Graviditetskontroller De medicinska graviditetskontrollerna under graviditeten syftar till att förebygga eller tidigt upptäcka riskfaktorer eller sjukdom hos mamman eller barnet. En stor del av barnmorskans dagliga arbete är att följa den gravida kvinnan med kontroller som sker enligt basprogrammet och utökas vid behov, som ex vid tidiga tecken på förhöjt blodtryck, preeklampsi, graviditetsdiabetes samt tillväxthämning av barnet. Vid avvikelser finns riktlinjer och rutiner för kontakt med specialist vid Kvinnosjukvården Akademiska Sjukhuset. Barnmorskebesök Antalet barnmorskebesök under en graviditet rekommenderas nationellt vara nio till tio under en frisk graviditet. Basprogrammet för Uppsala län följer de nationella rekommendationerna. Då GR inte löst möjligheten att få ut data på antalet besök är det i år inte möjligt att rapportera detta. Möjligheten att Sid. 22 (41)

23 få utdata på detta ur Cosmic Birth har inte heller gått att lösa. Det är av vikt att få en överblick på belastningen för BMM. Ett stort antal kvinnor med medicinskt eller psykosocial komplikation ökar vårdtyngden och det blir svårt att upprätthålla kvalitet om allt för många kvinnor är inskrivna per barnmorska. På en BMM måste det finnas utrymme för fler besök än förväntade 9-10 då fler kontroller av t ex blodtryck ibland krävs. Psykisk ohälsa Psykosocialt välbefinnande och hälsa under graviditet, förlossning och spädbarnsperiod är av stor betydelse. Psykisk ohälsa är vanligt hos kvinnor, depression finns hos 3,3 17 % av kvinnor i fertilålder och gravida. Det är viktigt att tidigt identifiera eventuella problem och kunna erbjuda ett psykologiskt och socialt stöd för utvecklings- och omställningsprocessen under graviditet för att förebygga psykisk ohälsa. Vid inskrivningssamtalet som BM har med kvinnan tas frågan om tidigare eller pågående psykisk ohälsa upp. Försämring av tidigare psykisk sjukdom under graviditet är också vanligt och innebära extra belastning för mor och barn under graviditeten och tiden efter förlossningen. Tidiga insatser för kvinnan och hennes partner vid psykisk ohälsa är viktig för att graviditeten ska kunna bli så bra som möjligt. Kvinnan ska kunna få stöd via sin ordinarie behandlingskontakt i primärvården eller om så behövs psykiatri och/eller specialistmödravård. Här är en fungerande vårdkedja av grundläggande betydelse. Till stöd och hjälp för omhändertagande av denna grupp kvinnor finns även mödra- och barnhälsovårdspsykologer (MBHV-psykologer). Deras huvudsakliga uppgift ligger på att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och föräldrar med barn i småbarnsåldern. I första hand är arbetet av förebyggande karaktär. De har också i uppdrag att finnas till för konsultation till BM i deras arbete och kring specifika fall. Enligt Graviditetsregistret var andelen gravida kvinnor som behandlats för psykisk ohälsa (både medicinsk och psykologisk behandling) 8,25 % i vårt län 2015 (Riket 6,7 %) Figur 13a. Självskattad hälsa av den gravida kvinnan innan graviditet, förlösta 2015 BMM Uppsala kommun 100,00% 90,00% 79% 80,00% 69% 70,00% 65% 65% 66% 57% 59% 59% 60,00% 55% 48% 51% 48% 50,00% 35% 38% 40,00% 38% 29% 23% 25% 22% 27% 21% 20% 25% 31% 30,00% 6% 20,00% 0,6% 4% 9% 7% 9% 4% 6% 8% 9% 6% 10,00% 8% 2% 3% 3% 2% 3,8% 1% 1% 2% 2% 3% 1% 2% 1% 2% 1% 0,00% Mkt bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mkt dåligt Sid. 23 (41)

24 Figur 13b. Självskattad hälsa av den gravida kvinnan innan graviditet, förlösta 2015 BMM övriga kommuner i Uppsala län 100,00% 90,00% 79% 80,00% 72% 66% 70,00% 63% 60,00% 54% 48% 48% 50,00% 47% 41% 42% 40,00% 36% 38% 34% 30% 30,00% 24% 23% 21% 24% 20,00% 9% 12% 7% 8% 8% 8% 10,00% 3% 2% 1% 3% 4% 2% 2% 2% 4% 1% 0,5% 0,00% Mkt bra Bra Varken bra el dåligt Dåligt Mkt dåligt Figur 14a. Andel som behandlats för psykisk ohälsa under graviditeten, förlösta 2015 BMM Uppsala kommun 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% 0% 15% 8% 9% 9% 8% 8% 8% 9% 16% 6% Figur 14b. Andel som behandlats för psykisk ohälsa under graviditeten, förlösta 2015 BMM övriga kommuner Uppsala län 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% 0% 5% 6% 4% 7% 8% 11% 13% 7% 16% Sid. 24 (41)

25 BMI Övervikt och fetma är ett ökande problem i Sverige likväl som i övriga världen. Övervikt är en bidragande orsak till ett flertal graviditets- och förlossningskomplikationer, så som graviditetshypertoni, preeklampsi, graviditetsdiabetes, missbildningar, barn tunga för tiden, utdragen förlossning, kejsarsnitt och intrauterin fosterdöd. Viktökning mellan graviditeterna ökar riskerna vid nästa graviditet även för normalviktiga kvinnor. Begränsad viktökning under graviditeten har visat sig minska riskerna vid förlossningen. Det finns idag inga säkra riktlinjer för vad som är lämplig viktuppgång men de flesta kliniker i landet följer de rekommendationer som getts av IOM (Institute of Medicine) och RCOG (Royal College of Obstetrics and Gynecology). Riktlinjerna redovisas i tabellen nedan och kvinnan ska informeras om rekommenderad viktuppgång vid inskrivningen. Vikt och BMI registreras i MFR (Medicinska födelseregistret) sedan 1992 och det har sedan 1996 skett en snabb ökning av andelen överviktiga och feta kvinnor sedan dess även om kurvan planat ut på senare år. De senaste siffrorna från MFR för 2014 hade 25,4 % av samtliga mödrar övervikt och 13,1 % hade fetma grad 1-3. BMI registreras i samband med första inskrivningssamtalet då kvinnan ska vägas och mätas. BMI vid inskrivning BMI-grupp Mål för viktuppgång under graviditeten Viktuppgång/vecka i 2:a och 3:e trimestern* Undervikt < 18,5 12,5 18,0 kg 0,5 kg Normal vikt 18,5 24,9 11,5 16,0 kg 0,4 kg Övervikt 25,0 29,9 7,0 11,5 kg 0,3 kg Fetma 30,0 34,9 5,0 9,0 kg 0,2 kg Sjuklig fetma > kg 0-0,2 kg Totalt i länet år 2015 var det 24,7% (Riket 24,7 %) av de gravida som hade ett BMI motsvarande övervikt. Det var 10,6 % som hade BMI Fetma (Riket 9,0 %), och 5,2 % som hade BMI Sjuklig fetma (Riket 4,0 %). I medel hade kvinnorna i länet ett BMI på 25,3 vid inskrivningen (Riket 25,0). Figur 15a. Medelvärde BMI vid inskrivning, kvinnor förlösta 2015 BMM Uppsala kommun 30% 26,7% 26,2% 25,6% 24,5% 24,2% 24,2% 24,3% 25% 22,7% 25,6% 25,0% 24,9% 20% 15% 5% 0% Sid. 25 (41)

26 Figur 15b. Medelvärde BMI vid inskrivning, kvinnor förlösta 2015 BMM övriga kommuner Uppsala län 30% 29% 28% 27% 26% 25% 24% 23% 22% 21% 20% 25,8% 26,1% 26,6% 25,5% 27,5% 24,2% 24,2% 26,7% 28,4% Figur 15c. Viktökning i kg per BMI-grupp bland inskrivna gravida, förlösta 2015 Uppsala län 14 13,1 12,5 11, ,9 7,4 7,5 * 0 <18,5 18,5-24,9 25,0-29,9 30,0-34,9 35,0-39,9 >=40,0 * I kategorin BMI >=40,0 hade 2 av 25 en kraftig viktökning, vilket haft en stor påverkan på medelvärdet. Preeklampsi Blodtryck kontrolleras vid varje besök under graviditeten. Blodtryck är den vanligaste medicinska kontrollen under graviditeten. Syftet med blodtryckskontroll under graviditet är att hitta de som utvecklar graviditetsinducerad hypertoni eller preeklampsi. Vid avvikande blodtryckskontroll kontaktar ansvarig barnmorska inom mödrahälsovården SMVC enligt riktlinjer. Diagnosen graviditetsinducerad hypertoni eller preeklampsi ställs av SMVC, som blir ansvarig för graviditetsplaneringen. Graviditetsdiabetes Screening för graviditetsdiabetes varierar i landet. Detta gäller både utifrån indikation för att göra en glukosbelastning och de gränsvärden som används. Jämförelse mellan Uppsala län och riket försvåras därför. I Uppsala län används riskfaktorer i kombination med slumpmässigt blodsocker som indikation för glukosbelastning. Blodsocker kontrolleras med plasma-glukos (p-glukos) vid 5 tillfällen under graviditeten. Vid p-glukos > 8,8 mmol/l görs oral glukos-belastning inom en vecka. Om belastningen inger misstanke om graviditetsdiabetes kontaktas SMVC, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset. Andelen diagnos graviditetsdiabetes som är ställd på de kvinnor som är förlösta under 2015 i Uppsala län var 1,28 % (Riket 1,41 %) enligt registreringar i Mödrahälsovårdsregistret. Sid. 26 (41)

27 Våldsutsatthet Allt mer data visar idag på att de som utsatts för våld i nära relation rapporterar en sämre hälsa och man bedömer att våldet är ett stort folkhälsoproblem (Våld och hälsa, NCK). Socialstyrelsen rekommenderar i sin nya vägledning från 2014 att mödrahälsovården rutinmässigt ska ställa frågor om våldsutsatthet. Även Barnmorskeförbundet har sedan länge uppmanat barnmorskemottagningarna att ha motsvarande rutiner. Enligt basprogram för graviditetsövervakning bör alla kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet vid något tillfälle ges under graviditeten, dock endast i enrum. Landstinget i Uppsala län har riktlinjer och handlingsplan för våldsutsatta kvinnor. En av anledningarna till att inte alla tillfrågas under graviditeten kan vara att det inte finns någon möjlighet för BM att träffa kvinnan enskilt, då frågan kan ställas. I graviditetsregistret redovisas andelen kvinnor som tillfrågats, ja respektive nej. Andelen vet ej visar att BM inte vet om patienten är tillfrågad under graviditeten. Ämnet lyfts regelbundet det är viktigt att stimulera till att hålla frågan levande på arbetsplatsen och diskutera fall, tipsa varandra och att chefen är aktiv i arbetet. Det är viktigt att personalen på arbetsplatsen tillsammans diskuterar vem som ställer frågan och ser till att någon gör det. På en vårdcentral kan en kvinna ha många kontakter barnmorskan, husläkaren och distriktssköterskan. Enligt registreringar i Graviditetsregistret var andelen kvinnor av dem som var förlösta under 2015 tillfrågade om våldsutsatthet någon gång under graviditeten i länet 76,5% (riket 79,5%). Figur 16a. Andel som tillfrågats om våldsutsatthet under graviditeten, förlösta 2015 BMM Uppsala kommun 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 68% 30% 2% 31% 58% 65% 27% 12% 8% 81% 95% 90% 90% 69% 29% 15% 4% 5% 8% 9% 2% 2% 2% 81% 88% 90% 8% 11% 9% 3% 8% 2% Ja Nej Vet ej Figur 16b. Andel som tillfrågats om våldsutsatthet under graviditeten, förlösta 2015 BMM övriga kommuner Uppsala län 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 95% 3% 3% 59% 28% 13% 91% 53% 47% 90% 87% 60% 39% 4% 8% 5% 1% 3% 1% 48% 23% 30% 61% 29% Ja Nej Vet ej Sid. 27 (41)

28 Förlossningar Antal förlösta kvinnor på förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. År Antal förlossningar Fortsatt vård i hemmet Alla nyförlösta kvinnor skrivna i Uppsala Län, och som lämnat sjukhuset inom 72 timmar efter förlossningen erbjuds hembesök. Hembesök utförs efter behov och ska kunna erbjudas dagligen efter telefonkontakt, fram till och med dagen före återbesöket. Hembesöket ersätter sedvanlig BB vård. BB på Väg vid Kvinnosjukvården Akademiska Sjukhuset, ansvarar för de familjer som är skrivna i Uppsala och Knivsta kommuner. Barnmorskemottagningarna (BMM) Bålstadoktorn, Familjeläkarna Bålsta, Enköping, Heby, Gimo, Tierp, Skutskär har uppdraget Fortsatt vård i hemmet och ansvarar för de familjer som är skrivna i respektive kommun i Uppsala Län. Om BMM är stängd rapporteras patienter med behov av kontakt till BB på Väg och vid behov av bedömning får kvinnan och barnet då åka till mottagningen på Akademiska Sjukhuset. Förutsättningarna för uppdraget Fortsatt vård i hemmet ser olika ut i länet. Kommuner med stora avstånd mellan mottagning och vårdtagare försvårar möjligheten till hembesök. Andelen kvinnor som går hem direkt från förlossningsavdelningen har ökat från 23 % 2014 till 27,4 % Vi ser också att andelen kvinnor som vårdas mer än 72 timmar har gått från 15 % 2014 till 15,4 % Eftervårdsbesök/efterkontroll Den traditionella efterkontrollen rekommenderas och erbjuds i normalfallet av barnmorskan på BMM inom 6-12 veckor efter förlossningen. Efter en förlossning med komplikationer erbjuds kvinnan återbesök till läkare inom specialistmödravården eller primärvården. Efterkontrollens syfte är att: Kvinnan ska få en möjlighet att summera sina erfarenheter från graviditeten och förlossningen. Ge amningsstöd. Samtala om preventivmedel och samliv. Återknyta till diskussionen om livsstilsfaktorer/levnadsvanefrågor. Erbjuda gynekologisk undersökning med inspektion av slemhinnor och läkning av bristningar. Ge instruktion om knipövningar och förebygga inkontinens. Andelen efterkontroller som utförs varierar mellan de olika mottagningarna. Orsaker till att kvinnorna inte kommer på eftervårdsbesök är föga kända. En del kvinnor går under graviditeten till BMM i närheten av sin arbetsplats, men väljer att göra eftervårdbesök på sin hemort. Eftervårdsbesök erbjuds alla kvinnor men det är inte ovanligt att kvinnan väljer att senarelägga uppföljningen till exempel av praktiska skäl gällande preventivmedelsrådgivning. Dessa patienter faller därför utanför statistiken som endast innefattar tiden upp till 12 veckor postpartum. I Uppsala län är 80,2 % av förlösta kvinnor under 2015 registrerade för eftervårdsbesök, jämfört med riket 79,5%. Sid. 28 (41)

29 Figur 17a. Andel eftervårdskontroller kvinnor förlösta 2015 BMM Uppsala kommun 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 60,0% 77,5% 78,2% 81,1% 76,8% 87,1% 76,0% 59,4% 79,4% 86,1% 78,3% Figur 17b. Andel eftervårdskontroller kvinnor förlösta 2015 BMM övriga kommuner Uppsala län 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 91,3% 94,4% 66,1% 73,7% 62,4% 70,7% 91,1% 64,4% 79,5% Sid. 29 (41)

30 Föräldrastöd Samtliga förstagångsföräldrar skall erbjudas föräldrautbildning enligt Regelboken för Barnmorskemottagning i Landstinget i Uppsala län. Information och stöd skall anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Utbildningen skall förläggas så att samtliga föräldrarna bereds möjlighet att delta. Utbildningen kan bedrivas i grupp eller enskilt. Målsättningen med MHV:s föräldrastöd är att främja barns hälsa och utveckling och att stärka föräldrars förmåga att möta det väntade och nyfödda barnet, samt förlossningsförberedelse både fysiskt och psykiskt. Mödrahälsovårdens föräldrastödjande arbete sker i fortlöpande enskilda möten med föräldrarna, föräldragrupper generella och riktade och samverkan med andra i vårdkedjan för familjen angelägna verksamheter. Eftersom BMM i länet har olika förutsättningar ser det lite olika ut hur vi erbjuder föräldrastöd till våra blivande föräldrar. De mindre mottagningarna har färre inskrivningar och därför färre antal grupper, 12 BMM arbetar helt eller delvis under Familjecentral och erbjuder oftast fler antal grupptillfällen med fler professioner som samverkar i föräldrastödet. Gimo erbjuder alla tematräffar, vilket inte registreras i kvalitetsregistret. Vi har även de BMM som på grund av bemanningsproblem, fått prioritera bort gruppverksamhet för att få utrymme för de individuella besöken. De alternativ som erbjuds på BMM inom Uppsala län: Traditionella föräldragrupper: en mindre grupp 4 7 par träffas 4 8 träffar. Familjecentral: flera professioner samverkar i föräldrastödet. Tematräffar: öppna grupper utifrån olika teman. Praktisk förlossningsförberedelse andning avslappning. Riktade föräldragrupper: för blivande föräldrar med liknade förhållande eller behov. Individuellt stöd: blivande föräldrar som inte deltar i föräldragrupp. Figur 18a. Andel som deltagit i föräldragrupp, förlösta 2015 BMM Uppsala kommun 90% 86% 84% 85% 79% 82% 81% 78% 78% 80% 75% 71% 74% 70% 64% 65% 64% 60% 60% 56% 53% 48% 50% 45% 40% 30% 20% 0% 76% Kvinnan Partner Sid. 30 (41)