Landskap i långsiktig planering. Pilotstudie i Västra Götaland preliminär version

Transkript

1 Landskap i långsiktig planering Pilotstudie i Västra Götaland preliminär version

2 Landskap i långsiktig planering Förord Pilotstudien har tagits fram på uppdrag av Trafikverket... Projektledare har varit Ann-Kristin Lundberg. Projektgrupp på Trafikverket: Konsultgrupp: Bengt Schibbye, Schibbye landskap AB projektledare Tobias Noborn, Radar arkitektur & planering AB biträdande projektledare Emily Wade, Landskapslaget AB Mia Björckebaum, KMV forum AB John Askling, Calluna AB Morten Clementsen, Aurland Naturverkstad AS Grafisk form: Tobias Noborn Omslagsbild: Emily Wade Foto:... Kartor: Publiceras med tillstånd, medgivandenummer... Titel: Landskap i långsiktig p lanering: Pilotstudie i Västra Götaland Publikationsnummer: 2011:122 ISBN: Utgivningsdatum: xxx 2011 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: xxx Produktion: xxx Tryck: xxx Distributör: Trafikverket

3 . och så Darth Wader... Landskap i långsiktig planering Förord Förord Kompletteras av projektledningen

4 4

5 Landskap i långsiktig planering Innehåll Innehåll Förord Inledning Bakgrund och syfte Projektbeskrivning, bakgrund och syfte Landskapskonventionen Metodik Varför landskapskaraktärisering? Metodutveckling Åtgärder möter landskap Landskapskaraktärisering Användning av metodiken i långsiktig planering Åtgärder i nationell och regional plan Effektbegrepp Värdering Landskapets ekologi Grova penseldrag över förutsättningar för Västra Götalands natur Västra Götalands natur Höjdpunkter av biologisk mångfald i Västra Götaland Landskapets tidsdjup år i Västra Götaland Bosättningsmönster och samhällsliv Näringsstruktur med historiska rötter Kommunikationer Landskapets form Berggrunden sprickdalar och slätter Isavsmältning och landhöjning Sjöar och vattendrag Människans bruk Grov karaktärisering Regionala landskapstyper Regionala karaktärsområden Miljöbedömning...115

6 Landskap i långsiktig planering Innehåll 8.1 Betydelsen av mål Bohuskusten Skara-Varaslätten Fortsatt arbete Gemensam målbild för landskapsutvecklingen Test i övriga karaktärsområden i Västra Götaland och en samlad......värdering Tillämpningar i åtgärdsplanering på olika nivåer Källor Bilaga 1: Workshop i ekosystemtjänstanalys Bilaga 2: Vetenskaplig genomgång av metodik (kompletteras)

7 Landskap i långsiktig planering Kapitel 1. Inledning. 1. Inledning I miljöbedömningen av Trafikverkets nationella plan för var det mycket svårt att konsekvensbedöma objektens betydelse för landskapet som helhet, natur, kultur och friluftsliv på en aggregerad nivå. Vid granskning av de länsvisa infrastrukturplanernas miljökonsekvensbeskrivningar kunde konstateras att bakgrundsbeskrivningarna för landskapets värden och funktioner saknades eller var koncentrerade till utpekade intressen vilket medförde att en samlad bedömning var svår att genomföra. Inte heller kunde positiva nyttor identifieras. Den upplevda bristen skulle kunna avhjälpas genom en annan typ av kunskaps- och bedömningsunderlag där man utgår från en helhetsförståelse för det landskap där man föreslår åtgärder i planen. Därav har detta pilotprojekt tillkommit. Pilotprojektet föreslår en arbetsmetodik som ska underlätta en planering utifrån ett helhetsperspektiv på landskapet, och redovisar ett första test av denna i Västra Götaland. Fokus har legat på att utveckla det arbetssätt som delvis tillämpades i förstudien för Götalandsbanan, delen Linköping Borås, så att det kan fungera som ett arbetssätt i långsiktig planering och användas i miljöbedömningar av långsiktiga planer. Målgrupp för rapporten är alla som arbetar med dessa planer: Trafikverkets planerare och specialister, regionens och länsstyrelsernas handläggare av infrastrukturfrågor och de som arbetar med långsiktiga planer på central nivå. Den kan också ses som en inspirationskälla för alla som arbetar med landskapsanalyser i olika sammanhang, och kan förhoppningsvis stimulera till ytterligare utveckling av metodik för planering med helhetssyn på landskapet. Den ökade kunskapen om landskapet och den överblick som en regional analys som denna ger kan givetvis användas som ett övergripande kunskapsunderlag att bearbeta vidare i andra planeringssammanhang inom Trafikverket, exempelvis för planering och projektering av åtgärder i olika projekt och som underlag för en förbättrad effektivitet i drift och underhåll av vägars och banors sidoområden. Detta är INTE en lärobok i landskapsanalys eller karaktärisering av landskap, utan i första hand en tillämpning av de resultat man kan få från sådana analyser inom infrastrukturplanering. Det är dock troligt att den karaktärisering som gjorts kan användas för annan regional samhällsplanering också. Allting vi gör påverkar och påverkas av landskapet, dess historia och pågående processer! Läsanvisning Rapporten består huvudsakligen av tre delar. I den första delen (kapitel 1 3) presenteras bakgrund och metodik och i den andra (kapitel 4 8) redovisas den pilotstudie som genomförts i Västra Götaland. Den tredje delen (kapitel 9) innehåller några uppslag till fortsatt arbete med att dels validera metodiken, dels utveckla och tilllämpa den i andra sammanhang. I den första av två bilagor redovisas resultatet av en workshop som genomfördes för att testa en annan metod för att fånga hela landskapet: ekosystemtjänstanalys. Bilaga nummer två är en vetenskaplig genomgång av den metodik som tillämpats i detta projekt. 7

8 8

9 Landskap i långsiktig planering Kapitel 2. Bakgrund och syfte 2. Bakgrund och syfte Detta korta kapitel sätter pilotstudien i sitt sammanhang och kopplar till den europeiska landskapskonventionen som ratificerats av Sverige och som trädde i kraft under våren I detta kapitel kan du läsa om: 2.1 Projektbeskrivning, bakgrund och syfte 2.2 Landskapskonventionen 2.1 Projektbeskrivning, bakgrund och syfte Dagens sektorsinriktade planeringsunderlag kan inte användas för att avgöra vilken inverkan infrastrukturens långsiktiga planer har på landskapets möjlighet till hållbar utveckling. Ett nytt angreppssätt för att påvisa landskapets utveckling och infrastrukturens roll i denna utveckling behövs för att säkerställa miljömål och attraktiva resenärsupplevelser. Ett sådant angreppssätt kräver dels att befintliga sektorsinriktade metoder samlas i en helhetslösning, dels att nya metoder identifieras och utvecklas. Detta pilotprojekt syftar till att vidareutveckla metoder för strategisk miljöbedömning och sektorsövergripande planeringsunderlag, så att landskapet tydliggörs och används som en av utgångspunkterna vid långsiktig planering av infrastruktur. Det har genomförts som en pilotstudie i Västra Götalands län. Metodik och typ av underlag ska vara applicerbart på andra geografiska regioner eller län. Projektet är en del i att uppfylla Regeringens uppdrag i Regleringsbrevet för budgetåret Där står att Trafikverket ska vidareutveckla metoden för miljöbedömning av långsiktiga transportplaner samt redogöra för hur metoden bör tillämpas. Trafikverket ska också utveckla metodiken för hur miljöpåverkan av olika slag värderas och hanteras samt integreras i åtgärdsplaneringen. Trafikverket ska dessutom arbeta med landskapskonventionens implementering, och funderar nu över hur landskapskonventionen ska omsättas i praktisk verksamhet. Detta arbete kan ses som en av startpunkterna i detta arbete. 9

10 Landskap i långsiktig planering Kapitel 2. Bakgrund och syfte 2.2 Landskapskonventionen Landskapskonventionen har upprättats inom Europarådet i syfte att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Konventionen omfattar alla typer av landskap som människor använder i vardagen och den betonar landskapet som en arena där många tillgångar möts kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Konventionens portalparagraf definierar att landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Hela första artikeln finns i faktaruta här intill. Landskapskonventionen har ratificerats av Sverige och har trätt ikraft under våren Riksantikvarieämbetet har av Regeringen fått en särskild roll att ansvara för att svenska myndigheter samverkar för att genomföra konventionen. Trafikverket ser landskap som en viktig utmaning och ska arbeta med landskapskonventionens implementering, och funderar nu över hur landskapskonventionen ska omsättas i praktisk verksamhet. Detta pilotprojekt kan bidra till konventionens implementering genom en ökad förståelse och acceptans för att planera utifrån ett helhetsperspektiv på landskapets värden i stället för att planera utifrån sektorsföreträdande, vilket idag är vanligaste förhållningssättet. Artikel 1 Definitioner I denna konvention avses med a landskap: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer, b landskapspolitik: berörda myndigheters utformning av generella principer, strategier och riktlinjer som gör det möjligt att vidta särskilda åtgärder i syfte att skydda, förvalta och planera landskap, c mål för landskapskvalitet: berörda myndigheters formulering för ett särskilt landskap, av allmänhetens önskemål med avseende på landskapskaraktären i deras livsmiljö, d landskapsskydd: åtgärder för att bevara och upprätthålla ett landskaps viktiga eller utmärkande karaktärsdrag när det är berättigat på grund av dess natur- och kulturmiljövärde som en följd av dess naturliga utformning och/eller av mänsklig verksamhet, e landskapsförvaltning: åtgärder för att säkerställa en regelbunden skötsel av ett landskap, så att förändringar som orsakas av sociala, ekonomiska och miljömässiga processer styrs och samordnas, med sikte på en hållbar utveckling, 10 f landskapsplanering: kraftfulla framtidsinriktade åtgärder för att förbättra, återställa eller skapa landskap. Landskapskonventionens första artikel

11 3 Metodik I detta kapitel redogörs för den metodik som utvecklats. Landskapskaraktäriseringen bygger på en karaktärsanalys av landskapet, som sedan används för att bedöma landskapets känslighet, potential och utveckling. Detta ska kunna relateras till de åtgärder som föreslås i den nationella och regionala planen. För att det ska fungera, krävs att åtgärdernas möjliga påverkan på landskapet bedöms. Resultatet kan användas såväl i miljöbedömningar reaktivt, när det finns förslag till åtgärder som proaktivt i planeringen, för att föreslå eller styra åtgärder. I detta kapitel kan du läsa om: 3.1 Varför landskapskaraktärisering 3.2 Metodutveckling 3.3 Åtgärder möter landskap 3.4 Landskapskaraktärisering 3.5 Användning av metodiken i långsiktig planering 3.6 Åtgärder i nationell och regional plan 3.7 Effektbegrepp 3.1 Varför landskapskaraktärisering? Alla åtgärder och förändringar som vidtas, påverkar och präglas av det omgivande landskapet. Genom att tidigt skaffa sig kunskap om det berörda området ökar möjligheten att åstadkomma goda lösningar. Det går då att identifiera nyckelfrågor tidigare vilket är viktigt för den fortsatta planeringen. Den metod som föreslås landskapskaraktärisering syftar till att ge en helhetsbild av landskapets huvudsakliga innehåll, dess karaktär, egenskaper och värden. Här kan funktionella, visuella och meningsbärande delar analyseras tillsammans med ekologiska och historiska beskrivningar om området. Landskapskaraktäriseringen bygger på två typer av analyser. För det första används en karaktärsanalys, en typ av områdesanalys som används när man vill arbeta med hela landskapet och alla aspekter integrerat. För det andra genomförs tematiska analyser av olika aspekter i landskapet: landskapets ekologi, landskapets kulturhistoria samt landskapets form. En kortfattad genomgång av metodiken görs i avsnittet 3.4 Landskapskaraktärisering. En förutsättning för landskapskaraktäriseringen är att många olika kompetenser får bidra. Planerare, projektledare, projektörer, natur- och kulturmiljöspecialister, landskapsarkitekter, geotekniker med flera möts för att skapa en gemensam bild av förutsättningar, möjligheter och svårigheter som landskapet erbjuder. Den kunskap och de bedömningar som görs med landskapskaraktäriseringen som grund kan inte bara användas i den långsiktiga planeringen, utan också vara ett underlag för fortsatt arbete i den ordinarie planeringen, projekteringen och gestaltningen av infrastrukturen. I de tidigaste skedena har man störst möjlighet att påverka val, lokalisering och utformning av olika åtgärder och då är normalt kunskapen om landskapet som minst! Landskapskaraktäriseringen är ett effektivt sätt att öka kunskapen och förståelsen i tidiga skeden. 11

12 3.2 Metodutveckling En landskapskaraktärisering utgår från helheten i ett landskap att förutsättningar och värden består av många olika delar som studeras integrerat med en helhetsförståelse. De senaste åren har detta ibland skett i vissa projekt som Trafikverket drivit, men det har inte kunnat utnyttjas i de övergripande planeringssammanhangen. En metod för detta har saknats och därför har denna pilotstudie genomförts. I detta kapitel beskrivs metodiken som utvecklats inom pilotstudien. Den har hämtat inspiration och metodologiska begrepp från andra utvecklade metoder för landskapskaraktärisering som gjorts i bl.a. Storbritannien, Norge och Danmark. Inom detta uppdrag har främst tre delar i metodiken behövt utvecklas särskilt planeringsunderlaget som skapas behöver: vara verksamt i strategiska skeden fungera i den regionala skalan vara inriktat för bedömning av infrastrukturåtgärder. Ansatsen har alltså varit att få metoden att vara ett konkret hjälpmedel i den långsiktiga planeringen innan åtgärderna hanteras som projekt. Vi har därför siktat på att få metoden att fungera i ett regionalt sammanhang för att svara mot behoven vid framtagandet av Trafikverkets nationella plan för transportsystemet och för regionala infrastrukturplaner. På så sätt är underlaget inriktat för de fyra trafikslagen vägtrafik, järnväg, flyg och båt (huvudfokus har legat på väg/järnväg). Som en tillämpning av landskapskaraktäriseringen har metoder för miljöbedömning av nationell och regional plan utvecklats. I samband med detta har effektbegrepp tagits fram, för att på ett integrerat sätt kunna bedömma effekter och konsekvenser i den regionala skalan. Dessa förklaras i avsnitt 3.7 Effektbegrepp. Utmaningen är att påverkan på landskapet från infrastrukturåtgärder är starkt kopplat till geografin var en åtgärd föreslås. Planerna innehåller inte alltid det mått av geografisk koppling som är önskvärt för att kunna bedöma landskapspåverken 12

13 Nationell plan för transportsystemet Regional plan för transportinfrastrukturen i VästRa götaland JUNI

14 3.3 Åtgärder möter landskap Situationen idag Bilden på vänstra sidan av uppslaget visar de infrastrukturåtgärder som återfinns i nationell och regional plan för transportsystemet. Åtgärderna är omnämnda så som de står i planen, dvs. huvudsakligen efter finansierings- eller projektform. I hittillsvarande strategisk planering för infrastruktur har dessa traditionellt grupperade infrastrukturåtgärder ställts mot brottstycken av landskapet det vill säga kunskap om avgränsade värdefulla och skyddade områden i landskapet. Därefter har frågan ställts: hur påverkas landskapet? Ordförklaringar: Bärighetsåtgärder: Många vägar tål inte den tunga trafik de belastas med för att de har för svag konstruktion och påverkas av exempelvis tjällyft, svaga vägkanter med mera. Åtgärderna vidtas regelmässigt inom befintligt vägområde, så här behövs inga arbetsplaner eller motsvarande. När man ska bedöma effekterna för landskapet vad har man då för kunskap? Idag känner man till de utpekade, skyddade områdena (reservat i olika former, Natura 2000-områden, riksintressen etc.) och de högt värderade områdena för natur- och kulturmiljövård, samt ibland också en tolkning av värdefull landskapsbild. I detta läge är det omöjligt att uttala sig om effekterna och konsekvenserna för landskapet annat än som träff/inte träff. Det säger absolut ingenting om hur landskapets funktionella förmåga, dess karaktär och framtida utvecklingsmöjligheter påverkas. Trimning: ett samlingsnamn för många små fysiska åtgärder för att exempelvis minska koldioxidutsläpp. Potter: Pengar avsätts för ett visst ändamål, exempelvis utbyggnad av gång- och cykelvägar, trafiksäkerhetshöjande åtgärder och miljöåtgärder. INFRASTRUKTURÅTGÄRDER Åtgärder enligt nationell och regional plan. BÄRIGHETSÅTGÄRDER TRIMNING POTTER NYINVESTERING DRIFT OCH UNDERHÅLL HUR PÅVERKA/PÅVERKAS LANDSKAPET? TRÄFF INTE TRÄFF KUNSKAP: AVGRÄNSADE VÄRDEOMRÅDEN KULTUROBJEKT LANDSKAPSBILD NATUROBJEKT 14 Traditionellt förhållande mellan nationell och regional plan för transportsystemet och landskapspåverkan.

15 Landskap i långsiktig planering Kapitel 3. Metodik Fånga hela landskapet För att kunna säga något om vilken påverkan de olika åtgärderna har, sorteras dessa in i fyra kategorier, beroende på i vilken omfattning landskapet påverkas: är det helt nya områden, eller gäller det närmiljön kring befintlig infrastruktur? Är det ombyggnader eller handlar det om skötsel/drift av infrastrukturen och deras sidoområden? De fyra kategorierna omnämns i bilden nedan. I efterföljande avsnitt 3.6 Åtgärder i nationell och regional plan redogörs för hur olika åtgärder i den långsiktiga planen grupperas i de fyra kategorierna, beroende på hur de påverkar landskapet. Genom att gruppera åtgärderna så underlättas förståelsen av de olika åtgärdernas möjliga påverkan på landskapet. Huruvida denna påverkan uppstår beror dock på i vilket landskap åtgärden planeras! Därför krävs också kunskap om HELA landskapet. Denna skaffar vi oss genom att genomföra en karaktärsanalys en form av landskapsanalys. Kunskapen ger oss en helhetsförståelse för INNEHÅLL, SAMMANHANG och PÅGÅENDE PROCESSER i landskapet och innebär att kunskap från de tre olika aspekterna natur-, kulturmiljö, landskapets form integreras i beskrivningen. Detta ger en gemensam förståelse för landskapet som ARENA det vill säga platsen och sammanhanget där allt sker eller ska ske. Karaktärsanalysen beskrivs i efterföljande avsnitt 3.4 Landskapskaraktärisering. NU finns det chans att se hur åtgärderna påverkar landskapet. Det är också väsentligt att ställa frågan: hur BÖR landskapet påverkas/utvecklas? Dvs. vilka MÅL för landskapet/landskapsavsnittet bör man ha? Detta utvecklas mer i kapitel 9 Fortsatt arbete. INFRASTRUKTURÅTGÄRDER NYBYGGNAD OMBYGGNAD DRIFTÅTGÄRDER FÖRÄNDRAD TRAFIKERING Åtgärder sorterade efter landskapspåverkan HUR PÅVERKA/PÅVERKAS LANDSKAPET? HUR BÖR LANDSKAPET PÅVERKAS? MÅL! KUNSKAP: HELHETSFÖRSTÅELSE FÖR INNEHÅLL, SAMMANHANG OCH PÅGÅENDE PROCESSER KULTUR FORM NATUR Genom att organisera åtgärderna i relation till landskapspåverkan, samt genom att skaffa sig helhetsförståelse om landskapet kan man lättare svara på frågan Hur påverkas landskapet? Karaktärsanalys integrerad beskrivning och bedömning (kapitel 7 & 8) Tematiska analyser (kapitel 4, 5 & 6) 15

16 3.4 Landskapskaraktärisering Landskapskaraktäriseringen ska ge svar på tre frågor: Hur ser landskapet ut? Hur uppfattas och upplevs det? Hur används/fungerar det? Varför ser det ut/fungerar som det gör? Landskapet är komplext och innehåller en rad faktorer, processer och relationer som sammantaget skapar den helhet som vi uppfattar och förhåller oss till och påverkas av! Olika landskap har olika karaktärsdrag som gör att vi känner igen dem och kan skilja dem från varandra. Landskapskaraktär uttrycker på så sätt det särpräglade eller typiska i varje landskap. Här redovisas metodiken i tre separata steg. Dessa följer inte alltid efter varandra linjärt, utan kan genomföras i lite olika ordning, och ibland måste man också göra ett omtag, exempelvis om informationen första gången inte visar sig tillräcklig för att göra bedömningarna i slutanalysen. En mycket viktig framgångsfaktor för att genomföra hela karaktäriseringen är samarbetet mellan olika kunskapsområden kulturmiljö/historia/arkeologi, landskapsekologi/naturgeografi och landskapsarkitektur/landskapsplanering. Det är genom det gemensamma fältarbetet, knådandet av karaktärsbeskrivningarna och bedömningarna som förståelsen för helheten skapas. Det är INTE tillräckligt att ta del av varandras skrivna rapporter! Därför är också medverkan av ansvariga planerare viktig för det är ju i planeringen som den framtagna kunskapen och värderingarna ska användas. Steg 1: karaktärsanalys För att fånga hela landskapet används en metod för landskapsanalys som kallas karaktärsanalys. Denna metod tillämpas på olika sätt i många länder och har sitt ursprung i utvecklingsarbeten som bedrevs i Storbritannien och Holland på 90-talet, och som kallas Landscape Character Assessment. För att förstå begrepp och principer görs här en kortfattad förklaring. För den som ska genomföra en karaktärisering hänvisas till de metodrapporter som finns från bland annat England och Norge. I Sverige samarbetar Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI för att utveckla landskapsanalysmetoder för infrastruktursektorn, och en rapport kommer att presenteras under INFRASTRUKTURPLANER Grov karaktärisering av landskapet Avgränsning identifiera knäckfrågor natur kultur k r land dskapets form m/struktur Tematiska analyser Vad är viktigt för landskapet? Samlad bedömning och analys av planens inverkan på landskapet Miljöbedömning 16 Karaktäriseringen av landskapet behöver kunskap från olika kunskapsområden.

17 I den norska vägledningen för landskapsanalys definieras landskapskaraktär på detta sätt (fritt översatt): Landskapskaraktär är ett koncentrerat uttryck för samspelet mellan ett områdes naturförhållanden, markanvändning, historiska och kulturella innehåll samt rumsliga och andra upplevelsebara förhållanden som präglar ett område och skiljer det från omkringliggande landskap. Karaktärsanalysens första steg är en beskrivning av hur landskapet uppfattas och fungerar idag. Exempel på viktiga delfaktorer som används och som ofta skiljer sig mellan olika karaktärsområden är topografi (om det är slätt, böljande, kuperat osv...), skala och riktning, markanvändning (som skogs- eller jordbruksmark, bebyggelsens och infrastrukturens läge i landskapet) och hydrologi (förekomst av sjöar och vattendrag). Beskrivningen bygger på dels kart- och litteraturstudier, dels gemensamma fältstudier. Det är under inventeringsresan som mycket av kunskapen om landskapets skilda karaktärer kan diskuteras och en preliminär indelning i karaktärsområden göras. I pilotstudien har Europeisk landskapskonventionens definition av landskap enligt första artikeln använts, se faktaruta på sidan 10. Den norska definitionen handlar om landskapskaraktär. Steg 2: tematiska analyser För att kunna svara på frågan om varför det fungerar och ser ut som det gör, måste man göra tematiska analyser. I detta steg jobbar man inomvetenskapligt, inom respektive ämnesfält: Landskapets kulturhistoriska utveckling (tidsdjup och nyttjande) ekologiska sammanhang och funktioner (här analyserat som biologisk infrastruktur) samt landskapets form (här en kombination av naturgeografi/geologi och visuella parametrar). I detta steg redovisas också de värderingar som gjorts av ansvariga sektorsmyndigheter. Exempel på snabb skiss från fältresa för att fånga det karaktäristiska i ett landskap. Bild: Emily Wade. Steg 3: bedömning av utvecklingstendenser, känslighet och potential. Efter de tematiska analyserna kan områdesindelning och beskrivningar av landskapets olika karaktärsområden justeras. I detta steg görs också tre bedömningar. Metodiken för detta presenteras noggrannare i kapitel 8 Miljöbedömning. Utvecklingstendenserna beskrivs utifrån vad som är tydligt idag det är inte en värdering om denna utveckling är bra eller dålig. För att kunna värdera utvecklingen måste det finnas formulerade mål att jämföra med. Är exempelvis en fortsatt igenväxning bra eller dålig? Är en fortsatt omvandling av kustfiskelägena till turistbyar bra eller dålig? I våra analyser konstateras bara vad som sker. Bedömningen av landskapets/karaktärsområdets känslighet görs först sektorsvis men läggs sedan samman i en gemensam bedömning. De traditionella effektbegreppen har sorterats in i tre gemensamma kategorier: landskapets innehåll, sammanhang och pågående processer. Känsligheten beskrivs inte generellt, utan är riktad mot de åtgärder som är aktuella i den långsiktiga planen. Se vidare avsnittet om effektbegrepp. Bedömningen av landskapets potential görs här utifrån det som är möjligt att avläsa i landskapet. Karaktäriseringen och de tematiska analyserna kan exempelvis identifiera brister i landskapets funktioner vilket är ett viktigt underlag för att se landskapets utvecklingspotential. Men för att göra en mer konkret bild av karaktärsområdets potential måste man ha en gemensam målbild, där olika mål för landskapets utveckling samlas och samordnas. Se vidare kapitel 9 fortsatt arbete. 17

18 Karaktärsområden och landskapstyper förekommer på flera skalnivåer En fördel med karaktärsanalysen är att den är tillämpbar i olika skalor. Här arbetar vi med regionala landskapstyper och karaktärsområden. En landskapstyp är en benämning på delar av landskapet som har samma uppbyggnad. De kan förekomma på fler ställen, exempelvis är slättlandskap en landskapstyp som förekommer på många ställen, både i Västra Götaland och på andra ställen. Ett karaktärsområde är en unik del av landskapet med en egen identitet och en geografi. Varje karaktärsområde förekommer bara en gång, t.ex. Dalboslätten. Om en karaktärisering ska kunna användas i andra sammanhang (exempelvis i vägoch järnvägsutredningar) krävs att varje regionalt karaktärsområde beskrivs i mer detaljerad skala. Det görs då genom att identifiera landskapstyper och karaktärsområden på en annan skalnivå, exempelvis 1: Val av skala I denna pilotstudie har det visat sig att skalan 1: fungerat för att redovisa de regionala särdrag som behövs för att kunna göra våra bedömningar. Skalor mellan 1: och 1: har testats, men i det första fallet blev skalan alltför detaljrik och i det andra alltför översiktlig. Djupdykningar i större skala har gjorts i enskilda områden för att studera vissa fenomen närmare. Förståelsen av landskapliga sammanhang mellan olika skalnivåer betonas i den norska metoden för landskapsanalys, se figur på nästa sida. I andra landskap, med en annan komplexitet kan troligen större skalor vara användbara, med det är inget som undersökts i denna studie. Det viktiga är att valet av inventerings- och redovisningsskalor sker medvetet utifrån kravet att resultatet ska vara relevant på den planeringsnivå som materialet ska användas varken för översiktligt eller för detaljrikt/omfattande. Landskapstyp Karaktärsområde t.ex. Slättlandskap Skaraslätten Dalboslätten Regio onal nivå Landskapstyp Öppen storskalig slätt Mosaikartad slätt nivå Karaktärsområde Lokal Landskapstyp Karaktärsområde jnivå Detalj Relationen mellan landskapstyp och karaktärsområde. En landskapstyp som slättlandskap kan förekomma på många ställen, men ett karaktärsområde finns bara på ett ställe det är unikt. Karaktärsområden och landskapstyper förekommer på de olika skalnivåerna, vilket är en viktig poäng med metoden den går att bygga på i senare skeden med mer detaljerade studier. Det engelska exemplet till höger visar hur detta kan tillämpas i ett planeringssammanhang. Bilden är hämtad ur handledningen till Lancdscape Character Assessment (2002). Tillstånd? 18

19 Underlagsmaterial för pilotstudien I denna pilotstudie har följande underlag varit viktiga: En så kallad teddykarta, en topografisk karta som visar höjdskillnaderna i landskapet i form av en färgskala från ljust till mörkt brunt. Lantmäteriets Översiktskartan 1: Lantmäteriets Vägkartan 1: Berg- och jordartskartor. Marktäckedata i olika GIS-analyser (Geografiska InformationsSystem). Olika beskrivningar och tidigare utredningar har också använts. Kulturhistoriska beskrivningar i facklitteratur är särskilt värdefulla för att förstå landskap och dess betydelse. En fullständig källförteckning finns sist i rapporten. En teddykarta görs av en höjdmodell av ett landskap. Markhöjder är underlag till höjdmodellen som sedan färgsätts i en skala från ljust till mörkt brunt beroende på höjd över havet. Därtill läggs en skuggning på modellen för att framhäva de tre dimensionerna. Den karta man får kan berätta mycket om landskapets struktur etc. som vanligt kartmaterial inte kan. En teddykarta har tagits fram omfattande hela Västra Götalands län, se sidan 90.. Kartläggning av historisk framväxt och biologisk infrastruktur har krävt särskilda studier och analyser av såväl litteratur som kartor. Presentationen av biologisk infrastruktur bygger på GIS-analyser. Till dessa har ett flertal nationella databaser använts t.ex. ängs- och betesinventeringen och nyckelbiotopsinventeringen. Fältbesök och samtal med kunniga personer har varit ovärderlig hjälp under arbetet. För att få en gemensam syn en helhetsbild! av landskapet krävs att hela teamet (landskapsarkitekt, kulturgeograf/historiker och ekolog) deltar i fältbesöken och har upprepade gemensamma arbetsmöten. Det är i samtalen kring landskapet, dess särdrag, framväxt och betydelser, som väsentliga fakta kommer fram. Nivå 1: Regional kontekst 1: Nivå 2: Utredningsområde 1: Fo Nivå 3: Delområde 1:10000 Förståelsen för lanskapsmässiga sammanhang, från regional nivå till detaljkunskap är grundläggande enligt norsk metodik (Landskapsanalyse direktoratet for Naturforvaltning, 2010) tillstånd för bild 19

20 3.5 Användning av metodiken i långsiktig planering Bilden nedan redovisar de grupperade infrastrukturåtgärderna utifrån typ av påverkan på landskapet. Utifrån det kan man ställa frågorna: Påverkas landskapets INNEHÅLL? Påverkas landskapliga SAMMANHANG? Påverkas PÅGÅENDE PROCESSER i landskapet? Frågorna ger möjlighet att ge ett sammansatt svar på vilka effekter infrastrukturåtgärder har för kultur form natur, utan att fastna i de traditionella ämnes stuprören. Men eftersom många av åtgärdernas lokalisering inte är känd (exempelvis ombyggnadsåtgärder för ökad bärighet), blir bedömningarna generella: de föreslagna åtgärderna kan påverka. Denna möjliga påverkan ska så ställas mot en bedömning av landskapets känslighet, potential och utvecklingstendenser som också beskrivits under samma rubriker, det vill säga INNEHÅLL, SAMMANHANG och PÅGÅENDE PROCESSER. Vad är just detta landskap känsligt för? Vilka sammanhang är karaktäristiska för området? Är landskapet stabilt eller förändras det? Som åskådliggörs mitt i bilden kan vi på detta sätt göra en bedömning av hur landskapet påverkas av de planerade åtgärderna åtgärdernas potentiella påverkan ställs mot landskapets känslighet, potential och utvecklingstendenser. På detta sätt kan känslighet, potential och utvecklingstendenser diskuteras och användas som en utgångspunkt i långsiktig planering. Bedömningen innehåller dock ingen värdering av karaktärsområdenas värden. För att göra detta krävs mål för landskapet. Behovet av mål för landskapsutvecklingen diskuteras främst i kapitel 9, fortsatt arbete. TYP AV ÅTGÄRD NYBYGGNAD OMBYGGNAD DRIFTÅTGÄRDER FÖRÄNDRAD TRAFIKERING KAN GENERELLT PÅVERKA INNEHÅLL SAMMANHANG PÅGÅENDE PROCESSER MILJÖ- BEDÖMNING HUR PÅVERKA/PÅVERKAS LANDSKAPET? K A R A K T Ä R S A N A L Y S BEDÖMNING BESKRIVNING LANDSKAPETS UTVECKLINGSTENDENSER/KÄNSLIGHET/POTENTIAL INNEHÅLL SAMMANHANG PÅGÅENDE PROCESSER KULTUR FORM NATUR 20 Hur påverkas landskapet? Genom karaktärsanalysen kan man specificera vad just det här landskapet är känsligt för och beskriva det under innehåll, sammanhang och pågående processer. När den potentiella påverkan från åtgärderna grupperas på samma sätt kan påverkan bedömas.

21 3.6 Åtgärder i nationell och regional plan I nationell- och regional plan för transportsystemet benämns och sorteras transportåtgärder främst utifrån vilken typ av finansiering som är aktuell, samt efter vilken huvudman som ansvarar för åtgärden. Åtgärderna i den regionala planen för Västra Götaland delas upp i följande kategorier: Namngivna objekt (åtgärder på väg, järnväg och för kollektivtrafiken) Samfinansierade objekt (med den nationella planen) Bärighetsåtgärder (åtgärder för att öka vägars och järnvägars förmåga att hålla för tung trafik) Järnvägsobjekt (nybyggnad och ombyggnad av räls, system och stationer) Stråkpotter (kan omfatta en bred sammansättning av olika åtgärder) Övriga potter (exempelvis gång- och cykelvägar, riktade trafiksäkerhetsåtgärder, hållplatser och pendelparkeringar samt en smärrepott ) Potter med statlig medfinansiering (exempelvis funktionshinderanpassning av kollektivtrafik, kajanläggningar samt trafiksäkerhet och miljö) Det är svårt att förutse vad dessa åtgärder kan ha för påverkan på landskapet. Därför behövs en annan indelning, som utgår från just detta: hur kan de olika åtgärderna påverka landskapet? Eller mer precist: vilket landskap påverkas? Därför föreslås en indelning av åtgärderna utifrån deras relation till befintlig infrastruktur: är det åtgärder på eller i närheten av befintligt system, eller är det helt nya sträckningar? I pilotstudien har grupperingen i Nybyggnad, Ombyggnad, Drift och underhåll samt Förändrad trafikering visat sig användbar för att förstå vilka effekter planens investeringar har på landskapet. Åtgärder i nationell plan som sorterats utifrån hur de påverkar landskapet Nybyggnad åtgärder som inte ligger i direkt anslutning till befintligt väg-/järn vägssystem Ny väg Ny järnväg, ny bangård Ny gång- och cykelväg Mittseparering när det krävs parallellvägnät Nytt resecentrum Nysträckning stor ombyggnad Exempel på nybyggnad. 21

22 Ombyggnad åtgärder i närområdet till befintligtväg-/järnvägssystem Ny trafikplats på befintligt vägnät Ombyggnad befintlig väg bärighetsprojekt, t.ex. justering av lutningar, nya slänter/bergskärningar Breddning/mötesseparering där vägens läge och lutning förändras dvs. justering av plan och profil Mittseparering utan andra åtgärder än mitträcke Trafiksäkerhetsåtgärder/ny geometri (kurvrätning m.m.) Hastighetsdämpande åtgärder med hinder i eller vid vägbanan Trafiksäkerhetsåtgärder i tätort- t.ex. ombyggnad av korsningar, belysning Bullerskyddsåtgärder Bytespunkt (hållplatser, pendelparkeringar m.m.) Ombyggnad resecentrum Gång- och cykelväg längs befintlig väg Breddning - vägbreddning/dubbelspår Uppgradering av broar (kan också sorteras under drift i mindre projekt) Viltpassage, tunnel eller ekodukt Dagvattenanläggningar Rastplatser Erosionsskydd omfattar bl.a. slänter som tar ny mark i anspråk Sidotippar Trafiksäkerhetsåtgärder i sidoområdet (siktröjning, siktsprängning m.m.) Drift och underhåll Dikesåtgärder Viltstängsel Driftåtgärder slåtter, saltning m.m. Belysning Markbeläggning Röjning av fasta hinder i infrastrukturens närområde Förändrad trafikering Detta är egentligen inte en kategori av åtgärder, utan snarare en konsekvens av en del av de övriga. Men flera av planens olika delar syftar till minskad eller ökad trafikering på olika vägar och järnvägar, och dessa förändringar påverkar även landskapet, genom exempelvis en förändrad bullersituation, med konsekvenser för upplevelsen av landskapet. Ökad trafikering innebär större barriäreffekt och risk för större frekvens av viltolyckor. 22

23 Landskap i långsiktig planering Kapitel 3. Metodik Exempel på ombyggnad utbyggnad av gång- och cykelväg. Foto Dalarna?, Bengt Schibbye. Exempel på drift- och underhållsbehov i järnvägsslänt. Foto norr om Söderhamn, Bengt Schibbye. Exempel på förändrad trafikering nedlagd järnväg vid Karlsborg. Foto Tobias Noborn. 23

24 Illustration i plan (ortofoto) av när ombyggnad innebär nya parallella lokalvägar med nya infarter till fastigheter t.ex. Tanum (Eva-Lisa). Kompletteras 24 Konsekvenserna ökad trafikering som leder till nybyggnad kan innebära stora förändringar för landskapet. Bilden visar ett exempel när vägen blir en barriär, och man får bygga parallella lokalvägar med nya infarter till fastigheterna.

25 Landskap i långsiktig planering Kapitel 3. Metodik Bullerskydd Sidotipp och erosionsskydd för ökad bärighet Exempel på hur åtgärder för att öka trafiksäkerheten innebär ombyggnad som påverkar landskapets karaktär 25

26 3.7 Effektbegrepp I vanliga fall görs bedömningen av effekter sektorsvis. Det betyder att varje sektor, främst natur- och kulturmiljövårdens företrädare, utarbetat egna begrepp för de effekter som olika infrastrukturåtgärder kan få. Dessutom beskrivs ofta effekterna för landskapsbilden. Vanliga begrepp är: Kulturmiljö utradering förfall/god skötsel förändrad karaktär förändring samband strukturomvandling Form (landskapsbild) skalbrott strukturbrott förändrad visuell karaktär Naturmiljö störning mortalitet habitatförlust barriäreffekt invasiva arter Korridoreffekt I den föreslagna metodiken ställs frågan Hur påverkas landskapet? Och påverkan delas upp i tre kategorier (som förklaras i avsnitt Landskapskaraktärisering ): landskapets innehåll, sammanhang och pågående processer. De effektbegrepp som normalt används kan sorteras in under dessa tre aspekter och därmed möjliggöra en bedömning i relation till landskapet som helhet. Metodiken prövas i kaptiel 8. Miljöbedömning. Landskapets innehåll Detta syftar på den konkreta geografin: det som finns. Åtgärder som kan leda till utradering, förändrad visuell karaktär, skalbrott, strukturbrott, habitatförlust och risk för invasiva arters spridning är sådana som i första hand påverkar landskapets innehåll. Sammanhang Här handlar det om hur olika mönster och rörelser i landskapet påverkas, hur rumsliga, ekologiska och kulturhistoriska samband stärks eller bryts. Även sociala samband i landskapet kan hänföras till denna kategori. Hit hör exempelvis effektbegreppen förändrad karaktär och samband, barriäreffekter, korridoreffekter och mortalitet. Pågående processer Landskapet befinner sig i ständig förändring, och karaktäriseringen (beskrivningen) av landskapet är som ett foto av landskapet just idag. En del av processerna är naturgivna, såsom landhöjning, erosion och sedimentation, men de flesta är idag 26

27 ett resultat av mänsklig aktivitet. Förändrad markanvändning i form av exempelvis igenväxning och förfall eller - motsatsen - exploatering och intensivare bruk är viktiga effekter. Även strukturomvandling och störning hör till denna kategori. Påverkan på skyddade/värderade områden I dagens modell för bedömning av påverkan saknas kunskap om landskapet som helhet (se bild sidan 14). Det som tas med och bedöms är påverkan på skyddade och värderade områden. Genom karaktäriseringen förändras detta och man får möjlighet att bedöma effekter på landskapet som helhet - dvs. dess karaktär. Påverkan på natur- och kulturmiljövårdens intresseområden ska givetvis hanteras i den totala effektbedömningen. Svårigheten är ju att åtgärderna i dessa tidiga skeden ofta saknar geografi, dvs. man vet inte exakt var åtgärden ska ske, och ibland inte heller vad som ska göras. 3.8 Värdering För att bedömma känsligheten för infrastrukturåtgärder i ett landskap krävs också att de landskapliga värdena klargörs. För både kultur, form och natur finns det en relation mellan potentiell påverkan och de landskapliga värdena. För landskapets ekologi har har en tregradig skala använts. Den bygger i grunden på funktionalitet och är på så vis vetenskapligt grundad, men för dess framtida användning krävs en utveckling av funktionalitetsbegreppet. Funktionella landskap representerar landskap med liten grad av fragmentering. Spridningsfunktioner och samband förväntas fungera. Arealer och kvalitet av viktiga naturmiljöer och habitat är tillräckliga för att krävande arter ska kunna överleva på lång sikt. De viktigaste landskapen är där samtliga ingående och naturligt förekommande huvudnaturtyper (skog, myr, sjö osv) har låg fragmenteringsgrad. Ny infrastruktur i denna typ av landskap innebär nästan alltid habitatförlust och ökad fragmentering. Känsliga landskap är ofta fragmenterade men vissa naturtyper eller kombinationer av naturtyper förekommer i sådan mängd eller struktur att det är sannolikt att det finns ekologiska samband mellan och inom dem. I känsliga landskap går det ofta att undvika habitatförlust och därför är slutsatser och åtgärder kring barriäreffekter, störning, trafikdöd etc viktigast. Fragmenterade landskap hyser ofta värdefulla objekt men dessa ligger mer eller mindre isolerade från varandra. Landskapet har i hög grad tappat sin ekologiska funktion och behöver återställas. Vid ny infrastruktur är landskapsnivån inte lika viktig utan arbetet koncentreras på att undvika habitatförlust. På motsvarande sätt krävs en utveckling av värderingsmetodiken för kulturmiljö för framtida användning. Den metodik som använts i känslighetsmomenten i det här arbetet bygger på landskapets läsbarhet 27