Ålstensgatan i Ålsten

Transkript

1 Seminarium hösten 2013 Radhus från 1900-talet hur bevarar man tidstypisk arkitektur? Radhus på Ålstensgatan i Ålsten Kerstin Wickman Seminarium anordnat på initiativ av Arkitekter i Sverige, AIS, i samarbete med stockholms Stadsmuseum och Arkitektur- och designcentrum ( fd Arkitekturmuseet). Materialet får ej användas kommersiellt. Kerstin Wickman

2 Ålstensgatan, Bromma Ålstensgatan utgör del av Bromma trädgårdsstad, som hade börjat planeras 1905 och ta gestalt på 1920-talet började Stockholm stad försöka dirigera ett socialt inriktat bostadsbyggande till Enskede, Bromma, Brännkyrka. Fastställd stadsplan och godkända ritningar fanns för självbyggarna. Det fanns olika planer för Ålstensgatan. T.ex.: En 24 meter bred paradgata ned mot sjön och med ett medborgarhus i ena änden med föreläsningssalar och konstgallerier och en öppen plats framför. Tidigare arkitekt var Thure Bergentz som 1922 kommit med ett förslag med hyresradhus innehållande 3-rumslägenheter, tänkta för tjänstemän. Dessa var emellertid kallsinniga mot att bo i radhus och 1926 protesterade Ålstens trädgårdsstadsförening mot tankarna på att uppföra hyreskasernerna Arkitekten Paul Hedqvist fick kontakt med byggmästaren Olle Engkvist och tillsammans deltog de i en tävling som de vann. Fastighetsdirektören Axel Dahlberg fattade beslut och Olle Engkvist kunde sätta spaden i jorden. Husen byggdes 1932, samma år som Krügerkraschen, vilket fick ett antal konsekvenser. Det gällde Kerstin Wickman

3 att hålla ned kostnaderna. Därför vitmålades aldrig husen med kalkbruk vilket Paul Hedqvist ville. Den ljusgrå fick duga tyckte Olle Engkvist. (Paul Hedqvist var också arkitekt till bl.a. Bromma flygfält.) Radhusen står i sicksack för att undvika monotoni och ge invånarna en skyddad trädgårdsplats. 94 hus 9 meter djupa och 5.20 m breda. Hedqvist ansträngde sig för att ta bort alla onödiga utrymmen som hall, serveringsgång, etc. Det är få garderober, men en stor källare där det redan från början fanns en tvättmaskin. 2 miljoner kr kostade hela byggprojektet, dvs. samtliga hus, trädgårdar etc. Avsikten var att få fram bostäder till överkomliga kostnader kr var insatsen och då lånade staden ut kr till var och en av dem som flyttade in. Hyran var kr per år kostade ett radhus strax över kr. Ska vi behöva betala för att vi bor i kulturhistoriska hus frågade ett antal bostads - rättsinnehavare 1975 och vände sig till byggnadsnämnden i Stockholm. Husen var dåligt isolerade. Bostadsrättsinnehavarna ville spara energi och pengar genom att utvändigt isolera husen med värmeisolerande plattor. Men Stadsmuseet sa nej: Plattor skulle ge husen en annan struktur och göra att de såg randiga ut, förklarade antikvarie Margareta Cramér. Holger Blom ansåg att husen måste bevaras. Detta var dock det första försöket till demokratiskt samarbete bland radhusägarna. Kerstin Wickman

4 En del var tveksamma till förändringar av fasaderna. Men alla ville att de flammigt smutsmörkgrå fasaderna skulle lättas upp. Färgen vit låg närmast till hands. Det hade inte skönhetsrådet eller stadsmuseet något emot. Hela miljön i området har varit och är viktig: Ett livaktigt centrum genomkorsat av spårvagnen, men med en hållplats. Från början fanns här skola, bibliotek, post, bank, tvätt, hårfrisering, affärer och verkstäder. När jag flyttade in 1973 fanns allt detta kvar förutom bank och några av verkstäderna. Men samma glasmästeri som grundats 1924 finns fortfarande kvar, ett familjeföretag som nu drivs av sonen till den som drev verksamheten på talet. Då fanns också en second handbutik, Skrot och korn. Idag har vi två butiker en för begagnade kläder, Vintage, och en för begagnade leksaker. Vi har fått specialbutiker för kött, bagerier, serveringar, videobutik, inredning, klädbutiker, massage, damfriseringar, etc. etc. Det mesta man behöver finns på Ålstensgatan. Och fiskbutiken som alltid funnits finns fortfarande kvar. Sortimentet har blivit lyxigare. Det är också en ny kategori som flyttar in jämfört med den som kom hit på 1930-talet. Kerstin Wickman

5 Ålstensgatan, 94 radhus, byggda Arkitekt Paul Hedqvist Byggföretag Olle Engkvist PresentaDon KersDn Wickman Kerstin Wickman

6 Paul Hedqvists första förslag, nedan. Det slutgildga förslaget kvadratmeter i två våningar samt en 44 kvadratmeter stor källare. Kerstin Wickman

7

8 En av de möblerade lägenheterna på utställningen 1933, överst nedervåningen, nedan övervåningen. Kerstin Wickman

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20