Tolkningsövning över 1 Petrusbrevet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tolkningsövning över 1 Petrusbrevet"

Transkript

1 Inledning I detta PM diskuterar jag Första Petrusbrevets tillkomsthistoria, gener, struktur, agenda och teologi. Detta som en uppgift i kursen vid Teologiska högskolan Stockolm. Disposition Inledning Disposition Tillkomsthistoria Författare & Redaktion Datering Tillkomst plats & Adressater Genre & Struktur Litterär Genre & Redaktion Struktur & Retorik Brevets särdrag Praktisk agenda Teologisk agenda Diskussion Bibliografi s1 s1 s2 s2 s3 s3 s5 s5 s6 s7 s7 s7 s9 s10 1

2 Tillkomst historia Författare & Redaktion Som vi ser i 1 Pet 1:1 hävdar sig författaren för brevet heta Petrus och att han är Jesu Kristi apostel. Avsändaren säger sig också vara far spirituell till Markus från 1 Pet 5:13. Ser vi till den gängse uppfattningen av exegetiska forskare så argumenterar man för att aposteln Petrus (en av de 12) omkom under kejsare Neros förföljelse runt år 64 (Kelly 1969 : s26). Om dateringen av Petrus död är år 64 så måste naturligtvis brevet kommit till innan dess. Det finns en skara forskare som försvarar 1 Petrus och menar att det inte är en pseudonym utan att det faktiskt är så att det är lärjungen Petrus som skrivit texten. Deras argumentation är att brevet är tydligt signerat lärjungen Petrus och att kyrkan inte verkar haft något problem att ta till sig brevet varken i kanonbildningen eller i församlingen (Horrel 2008 : s20)(elliot 2000 : ). Det finns inte heller något i brevet som ger en hint om att det skulle vara en pseudonym (Horrel 2008 : s20). I 1 Pet 2:4-8 finns en parallell med Matt 16:18 där bilden av klippan figurerar i båda berättelserna, vilket skulle kunna ses som en indikation på att Petrus delar en självupplevd erfarenhet (Horrel 2008 : 20). Detta kan jag i och för sig lika gärna se som ett motargument om vi daterar 1 Petrus efter att Matteus-evangeliet författats. I 1 Pet 5:1 menar sig författaren vara ett vittne till Jesu lidande, versen har sin parallell till Matt 26 (Horrel 2008 : 20) Men även detta kan ses som en efter konstruktion ifall Matteusevangeliet skrivits innan 1 Petrus, alternativt går det att kritisera teorin med att pseudoförfattaren i så fall kände till muntliga traditioner kring Petrusberättelsen. Och självklart kände pseudo författaren till berättelsen om Petrus i fall han nu ville göra anspråk på hans namn. Jag har svårt att kunna acceptera något av argumenten för att det skulle varit Petrus lärjungen som skrivit brevet själv. Däremot finns det argumentation för en senare datering med annan författare eller att en skrivare skulle arbetat med Petrus. 1 Petrus har en väldigt elegant grekiska med vacker vokabulär (Kelly 1969 : s27). Brevet har också många återkopplingar med citat ur den grekiska gammaltestamentliga skriften LXX (Kelly 1969 : s27) Dessa saker gör det föga troligt att Petrus skulle besitta så goda skrivarkunskaper och ett sådant rikt vokabulär utifrån hans yrke som fiskare, som vi känner till från evangelierna. Problemet har dock inte med grekiskan i sig att göra, han kunde säkerligen grekiska eftersom hans familj arbetade med handel och då var språket viktigt (Kelly 1969 : s31) Hans bror bar också ett grekiskt namn, så grekiska var inte helt främmande för honom (Kelly 1969 : s31). Det som gör det svårt för oss att tro att det är Petrus som skrivit brevet är snarare den litterära kvalitén och grekiskan som är så otroligt korrekt (Kelly 1969 : s31). Författaren är tränad i skrivarkonsten på en hög nivå och den kunskapen kan vi inte tillskriva Petrus (Kelly 1969 : s31). Här har Petrus tagit hjälp av en skrivare i fall han i överhuvudtaget varit med och författat brevet (Kelly 1969 : s32). Sedan kan det argumenteras för att Petrus inte själv hursomhelst inte skulle använt sig av LXX före den hebreiska översättningen (Horrel 2008 : s21). Det kanske starkaste argumentet mot att Petrus skulle varit författaren är att Petrus i så fall antagligen nämnt mer om hans och Jesus personliga relation i brevet, vilket ej görs (Kelly s1969 : s27). Ett förslag har givits till namn på författaren. Det skulle kunna vara Silvanus som omnämns i 1 Pet 5:12 han skulle då också vara Silas som omnämns som Paulus reskamrat (Horrel 2008 : s21). Denna teori skulle förklara den 2

3 goda grekiskan, Silvanus nämns också som medförfattare till 1 Thess (Horrel 2008 : s22). Silvanus skulle då kunna varit Petrus skrivare eller samarbetsförfattare (Horrel 2008 : s22). Men också denna argumentation har jag svårt att se som rimlig när vi ser till argumentationen för datering (se rubriken nedan). Under rubriken datering lyfter jag fram Horrels sammanfattning av den exegetiska forskningens argumentation för en senare datering än år 64, vilket innebär att Petrus inte kan ha författat eller dikterat brevet. Därför är det mest troligt att brevet är skrivet under pseudonym, sannolikt en grupp författare som skriver i Petrus skola eller några ur hans lärjungagrupp mest troligt befäst i Rom (Elliot 2000 : s130). Vilka som kan ha tillhört denna grupp är svårt att säga, men det är fullt möjligt att de kommer från det resesällskap Petrus hade runt sig när han bedrev sin mission från Jerusalem (Elliot 2000 : s130). Markus och Silas som omnämns i 1 Petrus kan ha varit en del av denna grupp (Elliot 2000 : s130). Kan man inte acceptera att det funnits en sådan grupp som står i Petrus tradition och som skrivit brevet i hans namn utifrån den traditionen, så vet vi inte vem eller vilka som skrivet brevet i överhuvudtaget. Datering Det blir svårt att datera brevet till ett år innan år 64 och innan Petrus död. Det är troligare att brevet är skrivet någonstans mellan år 70 och 95 (Horrel 2008 s22). Den kristna traditionen har utvecklats, ledarskapsstrukturer har kommit långt (1 Pet 5:1-5) och termen kristen dyker upp i 1 Pet 4:16 (Horrel 2008 : s22). Detta sammantaget pekar på en senare datering. Ordet kristen dyker annars bara upp i apostlagärningarna i hel bibeln. I slutfraserna i kap 5:13 omnämns församlingen i Babylon. Babylon kan förstås i ljuset av att både Romarriket och Babylonierna tog över den heliga staden och där Babylon har blivit ett slags kodnamn för Rom i kristen och judisk litteratur efter det att templet återigen blir förstört år 70 (Horrel 2008 : s22). Ytterligare ett tungt argument för en datering efter 64 är frånvaron av diskussion om hedningarnas ställning i förhållande till judarna (Horrel 2008 : s22). Skulle det varit Petrus som skrivit brevet själv så hade det varit troligt att frågan om i vilken utsträckning hedningar ska hålla den judiska lagen hade kommit upp om vi ser till diskussion som äger rum i Galaterbrevet (Horrel 2008 : s22). Likaså var diskussionen mycket aktuell i Rom där brevet troligen skrivits (se rubriken adressater). Detta gör att en datering mellan 70 och 95 verkar mest trolig. Det finns teorier om att Petrus inte skulle dött år 64 när Nero gick fram (Horrel 2008 : s23), dock blir det då problematiskt med den tidiga kyrkans tradition om Petrus martyrskap (1 Klemensbrevet)(Horrel 2008 : s23). Tillkomstplats & Adressater Brevet är antagligen skrivet i Rom, vilket de flesta forskar hävdar. Men det finns alternativ även här. Antiokia i Syrien är ett förslag som några forskare framhållit (Elliott 2000 : s131). Där skulle Petrus enligt Eusebius och Origen blivit utsedd till biskop (Elliott 2000 : s131). Dock kan det 3

4 diskuteras om att Petrus skulle varit biskop där inte troligen är en legend som uppkommit senare (Elliott 2000 : s131). Mindre Asien är ett annat förslag (Elliott 2000 :131), då brevet tidigt blev känt i den regionen (Elliott 2000 : s131). Men det mest troliga är att brevet kommer från Rom. Brevet avslutas med en hälsningsfras från församlingen i Babylon (Elliott 2000 :131), men det ska inte tolkas bokstavligt då Babylon i judisk och kristen litteratur efter år 70 börjat användas som ett kodord för Rom (Elliott 2000 : s132). Dock finns det inget i 1 Petrus som pekar på att ordet skulle ha en symbolisk betydelse och Roma nämns bara en gång i brevet men då som ståthållarna i (1 Pet 2:14f Bibel 2000). Där talar man om underordning, så ett kodnamn kan tyckas onödigt (Elliott 2000 : s132). Det finns dock ytterligare argument för att brevet kommer från Rom. Många av de kulturella och teologiska traditionerna som figurerade i Rom bland de tidiga kristna finner vi i 1 Pet (Elliott 2000 : s133). Detta skulle också förklara likheterna som finns med andra skrifter som kommer från denna region, såsom Romarbrevet, Hebreerbrevet, Markusevangeliet (Elliott 2000 : s133). Om vi fastslår att brevet kommer från Rom, vilka skulle då få det? Brevet är skickat till en region som ett rundsändningsbrev och kan kallas för ett katolskt brev (Michales 1988 : xlv). Om vi ser till inledningsfrasen är regionen troligtvis mindre Asien (Horrel 2008 : s45). Författaren skickar det också långt ifrån där han själv befinner sig, så hans vetskap om mottagarnas etnicitet är klart begränsad. Den är också begränsad utifrån att han inte vet alla som kommer läsa det (Michales 1988 : xlv). De som adresseras i 1 Pet 1:1 är skingrade (1 Pet 1:1 Bibel 2000) vilket pekar mot diasporan judar men nu som nu förstås är judekirstna (Michales 1988 : xlv). Läsarna lever i ett främmande land enligt 1 Pet 2:11 (Michales 1988 : xlv). Det finns också många hänvisningar till Israel. Adressaterna omtalas som ett utvalt släkte i 1 Pet 2:9 9Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. (1 Pet 2:9 Bibel 2000). Adressaterna har säkerligen varit hedningar men nu fått epitetet judar och kristna istället om vi ser till (1 Pet 2:12, 4:3). De flesta verkar också från början varit just hedningar (1 Pet 1:14,21 4:3-5) (Michales 1988 : xlv). Sammanfattningsvis kan under denna rubrik sägas att den mest rimliga argumentationen är att brevet skickats från Rom till provinsen i mindre Asien där i huvudsak kristna hedningar var tänkta som läsare. 4

5 Genre & struktur Litterär genre & Redaktion Texten är skriven i brevform. Kravet för att en text ska kunna kallas brev i grekisk kultur bygger främst på att det finns en avsändare och en mottagare (Horrel 2008 : s6). I brevet finner vi avsändaren Petrus lärjungen i 1 Pet :1 men det är också en hel delegation som skriver om vi ser till slutverserna (1 Pet 5:12-14) i form av Silvanus, Markus och Babylonförsamlingen (församlingen i Rom se ovan). Mottagarna är grupperna i diasporan som nämns i 1 Pet 1:1. Dock finns det inga indikationer på att avsändaren känner mottagaren personligen. Första Petrusbrevet har genren av ett brev, ett kristet brev med åtminstone vissa likheter med Paulusbreven (Horrel 2008 : s7). Dock har det funnits förslag om att brevet snarare skulle ha litterär genre av en predikan (Horrel 2008 : s7). W. Bornemann föreslog att 1 Petrus var en doppredikan (Horrel 2008: s7), men insatt i ett ramverk för ett brev (Horrel 2008 : s7). Teorin föreslår att man tar bort inledning och avslutning så att 1:3-5:11 blir kvar (Elliot 2000 : s8). Predikan skulle iså fall vara skriven utifrån psalm 33 där utläggningen ursprungligen är skriven av Silvanus/Silas i mindre Asien under ca år 90 (Elliot 2000 : s8). Detta på uppdrag av församlingarna som nämns i 1 Pet 1:1 (Elliot 2000 : s8). En generation senare, då brevet började bli aktuellt för kanonisering, skulle brevet blivit redigerat och tillskrivet Petrus (Elliot 2000 : s8). Men denna teori har omkullkastats då H. Preisker menat att talen om dopet är delar tagna ur en befintlig liturgi för kyrkan (Elliot 2000 : s8). En annan teori om brevets hopsättning är att det från början var två brev som inkorporerades med varandra (Elliot 2000 : s10). Argumentation för att brevet skulle varit tvådelat är att första delen 2:11-4:11 är till dem som ännu inte blivit förföljda och 4:12-5:11 till dem som är under svår förföljelse (Elliot 2000 : s11). Men det mest troliga är att brevet är skrivet vid ett tillfälle och i brevform då grekiskan och vokabulären är enhetlig genom hela brevet (Elliot 2000 : s11). De något spretande temana kan förstås utifrån att målgruppen är okänd och spretigare än vad fallet är i ex Paulusbreven (Elliot 2000 : s12). En kritik mot detta skulle dock kunna vara att de två texterna skulle vara parafraserade av en skrivare som format texterna med en egen vokabulär och stil. Sedan är det svårt att förklara vad Silvanus namn egentligen gör i slutet av brevet om det inte är två sammanfogade brev sammanfogade, om vi nu vi tänker oss att det är en krets som står i Petrustraditionen som sammanställt brevet. Här någonstans tycker jag dock att hypotesen börjar bli för krånglig för att den skulle vara sann. 5

6 Struktur & Retorik Brevet består av 5 kapitel där ett antal teman kommer upp. Här nedan är den struktur jag dragit upp för dessa teman. 1:1-2 Hälsningar 1:3-2:10 Mottagarna är Pånyttfödda, Heliga & Utvalda a, Pånyttfödda 1:3-12 b, Heliga 1:13-2:3 c, Utvalda 2:4-10 2:11-12 Varningar för köttets begär 2:13-3:2 Underordning a, Underordna er samhällsordning 2:13-17 b, Underordna er era herrar 2:18-25 c, Kvinnor ska underordna sig sina män 3:1-6 3:7-12 Lev i kärlek a, Män mot kvinnor 3:7 b, Gör det goda 3:8-12 3:13-4:19 Lidande a, Lida för det goda och rättfärdiga 3:13-17 b, Räddade genom Jesu lidande och dopet 3:18-4:6 c, Uppträdande den sista tiden 4:7-11 d, Lidande för Kristiskull 4: :1-5:11 Föreskrifter för ledarskap i församlingen 5:12-14 Slutfraser a, Föreskrifter för äldste 5:1-4 b, Föreskrifter för de yngre och alla andra 5:5-6 c, Var vaksamma 5:8-11 6

7 Retorik Något som skulle kunna nämnas i relation till brevets retorik är att gamla testamentet citeras flitigt. Första Petrusbrevet är till och med ett av de brev som citerar gamla testamentet mest av alla. Brevet innehåller därför många traditioner från såväl evangelierna som paulustraditionen (Horrel 2008 : s41-42). Man kan fråga varför det tas upp så många kristna och judiska traditioner. Ett argument för detta är att författaren vill ge sin egen text högre status med referenser till redan legitim normativ skrift. Brevets särdrag Praktisk Agenda Målet för brevet är sammanfattat i 1 pet 5:12 12Genom Silvanus, som jag vet är en pålitlig broder, skriver jag dessa korta rader för att stärka er och för att bekräfta att här verkligen är fråga om Guds nåd, som ni skall stå fasta i. (Bibel 2000). Historiskt sett har forskningen hävdat att målet för 1 Petrusbrevet varit att sammanföra Petrus teologi med Paulus teologi (Elliot 2000 : s104). Detta av flera forskare men med F.C. Bauer i spetsen (Elliot 2000 : s104). I dagens forskningsläge ser man detta som en förlegad teori (Elliot 2000 : s104). Grundargumentet mot denna teori är helt enkelt att Paulus inte ens nämns i brevet och det tar inte heller upp några av de konflikter som var aktuella mellan Petrus- och Paulustraditionen (Elliot 2000 : s104). Agendan för brevet har sin grund i ett problem som är aktuellt för mottagarna, nämligen att de får lida för sin status som kristna (1 pet 3:13-4:19). Om vi ser brevets praktiska agenda som att just uppmuntra de kristna i diasporan samt som att ge dem taktiska strategier i deras lidande, så kan vi se 1 pet 3:13-4:19 (se brevets struktur ovan) som en slags problembeskrivning för lidandet. Kapitlet innan dvs 1 pet 2:13-3:2 (se brevet strukturen ovan) kan då ses som en slags rekommenderad praktisk lösning för att i möjligaste mån undvika lidandet, nämligen underordning. Samtidigt kan de genom sin underordning evangelisera genom att visa sina goda gärningar (1 pet 2:12). I lidandet ska den lidande Kristus vara förebilden (1 pet 4:1ff, 4:13). Teologisk agenda Med tanke på att brevets funktion är att svara med praktiska lösningar på konkreta problem snarare än att utgöra teologiska funderingar, så finner vi teologin inkorporerade i lösningarna på dessa problem (Elliot 2000 : s109). I sin bibelkommentar Word Bibical Commentery 49 1 Peter gör Michales en teologisk uppställning som han använder sig av (Michales 1988 : xlvii-lxxv) och som jag följer för att redogöra för några teologiska tankegångar i första Petrusbrevet. 7

8 Gud Första Petrusbrevet ser Gud som fader både till Jesus Kristus och till de kristna som brevet riktar sig till (Michales 1988 : lxvii). Gud är den som kommer att döma såväl troende som icke troende (1 pet 1:17, 2:23, 4:5) och detta faktum påverkar tillbedjan för de kristna, men också hur de ska bemöta de som är icketroende (Michales 1988 : lxvii). Det finns ingen anledning att vara hämndlysten för de kristna då Gud kommer vara den som tar hämnd eller skipar rättvisa i domen (Michales 1988 : lxvii). Brevet riktar sig som sagt till hedningar som lärt känna Gud (se Tillkomst plats & Adressater) genom Jesus (1 pet 1:21) vilket ger ett fokus på Gud som far för hedningarna (Michales 1988 : lxviii). Kristus Jesus bär på en paradox i första Petrusbrevet. Han är närvarande hos de kristna samtidigt som han inte är synlig, men vid domen kommer han att uppenbaras för dem (Michales 1988 : lxix). De kristna kan följa Jesu väg för att gå från lidande till seger och på så sätt är Jesus närvarande hos dem i nuet (Michales 1988 : lxix). Temat med en Kristus som nu är dold men som ska bli uppenbarad har 1 Petrus gemensamt med Judiska apokalyptiska skrifter och har också viss relation till 2 Thess (Michales 1988 : lxix). Templet i Jerusalem, som förstörs år 70, är inte synligt men finns där och kommer att uppenbaras igen (Michales 1988 : lxix). Skillnad mellan de judiska skrifterna och första Petrus brevet blir att det i 1 Petrus är Jesus från Nasaret som kommer att uppenbaras medan judisk apokalyptik menar att det är Messias som kommer uppenbaras (Michales 1988 : lxx). Föreställningen om Jesus i 1 Petrusbrevet är att Jesus led, dog, återuppstod och togs upp till himmelen (1 pet 3:18-22) (Michales 1988 : lxx). När vi relaterar detta förlopp för Jesus till frälsningen så har den kristne samma väg som Kristus att vandra, från lidande, till död, till återuppståndelse, till himmelen (1 pet 2:21) (Michales 1988 : lxx). Kristus lider för adressaterna för att statuera ett exempel som ska efterföljas (Michales 1988 : lxx). Jesus blir också offerlammet som friköpt folket enligt 1 pet 1:18. Synden bärs fram till korset och lämnas där (Michales 1988 : lxx). Frälsningen innebär att man skiljer sig från synden för att kunna göra det som är det rätta i 1 pet 4:1 (Michales 1988 : lxx). 8

9 Diskussion Jag vill ställa denna framställning av första Petrusbrevet i relation till Gerd Theissens bok the religion of the eraliest churtches (1999). Där presenteras en teori om att teologi skapas utifrån kriser i den tidiga kyrkan (Theissen 1999 : s ). Denna teori stämmer väl in på första Petrusbrevet. Brevet svarar mot problemet med lidandet och presenterar teologi som vill ge adressaterna stöd för att kunna stå ut. Dock kan teorin kritiseras i relation till första Petrusbrevet då det innehåller mycket av teologi som redan finns hos Paulus, synoptikertradtionen, judisk apokalyptik osv. Första Petrusbrevet skapar inte så mycket ny teologi för att lösa krisen med lidandet utan snare handlar det om att vinkla, lyfta fram och skarva på redan existerande teologi för att lösa en kris. Brevet svarar på sätt och vis på hur adressaterna ska möta motståndare, men här handlar det inte om en annan kristen riktning utan de yttre påtryckningarna som finns mot kristna under denna tid. Dock skapas maktperspektiv där exempelvis kvinnan ska underordna sig för att minska lidande, samt att de kristna ska finna sig i en slags underordning i förhållande till övermakten. Detta som en överlevnadstaktik för de kristna i diasporan. Brevet kartlägger ytterligare komplexiteten i den tidiga kyrkan för alla de grupper som kristendomen riktar sig till och brevet visar också församlingar som på något sätt står under Petrustraditionen. Detta är också det som orsakat den exegetiska forskningen på första Petrusbrevet mest problematik. De stora frågorna är från vilken tradition brevet egentligen kommer, vem är avsändaren och hur har redaktionen gått till? 9

10 Bibliografi Bibel 2000: texterna: Gamla testamentet, Tillägg till Gamla testamentet - de apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna, Nya testamentet : Bibelkommissionens översättning 1999 / [träsnittsvinjetter: Kristina Anshelm] Stockholm: Verbum Elliott, John Hall (2000). Vol. 37b, 1 Peter: a new translation with introduction and commentary. The anchor bible. New York: Doubleday Horrell, David G. (2008). 1 Peter (New Testament Guides). Continuum International Publishing Group Ltd Kelly, John Norman Davidson (1969). Vol. XVII, A commentary on the epistles of Peter and of Jude. Black's New Testament commentaries. London: Black Michaels, J. Ramsey (red.) (1988). Vol. 49, 1 Peter. Word biblical commentary. Waco, Tex.: Word Books Theissen, Gerd (1999). The religion of the earliest churches creating a symbolic world. Minneapolis, MN: Fortress Press 10

Tolkningsövning över helt brev: Galaterbrevet

Tolkningsövning över helt brev: Galaterbrevet Tolkningsövning över helt brev: Galaterbrevet Tillkomstsituation Författare Att Paulus skulle vara författaren står för oss klart. Jämför vi Galaterbrevet med andra Paulusbrev ser vi att det har samma

Läs mer

Fördjupnings- PM om Höga visan och dess eventuella kristologi?

Fördjupnings- PM om Höga visan och dess eventuella kristologi? Fördjupnings- PM om Höga visan och dess eventuella kristologi? Frågeställning I detta fördjupnings-pm kommer jag analysera och diskutera följande frågeställning: Kan en kristologisk utläggning av Höga

Läs mer

Synoptikerna. Evangelierna i översikt av Micael Nilsson

Synoptikerna. Evangelierna i översikt av Micael Nilsson Synoptikerna De fyra evangelierna är absolut den viktigaste delen av vår Bibel. De fyra evangelierna är de fyra viktigaste böckerna i hela världslitteraturen. Kunskap är viktig. Ibland livsviktig, men

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna. Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed

Läs mer

JUDAS BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4

JUDAS BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 JUDAS BREV INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2013 BAKGRUND (Lars Mörling 2013) Författare: Judas var bror till den Jakob som skrev Jakobs brev och som var ledare

Läs mer

Tolkningsövning Romarbrevet 13:1 7. Överheten i Guds tjänst

Tolkningsövning Romarbrevet 13:1 7. Överheten i Guds tjänst Tolkningsövning Romarbrevet 13:1 7 Texten Överheten i Guds tjänst 1Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns

Läs mer

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan 2017 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om boken Enligt traditionen del 2 av ett tvådelat verk, där Lukasevangeliet är del 1. Tillsammans utgör de 27,5% av NT, mer

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De

Läs mer

1. Skapad till Guds avbild

1. Skapad till Guds avbild Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Tolknings övning Markusevangeliet 2:18-22. Bröllopsgästerna fastar inte

Tolknings övning Markusevangeliet 2:18-22. Bröllopsgästerna fastar inte Tolknings övning Markusevangeliet 2:18-22 Texten Bröllopsgästerna fastar inte 18Johannes lärjungar och fariséerna fastade. Då kom några och frågade honom: Varför fastar Johannes lärjungar och fariséernas,

Läs mer

Dina första steg på trons väg

Dina första steg på trons väg Dina första steg på trons väg En liten hjälp för dig som precis har tagit emot Jesus och blivit frälst! Av Christer Åberg Inledning Till att börja med vill jag gratulera dig över att du har tagit emot

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Petrus första brev, är ett brev till oss, och jag hoppas kunna göra det tydligt under kvällen.

Petrus första brev, är ett brev till oss, och jag hoppas kunna göra det tydligt under kvällen. Ett brev till oss - Introduktion till Första Petrusbrevet Från Petrus, Jesu Kristi apostel, till de utvalda som lever kringspridda som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadocien, Asien och Bitynien. Ni

Läs mer

TRE BIBELSTUDIEMETODER

TRE BIBELSTUDIEMETODER TRE BIBELSTUDIEMETODER BIBELBÖCKER TEMAN BIOGRAFIER HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2011 BOKSTUDIUM Många kristna läser bara Bibeln som en andaktsbok för att hitta en vers eller en tanke som ska bära en genom

Läs mer

En gång död alltid död. Eller?

En gång död alltid död. Eller? En gång död alltid död. Eller? En predikan kring historiska belägg för Jesus uppståndelse Ola Wingbrant 2014-05-11 Inledning Förra gudstjänsten behandlade vi lite kring frågan "Varför ska jag tro det som

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

LYFTA BIBELN. Därför behövs ett BIBELLYFT! Så välkommen till en spännande höst då LIVET står i centrum

LYFTA BIBELN. Därför behövs ett BIBELLYFT! Så välkommen till en spännande höst då LIVET står i centrum 1 Bibellyftet! Så har vi valt att kalla vårens tema i Bankeryds Missionsförsamling. Hela den här terminen vill vi på ett särskilt sätt LYFTA BIBELN. Vadå lyfta bibeln, kanske du undrar? Jo, vi tror att

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN! Vid år 0 var Kanaans land/israel/palestina under romerskt styre. Romerska lagar Judarna förtrycktes Höga skatter MARIA OCH JOSEF Maria

Läs mer

Evangelium enligt Matteus Frank Lorentzon lorentzon.info. Matteus

Evangelium enligt Matteus Frank Lorentzon lorentzon.info. Matteus Evangelium enligt Matteus 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Matteus Anonymt; att det är skrivet av lärjungen Matteus (se Matt 9:9ff) är en tradition från 100-talet. Skrivet mellan 50 och 90 (flest

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 2 e trefaldighet Psalmer: L174, L145, L199, L185, L178, 199 Texter: 5 Mos 7:6-9, Rom 8:28-30, Joh 1:35-49 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 35 Nästa dag stod

Läs mer

Evangelium enligt Markus Frank Lorentzon lorentzon.info. Evangelium

Evangelium enligt Markus Frank Lorentzon lorentzon.info. Evangelium Evangelium enligt Markus 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Evangelium Evangelium betyder "glädjebudskap", "goda nyheter" Vi har inte EN utan MÅNGA evangelieböcker men de handlar om SAMMA glädjebudskap,

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Bibeltexter till predikan

Bibeltexter till predikan Bibeltexter till predikan 2016 03 13 Apg 2:38 Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. Rom 6:6 Vi vet

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 2 e Trettondedagen Psalmer: 236, L705 (Ps89), 246, 437, L724, 259 Texter: Jes 55:1-4, Upp 22:16-17, Joh 4:5-26 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Låt oss be!

Läs mer

Bön och bibelläsning 22 februari 30 april Galaterbrevet & Efesierbrevet

Bön och bibelläsning 22 februari 30 april Galaterbrevet & Efesierbrevet Bön och bibelläsning 22 februari 30 april 2017 Galaterbrevet & Efesierbrevet 1 Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Bestämd tidpunkt och plats. Många har svårt att få till bibelläsningen,

Läs mer

Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011

Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011 Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011 Författare: Jakob, Guds och Herren Jesu Kristi tjänare (Jak 1:1) 1. Enligt traditionen är författaren Jakob, Herrens bror (Gal 1:18-19). Paulus skriver om sitt besök

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Brevlitteraturen. Breven i översikt av Micael Nilsson

Brevlitteraturen. Breven i översikt av Micael Nilsson Brevlitteraturen Nya Testamentet innehåller 27 böcker. Av dessa 27 böcker är inte mindre än 21 brev! Nya Testamentet skiljer sig från de flesta andra religioners heliga skrifter också på detta sätt. Det

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Bön och bibelläsning 10 oktober februari Matteus Glädjebudskap

Bön och bibelläsning 10 oktober februari Matteus Glädjebudskap Bön och bibelläsning 10 oktober 2016-21 februari 2017 Matteus Glädjebudskap 1 Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Bestämd tidpunkt och plats. Många har svårt att få till bibelläsningen,

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Kristendomen. Mikael C. Svensson Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

NTs historiska böcker

NTs historiska böcker NTs historiska böcker s. 1 Matteus evangelium s. 3 Markus evangelium s. 4 Lukas evangelium s. 6 Johannes evangelium s. 8 Apostlagärningarna Matteus evangelium Den utlovade Messias Av Nya testamentets fyra

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015)

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015) JOHANNESBREVEN INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar till 1Joh 5 Sammanfattning av 1Joh 10 Bakgrund till 2Joh och 3Joh 11 Löpande kommentar till 2Joh 12 Löpande kommentar till 3Joh 13 Husbykyrkan

Läs mer

Femte Påsksöndagen - år A

Femte Påsksöndagen - år A 627 Femte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 98:1-2) Sjung till Herrens ära den nya sången, ty Herren har gjort under. Han har låtit folken få se hans rättfärdighet, halleluja. Inledning Jesus

Läs mer

BIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal

BIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal BIBLIOLOGI Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04 Elim Billdal Innehåll Snabb-fakta om Bibeln Uppenbarelse från Gud "Sola Scriptura" Bibelns inspiration Bibelns eget vittnesbörd Vad hade Jesus för

Läs mer

PETRUS FÖRSTA BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Översikt 4 Petrus som person 5 Löpande kommentar 9 Petrus tumregler 21

PETRUS FÖRSTA BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Översikt 4 Petrus som person 5 Löpande kommentar 9 Petrus tumregler 21 PETRUS FÖRSTA BREV INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Översikt 4 Petrus som person 5 Löpande kommentar 9 Petrus tumregler 21 Husbykyrkan Lars Mörling 2013 PETRUS FÖRSTA BREV - BAKGRUND (Lars Mörling 2013) Författare:

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Den Gud som heter Jag är. "Gud är inget namn, Gud är en artbeteckning" sa biskop Lennart Koskinen i en predikan en gång. En gud, flera gudar.

Den Gud som heter Jag är. Gud är inget namn, Gud är en artbeteckning sa biskop Lennart Koskinen i en predikan en gång. En gud, flera gudar. Den Gud som heter Jag är "Gud är inget namn, Gud är en artbeteckning" sa biskop Lennart Koskinen i en predikan en gång. En gud, flera gudar. Men Bibelns Gud har ett namn. I Gamla Testamentets hebreiska

Läs mer

PETRUS ANDRA BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 Reflektioner 11

PETRUS ANDRA BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 Reflektioner 11 PETRUS ANDRA BREV INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 Reflektioner 11 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 PETRUS ANDRA BREV (Lars Mörling 2013, reviderad 2015) BAKGRUND Författare: Aposteln Petrus

Läs mer

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Tolkningsövning 1 Mosebok 18:16-33

Tolkningsövning 1 Mosebok 18:16-33 1 Mosebok 18:16-33 Texten Abraham ber för Sodom 16Männen bröt upp och såg nu ner över Sodom. Abraham följde dem ett stycke på väg. 17Herren tänkte: Varför skulle jag dölja för Abraham vad jag ämnar göra?

Läs mer

Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat än Jesus Kristus... 1 Kor. 2:2

Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat än Jesus Kristus... 1 Kor. 2:2 MED JESUS I CENTRUM Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat än Jesus Kristus... 1 Kor. 2:2 Utan Jesus Kristus finns ingen kristen tro! Påståendet kan låta självklart och onödigt

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Evangelium enligt Lukas

Evangelium enligt Lukas Evangelium enligt Lukas 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Från Wikipedia 2 Om boken Enligt traditionen del 1 av ett tvådelat verk, där Apostlagärningarna är del 2. Tillsammans utgör de 27,5% av NT,

Läs mer

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria Predikan Tältmöte på Heljarödsgården, 2014 Vi ska idag fortsätta med vårt fokus på den

Läs mer

Jesus och de första kristna. Inledning till Nya testamentet

Jesus och de första kristna. Inledning till Nya testamentet Jesus och de första kristna. Inledning till Nya testamentet FÖRORD 15 OM FÖRFATTARNA 17 VEM SKREV VAD? 19 1. INBJUDAN TILL STUDIET AV NYA TESTAMENTET 23 1.1 Här börjar det 23 1.1.1 Nya testamentet och

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014 Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping Andra söndagen i jultiden 2014 I dag vill jag predika om rättfärdiggörelsen och försöka förklara hur vi kan uppnå den. Paulus

Läs mer

PREDIKAN. Människor trängs omkring Jesus och kanske stiger han i en båt för att bättre kunna ses och höras av dem alla.

PREDIKAN. Människor trängs omkring Jesus och kanske stiger han i en båt för att bättre kunna ses och höras av dem alla. PREDIKAN Apostladagen (5:e söndagen efter Trefaldighet) 20 juli 2014 i S:t Mikaels kyrka, Ängelholm 3:e årgångens texter Jeremia 1:4-10 Romarbrevet 16:1-7 Markusevangeliet 3:7-19 Psaltaren 40:6-12 Idag

Läs mer

De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de

De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de Inledning De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de en förmåga att ständigt bjuda på överraskningar. När det gäller innehållet är de unika. Innehållsmässigt presenterar de

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 160605 2 e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike Från jul till pingst har vi i kyrkoåret påmints om Jesu liv och gärning, hört om hur han bebådades av änglar med orden att en

Läs mer

Om Johannesevangeliet

Om Johannesevangeliet Evangelium enligt Johannes 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om Johannesevangeliet Skiljer sig mycket från övriga, samsynta, evangelier. Skrevs troligen strax efter 90, då de kristna uteslutits ur

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Cro s spoint. Vi sion och m ål

Cro s spoint. Vi sion och m ål Cro s spoint Vi sion och m ål Vi sion och m ål medel att nå m ålet Vi sion Crosspoints vision är att vi, alla som deltar, skall bli utrustade och uppmuntrade att leva som Jesu lärjungar i vårt vardagsliv.

Läs mer

Världens hat Predikan av Jan-Gunnar Wahlén 18 okt 2015

Världens hat Predikan av Jan-Gunnar Wahlén 18 okt 2015 Världens hat Predikan av Jan-Gunnar Wahlén 18 okt 2015 Om världen hatar er, kom då ihåg att den har hatat mig före er. Om ni tillhörde världen skulle världen älska er som sina egna. Men nu tillhör ni inte

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Apostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen

Apostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen Apostlagärningarna Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Inledning 4 Faktaruta: Rom 7 Introduktion 6 Viktig undervisning i Apostlagärningarna 12 1. Visionen 12 Faktaruta: Jerusalem 12 Faktaruta: Antiokia

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

3 söndagen i Advent. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

3 söndagen i Advent. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 3 söndagen i Advent Psalmer: 423, Ps 98 (707), 350, 131, 111 Texter: Mal 4:4-6, 2 Petr 1:19-21, Matt 11:11-19 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 2 Petr 1:19-21

Läs mer

Annika Borg och Martin Lönnebo i samtal. Ledarutbildningen lockar unga Ja till homoäktenskap i kyrkan Julens alla gudstjänster

Annika Borg och Martin Lönnebo i samtal. Ledarutbildningen lockar unga Ja till homoäktenskap i kyrkan Julens alla gudstjänster Ledarutbildningen lockar unga Ja till homoäktenskap i kyrkan Julens alla gudstjänster Annika Borg och Martin Lönnebo i samtal en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 6 december 2009 1 En bok med

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Palmsöndagen Vägen till korset. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Palmsöndagen Vägen till korset. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Palmsöndagen Vägen till korset Psalmer: 141, 702, 708, 711, 446, 717 Texter: Jes 56:6-8, Ef 2:12-16, Matt 21:1-11 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen Ef 2:12-16

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och

Läs mer