INLEDNING TILL. Efterföljare:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående civila rättegångsärendena och brottmålen i riket. Stockholm, Täckningsår: med varierande titlar. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, Täckningsår: 1857/ = N.F., 1-15:1, XV:2-LV. I volym 1 ingår Sammandrag af Justitie-statsministerns underdåniga embetsberättelser för åren 1830 till och med 1856, under fortgående jemförelse med den underdåniga berättelsen för åren 1857 och Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S Tab Vid de allmänna underrätterna slutligt handlagda tvistemål och brottmål S Tab För brott dömda i första instans efter brottets art Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående civila rättegångs-ärendena och brottmålen i riket, år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), urn:nbn:se:scb-b0-b0-4301

3 JUSTITIE-STATS-MINISTERNS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE TILL KONGL. MAJ:T ANGÅENDE CIVILA RÄTTEGÅNGS-ÄRENDENA OCH BROTTMÅLEN I RIKET, ÅR STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 I likhet med de tvenne sednasl afgifna, innefattar närvarande Berättelse angående Civila Rältegungsärentleiw och Brottmålen i Riket tre hufvudafdelningar: den första redovisande för Civila Mål och Ärenden i allmänhet, den andra för Brottmål, den tredje för de pä Justitie-Revisions-Expeditionens underdåniga föredragning beroende Mål och Ärenden; hvartill komina, såsom Bihang, de vanliga uppgifterne angående Fångar, verkställda Dödsstraff och af Domkapitlen utfärdade skiljobref. I. Afdelningen för Civila Mål. Antalet af de vid Domstolar och Verkställande Embetsmyndigheter i Riket år anhängiga Civila Mål och Ärenden har utsnort 373,197, nemligen: I. CIVILA MAL. Tab. I under året inkomna: Hvaraf blifvit: Balanccn af oafgjorda mål var, med 1336 må!, vid årets slut större, än vid dess början.

6 IV Af alla under året anhängiga Civila ärenden hafva tillhört: A) Underdomstolarne A landet 97,167; nemligeu: Häradsrättmie 89,317, Ägodehiin»siätlerne 1,836, Grufve- och Bergstingsrätterne'770, Lagmansrätterne 5,244. B) Städernes Underdomstolar 20,105; nemligen: Kämnersrätterue 5,084, Råilstufvuriitterne 13,655, Poliskamrarne 1,241, Nedre Borgrätten 101, Akademiska Konsistorierne 24. C) Öfverrätterne 12,812; nemligen: HofräUerne 10,062, Öfre Borgrätten 31, Kammarrätten 2,719. Följaktligen alla Domstolar tillsammanstagne: 130,084. D) Verkställande Myndigheter 243,113; nemligen Öfverståthållare-Embetets Kansli och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länen 242,988, samt Riksmarskalks-Embetet 125 mäl. Följande schematiska uppställning visar närmare förhållandet med de vid hvarje särskilt slag af Domstolar år 1843 inkomna, förlikta, afgjorda och uppskjutna mål. A. Underdomstolarne å landet. a. Häradsrätterne. Häradsrätterne. Tab. II. Under året till slut hragta: *) De vid Fläradsinlterne år 1843 anliängiga målen hafva mellan de 3:ne Hofiätternes juiisdil tioner varit fördelta pa följitnde sitt:

7 Utaf de till är 1844 uppskjutna mål inkommo år 1843: 9,158, år 1842: 1,338, år 1841: 244, år 1840: 4, år 1839: 1 och år 1838: 1 mål. Uppgift i detta hänseende saknas angående 187 uppskjutna mål. Emot Häradsrätternes utslag hafva under året blifvit erlagde 4,708 vad. b. Ägodelningsrätterne. V Ägodelningsrätterne. Tab. II. Under året hafva blifvit: c. Grufve- och Bergstingsrätterne. Grufve- och Bergstingsrätteme. Tab. III. Under året till slut bragta: Af sistnämnda uppskjutna mål inkommo år 1843: 83, år 1842: 25, år 1841: 6 mål. Från Bergsiätterne uro, under året, till Hofrätt vädjade 14 mål. d. Lagmansrätterne. Under året inkomna: Lagmansrätterne. Tab. IV. Under året hafva blifvit: Under Hofrätt äro från Lagmansrätterne vädjade 1179 mål.

8 Poliskamrarne. Tab. V. VI Under året anhängiggjorda: B. Underdomstolarne i städerne. a. Poliskamrarne. Under året hafva blifvit: Kämnersrätterne. Tab. VI. Under året tillkomna: b. Kämnersrätterne. Under året till slut bragta: Af de lill år 1844 uppskjutna inkommo år 1843: 290, år 1842: 52, år 1841: 16, år 1840: K), år 1839: 5, samt år 1838: 2 mål. Uti 629 mål har vad blifvit erlaodt. Rådstufvurätterne. Tab. VII. Under Aret anhängiggjorda: c. Rådstufvurätterne.

9 VII Under året till slut bragta: Utaf de Ull år 1844 uppskjutna hafva inkommit år 1843: 1,033, år 1842: 135, är 1841: 33, år 1840: 6, år 1839: 1, åren , tillsammans: 8 mål. Till Hofrält äro vädjade 451 mål. d. Nedre Borgrätten. Under året tillkomna: Nedre Borgrätten. Tab. VIII. Deraf, under åvet, blifvit: Alla de till år 1844 uppskjutna mål hafva under år 1843 till Nedre Borgrätten inkommit. Vad har icke uti något mål ägt rum. e. Akademiska Konsistorierne. Under året inkomna: Akademiska Konsistorierne. Tab. IX. Under året till slut bragla: Det till år 1844 uppskjutna mål inkom år Något vad har hvarken från Nedre eller Öfre Konsistorierna blifvit erlagdt.

10 Hofrätterne. Tab. X. VIII C. Öfverrätterne. a. Hofrätterne. Alla vid Hofrätterne förekomna mål och ärenden. Konkurs-, boskillnads- och urarfvamål. a) Vädjade. b) Instämda. Årsproklamata. Tvistemål i allmänhet. a) Vädjade. b) Instämda. Fiskaliska

11 IX Fiskaliska aktioner. Lottade skriftvexlingar. Utan kommunikation afgjorda besvär. Kongl. bref och remisser. Andra af Hofrätterne handlagda ärenden. b. Öfre Borgrätten. Öfre Borgrätten. Tab. X. Justitie-Stats-Ministerns Berättelse år

12 X Kammarrätten. Tab. X. c. Kammarrätten. Antalet af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref och utslag, som år 1843 till Kammarrätten ankommit och blifvit till verkställighet befordrade, har utgjort 218. I följd af Kammarrättens åtgärder hafva uti Kronans kassor under året influtit 37,181 R:dr 38 sk. 4 r:st. Banko; hvarförutan 24,081 R:dr 32 sk. 11 r:st. blifvit från Öfver-Ståthållare-Embetets Kanslis Deposilionsräkning öfverflyttade till Stats-Kontoret. Antalet af tvistemål under de 10 sista åren. Tab. XI. Antalet af alla till Domstolarne instämda tvistemål liar under sista decennium (åren ) Konkurs-, boskillnads- och urarfvamålen hafva under samma tid till antalet varit: Skuldfordringsmålen : Andra tvistemål: Således hafva icke blott civila rättegångsmålen öfverhufvud, utan ock de särskilts slagen deraf konkurs-, boskillnads- och urafvamål, samt skuldfordringsmål, och andra tvistemål betraktade hvar för sig,

13 XI under berörda decennium varit i aftagande. Antalet instämda sådana mål är, af hvarje slag, mindre år 1843, än det ofvan uppgima medium för de sista 5 åren. Det utgör, år 1843, af konkursmål 1,290, af skuldfordiingsmål , af andra tvistemål 29,184. Med afseende å olika slag af Domstolar förete sig följande förhållanden: Medeltalet af alla instämda mål har utgjort vid Alla instämda civila mål. Konkurs-, boskillnads- och urarfvamål. Skuldfordringsmål. Tvistemål i allmänhet. De instämda rättegångsmålens antal har följaktligen under ifrågavarande decennium på det hela förminskats vid Häradsrätternej Bergsdomstolarne, Rådstufvurätterne och Nedre Borgrätten, men ökats vid Kämnersrätterne 3 Akademiska Konsistorierne och Hofrätterne samt, i betydlig mån, vid Agodelningsrätterne. Konkursmålen hafva vid Rädstufvurätterne märkeligen aftagit, men vid Härads- och Hofrätterne ökats. Skuldfordringsmålen hafva, vid domstolarne, allmänneligen minskats. Endast vid Kämnersrätterne har deras antal under sednare qvinqvennium, med öfver liufvud 100 mål årligen, öfverstigit medeltalet för de 5 nästförutgångna åren. Öfriga Tvistemålen hafva vid Hofrätterne och Agodelningsråtterne lillvuxit; men vid såväl Härads- och Bergsrätterne, som vid Kåmners- och Rädstufvurätter varit i aftagaude. decennium. Vid Kammarrätten är medeltalet af instämda mål lika under förra och sednare hälften af sista Tecknet * i tabellerne utmärker, att fullständig uppgift saknas.

14 Gäldenärernes antal och stånd uti instämda konkurs- och skuldfordringsmålen, år Tab. XII. XII Gäldenärernes antal och ständ uti de till Domstolarne år 1843 instämda Konkurs- och Skuldfordringsmål hafva varit: uti Konkursmålen vid uti Skuldfordringsmålen vid Kongl. Maj:ts Befallningshafvande. Tab. XIII. i Länen hafva under år 1843 varit anhängiga civila mål och ärenden: under året inkomna: Deraf blifvit: Vid Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli i Stockholm och hos Eders Kongl. Maj.ts Befallningshafvande Utsökningsmål, år 1843 Tab. XIII & XIV. Till Riks-Marskalks-Embetet hafva år 1843 inkommit 125 Utsökningsmål, af hvilka blifvit afgjurda eller afskrifna 113 samt till år 1844 uppskjutna 12. Af Eders Kongl. Maj:ts Befallniugshafvande i Länen äro, år 1843, afgjorda 63,146 särskilta utsökningsmål, hvaribland emot

15 XIII Beloppet af det utsökta har för Ridderskapet och Adeln varit mindre, men för öfriga Ståndsklasserne större, än år ,119 utsökningsmål äro afgjorda genom slutliga utslag och 20,027 genom vilkorliga utmätningsresolutioner. Under de sistförflutna 8 åren hafva af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länen blifvit Utsökningsmål under afgjorda 482,175 utsökningsmål, eller i medeltal årligen 60,272 mål. de sista 8 åren. Utsökta beloppet har i samtliga dessa mål utgjort 30,536,042, eller i årligt medeltal 3,817,005 Tab. XV. R:dr Banko. II. Afdelningen för Brottmål. II. BROTTMÅL. Under loppet af år 1843 liafva utslag meddelats öfver 37,012 vid domstolarne och poliskamrarne i Riket augifna brott och förseelser, för hvilka varit anklagade 37,492 personer, hvarutaf 32,756 män och 4,736 qvinnor. 27,040 män och 3,916 qvinnor, eller tillsammans 30,956 personer hafva, för 31,071 särskilta lagöfverträdelser, blifvit under året sakfällde. Bland öfrige anklagade hafva blifvit under framtiden ställde 43 (38 män, 5 qvinnor), ansedde ej hunna åt saken fällas 841 (687 män, 154 qvinnor), samt befriade 5,652 (4,991 män, 661 qvinnor). Summan af augifna brott är något mindre, men. summorna af anklagade och sakfällde personer något större, än år Skillnaden utgör för augifna brott och anklagade personer icke fullt 1 procent samt för summan af sakfällde något mer ån 3 procent. Augifna brott emot person hafva varit 11,612, angifna brott emot äganderätt 5,528 samt åtalade öfverträdelser af politi-, ekonomi- och särskilta disciplinär-stadganden 19,872. Alla dessa summor undersliga dem för år Utaf brott emot person hafva, såsom vanligt, oftast förekommit ej urbota slagsmål, (utan fridsbrott 2,883, hvarigenom allmän frid brutits 1,629), sabbatsbrott (1,537), oqvädinsord i allmänhet (1,049), lägersmål (1,008), oljud på allmänna platser (693) samt svordom (644), hvilkas sammanräknade antal utgör af alla angifna brott emot person 86,1 procent. Tjufnadsbrotten äro de talrikaste bland brott emot äganderätt. Deras antal, som år 1842 stigit till 4,346, har år 1843 åter nedgått till 3,812. Närmast dessa komma, likasom de förra åren, förfalskningsbrott (279), handel med misstänkt person (209), äfventyrligt spel (191), fönsters inslående (207), sa.mt sjelfpantning (169). Tjufnadsbrotten utgöra för sig 68,9 procent (år 1842: 71,5 procent) och tillsammans med förfalskningsbrotten 74,0 procent (år 1842: 76,2 procent), af alla angifna brott emot äganderätt. 1) Störst i Skaraborgs, dernsst i Malmohus och Westmanlands Län. 2) Störst i Malmöhus, derefter i Calmare och Östergötlands Län. 3) Störst i Malmöhus, derefter i Christianstads och Calmare Län. 4) Störst i Malmöhus, samt derefter i Calmare, Blekinge och Christianstads Län. Antalet af brott och förseelser samt af anklagade och dömde personer. Tab. XVI. Brott emot person och aganderätt, efter arten af brott. Tab. XVII.

16 Anklagade, Befriade, Ej åt saken fällde, Under framtiden ställde och Sakfällde. Brott emot person och äganderätt vid underdomstolarne i hvarje Län. Tab. XVIII. XIV Af alla för brott anklagade hafva, så vidt af inkomna uppgifter kunnat slutas, varit tilltalade: för brott emot person 13,357 (67 procent), samt för brott emot äganderätt 6,524 (33 procent). Proportionen var år 1842: 66 och 34 procent: år 1841: 68 och 32 procent. Af de för brott emot person och äganderätt, anklagade hafva blifvit befriade 2,324 (13,i procent), förklarade ej kunna åt saken fällas 841 (4,8 procent), under framtiden ställde 43 (0,2 procent), sakfällde 14,495 (81,9 procent). Bland de särskilt för brott emot person anklagade, äro befriade 1,562 (11,7 procent), ansedde ej kunna åt saken fällas 309 (2,3 procent), under framtiden ställde 24 (0,1 procent), sakfällde 11,462 (85,9 procent. Utaf de särskilt för brott emot äganderätt anklagade äro befriade 926 (14,2 procent), ej åt saken fällde 633 (9,7 procent), under framliden ställde 21 (0,3 procent), sakfällde 4,944 (75,8 procent). Förhållandet emellan angifna brott emot person och emot äganderätt vid underdomstolarne och poliskamrarne uli Stockholms Stad samt hvarje särskilt Län har, under de 3 åren , varit, som följer:

17 Öfverrätterne hafva år 1843 afdömt derstädes omedelbart angifna 50 (70,4 procent) brott emot person, och 21 (29,6 procent) brott emot äganderätt. Bland de för dessa brott anklagade, 36 män och 7 qvinnor, äro vordne befriade 8 män och 3 qvinnor, förklarad ej kunna åt saken fällas 1 man, samt sakfällde 27 män och 4 qvinnor. För brott emot person och ägande rätt hafva varit anklagade 15,211 (85,8 procent) män och 2,499 (14,2 procent) qvinnor, samt särskilt för brott emot person 88,5 procent män, 11,5 procent qvinnor, och särskilt för brott emot ägande rätt 82,5 procent män, 17,5 procent qvinnor. För brott emot 16 kap. Missgernings-Balken, fbrgöming genom förgift, dråp å föräldrar, maka eller barn, och äktenskapsbrott hafva flere qvinnor, än män, varit anklagade. Deremot hafva, likasom år 1842, endast män varit tilltalade för: smädelse emot Gud; gäckeri med gudstjensten, Guds ord och sakramenten; kyrkotjufnad; stöld ur bref; m. fl. Efter åtal för brott emot person och äganderätt äro befriade 2,053 män och 274 qvinnor, förklarade ej hafva kunnat sakfällas 687 män och 154 qvinnor, under framtiden ställde 38 män och 5 qvinnor, sakfällde 12,433 män och 2,066 qvinnor. Med särskilt afseende å brotten emot person äro befriade 1,435 män, 127 qvinnor; ej åt saken fällde 275 män, 34 qvinnor; under framtiden ställde 19 män, 5 qvinnor; sakfällde 10,099 män, 1,363 qvinnor. Med afseende särskilt å brott emot äganderätt äro befriade 761 män, 165 qvinnor; ej åt saken fällde 503 män, 130 qvinnor; under framtiden ställde 20 män, 1 qviuna; sakfällde 4,098 män, 846 qvinnor. Uti Westmanlands, Stora Kopparbergs, Jemllands, Westerbottens, Göteborgs och Bohus samt Hallands Län utgör de anklagade qvinnornas antal icke fullt en tiondedel, men i Gottlands och Malmöhus Län mer än en femtedel af alla anklagade. Vid domstol å landet hafva varit anklagade 85,4 procent män, 14,6 procent qvinnor; vid stadsdomstol 86,5 procent män, 13,5 procent qvinnor. För svårare, i allmänhet urbota, brott hafva blifvit år 1843 sakfällde 4,922 särskilta personer, (3,931 män, 991 qvinnor), derutaf vid domstol å landet 2,962 (60,i procent) och vid stads-domstol 1,960 (39,9 procent); särskilt för brott emot person 1,027 (20,2 procent) samt för brott emot äganderätt 4,057 (79,9 procent). Bland samtlige för nyssberörde gröfre brott sakfällde hafva varit män 79,8 procent, qvinnor 20,2 procent; bland de för sådane brott å landet sakfällde: män 82,2 procent, qvinnor 17,8 procent; bland de i städerne sakfällde: män 76,3 procent, qvinnor 23,7 procent; utaf de för slika brott emot person sakfällde: män 81,4 procent, qvinnor 18,6 procent; samt af de för dylika brott emot äganderätt sakfällde: 80,3 procent män och 19,7 procent qvinnor. Förhållandet med desse sakfälldes ålder och flere Iefnadsomständigheter synes af motstående tabell. XV Hos Öfverrätterne omedelbart angifna brott och tilltalade personer. Tab. XVI & XIX. De anklagades m. m. kön Tab. XX. Tab. XXI. De för svårare, i allmänhet urbota, brott sakfäldes ålder m. m. Tab. XXII XXXIII.

18 XVI Domsto-

19 Domstolarne och poliskamrarne hafva, såsom ofyan berördt är, år 1843 utlåtit sig öfver 19,872 Politi-, ekonomi- och derstades åtalade öfverträdelser af politi-, ekonomi- och särskilta disciplinär-stadgandeu, och personer ringare disciplinärförseelser. hafva för 16,370 sådana förseelser blifvit till ansvar fällde. Tab. XXXIV. Öfverträdelser af förordningen emot fylleri och dryckenskap hafva förekommit till ett antal af 4,531, öfverträdelser af förordningen emot bränvins bränning och försäljning 3,008, af förordningen om skogarne i riket 1,773, af förfaltningarne rörande vägunderhåll och fröskattning 1,082, af seglationsordningen och tullförfattningarne 650, försvarslöst folks obehöriga hysande 559, o. s. v. De fleste till denna klass hörande lagöfverträdelser hafva varit åtalade i Stockholm, hvarest deras Tab. XXXV. antal uppgått till 5,194. Närmast härintill kommer Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Östergötlands och Skaraborgs Län, hvardera med mer än 1,000 åtalade sådana öfverträdelser. 21,369 personer hafva för förseelser af denna art varit tilltalade, samt deribland 19,064 (89,2 procent) män och 2,305 (10,8 procent) qvinnor. Vid domstol å landet hafva sålunda tilltalats 11,054 (93,8 procent) män och 733 (6,2 procent) qvinnor; vid stadsdomstol 7,992 (83,5 procent) män och 1,572 (16,5 procent) qvinnor; vid öfverrätlerne 18 män. Nedanstående tabell visar antalet af de vid hvarje särskilt slag af domstolar år 1843 afdömda Brott och förseelser brott och förseelser samt af derföre anklagade och dömde personer *). samt anklagade och dömde personer vid hvarje domstol. Tab. XXXVI XLIV. XVII *) De vid Justitie-Stats-Ministerns embetsberättelse för åren 1841 och 1842 fogade tabeller med uppgift angående icke blott antalet, utan ock beskaffenheten af de vid hvarje domstol i riket förekomna brott och förseelser samt å antalet af derstädes för hvarje slag af brott anklagade och dömde personer, hafva, i anseende till den betydliga kostnaden för deras tryckning, icke blifvit för år 1843 till tryck befordrade. För den som önskar att af berörde tabeller för sistnämnde år taga kännedom, finnas desamma uti Justitie-Stats-Eipediiionen alt tillgå. Justitie Stats-Ministerns Berättelse år

20 XVIII De gröfsta brottens motiv. Beträffande de gröfre brottens motiv är uppgifvet följande: Mord. 6 brott, begångna af 9 män och 1 qvinna. 1 af hämndbegär, uppväckt under inflytelse af starka drycker. 1, i förening med röfveri, hvartill förutgånget omåttligt förtärande af bränvin gifvit anledning. 1 i ändamål att förekomma upptäckt af förut begånget mord. 1 af begär att åtkomma penningar. 2 af okända motiv. Förgörning genom förgift. 3 fullbordade brott, begångna af 3 qvinnor. 1, af en Bondhustru, å hennes ålderstigna svärmoder, för att undgå utgifvande af det årliga underhåll, den sednare sig betingat. 2, af ogifta Tjensleqvinnor, å deras i lönskaläge aflade barn, af misströstan att kunna dem försörja. Till ett, af en man verkstäldt, försök till förgiftning är motiv ej uppgifvet. Dräp med vilja å egne föräldrar, maka eller barn. 6 brott, begångna af 2 män och 4 qvtrmor. 1, af en Rolebålsmans hustru, hvilken med sin man deltagit i mord å hennes fader. 1 af en Bondhustru, som, känd för en dålig vandel och lefvande skiijd från sin mau, genast vid födseln förqvaft ett sitt i hordom aflade barn, efter uppgift, af bekymmer för barnets utkomst. 1 af en Bonde, å sin hustru, af hat och svartsjuka. 1 af en Båtsmans hustru å sin man, hvilken varit svagsint och, efter hustruns föregifvande, våldsam emot henne; utan att likväl hvarken ett sådant förhållande eller annat motiv till gemingen kunnat utrönas. 1 af en Handtverksgesäll å sitl oäkta barn, i vrede öfver barnets gråt, hvaraf han, under tillfrisknandet från en iråkad sjukdom, hindrades att njuta någon hvila. 1 utan uppgifvet motiv. Viljadråp å stjuf- eller svärföräldrar m. fl. i 14 kap mom. M.B. nämnda personer. 3 brott, begångna af 3 män. 1, å svärfader, af en Rotebåtsman, af hat och svartsjuka, för det den dräpne skall hafva föröfvat blodskam med sin dotter, dråparens hustru. 1, af en Gardist, å sin broder, i rusigt tillstånd, efter uppkoinmeu ordvexling och missämja, vid fråga om arf efter deras aflidne fader. 1, hvars motiv ej är uppgifvet.- Annat dråp med vilja. 2g brott, begångna af 34 män. I af hämnd öfver förment intrång i dråparens handtering. 1, af en Lappman, af illska och hämndlystnad. 1, af 2:ne personer bland allmogen, under tillfälligtvis uppkommen missämja. 1 af en Dräng, som, utan känd anledning, vid marknad, med en slungad sten så slagit en Toipare, alt döden deraf följt. 1, efter ordvexling, under hemväg från marknad, dervid en Bonde blifvit af en samling kringstrykande personer slagen så illa, att han natten derpå afled. 1 af 3:ne Drängar, i bråd skillnad, under hemväg från en auktion.

21 1 af en Tjenstedräng, som, utan föregången osämja, med en stake tilldelat eu på allmänna vägen anträffad, för honom obekant person ett så svart slag i hufvudet, att denne deraf dött. 1 af en Dagsverkskarl, å sitt syskonebarn, en tolfårig flicka, hvilken han, i en genom omåttlig bränvinsfbrtäring förorsakad yra, ihjälslagit och "på det ohyggligaste sätt sönderstympat". 1 af en f. d. Artillerist, som, i rusigt tillstånd, under ordvexling, ihjälslagit sin husvärd. Genast efter brottets begående greps han af ånger, angaf och lät häkta sig sjelf. 1 af en Korrektionist, dömd för rån och stöld, hvilken såsom skäl till dråpet uppgifvit, att han dervid befann sig i en af starka drycker upphetsad sinnesstämning och befarade blifva af den dräpne igenkänd och upptäckt såsom rånare. 1 i rusigt tillstånd, såsom följd deraf och den dräptes öfverdådiga förfarande, utan att annat motiv dertill kunnat utrönas. 3 utan kändt motiv, men derunder dråparne varit af starka drycker öfverlastade. 2 under gräl, efter öfverdådigt bran vinssupande. 3, i fylleri, af hämndlystnad. 1 af en ung Dräng, begifven på dryckenskap, af hämnd och hat. 1 af en Soldat, orsakadt genom fylleri och lättja. 1 af en Brännmästare, som för försumlighet så slagit en Bränneridräng, att denne blef vansinnig och dog 4 dagar derefter. 1, å en stilla och aktad Brännmästare, af tvenne Drängar, kände för dryckenskap, lättsinne och hämndbegär. 6 utan känd orsak. Dråp af vållande, utan uppsåt att dräpa, 43 brott, begångne af 49 man och 11 qvinnor. 1 af en Jordtorpare och hans hustru, hvilka, ehuru stadde i goda vilkor, låtit mannens egna och hustruns stjufbarn svälta så, att de ofta måst tillgripa svinföda, för att stilla hungern, i följd af h\ilken inedfart ett af barnen, en nära 5 år gammal flicka, i tvinsot, aflidit. 1 af eu Qvinspersou, som tilltalad för mord å sitt 2 år gamla barn, af oäkta säng, men fälld såsom utan uppsåt vållande till barnets död skall hafva vårdslösat det af lörtviflan öfver lägersmannens vägran att med henne ingå äktenskap eller lemna uppfostringsbidrag. i af en Bondhustru, som, af hat, dels med våldsamhet, dels med förknappning af kosthållet, misshandlat ett sitt tjenstehjon så, att dess död derigenom påskyndats. 1 genom hård aga, å en lungsigtig yngling. 1, af en Båtskeppare, genom sträng aga å en Båtsman, som derefter lemnats utan vård. i af en välfrägdad Hemmansåbo, som, efter gräl med en liderlig och vanfrägdad yngling tilldelat honom ett slag med knytnäfven, så att hufvudskålen, hvilken varit ovanligt tunn, deraf spräcktes. 7 genom ovarsamhet med laddad bössa. 4 genom oförsigtighet med arsenik. 2 genom oskickligt förfarande vid barnförlossning. 1 i följd af ovarsamt körande. 3, under bråd skillnad, efter ordvexling. 1 af åtskilliga Hemmansägare och Drängar, hvilka, vid ett bröllop, efter att med bränvin hafva undfägnat en till stället i nyktert tillstånd ankommen Hattmakaregesäll, sedermera, då denne blifvit XIX

22 XX öfverlastad, på hvarjehanda sått misshandlat och slutligen lagt honom utan tillsyn i ett skjul, hvarest han, i följd af nämnde behandling, påföljde nalt afled. 1, vid dansgille, under bråd skillnad, sedan gerningsmannen blifvit af den, hvars död han vållade, på hvarjehanda sätt retad och öfverfallen. 1 af en afskedad Soldat, som af lättsinnigt skämt, så förfarit med en drucken äldre person, att döden inom få timmar följde. 1 i följd deraf, att den aflidne blifvit, i rusigt tillstånd, öfvergifven af sin likaledes öfverlastade stallbroder och lemnad, hjelplös liggande i snön. 2 under ordvexling och haudgeniäng, dervid både dråparen och den dräpne varit rusige. 1 af en man, som i vrede öfver sin hustrus omåttliga begär efter bränvin och vårdslöshet om deras gemensamma hushåll, genom misshandling påskyndat hennes död. 2, Ull hvilka de dräpne, i följd af deras öfverlastade tillstånd, sjelfve hufvudsakligen medverkat. 3 endast genom oförsigtighet. 8 utan uppgifven anledning. Barnamord. 14 brott, begångna af 14 qvinnor. Alla dessa brott hafva, så vidt uppgifvet är, varit föranledde af mödrarnes blygsel och misströstan om utväg till barnens försörjning, hvartill hos en bland de dömde jemväl kommit fruktan för föräldrarnes vrede. Rån. 17 brott, begångne af 25 män. 1 af en permitterad Gardist, att förskaffa sig medel, dem han saknade, för att begifva sig till hembygden. 1 af en Dräng, i ändamål att med en del af de rånade penningarne betala skulder, dem lättsinne vållat honom, samt att med återstoden begifva sig till hufvudstaden, för att roa sig. 1, med sallspord grymhet föröfvadt, å en fattig Torpare, af en Tjenstedräng, för alt åtkomma 2 R:dr 40 sk. Banko, "till niarknadspenningar". t i följd af förment liden oförrätt vid spel om penningar samt begär att återbekomma det förlorade. 1 af en, för stöld förut straffad, Skomakarelärling, som, från barndomen saknande bättre föredömen, till brottet sannolikt blifvit af annan, äldre person, förledd. 1, föranledt af lättja och sysslolöshet samt deraf härflytande behof att for uppehälle åtkomma andras egendom. 1, till hvilket hos ansliftarne endast penningebegär synes hafva varit driffjedern, men hos 2:ne deruti delaktige äfven öfverflödig förtäring af starka drycker medverkat. 1, af en ogift Dräng, i förening med mordförsök, för alt tillfredsställa ett omåttligt begär efter bränviih 1, från en minderårig gosse, begånget i rusigt tillstånd, af en jemväl förändra tjufnader skäligen misstänkt Tjenstedräng. 8 utan annat uppgifvet motiv, än penniugebegär. Röfveri. 2 brott, begångna af 3 män. 1 af en från Liflland öfverkommcn lifegen, hvilken, efter att hafva, under omåttligt bränvinssupande, förstört sin besparda arbetsförtjenst, lagt sig i försåt vid allmänna vägen samt röfvat och mördat en förbifarande person, för att förskaffa sig medel till uppehälle. 2 poströfverier, för att åtkomma penningar.

23 Mordbrand. 8 fullbordade brott, 1 försök dertill; begångna, de förre af 8 män, det sednare af en qvinna. 1 af en Jordtorpare, af hämndgirighet emot sin själasörjare och fordna husbonde, för ett af denne utfärdadt preslbevis, hvarmed den brottslige icke fann sig belåten. 1 af en Dräng, att hämnas förment liden orätt vid liqvid af tjenstehjonslön. 1 af en Dräng, i afsigt att befrämja tjufnad hos sin förra matmoder, af hvilken han förment sig hafva lidit orätt. i af en Dräng, känd för begifvenhet på lättja och fylleri, hvilken i rusigt tillstånd autändt 2:ne ladugårdar, sannolikt af missnöje deröfver att begärda tjeuster blifvit honom vägrade. 1 af ett 8 år gammalt barn, af oäkta säng, som med vilja anlagt skogseld, föregifvande sig dertill hafva blifvit af andra förledd. 3 utan känd orsak. Till mordbrandsförsoket är något motiv icke uppgifvet. Undersökning har vid domstolarne ägt rum, år 1843, angående 181 män och 29 qvinnor, hvilka blifvit ansedde alt genom sjelfmord eller annat groft vållande hafva orsakat sin egen död. Utaf desse hafva varit 3 ståndspersoner, 10 soldater, 10 handtverkare, 28 tjenstehjon, 61 af allmoge å landet samt 104, hvilkas stånd ej är uppgifvet. Bland sjelfmördarne hafva omkommit medelst hängning 40, medelst dränkning 22, medelst intaget förgift 19, förmedelst halsens afskärande 7, medelst skott ur eldgevär 4, medelst strypning 1, medelst hufvudets krossande 1. Genom omåltlig förtäring af starka drycker hafva 23, genom öfverdådig körning 1 tillskyndat si? döden. För 60 bland de genom eget förvållande omkomne är ålder uppgifven. Af desse har 1 varit under 15 år, 5 emellan 15 och 20 år, 8 emellan 20 och 25 år, 8 emellan 25 och 30 år, 3 emellan 30 ooh 35 år, 3 emellan 35 och 40 år, 8 emellan 40 och 45 år, 5 emellan 45 och 50 år, samt 19 utöfver 50 år gamla. Inbillad eller verklig nöd och ekonomiska bekymmer hafva föranledt 30 sjelfmord, olycklig kärlek 10, kroppslig sjuklighet 25, sinnesrubbning 12, misströstan om saligheten 3 a s. v. Till 38 af här ifrågavarande dödsfall är dryckenskap uppgifven såsom hufvudsaklig anledning. För försök till sjelfmord hafva varit anklagade 9, blifvit frikände 2 och sakfällde 7 personer. Anledningar till sjelfmordsförsöken hafva varit fattigdom, sjuklighet och visad vanvördnad. Tre personer hafva blifvit sakfällde för falsk angifvelse å sig sjelfve. Motiven härtill äro icke uppgifna. Med afseende å brottslighetens förhållande till folkmängden visar sig, att på hvarje 84xle af Rikets innebyggare kominer 1 angifvet brott eller åtalad förseelse, på hvarje 83:dje en anklagad och på hvarje 101:e en sakfälld. Af brott emot person belöper sig 1 på hvarje 270:e, af brott emot äganderätt 1 på hvarje 567:e, och öfrige förseelser 1 på hvarje 157:e innevånare. Hvarje 235:te person har under året varit anklagad och hvarje 273:e sakfälld för brott emot person; 1 bland 481 anklagad och 1 bland 634 sakfälld för brott emot äganderätt; samt slutligen bland 146 en anklagad och bland 175 en sakfälld för politi-, ekonomi- eller ringare disciplinär-förseelse. XXI Sjelfspillingar. Deras antal och kön, Tab. XLVI. stånd, dödssätt, Tab. XLVII. ålder, motiv. Tab. XLVIII. Försök till sjelfmord. Falsk anangifvelse å sig sjelf af brott. Brottslighetens förhållande till folkmängden. Tab. II. i riket.

24 Brottslighetens förhållande till folkmängden i hvarje Län. Tab. LII. XXII Af ej urbota slagsmål kommer elt angifvet brott på hvarje 693:e person, af tjufnad elt på hvarje 823:e, af fylleriförseelser en på hvarje 692:e, bland öfverträdelser-af förordningen om bran vinsbränning ocli försäljning en på hvarje 1043:e samt af skogsåverkan en på hvarje 1770:e person, af Rikets folkmängd, sådan den sednast, för år 1840, blifvit af Tabellkommissionen uppgif\en. Till ledning för omdömet angående brottslighetens förhållande i säiskilta delar af Riket meddelas i underdånighet, följande tabell, uti hvilken Länen äro ordnade efter antalet af de inom hvartdera anklagade personer. Vid jemförelse af antalet anklagade och sa k fulide med folkmängden, kommer en på nedanstående antal innevånare, nemligen: Jemförelse emellan brottsligheten åren 1842 och 1843 Tab LVII. Vid betraktande af de för hvarje särskilt slag af brott och förseelser sakfullde personers antal aren 1842 och 1843 visar sig, for brott emot person eu tillökning, under sednare året, af 371, förbrott niot äganderätt en minskning af 197, samt för politi-, ekonomi- och ringare disciplinär-förseelser åter en tillökning af 872, eller på det hela en ökad numerär af 1,046. Sabbatsbrott, och ej urbota, men med fridsbrott förenadt våld äro, bland brott emot person, de, fur hvilka antalet af sakfällde mest tilltagit. Förökningen utgör af de förra 140, och för de sednare 75. Bland brotten emot äganderätt är förminskningen störst för stöld, enkel, l:a gången, med 85, och för snatteri utan inbrott, med 75. Bland politi- m. fl. ringare förseelser bar, med afseeude å de sakfälldes antal, mest ökats öfverträdelser af förfat!ningarue rörande jagt och djurfång, med 602, af förordningen emot

25 XXIII fylleri och dryckenskap, med 287, samt af legostadgan, med lfi2. För öfverträdelser af mantids- och skattskrifningsförfattningarne, af fdrordtiingen angående bränvinsbränning och försäljning, samt föifattningarne rörande väsunderhåll och snöskottning Sr de sakfälldes antal betydligt mindre, än är Enligt livad ofvan berördt är, bar antalet af angifna brott och förseelser år 1843 något minskals mot år Enahanda förhållande äger jemval rum med afseende å antalet af lagöfverträdelser, för Ii vilka personer blifvit, under de begge nämnde åren, sakfällde. Dessas antal var nendigen år l842: 31,902; men år 1843: 31,071, utvisande således en förminskning af 83! brott och förseelser. Jemförelsen af förhållandet för de sista 10 åren synes, utöfver livad i föregående årens berättelser blifvit i underdånighet anmäldt, ej föranleda till annan hufvudsaklig anmärkning, än den, att mord och dråp med vilja, rån ock röfveri_, stöld 3:e gången eller oftare j samt öfverträdelser af förordningen emot fylleri och dryckenskap icke, under något af berörde 10 år, förekommit i större antal, än år Tillökningen är likväl icke af synnerlig betydenhet. Med de till Hofrätterne och öfre Borgrätten genom underställning, besvär eller Kongl. Remisser ankomna eller eljest af dessa domstolar såsom öfverrätter år 1843 handlagda brotlmålsärenden, har förhållandet varit följande: Jemförelse emellan brottsligheten under de 10 sista åren. Tab. LIV. Af Hoftatterne och Öfre Borgrätten i deras egenskap af öfverdomstofarhandlagda ärenden. Tab LV. III. Afdelningen för Civila och Kriminella, på underdånig föredragning af Justitie-Revisions-Expeditionen beroende mål. På Justitie-Revisions-Expedilionens underdåniga föredragning hafva år 1843 varit beroende 3,7G0 mål och ärenden, hvaribland från år 1842 balancerade 1,283, under året inkomna 2,477. Och hafva under året blifvit afgjorda 2,513, samt till år 1844 balancerats 1,247. Bnlancen af oafgjorda revisionssaker, skiftesmål och Kammarrättsmål har under året minskats med 116, men af General-Auditörs-mål, besvärs- och ansökningsmål, hemställda brottmål samt Kabineltsärenden ökats med 80; så minskningen på det hela utgör 36 mål. Denna balance har alltifrån år 1840, då den uppgick till 1,412, årligen nedgått. III. CIVILA OCH BROTTMÅL I JUSTITIE- REVISIONS- EXPEDITIONEN, ÅR Tab. LVI. Under de tio sista åren. Tab. LVII.

26 XXIV IV. BIHANG. Bihang. Fångar i Kronans och Stockholms Stads Häkten. Tab. LVIII. Fångar på fästningarne och allmänna arbets-inrättningarne. Tab. LIX. Sammanlagda antalet af de i Kronans äfvensora i Stockholms stads häkten år 1843 intagne fångar har utgjort 22,648; hvaitill kommer 301 barn, hvilka varit sina mödrar till häktet följaktige. Bland fängarne voro 18,998 män och 3,650 qvinnor, samt för hvarjehanda gröfre brott anklagade 569, för stöld anklagade 4,6il, för andra förbrytelser anklagade 3,528, lösdrifvare och försvarslöse 5,180, till fängelse vid vatten och bröd dömde 3,592, transportfångar 4,861, bysatte 307. Å Rikets alla fästningar och korrektions-inrättninger samt vid kronoarbetskorpsen voro vid 1843 års slut förvarade 4,437 personer, deraf 3,812 män och 625 qvinnor. Ibland dessa voro: lifstidsfångar 891, till allmänt arbete å fästning eller korrektions-inrättning på viss tid dömde fångar 924, bekännelsefångar 14, korrektionister med obestämd arbetstid 1,447 samt kronoarbetskarlar 1,161. LifslidsfVmganies antal har under året ökats med 64, bekännelsefångames med 1; hvaremot de på vissa år till arbete å fästning eller korrektions-inrättning dömde fångar voro med 19, och de vid arbelsoch korrekliuns-inrättningarue på obestämd tid intagne ftngar med 479 färre vid årets slut, än vid dess början. Vid kronoarbetskorpsen voro den 31 December 1843 anställde 1,161 personer, ulaf hvilka i soldalklassen 227 och i fästningsklasscn 934. Tab. LX. 609 fångar harva år 1843 från arbets- och korrektions-inrättningarne afgått: genom Kongl. nåd fiigifven 1; till kronoarbetskorpsen förflyttade 353; från en till annan korrektions-inrättning aflbrde 29; med laga försvar försedde 86; aflemnade till särskilta auktoriteter, för ransaknings undergående m. m., 15; af Fångvårdsstyrelsen förpassade att söka laga försvar, CO; rymde 9; döde 56. Verkställda dodsstraff. Tab. LXI. Af Domkapitlen utfärdade skiljobref. Tab. LXII. Tre dödsstraff hafva under året blifvit verkställda: i Stockholms stad 1, å en man, för falsk angifvelse å annan person, hustjufnad, mord och rån; samt i Jönköpings län 2, det ena å en man, dömd för rån och stöld, det andra å en man, för dråp med vilja å egen broder. Domkapitlen hafva år 1843 utfärdat 244 skiljobref; medelst hvilka blifvit upplösta: 104 med vigsel fullbordade äktenskap; 33 äktenskapsförbindelser, som i anseende till häfdande efter trolofning eller under äktenskapslöfte bort med vigsel fullbordas, men för missämja blifvit upplösta; samt 107 endast genom trolofning eller afkunnade lysningar påbörjade äktenskap. Orsakerne till upplösning af med vigsel fullbordade äktenskap hafva varit: hor, af 18 män och 22 hustrur; egenvilligt öfvergifvande, 24 å männens, 15 hustrurnas sida; ncdigt brott, begånget i 4 fall af mannen, i 3 af qvinnan; galenskap, hos 3 män och 1 qvinna; smittosam, obotlig, sjukdom hos 1 man; fylleri, oakladt undergångna varningsgrader, hos 1 qvinna; fortfarande bitterhet och osärnja, genom vållande af mannen 5, af begge makarne 3; häfdande af annan person före äktenskapet, 4, alla i följd af qvinnans felaktighet. Till uppläsning af med vigsel icke fullbordade, äktenskap har i 14 fall mannen, i 7 qvinnan, uti 12 de begge varit vållande. Stockholm den 1 December J. NORDENLALK. O. Carlheim Gyllenskjöld.

27 TABELLER. I a AFDELNINGEN. CIVILA MÅL. (Tabellerne I XV.) II a AFDELNINGEN. BROTTMÅL. (Tabellerne XVI LV.) III e AFDELNINGEN. CIVILA OCH KRIMINELLA, PÅ UNDERDÅNIG FÖREDRAGNING AF JUSTITIE-REVISIONS-EXPEDITIONEN BEROENDE MÅL. (Tabellerne LVI & LVII.) BIHANG. (Tabellerne LVIII-LXIII.) STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER.

28

29 I a AFDELNINGEN. CIVILA MÅL. 1. Öfver- Summarisk uppgift angående Civila Mål och Ärenden vid hvarje slag af Under-och domstolar samt Verkställande Myndigheter i Riket, år 1843 (Tab. I). 2. Civila Mål och Ärenden vid hvarje särskilt Domstol, nemligen: a) Härads- och Ägodelningsrätterne (Tab. II); b) Grufve- och Bergstingsrätterne (Tab. III); c) Lagmansrätterne (Tab. IV); d) Poliskamrarne (Tab. V); e) Kämnersrätterne (Tab. VI); f) Rådstufvurätterne (Tab. VII); g) Nedre Borgrätten (Tab VIII); h) Akademiska Konsistorierne (Tab. IX); i) Hof- och andra Öfverrätter (Tab. X). 3. Antalet af de under hvarje af de 10 sistförflutna åren till Domstolarne instämda Civila Mål: a) Konkurs-, Boskillnads- och Urarfvamål; b) Skuldfordringsmål; c) Andra Tvistemål; d) Alla Civila Rättegångsmål (Tab. XI). 4. Gäldenärernes Stånd, uti de till Domstolarne år 1843 instämda konkurs- och skuldfordringsmål, (Tab. XII). 5. Civila Mål och Ärenden hos Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länen och Riks-Marskalks-Embetet, år 1843, (Tab. XIII). 6. Förklarande Parternes Stånd, uti de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länen år 1843 afgjorda Utsökningsmål, (Tab. XIV). 7. Antalet af Skuldfordringsmål, hos Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande i Länen, äfvensom beloppet af hvad deri utsökt blifvit, under hvarje af de 8 sistförflutna åren, (Tab. XV).

30

31 I. CIVILA MÅL OCH ÄRENDEN VID UNDER- OCH ÖFVER-DOMSTOLAR SAMT VERKSTÄLLANDE MYNDIGHETER, ÅR

32 6 I I. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

33 -DELNINGS-RÅTTERNE I RIKET, ÅR

34 8 I I. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

35 -DELNINGSRÄTTERNE I RIKET, ÅR

36 10 II. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

37 -DELNINGSRÄTTERNE I RIKET, ÅR

38 12 II. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

39 -DELNINGS-RÄTTERNE I RIKET, ÅR

40 14 II. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

41 -DELNING-SRÄTTERNE I RIKET, ÅR

42 16 II. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

43 -DELNINGS-RÄTTERNE I RIKET, ÅR

44 18 II. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

45 -DELNINGS-RÄTTERNE I RIKET, ÅR

46 20 II. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

47 -DELNINGSRÄTTERNE I RIKET, ÅR

48 22 II. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

49 -DELNING-SRÄTTERNE I RIKET, ÅR

50 24 II. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

51 -DELNINGS-RÄTTERNE I RIKET, ÅR

52 26 II. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID HÄRADS- OCH ÄGO-

53 -DELNINGS-RÄTTERNE I RIKET, ÅR

54 28 I I I. CIVILA MÅL OCH ÄRENDER VID GRUFVE-

55 OCH BERGSTINGS-RÄTTERNE, ÅR

56 30 IV. CIVILA MÅL VID LAGMANS-RÄTTERNE, ÅR 1843.

57 V. CIVILA MÅL OCH ÄRENDEN VID POLISKAMRARNE, ÅR

58 32 VI. CIVILA MÅL VID KÄM-

59 -NERS-RÄTTERNE, ÅR

60 34 VII. CIVILA MÅL OCH ÄRENDEN

61 VID RÅDSTUFVURÄTTERNE, ÅR

62 36 VII. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL OCH ÄRENDEN

63 VID RÅDSTUFVURÄTTERNE, ÅR

64 38 VIII. CIVILA MÅL VID NEDRE BORGRÄTTEN, ÅR IX. CIVILA MÅL VID AKADEMISKA KONSISTORIERNE, ÅR 1843.

65 X. CIVILA MÅL VID ÖFVERRÄTTERNE, ÅR

66 40 X. FORTSÄTTNING. CIVILA MÅL VID ÖFVERRÄTTERNE, ÅR 1843.

67 XI. ANTALET AF DE UNDER HVARJE AF DE 10 SISTFÖRFLUTNA ÅREN TILL DOMSTOLARNE INSTÄMDA CIVILA MÅL. 41 Konkurs-, Boskillnads- och Urarfvamål Skuldfordringsmål Andra Tvistemål Alla Civila Rättegångsmål 6

68 42 XII. GÄLDENÄRERNES ANTAL OCH STÅND, UTI DE TILL DOMSTOLARNE INSTÄMDA KONKURS- OCH SKULDFORDRINGSMÅL, ÅR 1843.

69 XIII. CIVILA MÅL OCH ÄRENDEN HOS ÖFVERSTÅTHÅLLARE-EMBETETS KANSLI, KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDE I LÄNEN OCH RIKSMARSKALKS-EMBETET, ÅR

70 44 XIV. FÖRKLARANDE PARTERNES STÅND UTI DE AF KONGL. MAJ:TS

71 BEFALLNINGSHAFVANDE I LÄNEN AFGJORDA UTSÖKNINGSMÅL, ÅR

72 46 X V. ANTALET AF SKULDFORDRINGSMÅL HOS KONGL. MAJ:TS SAMTLIGE BE- FALLNINGSHAFVANDE I LÄNEN, ÄFVENSOM BELOPPET AF HVAD SOM UTSÖKT BLIFVIT, UNDER HVARJE AF DE 8 SISTFÖRFLUTNA ÅREN.

73 II a AFDELNINGEN. BROTTMÅL. 8. Antalet af ALLA BROTT och FÖRSEELSER samt ANKLAGADE, BEFRIADE, ÅT SAKEN EJ FÄLLDE, UNDER FRAMTIDEN STÄLLDE och SAKFÄLLDE PERSONER, uti mål, hvilka blifvit af Domstolarne i Riket afgjorda år 1843 (Tab. XVI). 9. Beskaffenheten och Antalet af BROTT EMOT PERSON OCH ÄGANDERÄTT vid samtliga Domstolarne i Riket, jemte Antalet af de för hvarje slag af sådana brott ANKLAGADE, BEFRIADE, ELLER ANNOR- LEDES DÖMDE PERSONER (Tab. XVII). 10. Antalet af Brott emot person och äganderätt samt af för sådana brott Anklagade och Dömde Personer, vid UNDERDOMSTOLARNE, inom hvarje Län (Tab. XVIII). Antalet af vid ÖFVERRÄTTERNE omedelbart afdömda Brott emot person och äganderätt äfvensom af för slika brott derstädes omedelbart Anklagade och Dömde Personer (Tab. XIX). 11. De för alla slag af Brott emot person och äganderätt ANKLAGADE, BEFRIADE, ÅT SAKEN EJ FÄLLDE, UNDER FRAMTIDEN STÄLLDE och SAKFÄLLDE PERSONERS Kön, särskilt för hvarje slag af brott (Tab. XX) och för hvarje Län (Tab. XXI) samt, inom Länen, särskilt för domstolarne å landet och för stadsdomstolarne. 12. De för svårare, i allmänhet urbota, brott SAKFÄLLDES Ålder, äkta eller oäkta Härkomst, Egenskap af Gifte eller Ogifte, Stånd eller Yrke, Christendomskunskap, samt Födelseort och Hemvist, inom eller utom den domstols område eller det Län, hvarest de blifvit dömde; hvarom upplysning lemnas dels med afseende å brottens olika art, dels för hvarje Län, samt, inom Länen, särskilt för lands- och stadsdomstolarne (Tabb. XXII XXXIII). 13. Beskaffenheten och Antalet af alla åtalade FÖRSEELSER EMOT POLITI-, EKONOMI- OCH SÄRSKILTA DISCIPLINÄR-STADGANDEN, jemte antalet af för hvarje slag af sådana förseelser TILLTALADE, BEFRIADE och SAKFÄLLDE PERSONER (Tab. XXXIV). 14. Antalet af Politi-, Ekonomi- och Disciplinär-förseelser Personer, inom hvarje Län (Tab. XXXV). samt af derför Tilltalade och Dömde

74 Antalet af Brott och Förseelser, samt af Anklagade, Befriade, Åt saken ej fällde, Under framtiden ställde och Sakfällde Personer, vid hvarje särskilt domstol: a) Häradsrätterne (Tab. XXXVI); b) Grufve- och Bergstingsrätterne (Tab. XXXVII); c) Rådslufvurätterne (Tab. XXXVIII); d) Kämnersrätterne (Tab. XXXIX); e) Poliskamrarne (Tab. XL); f) Nedre Borgrätten (Tab. XLI); g) Akademiska Konsistorierna (Tab. XLII); h) Krigsrätterne (Tab. XLIII); i) Hof- och Öfverrätter (Tab. XLIV). 16. Antalet af hvarje slag SVÅRARE ELLER I STÖRRE MÄNGD FÖREKOMNA BROTT OCH FÖRSEELSER äfvensom af derför ANKLAGADE och DÖMDE PERSONER, inom hvarje Län (Tab. XLV). 17. Antalet af genom SJELFMORD eller genom eget groft vållande omkomne Personer, dessas a) Kön, efter Stånd eller Yrke och Dödssätt äfvensom (Tab. XLVI) samt b) Ålder, efter kön och de förmodade Anledningarne till sjelfmord m. m. (Tab. XLVII). SJELFMORDSFÖRSÖK och FALSK ANGIF- VFLSE Å SIG SJELF af brott (Tab. XLVIII). 18. Antalet af Sjelfmord och försök dertill samt af Falska Angifvelser emot sig sjelf af brott, vid hvarje domstol (Tabb. XLIX & L). 19. Förhållandet emellan antalet af Brott och Förseelser, äfvensom Anklagade och Sakfällde Personer, å ena, samt Folkmängden i Riket, å andra sidan (Tab. LI). 20. Förhållandet emellan antalet af de för brott och förseelser Anklagade och Sakfällde å ena, samt Folkmängden inom hvarje Län, å andra sidan (Tab. LII). Personer, 21. Jemförelse emellan antalet af de för särskilta slag af brott och förseelser Sakfällde åren 1842 och 1843 (Tab. LIII). Personer, 22. Antalet af Brott och Förseelser, hvarför personer blifvit sakfällde, under de sistförflutna 10 åren (Tab. LIV). 23. Brottmål, hvilka genom underställning, besvär, eller Kongl. remisser Öfre Borgrätten inkommit, jemte andra af dessa domstolar såsom Öfverrätter mål och ärenden (Tab. LV). till Hofrätterne och handlagda Kriminella

75 XVI. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER, SAMT AF ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER, UTI MÅL, HVILKA BLIFVIT AF DOMSTOLARNE OCH POLISKAMRARNE I RIKET AFGJORDA, ÅR

76 50 X V I I. BESKAFFENHETEN OCH ANTALET AF BROTT EMOT PERSON OCH ÄGANDE- MÅL, HVILKA BLIFVIT AF SAMTLIGE DOMSTOLARNE

77 -RÄTT, SAMT AF DE FÖR SÅDANE BROTT ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER, UTI OCH POLISKAMRARNE I RIKET AFGJORDA ÅR

78 52 XVIII. ANTALET AF BROTT EMOT PERSON OCH ÄGANDERÄTT, SAMT AF DE FÖR SÅDANA BROTT ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER, UTI MÅL, HVILKA BLIFVIT AF UNDERDOMSTOLARNE OCH POLISKAMRARNE INOM HVARJE LÄN I RIKET AFGJORDA, ÅR 1843.

79 XIX. ANTALET AF DE FÖR BROTT EMOT PERSON OCH ÄGANDERÄTT ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER, UTI MÅL, HVILKA BLIFVIT AF ÖFVERRÄTTERNE I RIKET OMEDELBART AFDÖMDA, ÅR

80 54 X X. DE FÖR HVARJE SLAG AF BROTT, EMOT PERSON OCH ÄGANDERÄTT, AN- SAKFÄLLDE PER-

81 -KLAGADE, BEFRIADE, EJ ÅT SAKEN FÄLLDE, UNDER FRAMTIDEN STÄLLDE OCH -SONERS KÖN. 55

82 56 XXI. DE INOM HVARJE LÄN FÖR BROTT ANKLAGADE, BEFRIADE, EJ ÅT SAKEN

83 FÄLLDE, UNDER FRAMTIDEN STÄLLDE OCH SAKFÄLLDE PERSONERS KÖN. 57 8

84 58 X X I I. DE FÖR HVARJE SLAG AF SVÅRARE, I ALLMÄN-

85 -HET URBOTA, BROTT SAKFÄLLDE PERSONERS ÅLDER. 59

86 60 XXIII. DE INOM HVARJE LÄN FÖR SVÅRARE, I ALLMÄN-

87 -HET URBOTA, BROTT SAKFÄLLDE PERSONERS ÅLDER. 61

88 62 XXIV. DE FÖR HVARJE SLAG AF SVÅRARE, I ALLMÄNHET URBOTA,

89 BROTT SAKFÄLLDE PERSONERS ÄKTA ELLER OÄKTA HÄRKOMST. 63

90 64 XXV. DE INOM HVARJE LÄN FÖR SVÅRARE, I ALLMÄNHET URBOTA,

91 BROTT SAKFÄLLDE PERSONERS ÄKTA ELLER OÄKTA HÄRKOMST. 65 9

92 66 XXVI. DE FÖR HVARJE SLAG AF SVÅRARE, I ALLMÄNHET URBOTA,

93 BROTT SAKFÄLLDE PERSONERS EGENSKAP AF GIFTE ELLER OGIFTE. 67

94 68 XXVII. DE INOM HVARJE LÄN FÖR SVÅRARE, I ALLMÄNHET URBOTA,

95 BROTT SAKFÄLLDE PERSONERS EGENSKAP AF GIFTE ELLER OGIFTE. 69

96 70 XXVIII. DE FÖR HVARJE SLAG AF SVÅRARE, I ALLMÄNHET

97 URBOTA, BROTT SAKFÄLLDE PERSONERS STÅND ELLER YRKE. 71

98 72 XXIX. DE INOM HVARJE LÄN FÖR SVÅRARE, I ALLMÄNHET

99 URBOTA, BROTT SAKFÄLLDE PERSONERS STÅND ELLER YRKE

100 74 X X X. DE FÖR HVARJE SLAG AF SVÅRARE, I ALLMÄNHET UR-

101 -BOTA, BROTT SAKFÅLLDE PERSONERS CHRISTENDOMSKUNSKAP. 75

102 76 XXXI. DE INOM HVARJE LÄN FÖR SVÅRARE, I ALLMÄNHET

103 URBOTA, BROTT SAKFÄLLDE PERSONERS CHRISTENDOMSKUNSKAP. 77

104 78 XXXII. DE FÖR HVARJE SLAG AF SVÅRARE, I ALLMÄNHET URBOTA, BROTT DOMSTOLS OMRÅDE ELLER DET

105 SAKFÄLLDE PERSONERS FÖDELSEORT OCH HEMVIST, INOM ELLER UTOM DEN LÄN, HVAREST DE BLIFVIT DÖMDE. 79

106 80 X X X I I I. DE INOM HVARJE LÄN FÖR SVÅRARE, I ALLMÄNHET URBOTA, BROTT SAK OMRÅDE, ELLER DET LÄN,

107 -FÄLLDE PERSONERS FÖDELSEORT OCH HEMVIST, INOM ELLER UTOM DEN DOMSTOLS HVAREST DE BLIFVIT DÖMDE

108 82 XXXIV. BESKAFFENHETEN OCH ANTALET AF FÖRSEELSER EMOT POLITI-, EKONOMI- OCH SÄRSKILTA DISCIPLINÄR-STADGANDEN, SAMT AF FÖR SÅDANE FÖRSEELSER TILLTALADE OCH DÖMDE PERSONER, UTI MÅL, HVILKA BLIFVIT AF DOMSTOLARNE OCH POLISKAMRARNE I RIKET AFGJORDE ÅR 1843.

109 XXXV. ANTALET AF FÖRSEELSER EMOT POLITI-, EKONOMI- OCH SÄRSKILTA DISCIPLINÄR-STADGANDEN, SAMT AF DE FÖR SLIKA FÖRSEELSER TILLTALADE OCH DÖMDE PERSONER, UTI MÅL, HVILKA BLIFVIT AF DOMSTOLARNE OCH POLISKAMRARNE INOM HVARJE LÄN AFGJORDA ÅR

110 84 X X X V I. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF AN-

111 -KLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID HÄRADSRÄTTERNE, ÅR

112 86 XXXVI. FORTSÄTTNING. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF

113 ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID HÄRADSRÄTTERNE, ÅR

114 88 XXXVI. FORTSÄTTNING. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF

115 ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID HÄRADSRÄTTERNE, ÅR

116 90 XXXVI. FORTSÄTTNING. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF

117 ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID HÄRADSRÄTTERNE, ÅR

118 92 XXXVI. FORTSÄTTNING. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF

119 ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID HÄRADSRÄTTERNE, ÅR

120 94 XXXVII. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID GRUFVE- OCH BERGSTINGS-RÄTTERNE, ÅR 1843.

121 XXXVIII. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID RÅDSTUFVURÄTTERNE, ÅR * utmärker, att staden äger Kärnoersrätt; att der finnes särskilt Poliskammare,

122 96 XXXVIII. FORTSÄTTNING. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF ANKLA GADE OCH DÖMDE PERSONER VID RÅDSTUFVURÄTTERNE, ÅR 1843.

123 XXXIX. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID KÄMNERSRÄTTERNE, ÅR

124 98 XL. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID POLISKAMRARNE, ÅR 1843.

125 99 XLI. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID NEDRE BORGRÄTTEN, ÅR XLII. ANTALET AF BROTT OCH FÖRSEELSER SAMT AF ANKLAGADE OCH DÖMDE PERSONER VID AKADEMISKA KONSISTORIERNA, ÅR 1843.