INLEDNING TILL. SCB har försökt, men inte lyckats hitta de tabeller som i boken (s. 44) anges tillgängliga hos Justitiestatsministern.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående civila rättegångsärendena och brottmålen i riket. Stockholm, Täckningsår: med varierande titlar. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, Täckningsår: 1857/ = N.F., 1-15:1, XV:2-LV. I volym 1 ingår Sammandrag af Justitie-statsministerns underdåniga embetsberättelser för åren 1830 till och med 1856, under fortgående jemförelse med den underdåniga berättelsen för åren 1857 och 1858 Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S Tab Vid de allmänna underrätterna slutligt handlagda tvistemål och brottmål S Tab För brott dömda i första instans efter brottets art SCB har försökt, men inte lyckats hitta de tabeller som i boken (s. 44) anges tillgängliga hos Justitiestatsministern. Justitiæ stats-ministerns underdåniga berättelse om brottmålen och civile rättegångsärenderne i riket under loppet af år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), Vid digitaliseringen har innehållsförteckning skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-b0-b0-3301

3 Justitiæ Stats-Ministerns Underdåniga Berättelse om Brottmålen och Civile RättegångsÄrenderne i Riket under loppet af år Stockholm. TRYCKT HOS J. HÖRBERG, 1835.

4

5 INNEHÅLL Sid. Underdånig berättelse 1. De uti brottmål under tilltal ställde Brottmåls-Afdelningen 2. Brottmålen vid Lands-Domstolarne Härads-Rätterne Bergs-Tings-Rätterne Brottmålen vid Stads-Domstolarne Kämners-Rätterne Rådhus-Rätterne Universiteterne i Upsala och Lund Slotts-Rätterne Nedre Borg-Rätten Krigs-Rätterne Vid Krigs-Hof-Rätten Hof-Rätterne. 12. A. Svea Hof-Rätt B. Götha Hof-Rätt C. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge Kammar-Rätten 14. Öfver-Ståtthållare-Embetet i Stockholm Hof-Canzlers-Embetet Tull-Rätterne Fylleri-förbrytelser. [Översikt se Tab. n:o 9 nedan] Förhållandet med olika slags fångar år Dom-Kapitlen Högsta Domstolen Förhållandet emellan antalet af brott och förbrytelser under de fyra år [Översikt se Tab. n:o 11 nedan] Huru brott och förbrytelser å landet Länen emellan sig förhållit. [Översikt se Tab. n:o 12 nedan] Förhållandet med brott och förbrytelser i städerna. [Översikt se Tab. n:o 13 nedan]

6 Civile Rättegångs-ärender 30. Härads-Rätterne Bergs-Tings-Rätterne Ägodelnings-Rätterne Lagmans-Rätterne 32. Domstolarne i städerne. 32. Kämners-Rätterne 32. Rådhus-Rätterne Nedre Borg-Rätten Öfre Borg-Rätten. 34. Universiteterne 34. Hof-Rätterne. 34. Svea Hof-Rätt Götha Hof-Rätt Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge Eder Kongl. Maj:ts Justitiæ-Revision. [Öfversigt af de Civile målen] Concurs- och Skuldfordringsmål åren Utdrag af de till Tabellen N:o 1för HäradsRätterne, hörande Upplysningar och Anmärkningar, af Domhafvanderne. 45. Tabellbilaga Tab. n:o 9. Sammandrag af de från nedannämnde Konungens Befallningshafvande till Justitiæ- Stats-Ministern insände uppgifter öfver antalet på personer, som år 1833 för fylleri blifvit till ansvar fällde I Tab. n:o 11. Comparations-Tabell öfver Brottmål och Civile mål vid Rikets Domstolar för åren 1830, 1831, 1832 och II-V. Tab. n:o 12. som utvisar förhållandet med Brott och förbrytelser af alla Tre Klasserne vid HäradsRätterna Länen emellan år Tab. n:o 13. Utdrag af Tabellerne för Rådhus- och Kämnärs-Rätterne, utvisande förhållandet med Brott och Förbrytelser af alla Tre Klasserne, Städerne emellan År VI-X. XI-XIII

7 Öfver de under loppet af år 1853 vid Rikets högre och lägre Domstolar handlag-de brottmål och civile rättegångs-ärender hafva, till följe af Eders Kongl. Maj:ts derom gifne nådiga befallning, uppgifter till mig inkommit, med föranledande hvaraf Tabeller och Sammandrag blifvit författade, hvilka, jemte denna Berättelse, nu till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnas. Ibland Tabellerna är en ny, nemligen den, som utvisar de från samtelige Dom-kapitlen erhållne uppgifter om antalet af utfärdade Skiljo-Bref emellan ägta makar, samt orsakerne, som till ägtenskaps-skillnaderne föranledt. Detta ämne har sammanhang med Justitise-ärenderne, och jag har derföre, under önskan att kunna åt detta arbete gifva all nödig fullständighet, ansett så beskaffade underrättelser icke böra saknas uti den allmänna framställning, om till- eller aftagandet af Folkets sedlighet, som utgör ett bland de förnämsta föremål för Justitia-Stats-Ministerns Embets-berättelse. De uti Brottmål under tilltal ställde, med undantag af sådane, som till Hof-Rätternes omedelbara pröfning inkommit och Politie-målen vid Öfver-Ståthållare-Embetet i Stockholm, hvilka serskildt i denna berättelse upptagas, hafva vid samtelige Domstolarne utgjort 25,664, hvaraf 20,089 hlifvit sakfällde *), 76 under framliden ställde och 5,499 frikände, eller som icke kunnat åt saken fällas **). *) Omkring en anklagad på hvarje 112 1/2, och en sakfälld på nära hvarje 144:de person af Rikets folkmängd. Förra året var en anklagad på hvarje io8:de, och en sakfalld på hvarje 138:de person. **) Ibland de anklagade och sakfällde, är här icke inbegripet antalet af dem, som begått sädane slags brott, hvilka under brott-rubrikerne å Tabellerne icke upptagas. Af de upplysningar och anmärkningar, som äro Tabellerne vidfogade, inhämtas så \äl det ringa antalet, som beskaffenheten af ifrågavarande förbrytelser. a

8 2 Brotten, som vid Domstolarne å Landet förekommit, hafva till antalet varit 14,551; samt vid Stads-Domsfolarne, Krigs-Hof-Rätten, Krigs- Rätterne ock de Academiske Gonsistorierne 6,570 eller vid alla Domstolarne tillsammans 21,121. Den olikhet, som visar sig emellan antalet af sakfällde individer och de af dem föröfvade brott, härleder sig- från den förut anmärkte orsak, att nemligen flere individer understundom deltagit i ett och samma brott, och att en individ kunnat på samma gång anklagas och sakfällas för flere olika slag af brott och förbrytelser. De till Tabellerne hörande anmärkningar utvisa skillnaden i hvarje serskildt fall. Efter den ordning, som i de förflutne åren afgifne underdåniga berättelser blifvit iakttagen, samt efter brottens klassifikation å Tabellerne, går jag nu, att i underdånighet närmare framställa förhållandet serskildt för hvarje Domstol, dervid först förekommer Tab. N:o 1. Brottmålen vid Lands-Domstolarne: De anklagades antal vid Härads-Rätterne 17,982. Deraf sakfällde 14,134. Under framtiden ställde 47. Frikände, eller som icke kunnat åt saken fällas *).. 3, ,982. Af de sakfällde, som för serskildte förbrytelser under en lagföring blifvit dömde, är antalet 1,554. Af de för brott uti första och andra klasserne sakfällde hafva varit: 42 under 15 år. 431 emellan 15 och 25 år. 669 emellan 25 och 35 ar. *) Deribland en Hustru, som till Sunoerbo HäradsRätt af enskild part instämdes, att ansvara för det hon genom trolldom skadat en del af kärandens sudesgröda. Se anm. till Tabellen.

9 3 439 emellan 55 och 50 år. 65 öfver 50 år *). Brotten uti första klassen hafva blifvit föröfvade Af Mankön. Qvinkön. Hädelse mot Gud 1. Mordbrand 3 **). 1. Mord och Dråp. Utföras i Tabellen till 59 af Mankön och 8 af Qvinkön begångne. Men derifrån böra uteslutas alla de som fastän under denna rubrik upptagne likväl tillkommit af våda, olyckshändelser, brådskillnad m. m. och icke blifvit för vilja-dråp till ansvar fällde, hvilkas antal äro 7 af Man- och 1 af Qvinkön ***). De återstående äro Rån och Röfveri 4. Barnamord, vid beräkning bland hvilka ett bör utgå såsom af ren våda inträffat, och det andra, deri den brottslige endast fälldes för ofullgånget fosters läggande å lön %). De öfrige,. 15 få). Transport *) Antalet af de brottslige visar sig här något mer än uti Summan af de sakfälldes brott under första och andra klasserna. Orsakerna till skillnaden igenfinnas uti de Tabellen N:o 1 vidfogade anmärkningar och upplysningar. **) Deribland en gosse, som, då geiningen begicks, ännu icke uppnått elfva år. Se vidare härom uti nyss åberopade anmärkning. ***) Se Anmärkningarne till Tab. N:o t. Uti ett af morden, hafva man och hustru varit delaktige. ) Se Anm. till Tab. N:o 1. } ) Deribland ett af en moder, som öfverväldigad af husligt lidande, fördränkte sitt if års gamla barn, hvilken missgerning hon genast, under en till yttersta förtviflan gränsande sinnesförfattning frivilligt upptäckte. a*

10 4 Af Mantön. Qvinkön. Transport Förgöring med Förgift. Under denna rubrik förekommer en förgiftning- genom misstag- med flugmat, som utgår *). De öfrige 7**). 3. Tidelag ***) 10. Könsförbrytelser af sådan beskaffenhet, som Lagen omtalar i 36, 57, 38 och 39 Cap. Missgernings-balken. De sakfälldes brott af andra klassen: Gäckeri med offenteliga Gudstjcnsten, eller förargerligt uppförande derunder 34. Mened Förbrytelser emot Föräldrar eller Svärföräldrar Eds-örebrott 27. Förfalskningsbrott Kyrkotjufnad Stöld tredje gång-en eller oftare %) Transport *) Se Anmäikningarne till oftanämde Tabell. **) Deribland en som ingifvet sin fästeqvinna förgift på en smörgås, hvaraf hon val blef illa sjuk, men genom motgift undgick döden. En förgiftning har blifvit begången af trenne personer. Se Anmäikningarne. ***) Deraf en, som för 50 år sedan blifvit straffad för dylikt brott. Han var då 15 år, nu 65. Se Anm. J) Bland tjufnadsbrotten har blifvit räknad t en 16-årig ynglings tillgrepp af penningar, utur bref dem han uppbrutit, till ett belopp af omkring 40 R:dr, derför han af HäradsRätten dömdes att mista lifvet och varda hängd. Se anm.

11 5 Af Manlön. Qvinkön. Transport Stöld andra gången första gången Snatteri De sakfälldes förbrytelser i tredje klassen: Förbrytelser emot Seglations-ordning och Tullförfattningar. 1. emot Bränvinsbrännings-författningarne Skogsåverkan Fylleri Slagsmål Andre förbrytelser med böter belagde , ,845. Bergs-Tings-Rätterne: De anklagades antal vid Bergs-Tings-Rätterne 185. Deraf sakfällde 107. Under framtiden ställde 10. Frikände Stöld första gången 17. Snatteri ingen. Af de brottslige hafva 6 varit emellan 15 och 25 år. 22 emellan 25 och 55 år. Tab. N:o 2.

12 6 6 emellan 33 och 50 år. 6 öfver 50 år *). Af Manlön. Qvinkön. Skogsåverkan Fylleri 4. Slagsmål 10. Andre förbrytelser med böter belagde Tid Lands-Domstolarne bar alltså egentelige Brott begångne al Mankön varit af Qvinkön Mindre förbrytelser begångne af Mankön hafva varit... 11,736. och af Qvinkön eller tillsammans af Mankön 13,047, och af Qvinkön 1304, eller nära 9 brott ocli förbrytelser af män emot Ett eller En af qvinna begångne. Brottmålen vid Stads-Domstolarne. Tab. N:o 3. Kämners-Rätterne: De anklagades antal Deraf sakfällde Under framtiden ställde 12. Frikände, eller som icke kunnat sakfällas 922. Sakfällde, som för serskilde förbrytelser under en lagföring blifvit dömde 320. *) Å en uppgift har åldern orätteligen blifvit utsatt på a individer, som finnas under tredje klassens brott, hvarigenom olikheten emellan de brottsliges ålder och antal sig härleder.

13 7 Af de för brott uti första och andra klasserne saltfällde hafva varit: 28 under 15 ar. 257 emellan 15 och 25 år. 211 emellan 25 oeh 35 år. 170 emellan 55 och 50- år. 17 öfver 50 år *). De sakfälldes brott uti första klassen. Af Mankön. Qvinkön. Barnamord 3. Könsförbrytelse. 1. Uti andra klassen Gäckeri med offentliga Gadstjensten m. m Edsörebrott 7. Förfalskningsbrott Kyrkotjufnad 1. Stöld tredje gången eller oftare andra gången första gången Snatteri *) Äfven för år 1833 gäller den anmärkning, att under lefnadsperioden emellan 15 och 25 ér de sakfälldes antal ar större vid Kämners- Sn vid Härads-Kätterne, fa varemot vid Lands-Domstolarne antalet är högst af dem, som äro emellan 25 och 35 år. Sakfällde öfver 5o år, äro å landet flere än de upder 15 år, bvilket deremot vid Kämners-Rätterne är tvärtom. Enahanda reflexion förekom i berättelsen för Det vill huraf synasy som skulle väckelsen till brott, vid en tidigare ålder uppkomma i städerne, än på landet, men att böjelsen eller förmågan till brott, hos individer öfver 5o år, längre fortfar och bibehåller sig på laodsbyggden än i städerne, der densamma efter samma Iefoadsperiod förminskas och. aftager.

14 8 Uti tredje klassen. Förbrytelser emot författningarae om bränvinsbränning och Af Mankön. Qviukön. försäljning Sl;ogsåverkan 76. Fylleri *) Slagsmål Andre förbrytelser med böter belagde Tab. N:o 4. Rådhus-Rätterne. De anklagades antal Deraf sakfällde Under framtiden ställde 7. Frikände, eller som icke kunnat åt saken fällas Sakfällde, Söm för serskilde förbrytelser under en lagföring blifvit dömde 325. Af de för brett uti första och andra klasserne sakfällde hafva: 12 varit under 15 år, 49 emellan 15 ock 25 år, 97 emellan 25 och 35 år, 56 emellan 35 och 50 år, 14 Öfver 50 år. Brotten uti första klassen hafva blifvit begångne Af Mankön. Qvinkön. Hädelse mot Gud 1. Mord och Dråp Transport *) Deribland i qvinna i Upsala for 9:de gången.

15 9 Af Mankön. Qvinkön. Transport Rån och Röfveri 1. Barnamord *) 2. Könsförbrytelser af sådan beskaffenhet, som Allmänna Lagen omtalar i 56 och följande till och med 59 Capit. Afissg.-Balken Uti Andra Klassen. 18. Gäckeri med offentelig Gudstjenst eller förargerligt uppförande derunder Förbrytelser emot Föräldrar eller Svärföräldrar Eds-örebrott 8. Förfalskningsbrott Stöld tredje gången eller oftare ,, andra gången första gången **) Snatteri *) Brottet ar Ett, men begicks af 2:ne qvinnor, lrraraf den ena appsåteligen fördrifvit foster, hvarmed hon varit häftande, och att den andra henne dertill rådt och hulpit. **) Deraf En för första gången fälld, som uppbrutit anuans bref och derutur tagit 1000 R:dr B:ko, men tillika dömd för brefyets uppbrytande, att dödsstraff undergå och varda hängd. b

16 10 Uti Tredje Klassen. Af Manlön. Qvinkön. Förbrytelser emot Seglations-Ordning och Tullförfattningar Förbrytelser emot Författningarne om Bränvins-bränning och bränvinsförsäljning SI;ogs-åverkan Fylleri Slagsmål Andre Förbrytelser med böter belagde Vid Kämners- och Rådstufvo-Rätterne är förhållandet således hvad egentliga Brott angår, att: 662 sådane blifvit föröfvade af Mankön och 249 af Qvinkön; Mindre förbrytelser, bcgångne af Mankön, hafva varit 4792 och af Qvinkön Gröfre brott af Qvinnor begångne, under desse Stads-Domstolar, utgöra mer än en tredjedel utaf Männens, hvaremot mindre förbrytelser, icke till en åttondedel blifvit begångne af Qvinnor. Tillsammans utgöra Brott och Förbrytelser af Mankön 5454 och af Qvinkön 85a, som gör omkring 6 brott och förbrytelser af Män emot ett eller en af Qvinna begångne. Tab.N:o 5. Universiteterne i Upsala och Lund. De anklagades antal 10. Deraf sakfällde 7. Frikände

17 11 Förbrytelserne hafva bestått i Slagsmål 5 Andre förbrytelser med böter belagde 2 deraf en Qvinna. 7. Slotts-Rätterne. Tab. N:o 6. De tilltalades antal 37. Deraf Militairer 15. Andre personer hvaraf sakfällde 59. frikände Nedre Borg-Rätten. Anklagade 12. Deraf sakfällde 10. Frikände Krigs-Rätterne. Tab. N:o 7. Anklagade 225. Deraf sakfällde 166. Frikände För Subordinations-brott bafva varit anklagade: Af Manskap 11. För tjenstefel anklagade: Af Underbefäl 5. Af Manskap 55. För andre förbrytelser: Officerare 2. Underbefäl 4. Transport 6. b*

18 12 Transport 6. Manskap 428. Af personer ej förande till Krigsståndet *). Bil. Lit. a. Vid Krigs-Hof-Rätten. De anklagades antal Deraf sakfällde Frikände Subordinations-brott: Af Underbefäl 1. Manskap Tjenste-fel: Af Officerare Underbefäl Manskap Civile Tjenstemän vid Militären 5. Andre förbrytelser: Af Officerare 2. Underbefäl 1. Manskap 52. Personer atom Militären **). Tab. N:o 8. Hof-Rätterne. A) Svea Hof-Rätt. Brottmål, som tillhört Hof-Rättens omedelbara upptagande och pröfning: Balance från förra året Under året tillkomne *) Olikheten emellan denna summa och de Sukfiildes antal härrör deraf, att nägra af de sakfällde begått flera förbrytelser. **) Se anmärkningen å sjelfva Bilagan.

19 13 Deraf afgjorde under årets lopp Vid årets slut oalgjorde Balance från förra äret. Under året tillkomne. Afgjorde under året. 63. Vid Srets slqt oafgjörde. Understäldte Brottmål Koogl. Remisser Lottade Skriftväxlingar Besvär, som icke varit communicerade Andre i brottmål inkomne ärender. handlagdé utau commumcation B) Götha Hof-Rätt. Brottmål, som tillhört Hof-Rättens omedelbara pröfning och upptagande. Balance från förra året 3. inkomna under året dcraf afgjorde under årets lopp vid årets slut oafgjorde Balance från förra året. Under året tillkomne. Afgjorde under året Vid årets stat oafgjordc. Understälda Brottmål Kongl. Remisser ; 1. Lottade- Skriflvexlingar Besvär, som- icke varit eomnranicerade.., Andre i brottmål inkorone ärender, handlagdé utaa communicalion

20 14 C) Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge. Brottmål, som tillhört Hof-Rättens omedelbara pröfning och upptagande inga. Balance från förra året. Under året tillkomne. Afgjorde under året. Vid årets slut oafgjorde. Understälda Brottmål Kongl. Remisser Lottade Skriftvexlingar Besvär, som icke varit communicerade Andre i brottmål inkomne ärenden, handlagde utan communication Kammar-Rätten. For tillgrepp af Kronans medel tilltalade, som från föregående året balanceras 10. Under årets lopp tillkomne 7. Deraf afgjorde år Balanceras till år Öfver-Ståtthållare-Embetet i Stockholm. Brottmål, hvilka blifvit till ytterligare åtgärd öfverlemnade till Stads- och Lands-Domstolar 699. Deraf efterapning; förfalskning och utprångling af Banco- och Riksgäldssedlar 10. Förfalskning och missbruk af Orlofs-sedlar, skuld-sedlar och andre handlingar Försök till mordbrand 1. Biord och dråp 2. Transport 109.

21 15 Transport 109. Barnamord 1. Rån 1. Kyrkotjufnad 1. Stölder 324. Snatterier 200. Brottmål, hvilka anstå i brist af bevisning och i afvaktan af flere upplysningar 43. Afgjorde Police-mål De märkligaste deribland bafva angått: af Mankön Fylleri *) af Qvinkön 145**). Döde personer på gatan och inom enskilta hus af sjukdom eller så hastigt af okända orsaker, att å dem Läkare-besigtning blifvit förordnad 57. Döde genom hvärj elianda olyckshändelser ***) 53. Drunknade 63. Sjelfmord 24. Försök till sjelfmord, som blifvit hindrade 14. Tvistemål, som under oriktiga rubriker blifvit hos Ofver-Ståthållare- Embetet anmälda och antingen förlikte, eller lemnade af parterne att vid vederbörlig Domstol utföras 284. Summa Antalet af Canzli-expeditioner från Öfver-Ståthållare-Embetet i Police-ärender har varit *) Deribland af Mankön en för 13:de och en for 15:de gången. **) Af båda lönen icke mindre än 532 flere an år ***) Deraf 3 genom fylleri.

22 16 Anmälde Tesande från inrikes orter Från utrikes orter 293. Samma Summaram af vid detta Embetsverk handlagde mål och ärender 27,628. Tid Ofver-Ståthållare-Embetets Canzli har målens antal under år 1853 utgjort 7017, deraf 107 balanceras till innevarande år. Hof-Canzlers-Embetet. För brott emot Tryckfrihets-Lagen fällde 3. Frikänd 1. Ordningsmål afgjorde 4. Bil. Lit. B. Tull-Rätterne. 652 mål hafva varit anhängige, deraf i Stockholm 118 och i Götheborg 121. Tab. N:o 9. Fylleri-förbrytelser. Derföre äro till ansvar falide af Eder Kongl. Maj:ts Rcfullningshafvande i Länen, Police-kammarne i Stockholm oxh Göthéborg Rådstufvo-Rätterne 802. Kämner s-rätterne.651. Härads-Rätterne Bergs-Tings-Rätterne *). Af uppgiftterne från Malmöhus och Westerbottens Län, inhämtas, att år 1833 lika som de föregående 2:ne åren ingen blifvit af Konjjl. Maj:ts Befallningshafvande i dessa Län för dryckenskap sakfälld. Hvad Westerbottens Län angår, kan det möjeligen härröra af den fortfarande missväxten, mindre tillgång på bränvin och prisets dyrhet, men det synes förtjena uppmärksamhet, att i Malmöhus Län, der bränviasbränning mer *) År 1832, 3,559.

23 17 mer än annorstädes ntöfvas, och der trafiken, Länets emellan hvaraadra tall belägna städer, är betydlig, anledningar till åtal för dryckenskap skulle kunnat saknas, under loppet af hela tre åren. Det hemställes fördenskull i underdånighet, om ej Eders Kongl. Maj:ts Befallning:shafvande i Malmöhus Län må anbefallas, att hålla alfvarsam hand dcröfver, alt Krono-betjcning och andre, som det tillhöra, att fylleri-förbrytelser åtala, må en sådan deras pligt ofelbart uppfylla. Förhållandet med olika slags fångar år Mankön 482 Dömde på lifstid: Qvinkön Domde på vissa, år: Mankön 584 Qvinkön Fångar på bekännelse: Mankön 11 Qvinkön Summa å Rikets samtlige Fästningar och Correctionslnrättningar 1111 *). Med bekännelse-fångarne, som vid årets början utgjorde 15 af Mankön och 4 af Qvinkönet, hafva under 1835 års fortgång inträffat följande förändringar: 4 sådane fångar, af Mankön, äro i följd af serskilda Nådiga Utslag på fri fot stälde; en fånge af Qvinno-könet har erhållit slutlig Dom; en af samma kön har efter aflagd bekännelse afförts till behörig ort för ransaknings undergående; hvarförutan 2:ne nya Bekännelse-fångar af Mankönet tillkommit att förvaras å härvarande södra Corrections-Inrättning. Correctionisternas antal: Mankön 1940 Qvinkön **). *) År 1832 var antalet **) År 1832, C

24 18 Häraf befunnos af Mankön: Vid Corrections-Inrättningen å Långholmen 788. Correctionella Arbetsfängelset i Malmö 373. Arbetsinrättningen i Carlskrona 178. Dito på Kongsholmen 199. Pionierer å Carlsborgs Fästning 250. Casserade arbetskarlar eller till arbete mindre förmögne, i Carlskrona Amiralitets-Häkte. 31. På Waxbolm förvarade Correctionister 26. I samtelige Läns-fängelserae enligt Kongl. Brefvet den 29 Junii 1833 qvarhållné Corrections-fångar 95. Summa Af Qvinkön: Vid Stockholms Norra Corrections-Inrättning 159. Norrköpings Dito. 84. Götheborgs Dito 48. Summa 291. Af förenämde antal Correctionister hafva under årets lopp afgått: Från Södra Corrections-Inrättningen: Mankön, försedde med laga tjenst 199. efter fulländad ådömd arbetstid Från Arbets-Fängelset i Malmö: I laga tjenst 72. Efter ådömde arbetstidens förlopp 7. Genom Eder Kongl. Majrts Nåd frigifne 3. Efter erhållet arf, öfverstigande 33J R:dr

25 19 Från Arbets-Inrättningen i Carlskrona: Med Laga tjenst försedde. 4. Efter fulländad arbetstid 3. Efter förvärfvade 33f R:dr B:ko Från Arbet-Inrättningen å Kongsholmen: I laga tjenst 1. Efter förvärfvade 33f R:dr B:ko 15. Frigifne genom Eder Kongl. Maj:ts Nåd Från Waxholms Fästning: Med tjenst försedde 2. Från Norra Corrections-Inrättningen: Qvinkön: Försedde med Laga försvar 23. Efter fulländad arbetstid 72. Frigifne genom Eder Kongl. Maj:ts Nåd Från Norrköpings Corrections-Inrättning: I Laga tjenst utlemnade 17. Efter fulländad arbetstid Från Götheborgs Corrections-Inrättning: Med försvar försedd Fullgjort ådömd arbetstid Summa frigifne 562. c*

26 Tab. N:o Dom-Kapitlen. Ägtenskap hafva under loppet af år 1835 blifvit upplösta för: Hor 55. Malitiosa desertio Nesligt brott 10. Galenskap 1. Fortfarande bitterhet och osämja oaktadt undergångna varningsgrader. 13. Agtenshap, som i anseende till häfdande efter trolofning, eller under ägtenskapslöfte bordt med vigsel fullbordas, men för missämja måst upplösas 45. Utom de i Tabellen rubricerade Agtenskaps-skillnader, utgörande 175, liafva vid Götheborgs och Kalmar Dom-Kapitel, af orsaker, som anföras uti de till Tabellen bifogade anmärkningar 12 Aglenskap blifvit upplöste 12. så att Summan af upplösta Aglenskap utgör 183. Största antalet af Agleuskaps-skillnadcr hafva ägt rum vid Lunds och det minsta antalet vid Hernösands Dom-Kapitel. Vid Wisby Dom-Kapitel har icke något Aglenskap under året blifvit upplöst. Bilagan Lit. C. Högsta Domstolen. Hemstäldte brottmål. Balance från år 1852 ingen. Inkom ne år Afgjorde 55. Balance till år 1834 ingen. Brottslige, som undergått dödsstraff, hafva varit sjutton *). Lit. C. Då man jemför förhållandet emellan antalet af brott och förbrytelser under de fyra år, som jag till Eder Kongl. Maj:t i förevarande ämne af- *) Samma antal som år 1832.

27 21 gifvet de i Nåder anbefatdtc berättelser, synes af den deröfver upprättade, comparativa Tabell, att sistförflutne år framvisar det minsta antal af brott och förbrytelser, i synnerhet vid HäradsRätterne. Utom förgiftningsbrott» köns-förbrytelser, mened och förbrytelser emot föräldrar, hafva andre gröfre brott varit mindre år 1835, än under år 1832, då de likväl till antalet voro färre än föregående året. öfverhnfvnd utgör minskningen af gröfre brotten eller de under första och andra Mässen emot föregående året, vid HäradsRätterne 348, deraf 321 stölder och snatterier. Hvad deremot angår antalet af de för dryckenskap sakfällde, så är detta antal sistl. år, beklagligcn till betydlig del ökadt emot år 1832, då det likväl hade tilltaget emot år De olyckliga följderna af denna last blifva allt märkbarare, liksom offren derföre talrikare. I landsorter, der förr bränvins-imporlcn varit okund, har efter Domhafvandernes uppgifter fattigdom och scdefördcrf inkommit. En stor del af brott- och vålds-mål, leda sin upprinnelse endast ifrån bränviuets omåttliga bruk. För att nämna, några exempel, må anföras: att i Östra och Yestra Göinge Härader af Christianstads Län, har en mansperson begått dråp i brådskilnad, efter föregången ymnig bränvinsförtärig, och en annan mansperson så omåttling förtärt starka drycker, alt han deraf aflidef, samt en, likaledes mansperson, cfler flerårigt öfvande af fylleri, blifvit bragf till sådan sinnesförvirring, alt han från allmän väg, i sin faders närvaro, kastat sig i en å och drunknat. I uppgiften pä sjelfmorct uti Fellfngsbro Domsaga af Örebro Län, äro inberäknade 2 manspersoner om hvilkas begrafningssätt såsom för sjelf-mördarc Domstolen förordnat, i anseende dertill, alt de förtärt så omåttligt starka drycker, att de deraf dött, samt en qvinna, som aflidet af intaget förgift i rustgt tillstånd. I Fryhsdals Nedre Tingslag samt Jösse Härad af Wertnelands Län, har en mansperson taget lifvet af sig under rusigt tillstånd. HäradsRäftten uti Norra Helsinglands Domsaga har dömt 2:ne personer, hvilka genom omåttligt förtärande af brunvin sine lif förspilt, till Tab. N:o 11.

28 22 neslig begrafning; och i Wartofta och Frökinds Häraders Bomsaga i Skaraborgs Län, hafva 2 personer, hvilkas död hade samma orsak, jemväl blifvit behandlade såsom sjelfmördare. Alla sjelfmorden i Marks, Wedens och Bollebygds Härader af Elfsborgs Län, hafva bestått uti omåttlig förtäring af starka drycker, deraf döden bevisligen omedelbart varit följden; och i Järrestads, Ingelstads, Ljunits och Herrestads Häraders Domsaga har en person af samma anledning omkommit. Men dessa exempel, som endast äro hämtade från förefallne händelser vid Lands-Domstolarne, kunde vidare utsträckas genom bevis tagne utaf fylleriets verkningar inom städerna, der kroglifvets vedervärdigheter, uti än högre grad sig visa, derest, för bevisande af dryckenskapslastens förderflighet, icke en dagelig erfarenhet vore tillräcklig, att till öfverflöd vittna, om de skadliga och olyckliga påföljderne af bränvinets omåttliga bruk: påföljder, som länge skola låta känna sig i samhällskroppen, och hvilkas afvändande, bör vara ett ömt föremål för både den lagskipande och lagstiftande Stats-Maktens omsorger. Atskillige brott och förbrytelser, såsom tillgrepp af penningar utur bref, falskt vittnesmål, försök till sjelfmord, innehafvande af falska nycklar och arsenik, en mansperson sakfälld för tve-gifte, rymning ur lagstadd tjenst jemte några mindre betydelige, förekomma uti en del brottmåls uppgifter, men hvilka, i saknad af rubriker, icke finnas å Tabellerne intagne. De anföras likväl till antal och beskaffenhet uti anmärkningarne, som åtfölja hvarje Tabell. De af mankön föröfvade brott och förbrytelser, som förekommit vid första Domstolarne å landet och i städerna, utgöra öfverhufvud 18,521, och af qvinkön Brott af mankön förhålla sig således till brott begångne af qvinkön ungefär såsom Åtta förhåller sig till Ett.

29 23 Vid jemförelse emellan folkmängden på landet *) och antalet af sakfällde individer vid förste Domstol derstädes, finnes en för brott sakfälld af 183 personer. Deremot förhåller sig antalet af sakfällde individer vid första Domstol i städerna, emot städernas folknummer, såsom omkring Ett till Femtio. Hvad brott af gröfre art angår, kan icke någon Domsaga egentligen framför den andra utmärkas. Uti Oxie, Skytts och Wemmenhögs Härader af Malmöhus Län förekommer dock högsta antalet af brott under första och andra klassen eller 52, deraf 11 blifvit begångne af personer, som icke tillhört Domsagan. Man borde icke förmoda, att de fleste stölder föröfvats i det sädesrikaste Län. Sådant har likväl inträffat. Malmöhus Län står främst på förteckningen å tjufnader. Orsaken dertill torde kunna finnas i den der alltför långt utsträckta Hemmansklyfningen, eller rättare jordstyckningen. Ett hushåll nedsätter sig på några få tunneland, otillräckliga till dess bergning. Saknande förtjcnst genom binäringar, i detta Landskap sällsyntare, komma de ofta med en talrik barnskara i fattigdom, öka tiggarhopen och ej sällan fångpersonalen. I Tössbo och Wedbo Härader af Elfsborgs Län, Säfvedahls Härad samt Bullarens, Wettle och Tanums Härader af Götheborgs och Bohus Län, visar sig minsta antalet af brott under första och andra klasserne, nemligen 3 i hvardera Domsagan; och som, i de förstnämde härader, 2:ne af de brottslige tillhört annan Domsaga, så kan, då egentligen endast ett brott blifvit af Domsagans egne invånare begått, densamma skäligen böra tillerkännas lägsta rummet å Härads-Bätternes brottmåls-längd. Såsom exempel, huru olika brottsligheten i en ort kan förhålla sig det ena året mot det andra, må i underdånighet anföras, att i Gottlands Norra Härad, der år brott af första och andra klassen blifvit be- *) Sådan den uppgifves i Tabell-Commissionens berättelse för år 1830.

30 24 gångne, antalet af sådane brott förlidet är endast uppgick till 6. Man må förmoda, att det härrört af den varning, de undergångne bestraffningar bordt medföra. Likasom i förra underdåniga berättelsen, kan jag icke undgå anmärka, hurusom många sakfallde brottslingar på landet, icke varit af Domsagans inbyggare, utan kommit, flygtige eller förskjatne, från andre landsorter, men i synnerhet från städerne, der de förut varit bosatte. I Ialandstorpe och Södre Härad af Götheborgs och Bohus Län till exempel, hafva af 12 gröfre brottslingar, 10 varit från annan Domsaga. För bedömmande af folkets sedlighet på landsbyggden, torde från antalet af der begångnc förbrytelser, böra medgifvas afdrag för sådane, hvilha, fastän emot lag och författningar stridande, likväl icke utmärka egenteligt sedeförderf ibland menigheten. Till denna beskaffenhet kan en del af de under tredje klassen upptagne skäligen hänföras, såsom: förbrytelser emot Seglations-ordningen och Tullförfattningarne; emot Bränvinsbränningsförfattningarne, hvaraf en större del torde härleda sig från okunnighet och misstag om författningens rätta mening och tillämpning; samt sådane förbrytelser, hvilka blifvit med böter belagde, och egentligen angå mindre ekonomi- och police-mål. Alla desse utgöra ensamt 7830 eller hälften af totalsumman på brott och förbrytelser å landet, oeh då de frånräknas, qvarstå endast Ett antal, som, fördelat på mer än 2,600,000 individer, icke gör mer än Ett brott på hvarje person af 587. Skulle till detta afdrag äfven få komma skogs-åverkans målen, för sig sjelfve utgörande 1755, blir utslaget än fördelaktigare. Vid Stora Kopparbergs Grufve-Tings-Rätt, Skåne och Kronobergs samt Wester- och Norrbottens Bergmästaredöme och Sala Grufve-Rätt, hafva icke några brottmål förekommit. Sjelfmord, som tillhört Lands-Domstolarnes ransakande, ha varit 91 af Mankön och 54 af Qvinkön, eller 21 flere än år Orsaken till den-

31 25 denna bedröfliga tillökning, igenfinnes uti hvad som om dryckenskapslastens tilltagande är omförmäldt. Vid Stads-Domstolarne, utom de, som upptagits af Police-kammaren i Stockholm och förut blifvit i underdånighet anförde, hafva till ransakning förekommit 32 sjelfmord af mankön *) och 4 af qvinkön, som gör 6 af mankön mer, men 3 af qvinnor mindre, än förlidet år. Medelpads Domsaga af Vester-Norrlands Län, har högsta antalet af sjelfmord, nemligen 7. I Oxie, Skytts och Wemmenhögs Härader af Malmöhus Län, der år sjelfmord begingos, har förlidet år icke något inträffat; men i den omnämnde Medelpads Domsagan, skedde då 6. Vid några Härads-Rätter hafva personer blifvit dömde till urbota straff för försök till sjelfmord, som icke kommit till fullbordan. De till tredje klassen hörande förbrytelser, voro år 1833 vid Lands- Domstolarne, till antalet mindre, än under de trenne föregående åren. De voro Vid Domstolarne å landet: Ar , , , ,843. Vid Stads-Domstolarne: År , , , ,378. Anmärkningarne till Tabellerne innefatta utdrag af sådane upplysningar, som vederbörande Domare meddelat i afseende på brottmålens beskaffenhet och andre dermed sammanhängande omständigheter. De fleste deraf äro af interesse och förtjena uppmärksamhet. *) Deraf en yngling, som afhände sig lifvet genom ett i munnen aflossat skott under rusigt tillstånd. d

32 Tab. N:o Ingen Officer har vid Krigs-Rätt varit för subordinations-brott tilltalad. Samma förhållande har jag i mine förre underdånige berättelser haft tillfredsställelsen anmäla. Huru brott och förbrytelser å landet Länen emellan sig förhållit, inhämtas fullständigt af den för sådant ändamål serslsildt upprättade skala, under Tabellen N:o 12, som egentligen innefattar ett Utdrag af Tab. N:o 1 öfver Härads-Rätterne. Största antalet af grofva eller första klassens brott, äro begångne inom Calmare Län, till ett antal af 20, hvaraf dock hälften äro brott emot 56, 57, 58 och 59 Cap. Missgerningsbalken. Dernäst kommer Skaraborgs Län, med 10 brott. Lägsta antalet har Stockholms och Gotllands Län, eller ett hvardera. I Stora Kopparbergs, Westerbottens och Götheborgs och Bohus Län har icke något brott under nämnde klass blifvit föröfvadt. Bland andra klassens brott, hafva de fleste skett inom Malmöhus Län; dernäst i Stockholms och minst i Gottlands Län. Största antalet af förbrytelser emot föräldrar och svär-föräldrar, har förefallit i Blekinge Län, samt dernäst i Örebro, Skaraborgs och Hallands Län, till lika antal i hvardera Länet. Stölder och snatterier hafva varit talrikast i Malmöhus Län, men minst begångne i Gottlands Län. I förra Länet 114, i det senare 10. I proportion af folkmängden, fäller ett tjufnadsbrott i Malmöhus Län på 1400 personer, men i Gottlands ett på Skogs-åverkans-målén voro äfven år 1833 högst i Skaraborgs Län, till nära lika antal som föregående året. I Ostergötkland voro de år 1832, 206, och sista året 198; deremot finnes i Elfsborgs Län, antalet minskadt med 61, emot det nästförflutna året. Förbrytelserna emot bränvinsförfattningarne hafva till högsta antalet förefallit i Elfsborgs Län med 364, Skaraborgs 245, Linköpings 198 och Jönköpings med 184. I Jemtlands Län endast 12.

33 27 Såsom något eget i sitt slag, kan det förtjena uppmärksamhet, att sistlidet år, liksom året förut, mer än hälften af alla i hela Riket å landet förefallne slagsmål, blifvit i 6 Län föröfvade, och i alldeles desamma, som år 1852, nemligen: I Galmare Län 251. Christianstads 255. Blekinge 215. Elfsborgs 198. Skaraborgs 189. Malmöhus 170. I Gottlands Län har minsta antalet af slagsmål förekommit eller 8; men i Jemtland icke ett enda. Der räknas dock öfver 41,000 invånare. Blekinge Län, med blott omkring 28,000 personer större folknummer, har deremot 215 slagsmål. De med böter belagde andre förbrytelser, äro talrikast i Linköpings Län med 578. Skaraborgs Län, som år 1852 hade 997, har år 1833,553. Då fråga blir att afgöra, nti hvilken af Rikets Provincer, folkets sedlighet är minst, bör all varsamhet utan tvifvel iakttagas. På grund af pifne fakta, skall sådant dock i framtiden kunna låta sig göra. Hittills har man i den delen sväfvat i ovisshet, och saknat all egentlig ledning för omdömet. De uppgifter, som i desse mine berättelser årligen samlas, blifva först efter flere års förlopp tjenliga grundämnen för en sådan slags statistik. För närvarande omfatta de en för korrt tidrymd, att af dem, i ett så granlaga mål, någre slutsattser böra vågas. Imedlertid kan jag ej underlåta fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på den omständigheten, att, då man för något Län vill sammanräkna der begångne brott och förbrytelser af alla slag, så visar Skaraborgs Län det högsta antalet, nemligen 1691; men Gottland deremot, det minsta med 80. I proportion af folkmängden d*

34 Tab. N:o båda Länen emellan, kommer i Skaraborgs Län, ett brott eller en förbrytelse på hvarje 95:te person, men i Gottlands, ett dylikt, på hvarje 436:te person. I afseende på förhållandet med brott och förbrytelser i städerna, som vid Kämners- och Rådhus-Rätterne derstädes förevarit, är en dylik skala, som för Länen, upprättad under Tab. N:o 13 *). Af denna Tabell inhämtas: att brott, af första klassen, till största antal äro föröfvade i Jönköping-, men dessa bestå endast i brott emot förut anförde 56, 57, 58 och 59 Cap. af Missgernings-Balken. Hädelse emot Gud förekommer endast i Wimmerby, Vid Kämners-Rätterne i Stockholm hafva icke Mord och Dråp, icke Rån och Röfveri, men väl Barnamord förekommit. För andra klassens brott, står Stockholm främst, i anseende till det höga antalet af der föröfvade tjufnadsbrott. I Helsingborg hafva de flestc förbrytelser emot föräldrar och svärföräldrar blifvit begångne. De fleste Eds-örebrott i Norrköping, och de fleste Förfalskningsbrott i Stockholm. Tjufnader och Snatterier i Stockholm göra 577, men i alla öfrige Städer endast 417. Jemföres folkmängden i förstnämde Stad, med folkmängden uti de öfrige Städcrne, visar sig, att i Stockholm belöper ett tjufnadsbrott på hvarje 214:de individ, men i de andre Städerna, ett på nära hvar 479:de. I Städerna Wimmerby, Falkenberg, Kongsbacka, Åmål, Hjo, Skanör, Waxholm, Oregrund, Östhammar, Trosa, Mariefred, Thorshälla, Linde, Arboga, Östersund och Luleå, tillsammans 16, hafva inp r a tjufnader eller *) Brott och förbrytelser i Stockholms Stad, äro å denna Tabell upptagne, netnligen qlla sådane hvaröfver Stadens Kämners-Rätter ransakat och dömt. I afseende på olikheten i antalet mellan de brottmål, som förekomma uti underrättelsen, om de hos Öfver-Ståthållare-Embetet förehafde, och de, på Tabellen öfver Stiiderne, för Stockholm upptagne, så härrör densamma deraf, att Öfver-Ståthållare-Enibetet, hos hvilket målen i första hand blifvit aninäldte, öfverlemnat dem till handläggning och afyörandp icke allenast åt Stadens Kaniners-Rätter än afven till Kongl. Svea Hof-Rätt och andre Domstolar,

35 29 snatterier blifvit begångne. Dessa Städer hafva likväl en sammanräknad befolkning af omkring 12,300 personer. Brott under första och andra klassen, begångne i Städerne vord år år Således minskade brott 251. De under tredje klassen derstädes förekommande förbrytelser voro år Alltså ökade med 334. Dessa slags förbrytelser förekomma talrikast nemligen: Förbrytelser emot Författningarne om Bränvinshränning och Bränvinsforsäljning: i Uddevalla 39; Skogsåverkan: i Lidköping 10; Fylleri: i Wennersborg 70 *); Slagsmål: utom i Stockholm, i Norrköping 37; mindre förbrytelser med böter belagde: utom i Stockholm, i Ystad 88. Sjelfmord, hafva utom i Stockholm, varit talrikast i Upsala, der icke mindre än 9 sådane förefallit. Då i Götheborg, Gefle och andre städer, med större folknummer, alldeles inga sjelfmord ägt rum, ger det ovanligt stora antal af sådane olyckliga tilldragelser i Upsala, anledning till bekymmer. I Warbcrgs stad, med 1787 invånare, hafva 51 Slagsmål förefallit, hvaremot från Malmö, med omkring fem gånger större folkmängd, endast 18 uppgifvas; och i Örebro, med mer än dubbelt så många invånare som i Warberg, har blott omkring hälften så många slagsmål inträffat. Vid jemförelse af antalet på begångne brott och förbrytelser under alla Tre Klasserne, Städerne emellan, med uteslutande af Rikets Hufvudstad, finnes högsta antalet deraf inträffa på Götheborg, med 222. Lägsta *) De å denna Tabell upptagne Fylleri-förbrytelser, angå icke dem som för dryckenskap blifvit hos Konungens Befallningshafvande i Police-mål sakfallde, ej eller de af Police-kammarne i Stockholm och Götheborg upptagne, å hvilka mål, en serskild Tabell finnes författad och här förut åberopad.

36 30 antalet visar Skanör, med 1. I proportion af invånarnes antal bada Städerne emellan, belöper ett brott eller en förbrytelse, på hvarje 92 individ af personalen i Götheborg, men i Skanör, ett sådant, på omkring 500 personer. I staden Trosa, som har circa 500 personers folkmängd, befinnes hvarken brott eller förbrytelser af något slag hafva blifvit föröfvade. En stor olikhet äger rum emellan de civile rättegångs-ärendemas antal och brottmålens, på ett och samma ställe. Så till exempel har Medelpads Domsaga i WesterNorrlands Län 2336 Civile mål, men blott 77 brottmål: Arbrå, Jerfsjö, Ljusdahls Häraders Domsaga i Gefleborgs Län har 821 Civile mål, och endast 20 brottmål: Osterdalarnes Domsaga af Stora Kopparbergs Län har 1929 civile-mål, och 75 brottmål. Deremot visar Lysings och Dahls Häraders Domsaga af Linköpings Län, den anmärkningsvärda olikhet, att brottmålen der varit 342, men de civile-målen 192. Inbyggarnas antal i nämde Domsaga utgör 14,176. Wifolka och Walkebo Häraders Domsaga af samma Län, har 147 brottmål, och 111 civile-mål; folkmängden utgör 13,450 personer. Dessa i sitt slag serdeles motsatta bevis må vara tillräcklige, för att ådagalägga, att myckenheten af brottmål i en Domsaga, icke alltid förutsätter ett i proportion deraf större antal civile rättegångs-ärender, eller ock i omvändt förhållande. Civile Rättegångs-ärender. Vid första Domstol å Landet, och i Städerne, nemligen vid: Härads-Rätterne 74,443. Deraf Concurser 556. Prester 32. Militairer 25. Transport 57.

37 31 Transport 57. Andre Stånds-personer 133. Hemmansbrukare och ägare 284. Tjenstefolk och Stat-torpare m. fl Skuldfordringsmål 39,429, Svarandens stånd: Prester 81. Militairer Ståndspersoner Hemmansbrukare och ägare 22,559. Tjenstefolk och Stat-torpare m. fl. 14, ,429. Andre Tvistemål 34,458. Förlikte före inställelsen inför Rätta 19,251. inför Rätta 5,765. Afgjorde 40,670. Uppskjutne 8, ,443. Vädjade till högre Rätt 4,776. Bergs-Tings-Rätterne: Skuldfordringsmål 478. Andra tvister Förlikte före inställelsen inför Domstolen 246. vid Domstolen 55. Afgjorde 248. Uppskjutne

38 Tab. N:o 14. Tab. N:o Ägodelnings-Rätterne. Af 860 inkomne mål och 10 balancerade från år 1852, äro 51 förlikte, 717 afgjorde och 102 balancerade till år Lagmans-Rätterne. Uppskjutne från förra året 173. Från Härads-Rätterne genom vad komne mål Bilagde före inställelsen vid Lagmans-Rätt Förlikte vid Lagmans-Rätt 152. Afgjorde Uppskjutne 169. Vädjade till Hof-Rätt Mål, afdömde vid Lagmans-Rätt under Samma appelabilis 365. Domstolarne i städerne. Kämners-Rätterne. Skuldfordringsmål Prester 12. Militairer 350. Borgare Andre stadens invånare Andre tvister Förlikte före inställelsen vid Domstolen 993. Dito inför Domstolen 469. Afgjorde Uppskjutne Vädjade under högre Rätt 561. Råd-

39 33 Rådhus-Rätterne. Från Kämners-Rätt vädjade Concurser Andre tvistemål Cessionantens stånd: Prester.. 7. Militairer Borgare Andre stadens invånare 519. Skuldfordringsmål Prester 14. Militaircr 34. Borgare 870. Andre stadens invånare Förlikte före inställelsen vid Domstolen 506. Dito inför Rätta 422. Afgjorde Uppskjutne *) Vädjade 425. Mål afdömde under summa appellabilis Nedre Borg-Rätten. Skuldfordringsmål 52. Andre tvister 84. *) Orsaken hvarför ej Summorne af från Kämners-Rätt vädjade mål, Concurser, Skuldfordrings- och andre Tvistemål icke instämmer med Summa Summarum är den, att uti uppgiften från en Rådhus-Rätt, de från Kämncrs-Rutt vädjade mål till ett antal af 6 blifvit utur Summa Summarum uteslutne. e

40 34 Deraf förlilste före inställelsen vid Domstolen 15. Förlikte inför Rätta 10. Afgjorde 105. Uppskjutne 6. Vädjade under Öfre Borg-Ratten 5. Öfre Borg-Rätten. Vädjade mål 6. Deraf afgjorde 4. uppskjutne 2. Utom 29 besvärs- och supplikations-mål samt 1 brottmål afgjorde, deraf 1 besvärs-mål balanceras till Universiteterne. Skuldfordringsmål 10. Deraf Academiens Tjenstemän och Betjente 1. Studerande 5. Andre Stadens invånare 6. Andre tvister 5. Hvaraf förlikte inför Rätta 2. Afgjorde 10. Uppskjutne 5. Vädjade under högre Rätt 6. Mål afdömde vid Consist. Academicum under Summa appellabilis 3. Hof-Rätterne. Svea Hof-Rätt. Concurs-, Boskillnads- och Urarfva-mål. Vädjade. Instämde. Balance från förra året Transport Vädjade. Instämde. Afgjorde under året Transport

41 Vädjade. Instämde. Transport Tid 1832 års slut incomplette och således då ej lottade instämde och vädjade mål.. 3. Under året Ullkomne Tid 1832 ars slut incomplette och således då ej lottade instämde och vädjade mål Vädjade. Instämde. Transport Afskrifne eller afförde i följd af förlikning eller annan orsak. 1. Tid årets slut ej lottade 10. Tid årets slut oafgjorde Års-Proclamata. Under året tillkomne Afskrifne eller afförde i följd af förlikning eller annan orsak 19. Tvistemål i allmänhet. Balance från förra året Afgjorde under året Afskrifne eller afförde i följd af förlikning: eller annan orsak Tid årets slut ej lottade Under året tillkomue Tid årets slut oafgjorde Fiscaliske Actioner. Balance från förra året Afgjorde under året Under året tillkomne Afskrifven eller afförd i följd 34 af förlikning el. annan orsak 1. Tid årets slut ej lottade.. 4. Tid årets slut oafgjorde Lottade Skriftvexlingar. Balance från förra året Afgjorde under året Under året tillkomne Afskrifne eller afförde i följd af förlikning el. annan orsak 3. Tid årets slut ej lottade Tid årets slut oafgjorde e *

42 36 Utan communication afgjorde besvär. Vädjade. Instämde. Balance från förra året Under året tillkomne Kongl. Bref och. Remisser. Balance från förra året.. 5. Under året tillkomne Andre af Hof-Rätten handlagde ärender: Balance firan förra året Under året tillkomne Götha Hof-Rätt. Concurser, Boskillnads- och Urarfva-mål: Vädjade. Instämde. Balance från förra året Inkomne under årets första hälft under årets sednare hälft Vädjade. Instämde. Afgjorde untler året Afskrifne eller afförde i följd af förlikning el. annan orsak 151. Vid årets slut oafgjorde Afgjorde under året Tid årets slut oafgjorde Afgjorde under året Afsferifne eller afförde i följd af förlikning el. annan orsak 27. Vid årets slut oafgjorde Vädjade. Instämde. Afgjorde nnder årets första hälft under årets senare hälft Afskrifne i följd af förlikning el. annan orsak Vid årets slut oafgjorde

43 37 Års-Proclamata: Afgjorde under årets första hälft 1. Balance från förra året under årets senare hälft I. Inkomne under årets första hälft 1. Afskrifne i följd af förlikning eller annan orsak 3. under årets senare hälft Vid årets slut oafgjorde Tvistemål i allmänhet: Vädjade. Instämde. Vädjade. Instämde Balance från förra året Afgjorde under årets Tillkomne under årets första hälft under årets första hälft senare hälft under årets Afskrifne i följd af förlikning el. annan orsak 1. senare hälft Vid årets slut oafgjorde Fiscaliska Actioner: Afgjorde under årets första hälft 26. Balance från förra året under årets senare hälft 6. Inkomne under årets första hälft 24. Afshrifne i följd af förlikning eller annan orsak under årets senare hälft 20. Vid årets slut oafgjorde Lottade Skriftvexlingar. Afgjorde under årets första hälft 516. Balance från förra året under årets senare hälft 178. Inkomne under årets första hälft 514. Afskrifne i följd af förlikning eller annan orsak imdör årets senare hälft Vid årets slut oafgjorda

44 38 Utan communication afgjorde besvär: Balance från förra året Inkomne under årets första hälft 129. under årets senare hälft Kongl. Bref och Remisser: Balance från förra året Inkomne under årets första hälft 91. under årets senare hälft Andre af Hof-Rätten handlagde ärender: Afgjorde under årets första hälft under årets senare hälft 109. Afskrifna i följd af förlikning eller annan orsak Vid årets slut oafgjorde Afgjorde under årets första hälft 87. under årets senare hälft 95. Vid årets slut oafgjorde Afgjorde under årets första hälft 560. Iakomne under årets första hälft under årets senare hälft 636. under årets senare hälft Recepissen Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge. Concurs-, Boskilnads- och Urarfva-mål: Vädjade. Instämde. Balance från förra året Inkomne under årets lopp Års-Proclamata: Balance från förra året... Inkomne under årets lopp Vädjade. Instämde. Afgjorde under året Vid årets slut oafgjorde Afgjorde under året

45 39 Tvistemål i allmänhet. Vädjade. Instämde. Balance från förra året Inkomne under årets lopp Vädjade. Instämde. Afgjorde under året Afskrifne i följd af förlikning el. annan orsak 3. Vid årets slut oafgjorde Fiscaliska Actioner. Balance från förra året Afgjorde under året Afskrifne i följd af förlikning eller annan orsak 1. Inkomne under årets lopp Vid årets slut oafgjorde Lottade Skriftvexlingar. Balance från förra året Inkomne under årets lopp Utan communication afgjorde besvär. Balance från förra året.. Inkomne under årets lopp Kongl. Bref och Remisser. Balance från förra året Inkomne under årets lopp Andre af Hof-Rätten handlagde ärender. Afgjorde under året Afskrifne i följd af förlikning eller annan orsak Vid årets slut oafgjorde Afgjorde under året Afgjorde under året Vid årets slut oafgjorde.. 2. Inkomne under årets lopp Afgjorde under året

46 40 Eder Kongl. Maj:ts Justitiæ-Revision. Revisions-saker. Balance från år Tillkomne år Afgjorda år Balance till år Skiftesmål: Balance från år Tillkomne år Afgjorda år Balance till år Kammar-Rätts-mål. Balance från år 183a 16. Tillkomne år Afgjorda år Balance till år General-Auditörs-mål. Balance från år Tillkomne år A%jorda år Balance till år Besvärs- och Ansöknings-mål. Balance från år Tillkomne år Afgjorda år Balance till år Ca-

47 41 Cabinetts-Ärender. Balance från år 1832 Tillkomne år Afgjorda år Balance till år 1834 Civile Rättegångs-ärenderne, som för år 1832 voro till antalet lägre än föregående året, hafva jemväl sistl. år minskats emot år Härads-Rätterne hade år 1831, 89,507, år 1832, 81,099, men år 1833 endast 74,443, således minskning emot sista året Bergs-Tings-Rätterne år 1831, 815, år 1832, 722, men år 1833, 677; alltså minskning emot sista året 45. Kämners-Rätterne hade år , år ; men år 1833, 5417; följaktligen minskning emot sista året Rådhus-Rätterae, som år 1831 hade 6748, och år ; hafva år 1833 haft 5845; hvilket visar en minskning emot sista året af 654. Minskning Under åren 1832 och 1833, hafva de Civile målen till antalet förminskats emot år 1831, med icke mindre än 16,684, hvilket förhållande gifver anledning till den sannolika och tillfredsställande förhoppning, att i den mån, som Domstolarne behöfva mindre anlitas i conenrs- och skuldfordringsmål samt andre civile rättegångar, i samma mån, hafva orsakerne till dylika tvister förminskats och aftaget, som nogsamt visar, att förhållanderne i dessa delar, man och man emellan, icke lida af ökade olägenheter. Af 74,443 instämde tviste-mål å landet, hafva blott 1113 blifvit vid Ofver-Domstol fullföljde. Detta förhållande lemnar ett fördelaktigt vittnesbörd om parternas förtroende till sina Domare, och i få Länder torde ett så stort antal Rättegångsärender mera skyndsamt och med mindre kostnad afslutas. f

48 Äfven 42 vid Lagmans-Rätterne hafva målen förminskats: De voro år 1632, 6076; men utgjorde år 1833, än år Concurser vid Härads-Rätterne hafva varit 556, eller något mindre, I-Kinds och Redevägs Härader af Elfsborgs Län förekommer största antalet af concurser, deraf 29 bland Hemmansbrukare och ägare. Uti Gottlands Södra Härad har intet concurs-mål förekommit, och uti Norra Häradet af samma Län, endast ett concursmål; i dessa Härader utgör dock folkmängden omkring 35,000 personer. Skuldfordringsmålen vid Härads-, Bergs-Tings-, Kämners-, Bådstufvo- och-borg-bätterne hafva varit 46,666 eller 7694 mindre än år 1832, då de med 3434 äfven voro minskade emot år an år Aritalfet af concurser vid Rådhus-Rätterna är 823 eller 135 mindre Concurser i Stockholm, hvilka år 1832 voro 444 och i Götheborg 92, hafva år 1833 varit på förra stället 393 och på det senare 62. Alltså minskning i Stockholm på 51 och i Götheborg på 30. I Stockholm hafva 182 Borgare gjort cession och i Götheborg 39. Tid Landt-Domstolarne hafva de förlikte målen före inställelsen vid Domstolen varit: Vid Härads-Bätterne 19,251. Bergs-Tings-Bätterne 246. Lagmans-Rätterne 2,014 21,511. eller mer än hvart fjerde mål förlikt före inställelsen vid Domstol. Vid Stads-Domstolarne: Kamners-Rätterne 993. Radhus-Rätterne 306. Nedre Borg-Rätten

49 43 I afseende på antalet af förlikte mål före inställelsen vid Domstol, utmärker sig äfven under ifrågavarande år, Nya Kopparbergets Domsaga i Örebro Län, der af 2520 instämde civile mål, 1596 blefvo i godo bilagde före parternes inställelse inför Rätta. Inför Landt-Domstolarne äro förlikte Stads-Domstolarne 891. mål. kvilket för Lands-Domstolarne gör nära hvart 13:de och vid Stads-Domstolarne något öfver kvart 12:te mål. Till Lagmans-Rätterne äro från Härads-Rätterne vädjade 5209, och från Lagmans-Rätt till Hof-Rätt 1113 mål. Från Kämners-Rätterne till Rådhus-Rätterne äro vädjade 611 ocb från desse till Hof-Rätterne 423 mål. Rådhus-Rätterne utgjorde Saker, under Summa appelabilis vid Följande uppställning, må sluteligen lemna en öfversigt huru i det hela Concurs- och Skuldfordrings-målen, vid förste Domstol å landet ocb i städerne, aftaget under ena eller andra af de båda senare åren: Concurser: Voro vid Härads-Rätterne år år år Minskning under de 2:ne senare åren emot år Vid Rådhus-Rätterne år år år Minskning under de 2:ne senare åren emot år Skuldfordrings-mål: 363. Vid Härads-Rätterne år ,620. Voro vid Härads-Rätterne år ,123. år ,429. Minskning under de 2:ne senare åren emot år ,191. f*

50 44 Transport 13,191. Vid Bergs-Tings-Rätterne år år Minskning emot år Vid Kämners-Rätterne år år Minskning emot år Vid Rådhus-Rätterne år år Minskning emot år Minskade Skuldfordrings-mål.. 14,190. och med Concurserne tillsammans 14,353. Då härtill lägges att, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Justitiae-Canzler i dess senast afgifne. underdåniga Embets-berättelse anmält, Skuldfordringsmålen, som hos Ofver-Ståtbållare-Embetet och Eders Kongl. Maj:ts samtelige Befallningshafvande varit handlagde under år 1833, minskats med 8476, och år 1832, med 10,932 eller för båda åren tillsammans med 19,408; så befinnes Concurs- och Skuldfordrings-målen, vid Domstolarne och Executions-sätena sedan år 1831, hafva under de bägge påföljande åren förminskat sig till ett belopp af 33,961 mål. Hvad häraf kan inhämtas, torde, i sammanhang med min underdåniga berättelse, om förhållandet med den år 1833 intecknade, sålde och köpte fasta egendom å landet, i sin mån bidraga, att sprida ljus öfver svaret på den vigtiga frågan: Om allmänna välståndet, är i af- eller tilltagande? Stockholm den 1 December M. ROSENBLAD. Af de i denna Berättelse åberopade Tabeller och Bilagor, äro de mast upplysande och af allmännare interesse tryckte och bifogade. Den som imellertid shulle åslunda, att af de ofrige Tabeller ne taga kännedom, har tillfälle dertill öppet hos Justitite-Stats- Ministern.

51 45 Utdrag af de till Tabellen N:o 1 för HäradsRätterne, hörande Upplysningar och Anmärkningar af Domhafvanderne. Utide 183 under Mankön och de 21 under Qvinkön upptagne brott, Wallentuna, Sollentuna Hära hafva 197 individer af Mankön och 24 af Qvinkön varit delaktige. 2:ne af Mankön hafva dessutom blifvit dömde till urbota straff för försök till sjelfmord. 51 brott äro begångne af personer från annan Domsaga. ders Domsaga. De 115 under Man- och 11 under Qvinkön upptagne brott, hafva Sotholms, blifvit föröfvade af 124 individer af Man- och 14 individer af Qvinkön. Af Öknebo H. Domsaga. de för fylleri dömde personer, hafva 2 blifvit fällde för andra resan dylik förseelse och 6 för fylleri inför Rätten. Nio brott äro begångne af personer från annan Domsaga. De under Man- och Qvinkön tillsammans upptagne 119 brott, äro Film, Danemora, begångne af 162 individer af Man- och 9 af Qvinkön. Brottmålens antal Olands H. hafva väl ökat sig, dock endast i de mindre klasserne. Den betydliga skillnad, som visar sig emellan förbrytelser och brottslingar i 3:dje klassens si Domsaga. sta punkt, der 3o förbrytelser under Mankön blifvit af 70 individer af samma kön begångne, härleder sig egentligen från olofligt fiskande och försummad väglagning. En mansperson har jemte ansvar för fylleri äfven blifvit fälld till Ulleråker, urbota ansvar af fängelse för ohöfviskt uppförande emot husbonde, hvilket Hagunda H. Domsaga. brott ej kunnat hänföras till någon i Tabellen förekommande rubrik. Bland mindre förbrytelserna, hvarföre botats, äro inberäknade jemväl enkelt hor, samt vägafrids- och hemfridsbrott, då de icke förenats med slagsmål, men till större delen bestå dessa förbrytelser uti försummelser af ekonomiske föreskrifter, samt sådant, som enligt RättegångsBalken med böter belagts, deraf dock uteblifvande från Tinget samt upprops försummelse alldeles för-

52 Jönåker, Rönö H. Domsaga. Westeroch Oster- Rekarnes Domsaga. bjgåtts. 46 Uti ett af Skogsåverkansmålen hafva 2:ne personer för samma åverkan dömts, och vid ett emot åtskillige anställdt åtal för gemensamt störd hemfrid, dock utan slagsmål, hafva Nio personer fällts till böter för hemfridsbrott, och upptagits bland de 37 uti columnen för andre förbrytelser hvarföre fått med penningar botas. De upptagne 93 förbrytelserna äro begångne af 85 individer, deraf 79 Man- och 6 Qvinkön. Ibland de för första resan stöld upptagne personer har en blifvit dömd till ansvar för tillgrep af penningar utur bref; under rubriken slagsmål är en införd, som öfverfallet husbonde, och den som förekommer under rubriken mened, den ende af de sakfällde, som bor utom Domsagan, har blifvit fälld till ansvar för falskt vittnesmål. Concurserne, med undantag af blott en enda, hafva varit föranledde af Sterbhnsdelägares ansökningar om urarfva förmån, och skuldfordringsmålen härflyta hufvudsakligen ifrån auctionsinrop och borgade varor uti handelsbodarne i städerne inom domsagan. Af de lagsökte Militairerne hafva endast tre tillhört befälet och af dem två underbefäl. 123 brott hafva blifvit föröfvade af 115 personer, deraf 17 qvinnor. 2:ne mål hafva i Tabellen icke kunnat inlagas, i brist af motsvarande rubrik, begge innefattande förbrytelser emot husbonde, hvarföre de dömdes till 8 dagars fängelse hvardera; och å ett annat håll åter en Öfvermodig dräng som med hugg och slag öfverföll sin husbonde, hvarföre han skyldig dömdes till 32 par spö samt afbön. Till tjufnadsbrotten hafva blifvit räknade de tillgrepp, hvartill är vorden förvunnen en 16-årig yngling, hvilken haft sig anförtrott, att fortskaffa åtskillige herrgårdars postväskor och som uppbrutit desse samt derur tid efter annan tagit flere bref, dem han Öppnat och utur hvilka han tillegnat sig deri befintlige penningar till ett sammanräknadt belopp af omkring 40 R:dr B:co, hvadan han af Härads-Rätten dömdes att mista lifvet och varda hängd. Fylleribrotten äro dubbelt flere än 1831 och 1832, hvartill orsaken sannolikt varit den ymniga tillgången på bränvin med lågt

53 47 pris, under den förlidet år lofgifne tillverkning. En har pliktat för 3:dje gången fylleri, de öfrige endast för första resan, af dem dock en för fylleri i kyrka under Gudstjenst och flere för det de druckne inför Rätta sig infunnit. Barnamordet bestod ej i annat, än att en qvinna, som af oloflig beblandelse blifvit hafvande, men ingalunda livarken dolde detta sitt tillstånd eller sökte enslighet vid sjelfva födseln, kom, då bon af barnsbörden öfverraskades nattetid, att, innan det biträde hon genast påkallade, hann anlända, af mindre försiktighet att tillskynda fostret döden, hvarför hon fälldes att bota 20 daler silfvermynt. I afseende åter på de 2:ne dråpmålen, inträffade det ena under en till vrede urartad och af åtskillige försmädelser ifrån ömse sidor föregången bråttning emellan 2 personer, af hvilka den ena, af den andra omkullkastades och dervid fick en så svår stöt, att döden inom få dagar deraf blef en följd ehuru icke ovilkorligen, utan, enligt Läkarens betyg, endast i brist af tjenlig chirurgiskbehandling, hvadan dråparen ock blott till full mansbot blef fälld. Det andra åter ägde rum vid en gräfsvinsjagt, som af ett större sällskap företogs, då, genom oförsiktigt handterande af en laddad bössa, en af sällskapet kom att träffas af det af brinnande skottet så svårt, att han, oaktadt den mest omsorgsfulla läkarevård och skötsel, afled. Den som vållade olyckan fälldes att böta half mansbot. Fyra af de brottslige hafva varit från annan Domsaga. Skillnaden emellan Summa ålder och de i 1:sta och 2:dra klassen Gottlands Norra Härad. upptagne brott härrörer deraf, att de sjelfmördade äro 2:ne af de öfver 5o år antecknade personer. Af desse hängde sig i arresten manspersonen, som var häktad och tilltalad för stöld, natten förr än han andra gången skulle för Rätta, och qvinspersonen dränkte sig med berådt mod utan någon känd anledning, än ett alltid fördt oordentligt lefnadssätt. Sjelfmörderskan och den under 15 år för snatteri sakfällde tillhörde icke Domsagan utan Wisby Stad. Det fördelaktiga resultat brottmålsuppgiften utvisar, jemförd med

54 Fellingsbro, Glanshammars H. Domsaga. Nora och Hjulsjö H. Domsaga. Fryksdals Nedre Tingslag. 48 den för 1832, torde icke böra lemnas obemärkt, enär den sistnämnde förteckningen upptager Summa sakfällde till 56, deraf 22 för brott i 1:sta och 2:dra klassen; deremot för 1833, 22 sakfällde, deraf 6 för brott i nämnde klasser. I columnen Mord och Dråp är upptagen en dräng, som för falsk angifvelse emot sin husbonde, att hafva ihjelslagit sin fyra år förut aflidne fader, blifvit till döden dömd. I columnen "andra förbrytelser med böter belagde," är inräknad en Länsman i Glanshammars Härad, dömd till böter och tjenstens förlust för fel och egennytta i tjensten. I columnen "Sjelfmord," äro inräknade en dräng och en skomakarelärling, om hvilkas begrafningssätt af domstol blifvit förordnadt, i anseende dertill, att de förtärt så omättligt starka drycker, att de deraf dött; samt en qvinna, som dött af intaget förgift i rusigt tillstånd. De uti Summa Summarum upptagne 208 brott under Mankön, hafva blifvit begångne af a38 individer af samma kön. Af de 102 Sakfällde, hafva 2:ne gemensamt begått ett brott neml. Mord, föröfvad af man och hustru, men deremot 5, som alla varit af mankön, blifvit utom annan förbrytelse jemväl dömde för fylleri. Den för uppsåt till Tidelag dömde manspersonen har för 5o år sedan blifvit straffad för dylik förbrytelse; han var då 15 år, nu 65. Af de på Tabellen upptagne 3:ne Sjelfmord, de enda sonv under året blifvit af Härads-Rätterne handlagde, är ett, efter livad ransakningen upplyser, begånget af ert mansperson, som vid tillfället varit af starka drycker öfverlastad. Flere andre sjelfmord hafva väl under loppet af år 1833 inträffat, men som Konungens Befallningshafvande, med anledning af Kongl. Förordningen den 19 Februarii 1824 pröfvat och bestämt sättet för de genom egen hända verkan omkomne personers begrafning, hafva TingsRätterne icke kommit att härmed taga någon befattning. Gröfre brottmål äro, som tabellen visar, högst få i jemförelse med den stora folkmängden och ym-

55 49 ymniga, högst skadliga bränvinstillgången inom Bomsagan; och hvad den i columnen förgöring med förgift uppförde qvinnan beträffar, så hade hon, i afsigt att dermed förgöra fhigor, tillredt en arsenikblandning, men af oförsigtighet ställt den så att en person, som icke hade något begrepp om dess skadliga följder, deraf ljutit döden, hvårföre hon blifvit fälld att bota half mansbot. De i sista columnen upptagne andre förbrytelser med böter belagde hafva nästan allesammans tillkommit genom åsidosatt väglagning. Af de 113 frikände hafva 28 varit tilltalade för försummad väglagning, och af mål rörande slag, oqvädände och åverkan, instämde af enskildte personer, hafva 37 blifvit förlikte före inställelsen vid Domstolen, men äro likväl uti denna column uppförde, äfvensom 3 till annan Domstol förviste brottmål. Antalet af förbrytelser är 135, men antalet af sakfällde personer endast 112. Skillnaden har uppkommit sålunda, att en för stöld sakfälld, jemväl i samma lagföring blifvit dömd för 3:ne andre förbrytelser: att 5 personer blifvit sakfållde hvardera för 3 förbrytelser och 10 för 2:ne brott hvardera. Af brottmålen hafva 41 bestått uti åtal för försummad väglagning, och äro uti dessa 41 mål tillsammans 214 personer sakfällde. En af de sakfällde, som begått stöld 4:de resan, är derjemte dömd för det han försökt våldtaga två qvinnor, hvilket senare brott är upptaget uti columnen "för andre förbrytelser med böter belagde." Af de i Tabellen öfver skuldfordringsmål upptagne 98 Militairer äro 96 Soldater eller Spel i Nummer. Af de sakfällde hafva 16 begått 45 brott. Af de i columnerne öfver brotten omförmälte brott hafva 3 blifvit begångne af flere personer; och hafva a af de brottslige varit från annan domsaga. Det af ao5 anklagade befintlige större, till 80 uppgående, antal befriade, bland hvilka finnes en för mordbrand och flere för stöld tilltalade, hvilka, i brist af fulla skäl, icke kunnat fällas, orsakats af mellankomne g Näs, Nordmärkt och Gillbergs H. Domsaga. Gamla Norbergs, Skinskattebergs H. Domsaga. Svärdsfö, Sundborns, Folkare m. fl. H. Domsaga. Norra Helsinglands Domsaga.

56 Södra Helsinglands Domsaga. 50 förlikningar uti sådane, angående skogsåverkan och mindre förbrytelser, af enskildte, instämde mål, som lagligen kunnat förlikas. Det emot nästföregående året fördubblade antalet af fylleribrott och slagsmål torde desshällre böra tillskrifvas senare årets ymnigare tillförsel från Södra Sveriges branvinsfabriker och i följd deraf nedsättning i varans värde, som erfarenheten vitsordar sanningen hvad denna ort angår, att dess sedeförderf och fattigdom medföljt den härstädes förr alldeles okände, nu till skeppslaster ökade branvinsimporten. Bland de uti colamnen för "andre förbrytelser, med böter belagde," upptagne tillhopa 34 personer, befinnas tvänne, som, jemlikt sista momentet af 5. i 28 Cap. M.B. och en, som, enligt första mom. af 9. i 18 Cap. samma Balk, blifvit till böter fällde, samt att uti columnen för "Sjelfmord," upptagits en, som, till följe af 13 Cap. 4. M.B. för tillärnadt men misslyckadt sjelfmord genom hängning, blifvit till vatten och bröds straff skyldig dömd och tvänne hvilke, genom omåtteligt förtärande af branvin sine lif förspilt och, efter Domarens utslag, erhållit i lag stadgad neslig begrafning. 146 brott hafva blifvit föröfvade af 115 individer af Man- och 10 af Qvinkön, deraf 2:ne brott äro begångne af personer från annan domsaga. Orsaken till skiljaktigheten emellan innehållet af Summa Summarum och antalet af sakfällde, förklaras sålunda: att de 8 personer, som under en lagföring blifvit dömde för flere brott, föröfvat 11 brott utöfver hvad som svarar emot personernes antal; och då desse 11 tillägges antalet på dömde personer, 72, uppkommer den på brotten utförde summa af 83. Likaledes härleder sig den befintelige skiljaktigheten emellan summan af de sakfälldes ålder och summan af 2:dra klassens brott derifrån, att af de 13 sakfällde för hvilke åldern blifvit uppgifven, hafva 13 allenast begått ett brott hvardera, men den öfrige under ep lagföring, blifvit fälld för 2:ne, stöld och förfalskning. domsaga. 2:ne af de brottslige hafva tillhört annan

57 51 De uti Summa Summarum trader Mankön upptagne brott, äro begsngne af 106 individer af samma kön. Den för dråp sakfällde manspersonen är icke för Tilja dråp, utan allenast för dråp af vållande tall ansvar fälld. Icke allenast de 7 individer, som äro under framtiden ställde, utan ock tillika 15 bland de frikände hafra varit tilltalade för mer och mindre delaktigliet uti föröfvandet af ett och samma brott, nemligen våld och stöld å ett strandat fartyg, med inskeppad spannmål. Ibland de 3:ne individer, som finnas upptagne under "Stöld första gången," förekommer en, som blott blifvit dömd, att stånda tjufs-rätt, för det han undan/dolt veterligen stulet gods. En af de brottslige hafva varit från annan domsaga. En mansperson har för tvegifte, och en mansperson för husbondes öfverfallande blifvit sakfällde, men i saknad af columner icke i Tabellen uppförde. 306 brott äro föröfvade af 310 individer af Man- och 32 individer af Qvinkön. Bomsagans innevånare, med undantag af ganska få, hvilka också derföre stämplas med, om icke allmänt förakt, åtminstone med saknad af förtroende, visa i allmänhet fortfarande fallenhet för en sedig, arbetsam och fredlig lefnad, som äro följder af en stigande sann upplysning och bildning samt i följd deraf, med kännedom om sina lagliga rättigheter, heldre förlikas än derom utföra rättegångar, hvilka sistnämnde 374 till antalet, hvaraf 189 afdömts och äro ännu anhängige i tvistemålsväg, med åsigt på personalen, denna sammanträngd inom ungefär 5 mils längd och bredd, hvaruti tvisteförhållanden lättare uppstå än i glest bebyggde orter, ingalunda kunna anses många,- och merendels äro de, som icke i godo biläggas, af den beskaffenhet, att domstolens beslut måste afvagtas. Trenne personer hafva vid ett och samma tillfälle hvardera begått trenne och tvänne en hvar två serskildte brott, hvadan en olikhet emellan brottens och individernas antal uppkommer af åtta. De under mened upptagne en mansg* Piteå, Öfre och Nedre Luleå H. Domsaga. Juckasjerfvi och Enontekis H. Domtaga. Lysings och Dahls H. Domsaga. Memmings, Skärkinds m.fl. H. Domsaga.

58 Wifolka och Walkebo H. Domsaga. Bråbo och Risings Häraders Domsaga. 52 och två qvinspersoner hafva blifvit dömde för det de aflagt falskt vittnesmål. Utom de å Tabellen uppräknade brott hafva 2:ne brott förekommit, hvilka icke under de 3:ne klasserae kunnat hänföras, neral. en mansperson, som af hämndbegär beskyllt en annan mansperson, att utur den förres rockficka olofligen tillgripit en sedelbok med deruti förvarade penningar och skuldsedlar, och till befrämjande af denna sin afsigt förledt 2:ne personer, att aflägga falskt vittnesmål, för hvilken förbrytelse han blifvit straffad med 40 par spö och uppenbar kyrkopligt; samt en mansperson för det han slagit husbonde. Af de 3:ne för flere brott tilltalade har en begått stöld och åverkan, en stöld och slagsmål, och en pliktat för bränvinsminutering och landthandel. De 2:ne för 2:dra och 3:dje resan stöld dömde hafva tillsammans begått, och blifvit dömde på en gång för stölder på flere ställen, men den ena för a:dra och den andra för 3:dje resan straffad, hvilket icke kunnat utmärkas annorlunda, än i 2:ne columner, fastän brottet blott kan anses såsom ett. De sakfälldes antal skulle således utgöra 4 mindre än brottens, men för gemensamt spel äro 5 personer pliktfällde, och denna förbrytelse blott upptagen såsom en, hvarigenom de 4 öfrige personerne fylla de sakfälldes antal till lika belopp med brottens. Tvänne sjelfmord leda sitt ursprung från sinnessvaghet, och ett från bekymmer för framtida utkomst, i förening med försmådd kärlek. 3:ne af de brottslige ha tillhört annan domsaga. Brottet i 1:sta klassen begicks af en moder, som, öfverväldigad af husligt lidande samt af den enda bevekelsegrund, att åstadkomma en förändring i sin egen olyckliga belägenhet, fördränkte sitt redan 1 års gamla barn, hvilken missgerning hon genast, under en till yttersta förtviflan gränsande sinnesförfattning frivilligt upptäckte. Af 2:dra klassens brott äro de svåraste begångne af varnarlige personer från främmande orter, och hela antalet är ringare än under förulgångne året, oansedt tillökningen i dryc-

59 53 kenskaps- och slagsmåls-saker, de senare merendels en följd af de förra. När härtill kommer, att Tvistemålen, hvilka år 1832 utgjorde 545, nu endast uppgå, som uppgiften dera utvisar, till 375, och således en minskning af 170, synes vid jemförelse af domsagans ansenliga folkmängd, resultatet i det hela vara tillfredsställande. Civile målen äro minskade emot 1832 och derihland egentligen skuldfordringsmålen, hvilket till stor del kan tillskrifvas den omständigheten, att efter 1830 års missväxt och påföljande året skedde utborgningar af spanmål serdeles vid auctioner, många lagsökningar blifvit anställde år 1832, af hvilka dock de fleste blifvit förlikte före inställelsen vid Tingen. Att Skogsåverkans-målen äro många i Skaraborgs Län och flere än i något annat, härleder sig ensamt derifrån, att der finnes flere kronoskogar än i någon annan ort, och att detta förhållande står i bredd med brist på enskilta skogar. Den påbudne regleringen med Kronans skogar, önskas derföre snart vinna fullbordan. Såsom bevis på det ändamålslösa af varande anstalter och gällande föreskrifter för skogsvården, anföres, huru i allmänhet till åverkningar begagnas tjenstedrängar, soldater, inhyseshjon m. fl. samt minderårige barn, på det någon tillgång till böter ej må finnas, dcrest åverkare ertappas och lagforas. Deras bestraffningar stanna då vid några få dagars fängelse vid vatten och bröd samt vitesböternes aftjenande med enkelt fängelse, bestraffningar, som väl ådraga Kronan dryga kostnader, men för ingen del leda till de brottsliges förbättring eller deras eller andras afhållande från förbrytelser af denna beskaffenhet, utan vandra stora hopar, snart sagt med nöje, men åtminstone aldrig med känning af något slags lidande, till Länshäktet för fängelsestraffens undergående, så framt det icke händelsevis inträffar under bergningstiden, då förlusten af dagsverken kan medföra någon olägenhet. Den i columnen för Barnamord införde qvinsperson, har endast blifvit fälld för ofullgånget fosters läggande å lön, men då hon blifvit dömd efter 16 Cap. 2. M.B. ansågs olämpligt att anteckna Wilske och Gudhems H. Domsaga.

60 54 henne bland dem, som begått mindre med penningeböter belagde förbrytelsena Trenne brott hafva biifvit begångne af personer frän annan domsaga. Alla de personer af Militaira ståndet, som varit lagförde för skuldfordran, hafva varit tjenstgörande soldater, men ingen af i tjenst varande Wartofta och Frökinds H. Domsaga. öfver- eller underbefäl. Wadsbo H. Antalet af brottslige individer under 3:dje klassen äro 63 af Mankön Domsaga. och 5 af Qvinkön mindre än antalet af de i summan upptagne brott, deraf fem biifvit begångne af personer från annan domsaga. Det emot vanligheten stora antal af vädjade mål är tillfälligt och härleder sig från den orsak, att i tjngusex serskilde, lika beskaffade frågor, som bandlat om presträttigheters utgörande, vad erlagts troligen uti ingen annan afsigt, än att vinna betalningsanstånd, derför ock vaden lemnats utan fullföljd. Ehuru något egentligt sjelfmord under året icke tilldragit sig, är dock under columnen sjelfmord 2:ne utförde, hvilka genom ett omåttligt förtärande af bränvin aflidet, och deras döda kroppar hafva i följd deraf biifvit behandlade lika med dem, som sjelfve afhändt sig lifvet. Den i co~ lumnen: "förgöring med förgift" upptagne person har ingifvit sin fästeqvinna förgift på en smörgås, hvaraf hon väl blef illa sjuk, men genom motgift, en myckenhet mjölk och linolja, undgick hon döden. Han dömdes af HäradsRätten, att mista lifvet, men har från dödsstraffet genom Kongl. Nåd njutit försköning. En person har biifvit sakfälld för försök att afhända sig lifvet; men som någon column för slikt brott icke finnes, har detta brott icke biifvit utfördt. Om målet, som är af särdeles märkvärdighet, berättas följande: Expeditions-KronoBefallningsman Runqvist öfverfölls af Anders Larsson i Stommen Balitack uti vredesmod, derför att Runqvist förbjöd Larsson afslå en klöfverlycka hvartill Runqvist trodde sig äga rätt, med en grof och nyslipad lia, den Larsson riktade med ett hugg för att afhugga Runqvist hufvudet; men Runqvist vek undan så att hugget tog tvert öfver axeln vid halsen nedåt ryggen. Ej härmed nöjd, utan sedan

61 55 Runqvist fallit, högg han honom öfver begge benen, så att Ruttqvist af denna niedfart legat länge sjuk, och blifver aldrig fullkomligt återställd. Sedermera begaf sig A. Larsson till skogs, efter egen bekännelse uti en mosse för att sänka sig ner der för att aftaga sig lifvet. Yidare då han skulle afföras till Länshäktet i Mariestad, beredde han sig tillfälle att undankomma bevakningen, och sprang ut i en å för att dränka sig, men bevakningen uppryckte honom utur vattnet, så att dess försök misslyckades. A. Larsson blef i följd af allt detta dömd till 33 - R:dr för lytes-bot och för såramålet till 262/3 R:dr böter; att godtgöra Runqvist för läkarevård m, ni. 122: 28. för sveda och verk 100 R:dr samt 333f R:dr för hinder i utöfningen af tjensten och kostnaden för dess bestridande af annan person en ännu längre tid, och att återgälda kronan Kostnaden till läkarebesigtningen 68 R:dr 5 sk. allt Banco. Derjemte för försöket att afhända sig lifvet, förklarades Larsson saker och dömdes uti ena bot att afstraffas med 40 par spö. En mansperson dömd för det han ofredat sin husbonde, är i saknad af lämpelig column utesluten från Tabellen. Antalet af brott år 1833, 186 mindre än föregående året, som uppkommer deraf att förbrytelser för bristande väglagning år 1833 icke i mängd åtalades. Det större antal brottmål i 2:dra och 3:dje klasserne mot år 1832, Marks, Wedens, härleder sig egentligen från fylleriförbrytelser och missbrukad hränvinsminutering. Det har blifvit anmärkt, att inom de orter af Domsagan, der H. Dom Bollebygds saga. bränvinsbränning utgör hufvudnäring, fylleriet icke är så omåttligt, som der samma näring är inskränkt till husbehof och hvarest jemväl detta hehof icke sällan blifver ouppfylld genom egen tillverkning. Sjelfmorden hafva alla bestått uti omåttlig förtäring af starka drycker, deraf döden bevisligen omedelbart varit följden. Att dödade inteckningars belopp uppstiger till nära summa af de beviljade: att de senare jemväl understiga dem som meddeltes föregående år och att skuldfordringsmålens antal emot den besuttne allmogen nu är vida lägre, än förut, härleder sig allt ifrån låga

62 Inlandstorpe och södra Askims H. Domsaga. Qville, Bullarens H. Domsaga. Norra och Södra Tjusts H. Domsaga. Norrvidinge, Kinnevalds och Alba H. Domsaga. 56 spamamålspriser i bredd med ortens skickliga, allmänt slöjdeidkande, allmoges högt uppdrifna industri. 77 brott hafya blifvit begångne af 66 individer, och återstoden af 201 sakfällde eller 135 begått 112 brott, in summa 189 brott af 201 individer. Antalet af så väl tvistemål som brottmål har i betydlig mån minskats; och utgör det nu icke hälften af det, som första uppgifterne eller de för år 1830 upptaga. Det torde äfven förtjena uppmärksamhet, att af de Tolf gröfre brottslingar, som förekommit, Tio varit från annan domsaga, hvilket utgör bevis, att moraliteten bland ortens invånare är bättre, än som vanligen är förhållandet med. orter, hvilka såsom denna domsaga, gränsa nära intill en stor stad. Också hafva flere af dessa brottslingar i Götheborg eller dess förstäder haft sitt hemvist eller tillhåll. De öfrige hafva till större delen varit lösa personer, flygtade från eller förskjutne af de samhällen de förut tillhört. År 1832 pliktade 7 personer för slagsmål, deremot år härföre sakfälldes, hvilket varit en påtaglig följd af det tilltagande fylleriet och lättheten för allmogen, att för godt köp åtkomma branvin. De under "Sjelfmord" anmärkte personer, hafva befunnits afhändt sig lifvet under sådan sinnesförfattning, som omnämnes i 13 Cap. 1. sista mom. M.B., derför kropparne fått i tysthet begrafvas. Dråpet har föröfvats under öfverilning och i brådskillnad, af en hemmansägare, som annars gjort sig väl känd. Med förgiftningen har förhållandet varit sådant, att en bonde, som nyligen från Blekinge Län inflyttat i Kinnevalds Härad, och der köpt ett med drygt undantag belastadt hemman, för att blifva undantaget qvitt, legt sina tvänne drängar, att med arsenik, som blandades i mat afdägataga undantagsmannen. Detta brott är i Tabellen utmärkt med ziffran 3, som betecknar att 3:ne individer detsamma föröfvat. 231 individer hafva tillsammans föröfvat 167 brott, hvaraf de

63 57 de under 2:dra klassen upptagne 18 individer begått 23, och de under 3:dje klassen upptagne 209 individer begått 142 trott. Trenne af de brottslige bafva varit från annan domsaga. Bland de frikände är inräknad en hustru, som af enskild part blifvit instämd att ansvara och ersätta för det hon genom trolldom skadat en del af kärandens sädesgröda. Med detta påstående och tron på möjligheten af ett dylikt brott, lärer käranden haft desto större alfvar, då han i Kongl. Hof-Rätten anförde besvär emot Härads-Rättens utslag. Den for mordbrand sakfällde är en gosse, som, då gerningen begicks, ännu icke uppnått elfva år. Med en mellantid af ungefär en månad, föröfvade han mordbrand å två särskildte ställen och hans förhållande, så väl före som vid och efter gerningen, ådagalade ihärdighet, kallblodighet och list. Tre af de brottslige hafva varit från annan domsaga. I allmänhet hafva målens antal varit betydligen mindre än de föregående åren, och brott af svårare art, under en längre tid, inom denna domsaga sällsynte oansedt granskapet med trenne städer, hvaremot förseelser emot bränvinsförfattningarne blifvit åtalade i ovanlig mängd. Dylika förseelser hafva till större delen härrört af Allmogens oförstånd och origtiga fattning af flere stadganden i 1830 års Förordning, serdeles beträffande bränvinsredskapens försegling. Åtta af brotten äro föröfvade af personer från annan domsaga. Under stöld första gången är en mansperson sakfälld för inbrott i afsigt att stjäla, upptagen. Orsaken hvarför antalet af "andre förbrytelser med böter helagde," är för detta år större än 1832, är den, att 53 personer blifvit pliktfällde för flåhackning eller uppskärande af flat-torf. Af de 2:ne sjelfmorden, är ett begånget i sinnessvaghet och det andra afseren person, som omkommit genom omåttligt bruk af starka drycker. Svårigheten att lämpligen kunna få utredt af vittnen bland allmogen, det någon varit af starka drycker öfverlastad, är egentliga orsaken hvarföre alltid ett h Sunnerbo Härad. Här och Bara, jagers Torna H. Domsaga. Jerrestads och Ingelstads H. Domsaga.

64 58 Westra och Ostra Göinge H. Demsaga. ringa antal fylleriförseelser visar sig i jemförelse emot slagsmål, af hvilka de fleste likväl kunna antagas vara begångne efter krogbesök. Det största antalet af slagsmål tillhör Ingelstads Härad, der i den lägre folkhopen, en stor råhet i seder och bildning råder. 2:ne brott äro begångne af personer från annan domsaga. Af de under rubriken mord och dråp upptagne personer, har en man bljfvit dömd för dråp i brådskilnad, och ymnig bränvinsförtäring föregått brottet, en man dömd till half mansbot för det han genom en annans kullridning vållat dennes död, samt en qvinna jemväl fälld till half mansbot, för det hon genom underlåtenhet att förvara arsenik, föranledt att hennes sinnessvaga moder deraf förtärt och ljutit döden. Af sjelfmördarne har en mansperson så omåttligt förtärt starka drycker, att han deraf aflidit; en mansperson, efter flerårigt öfvande af fylleri, blifvit bragt till sådan sinnesförvirring, att han från allmän väg, i sin faders närvaro, kastat sig i en å och drunknat, samt en qvinna, under af sjukdom föranledd sinnesrubbning, afskurit halsen. En mansperson har blifvit dömd till urbota ansvar för vanvördigt uppförande emot husbonde, som i Tabellen icke blifvit införd i brist af rubrik. I betraktande af brottens antal emot folkmängden i Domsagan, dess läge och det betydliga antal lösdrifvande personer som genomstryker Domsagan, så torde finnas, att sedlighet oeh laglydnad lika litet här, som å de fleste andre ställen af Riket kunna frånkännas störsla delen af den jordbrukande klassen. Fyllerilasten är rådande serdeles bland landsbönder, torpare och drängar, hvaraf största delen slagsmål samt annat våld orsakas, dock är det antal af fylleribrotten ringa, som blifver föremal för åtal. En annan orsak till det olika antal mindre brott det ena året i jemförelse med det andra, består deri, huruvida under året ombyte skett af Kronobetjening eller ej, ty i förra fallet äro åtalen vida flere, än då sådan förändring icke ägt rum. Femton brott hafva blifvit begångne af personer från annan domsaga.

65 Tab. N:o 9. Sammandrag af de från nedannämnde Konungens Befallningshafvande till Justitiæ-Stats-Ministern insände uppgifter öfver antalet på personer, som år 1833 för fylleri blifvit till ansvar fällde. a

66 II Tab. N:o 11. Comparations-Tabell öfver Brottmål och Civile mål vid Rikets Domstolar för åren 1830, 1831, 1832 och An märkning: Med «uttmärkes de rubriker, som i Tabellerne för de åren icke förekommit, i anseende dertill att uppgifterne öfver Brottmålen, efter år I83I, blifvit ändrade och naev fullstiindige än under de föregående tvenne åren.

67 III a*

68 IV

69 V

70 VI Tab. N:o 12. som utvisar förhållandet med Brott och förbrytelser af alla Tre Klasserne vid HäradsRätterna Länen emellan år 1833.

71 VII

72 VIII

73 IX b

74 X

75 XI Tab. N:o 13. Utdrag af Tabellerne för Rådhus- och Kämnärs- Rätterne, utvisande förhållandet med Brott och Förbrytelser af alla Tre Klasserne, Städerne emellan År b*

76 XII

77 XIII

78 XIV

79 XV

80 XVI

81 XVII c