EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 maj 2011 (12.5) (OR. en) 9968/11 ENER 104 ENV 350 CONSOM 73

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 maj 2011 (12.5) (OR. en) 9968/11 ENER 104 ENV 350 CONSOM 73 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare mottagen den: 5 maj 2011 till: Pierre de BOISSIEU, generalsekreterare för Europeiska unionens råd Komm. dok. nr: K(2011) 2875 slutlig Ärende: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr / av den om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av luftkonditioneringsapparater För delegationerna bifogas kommissionens dokument K(2011) 2875 slutlig. Bilaga: K(2011) 2875 slutlig 9968/11 /be DG C SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den K(2011) 2875 slutlig KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av luftkonditioneringsapparater SV SV

3 MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL DEN DELEGERADE AKTEN Motiv och syfte Miljöpåverkan från luftkonditioneringsapparater i EU är betydande, framförallt i fråga om elförbrukningen när apparaterna används, som uppskattades till 30 TWh per år under 2005, vilket motsvarar 14 miljoner ton koldioxidekvivalenter. För att underlätta för konsumenterna att köpa mer energieffektiva luftkonditioneringsapparater infördes ett märkningssystem genom kommissionens direktiv 2002/31/EG 1 av den 22 mars 2002 om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG 2 vad gäller energimärkning av luftkonditioneringsapparater. Märkningssystemet tillhandahåller standardiserad information om energiförbrukningen hos luftkonditioneringsapparater genom rangordning av produkterna på en skala från A till G. Syftet med denna delegerade förordning är att införa nya, ambitiösare energieffektivitetsklasser som är anpassade till den tekniska utvecklingen och att göra märkningssystemet mer dynamiskt. Den kompletterar eventuella kommissionsförordningar om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller krav på ekodesign av luftkonditioneringsapparater. Allmän bakgrund En av anledningarna till att det säljs så många lågeffektiva luftkonditioneringsapparater är att slutanvändarna baserar sina köpbeslut på försäljningspriset snarare än produktens livscykelkostnad. Situationen blir inte bättre av att man för närvarande inte låter miljökostnaderna fullt ut återspeglas i energikostnaden. Dessutom är den information om energieffektivitet som köparna av luftkonditioneringsapparater har tillgång till begränsad, så kallad asymmetrisk information. Möjligheterna till kostnadseffektiva förbättringar för slutanvändaren utnyttjas därför ofta inte. Ett annat problem är splittrade incitament. De uppstår till exempel när en fastighetsägare som köper och installerar en luftkonditioneringsapparat (de flesta är inte bärbara utan avsedda att installeras) eftersträvar så lågt inköpspris som möjligt, vilket leder till att hyresgästen får högre elräkningar. Under de senaste åtta åren har dessa problem delvis åtgärdats genom märkningssystemet enligt kommissionens direktiv 2002/31/EG vad gäller energimärkning av luftkonditioneringsapparater för hushållsbruk, vilket lett till en cirka tjugoprocentig förbättring av energieffektiviteten under perioden Även om dagens märkningssystem driver på marknaden mot ytterligare förbättringar av energieffektiviteten hos enkelkanalsapparater och dubbelkanalsapparater, görs det i märkningsskalan för andra luftkonditioneringsapparater, som står för cirka 93 % av marknaden, ingen skillnad mellan effektiva och mycket effektiva apparater, vilket gör att försäljningen av de effektivaste apparaterna inte stimuleras. Detta har lett till att EU- 1 2 EUT L 86, , s. 26. EGT L 297, , s. 16. SV 2 SV

4 marknader i jämförelse med vissa marknader i tredjeländer har betydligt lägre genomsnittliga effektivitetsnivåer och riktmärken för effektivitetsnivåer 3. Den förberedande undersökningen och konsekvensbedömningen av luftkonditioneringsapparater avslöjade att om dagens energieffektivitetsklasser inte ändras, kommer de uppnådda blygsamma förbättringarna av energieffektiviteten så småningom att mattas av. Detta beror främst på energimärkningens befintliga utformning. Enligt konsekvensbedömningen stod de totalt 31 miljoner luftkonditioneringsapparaterna i EU-27 för en årlig elförbrukning på 30 TWh under 2005, vilket beräknas öka till 73 TWh 2020 om inga ytterligare åtgärder vidtas (dvs. utan ändringar av det befintliga märkningssystemet). Ökningen beror främst på fortsatt ökad försäljning. Förslaget syftar till att minska den annars förväntade ökningen av dessa apparaters energiförbrukning. Det uppskattas att eventuella nya ekodesignkrav och det ändrade märkningssystemet i det här utkastet till delegerad förordning ger en minskning med 11 TWh till Gällande bestämmelser Förutom en eventuell genomförandeåtgärd för ekodesign behandlar följande rättsakter luftkonditioneringsapparaters miljöprestanda: Kommissionens direktiv 2002/31/EG av den 22 mars 2002 om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG av den 22 september 1992 med avseende på energimärkning av luftkonditioneringsapparater för hushållsbruk. Kommissionens beslut 2007/742/EG 4 av den 9 november 2007 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till eldrivna eller gasdrivna värmepumpar och gasdrivna absorptionsvärmepumpar. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG 5 av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG 6 av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska eller elektroniska produkter. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/ av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser. Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ökat marknadsgenomslag för energieffektiva luftkonditioneringsapparater, genom införandet av nya energieffektivitetsklasser och eventuella krav på ekodesign, kommer att bidra till att uppnå energibesparingsmålet på 20 % till 2020 som satts upp i handlingsplanen för Som exempel kan nämnas att år 2007 var riktmärket för effektivitetsnivån för kyleffekten hos splitaggregat 7,1 SEER i Japan, medan motsvarande värde i EU var 5,1 SEER. EUT L 301, , s. 14. EUT L 37, , s. 24. EUT L 37, , s. 19. EUT L 161, , s. 1. SV 3 SV

5 energieffektivitet (KOM(2006) 545). Dessutom kommer genomförandet av direktiv 2010/30/EU 8 att bidra till EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % till år Främjande av genomslag på marknaden för effektiva luftkonditioneringsapparater överensstämmer med Lissabonstrategin och den förnyade strategin för hållbar utveckling eftersom det kommer att uppmuntra till investering i FoU och bidra till att skapa lika villkor. Det ligger också i linje med handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik (KOM(2008) 397). I den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa (KOM(2008) 800) anges att energieffektivitet är en av de högsta prioriteringarna och i synnerhet främjandet av snabbt marknadsgenomslag för produkter som ger stora möjligheter till energibesparingar, såsom luftkonditioneringsapparater. Slutligen kommer det också att bidra till att ekonomisk tillväxt kan frikopplas från resursanvändning såsom anges i strategin Europa 2020 (KOM(2010) 2020) under flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa. 2. SAMRÅD SOM FÖREGÅTT ANTAGANDET AV AKTEN Samråd med berörda parter Samrådsmetoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil Intressenter, både inom och utom EU, rådfrågades från allra första början av förstudien, och energimärkning liksom krav på ekodesign diskuterades inom Samrådsforumet för ekodesign som upprättats genom ramdirektivet för ekodesign 2009/125/EG 9. Samrådsforumet består av experter från medlemsstaterna och en avvägd representation av intressenter, nämligen icke-statliga miljö- och konsumentorganisationer, återförsäljare och tillverkare. Under samrådsforumets möten den 22 juni 2009 och den 23 april 2010 presenterade kommissionens personal ett arbetsdokument som innehöll förslag på ekodesignkrav och klassificering av energieffektiviteten hos luftkonditioneringsapparater. Alla relevanta arbetsdokumentet skickades ut till experter och intressenter, och publicerades på kommissionens Circa-system tillsammans med intressenternas skriftliga kommentarer. Vid möten med personal från kommissionen diskuterades dessutom initiativet vid flera tillfällen med intressenter och medlemsstater, men även med internationella partner som exempelvis Japan, Kina, Australien och USA. Utkastet till delegerad förordning meddelades WTO/TBT för att säkerställa att inga handelshinder införs. Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats I allmänhet stödde alla intressenter och medlemsstaterna ett energimärkningssystem för 8 9 EUT L 153, , s. 1. EUT L 285, , s. 10. SV 4 SV

6 luftkonditioneringsapparater enligt det omarbetade energimärkningsdirektivet. Följande synpunkter på förslagets viktigaste delar har lämnats: Vilka produkter som ska omfattas och klassificering De apparater som ska omfattas är luftkonditioneringsapparater (luft till luft) med en kapacitet på upp till 12 kw med kapacitet att kyla och/eller värma upp ett rum eller en del av ett rum. Luftkonditioneringsapparater med särskilda egenskaper är apparater med dubbla kanaler som är specialutformade för att placeras i utrymmen där inga utomhusenheter tillåts och flyttbara enkanalsapparater som bara kyler en begränsad del av ett rum. Beroende på sina tekniska egenskaper är dessa två typer av luftkonditioneringsapparater mindre effektiva än andra luftkonditioneringsapparater. Energimärkningsskala Inledningsvis föreslog flera medlemsstater och icke-statliga miljö- och konsumentorganisationer att man skulle skapa en enda energimärkningsskala för alla tekniker. Medan artikel 11 i direktiv 2010/30/EU (i dess omarbetade lydelse) tillåter att ytterligare klasser kan läggas till till befintliga energimärkningar av enkelkanals- och dubbelkanalsapparater, är det inte tillåtet för andra luftkonditioneringsapparater, eftersom apparater som motsvarar dagens nivå A kommer att fasas ut från marknaden i enlighet med kraven på ekodesign 10. Intressenter begärde dessutom att man i fråga om dessa luftkonditioneringsapparater använder en ny beräkningsmetod för energieffektivitet 11, som motsvarar den senaste utvecklingen inom standardisering. Därigenom skulle det införas en effektivitetsindikering för sådana apparater. Tidsplan Tillverkare och återförsäljare betonade att det beroende på nya metoder för beräkning och mätning av energieffektivitet behövs tid dels för att på nytt testa alla luftkonditioneringsapparater, förutom enkelkanals- och dubbelkanalsapparater, dels för att ta fram den nödvändiga information som testerna leder till. Det behövs dessutom en övergångsperiod för bytet från den gamla till den nya märkningen på grund av nödvändig omklassificiering av dessa apparater. I utkastet till den delegerade förordningen tas därför denna tidsaspekt med. Direkta utsläpp av växthusgaser Intressenterna begärde att man tog itu med direkta utsläpp av växthusgaser antingen genom åtgärden för ekodesign eller åtgärden för energimärkning, eller genom båda. I konsekvensbedömningen tittade man på möjligheten att sänka kraven på minimienergieffektivitet och/eller energimärkning i fråga om apparater som använder köldmedier med låg global uppvärmningspotential. Detta skulle leda till att det införs en bonus som sänker kraven på minimienergieffektivitet inom ramen för åtgärden för ekodesign för luftkonditioneringsapparater. Av skäl som rör tydligheten hos informationen om jämförbar effektivitet hos apparater, infördes ingen bonus i Kraven på ekodesign är satta till 3,6 vs. 4,3 SEER, medan dagens nivå A är 3,2 EER, som kan sägas motsvara SEER-nivåer mellan 2,9 och 4,0, beroende på apparatens egenskaper. Säsongsköldfaktorn (SSER) och säsongsvärmefaktorn (SCOP) i stället för köldfaktorn (EER) och värmefaktorn (COP). SV 5 SV

7 energimärkningssystemet. Extern experthjälp Bidrag från vetenskaplig expertis En förberedande undersökning och en konsekvensbedömning bidrog med den tekniska, marknadsmässiga och ekonomiska analys som krävdes för att utarbeta ett ändrat energimärkningssystem. De utfördes av ett konsortium av externa rådgivare för kommissionens generaldirektorat för energi (GD Energi). De viktigaste organisationer och experter som rådfrågats Den förberedande undersökningen utfördes i en öppen process där hänsyn togs till synpunkter från intressenter, inbegripet tillverkare och tillverkarorganisationer, ickestatliga miljöorganisationer, konsument och återförsäljarorganisationer, experter från EG/EES-medlemsstater och internationella organisationer såsom det internationella energiorganet (IEA). Utkastet till åtgärden skickades till WTO inom TBT-avtalet. Sammanfattning av rekommendationer som inkommit och beaktats Inga potentiellt allvarliga risker med irreversibla följder nämndes. Konsekvensbedömning Märkning ska övervägas tillsammans med andra politiska alternativ som t.ex. självreglering eller krav på minimiprestanda (energieffektivitet). I den konsekvensanalys som utfördes i enlighet med artikel 15.4 b i direktiv 2005/32/EG undersöktes också märkningsalternativet. Alternativen som anges nedan förkastades i ett tidigt skede: Inga EU-åtgärder (befintlig lagstiftning skulle inte ändras, ingen ny lagstiftning skulle antas). Alternativet förkastades, eftersom det inte skulle uppfylla målen i ramdirektiven om ekodesign och energimärkning. Stöd till frivilliga åtaganden från berörda branscher. Det alternativet förkastades eftersom branschen inte lagt fram några sådana förslag. Endast antagande av krav på ekodesign. Detta alternativ förkastades eftersom strängare krav på ekodesign än dagens A-nivå skulle ha upphävt dagens märkningssystem, medan mildare krav inte skulle ha gett den förväntade sparpotentialen. Översyn av dagens märkningssystem (utan krav på ekodesign). Detta alternativ förkastades, eftersom det inte skulle leda till de förväntade besparingarna. Följaktligen föll valet på alternativet att anta krav på ekodesign tillsammans med en översyn av dagens energimärkningssystem, eftersom det ger störst besparingar och föredras av alla intressenter. Genom det valda alternativet säkerställs att SV 6 SV

8 pågående energiförbättringar upprätthålls och främjas, rättvis konkurrens och produktdifferentiering upprätthålls i samband med energiförbättringar, en kostnadseffektiv energiförbrukning uppnås, industrins konkurrenskraft främjas genom att EU:s inre marknad för hållbara produkter utvidgas, bördan för leverantörer, inklusive små och medelstora företag, inte blir för stor, eftersom övergångsperioder tar hänsyn till konstruktionscykler, sysselsättningen i EU inte påverkas negativt. 3. DEN DELEGERADE AKTENS RÄTTSLIGA ASPEKTER Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Genom åtgärden införs nya tvingande informationskrav för leverantörer som släpper ut luftkonditioneringsapparater på marknaden och för återförsäljare som bjuder ut sådana apparater på försäljningsstället eller genom distansförsäljning, exempelvis via en katalog eller över Internet. Åtgärdens omfattning är anpassad till omfattningen av en eventuell europeisk genomförandeåtgärd som anger minimienergieffektivitet, buller- och informationskrav för luftkonditioneringsapparater och informationskrav för komfortfläktar. Klassificeringen av apparaters energieffektivitet går vidare med definitionen av effektivitetsskalor för tre specifika underkategorier av produkter med grundstrukturen i direktiv 2002/31/EG som underlag. Ytterligare klasser kommer att komplettera märkningsskalan för enkelkanals- och dubbelkanalsapparater. Dagens A-märkta luftkonditioneringsapparater, förutom enkelkanals- och dubbelkanalsapparater, måste dock omklassificeras av följande två skäl: En ny säsongsbaserad beräkningsmetod för energieffektiviteten (SEER/SCOP) används för bättre överensstämmelse med effektiviteten vid verklig användning. Med den nya metoden går det inte att göra direkta jämförelser av effektivitetsnivåerna med dem i direktiv 2002/31/EG. Minimienergieffektivitetskraven angivna i enlighet med ekodesigndirektivet anges på en högre nivå (SEER 3,60/4,30) än dagens A-nivå (EER 3,20), även om det inte går att exakt jämföra nivåerna eftersom olika beräkningsmetoder för effektiviteten används. Dagens energimärkningsskala (EER) för enkelkanals- och dubbelkanalsenheter kommer att fortsätta genom att ytterligare klasser kompletterar dagens klass A, i enlighet med det omarbetade direktivet. Klassgränserna kommer dock att sättas så att bara klass A+ kommer att kunna uppnås med dagens bästa tillgängliga teknik, medan andra luftkonditioneringsapparater kan fortsätta effektivitet motsvarande klass A+++, när de släpps ut på marknaden. SV 7 SV

9 I fråga om enkelkanals- och dubbelkanalsapparater definieras COP-värden på information från tillverkare som samlats in under konsekvensbedömningen och som innehåller vissa tillverkares planer på att eventuellt introducera apparater med enbart uppvärmning på marknaden. En egenhet hos energimärkningen av luftkonditioneringsapparater är att den uppfyller behoven både från installatörer och köpare inom icke-bostadssektorn samt från vanliga konsumenter. Anledningen är att de flesta av apparaterna bara kan köpas och installeras med hjälp av fackfolk, exempelvis installatörer. Därför är det viktigt att märkningen innehåller viktig information för bägge typer av användare, dvs. vanliga konsumenter och fackfolk. Märkning av vilken metod för mätning av effektiviteten som använts (SEER/SCOP vs. EER/COP) kanske inte är av större värde för konsumenter i allmänhet, men den är ett smidigt sätt för fackfolk att få information om en av apparaternas viktigaste egenskaper. Informationen är även viktig för tillverkare för att de ska kunna gynna apparater med årstidsrelaterade prestanda, vilket leder till bättre energieffektivitet och lägre driftskostnader. Detta gynnar både miljön och konsumenterna. Den särskilda effektiviteten hos motståndsuppvärmning, som är ovanlig i luftkonditioneringsapparater, kommer inte att anges på etiketten eftersom dess potentiella påverkan beaktas vid beräkningen av och mätmetoden för säsongsvärmefaktorn (SCOP). Dessutom omfattas kraven på motståndsuppvärmning av annan kommande ekodesignlagstiftning. I eventuella genomförandeåtgärder för ekodesign kommer mätmetoder och verifieringsförfarandet för marknadsövervakning att anpassas till dem som anges i den här delegerade förordningen. Rättslig grund I utkastet till delegerad förordning genomförs direktiv 2010/30/EU, särskilt artikel 10. Subsidiaritetsprincipen Genom utkastet till delegerad förordning genomförs direktiv 2010/30/EU, i enlighet med artikel 10. Proportionalitetsprincipen Denna åtgärd går, i enlighet med proportionalitetsprincipen, inte utöver vad som är nödvändigt för att nå målet. Formen för genomförandeåtgärden är en delegerad förordning som är direkt tillämplig i samtliga medlemsstater. Detta garanterar att varken nationella förvaltningar eller förvaltningar på EU-nivå får några extra kostnader för att införliva genomförandelagstiftningen i nationell lagstiftning. Kontroller av hur den delegerade förordningen efterlevs medför inga extra kostnader jämfört med situationen i dag, eftersom energimärkning redan är obligatorisk. Merkostnaden för den nya mätnormen för säsongsmässig effektivitet hos luftkonditioneringsapparater förutom enkelkanals- och dubbelkanalsapparater ska SV 8 SV

10 tillverkarna stå för och förväntas inte nämnvärt påverka produktpriset. Val av regleringsform Föreslagen regleringsform: delegerad förordning. BUDGETKONSEKVENSER 409 Förslaget påverkar inte Europeiska unionens budget. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Upphävande av gällande lagstiftning Om den delegerade förordningen antas kommer det nu gällande direktivet 2002/31/EG att upphöra att gälla. Översyn/ändring/tidsbegränsning Föreslaget innehåller en bestämmelse om ändring. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Den föreslagna rättsakten berör en EES-fråga och bör därför omfatta Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. SV 9 SV

11 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av luftkonditioneringsapparater EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser 12, särskilt artikel 10, och av följande skäl: (1) Direktiv 2010/30/EU kräver att kommissionen antar delegerade akter angående märkning av energirelaterade produkter som ger betydande möjligheter att spara energi och för vilka det finns stora skillnader i fråga om prestandanivåer för likvärdig funktionalitet. (2) Bestämmelserna om energimärkning av luftkonditioneringsapparater fastställs i kommissionens direktiv 2002/31/EG av den 22 mars 2002 om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG med avseende på energimärkning av luftkonditioneringsapparater för hushållsbruk 13. I det genomförandedirektivet fastställs olika märkningsskalor för luftkonditioneringsapparater som använder olika teknik och fastställandet av energieffektivitet baseras enbart på drift med full belastning. (3) Den el som luftkonditioneringsapparater förbrukar står för en betydande del av unionens totala hushållselförbrukning och kommersiella elförbrukning. Utöver de förbättringar av energieffektiviteten som redan har uppnåtts finns det stora möjligheter att ytterligare minska dessa luftkonditioneringsapparaters energiförbrukning. (4) Direktiv 2002/31/EG bör upphöra att gälla och nya bestämmelser bör fastställas genom den här förordningen för att säkerställa att energimärkningen ger leverantörerna dynamiska incitament att ytterligare förbättra luftkonditioneringsapparaters energieffektivitet och påskynda marknadens utveckling mot energieffektiva tekniker. (5) Bestämmelserna i den här förordningen bör gälla luftkonditioneringsapparater (luft till luft) med en kylkapacitet på upp till 12 kw (eller värmekapacitet om kylfunktion saknas) EUT L 153, , s. 1. EGT L 86, , s. 26. SV 10 SV

12 (6) Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen för att göra luftkonditioneringsapparater energieffektivare varit mycket snabb. Tack vare detta har flera tredjeländer kunnat införa stränga minimikrav på energieffektivitet och dessutom har det införts ny energimärkning baserad på prestanda under olika säsonger. Dagens apparater, förutom enkanals- och dubbelkanalsluftkonditioneringsapparater, som motsvarar de bästa effektivitetsnivåerna överträffar med råge effektivitetsnivåerna A som fastställs i direktiv 2002/31/EG. (7) Genom den här förordningen införs två skalor för energieffektivitet baserade på primärfunktionen och specifika aspekter som är viktiga för kunden. Eftersom luftkonditioneringsapparater främst används med dellast, bör effektivitetsprovningen ändras till en metod som mäter effektiviteten under olika årstider, förutom i fråga om enkanals- och dubbelkanalsapparater. I mätmetoden för olika årstider tas bättre hänsyn till fördelarna med inverterteknik och driftsförhållandena för sådana apparater. Den nya beräkningsmetoden för effektivitet med en genomförandeåtgärd för ekodesign som anger minimikrav för energieffektivitet som är strängare än dagens A-nivå leder till en omklassificering av dessa apparater. Följaktligen bör split-enheter, fönstermonterade enheter och väggmonterade enheter få en ny skala för energieffektivitetsklasser (A-G) där ett + ska läggas till längst upp i skalan vartannat år tills klassen A+++ har uppnåtts. (8) I fråga om enkelkanals- och dubbelkanalsapparater bör man fortsätta använda statiska prestandaindikatorer för energieffektivitet, eftersom det för närvarande inte finns några inverterenheter på marknaden. Eftersom det inte är lämpligt att göra om klassificeringen för dessa apparater, bör enkanals och dubbelkanalsluftkonditioneringsapparater ha en skala från A+++ till D. Medan dessa apparater, som i sig är mindre effektiva än split-enheter, bara kan uppnå A+ på energieffektivitetsskalan A+++-D, kan effektivare split-enheterter nå upp till A+++. (9) Genom den här förordningen bör det säkerställas att konsumenter får exaktare jämförande information om luftkonditioneringsapparaters prestanda. (10) Den sammanlagda effekten av den energimärkning som anges i den här förordningen och förordningen om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller krav på ekodesign för luftkonditioneringsapparater 14 förväntas ge en årlig elbesparing på 11 TWh till 2020 jämfört med situationen om inga åtgärder vidtas. (11) Slutanvändare kan fästa stor vikt vid luftkonditioneringsapparaters bullernivå. För att slutanvändarna ska kunna fatta ett välgrundat beslut bör uppgifter om buller från luftkonditioneringsapparater anges på etiketten. (12) Den information som återges på etiketten bör bygga på pålitliga, exakta och reproducerbara mätmetoder som tar hänsyn till allmänt vedertagen bästa praxis för mätmetoder, inklusive, i förekommande fall, de harmoniserade standarder som har antagits av europeiska standardiseringsorgan enligt förteckningen i bilaga I till 14 (Ännu inte antagen). SV 11 SV

13 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter 15. (13) Denna förordning bör innehålla regler för enhetlig utformning av luftkonditioneringsapparaternas produktetiketter och kraven för vad de ska innehålla. (14) Denna förordning bör dessutom innehålla krav avseende den tekniska dokumentationen och produktbladet för luftkonditioneringsapparaterna. (15) Förordningen bör dessutom innehålla krav avseende den information som ska lämnas i samband med varje form av distansförsäljning av luftkonditioneringsapparater, samt annonsering och tekniskt reklammateriel för dessa. (16) Det bör antas bestämmelser om en översyn av denna förordning med hänsyn till den tekniska utvecklingen. (17) I syfte att underlätta övergången från direktiv 2002/31/EG till denna förordning bör luftkonditioneringsapparater som är märkta i enlighet med denna förordning anses uppfylla kraven i direktiv 2002/31/EG. (18) Leverantörer som vill släppa ut luftkonditioneringsapparater på marknaden som kan uppfylla kraven för högre energieffektivitetsklasser bör få använda etiketter där dessa klasser anges före det datum då det blir obligatoriskt att ange de klasserna. (19) Direktiv 2002/31/EG bör därför upphöra att gälla. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde 1. Genom den här förordningen fastställs krav för märkning av och tillhandahållande av kompletterande produktinformation för nätanslutna luftkonditioneringsapparater med en märkeffekt på 12kW för kylning eller uppvärmning, om apparaten saknar kylfunktion. 2. Förordning ska inte tillämpas på följande: a) Apparater med icke-elektriska energikällor. b) Luftkonditioneringsapparater där kondensor- eller förångarsidan, eller bägge, använder luft som medium för värmeöverföring. Artikel 2 Definitioner Förutom definitionerna i artikel 2 i Europaparlamentets och rådet direktiv 2010/30/EU 16 gäller följande definitioner: 15 EGT L 204, , s. 37. SV 12 SV

14 (1) luftkonditioneringsapparat: en apparat som kan kyla och/eller värma upp inomhusluft med hjälp av en ångkompressionscykel som drivs av en elektrisk kompressor, inklusive luftkonditioneringsapparater med extrafunktioner som avfuktning, luftrening, ventilation eller extra värmning av luften genom motståndsuppvärmning och apparater som kan använda vatten (antingen kondenserat vatten som bildas på förångarsidan eller externt tillsatt vatten) för förångning på kondensorn, under förutsättning att apparaten också kan fungera utan tillsats av vatten, alltså bara med hjälp av luft, (2) luftkonditioneringsapparat med dubbla kanaler: en luftkonditioneringsapparat där kondensorns eller förångarens utomhusluft, vid kylning eller uppvärmning, leds till luftkonditioneringsapparaten via en kanal och leds ut via en andra kanal; luftkonditioneringsapparaten är helt och hållet placerad nära en vägg i det utrymme som ska kylas eller värmas, (3) luftkonditioneringsapparat med enkel kanal: en luftkonditioneringsapparat där kondensorns eller förångarens utomhusluft, vid kylning eller uppvärmning, leds in från det utrymme där luftkonditioneringsapparaten är placerad och leds ut utanför det utrymmet, (4) märkeffek: (P rated ): luftkonditioneringsapparatens kylkapacitet eller värmekapacitet, i fråga om apparatens ångkompressionscykel vid standardförhållanden, (5) slutanvändare: konsument som köper eller förväntas köpa en luftkonditioneringsapparat, (6) försäljningsställe: plats där luftkonditioneringsapparater exponeras eller bjuds ut till försäljning, uthyrning eller hyrköp. Ytterligare definitioner som avser bilagorna II VIII anges i bilaga I. Artikel 3 Leverantörernas ansvar 1. Leverantörer ska vidta åtgärder enligt punkterna a-g: a) En tryckt etikett ska finnas för alla luftkonditioneringsapparater som motsvarar de energieffektivitetsklasser som anges i bilaga II. Etiketten ska ha det format och det innehåll som anges i bilaga III. b) I fråga om luftkonditioneringsapparater, förutom enkel- och dubbelkanalsapparater, ska en tryckt etikett finnas, åtminstone för förpackningen för utomhusenheten, för minst en kombination av inomhus- och utomhusenheter med kapacitetsförhållande 1. För övriga kombinationer, förutom enkel- och dubbelkanalsapparater, ska ett produktblad finnas, åtminstone i förpackningen för utomhusenheten, för minst en kombination av inomhus- och utomhusenheter med kapacitetsförhållande 1. För övriga 16 EUT L 153, , s. 1. SV 13 SV

15 kombinationer kan informationen tillhandahållas på en webbplats som ska vara gratis. c) Den tekniska dokumentationen enligt bilaga V ska på begäran finnas elektroniskt tillgänglig för myndigheterna i medlemsstaterna och kommissionen. d) Alla annonser för en viss modell av en luftkonditioneringsapparat ska innehålla energieffektivitetsklassen, om annonserna innehåller energirelaterad information eller prisuppgift. Om fler än en energieffektivitetsklass är aktuell, ska leverantören eller tillverkaren, beroende på vad som är lämpligt, uppge energieffektivitetsklassen för uppvärmning åtminstone för genomsnittlig säsong. I enlighet med bilaga VI ska information tillhandahållas i de fall där slutanvändarna inte kan förväntas se den visade produkten. e) Allt tekniskt reklammaterial som gäller en viss modell av en luftkonditioneringsapparat och som anger dess specifika tekniska parametrar ska innehålla modellens energieffektivitetsklass i enlighet med bilaga II. f) Bruksanvisning ska tillhandahållas. g) Luftkonditioneringsapparater med enkel kanal ska på förpackningar, i produktdokumentation och i reklammateriel kallas lokal luftkonditioneringsapparat oavsett om det rör sig om elektronisk information eller information i pappersformat. 2. Energieffektivitetsklassen ska fastställas enligt bestämmelserna i bilaga VII. 3. Etiketten för luftkonditioneringsapparater (förutom enkelkanals- och dubbelkanalsapparater) ska utformas i enlighet med bilaga III. 4. I fråga om luftkonditioneringsapparater (förutom enkelkanals- och dubbelkanalsapparater) ska utformningen av etiketten i enlighet med bilaga III följa följande tidtabell: a) När det gäller luftkonditioneringsapparater (förutom enkelkanals- och dubbelkanalsapparater) som släpps ut på marknaden från och med den 1 januari 2013 ska energimärkningen med energieffektivitetsklasserna A, B, C, D, E, F, G ske i enlighet med punkt 1.1 i bilaga III för reversibla luftkonditioneringsapparater, punkt 2.1 i bilaga III för luftkonditioneringsapparater för enbart kyla och punkt 3.1 i bilaga III för luftkonditioneringsapparater för enbart uppvärmning. b) När det gäller luftkonditioneringsapparater (förutom enkelkanals- och dubbelkanalsapparater) som släpps ut på marknaden från och med 1 januari 2015 ska energimärkningen med energieffektivitetsklasserna A+, A, B, C, D, E, F ske i enlighet med punkt 1.2 i bilaga III för reversibla luftkonditioneringsapparater, punkt 2.2 i bilaga III för luftkonditioneringsapparater för enbart kyla och punkt 3.2 i bilaga III för luftkonditioneringsapparater för enbart uppvärmning. SV 14 SV

16 c) När det gäller luftkonditioneringsapparater (förutom enkelkanals- och dubbelkanalsapparater) som släpps ut på marknaden från och med den 1 januari 2017 ska energimärkningen med energieffektivitetsklasserna A++, A+, A, B, C, D, E, ske i enlighet med punkt 1.3 i bilaga III för reversibla luftkonditioneringsapparater, punkt 2.3 i bilaga III för luftkonditioneringsapparater för enbart kyla och punkt 3.3 i bilaga III för luftkonditioneringsapparater för enbart uppvärmning. d) När det gäller luftkonditioneringsapparater (förutom enkelkanals- och dubbelkanalsapparater) som släpps ut på marknaden från och med den 1 januari 2019 ska energimärkningen med energieffektivitetsklasserna A+++, A++, A+, A, B, C, D, ske i enlighet med punkt 1.4 i bilaga III för reversibla luftkonditioneringsapparater, punkt 2.4 i bilaga III för luftkonditioneringsapparater för enbart kyla och punkt 3.4 i bilaga III för luftkonditioneringsapparater för enbart uppvärmning. 5 Utformningen av etiketten för dubbelkanalsapparater som släpps ut på marknaden från och med den 1 januari 2013 med energieffektivitetsklasserna A+++, A++, A+, A, B, C, D ska ske i enlighet med punkt 4.1 i bilaga III för reversibla dubbelkanalsapparater, punkt 4.3 i bilaga III för dubbelkanalsapparater för enbart kyla och punkt 4.5 i bilaga III för dubbelkanalsapparater för enbart uppvärmning. 6 Utformningen av etiketten för enkelkanalsluftkonditioneringsapparater som släpps ut på marknaden från och med den 1 januari 2013 med energieffektivitetsklasserna A+++, A++, A+, A, B, C, D ska ske i enlighet med punkt 5.1 i bilaga III för reversibla enkelkanalsapparater, punkt 5.3 i bilaga III för enkelkanalsapparater för enbart kyla och punkt 5.5 i bilaga III för enkelkanalsapparater för enbart uppvärmning. Återförsäljarna ska säkerställa att Artikel 4 Återförsäljarnas ansvar a) luftkonditioneringsapparater på försäljningsstället är märkta med den etikett som tillhandahållits av leverantörerna enligt artikel 3.1 utvändigt på apparatens framsida eller ovansida, på ett sådant sätt att etiketten syns tydligt, b) luftkonditioneringsapparater som erbjuds till försäljning, uthyrning eller hyrköp där slutanvändaren inte kan förväntas se den visade produkten, saluförs tillsammans med den information som tillhandahålls av leverantörerna i enlighet med bilagorna V och VI, c) alla annonser för en viss modell av luftkonditioneringsapparat innehåller en hänvisning till energieffektivitetsklassen, om annonserna innehåller energirelaterad information eller prisuppgift. Om fler än en energieffektivitetsklass är aktuell, ska leverantören/tillverkaren uppge energieffektivitetsklassen åtminstone för genomsnittlig säsong. d) all teknisk reklammateriel för en specifik modell som innehåller luftkonditioneringsapparatens tekniska parametrar innehåller en hänvisning till SV 15 SV

17 modellens energieffektivitetsklass(er) och leverantörens bruksanvisning. Om fler än en energieffektivitetsklass är aktuell, ska leverantören/tillverkaren uppge energieffektivitetsklassen åtminstone för genomsnittlig säsong. e) enkelkanalsluftkonditioneringsapparater ska på förpackningar, i produktdokumentation och i reklammateriel eller i annonser kallas lokal luftkonditioneringsapparat oavsett om det rör sig om elektronisk information eller information i pappersformat. Artikel 5 Mätmetoder Den information som ska tillhandahållas enligt artikel 3 ska fastställas genom pålitliga, korrekta och reproducerbara mätmetoder med beaktande av allmänt vedertagen bästa praxis för beräknings- och mätmetoder, enligt vad som föreskrivs i bilaga VII. Artikel 6 Kontrollförfarande för marknadsövervakning Medlemsstaterna ska använda sig av förfarandet i bilaga VIII när de bedömer efterlevnaden av de angivna energieffektivitetsklasserna, den årliga energiförbrukningen eller energiförbrukningen per timme, beroende på vad som är lämpligt, och bullernivåerna. Artikel 7 Översyn Kommissionen ska se över denna förordning mot bakgrund av den tekniska utvecklingen senast fem år efter dess ikraftträdande. Speciell tyngdpunkt ska läggas vid markanta förändringar av marknadsandelar för olika typer av apparater. Artikel 8 Upphävande Direktiv 2002/31/EG ska upphöra att gälla den 1 januari Artikel 9 Övergångsbestämmelser 1. Luftkonditioneringsapparater som släpps ut på marknaden före den 1 januari 2013 ska uppfylla bestämmelserna i direktiv 2002/31/EG. Artikel 10 Ikraftträdande och tillämpning 1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. SV 16 SV

18 2. Den ska tillämpas från och med den 1 januari Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdat i Bryssel den På kommissionens vägnar Ordförande José Manuel BARROSO SV 17 SV