Industrisamhället Sverige

Transkript

1 ni MATHS ISACSON Industrisamhället Sverige - ARBETE, IDEAL OCH KULTURARV (& Studentlitteratur

2 Innehåll I 3 Innehåll 1 Perspektiv på en epok 9 Projekt 11 Bokens innehåll och syfte 15 2 Industrialismens faser 19 Industrialismens tid 20 Den första industriella revolutionen 20 Den industriella slutpunkten 22 Den högindustriella epoken 23 Den stora skalan 25 Industriföretagens storlek 26 Bolag med stor makt i lokalsamhällena 27 Genusordningen 28 Den högindustriella epokens övriga kännetecken 29 Industrisamhällets positiva och negativa sidor 35 Efter den högindustriella epoken 37 Ett nytt människoideal 38 3 Bruket och folkhemmet 41 Den svenska modellen och folkhemmet 41 Folkhemsmodellen 42 Järnbruket 44 Det övergripande ansvaret 46

3 Innehåll Bruksanda och samförståndsanda 46 Det sociala programmet 48 Folkhemsbygget 49 4 Jordbrukets avfolkning 53 Omvandlingens orsaker 54 Gagnef 55 Utvecklingen sedd ur hushållets perspektiv 56 Jordbrukets avveckling 63 5 Löpande bandet och drömmen om det oändliga 69 Föregångare 70 Framgångsformeln 72 Sverige 72 Konkurrens och välfärdsbygge 73 Massproduktionens för- och nackdelar 74 Arbetsrättsreformerna och den svenska vardagen 75 6 I verkstadens skugga 79 Verkstadens historia 80 En omvälvande tid 81 Expansion vänds i ekonomiska svårigheter 82 Åttiotalets ekonomiska turbulens 83 Verkstadens arbetare 84 Lärlingsskolan 85 Verkstaden som social arena 86 Kvinnorna i verkstadens skugga 87 Ung flicka på Åkersbo 88 Politiskt aktiv mamma till nio barn 90 Skiftande arbetsuppgifter 90 Tvättning och egenproduktion 91 Sekreterare, hushållerska och sömmerska 92 Skilda arbetsvärldar 94

4 Innehåll 7 Maskinarbetare på 1930-talet 97 Företaget och dess tillverkning 98 Kontoret 99 Ackordssättningen 99 Basarna fördelar arbetsuppgifterna 100 Godstransporter 100 Ekman planerar sitt arbete 101 Gör i ordning maskinen och ämnet 104 Övrigt arbete med axeln 106 Det fortsatta arbetet med urvattnaren 107 Efterarbetet på kontoret i Hedemora 107 Produktivitet och dispositionsmöjligheter 108 Ackordets nyckelroll 110 Arbetets förändring inom svensk verkstadsindustri Maskinarbeterska på 1980-talet 115 Uppbrottet 116 Nyanställd på verkstaden 118 Stärker sin position 120 Ändå marginaliserad 121 Kvinnans dubbla utsatthet Städare i folkhemmet 125 Minnesinsamling med Sveriges städare 126 Lokalvårdens historia 127 Städyrket i förändring 128 Att börja städa 129 Yrkets status 130 Tungt och slitsamt 131 Förnyelsen 132 Dagstädning 134 Orsakerna till förnyelsen I gruvans värld 139 Gruvans plats i den svenska historien 141 Fackligt och politiskt arbete 143 Teknik, organisation och lönsamhet 144

5 6 Innehåll Gruvarbetare berättar 147 Ett fysiskt tungt arbete och en manlig värld 148 En agrar och manlig värld 149 Kamratskap 150 Den stora gruvstrejken 150 Naturen och bostäderna 151 En rättvis lön 152 Gråbergsaffären och minutjakten 152 Minutjaktens tid 154 En riskabel manlig frizon Industriella yrkeskunskaper 157 Tre kategorier av kunskaper 157 Praktiska kunskaper 158 Sociala kunskaper 159 Kulturella kunskaper 159 Förändringsfaktorer Arbetsmiljöns vågspel 163 Nya arbetsmiljöproblem med industrialismen 164 Arbetarskyddet blir en politisk fråga 165 Nya hälsorisker 166 Arbetarskyddet under omprövning 167 Det låsta perspektivet 168 Växande kritik 169 Ny problembild och nya åtgärder Det flexibla arbetets renässans 173 Arbetet i människors liv 175 Lönarbetet på piedestal 175 Ett gammalt arbetsmönster 176 Småbruken var basen för ett flexibelt arbetsliv 177 Arbetsmönstret i det förindustriella samhället 178 Säsongarbete och det nya gränslösa arbetet 179 Nya och återkommande fenomen 179

6 Innehåll I 7 14 Från strid till samarbete 183 Lagstiftning avvisas 183 Oreflekterade antaganden 185 Hedemora Verkstäder 186 Konflikterna under tjugo- och trettiotalen 187 Striden i plåtslageriet i början av 1930-talet 188 Mot en ny facklig politik 190 Mot en ny företagsledningspolitik 191 Samarbetsandan var väl förankrad Arbetsflyttningar 195 Flyttningarna vid en mekanisk verkstad 197 Förändrade migrationsmönster 199 Flyttningsrörelser efter kriget 200 Från Karelen till ett kringflackande arbetsliv i Bergslagen 201 Flyttningsmönster Industriortens historia och arkitektur 207 Folkhemmet och bostadsfrågan 209 acceptera och Lort-Sverige 211 Bostadspolitiken i folkhemmet 214 Industrins bostadsbyggande 215 Form och funktion efter kriget 217 Industriorterna i början av 2000-talet Industridesign - spänning mellan form och funktion 225 Begreppet 225 Industridesignens tre rötter och tre betydelser 227 Organisationer och utställningar 229 Faser 230 Olika former och viktiga formgivare 231 Nya stilideal och ambitioner 234 Industridesign idag och i morgon 235

7 8 Innehåll 18 Ett arv att förvalta? 237 Starka krafter för och emot 237 Skick och läge avgör 238 Symbolvärde för vem? 239 Av grå betong och jättelik 240 Skönhet är ingen garanti 240 Kulturarv eller kulisser 241 Handlingsplan på väg 242 Forskning och bevarande 243 Bergslagen och Sjuhäradsbygden 243 Glöm oss inte! Folklig historieskrivning 247 Grävrörelsen 249 Grävrörelsen - förtjänster och brister 252 Lokalhistoriska kurser 254 Betydelsen av lokalhistorisk forskning Bergslagens många ansikten 259 Tjänstemän om krisen i Västerbergslagen 260 Den senmoderna krisen 262 Paketens tid 263 Förnyelse med förhinder 266 Bruksandan i tiden 266 Pågående förnyelsearbete i Bergslagen 269 Alternativa styrkor i ett förnyelsearbete 273 Mötesplatser för människor med erfarenheter och idéer Landskapets brukande och återbrukande 277 Bilden av könen i filmen 278 Ett perspektivskifte 279 Jordbrukets modernisering 280 Förändrat landskap 280 Den nya landskapsbilden 281 Landskapsbruket 281 Litteratur 285 Personregister 303, Sakregister 307