"Vi ringer om det är nåt" bemötande och vård av hbtq-personer på testningsmottagningar i Örebro, Göteborg och Malmö

Transkript

1 "Vi ringer om det är nåt" bemötande och vård av hbtq-personer på testningsmottagningar i Örebro, Göteborg och Malmö 1

2 RFSL, 2014 Författare: Carolina Orre Formgivning: Melina Grundel Materialet är framtaget med ekonomiskt stöd från statsanslaget, Insatser mot hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar, som fördelas av Smittskyddsinsitutet för att nå målen i den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (Prop. 2005/06:60).

3 Förord En viktig del av det hiv- och sti-preventiva arbetet är att stimulera till att flera testar sig för hiv och sti regelbundet. Tidig upptäckt av hiv är en viktig förutsättning för att begränsa överföring av hiv och andra sti och i syfte att få flest möjligt på tidig medicinsk behandling för att begränsa virusets utveckling hos den enskilde. En viktig aspekt för testning är att personer som testar sig får ett positivt och kunnigt bemötande. Att testa sig för hiv eller andra sti kan vara förknippad med rädsla, inte bara för en eventuell diagnos i sig, utan även för vilka konsekvenser en eventuell positiv diagnos kan få för ens framtida livssituation. Hbt-personer har historiskt sett haft lågt förtroende för hälso- och sjukvården. Det låga förtroendet har flera orsaker, men övergripande kan man säga att det i mångt och mycket handlar om rädsla för ett dåligt och okunnigt bemötande. En rädsla för att ens identitet, sexualpraktik eller sexuella läggning skall ifrågasättas, moraliseras kring eller kategoriseras som socialt avvikande och som ett problem. Ett dåligt möte med hälso- och sjukvården eller en testmottagning kan få konsekvenser för den enskildas benägenhet att uppsöka hälso- och sjukvården eller en testmottagning i framtiden, vilket i sin tur kan begränsa hbt-personers benägenhet att uppsöka vård, och/ eller testa sig för hiv och andra sti. Det är därför angeläget att ständigt utvärdera och peka på förbättringspotential inom vården, och bland de mottagningar som erbjuder hiv- och sti-testning. RFSL har därför tagit fram ett antal rekommendationer till de mottagningar som har undersökts och vi hoppas rapporten kan bidra till att utveckla de olika testmottagningarnas bemötande och hbt-kunskap till det bästa för deras klienter. Med vänliga hälsningar, Ulrika Westerlund Förbundsordförande RFSL Christian Antoni Möllerop Vice förbundsordförande RFSL 3

4 4 Innehåll Bakgrund...s.5 RFSL:s åsikter gällande hivprevention och testning...s.6 Faktaruta testning...s.10 Metod...s.11 Resultat...s.12 Göteborg...s.13 Örebro...s.20 Malmö...s.26 Slutsatser och diskussion...s.35

5 Bakgrund Hivtestning är en mycket viktig del av hivpreventionen, därför är det viktigt att personer som går och testar sig blir väl mottagna och får korrekt vård. RFSL ville undersöka hbtq-kompetensen och bemötandet på några av landets mottagningar genom att låta utskickade volontärer utvärdera bemötande och vård hos mottagningen. Syftet med att använda volontärer för att undersöka bemötande och vård på testningsmottagningar är dels att undersöka var vi som frivilligorganisation kan hänvisa hbtq-personer som vill testa sig till ställen där de får bra vård och bemötande, dels att sprida information till testningsmottagningar om RFSL:s åsikter gällande bemötande och vård för hbtq-personer. Ytterligare ett syfte är att sprida information om testning och uppmuntra hbtq-personer att gå och testa sig i större utsträckning. RFSL Stockholm har vid två tillfällen utfört testning av testningsmottagningar i Stockholmsområdet och utfärdat så kallade Guldstjärnor till mottagningar som uppfyller de skall-krav som RFSL Stockholm anser bör vara uppfyllda när det gäller testningsmottagningars verksamhet. De har skickat ut män som har sex med män (msm) för att utföra testningen, för att undersöka hur bemötandet av den målgruppen ser ut. RFSL Ungdom har under hösten 2013 samlat in uppgifter om hur hbtq-ungdomar har upplevt mötet med sin ungdomsmottagning genom en webb-baserad enkät riktad till målgruppen. Den undersökningen och vår testningskampanj har samkörts till viss del, och till viss del har samma frågor ställts i de två olika undersökningarna. En rapport för RFSL Ungdoms undersökning släpps också under RFSL:s och RFSL Ungdoms testningskampanj har riktat sig till en bredare målgrupp än Guldstjärnan, då hbtq-personer med en mängd olika identiteter har varit med i undersökningen. Det har funnits en vilja att testa bemötande och vård för msm, men även att undersöka hur en icke-heterosexuell kvinna blir bemött när hon vill ha ett hivtest, eller hur transkompetensen ser ut hos olika mottagningar. Kampanjen syfte har varit att på ett enkelt vis undersöka upplevelsen av bemötandesituationer hos hbtq-personer som testar sig för hiv och STI:er (sexuellt överförbara infektioner). Den är inte tänkt som en vetenskaplig undersökning och kan inte antas visa på hela sanningen om mottagningars verksamhet, utan ska ses som något som visar på tendenser och berättelser om personers upplevelser av bemötande och vilken vård de erbjudits. RFSL:s intention är inte att lämna ut enskilda mottagningar som sämre eller bättre, utan att visa på exempel på hur olika mottagningar jobbar på olika sätt, där alla mottagningar har positiva aspekter och förbättringspotential. I rapporten presenterar vi goda råd och förbättringsförslag för att mottagningarna ska kunna bli ännu bättre på att bemöta och vårda hbtq-personer. 5

6 RFSL:s åsikter gällande hivprevention och testning RFSL anser att mottagningar bör följa vissa riktlinjer för att ge hbtq-personer så god vård och så gott bemötande som möjligt. Här nedan följer en sammanställning av vad RFSL anser är god vård för hbtq-personer. Grundläggande för en gott bemötande av hbtq-personer är för vården att vara medveten om heteronormativitet och hbtq-personers särskilda behov och förutsättningar. Detta kommer inte automatiskt, utan i de allra flesta fall behövs utbildning och tid att bearbeta sina föreställningar och sina invanda mönster. RFSL erbjuder till exempel HBT-certifiering som ger en god grund att stå på när det kommer till bemötande och vård av hbtq-personer. Hivtestning Hivtestning är en viktig del av det hivpreventiva arbetet, dels på grund av mötet med målgruppen då testningen sker, men också då tidig diagnos och behandling av hiv förlänger livet och minskar smittsamheten för den som lever med hiv. Ingen som vill ta ett hivtest ska nekas, det är en grundläggande förutsättning för en god hivprevention. RFSL vill att tröskeln för att göra ett hivtest ska vara så låg som möjligt. Därför vill vi att alla mottagningar som gör hivtester ska erbjuda hivtest med snabbt provsvar. Framför allt gäller detta mottagningar som särskilt vänder sig till grupper där hivprevalensen är högre än i den generella befolkningen, till exempel mottagningar specialicerade för män som har sex med män. Om hivtest med snabbt provsvar inte kan erbjudas utan ett konventionellt test görs, vill RFSL att den som testar sig ska erbjudas ett återbesök för att ta emot sitt provsvar, så att hen inte får ett positivt eller negativt besked via brev, sms eller telefon. Om återbesök inte kan erbjudas, bör personen få sitt besked via personligt telefonsamtal oavsett provsvar. Att, som många kliniker gör, ha en hör du inget så är det inget -policy (i rapporten kallat ett icke-besked ) är problematiskt. Även ett negativt provsvar kan för vissa vara något som en behöver prata med någon om, och att gå och vänta på ett samtal som inte kommer kan vara väldigt ångestframkallande. Det är också svårt för patienten att veta exakt hur länge den ska vänta på ett icke-besked innan den kan räkna med att provsvaret är negativt. Detta är extra viktigt när det gäller hivtestning i preventionsgrupperna, där hivprevalensen är högre och fler är oroliga för att få hiv. Hiv är en särskild sjukdom som ej kan jämställas med andra sexuellt överförbara infektioner (STI:er) såsom klamydia och gonorré. Att en person får ett icke-besked gällande dessa infektioner anser vi inte vara problematiskt på samma sätt. 6

7 Testning gällande specifika målgrupper Män som har sex med män Män som har sex med män är en grupp som är särskilt utsatt när det gäller hiv och andra STI:er. Därför är det extra viktigt med testning i denna grupp. Kommer en man till en testningsmottagning och det framkommer att han har eller har haft sex med andra män (vilket verkligen borde framkomma med hjälp av de frågor som personalen bör ställa) så bör han få följande erbjudande från vården: Hivtest med snabbt provsvar eller konventionellt hivtest med återbesök Syfilistest Test analt, genitalt och oralt för gonorré (om han har haft sex på dessa sätt) Test analt, genitalt och oralt för klamydia (om han har haft sex på dessa sätt) Erbjudande om gratis vaccinering för hepatit B (av er eller en hänvisning om var han kan få det) Han bör också få ett motiverande samtal angående säkrare sex, testning, kondomanvändning etc. Erbjudande om gratis kondomer och glidmedel Personalen behöver föra ett samtal om sexuell praktik med patienten för att kunna avgöra dels om personen tillhör gruppen, men också på vilka sätt provtagning för klamydia och gonorré ska ske. Kvinnor som har sex med kvinnor Kvinnor som enbart har sex med andra kvinnor har liten utsatthet för hiv, men kan få andra STI. Dock har många kvinnor som har sex med kvinnor även sex med män, därför är det viktigt att ta reda på vilka sexpartners kvinnan har, inte enbart hennes identitet. Många lesbiska har alltså sex med män ibland eller ofta utan att kalla sig bisexuella. Kvinnor som enbart har sex med kvinnor löper liten risk att få hiv, men vill man testa sig för det så ska man få göra det. Klamydia är en mycket vanligare infektion än hiv, och testning för detta bör erbjudas, framför allt genitalt, men också i andra lokaler om det är relevant. Många homosexuella kvinnor vet inte om att hpv kan överföras via sex med kvinnor, och går därför inte på cellprovtagningar. Därför kan det vara bra att fråga om cellprov och göra detta om det finns möjlighet. Självklart ska yngre även erbjudas hpvvaccin. Cis-kvinnor (kvinnor som inte har transerfarenhet och som alltså har äggstockar och livmoder) som också har vaginalsex med män behöver självfallet få frågan om preventivmedel. Det händer att vården utgår ifrån att kvinnor inte har mottagande analsamlag och gör sällan testning analt. Eftersom analsex är en mycket vanlig sexpraktik bör alla kvinnor som har haft sex med män få frågan om oskyddat mottagande analsamlag har förekommit, och testning i analen i så fall göras (för klamydia och gonorré). 7

8 Transpersoner Transkompetensen i vården är generellt låg, vilket gör att transpersoner ofta drar sig för att söka vård vid behov. En mottagning som vill nå transpersoner behöver genomgå utbildning och även signalera utåt att man är beredd på att ta emot denna grupp. Grundläggande transkompetens för en testningsmottagning innebär: att inte utgå ifrån att alla patienter är cispersoner (icke-transpersoner) att det framkommer (om patienten vill det) att personen är transperson, dvs. att personalen ställer den frågan, exempelvis i en inledande enkät att konsekvent använda det pronomen och namn som patienten vill hänvisa till patienten med den könsidentitet som den vill använda att kunna ta prover oavsett hur kroppen ser ut, eller vara tydliga med vilka typer av kroppar som kan erbjudas vård För personer som förändrar eller vill förändra sin kropp som ett led i en transitionsprocess (även kallat könskorrigering ) kan det vara känsligt med genitala undersökningar, och det är viktigt att vara medveten om det. Det gäller förstås inte alla, men det är viktigt att vara uppmärksam på att det kan vara så. Transpersoner har sex på många olika sätt och behöver såklart testning som alla andra. En person med kuk som känner sig som en tjej kan känna sig helt bekväm med att använda sin kuk i sexuella sammanhang och behöver alltså genital testning som andra personer med kuk. Det kan också vara så att hon inte använder sin kuk alls för sex. På samma sätt kan vissa killar som har fitta använda sin fitta för att ha sex med, medan andra inte vill göra det. Det är alltså viktigt att fråga på ett smidigt sätt hur personer har sex, och inte anta saker. Det kan leda till felaktig behandling eller onödig behandling. Tjej-tider och kill-tider på mottagningen kan vara avskräckande för många transpersoner, och en mottagning behöver också vara beredda på att en kille med fitta kommer till kill-mottagningen eller att en tjej med kuk kommer till tjej-mottagningen. Var gärna tydliga med vad som gäller. Kan en mottagning t.ex. enbart utföra gynekologiska undersökningar, men inte genitala undersökningar på personer med penis, bör detta framgå. Om en mottagning vill rikta sig till exempelvis alla kvinnor bör den kunna ta emot kvinnor oavsett hur deras könsorgan ser ut. Många transidentiteter syns inte. Därför är det extra viktigt att inte utgå ifrån att de som en som vårdpersonal möter är cispersoner. Ett sätt att fråga på ett ickeproblematiskt sätt kan vara att ha en enkät som alla som kommer får fylla i med en öppen fråga för könsidentitet där personer 8

9 kan förklara hur de känner sig (om de vill). Testningspersonalen bör inte utgå ifrån att personen som sitter framför är antingen tjej/kvinna eller kille/man, eller att personen enbart har sex med personer som definierar sig på detta vis. Många transpersoner definierar sig inte som hon eller han utan vill använda könsneutrala pronomen som hen eller den. Hur utsattheten ser ut i Sverige för transpersoner när det gäller hiv/sti vet vi inte, då det inte finns någon forskning på detta. Internationellt sett vet vi att transpersoner, framför allt transkvinnor, har en hög utsatthet gällande hiv. Vilka prover och vacciner som ska erbjudas och beror helt och hållet på hur personen har sex och med vem. Har personen sex med cis-män som har sex med män, bör personen (oavsett hur kroppen ser ut och oavsett hens identitet) erbjudas samma test-kit som män som har sex med män. 9

10 Testning av klamydia och gonorré Källa: Läkemedelsboken, Läkemedelsverket Gonorré Genital testning Nya typer av urinprov som undersöker förekomst av gonorré i urin på molekylärbiologiskt vis (sk. NAATs) har börjat användas på många orter i Sverige, och kan användas oavsett kön. Detta gör att pinnprov (topsning) i urinröret på penis ej är nödvändig som ett första test. Visar provet positivt behöver en odling göras för att undersöka vilka typer av antibiotika som kan användas vid behandlingenav infektionen, om bakterien är resistent eller inte. Prov för odling tas i penisens urinrör cirka 1-2 cm in, på personer med vagina topsas urinrörets mynning och även livmodertappen med hjälp av spekulum. Anal testning Anal testning kan enbart göras med hjälp av topsning. Topsningen ska ske 3-4 cm in i rektum. Oral testning Oral testning kan enbart göras med hjälp av topsning. Topsningen ska ske ifrån bakre delen av svalget och båda tonsillerna. Klamydia Provtagningsteknik och provtagningsmaterial är beroende av vilken analysteknik laboratoriet använder. Genital testning På personer med penis tas urinprov, även topsning i urinröret (1-2 cm in) kan förekomma. Personer med vagina lämnar oftast urinprov kombinerat med prov från slida och/eller livmodertapp. Anal testning Anal testning kan enbart göras med hjälp av topsning. Topsningen ska gärna ske via proktoskop. Oral testning Oral testning kan enbart göras med hjälp av topsning. Topsningen ska ske ifrån bakre delen av svalget och båda tonsillerna. 10

11 Metod Undersökningen utfördes i Göteborg, Örebro och Malmö i samarbete med RFSL Göteborg, RFSL Örebro och RFSL Ungdom Malmö som har hjälpt till att välja ut mottagningar, samt att sprida information om kampanjen för att rekrytera personer till kampanjen. Orterna valdes bland orter där det fanns avdelningar som ville delta och där det finns många aktiva som kunde delta i kampanjen. Borås och Luleå var också orter som var aktuella i kampanjen, men där den tillslut inte genomfördes av olika anledningar. Ett antal mottagningar per ort valdes ut att testas i kampanjen. Mottagningarna valdes utifrån att det är mottagningar som redan idag besöks av många hbtq-personer och är välkända mottagningar för att göra hiv/ STI-test på orten. I Örebro valdes Ungdomsmottagningen Knuffen och STD-mottagningen. I Göteborg valdes Gayhälsan, Ungdomsmottagningen i Gamlestaden, Mottagningen för unga män samt Sexualmedicinskt centrum. I Malmö valdes Ungdomsmottagningen Triangeln, Ungdomsmottagningen Rooseum, Centrum för sexuell hälsa samt CheckPoint Skåne. CheckPoint Skåne bedrivs av RFSL Rådgivningen Skåne, och projektledaren för CheckPoint Skåne var från början införstådd med kampanjen och bad själv om att denna mottagning skulle vara med i undersökningen. Brev till dessa mottagningar med information om syfte och tillvägagångssätt skickades till mottagningarna i Göteborg och Örebro innan kampanjen startade. Mottagningarna i Malmö fick sina informationsbrev när kampanjen redan var igång, på grund av praktiska omständigheter. Information om testningskampanjen för att rekrytera volontärer gick ut via medlemsutskick, via hemsidan, via Facebook samt via personliga kontakter. Personer som anmälde sig att delta i kampanjen blev tilldelade en mottagning som de skulle gå till. De fick ta del av de frågor som den uppföljande enkäten skulle innehålla redan innan besöket på mottagningen. När de hade varit och testat sig fick de den elektroniska enkäten utskickad på mejl, för att kunna fylla i den så snart som möjligt efter besöket. Testningen skedde under perioden oktober-december Cirka 4-5 personer skrev upp sig på varje mottagning. Vissa personer har hoppat av undersökningen av personliga skäl, vilket gör att till vissa mottagningar har färre gått och testat sig än förväntat. Vi anser att färre än tre svar för en mottagning är otillräckligt för att kunna dra några slutsatser hur verksamheten och bemötande på mottagningen kan se ut. Dock är det ändå intressant att även redovisa resultaten för mottagningar med färre än tre besökare, vilka mottagningar detta gäller framgår i resultatdelen. Personer med olika identiteter har deltagit i kampanjen. Några har varit cis-män som har sex med män, men även kvinnor, transpersoner och andra htbq-identifierade personer har deltagit. De som testade sig fick en ersättning om 250 kronor utbetalat som arvode som tack för hjälpen. 11

12 Resultat Respondenternas upplevelser av testningen redovisas per mottagning, uppdelat per stad. Respondenternas upplevelser är subjektiva och eftersom antalet testningspersoner per mottagning är begränsat kan inga långtgående slutsatser dras ur materialet. Olika personer har olika upplevelser och uppfattar kanske samma situation på olika sätt. Resultatet bör tolkas med försiktighet. Att en person exempelvis anger att den inte har erbjudits vaccin för hepatit B behöver inte betyda att personalen inte har erbjudit detta, men det betyder att personen inte har uppfattat att detta erbjudande funnits, vilket visserligen också kan ses som en brist i kommunikation mellan patient och vårdgivare. 32 personer deltog i undersökningen. De fördelades på följande sätt gällande stad och mottagning: De som deltog hade olika sexuella läggningar och olika könsidentiteter. Två personer som inte talade svenska deltog i undersökningen och fick då enkäten på engelska. De mottagningar som har haft färre än tre testpersoner på besök redovisas ändå nedan, men resultatet ska som sagt läsas med stor försiktighet. Stad mottagning antal PERSONER Göteborg Gamlestaden 3 gayhälsan 7 mottagningen för unga män 1 sexualmedicinskt centrum 1 Örebro STD-mottagningen 5 Ungdomsmottagningen Knuffen 4 Malmö Centrum för sexuell hälsa 3 checkpoint Skåne 4 Ungdomsmottagningen Rooseum 3 Ungdomsmottagningen Triangeln 1 12

13 Göteborg Ungdomsmottagningen i Gamlestaden Om mottagningen Ungdomsmottagningen i Gamlestaden drivs av Göteborgs stad och riktar sig till ungdomar mellan år. De har öppet alla vardagar och det är möjligt både att boka tid och att gå på drop in. De har särskilda drop in-tider för tjejer, killar, tjejer & killar samt regnbågs-drop in. De som testade sig Tre personer testade sig på Ungdomsmottagningen i Gamlestaden. En person var biologiskt och identitetsmässigt man, två personer hade en identitet bortom tvåkönsnormen. Dessa båda hade feminint passerande kroppar. Mannen identifierade sig som homosexuell, de andra personerna som queer respektive bisexuell. Tecken på att hbtq-personer är välkomna Samtliga anger att de sett diverse regnbågsmärken, flaggor, broschyrer och tidningar på mottagningen. Två av deltagarna såg även att det fanns specifikt material om säkrare sex som riktar sig till hbtq-personer. Kondomer och glidmedel Det fanns kondomer och glidmedel tillgängliga i samtalsrummet för de som ville. Bemötande och normativitet Mannen som identifierade sig som homosexuell upplever sig ha fått ett bra och ickenormativt bemötande. Han kände inte att bemötandet förändrades när det framgick att han var homosexuell, han upplevde heller inte att personalen utgick ifrån att han var heterosexuell på något vis i mötet. De personer som inte identifierade sig i linje med hur sina kroppar såg ut tyckte däremot att personalen hade utgått ifrån att de var cispersoner och benämnt dem som kvinnor. För ingen av dem framgick det under mötet att de hade någon form av transidentitet. En av dem upplevde också att det var olika i mötet med testningspersonalen och med personalen som svarade i telefon:» När jag bokade besöket via telefon utgick sköterskan som jag pratade med att jag var kvinna efter att jag hade sagt mitt namn och berättade bara om drop-in tiderna för kvinnor (även om jag hade sett att det fanns drop-in tid för regnbågspersoner på deras hemsida). Men personen som hade hand om själva besöket verkade ej utgå från att jag var hetero. Den första frågan jag fick var när jag hade haft min senaste partner och ifall jag hade någon nu.«13

14 två av tre upplevde personalen som professionell och hbtq-kompetent. En person är mindre nöjd och svarar:» Ganska. En del var bra, som att hen talade om varför hen frågade om hur och med vem jag haft sex. Bra att det inte förutsattes att jag var hetero, även om kuk i fittan-sex vid ett tillfälle benämndes som 'vanligt sex'. Inte heller bra trans- eller queerkompetens.«alla respondenter anger att de hade en bra känsla efter samtalet och att de kan tänka sig att gå till samma mottagning igen. En person anger att den skulle vilja byta barnmorska om den ska gå tillbaks dit. Upplevelse av samtalet Två av testpersonerna upplevde att personalen pratade motiverande om testning och testningsregelbundenhet. Det framgick inte av svaren om det erbjöds ett strukturerat motiverande samtal eller enbart konversation om testning. Två av testpersonerna kände en trygg känsla, den tredje upplevde en viss otrygghet i och med att hen tyckte att barnmorskan brast i sin hbtq-kompetens i och med att personens identitet inte uppmärksammades. Hivtestning Ungdomsmottagningen i Gamlestaden utför hivtest via blodprov med svar inom en vecka (konventionellt test). Alla tre erbjöds hivtest med svar inom en vecka. Testarna fick sina svar via telefon. Ett negativt hivbesked kunde patienten få via sms, och ett positivt besked via telefon. Klamydia/Gonorrétestning Samtliga testpersoner testades för klamydia och två personer testades för gonorré. I ett fall påbörjades provtagningen innan en diskussion om sexuell praktik kom upp, vilket gjorde att personen fick frågan om analsex under tiden som det vaginala provet togs. I de två andra fallen har diskussion om sexuell praktik förts innan provtagning påbörjas för att avgöra hur provtagningen ska ske. Provtagningen har skett både genitalt, analt och oralt om så har behövts. Vaccination av hepatit B för män som har sex med män Den homosexuella mannen som deltog blev inte erbjuden vaccin för hepatit B men personalen rekommenderade vaccination. Syfilistestning för män som har sex med män Den homosexuella mannen samt en av de andra blev erbjuden syfilistestning. RFSL:s råd och förslag till förbättringar Utifrån de berättelser som kommit in från de som besökt mottagningen har vi utarbetat ett antal punkter som mottagningen gör bra och bör fortsätta med och vad som skulle kunna förbättras. Fortsätt med att få besökarna att känna sig väl bemötta och omhändertagna att ställa raka frågor om partner på ett icke-heteronormativt sätt 14

15 att aktivt visa att hbtq-personer är välkomna genom material synligt framme att ha säkrare sex-material specifikt för hbtq-personer synligt framme att ha kondomer och glidmedel lättillgängligt för besökarna att ta gratis att erbjuda hivtest till alla som vill testa sig att erbjuda syfilistestning till msm och andra som vill testa sig att rekommendera hepatit B-vaccin till msm om ni inte själva kan erbjuda det att föra samtal med patienterna om sexuell praktik och låta detta styra hur provtagning sker Förbättringsförslag Transkompetens och transmedevetenhet Kompetensutveckling på detta område skulle vara önskvärt. Medvetenhet om att vissa transidentiteter inte syns. Ett förslag är att utarbeta en enkät som patienten får fylla i innan sitt besök, där en öppen fråga om könsidentitet ställs. På detta vis får personer som vill att mottagningen ska veta om deras transidentitet ett lätt sätt att berätta det. Förändrade rutiner för att ge hivbesked Att få ett hivbesked via sms anser inte RFSL är tillräckligt. RFSL anser att en person ska få sitt hivbesked helst vid ett återbesök eller direkt i och med test med snabbt provsvar. Om det inte är möjligt att erbjuda återbesök eller snabbt provsvar bör besked personligen ges genom ett telefonsamtal, för att ha möjlighet att prata med en person om känslor som kommer upp vid ett hivbesked, oavsett om det är positivt eller negativt. Övrigt Om det är möjligt själva erbjuda vaccin för hepatit B till msm vore det önskvärt. Önskvärt vore också att ha kondomer och glidmedel tillgängliga även i väntrummet, så att personer kan ta utan översikt av personal. Gayhälsan Om mottagningen Gayhälsan drivs av Västra Götalandsregionen som en del av Sahlgrenska sjukhuset. Hudoch könskliniken har en särskild kväll i veckan då mottagningen kallas Gayhälsan. Mottagningen riktar sig till män som har sex med män samt transpersoner. Mottagningen är hbt-diplomerad av Västra Götalandsregionen. Gayhälsan erbjuder konventionella hivtest, men också bokade besök med hivtest med snabbt provsvar. De som testade sig Sju personer testade sig på Gayhälsan. Sex av dem definierade sig som män och som homosexuella eller bögar, en person definierade sig som bisexuell man. Tecken på att hbtq-personer är välkomna Alla anger att det finns gott om tecken på att hbtq-personer är välkomna, såsom regnbågsmärkningar, broschyrer, tidningar etc. Namnet på mottagningen lyfts också upp som en sådan markering. Alla anger också att det fanns specifik information om säkrare sex riktat till hbtq-personer. Kondomer och glidmedel Samtliga anger att det fanns kondomer tillgängligt, antingen i samtalsrummet eller i väntrummet. Enbart en person anger att det fanns glidmedel tillgängligt. 15

16 Bemötande och normativitet För samtliga respondenter framkom det att de inte är heterosexuella dels genom det formulär som de bads fylla i inför testningen, men också i mötet med personalen som frågade om sexuell praktik. Det framkommer att formuläret också har fler val än två när en ombeds att ange sitt kön, samt att det i enkäten också frågas om hur ens kropp ser ut. Den bisexuella mannen berättar också att personalen även frågade om sexuell praktik med kvinnor, så att det framkom att han hade sex med personer av olika kön. Alla respondenter upplever personalen som professionell och hbtq-kompetent. De flesta hade en bra känsla efter besöket och kan tänka sig att återvända till Gayhälsan. Ett par kommentarer handlar om miljön på mottagningen som kändes sjabbig, och att det var svårt att hitta dit. Flera uppger att väntetiden på drop-in var lång och att de skulle vilja boka tid nästa gång de besöker samma mottagning.»jag tyckte det kändes bra. Jag kände inte att jag var tvungen att driva vad jag ville ta för prover och jag kände att de hade bra koll på vad jag behövde. Jag kommer gå tillbaka dit igen.«inte upplever detta. Dock anger flera att personalen har frågat om tidigare testning och uppmuntrat till testning. Samtliga testpersoner hade en trygg känsla av samtalet, och var nöjda med mötet med personalen. Hivtestning Gayhälsan utför hivtest via blodprov med svar inom en vecka (konventionellt test). Alla testpersoner erbjöds hivtest med svar inom en vecka. En person anger att han inte vet hur han skulle få svaret. Resterande skriver att de skulle få sina svar på telefon, och om de inte skulle höra något inom en vecka så var svaret negativt.»jag bad om svar via telefon (ej telesvar) eller brev. De sa att om testet är negativt så ger de inte besked.«klamydia/gonorrétestning Angående klamydia och gonorrétestning har det varit lite olika för olika testningspersoner när det gäller diskussion om sexuell praktik för att avgöra var testningen bör ske. Dock har alla fått provtagning både analt, genitalt och oralt för båda infektionerna. Upplevelse av samtalet Testpersonernas upplevelse av samtalet och dess innehåll är olika. Vissa anger att personalen har samtalat om testning och testningsregelbundenhet, medan andra 16

17 Några olika citat gällande detta»dom testade en del men jag visste inte vad det var dom testade för. Jag fick ingen information om vart klamydia eller gonorré kan finnas så jag antog att alla tester skulle vara säkrast. I patientinformationen jag själv fyllde i kunde jag kryssa i om jag haft oskyddat analsex, oralsex och vaginalsex inom de senaste tolv månaderna. Läkaren frågade om jag både blivit påsatt och satt på och om jag sugit av och blivit avsugen.«vaccination av hepatit B för män som har sex med män Fem av personerna upplevde att de hade fått erbjudande om hepatit B-vaccinering. En person hade inte blivit erbjuden det, men blev rekommenderad att vaccinera sig och en person blev inte erbjuden eller rekommenderad. Syfilistestning för män som har sex med män Fem personer blev erbjudna syfilistest, en person fick syfilistest när han frågade om det och en person upplever att han inte blev erbjuden det. RFSL:s råd och förslag till förbättringar Utifrån de berättelser som kommit in från de som besökt mottagningen har vi utarbetat ett antal punkter som mottagningen gör bra och bör fortsätta med och vad som skulle kunna förbättras. Fortsätt med att specifikt rikta verksamheten till msm att erbjuda hivtest med snabbt provsvar till msm, utöka gärna denna verksamhet till drop-in att få besökarna att känna sig väl bemötta och omhändertagna att använda det formulär som patienterna får fylla i där de får ange könsidentitet, hur kroppen ser ut och sin sexuella praktik att aktivt visa att hbtq-personer är välkomna genom material synligt framme att ha säkrare sex-material specifikt för hbtq-personer synligt framme att ha kondomer lättillgängligt för besökarna att ta gratis att erbjuda hivtest till alla som vill testa sig att erbjuda syfilistestning till alla som vill testa sig att erbjuda hepatit B-vaccin till msm att föra samtal med patienterna om sexuell praktik och låta detta styra hur provtagning sker Förbättringsförslag Tydlighet och information till patienten Ur materialet framkommer att flera patienter inte har fått tillräcklig information om vad som har hänt under besöket. En visste inte hur han skulle få sitt hivbesked, en upplever att han inte vet vad som testades och hur, en person har inte erbjudits, eller inte upplever att han erbjudits vaccin för hepatit B. Detta visar att mottagningen kan behöva tänka på tydligheten i mötet med patienterna. 17

18 Förändrade rutiner för att ge hivbesked Att få ett hivbesked via ett icke-besked anser inte RFSL är tillräckligt. RFSL anser att en person ska få sitt hivbesked helst vid ett återbesök eller direkt i och med test med snabbt provsvar. Om det inte är möjligt att erbjuda återbesök eller snabbt provsvar bör besked personligen ges genom ett telefonsamtal, för att ha möjlighet att prata med en person om känslor som kommer upp vid ett hivbesked, oavsett om det är positivt eller negativt. Övrigt Önskvärt vore också att ha glidmedel tillgängligt tillsammans med kondomerna, för att underlätta kondomanvändning bland patienterna. Eftersom ingen av testpersonerna hade transerfarenhet är det svårt att utifrån denna undersökning bedöma transkompetensen i verksamheten. Mottagningen för unga män Om mottagningen Mottagningen för unga män riktar sig till män mellan år. Det är en drop in-mottagning som drivs av Göteborgs stad. De har öppet två dagar/kvällar i veckan. De som testade sig Tyvärr gick bara en person och testade sig på mottagningen för unga män. Denna person definierade sig som homosexuell man. Tecken på att hbtq-personer är välkomna Det fanns tecken på att hbtq-personer är välkomna, genom både broschyrer och affisher. Det fanns också broschyrer om säkrare sex riktat specifikt till hbtq-personer. Kondomer och glidmedel Det fanns kondomer och glidmedel i väntrummet, och kondomer i samtalsrummet. Bemötande och normativitet Testpersonen var mycket nöjd över det bemötande han fick på Mottagningen för unga män. Han tyckte personalen var mycket hbtq-kompetent. Han tyckte inte att bemötandes ändrades något när det framkom att han var homosexuell och han tyckte att personalen hade ställt frågor på ett sätt så att detta framkom. Upplevelse av samtalet Han fick en trygg känsla av samtalet och tyckte att personalen talade motiverande om testning och testningsregelbundenhet. Hivtestning Testpersonen erbjöds ett konventionellt hivtest med svar inom en vecka, han skulle få sitt testresultat per brev. Klamydia/Gonorrétestning Klamydia testades analt efter diskussion med personalen om sexuell praktik. Något gonorrétest togs inte, varför framgår inte av enkäten. Vaccination av hepatit B för män som har sex med män Han blev erbjuden vaccination för hepatit B. Syfilistestning för män som har sex med män Han blev erbjuden syfilistest. RFSL:s råd och förslag till förbättringar Det finns för lite data för att få en bra överblick över verksamheten på MUM. 18

19 Den personen som testade sig på MUM verkar ha fått ett bra bemötande och relevant vård, varför gonorrétestning inte gjordes framgår inte, men det kan mycket väl vara så att det framkom att det inte skulle vara relevant för patienten att göra det. Att få ett hivbesked via brev är dock inte optimalt, om detta är ett sätt som alla får sina besked på. RFSL anser att alla bör få tid för ett återbesök för hivbesked, om inte snabbtestning erbjuds. Om inte återbesök är möjligt bör provsvar ges per telefon, oavsett om beskedet är positivt eller negativt. Men som sagt är det för lite data för att dra några långtgående slutsatser. Eftersom ingen av testpersonerna hade transerfarenhet är det svårt att utifrån denna undersökning bedöma transkompetensen i verksamheten. Sexualmedicinskt centrum Om mottagningen Sexualmedicinskt centrum (SMC) drivs av Västra Götalandsregionen som en del av Närhälsan, och riktar sig till alla över 23 år som har frågeställningar om sexualitet. De erbjuder hivtest med snabbt provsvar och är hbt-diplomerade av Västra Götalandsregionen. De som testade sig Tyvärr var det bara en person som tillslut testade sig på Sexualmedicinskt centrum, denne valde att gå på en drop in-tid för det var mycket svårt att få en bokad tid. Han som testade sig identifierade sig som bisexuell man. Två personer hade försökt få tid för besök där utan att lyckas inom kampanjtiden. En transkille valde att inte delta i studien då han fick veta att han hade blivit tilldelad SMC för testningen. Han hade varit där förut och fått ett dåligt bemötande och ville inte gå dit igen. Tecken på att hbtq-personer är välkomna Det fanns tecken på att hbtq-personer är välkomna såsom broschyrer och märken. Kondomer och glidmedel Det fanns kondomer men inget glidmedel. Bemötande och normativitet Det framkom inte under samtalet att personen har sex med personer av olika kön, för frågor om praktik ställdes inte. Upplevelse av samtalet Personalen pratade inte om testning eller testningsregelbundenhet med patienten. Personen fick inte en trygg känsla av samtalet, han skriver:»jag tyckte at samtalet var ganska ytligt och att man inte ville göra nödvändiga tester. Man t.o.m. rekommenderade mig att gå till Sahlgrenska i stället.«hivtestning Personen blev erbjuden ett konventionellt hivtest med svar inom en vecka. Om han inte fick något svar alls var provet negativt, om svaret var positivt skulle mottagningen meddela detta per telefon. Klamydia/Gonorrétestning Personen testades för klamydia med hjälp av urinprov och testades inte alls för gonorré. 19

20 Inget samtal fördes om sexuell praktik för att avgöra om prov från svalg eller anus skulle behövas. Vaccination av hepatit B för män som har sex med män Han blev inte erbjuden eller rekommenderad att vaccinera sig för hepatit B. Syfilistestning för män som har sex med män Han blev inte erbjuden ett syfilistest. RFSL:s råd och förslag till förbättringar Det finns för lite data för att få en bra överblick över verksamheten på SMC. Dock är det faktum att det verkar svårt att få tid, samt att det finns personer som efter tidigare dåliga erfarenheter av bemötande vård vägrar gå dit alls, vilket sammantaget är oroande. Den personen som tillslut testade sig på SMC verkar inte heller ha fått adekvat testning och vård med tanke på den sexuella praktik som han har som bisexuell man, då han varken testades för syfilis eller för gonorré. Frågor om sexuell praktik hade varit relevanta för att avgöra hur testning skulle ske. Om alla patienter får sitt hivbesked (icke-besked vid negativt provsvar och telefonsamtal vid positivt svar) på samma sätt som vår testperson är det problematiskt. RFSL anser inte att någon bör få sitt hivbesked genom att få ett icke-besked (hör du inget så är det inget). Men som sagt är det för lite data för att dra några långtgående slutsatser. Eftersom ingen av testpersonerna hade transerfarenhet är det svårt att utifrån denna undersökning bedöma transkompetensen i verksamheten. Örebro STD-mottagningen Om mottagningen STD-mottagningen drivs av Örebro läns landsting och är en del av Universitetssjukhuset i Örebro. Mottagningen riktar sig till allmänheten. De som testade sig I Örebro hade vi fem personer som testade sig på STD-mottagningen. Två personer identifierade sig som kvinnor, två som män och en som queer. En av männen identifierade sig som homosexuell, och en som bisexuell. Gällande kvinnorna så var den ena bisexuell och den andra såg sig enbart som sexuell. Den queera personen såg sig som queer även ur sexualitetsperspektiv. Tecken på att hbtq-personer är välkomna Tre av personerna uppmärksammade broschyrer som handlade om hbt-frågor. De övriga två hade inte uppmärksammat några tecken på hbtq-inkludering vid besöket på mottagningen. Kondomer och glidmedel Två personer angav att de sett gratis kondomer, men inget glidmedel. Tre av personerna anger att de inte sett några gratis kondomer, men en av dessa har uppmärksammat att det fanns kondomer att köpa på mottagningen. Bemötande och normativitet Samtliga respondenter anger att det framkom genom frågor från personalen att de inte var heterosexuella och att personalen har ställt frågor om sexuell praktik. 20