Effektförluster i semipassiva H-bryggor
|
|
- Maja Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TVE juni. Examensarbete 15 hp Augusti 2013 Effektförluster i semipassiva H-bryggor En studie i förluster vid drift av aktiva magneter Oliver Kiffer
2 Abstract Effektförluster i semipassiva H-bryggor Oliver Kiffer Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box Uppsala Telefon: Telefax: Hemsida: Uppsala Universitet håller för tillfället på med ett nytt slags svänghjul som utnyttjar stor vinkelhastighet istället för stort tröghetsmoment för att buffra rörelseenergi. För att kunna hög hastighet hålls svänghjulet svävande med permanentmagneter och horisontellt hålls svänghjulet rakt med hjälp av 8 stycken aktiva magneter. Varje aktiv magnet regleras med hjälp av semipassiva h-bryggor. Syftet med detta projekt var att ta reda på effektförlusterna i en enskild semipassiv h-brygga och sedan beskriva det med en formel med ström och spänning som inparameter. Den framhållna ekvationen: P_Totloss (A,V)= (5.87A*10^(-5)+9.42V*10^(-7)-8.02*10^(-6) )*f säger oss att med värden på spänning och ström som svänghjulet drivs med kommer en effektförlust ligga mellan W i varje h-brygga. Detta ger en effektförlust i hela systemet för alla aktiva magneter mellan 3-28 W beroende på inspänningen och inströmmen. En tydlig slutsats som kan dras är att den procentuella effektförlusten minskar desto större ström och spänning som används i systemet. Handledare: Johan Abrahamsson Ämnesgranskare: Martin Sjödin Examinator: Martin Sjödin ISSN: , TVE juni.
3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Syfte Bakgrund Svänghjul Aktiva magneter H- brygga MOSFET- transistor Teori Teoretiska förluster i MOSFET- transistor Switchförluster Konduktiva förluster Teoretiska förluster i diod Switchförluster Konduktiva förluster Metod Förluster i MOSFET- transistor Konduktiva förluster Switchförluster Förluster i diod Konduktiva förluster Switchförluster Resultat Förluster i MOSFET- transistorerna Konduktiva förluster Switchförluster Förluster i dioderna Konduktiva förluster Switchförluster Totala förluster Totala MOSFET- förlusten Totala diod- förlusten H- bryggans totala effektförlust Diskussion Effektförluster beroende på ström och spänning Felkällor Slutsatser Referenser... 19
4 1. Introduktion 1.1 Syfte Uppsala universitet jobbar för tillfället med att ta fram en ny typ av svänghjul. Det nya det nya svänghjulet satsar på att få upp en hög vinkelhastighet istället för ett stort tröghetsmoment. För att få så liten friktion som möjligt används magnetisk levitation (maglev kort kallat) på hela svänghjulet. Detta medför att horisontellt måste aktiva magneter arbeta för att hålla rotorns axel centrerad. De aktiva magneterna drivs av semipassiva h- bryggor som tillför den sökta strömmen för den magnetomotoriska kraften som behövs i magneterna för att kunna attrahera rotor- axeln. På grund av den höga frekvensen som krävs av de semipassiva H- bryggorna uppkommer förluster i kretsen som är intressanta att ta reda på. Där av är syftet med arbetet att finna ett bra beskrivande samband på inspänningen och inströmmen i H- bryggan och dess förluster. 1.2 Bakgrund Svänghjul Ett svänghjul är mekanisk anordning bestående av ett hjul som lagrar rörelseenergi. Svänghjul används ofta i elfordon då de används som en mellanlänk mellan motor och batteri. Batteri Kraftelektronik Svänghjul Kraftelektronik Elektrisk motor Figur 1 Energi- flödesschema som beskriver svänghjulets verkan i ett elfordon. När energi behövs till motorn tas det istället från svänghjulet och batteriet arbetar med en mer jämn last av energi för att hålla svänghjulet i rullning. Detta ökar batteriets livslängd då den slipper alla impulspåfrestningar som uppstår vid t ex. stadskörning, där det är mycket start och stopp. En annan effekt svänghjulet har är att den kan ta vara på energin vid fordonets inbromsning och accelerera upp svänghjulet. Vilket då kräver ännu mindre av batteriet. Energilagringen för ett svänghjul ges av (ref 1). E = Jω 2 2 (1) Där J är tröghetsmomentet och ω är vinkelhastigheten. I ett område där radien på svänghjulet är begränsat, kan man se att är mer effektivt att satsa på vinkelhastighet 3
5 istället för tröghetsmoment då energilagringen ökar kvadratiskt till ökningen med vinkelhastigheten Aktiva magneter Aktiva magneter använder sig av reduktans för att ändra sin attraherande kraft. Ju högre ström som går genom magneterna desto starkare attraktion har de på rotorns axel. Det finns 4 stycken aktiva magneter högst upp på rotorn och 4 stycken längst ner. Med hjälp av ett reglersystem som arbetar i 20 khz, dvs kontrollerar positionen på rotorn och justerar därefter gånger per sekund hålls rotorns axeln centrerad horisontellt. Figur 2 Aktiva magneter håller rotorns axel centrerad genom att attrahera axeln när det behövs H- brygga En H- brygga är en krets som ofta används inom robotik. Kretsen består huvudsakligen av fyra transistorer som arbetar i olika kombinationer för att framhäva olika egenskaper hos en krets. Svänghjulets aktiva magneter använder sig av 8 stycken semipassiva H- bryggor som till skillnad från vanliga H- bryggor använder sig av två transistorer och 2 dioder för att uppnå kretsens olika egenskaper. 4
6 Figur 3 Semipassiv H- brygga. Där D1,D2 är dioder. R1 och C1 är motstånd och kondensator och L1 är spolen lindad runt aktiva magneten. Det finns två olika slutna kretsar en semipassiv H- brygga kan konstruera. Antingen är båda transistorer slutna och spänningen går från plus till minus genom spänningskällan. Det andra alternativet är om båda transistorer är öppna. Då går strömmen genom dioderna och tack vare den induktiva lasten i spolen arbetar sig strömmen i motsatt riktning än spänningskällan (ref 2). Oavsett om transistorerna är öppna eller slutna kommer strömriktningen genom spolen att vara konstant. Detta medför att man kan reglera strömstyrkan i spolen utan att ändra dess riktning eller ta bort strömmen helt MOSFET- transistor En MOSFET- transistor är en avancerad typ av strömbrytare som består av två portar (drain och source) med ett halvledande material mellan, oftast kisel eller silikon. Det halvledande materialet är uppdelat i två regioner; n- delar och p- delar. De som skiljer delarna åt är att de innehåller olika slags fria partiklar. I n- området är det elektroner som agerar som fria partiklar med negativ laddning och i p- området finns det positiva icke- partiklar som kallas holes på engelska. P- områdets positiva mobila partiklar är egentligen mer komplicerad än så då holes - partiklarna är fiktiva partiklar som används som substitut för att lättare kunna förstå hur en MOSFET- transistor fungerar. Holes- partiklar är egentligen hål med avsaknad av positiv- laddning vilket får elektroner att flytta sig som om det skulle ske en förflyttning av en positiv laddning. Det halvledande materialet behöver hjälp av en tredje port; gaten, för att kunna leda ström. Den tredje porten är avskilt med en isolator som vid spänning skapar en kondensatoriskt effekt på det halvledande materialet, vilket gör att det fria partiklarna kan glida igenom de olika regionerna i det halvledande materialet. 5
7 Figur 4 En MOSFET- transistor. De gröna områdena är n- områden och där finns elektroner. Med hjälp av den kondensatoriska effekten trån gaten kan elektronerna passera igenom p- området när holes- partiklarna är flyttade. 2. Teori Förluster i den semipassiva h- bryggan beror på varje komponent för sig. Om man kan finna den teoretiska formeln för varje komponents egen effektförlust och sedan kan jämföra de praktiska mätningarna bör man kunna finna trovärdighet och samband mellan teori och praktik. 2.1 Teoretiska förluster i MOSFET- transistor Förluster i en MOSFET- transistor beror till största del av två faktorer, Switchförluster och konduktiva- förluster (ref 1). Switchförlusten är den förlust som uppstår när transistorn går från att vara sluten till öppen och vice versa. De konduktiva förlusterna uppstår då transistorn är sluten och ström går genom transistorn och skapar en last eftersom transistorn inte är ideal Switchförluster Ett teoretiskt värde på effektswitchförlusterna ges av [ref 3] P switch = 1 2 V di 0 f (t c(on) + t c(off ) ) (2) Där V d och I 0 är spänningen och strömmen i drainporten, f är frekvensen transistorerna switchar i och t c(on) och t c(off) är tiden det tar för transistorerna att öppna samt stängas. Från databladet för de aktuella transistorerna (ref 4) ges all sökt data. Då reglersystemet 6
8 fungerar så att den slår av och på transistorerna en gång under en periodtid innebär det att transistorerna i sig har en frekvens på 20 khz Konduktiva förluster De effektförluster som uppstår när transistorerna är slutna beror på spänningsfallet över transistorerna och dess effektutveckling. P ON = V ON I 0 t on T s (3) Där V on är spänningsfallet, I 0 är strömmen genom transistorn, t on och T s är tiden transistorn är sluten och periodtiden. Som nämnt innan agerar reglersystemet så att under en period är transistorn öppen och sluten en gång var. Observera att beroende på hur mycket rotorns axel måste centreras av de aktiva magneterna ändras t on, men denna rapport behandlar enbart fallet då t on är halva periodtiden. 2.2 Teoretiska förluster i diod Liksom i en transistor finns det huvudsakligen två faktorer för effektförluster i en diod, switchförluster och konduktiva förluster. Även om inte en diod är en strömbrytare uppför den sig på liknande sätt då den har ett liknande moment i sig när den är i en krets med växlande spänningar, eftersom en diod enbart leder åt ett håll Switchförluster Switch- off förlusten hos en diod d.v.s. när dioden går från att leda till att inte leda är försumbar hos en diod [ref 5] Switch- ON förlusten ges av [ref 5]: P Switch = 1 4 Q rr V Drr f sw (4) Där Q rr är "reverse recovery charge och hittas i databladet för dioden (ref 6). V Drr är spänningen över dioden när dioden switchar på och f sw är frekvensen dioden switchar i Konduktiva förluster För att en diod ska börja leda när strömmen rör sig i rätt riktigt behövs en spänningsmatning på 0.8 volt till dioden, V F från databladet (ref 6). Det är i princip det enda spänningsfallet över dioden när den leder och kan räknas som den konduktiva förlusten över dioden. 7
9 3. Metod För att mäta förluster används ett oscilloskop med upp till fyra mätstickor. Det som behövs för att kunna mäta förlust är spänningsfallet över komponenten och strömmen igenom kretsen. Därefter används följande formel för att räkna ut effektutveckling/effektförlust: P =UI = RI 2 = U R 2 (5) Med varje komponent som tros ha en effektförlust jämförs det uppmätta värdet med den teoretiska förlusten. Om de två värdena påminner om varandra kan det uppmäta värdet ses trovärdigt. Med ett godkänt uppmätt värde skrivs sedan en unik funktion som beskriver effektförlusten för komponenten med avseende på ström och/eller spänning. Den totala förlusten bör kunna skrivas på formeln: P!"#$"%% A, V = 2 P!"#$"%%&'()*! A, V + 2 P!"#$"%%&'"( A, V f (6) Där P!"#$"%%&'()*! A, V är den totala förlusten hos en MOSFET- transistor, P!"#$"%%&'"( A, V är totala förlusten i en Diod och f är frekvensen på systemet som körs. Anledningen det multipliceras med 2 är för H- bryggan innehåller 2 MOSFET- transistorer och 2 dioder. 3.1 Förluster i MOSFET- transistor. Förluster mäts direkt från h- bryggans kretskort. Genom att tvinga reglersystemet att ha transistorerna öppna 50 % av periodtiden kan denna mätning vara oberoende av rotorns axel då den ändå simulerar att axeln är centrerad Konduktiva förluster Genom att mäta spänningsskillnaden över lasten L1 och R1 som är den aktiva magneten hittas spänningsfallet över transistorerna. När transistorerna är slutna syns det tydligt hur stort spänningsfallet över lasten är. Spänningen som finns kvar är spänningsfallet över de båda transistorerna. Där av kan följande formel användas: Ploss konduktiv = V (A B) 2 (7) Där V är spänningen i kretsen, A och B är punkterna innan och efter lasten i h- bryggan.(se figur 4) 8
10 Figur 4 Mätpunkter A och B mäter spänningsfallet över den aktiva magneten i H- bryggan. När MOSFET- transistorerna är slutna går all spänning som inte går åt den aktiva magneten oförkortat till spänningsfallet över transistorerna Switchförluster Samma mätpunkter används som i mätningar av konduktiva förluster, dvs. punkt A och B. Skillnaden är att man fokuserar på switchögonblicket istället. För att mäta strömmen i switchögonblicket måste man använda en tredje mätsticka på en strömomvandlare. Det praktiska med denna är att den visar en volt för en ampere på oscilloskopet. I switchögonblicket kommer strömmen oscillera lite, men kommer hålla en ganska konstant strömstyrka. Då det är lätt för dioden att få fram en strömfunktion som beskriver stigtid/falltid beroende av ström (se 3.2.2), kan man ta differensen av totala strömskillnaden och diodens strömfunktion för att få ut MOSFET- transistorns egna strömförluster. 3.2 Förluster i diod. Eftersom dioderna är placerad på ett ganska komplicerat sätt i h- bryggan är det enklaste sättet att mäta förluster i en diod genom en egen uppsättning. Spänningsfallet över motståndet gånger motståndets värde enligt ohms lag: U = RI (8) D.v.s. är I=U/R strömmen som går genom hela kretsen då det är en seriekoppling. Två olika motstånd används, 27 och 44 ohm för att se om motståndets storlek har någon effekt. 9
11 Figur 5. Uppsättning för att mäta diodförluster. Använder 2 olika motstånd 27 & 44 ohm för att se skillnad beroende på motstånd Konduktiva förluster Konduktiva förlusterna mäts genom att enkelt notera spänningsfallet över motståndet för att finna strömmen genom kretsen och sedan multiplicera det med spänningsfallet över dioden. Enligt ekvation Switchförluster Switchförlusterna mäts på liknande sätt som de konduktiva förlusterna men man använder sig av strömbrytaren och därefter fångar brytpunkten på oscilloskopet. Stigtiden över motståndet gånger stigtiden över dioden ger en kurva vars integral ger den totala effektutvecklingen/effektförlusten under stigtiden. På samma sätt räknas falltiden ut. Som nämns i behövs diodens strömfunktion för att kunna räkna ut switchförlusterna i MOSFET- transistorerna, en någorlunda funktion finnes genom att dra en linjär approximation för hur lång tid stigtid/falltid är beroende på strömmen i kretsen. 10
12 4. Resultat I alla praktiska tester har spänningen legat mellan 10 och 40 volt och har haft en ström på högst 2 ampere. Switchförlusterna består både av ON- switchen och OFF- switchen. För varje tabell tolkas en funktion som beskriver förlusterna i komponenten beroende på strömmen och ibland även spänningens inverkan. 4.1 Förluster i MOSFET- transistorerna Konduktiva förluster Tabell 1 De konduktiva förlusterna hos en MOSFET- transistor IRFP250N. Ström (A) Volt (V) Konduktiv förlust, teoretisk (W) Konduktiv förlust, Uppmätt (W) Enligt mina mätningar kan man med en linjär funktion beskriva den konduktiva energiförlusten beroende på strömmen för en MOSFET- transistor med följande funktion: E MOSFETkond (I) = 0.17I 0.03 (9) 11
13 4.1.2 Switchförluster Switch- off förlusterna för en MOSFET- transistor Tabell 2 Switch- off förlust för en MOSFET- transistor IRFP250N. Ström (A) Volt (V) Switch- off förlust teoretiskt (W) Switch- off förlust Uppmätt (W) e e e e e e e e e e e e e e e e- 6 Switch- off förlusterna verkar bero mer på spänningen än på strömmen, därav får den beskrivande funktionen för switch- off både ström och spänning som inparameter. P MOSFETsoff (I,U) = 4.1U * (I 1)* *10 6 (10) Tabell 3 Switch- on förluster för en MOSFET- transistor IRFP250N. Ström (A) Volt (V) Switch- on förlust, Teoretisk (W) Switch- on förlust, Uppmätt (W) e e e e e e e e e e e e e e e e- 6 12
14 Switch- ON förlusterna verkar bero mer på spänningen än på strömmen, därav får den beskrivande funktionen för switch- ON både ström och spänning som inparameter, där A är strömmen och V är spänningen. P MOSFET SOFF (I,U)=6,1U* (I-1)* *10 6 (11) 4.2 Förluster i dioderna Konduktiva förluster Tabell 4 Konduktiva förlusten hos en diod BYW29E. Ström (A) Volt (V) Konduktiv förlust, teoretisk (W) Konduktiv förlust, Uppmätt (W) Enligt mina mätningar kan man med en linjär funktion beskriva den konduktiva energiförlusten beroende på strömmen för en diod med följande funktion: Switchförluster Switch ON förluster Tabell 5 Switch- on förluster för en diod BYW29E. E Diodkond (I) = 0.8I (12) Ström (A) Volt (V) Konduktiv förlust, teoretisk (W) Stigningsförlust, Uppmätt (W) e e e e e e e e- 7 13
15 Enligt mina mätningar kan man med en linjär funktion beskriva switch- ON effektförlusten beroende på strömmen för en diod med följande funktion: P Diod-SON (I)=I* *10-8 (13) Tabell 6 Switch- off förluster för en diod BYW29E Ström (A) Volt (V) fallförlust, teoretisk (W) fallförlust, Uppmätt (W) Försumbar 0.231e Försumbar 0.020e Försumbar 0.013e Försumbar 4.122e Försumbar 1.620e Försumbar 0.375e Försumbar 0.244e Försumbar 2.143e- 7 Sammanfattningsvis kan likaså switch- OFF effektförlusterna skrivas som en linjär funktion av tiden: P Diod-SOFF (I)=1.2I* *10-8 (14) 4.3 Totala förluster Eftersom systemet jobbar i frekvensen 20 khz betyder det att periodtiden för varje komponent är 1/ = 5*10-5 sekunder. På en period hinner varje komponent ha en switch- ON effektförlust, ha en konduktiv last ungefär halva periodtiden för att sedan ha en switch- OFF effektförlust för att sedan vara stängd andra halvan av periodtiden Totala MOSFET- förlusten De beskrivande förlusterna för en MOSFET- transistor är ekvation [8], [9], [10]. Eftersom den konduktiva energiförlusten bara räknas när transistorn är sluten blir effektförlusten: P!"#$%&'()* (I) = E!"#$%&'()* (I) T t!" + t!"" 2 E!"#$%&'()* (I) 5 10!! ( !! )) 2 E!"#$%&'()* (I) !! [15] 14
16 Därav kan de totala MOSFET- transistor effektförluster ses som: 𝑃!"#$"%%&'()*! 𝐼, 𝑈 = 𝑃!"#$%&'()* 𝐼 + 𝑃!"#$%&!!"## 𝐼, 𝑈 + 𝑃!"#$%&!!"# 𝐼, 𝑈 = 0.17𝐼 !! + 4.1U 10!! 𝐼 1 10!! !!!!"#$%&'()* + 6.1𝑈 10!!"#$%&!!"##!! 𝐼 1 10!! !! =!!"#$%&!!"# = 9.206𝐼 10!! 𝑈 10!! !! [16] Totala diod- förlusten De funna funktionerna som beskriver förlusterna i diodens alla moment är ekvation [12], [13], [14]. Liksom i MOSFET- transistorns konduktiva energiförlust räknas bara diodens energiförlust när det går ström igenom dioden, vilket är den andra halvan av periodtiden (borträknat från stig och falltid precis som MOSFET- transistor fallet). Diodens konduktiva effektförlust blir alltså: 𝑃!"#$%#&$ 𝐼 𝐸!"#$%#&$ 𝐼 !! [17] Diodens totala förlust: 𝑃!"#$"%%&'"( 𝐼 = 𝑃!"#$%#&$ 𝐼 + 𝑃!"#$!!"## 𝐼 + 𝑃!"#$!!"# 𝐼 = 𝐼 !! + 𝐼 10!! !! + 1.2𝐼 10!! !! =!!"#$%#&$!!!"#$!!"#!!!"#$!!"##! = 2.016𝐼 10!! !! [18] H- bryggans totala effektförlust Ekvation [6] som beskriver totala effektförlusten för H- bryggan kan nu utvecklas till: 𝑃!"#$"%% 𝐼, 𝑈 = 𝐼 10!! 𝑈 10!! !! + 2!!"#$"%%&'()*! 2.016𝐼 10!! !! 𝑓 =!!"#$"%%&'"! = 5.87𝐼 10!! 𝑈 10!! !! 𝑓 [19] 15
17 Tabell 7 Förluster framtaget med ekvation 19. Spänning (V) Ström (A) ,615 W 0,803 W 0,992 W 1,180 W 1.0 1,202 W 1,390 W 1,579 W 1,767 W 1.5 1,789 W 1,977 W 2,166 W 2,354 W 2.0 2,376 W 2,564 W 2,753 W 2,941 W Tabell 8 Uppmätta förluster för hela systemet, dvs även med lasten de aktiva magneterna. Spänning (V) Ström (A) ,6 W 1,0 W 1,3 W 1,8 W 1.0 1,4 W 2,65 W 3,1 W 3,5 W 1.5 1,9 W 4,7 W 5,1 W 5,6 W 2.0 2,4 W 7,6 W 8,0 W 8,6 W 5. Diskussion Funktionen som beskriver den totala effektförlusten för en H- brygga [19] verkar rimlig. Effektförlusten skulle kunna ligga vart som helst mellan 0 till 80 W, men med tanke på att man har använt sig av komponenter vars främsta egenskap är att ha lågt inre motstånd motverka förluster så är en förlust mellan 0.5 och 3 W rimligt och bra resultat. Anledning till att de verkliga förlusterna är större än de beräknade är att de verkliga förlusterna är att man även räknar med förluster i sladdar samt de aktiva magneterna i sig. 16
18 5.1 Effektförluster beroende på ström och spänning Eftersom både ström och spänning i h- bryggorna är parametrar man kan ställa in när svänghjulet brukas är det intressant att veta vilken spänning och ström som ger minst effektförlust. Det som varierar med olika ström- och spänningsvärden är de aktiva magneternas reaktion på kommando från reglersystemet. Men som nämnt innan fungerar svänghjulet som de ska med värden allt mellan V och 1-2 A. Figur 6 Graf som beskriver den procentuella effektförlusten till olika spänningar och strömmar. De beräknade förlusterna med hjälp av ekvation 19 är markerade med (b) (tabell 7). De andra fyra funktionerna är förluster från de verkliga mätningarna (tabell 8). Ju högre spänning och ström som går genom kretsen desto mer effekt genereras i kretsen. Förhållandet mellan hur stor förlusten av den totala effekten visas i figur 6. För funktionerna beskriven av ekvation 19 ((b)- markerade funktioner) visar det sig att den procentuella effektförlusten minskar när strömmen ökar och spänningen ökar. Funktionerna som är baserade på de uppmätta förlusterna har dessvärre motsatt effekt och ökar när strömmen ökar. Hur spänningen agerar på de uppmätta förlusterna är slumpmässigt. Om jag hade vetat mer om lasten, dvs de aktiva magneterna hade detta kanske varit mer uppenbart. 5.2 Felkällor I den teoretiska beräkningen använde jag mig av databladets värden. De använde sig av annan spänning och ström när de angav värdena på databladet som jag senare använde som teoretiska värden. Men då värdena på databladet är som en slags maxgräns som komponenterna är testade för och detta experiment inte var i närheten av dessa värden kan denna felkälla förbises. De uppmätta värdena ändras lite beroende på hur länge systemet har varit igång och värmt upp komponenterna. En varm diod eller transistor har vanligtvis lite högre resistans än om komponenterna hade varit kall. Då detta experiment inte 17
19 har tagit hänsyn till sådana faktorer är det omöjligt att säga hur den totala effektförlusten påverkas av detta. Förluster i kretsar och sladdar mellan de olika komponenterna har också effektförluster som inte har beräknas i denna rapport. De två senare punkterna under felkällor tyder på att den totala effektförlusten kommer vara lite större än vad ekvation [19] ger, detta är korrekt om man jämför tabell 7 och Slutsatser För att beräkna den totala effektförlusten i en H- brygga kan man använda sig av ekvation [19]: P!"#$"%% A, V = 2 P!"#$"%%&'()*! A, V + 2 P!"#$"%%&'"( A f = = 5.87A 10!! V 10!! !! f [19] Inom de strömmar och spänningar som kommer brukas när svänghjulet används (20-40 V, 1.2 A) kommer en effektförlust i h- bryggorna på mellan W uppstå, med felkällor inräknat. Effektförlusten i hela kretsen med även de aktiva magneterna inräknat kommer förlusten ligga mellan 0,5-9 W. Detta ger en effektförlust i hela systemet för alla aktiva magneter mellan 3-28 W beroende på inspänningen och inströmmen. Detta verkar rimligt då MOSFET- transistorn IRFP250N och dioden BYW29E har både den unika egenskapen att ha ultra låg inre resistans och egenbelastning. Det är de konduktiva förlusterna som är de markant största förlusterna. De som skiljer sig på de uppmätta förlusterna och de beräknade är att i de uppmätta ingår även lasten- de aktiva magneterna. Som visar sig bete sig väldigt oberäkligt med olika värden på ström och spänning. För h- bryggorna vars uträknade förlust går att beskriva visar det sig att den procentuella effektförlusten minskar med högre spänning och högre ström. Riktlinjer ficks ekvation [19] fås från teoretiska värden på effektförluster för varje komponent. 18
20 7. Referenser 1. Abrahamsson, Johan Kinetic Energy Storage and Magnetic Bearings. Diss., Uppsala Universitet. 2. Rashhid, M.H Power electronics: Circuits, devices and applications, 3rd ed. uppl. Upper Saddle River, N.J.; London: Person Prentice Hall 3. Smith, Andrew Calculating power loss in switching MOSFETs. EE Times. (12/08/2013) 4. IRF Rectifier.2010, Datasheet for IRFP250N- MOSFET. IRF Rectifier. info/datasheets/data/irfp250n.pdf (12/08/2013) 5. Graovac, Dusan MOSFET Power losses Calculation Using the Data- Sheet parameters. Tyskland: Infineon technologies AG. Application Note. 6. Philips Semiconductors Datasheet for BYW29E- Diode. USA, Philips Electronics. Datasheet 19
Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merKommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Läs merElektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Läs mernmosfet och analoga kretsar
nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merELLÄRA ELLÄRA. För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början.
ELLÄRA För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början. 1 All materia i vår värld är uppbyggd av atomer, atomer består av en kärna
Läs merVarvtalsstyrning av likströmsmotorer
Varvtalstyrning av likströmsmotorer Föreläsning 6 Kap 3.6 Grundkretsar med transistorer, avsnitt Transistorn som switch sid 3-42. Kap. 7.6 Kraftelektronik avsnitten Systemuppbyggnad sid 7-36, Likspänningsomvandlare
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merElektronik 2017 EITA35
Elektronik 2017 EITA35 OP-Amp Komplex Återkoppling. Klippning. Maximal spänning/ström. Gain-bandwidthproduct. Offset. Slewrate Avkopplingskondensator Transistorer - MOSFETs Lab 4 Anmälan på hemsidan Projektnummer
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merEfter avsnittet ska du:
ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna
Läs merFYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9
FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska
Läs merTRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson
Institutionen för tillämpad 2013-09-05 fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Nils Lundgren TRANSISTORER Målsättning: Denna
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merDigitala kretsars dynamiska egenskaper
dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merDefinition av kraftelektronik
F1: Introduktion till Kraftelektronik Definition av kraftelektronik Den enegelska motsvarigheten till kraft elektronik är Power electronics. På Wikipedia kan man hitta följande definition: Power electronics
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merVarvtalsstyrning av likströmsmotorer
Varvtalstyrning av likströmsmotorer Föreläsning 6 Kap 3.6 Grundkretsar med transistorer, avsnitt Transistorn som switch sid 3-42. Kap. 7.6 Kraftelektronik avsnitten Systemuppbyggnad sid 7-36, Likspänningsomvandlare
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merMät resistans med en multimeter
elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om
Läs merEllära. Lars-Erik Cederlöf
Ellära LarsErik Cederlöf Elektricitet Elektricitet bygger på elektronens negativa laddning och protonens positiva laddning. nderskott av elektroner ger positiv laddning. Överskott av elektroner ger negativ
Läs merLABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS
LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS Starta simuleringsprogrammet: https://phet.colorado.edu/sims/html/circuitconstruction-kit-dc/latest/circuit-construction-kit-dc_sv.html Välj menyval Introduktion.
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs merEn trädgårdsmästare har 10 plantor och han vill sätta ner dem i 5 rader med 4 plantor i varje rad hur ska han göra?
En trädgårdsmästare har 10 plantor och han vill sätta ner dem i 5 rader med 4 plantor i varje rad hur ska han göra? För att lyckas plantera 10 plantor i fem rader med fyra plantor i varje, så måste man
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merQucs: Laboration kondensator
Qucs: Laboration kondensator I denna laboration skall vi undersöka hur en kondensator fungerar med likström, detta gör vi genom att titta på hur spänningen ser ut de första ögonblicken när vi slår på strömmen,
Läs merElteknik. Superposition
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Superposition evma utbildning SPEPOSIION Superposition kan förenkla analys av linjära kretsar som har mer än en spänningskälla. LINJÄIE ill att börja med ska vi erinra oss
Läs merBatteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.
Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol
Läs merElektronik. Lars-Erik Cederlöf
Elektronik LarsErik Cederlöf 1 Ledare och isolatorer Ledare för elektrisk ström har atomer med fria rörliga laddningar i yttersta skalet. Exempel på ledare är metallerna koppar och aluminium. Deras atomer
Läs merLaborationer i miljöfysik. Solcellen
Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs merLärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Ämnen: Fysik Speltid: 6/5/5/6 minuter Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Elektricitet, spänning och ström Elsäkerhet och
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch
Läs merSedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och
Kraftelektronik Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och asynkronmotorer måste spänning och frekvens ändras Ändra spänning och
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merExtralab fo r basterminen: Elektriska kretsar
Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar I denna laboration får du träna att koppla upp kretsar baserat på kretsscheman, göra mätningar med multimetern samt beräkna strömmar och spänningar i en krets.
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl
Institutionen för Elektro och informationsteknik, LTH Tentamen i Elektronik, ESS00, del den 8 oktober, 00, kl. 08.00.00 Ansvariga lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89, 07 98 (kursexp. 90 0). arje uppgift
Läs merGrindar och transistorer
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 17 - Digitalteknik I boken: nns ej med Grindar och transistorer Vi ska kort beskriva lite om hur vi kan bygga upp olika typer av grindar med hjälp av transistorer.
Läs merMålsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Agneta Bränberg 2016-11-14 TRANSISTORER Målsättning:
Läs merResistansen i en tråd
Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,
Läs merLabVIEW - Experimental Fysik B
LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando
Läs merLaboration N o 1 TRANSISTORER
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson 22/10 2004 Analog elektronik 2 Laboration N o 1 TRANSISTORER namn: datum: åtgärda: godkänd: Målsättning: Denna laboration
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merBlinkande LED med 555:an, två typkopplingar.
Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att
Läs merTillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case
Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6 Tillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Hållbar
Läs merLaboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005
Laboration Photovoltic Effect Diode I -Characteristics Solide State Physics Farid Bonawiede Michael Litton Johan Mörtberg fabo2@kth.se litton@kth.se jmor2@kth.se 16 maj 25 1 I denna laboration ska vi förklara
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs merMagnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I
Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas
Läs merVad är elektricitet?
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret
Läs mer4:3 Passiva komponenter. Inledning
4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva
Läs merLaborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merExtrauppgifter Elektricitet
Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merEnergiöverföring med resistor
nergiöverföring med resistor n emk med en högre spänning kan ladda en annan emk 2 med en lägre spänning om man ansluter dem till varandra med en strömbegränsande resistor. > 2. I R 2 2 I = R Avgiven energi
Läs merInstitutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-12-19 Agneta Bränberg Laboration TRANSISTORTEKNIK Analog II VT17 Målsättning: Denna laboration syftar till studenterna ska lära sig
Läs merElektriska komponenter och kretsar. Emma Björk
Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 3 Laborationens namn Halvledarkomponenter Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Halvledarkomponenter I den här laborationen skall du
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merHÄLLEBERGSSKOLAN. Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik:
Björne Torstenson Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik: TEKNIK ELEKTRONIK Centralt innehåll Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merElektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6
Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6 Tillståndsmaskin (Tillståndsdiagram) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Hållbar utveckling Framdrivning av elbilar och
Läs merMät kondensatorns reaktans
Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar
Läs merÖvningsuppgifter i Elektronik
1 Svara på följande frågor om halvledarkomponenter. Övningsuppgifter i Elektronik a) Vad är utmärkande för ett halvledarmaterial? b) Vad innebär egenledning och hur kan den förhindras? c) edogör för dopning
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs merTSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Läs merLaboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 2 Transistorn del 2 Jan Thim 1 F2: Transistorn del 2 Innehåll: Fälteffekttransistorn - JFET Karakteristikor och parametrar MOSFET Felsökning 2 1 Introduktion Fälteffekttransistorer
Läs merTENTAMEN Elektronik för elkraft
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik JH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2012 Omtentamen 9/1 2013 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Labbar Tentamen består
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merVad är elektricitet?
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret
Läs merSpänning, ström och energi!
Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några
Läs merSensorer och elektronik. Grundläggande ellära
Sensorer och elektronik Grundläggande ellära Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik Elektriskt fält och elektrisk potential Dielektrika och kapacitans Ström och strömtäthet Ohms lag och resistans
Läs merBeskrivning elektronikkrets NOT vatten
Beskrivning elektronikkrets NOT vatten Kretsen som ingår i uppgiften är en typ av rinnande ljus. Den fungerar så att lysdioderna kommer att tändas en efter en beroende på hur mycket spänning som alstras
Läs merElektronik grundkurs Laboration 5 Växelström
Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 4. Uppgift 1: Summering av växelspänningar med visardiagram U in 1 L U U U L Spole: L =
Läs merRC-kretsar, transienta förlopp
13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur
Läs mer4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.
4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd
Läs merLaboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen
Laboration i Tunneltransport Fredrik Olsen 9 maj 28 Syfte och Teori I den här laborationen fick vi möjlighet att studera elektrontunnling över enkla och dubbla barriärer. Teorin bakom är den som vi har
Läs merRättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må 11.00-11.30, 12.30-13.15 Kent Palmkvist To 11.00-11.30, 12.30-13.
/5/14 15:56 Praktisk info, forts. Löst uppgift Fyll i ett konvolut (återanvänds tills uppgiften godkänd TTE Elektronik Konvolut hittas ovanpå den svarta brevlåda som svar lämnas i vart brevlåda placerad
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merElektromagnetismens grunder I
Elektromagnetismens grunder I Anteckningar uppdaterade 18 januari 2009. Anteckningarna baserar sig till stor del på Tommy Ahlgrens anteckningar som finns tillgängliga på kursens hemsida. Elektromagnetism
Läs merLödövning, likriktare och zenerstabilisering
Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning
Läs merFysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Läs merRotationsrörelse laboration Mekanik II
Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,
Läs mer***** Testa laddbara batterier
***** Testa laddbara batterier Kort version Ett laddbart batteri laddar man upp med energi från solceller eller från elnätet. Men får man tillbaka lika mycket energi som man stoppar in? Så här kan du göra
Läs mer