Dödlighet som hälsomått föreläsning 17 jan PhD demografi, avd. social medicin, Institutionen för folkhälsovetenskap

Transkript

1 Dödlighet som hälsomått föreläsning 17 jan 2012 PhD demografi, avd. social medicin, Institutionen för folkhälsovetenskap

2 Disposition Dödlighetsmått: dödskvoter, sannolikhet att dö, livstabeller Period-kohort dödlighet Män och kvinnor, åldersskillnader i dödlighet Dödsorsaker Åtgärdbar dödlighet Diana Corman 19 januari

3 Dödlighet som hälsomått Begreppet dödlighet står för frekvensen av dödsfall relativt till en populations storlek under en viss tid (H. Lundström SCB). Medellivslängden, mödradödligheten är exempel på sammanfattande hälsomått. Dödligheten kan också studeras för varje åldersgrupp och kön. Viktiga mått: Allmänna dödstal - mäter antal döda i förhållande till hela folkmängden; LE - life expectancy förväntad livslängd - mäter den återstående medellivslängd vid olika åldrar. Probability of death sannolikheten att dö i en viss ålder eller en viss sjukdom.

4 Varför är kunskap om dödlighet viktigt? Dödligheten har en stor roll i hur befolkningarna ökar eller minskar. Se exempel med Sveriges befolkning. Dödlighetsbaserade mått beskriver hälsotillståndet vid slutet av livet. Nackdel: Vi får inte info om överlevnaden med sjuklighet tex för sjukdom med låg dödlighet.

5 Hur används dödlighetsmått? Studera och jämföra hälsan i ett land vid flera tidpunkter-långa tidsserier; Jämföra hälsan inom flera länder och regioner; Identifiera och kvantifiera hälsoskillnader i vissa grupper; Kvantifiera effekterna av vissa riskfaktorer för allmänna dödstalen i en befolkning.

6 Skillnader i dödlighet tidsperioder, länder, regioner, kön och åldersgrupper, personer med olika civilstånd, landsbygd/stad (historiska studier, u-länder), religionstillhörighet (US studier), grupper med olika SEI socioekonomiska indikatorer (yrken, inkomst, utbildning), Rasskillnader (ex USA studier), etniska skillnader

7 Hur förändras Sveriges befolkning? Förändringar året 2010 Antal invånare Folkmängd 31 dec Födda Döda Naturlig folkökning Invandring Utvandring Nettomigration Folkökning Folkmängd 31 dec 2010 prel

8 Magdalena Muszynska, Roland Rau

11 Sveriges befolkning, män och kvinnor 1956 och 2006.

13 Life table: samlad redovisning av mått som rör livslängd och dödlighet. Den omfattar dödsrisker i olika åldrar, kvarlevandetal efter ålder, återstående medellivslängd. Den omfattar också observerad antal döda, som tillsammans med risktider (riskfolkmängd) kan användas för att räkna SMR standard mortality ratios-standardiserade dödstal. Namn Efternamn 19 januari

14 Livslängdstabellen. Hur används den? Har nyckelroll i analyser av dödlighet. Har en summerande, sammanfattande roll för en befolknings dödlighetserfarenhet. Den används för att beskriva dödlighetskraften (the force of mortality), överlevnad, hur dödstal fördelas beroende på tex ålder, beräkningar av genomsnittsdödsåldern. Den vanligaste användningen är för att skapa en periodisk livslängdstabell, som beskriver dödligheten för en syntetisk kohort med oförändrade dödlighetstal. Namn Efternamn 19 januari

15 Ålderstandardiserat dödlighetstal (SMR standard mortality rates) SMR= D rinkeby/e rinkeby SMR är kvoten mellan D- observerat antal döda i ett viss område (ex Rinkeby) och E- förväntat antal döda i detta område. E- förväntad antal döda i en region beräknas genom att använda regionens (här Rinkebys) ålderstruktur och länets dödlighet. En region som har ett SMR <1 antas ha en dödlighet som är lägre en den dödlighet som råder i standardpopulationen (riket eller länet). SMR-tal >1 indikerar en högre dödlighet i regionen jämfört med länet (riket). Konfidensintervaller avgör hur SMR-talen är signifikant skilda från 1.

16 Källa: Johan Hallberg Främja hälsa En nyckel till hållbar utveckling, s januari

17 Källa: EHEMU Country reports.

18

19 Tre teorier om människans hälsa i framtiden

20 Carin Lennartsson ARC 2009

21 Sverige, S. Fors et al. Social inequalities in health among the oldest old. Havana conference paper May 2010.

22 Kohort jämförd med period effekt Debatten mellan forskarna är: vad är mer viktigt för dödligheten bland vuxna: tidiga livsvillkor (biologi, barndom, familj, miljö) - kohort effekt; eller senare livsvillkor period effekt?

23

24

25 I vilka åldersintervaller har man minskat dödligheten? Kvinnor, , Human mortality database. Källa: Christensen, Doblhammer, R Rau och J Vaupel Ageing populations. The challenges ahead. 2009

26 BEFOLKNINGSÅLDRANDE

27 From T. Bengtsson (red.) Population aging A threat to the welfare state? The case of Sweden.

28 M Thorslund et al 2010, Rise and fall of women s mortality advantage 19 januari

29 Skillnaderna mellan män-kvinnors livslängd vid 65 år + är en modern företeelse M Thorslund et al 2010, Rise and fall of women s mortality advantage. 19 januari

30 M Thorslund et al 2010, Rise and fall of women s mortality advantage. 19 januari

31 USA studie om gapet i livslängd mellan kvinnor och män i USA. Skillnad i antal år. Magdalena Muszynska, Ronald Rau 2008.

32 60 miljoner kvinnor som saknades på 1990-talet Underordning i samhället kan producera högre dödstal, oavsett om det handlar om klass skillnader, kön eller etnisk bakgrund. I vissa länder hade (studien gjordes 1991) kvinnor kortare livslängd pg a deras lägre sociala status och ekonomiska värde för deras familjer. Källa: Amartya Sen 1990, och Ansley Coale 1991 s , i Introduction to population, by Daugherty H G and K. C W Kammeyer (eds.) Namn Efternamn 19 januari

33 Könskvoter vid födelsen Sex ratio pojkar vid 100 födda flickor Provinser i Kina: 110 pojkar vid 100 födda flickor Hull 1990, Johansson och Nygren januari

34 Befolknings könskvoter Europa, USA: män till 100 kvinnor. Mellan Östern omvänt: 106 män till 100 kvinnor Andra länder: Kina 107 Pakistan 110 Indien 108 Bangladesh 106 Sri Lanka 104 Egypt 105 Ansley Coale januari

35 Sverige. Mödradödsfall Socialstyrelsen Dödsorsaker 2008.

36 ocialstyrelsen Dödsorsaker 2008.

37 Dödligheten under 5 år I hög-inkomst länder invånare) I låg-inkomst länder invånare) 7 promille (per tusen 120 promille (per tusen Spädbarnsdödligheten dödlighet under första levnadsåret Storbritannien 1911: Sverige : Sverige 2010: 100 promille 78 promille 4 promille

38 Dödsorsaker

39 WHO Global Health Risks 2009

40 SKL.se Statistisk Årsbok för Landsting januari

41 SKL.se Statistisk årsbok för landsting januari

42 SKL.se Statistisk årsbok för landsting januari

43 Socialstyrelsen. Dödsorsaker 2008.

44 Socialstyrelsen Dödsorsaker januari

45 Socialstyrelsen. Dödsorsaker januari

46 Utvecklingen i andra dödsorsaker Demens dödlighet per 100 både kvinnor och män resp. 300 per 100 kvinnor resp. män Diabetes dödlighet: jämn nivå för kvinnor (16-17 per 100, liten ökning bland män. Självmord: minskning för både män och kvinnor. Alkoholrelaterad dödlighet: långsiktig minskning för män (ej för kv.). Ökande trend för drog-relaterad dödlighet (se bild). Socialstyrelsen. Dödsorsaker januari

47 Socialstyrelsen Dödsorsaker januari

48 Åtgärdbar dödlighet - Mått som speglar vårdens insatser för att förbättra hälsan. Sjukvårdspolitisk åtgärdbar dödlighet beskriver hur effektiv sjukvården är för att minska dödligheten. Största dödsorsakerna är: stroke, diabetes, livmoderhalscancer. Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet beskriver effekter av förebyggande insatser. Den innehåller följande dödsorsaker: lungcancer och trafikolyckor (rökning, alkohol-relaterade orsaker).

49 Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, s. 193.

50 Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, s. 193.

51 Källa: Dutch Health Care Performance Report Online document.

52 Sammanfattning Dödligheten sammanfattar hälsan i en befolkning. Det finns många olika sätt att mäta dödlighet. Några vanliga dödlighetsmått: SMR-standardiserade dödstal och LE- life expectancy- återstående livslängd; Det finns flera olika hälsomått som bygger på LEåterstående livslängd. Ålder- och könsskillnader viktiga. Dödsorsaker - specifika för olika samhällen, tidsperioder. Diana Corman 19 januari

53 Litteraturlista Christensen, Doblhammer, R Rau och J Vaupel Ageing populations. The challenges ahead. the Lancet.com Daugherty H G and Kenneth C W Kammeyer An introduction to Population, The Guilford Press Dutch Health care performance report Online document. EHEMU European Health Expectancy Monitoring Unit. Website Fries James F Aging, Natural Death, and the Compression of Morbidity, New England J of Med., 303: Hallberg Johan Främja hälsa- en nyckel till hållbar utveckling. Landstinget Dalarna. Lennartsson Carin Välfärd och hälsa i en åldrande befolkning Presentation på demografidagen 14 maj Lindgren B. och C H Lyttkens 2010, s 82, Population aging A threat to the welfare state? The case of Sweden. (ed. Tommy Bengtsson), Springer, Heidelberg. Online version 19 januari

54 Magdalena M., Rau Roland Cause-of death Contributions to the female-male gap in mortality. Presentation at Stockholm University nov Socialstyrelsen Dödsorsaker Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdsrapport Fors S, B Meinow, M G Parker, och M Thorslund. Social inequalities in health among the oldest old. ARC Aging research center. Havana conference paper May SKL 2003, Statistisk Årsbok for Landsting 2003, Thorslund, M, J Wastesson, M Lagergren, M Parker ARC-Aging Research Center. Rise and fall of women s mortality advantage. National trends in life expectancy after 65. Havana conference paper May Namn Efternamn 19 januari