HISTORIA KURSHÄFTE

Transkript

1 HISTORIA KURSHÄFTE VÄLKOMMEN ATT STUDERA HISTORIA... 2 STUDIESTRUKTUR... 4 Kandidatexamen... 5 Magisterexamen... 6 Kandidatexamen för studenter som påbörjat sina studier före år Historia som biämne... 9 Biämnesstudier i historia påbörjade före år MAGISTERLINJE FÖR ARKIVSTUDIER TENTAMINA HISTORIEÄMNENAS UNDERVISNING GRUNDSTUDIER I HISTORIA ÄMNESSPECIFIKA ÄMNESSTUDIER UTBILDNINGSLINJENS GEMENSAMMA ÄMNESSTUDIER FÖRDJUPADE STUDIER I ALLMÄN OCH NORDISK HISTORIA LÄSKURSER Ämnesstudier Äldre läskurser, ämnesstudier Fördjupade studier

2 VÄLKOMMEN ATT STUDERA HISTORIA Historia kungar, krig och årtal i långa banor? Det tror många, men bilden stämmer inte. Som historiker är vi nyfikna på det förflutna och intresserar oss för allt från Karl den store till torparflickan Malin. Vi gör tidsresor för att ta reda på hur tidigare samhällen såg ut, vad som formade dem, hur det var att leva i dem och vad som finns kvar i vår tid. Historiker arbetar med tiden och rummet, granskar hur samhällen förändras, samspelet mellan individ och miljö, hur idéer, värderingar och samhällets struktur växlar. I studierna lär man sig hur det går till att skapa tillförlitlig kunskap om det förflutna. Man får själv ta reda på sådant som ingen annan ännu känner till. Historikern behöver kunna läsa olika språk, utöver svenska och engelska också finska och beroende på intresseområdet tyska, ryska, franska eller latin. En god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift är lika oumbärlig för en framgångsrik historiker. Historieämnet, med inriktningarna allmän historia och nordisk historia, ingår i utbildningslinjen för kultur, historia och filosofi vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi; FHPT vid Åbo Akademi. Ämnet har hundratalet aktiva studenter på kandidat- och magisternivå. De centrala forskningsfälten vid ämnet är globalhistoria, överlappande rum och regioner under den tidigmoderna och moderna perioden, politisk kultur i ett långt tidsperspektiv, tidigmodern och modern militärhistoria, radikala transnationella rörelser under 1900-talet, språk och identifikation ur historiskt perspektiv samt genus-, konsumtionsoch miljöhistoria. Ämnet har ca 25 aktiva forskarstuderande och i forskningsmiljön ingår flera anknutna projektforskare. Historia som vetenskap vad innebär det? Hur arbetar historiker? Under det första studieåret diskuterar vi frågor av det här slaget. Du läser dessutom kurser som ger dig tematiska fördjupningar i forskning som berör olika tidsperioder. Under det andra studieåret erbjuds förutom tematiska kurser även teoretiska och metodologiska helheter. Då skriver du också ditt första större seminariearbete. Under det tredje året arbetar du på din kandidatavhandling. På magisternivå väljer du mellan att läsa allmän historia och nordisk historia som huvudämne. Medan globalhistoriska perspektiv är viktiga i allmän historia, fäster man i nordisk historia stor vikt vid relationer mellan lokalsamhälle, region och nation. I studierna ingår föreläsningskurser, läskurser och seminarier. Kurserna ges i anknytning till historieämnets forskningstyngdpunkter. Holger Weiss, professor i allmän historia, är ansvarig för hela historieämnet och examinator för historia på kandidatnivå samt examinator i allmän historia på magisternivå. Nils Erik Villstrand, professor i nordisk historia, är delvis tjänstledig. Under läsåret verkar även en universitetsforskare vid ämnet nordisk historia. Ann-Catrin Östman är akademilektor med inriktning på nordisk historia. Hon är tjänstledig under hela läsåret men är examinator i nordisk historia på magisternivå. Anders Ahlbäck är Östmans vikarie under hela läsåret. Laura Hollsten är universitetslärare i allmän historia och är tjänstledig under höstterminen. Fredrik Petersson är Hollstens vikarie under hösten Totalt arbetar runt 25 personer med forskning, undervisning och administration inom historieämnet. Historikerna finns i flyglarna D och E på första våningen i Arken (Fabriksgatan 2). Byggnaden, uppförd 1914, har ursprungligen hört till en järnindustri från 1800-talet, men inhyser nu historiker, etnologer, religionsvetare, konstvetare, musikvetare och folklorister. 2

3 Studenterna representeras av ämnesföreningen Kleio. Föreningen består av ett glatt och brokigt gäng historiker och ordnar många evenemang under läsåret. Via föreningens mailinglista får studenterna information om både föreläsningar och fritidsaktiviteter. Historieämnets Facebook-sida presenterar aktuell forskning och andra frågor vid lärostolen, se: Historieämnet driver en blogg där ämnets lärare och forskare publicerar inlägg med anknytning till olika tematiska ingångar. Bloggen hittar ni på: Historieämnet bedriver även studentutbyte med ett antal universitet i de nordiska länderna och övriga Europa, inom ramen för Nordplus och Erasmus-programmen, samt med Université Laval i Quebec, Kanada. Mera information (bl.a. om personalen, forskning, publikationer) och ämnets blogg finns på våra hemsidor: Mailinglistan historia-studerande fungerar som informationskanal till studenterna. Notera även att historieämnets officiella informationskanal är ämnets anslagstavla som du hittar i gången invid rum D111. Historieämnet sammanträder minst två gånger i läsåret till ämnesrådslag där såväl lärare, forskare som studenter diskuterar gemensamma frågor. Vid ämnets kursplanerings- och evalueringsmöten representeras studenterna av studiekommittén som utses av ämnesföreningen Kleio. 3

4 STUDIESTRUKTUR Studierna består av tre större block: grundstudier (första året), ämnesstudier (2 3 året) och fördjupade studier (4 5 året). Vid sidan om studierna i historia kan du fritt välja biämnen. Historieämnet vid ÅA erbjuder två inriktningar, allmän historia och nordisk historia. Du väljer inriktning på magisternivå, inför det fjärde studieåret. De som studerar på lärarlinjen och ska bli ämneslärare i historia följer dessutom på ett par punkter ett annat studieprogram än de som studerar historia på den allmänna linjen. Nedan presenteras studiestrukturen. Presentationen av ämnesstudierna gäller enbart för studerande som har inlett sina studier år 2014 eller senare. På sidan 7 presenteras uppläggningen av kandidatexamen för studenter som inlett studierna före år Kursstrukturen förnyades 2015 som en del av samordningen av undervisningen vid utbildningslinjen för Kultur, historia och filosofi. I ämnesstudierna är alla kurser nu till omfattningen 5 studiepoäng. I ämnesstudierna har införts en helhet med utbildningslinjens gemensamma kurser. Totalt består dessa utbildningsgemensamma studier av 30 sp fördelade på 15 sp obligatoriska kurser och 15 sp valbara kurser. Detta gäller dock inte studerande på lärarlinjen, som bara läser 5sp av de gemensamma kurserna (kursen i Vetenskapsfilosofi). Historieämnet rekommenderar ändå blivande historielärare att välja utbildningslinjens gemensamma kurser i Metod och teori del 1 & del 2 som valbara kurser i sin examen. Kursreformen har inte påverkat de fördjupade studierna. I praktiken betyder förnyelsen att studenter som inlett studierna före hösten 2015 och inte avlagt kandidatexamen har rätt att slutföra sina kandidatstudier enligt det gamla systemet. All utbildning vid utbildningslinjen för Kultur, historia och filosofi arrangeras dock enligt det nya systemet från och med hösten Studerande som avlagt grundstudierna fortsätter med ämnesstudier enligt det nya systemet. Har man inte avlagt alla kurser i ämnesstudier bör man gå resten av kurserna enligt det nya kursprogrammet. I samband med kursinformationen nedan ingår uppgifter om vilken kurs i ämnets tidigare kursstrukturer ifrågavarande kurs motsvarar. 4

5 Kandidatexamen Grundstudier i historia 25 sp Grundkurs i historia I ( ) 10 sp Grundkurs i historia II (1800-) 10 sp Grunderna i historisk metod 5 sp Ämnesstudier i historia/allmänna linjen 25 sp + 10 sp Ämnesspecifika ämnesstudier 25 sp Temaseminarium i historia 5 sp Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar 5 sp Tematisk kurs: Globalhistoria 5 sp Tematisk kurs: Nordens samhällshistoria 5sp I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp (Kan väljas som en av följande kurser: Politisk historia, Socialhistoria, Ekonomisk historia, Genushistoria, Idéhistoria, Kulturhistoria, Miljöhistoria, Antikens och medeltidens historia) Kandidavhandling 10 sp Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier 30 sp Obligatoriska kurser 15 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: Historia 5 sp Vetenskapsfilosofi 5 sp Valbara poolkurser 15 sp Ämnesstudier i historia/lärarlinjen 25 sp + 10 sp Ämnesspecifika ämnesstudier 25 sp Temaseminarium i historia 5 sp Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar 5 sp Tematisk kurs: Globalhistoria 5 sp Tematisk kurs: Nordens samhällshistoria 5sp Antikens och medeltidens historia 5sp Kandidatavhandling 10 sp Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier 5-15 sp Obligatoriska kurser 5 sp Vetenskapsfilosofi 5 sp Valbara rekommenderade kurser 10 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: Historia 5 sp 5

6 Magisterexamen Fördjupade studier i allmän historia/allmänna linjen 80 sp Obligatoriska (50 sp) Historiografi 5 sp Historieteori 5 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Ahi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare modulerna Globalhistorisk fördjupning I-VI, sammanlagt 30 sp. Fördjupade studier i nordisk historia/allmänna linjen 80 sp Obligatoriska (50 sp) Historiografi 5 sp Historieteori 5 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Nhi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare tre till sex valfria specialkurser: sammanlagt 30 sp. Fördjupade studier i allmän historia/lärarlinjen 80 sp Obligatoriska (60 sp) Historiografi 5 sp Historieteori 5 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Ahi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare fyra valfria kurser från modulen Globalhistorisk fördjupning I-VI och en valfri specialkurs à 10 sp (Nhi) eller tre valfria kurser från modulen Globalhistorisk fördjupning I-VI och en valfri specialkurs à 10 sp (Nhi) samt Visuell analys 5 sp. Fördjupade studier i nordisk historia/lärarlinjen 80 sp Obligatoriska (50 sp) Historiografi 5 sp Historiefilosofi och historieteori 5 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Nhi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare två valfria specialkurser à 10 sp (Nhi) samt två valfria kurser från modulen Globalhistorisk fördjupning I-VI eller två valfria specialkurser (Nhi) à 10 sp + två valfria kurser (Ahi) à 5 sp 6

7 Kandidatexamen för studenter som påbörjat sina studier före år 2014 Ämnesstudier i allmän historia/allmänna linjen 45 sp Obligatoriska (30 sp) Temaseminarium i allmän historia 4 sp (= nu Temaseminarium i historia 5 sp) Yrkesvägledning (Ahi) 1 sp Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar 3 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= nu Metod och teori, del 2: Historia 5 sp) Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare tre valfria specialkurser à 5 sp. Ämnesstudier i allmän historia/lärarlinjen 45 sp Obligatoriska (30 sp) Temaseminarium i allmän historia 4 sp (= nu Temaseminarium 5 sp) Yrkesvägledning (Ahi) 1 sp Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar 3 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= nu Metod och teori, del 2: Historia 5 sp) Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp Socialhistoria 5 sp (= nu Socialhistoria 5 sp) I ämnesstudierna ingår ytterligare två valfria specialkurser à 5 sp. Ämnesstudier i nordisk historia/allmänna linjen 45 sp Obligatoriska (40 sp) Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar 3 sp Socialhistoria 5 sp (= nu Socialhistoria 5 sp) Temaseminarium i Nordens historia 4 sp (= nu Temaseminarium 5 sp) Yrkesvägledning (Nhi) 1 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= Metod och teori, del 2: Historia) Konstvetenskapens metoder (= nu Metod och teori, del 2: Konstvetenskap 5 sp) Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp. 7

8 Ämnesstudier i nordisk historia/lärarlinjen 45 sp Obligatoriska (40 sp) Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar 3 sp Socialhistoria 5 sp (= nu Socialhistoria 5 sp) Temaseminarium i Nordens historia 4 sp (= nu Temaseminarium i historia 5 sp) Yrkesvägledning (Nhi) 1 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= nu Metod och teori, del 2: Historia 5 sp) Konstvetenskapens metoder (= nu Metod och teori, del 2: Konstvetenskap 5 sp) Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp. 8

9 Historia som biämne Kort biämne 25 sp Grundstudier i historia 25 sp Grundkurs i historia I ( ) 10 sp Grundkurs i historia II (1800-) 10 sp Grunderna i historisk metod 5 sp Långt biämne 25 sp + 35 sp Grundstudier i historia 25 sp Grundkurs i historia I ( ) 10 sp Grundkurs i historia II (1800-) 10 sp Grunderna i historisk metod 5 sp Ämnesstudier 35 sp Temaseminarium i historia 5 sp Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar 5 sp Tematisk kurs: Globalhistoria 5 sp Tematisk kurs: Nordens samhällshistoria 5 sp a) I ämnesstudierna ingår ytterligare tre valfria specialkurser à 5 sp. b) Metod och teori 1 (5 sp) och Metod och teori 2 (5 sp) obligatoriska om den studerandes huvudämne inte är inom utbildningslinjen. Därtill en valbar specialkurs à 5 sp. (Specialkurser kan väljas som en av följande kurser: Politisk historia, Socialhistoria, Ekonomisk historia, Genushistoria, Idéhistoria, Kulturhistoria, Miljöhistoria, Antikens och medeltidens historia. Studenter med lärarinriktining rekommenderas att avlägga kursen i Antikens och medeltidens historia.) 9

10 Biämnesstudier i historia påbörjade före år 2014 Ämnesstudier i allmän historia/biämne 35 sp Obligatoriska (20 sp) Temaseminarium i allmän historia 4 sp Yrkesvägledning (Ahi) 1 sp Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar 3 sp Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Metod och teori, del 1 5 sp/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori 1 avklarats inom huvudämnet) Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= nu Metod och teori, del 2: Historia 5 sp)/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori 2 avklarats inom huvudämnet) I ämnesstudierna ingår ytterligare tre valfria specialkurser à 5 sp. Ämnesstudier i nordisk historia/biämne 35 sp Obligatoriska (30 sp) Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar 3 sp Socialhistoria 5 sp (= nu Socialhistoria 5 sp) Temaseminarium i Nordens historia 4 sp Yrkesvägledning (Nhi) 1 sp Metod och teori, del 1 5 sp/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori I avklarats inom huvudämnet) Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= nu Metod och teori, del 2: Historia 5 sp)/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori 2 avklarats inom huvudämnet) Konstvetenskapens metoder (= nu Metod och teori, del 2: Konstvetenskap 5 sp) I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp. 10

11 MAGISTERLINJE FÖR ARKIVSTUDIER Magisterlinjen för arkivstudier ger färdigheter för arbete i minnesorganisationer, på statliga och kommunala arkiv samt inom den privata sektorn. Arkivinriktade magisterstudier erbjuds i ett samarbete mellan Åbo Akademi och Åbo universitet. Arkivstudierna leder till filosofie magisterexamen (120 sp) och kan avläggas inom sex huvudämnen: folkloristik, etnologi och Finlands historia vid Åbo universitet samt nordisk etnologi, nordisk folkloristik och nordisk historia vid Åbo Akademi. Även studenter från andra huvudämnen vid FHPT/Utbildningslinjen för kultur, historia och filosofi kan söka till magisterlinjen, men eventuell antagning medför byte av huvudämne samt möjligen även bryggstudier. Den starka humanistiska profileringen och fokusering på historie- och kulturämnen möjliggör arbete både på historiska arkiv, traditionsarkiv och inom dokumentförvaltning. Kombinationen av arkivstudier, arkivinriktade arbetslivsfärdigheter och huvudämnesstudier ger mångsidiga färdigheter för arbetsuppgifter som förutsätter kännedom om det finländska samhället och dess historiska och kulturella kontexter. Åbo Akademi och Åbo universitet har sedan år 2006 erbjudit arkivstudier och de utexaminerade från arkivlinjen har haft mycket goda sysselsättningsmöjligheter. Den tidigare arkivlinjen förändrades 2104 till tvååriga magisterstudier (120 sp). Nästa antagning äger rum år I magisterstudierna ingår arkivstudier (88 sp), arkivinriktade arbetslivsfärdigheter (27 sp) och studier i huvudämnet. Studierna är tvåspråkiga och de studerande kan använda sitt eget modersmål. Information om linjen finns på följande sidor: Mera information ges av Ann-Catrin Östman, nordisk historia, aostman@abo.fi Magisterlinje för arkivstudier 120 sp Obligatoriska (120 sp) Arbetspraktik vid arkiv 5 sp Historiografi 5 sp Grunderna i arkivhantering och dokumentförvaltning 3 sp Arbetspraktik vid arkiv II 5 sp Nordisk förvaltningshistoria 10 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Nhi) 40 sp Arkivstudiernas magisterseminarium 10 sp Databaser 5 sp Introduktion till kulturledning-kultur, arbetsliv och projekt 5 sp Introduktion till arkivstudier 5 sp Arkiv, informationsteknologi och lagen 5 sp Arkivteori 5 sp 11

12 Traditionsarkiv 5 sp Informationsteknik för arbetslivet 3 sp Utveckling och implementering av datasystem 4 sp Digital dokumentförvaltning och förvaring 5 sp Arkivlinjens studier består av arkivstudier 78 sp, arkivinriktade arbetslivsfärdigheter 27 sp och 15 sp studier i huvudämnet, sammanlagt 120 sp. Information om linjen finns på: Examensstruktur för kandidat- och magisterexamen Se http: //web.abo.fi/studiehandbok/hf/ /examensstruktur/historia.pdf Studier under första året Se http: //web.abo.fi/studiehandbok/hf/ /forsta_aret/historia_broschyr.pdf 12

13 TENTAMINA TENTAMENSDAGAR FÖR GRUNDKURSER I HISTORIA Grundkurs I i historia (110005), tentator Fredrik Petersson och Anders Ahlbäck 1. Kurstentamen fr kl 9 12 Radiatorn (E101, ingen förhandsanmälning) 2. Allmän tentamen fr kl 12 Armfelt (A102, anmälning i MinPlan) 3. Allmän tentamen fr kl Armfelt (A102, anmälning i MinPlan) Grundkurs II i historia (110006), tentator Laura Hollsten och Anders Ahlbäck 1. Kurstentamen fr kl 9 12 Radiatorn (ingen förhandsanmälning) 2. Allmän tentamen fr kl Armfelt (anmälning i MinPlan) 3. Allmän tentamen fr kl Armfelt (anmälning i MinPlan) ALLMÄNNA TENTAMENSDAGAR UNDER LÄSÅRET Allmänna tentamenstillfällen för alla ämnen i humaniora arrangeras fredagar kl , i Auditorium Armfelt (A102). Period Period Period Period Sommartentamen: sommartentamen ordnas inte

14 HISTORIEÄMNENAS UNDERVISNING Kurslista GRUNDSTUDIER Grundkurs i historia I ( ) 15 Grunderna i historisk metod 16 Grundkurs i historia II (1800-) 17 ÄMNESSTUDIER Ämnesspecifika ämnesstudier Temaseminarium i historia 18 Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar 19 Specialkurs: Antikens och medeltidens historia 20 Specialkurs: 1900-talets historia ur ett globalt perspektiv 20 Specialkurs: Miljöhistoria 21 Specialkurs: En droppe I havet. Kurs i miljöhistoria (tillsammans med TY) 21 Specialkurs: Nordisk samhällshistoria 22 Proseminarium i historia 22 Kandidatavhandling i historia 22 Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier Metod och teori, del 1 24 Metod och teori, del 2: historia 25 Vetenskapsfilosofi 26 Valbara poolkurser 27 FÖRDJUPADE STUDIER Historiografi 28 Historiefilosofi och historieteori 28 Specialkurs: The History and Political Economy of Hunger and Famine 29 Specialkurs: 1900-talets historia ur ett globalt perspektiv 30 Specialkurs: Miljöhistoria 30 Specialkurs: Muuttoliikkeet, historia ja politiikka (tillsammans med TY) 30 Specialkurs: Minorities in Nordic Context 31 FM-seminarium och avhandling pro gradu i historia (Ahi) 32 Seminarium och biämnesavhandling (Ahi) 33 FM-seminarium och avhandling pro gradu i historia (Nhi) 33 Seminarium och biämnesavhandling (Nhi) 33 OBS! Infotillfälle för nya studerande måndagen 5 september kl 9-10, aud. Radiatorn Infotillfälle för övriga studenter på kandidat- och magisternivå (dvs. ämnesstudienivå och fördjupade nivå) onsdagen den 7 september kl i Radiatorn. Om annat inte anges börjar föreläsningarna en kvart över och slutar en kvart före. 14

15 GRUNDSTUDIER I HISTORIA Grundkurs i historia I ( ) Studiepoäng: 10 sp Kurskod: Tid och plats: Period 1, v Föreläsningar må, ti 10 12, Radiatorn (E101) OBS! må v Camera Obscura (E201) Textseminarium och övning Grupp 1 to, fr 9 12, Radiatorn Grupp 2 to 9 12, Arken, Tolstoj (M120), fr 9 12 Arken Nikander (D110) Kurskoordinator: Fredrik Petersson Målsättning, innehåll: Grundkursen från den senmedeltida agrarkrisen till Napoleontiden riktar sig till första årets studerande samt studerande med historia som biämne. Målet är att de studerande skall få en bred orientering i periodens historia och en kunskapsmässig grund att bygga vidare på i sina ämnes- respektive fördjupade studier. Under kursens gång behandlas ett antal övergripande teman i Nordens, Europas och de övriga världsdelarnas historia med uppmärksamheten fäst vid hur historieforskningen hanterat utmaningen och bedömer möjligheterna att skapa relevant kunskap inom området. Kursen ger en inblick i historikers metodologiska angreppssätt, bland dem källkritiken, och värdet av att granska det förflutna ur olika perspektiv. Undervisningen tar varje arbetsvecka upp ett övergripande tema och består av en orienterande föreläsning, en fördjupande specialföreläsning och textseminarium samt övningar som deltagarna förbereder sig för på egen hand. Bedömningen sker på basis av aktivt deltagande, föreläsningsdagböcker, övningsuppgifter samt tentamen. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) diskutera människans frågvishet gentemot det förflutna och det personliga intresset för historia b) visa förmåga att ställa nya frågor till kurslitteraturen c) igenkänna strukturer, processer och vändpunkter som kännetecknar förmoderna samhällen d) identifiera centrala teman och delområden som varit, är eller kan bli centrala inom historievetenskapen e) beskriva olika former av växelverkan mellan fenomen i nordisk, europeisk och global historia f) redogöra för värdet av att betrakta historien ur olika perspektiv g) varsebli samspelet mellan individ och struktur och särskilt villkoren för aktörskap h) grundlägga en vetenskapligt-kritisk attityd och få en första inblick i historievetenskapens kunskapsmässiga premisser Arbetsformer: Föreläsningar, litteraturläsning, övningar och gruppdiskussion. Examination: Aktivt deltagande, inlärningsdagbok, övningar och skriftlig tentamen. Utvärdering: elektronisk kursutvärdering. Kurslitteratur: Fagerlund, R., Jern, K., Villstrand, N., Finlands historia II Gustafsson, H., Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. 2/2007. s Lindqvist, Thomas & Sjöberg, Maria, Det svenska samhället Klerkernas och adelns tid, 2/2006. s McKay, Hill, Buckler, Ebrey, Beck, Crownston, Wiesner-Hanks (eds.), A History of World Societies. 8/2009. s Utvalda delar av: Danielsen, R., Dyrvik, R., Grönlie, T., Helle, K. & Hovland, E., Grunntrek i norsk historie. Fra vikingtid til våre dager s

16 Busck, S. & Poulsen, H. (red.), Danmarks historie - i grundtraek eller Feldbaek, Ole, Gyldendals bog om Danmarks historie Annat kursmaterial: Kursmaterial och övningar, enligt anvisning samt på Moodle-plattform. Grunderna i historisk metod Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid och plats: Period 2, v Föreläsningar må 10 12, Radiatorn (E101) Övningar Grupp 1 to 9 12 Radiatorn Grupp 2 to 9 12 Bifrost (D207C) Kurskoordinator: Fredrik Petersson Målsättning, innehåll: Utgående från frågan "vad gör historiker?" visar kursen hur historikern i praktiken går tillväga under forskningsprocessen. Kursens målsättning är att ge deltagarna en sammanfattande bild av historisk forskning och de avväganden som historikern ställs inför. Vilka element ingår i en forskningsprocess? Hur skapas, formuleras och besvaras historiska frågor? Kursen diskuterar källkritiska angreppssätt och tillämpning av historiska metoder. Vi frågar oss bland annat hur historikern hittar, använder och analyserar källor. Dessutom diskuteras varierande historiesyner och olika sätt att förklara historiska sammanhang. Praktiska övningar där deltagarna övar sig på att arbeta som historiker utgör en viktig del av kursen. Deltagarna bekantar sig med olika slag av källor, även digitala, och kursen ger också övning i informationssökning och arkivarbete. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) identifiera de olika beståndsdelar som ingår i en historievetenskaplig undersökning b) kunna analysera olika typer av källor som används i historisk forskning c) känna till hur arkiv, även digitala, och elektroniska databaser fungerar d) söka referens- och forskningslitteratur e) diskutera skapandet av ett forskningsläge f) identifiera hermeneutiska, positivistiska och dekonstruerande angreppssätt g) identifiera olika slag av förklaringar och metodologiska tillvägagångssätt Arbetsformer: Föreläsningar, arkivbesök, grupparbeten (studiecirkel, gemensamma presentationer), självständiga övningar. Examination: Självständiga övningar, grupparbeten, kursdagbok samt portfolio. Utvärdering: elektronisk kursutvärdering. Kurslitteratur: Berglund, Louise & Ney, Agneta, Historikerns hantverk Larsson, Gabriela Bjarne (red.), Forma historia. Metodövningar Nyström, Hans, Lars och Örjan, Perspektiv på historien Annat kursmaterial: Kursmaterial och övningar, enligt anvisning samt på Moodle-plattform. Grundkurs i historia II (1800-) Studiepoäng: 10 sp Kurskod: Tid och plats: Period 3, v Föreläsningar må, ti 10 12, Radiatorn (E101) Textseminarium och övning Grupp 1 to, fr 9 12, Radiatorn 16

17 Grupp 2 to 9 12, Bifrost (D207C), fr 9 12 Nikander (D110) Kurskoordinator: Anders Ahlbäck Målsättning, innehåll: Grundkursen från Napoleontiden till nutid riktar sig till första årets studerande samt studerande med historia som biämne. Målet är att de studerande skall få en bred orientering i periodens historia och en kunskapsmässig grund att bygga vidare på i sina ämnes- respektive fördjupade studier. Under kursens gång behandlas ett antal övergripande teman i Nordens, Europas och de övriga världsdelarnas historia med uppmärksamheten fäst vid hur historieforskningen hanterat utmaningen och bedömer möjligheterna att skapa relevant kunskap inom området. Kursen ger en inblick i historikers metodologiska angreppssätt och i historievetenskapens olika inriktningar. Undervisningen tar varje arbetsvecka upp ett övergripande tema och består av en orienterande föreläsning, en fördjupande specialföreläsning och övningar som deltagarna förbereder sig för på egen hand. Bedömningen sker på basis av aktivt deltagande, föreläsningsdagböcker, övningsuppgifter samt tentamen. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) identifiera och diskutera strukturer, processer och vändpunkter som kännetecknar moderna samhällen b) beskriva och reflektera över olika former av växelverkan mellan fenomen i nordisk, europeisk och global historia c) varsebli och reflektera över samspelet mellan individ/aktör och samhälle/struktur d) identifiera och anlägga olika perspektiv på förflutna samhällen enligt centrala delområden i historievetenskapen e) göra frågestyrda och analytiska läsningar av historiskt källmaterial Arbetsformer: Föreläsningar, litteraturläsning, övningar och gruppdiskussion. Examination: Aktivt deltagande, inlärningsdagbok, övningar och skriftlig tentamen. Utvärdering: elektronisk kursutvärdering. Kurslitteratur: Gustafsson, H., Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. 2/2007. s Kvarnström, Lars & Hedenborg, Susanna, Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid. 3/2009. McKay, Hill, Buckler, Ebrey, Beck, Crownston, Wiesner-Hanks (eds.), A History of World Societies. 8/2009. s Meinander, Henrik, Finlands historia linjer, strukturer, vändpunkter, s Annat kursmaterial: Kursmaterial och övningar, enligt anvisning samt på Moodle-plattform. 17

18 ÄMNESSPECIFIKA ÄMNESSTUDIER Temaseminarium i historia Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid och plats: alternativt i samband med kursen och föreläsningsserien 1900-talets historia ur ett globalhistoriskt perspektiv, period 1-2, v , ti 13:30-15, Radiatorn; eller i samband med föreläsningsserien Miljöhistoria, period 3-4, v. 2-21, on 13:30-15, Radiatorn. Lärare: Fredrik Petersson/Laura Hollsten Målsättning, innehåll: Temaseminariet består av seminarieövningar. Deltagarna skriver en fackuppsats utifrån ett överenskommet ämne och i relation till ett övergripande tema. Uppsatserna ventileras av seminariet och varje deltagare fungerar som opponent vid minst ett tillfälle. Vid de tillfällen då deltagarna inte lägger fram egna texter diskuterar grupper andra texter och gör övningar med anknytning till uppsatsskrivande. Under kursens gång bekantar sig deltagarna med arkivforskning i praktiken. Syftet med seminariearbetet är även att ge kursdeltagarna färdighet att medverka vid presentationer och diskussioner i seminarieform. Under temaseminariet diskuteras seminariearbete och uppsatsskrivande med utgångspunkt i de valda uppsatsämnena. Hur ställer vi relevanta vetenskapliga frågor? Hur planeras ett vetenskapligt arbete? Vilka valsituationer står en uppsatsskribent inför? Vilka regler följer vetenskapligt skrivande? Under seminariet används de grundläggande metodologiska färdigheter som deltagarna har inhämtat under tidigare kurser, främst Grunderna i historisk metod och Metod och teori 1 och 2. Lärandemål: Efter genomförd kurs förväntas den studerande: a) kunna grunderna i vetenskapligt skrivande b) kunna formulera en forskningsuppgift samt utarbeta en frågeställning i relation till tidigare forskning och teoretiska perspektiv c) kunna avgränsa och fokusera fackuppsatsens innehåll och längd d) kunna skilja mellan hypotes och analys på ett elementärt plan e) använda den särskilda metod som krävs för att behandla den uppställda forskningsuppgiften f) kunna identifiera de centrala valsituationer som en skribent av en vetenskaplig uppsats ställs inför Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas följande allmänfärdigheter: a) att arbeta självständigt med ett givet historiskt arkivmaterial b) att kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor för ett bestämt historiskt tema eller problemområde utifrån vetenskaplig litteratur och/eller källstudier c) att kunna presentera saklig och väl underbyggd kritik d) att värdera och kritiskt granska historisk forskning e) att ha grundläggande insikter i vetenskapliga processer f) att självständigt formulera problem och genomföra större projekt inom en given tidsram g) att skriftligt och muntligt presentera kunskap och forskningsresultat Arbetsformer: Seminarier, övningar och handledning samt självständigt arbete. Examination: Fackuppsats på sidor över ett med handledaren överenskommet ämne; opponering av en fackuppsats. Utvärdering: elektronisk kursutvärdering. Övrig information: Arbetet kommer att plagiatgranskas i Urkund. 18

19 Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Läsning av gamla handstilar: period 3 4, v. 2-21, to 15 17/ Arkivkunskap: period 4, v , to Plats: Läsning av gamla handstilar: Arken, Westermarck (C101)/ arkivkunskap: Arken, Goethe (L104) och Landsarkivet Lärare: Läsning av gamla handstilar: Rolf Enander/ Arkivkunskap: Laura Hollsten, Veli- Matti Pussinen m.fl. Målsättning, innehåll: Kursen består av två delmoment Arkivkunskap och Läsning av gamla handstilar. Arkivkunskapens målsättning är att ge kännedom om arkivväsendets uppkomst i Finland och Sverige. Den ger också en inblick i olika arkivfunktioners historia och kunskap om hur arkivmaterial kan utnyttjas i forskning. Kursen omfattar förutom föreläsningar 1-2 studiebesök på arkiv i Åbo. Det andra delmomentet i kursen, läsning av gamla handstilar, ger grundfärdigheter för att kunna tyda handskrivna dokument från talen. Under kursen gör deltagarna ett antal övningsuppgifter, i vilka målsättningen är att tyda skriften i olika typer av historiska dokument. De studerande lär sig att placera in olika typer av handskrivna dokument i sin rätta historiska kontext. De bekantar sig också med den tidigmoderna epokens kommunikation och det formaliserade språkbruk som används i t. ex. domstolsutslag, brev riktade till kungen och personliga brev. Genom initiala övningar i att forma bokstäver enligt den gotiska skrivstilen fördjupar sig deltagarna i den rika variation som stilen utvecklade från 1500-talet till talets mitt. Kursen medvetandegör vårt språks förändringar och ger deltagarna inblickar i tidigare epokers rättsuppfattningar, administrativa rutiner och folkliga föreställningsvärldar. Kursen är ett färdighetsämne, vilket innebär att övning ger färdighet. Den kräver tid, noggrannhet och tålamod. Den bygger på samarbete kursdeltagarna emellan. För att spara tid och utveckla din förmåga förutsätts det att du regelbundet arbetar i grupp. Kursen bygger på aktivt och kontinuerligt deltagande med löpande examination. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten a) känna huvuddragen i arkivväsendets uppkomst b) kunna beskriva arkivsväsendets struktur c) kunna utnyttja olika arkiv för egen forskning d) Läsa och tyda gamla handstilar från talen. Arbetsformer: Föreläsningar, uppsatsskrivande, övningsuppgifter och arkivbesök. Examination: Arkivkunskap: Hemuppgifter och essä. Läsning av gamla handstilar: Övningsarbete samt prov. Utvärdering: elektronisk kursutvärdering. Kurslitteratur: Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth, Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil Karonen, P. et al., Vanhojen käsialojen lukukirja Övningsmaterial: Orrman, Eljas & Pispala, Elisa (red.), Suomen historian asiakirjalähteet Övrig information: Delmomenten kan läsåret ännu tas även som två separata kurser (Historiens hjälpmedel I. Arkivkunskap 2 sp Ahi/ Nhi, 2 sp och Historiens hjälpmedel I: Läsning av gamla handstilar ( Ahi/ Nhi, 3 sp), men bara av de studenter som inlett sina ämnesstudier före hösten 2015 och har redan presterat endera kursen. De andra väljer i stället kursen Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar (5 sp). 19

20 Specialkurs: Antikens och medeltidens historia Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: period 3-4, v. 2-13, må Plats: Radiatorn Lärare: Kaj Sandberg Målsättning, innehåll: Kursen ger en översikt av den historiska utvecklingen från antikens civilisationerna till mitten av 1300-talet i de asiatiska kulturerna, Europa och Norden. Den syftar till att belysa antikens och medeltidens förhållanden inom politik, ekonomi, vetenskap, kultur och religion. Kursen är särkilt riktad till studenter som går på lärarlinjen. Lärandemål: Efter genomförd kurs förväntas den studerande inneha grundläggande kunskap om antikens och medeltidens historia och utvecklingslinjer ur ett politiskt, kulturellt, ekonomiskt och socialt perspektiv inneha förståelse och kännedom om källorna för utforskningen av antikens och medeltidens historia kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i antikens och medeltidens historia utifrån vetenskaplig litteratur ha färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen såväl i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen som i arbetslivet kunna värdera och kritiskt granska forskning rörande antikens och medeltidens historia ha grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd Arbetsformer: Föreläsningar, övningsuppgifter. Examination: skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med föreläsaren). Utvärdering: elektronisk kursutvärdering. Kurslitteratur: meddelas i början av föreläsningen Specialkurs: 1900-talets historia ur ett globalt perspektiv Studiepoäng: 5 sp Kurskod: (ersätter kursen i globalhistoria, 5 sp på ämnesnivå) Tid: period 1-2, v , ti 13:30-15 Plats: Radiatorn Kurskoordinator: Fredrik Petersson Målsättning, innehåll: Kursen betonar och lägger tyngd på hur det globalhistoriska perspektivet kan tolka och förklara 1900-talets historia. Ett århundrade som antingen har skildrats som det korta århundrandet eller folkmordens historia är också ett århundrade med olika kronologiska utgångspunkter, tematiska frågor och sociala, politiska, kulturella och ekonomiska fenomen som har sammanlänkat världen i ett globalt samfund lika mycket som det består av unika komplexa frågor. Kursens syftar till att belysa likheter och skillnader i 1900-talets historia samt hur världen kan tolkas med hjälp av transnationella och globalhistoriska perspektiv. Tematiska frågor med koppling till globala mönster och utvecklingslinjer under 1900-talets historia är i fokus under kursen, bland annat kolonialism, fascism, rasism samt kommunism och dess aktiva motparter, dvs. anti-kolonialism, antifascism, anti-rasism och anti-kommunism. Lärandemål: inneha en allmän och fördjupad kunskap om 1900-talets teman, kontext och förändringar över tid ur ett politiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt globalhistoriskt perspektiv 20

21 utvecklat en förståelse för transnationell och globalhistorisk forskning som metod och teori kunna redogöra för ett eller flera specifika fenomen inom 1900-talets historia ha fördjupat sig inom ett specialområde för 1900-talets historia Arbetsformer: Föreläsningar, seminarium, övningsuppgifter. Examination: Kursen examineras utifrån aktivt deltagande på kursen; en kursdagbok med inlämning varje vecka utifrån föreläsningens innehåll och egna reflektion kring det aktuella temat (1-2 sidor) samt inlämning av essä utifrån ett på förhand valt ämne med kursens tentator. Essän ska vara på max 10 sidor. Utvärdering: elektronisk kursutvärdering. Kurslitteratur: meddelas i början av kursens föreläsningsserie Specialkurs: Miljöhistoria Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: period 3-4, v. 2-21, ti 13:30-15 Plats: Radiatorn Kurskoordinator: Laura Hollsten Målsättning, innehåll: Kursen ger en introduktion till miljöhistoriens frågeställningar och metoder. Litteraturen behandlar olika aspekter av växelverkan mellan människan och naturen. Lärandemål: Efter genomförd kurs förväntas den studerande inneha kunskap om elementära miljöhistoriska sammanhang, i synnerhet frågan om växelverkan mellan människan och nature inneha grundläggande förståelse och insikt i den globala och den lokala dimensionen av människans inverkan på ekologin och sin omgivning kunna formulera kritiska frågor om uppkomsten av dagens västerländska konsumtionssamhälle, men också, ta avstånd från ett ekologisk-deterministiskt perspektiv på människans historia och framtid behärska miljöhistoriens frågeställningar och metoder ha fördjupat sig i ett miljöhistoriskt specialområde, exempelvis klimathistoria kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i miljöhistoria utifrån vetenskaplig litteratur ha färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen kunna värdera och kritiskt granska miljöhistorisk forskning ha grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd Arbetsformer: Föreläsningar, seminarium, övningsuppgifter. Examination: Kursen examineras utifrån aktivt deltagande på kursen; en kursdagbok med inlämning varje vecka utifrån föreläsningens innehåll och egna reflektion kring det aktuella temat (1-2 sidor) samt inlämning av essä utifrån ett på förhand valt ämne med kursens tentator. Essän ska vara på max 10 sidor. Utvärdering: elektronisk kursutvärdering. Kurslitteratur: meddelas i början av föreläsningen Specialkurs: En droppe i havet. Kurs i miljöhistoria tillsammans med Åbo universitet Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid och plats: period 3-4, v. 7-15, to 12-14, Sirkkala, Janus-salen 21

22 Kurskoordinator: Laura Hollsten Målsättning, innehåll: Kursen ger en introduktion till olika perspektiv på humanistisk miljöforskning. Fokus är på förhållandet till den maritima miljön i det förflutna, i nutiden och i framtiden med särskilt tyngdpunkt på Östersjön. Temat undersöks utifrån historiens, etnologins, landskapsforskningens och till naturvetenskapernas perspektiv. Kurslitteratur: meddelas i början av föreläsningen Specialkurs: Nordisk samhällshistoria Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: period 4, v , må, to 13:30-15 Plats: Radiatorn Lärare: Anders Ahlbäck Målsättning, innehåll: Idag förknippas det nordiska förutom med jämlikhet och jämställdhet även med tilltro till stat som välfärdsproducent och garant för social trygghet. Också i ett historiskt perspektiv har den nordiska regionen många gemensamma element. I de nordiska ländernas historia finns liknande traditioner kring förvaltning, religion och samhälle, och delvis även likartade relationer mellan de styrda och de styrande. I geopolitiskt hänseende har under olika perioder funnits både splittrande och enande tendenser. Kursen fokuserar på transnationella (gränsöverskridande) processer och strukturer i Norden. I vilken mening är det motiverat att se Norden som en särskild region med en särskild samhällsform? Vad ger ett "nordiskt" perspektiv på områdets historia mer än summan av de fem ländernas nationella historieskrivning? På kursen behandlas samhällsbygge och centralisering under den tidigmoderna perioden; det nordiska sammanhangets betydelse för 1800-talets och det tidiga 1900-talets demokratiseringsprocesser; samt samhällsuppfattningar och formandet av välfärdsmodeller under 1900-talet. I kursen uppmärksammas även hur idéer och föreställningar om det nordiska formas och utnyttjas under olika perioder. Lärandemål: Efter genomförd kurs förväntas den studerande redogöra för och analysera särdrag i nordisk samhällsutveckling ur politiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv tolka och analysera den nordiska regionen ur komparativa och transnationella perspektiv identifiera och analysera hur föreställningar om Norden konstruerats och upprätthållits skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i nordisk historia utgående från vetenskaplig litteratur Arbetsformer: Föreläsningar, övningar, seminariediskussioner. Examination: Kontinuerlig examination genom skriftliga inlämningsarbeten. Utvärdering: elektronisk kursutvärdering. Kurslitteratur: meddelas i början av föreläsningen Proseminarium i historia Kandidatavhandling i historia Studiepoäng: 5 sp (proseminarium) + 5 sp (kandidatavhandling) Kurskod: (proseminarium) (kandidatavhandling) Tid: Period 2 3, v och v. 2 10, on OBS! Preliminär träff v. 38, on i aud. Radiatorn Plats: Radiatorn (E101) Lärare: Anders Ahlbäck 22

23 Målsättning, innehåll: Aktivt deltagande i seminarieövningar inklusive två opponentuppdrag samt författande av en egen fackuppsats utgående från ett med seminarieledaren överenskommet ämne. Uppgiften inkluderar framläggande av en promemoria som disponerar uppgiften samt presentation av den färdiga fackuppsatsen. Dessutom skall deltagarna presentera två monografier och inlämna skriftliga bokreferat. Arbetsinsatsen i proseminariet (5 sp) och den färdiga kandidatavhandlingen (5 sp) bedöms skilt enligt vitsordskalan 1-5, se nedan. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten Kunskap och förståelse a) ha utökat sin kunskap och förmåga i vetenskapligt skrivande b) kunna formulera en forskningsuppgift c) kunna utarbeta en frågeställning samt att avgränsa och fokusera fackuppsatsens innehåll och längd d) kunna skilja mellan hypotes och analys samt relatera den egna forskningsuppgiften till teoretiska perspektiv e) behärska användningen av den särskilda metod och teori som krävs för att behandla den uppställda forskningsuppgiften f) behärska utarbetning av en forskningsplan g) ha förkovrat sina färdigheter i att opponera en fackuppsats Värderingsförmåga och förhållningssätt h) värdera och kritiskt granska historisk forskning i) ha grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd j) kunna värdera olika teoretiska perspektiv k) kunna göra självständiga analyser och dra slutsatser med argument som är väl underbyggda och är klart formulerade och strukturerade l) ha förmåga till självständig och kritisk reflektion över det egna lärandet samt utveckla sin förmåga att formulera egna frågeställningar och mål Arbetsformer: Seminarium Examination: Kandidatavhandling på 30 sidor över ett med handledaren överenskommet ämne samt skrivande av mognadsprov (400 ord). Kandidatavhandlingens slutliga bedömning blir bokförd först efter att både avhandlingen och mognadsprovet har språkgranskats och godkänts. Proseminariets bedömning följer följande vitsordsskala: 5 sp = för PM1, PM2 och avhandlingen som inlämnats till språkgranskning, Vitsord 1-5, bedömning: 5 = deadlinen har hållit, PM och avhandling hållit mycket god standard och seminarieaktiviteten varit mycket hög, 4 = deadlinen har hållit, PM och avhandling hållit god standard och god seminarieaktiviteten, 3 = deadlinen har inte hållit men PM men avhandling hållit god standard och seminarieaktiviteten varit god, 2 = deadlinen har inte hållit och PM, avhandling varit av medelmåttig standard, 1 = deadlinen har inte hållit, PM och avhandling varit av låg standard och låg seminarieaktiviteten. Utvärdering: elektronisk utvärdering. Kurslitteratur: Florén, A. & Ågren, H., Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställning Studentlitteratur. Övrig information: Kursboken tenteras som intentamen i början av proseminariet. Uppsatsen granskas fackligt och språkligt. Uppsatsens längd får inte överskrida 30 sidor. 23

24 UTBILDNINGSLINJENS GEMENSAMMA ÄMNESSTUDIER Utbildningslinjens obligatoriska kurser Samtliga studerande går alla tre kurser (3 x 5 sp). Metod och teori, del 1 Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Perioder 1 2, v , on Plats: Armfelt (A102) Kurskkordinator: Holger Weiss Målsättning, innehåll: Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativ analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter och och tentamen (Metod och teori 2, 5 sp, se nedan). Lärandemål: Efter genomgången kurs (del 1 + 2) förväntas studenten a) kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder b) kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt c) kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift d) ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra e) ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs (del 1 + 2) förväntas studenten a) vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter b) ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling c) klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och värdering Arbetsformer: Föreläsningsschema 7.9 Holger Weiss: Introduktion och allmän presentation; alla föreläsare: staden ur olika metodiska och teoretiska ingångar 14.9 alla föreläsare fortsättning (exkl. BKU): staden ur olika metodiska och teoretiska ingångar 21.9 Måns Broo: Komparation 28.9 Johanna Wassholm: Källkritik 5.10 Johannes Brusila: Social konstruktion och diskursanalys Lena Marander-Eklund: Narration ingen föreläsning Pia-Maria Ahlbäck: Text 2.11 Holger Weiss: Tid, plats och rum 9.11 Fred Andersson: Visuell analys Niklas Huldén: Kvantitativ analys Salla Tuori: Genus 24