HISTORIA KURSHÄFTE

Transkript

1 HISTORIA KURSHÄFTE Välkommen att studera historia...2 Studiestruktur Kandidatexamen...3 Studiestruktur Magisterexamen...5 Arkivlinjen...7 Tentamina...8 Historieämnenas undervisning Grundstudier...10 Ämnesstudier...13 Fördjupade studier...28 Läskurser

2 VÄLKOMMEN ATT STUDERA HISTORIA Historia kungar, krig och årtal i långa banor? Det tror många, men bilden stämmer inte. Som historiker är vi nyfikna på det förflutna och intresserar oss för allt från Karl den store till torparflickan Malin. Vi gör tidsresor för att ta reda på hur tidigare samhällen såg ut, vad som formade dem, hur det var att leva i dem och vad som finns kvar i vår tid. Historikerna arbetar med tiden och rummet, granskar hur samhällen förändras, samspelet mellan individ och miljö, hur idéer, värderingar och samhällets struktur växlar. I studierna lär man sig hur det går till att skapa tillförlitlig kunskap om det förflutna. Man får själv ta reda på sådant som ingen annan ännu känner till. Historikern behöver kunna läsa olika språk, utöver svenska och engelska också finska och beroende på intresseområdet tyska, ryska, franska eller latin. En god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift är lika oumbärlig för en framgångsrik historiker. Historia som vetenskap vad innebär det? Hur arbetar historiker? Under det första året diskuterar vi frågor av det här slaget. Du läser dessutom kurser som ger dig tematiska fördjupningar i forskning som berör olika tidsperioder. Under det andra studieåret erbjuds förutom tematiska kurser även teoretiska och metodologiska helheter. Då skriver du också ditt första större seminariearbete. Under det tredje året arbetar du på din kandidatavhandling. Du kan välja mellan att läsa allmän historia och nordisk historia som huvudämne. Medan globalhistoriska perspektiv är viktiga i allmän historia, fäster man i nordisk historia stor vikt vid relationer mellan lokalsamhälle, region och nation. Du som inleder dina studier hösten 2014 väljer inriktning inför det fjärde studieåret. I studierna ingår föreläsningskurser, läskurser och seminarier. Kurserna ges i anknytning till historieämnets forskningstyngdpunkter: miljö- och globalhistoria, militärhistoria, genushistoria, vetenskapshistoria och forskning om politisk kultur. Studierna består av tre större block: grundstudier (första året), ämnesstudier (2-3 året) och fördjupade studier (4-5 året). Vid sidan om studierna i historia kan du fritt välja biämnen. Historieämnet vid ÅA består av två inriktningar, allmän historia och nordisk historia. Professor Nils Erik Villstrand är ansvarig för hela historieämnet. Han är professor i nordisk historia. Professor i allmän historia och prefekt för Humanistiska fakulteten är Holger Weiss. Totalt arbetar runt 20 personer med forskning, undervisning och administration inom historieämnet Historikerna finns i flyglarna D och E på första våningen i Arken (Fabriksgatan 2). Byggnaden, uppförd 1914, har ursprungligen hört till en järnindustri från 1800-talet, men inhyser nu historiker, etnologer, religionsvetare, konsthistoriker, musikvetare och folklorister. Studenterna representeras av ämnesföreningen Kleio. Föreningen består av ett glatt och brokigt gäng historiker och ordnar många evenemang under läsåret. Via föreningens mailinglista får studenterna information om både föreläsningar och fritidsaktiviteter. Historieämnet bedriver även studentutbyte med ett antal universitet i de nordiska länderna och övriga Europa, inom ramen för Nordplus och Erasmus-programmen, samt med Université Laval i Quebec, Kanada. Mera information (bl.a. om personalen, forskning, publikationer) och ämnets blogg finns på våra hemsidor Mailinglistan historia-studerande fungerar som informationskanal till studenterna. 2

3 STUDIESTRUKTUR Kandidatexamen Grundstudier i historia 25 sp Grundkurs i historia I ( ) 10 sp Grundkurs i historia II (1800-) 10 sp Grunderna i historisk metod, 5 sp Ämnesstudier i allmän historia/allmänna linjen 45 sp Obligatoriska (30 sp) Temaseminarium i allmän historia 4sp Yrkesvägledning (Ahi) 1 sp Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar 3 sp Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare tre valfria specialkurser à 5 sp. Ämnesstudier i allmän historia/lärarlinjen 45 sp Obligatoriska (30 sp) Temaseminarium i allmän historia 4sp Yrkesvägledning (Ahi) 1 sp Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar 3 sp Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp Socialhistoria 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare två valfria specialkurser à 5 sp. Ämnesstudier i allmän historia/biämne 35 sp Obligatoriska (20 sp) Temaseminarium i allmän historia 4 sp Yrkesvägledning (Ahi) 1 sp Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar 3 sp Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Metod och teori, del 1 5 sp/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori I avklarats inom huvudämnet) Metod och teori, del 2: övningar 5 sp/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori II avklarats inom huvudämnet) 3

4 I ämnesstudierna ingår ytterligare tre valfria specialkurser à 5 sp. Ämnesstudier i nordisk historia/allmänna linjen 45 sp Obligatoriska (40 sp) Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar 3 sp Socialhistoria 5 sp Temaseminarium i Nordens historia 4 sp Yrkesvägledning (Nhi) 1 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp Konstvetenskapens metoder I 5 sp Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp. Ämnesstudier i nordisk historia/lärarlinjen 45 sp Obligatoriska (40 sp) Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar 3 sp Socialhistoria 5 sp Temaseminarium i Nordens historia 4 sp Yrkesvägledning (Nhi) 1 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp Konstvetenskapens metoder I 5 sp Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp. Ämnesstudier i nordisk historia/biämne 35 sp Obligatoriska (30 sp) Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar 3 sp Socialhistoria 5 sp Temaseminarium i Nordens historia 4 sp Yrkesvägledning (Nhi) 1 sp Metod och teori, del 1 5sp/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori I avklarats inom huvudämnet) Metod och teori, del 2: övningar 5 sp/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori II avklarats inom huvudämnet) Konstvetenskapens metoder I 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp. 4

5 STUDIESTRUKTUR Magisterexamen Fördjupade studier i allmän/nordisk historia/allmänna linjen 80 sp Obligatoriska (50 sp) Historiografi 5 sp Historiefilosofi och historieteori 5 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Ahi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare tre till sex valfria specialkurser: sammanlagt 30 sp. Fördjupade studier i allmän historia//lärarlinjen 80 sp Obligatoriska (60 sp) Specialkurs (Ahi F): Utomeuropeisk världsdel (lästentamen) 10 sp Historiografi 5 sp Historiefilosofi och historieteori 5 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Ahi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare två valfria specialkurser à 10 sp (1 Ahi + 1 Nhi) eller en valfri specialkurs à 10 sp (Nhi) + en valfrispecial kurs à 5sp (Ahi) + Visuell analys 5 sp. Fördjupade studier i nordisk historia/lärarlinjen 80 sp Obligatoriska (50 sp) Historiografi 5 sp Historiefilosofi och historieteori 5 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Nhi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare tre valfria specialkurser à 10 sp (2 st Nhi+ 1 st Ahi) eller två valfria specialkurser (Nhi) à 10 sp + två valfria kurser (Ahi) à 5 sp. Magisterlinje för arkivstudier 120 sp Obligatoriska (120 sp) Arbetspraktik vid arkiv 5 sp Historiografi 5 sp Grunderna i arkivhantering och dokumentförvaltning 3 sp Arbetspraktik vid arkiv II 5 sp Nordisk förvaltningshistoria 10 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Nhi) 40 sp Arkivstudiernas magisterseminarium 10 sp Databaser 5 sp Introduktion till kulturledning-kultur, arbetsliv och projekt 5 sp Introduktion till arkivstudier 5 sp Arkiv, informationsteknologi och lagen 5 sp Arkivteori 5 sp 5

6 Traditionsarkiv 5 sp Informationsteknik för arbetslivet 3 sp Utveckling och implementering av datasystem 4 sp Digital dokumentförvaltning och förvaring 5 sp Arkivlinjens studier består av arkivstudier 78 sp, arkivinriktade arbetslivsfärdigheter 27sp och 15 sp studier i huvudämnet, sammanlagt 120 sp. Information om linjen finns på Examensstruktur för kandidat- och magisterexamen Se 6

7 MAGISTERLINJE FÖR ARKIVSTUDIER Arkivinriktade magisterstudier erbjuds i ett samarbete mellan Åbo Akademi och Åbo universitet. Den första gruppen inleder sina studier hösten Magisterlinjen för arkivstudier ger färdigheter för arbete i minnesorganisationer, på statliga och kommunala arkiv samt inom den privata sektorn. Arkivstudierna leder till filosofie magisterexamen (120 sp) och kan avläggas inom sex huvudämnen: folkloristik, etnologi och Finlands historia vid Åbo universitet samt nordisk etnologi, nordisk folkloristik och nordisk historia vid Åbo Akademi. Även studenter från andra huvudämnen vid HF kan söka till magisterlinjen, men eventuell antagning medför byte av huvudämne samt möjligen även bryggstudier. Den starka humanistiska profileringen och fokusering på historie- och kulturämnen möjliggör arbete både på historiska arkiv, traditionsarkiv och inom dokumentförvaltning. Kombinationen av arkivstudier, arkivinriktade arbetslivsfärdigheter och huvudämnesstudier ger mångsidiga färdigheter för arbetsuppgifter som förutsätter kännedom om det finländska samhället och dess historiska och kulturella kontexter. Åbo Akademi och Åbo universitet har sedan år 2006 erbjudit arkivstudier och de utexaminerade från arkivlinjen har haft mycket sysselsättningsmöjligheter. Den tidigare arkivlinjen förändras nu till tvååriga magisterstudier (120sp). Nästa antagning äger rum år I magisterstudierna ingår arkivstudier (88 sp), arkivinriktade arbetslivsfärdigheter (27 sp) och studier i huvudämnet. Studierna är tvåspråkiga och de studerande kan använda sitt eget modersmål. Information om linjen finns på Mera information ges av: Ann-Catrin Östman, nordisk historia, aostman@abo.fi 7

8 TENTAMINA TENTAMENSDAGAR FÖR GRUNDKURSER I HISTORIA Grundkurs I i historia (110005) 1. Kurstentamen fr kl 9-12 Radiatorn (E101, ingen förhandsanmälning) 2. Allmän tentamen fr kl 8-12 Armfelt (A102, anmälning i MinPlan) 3. Allmän tentamen fr kl 8-12 Armfelt (anmälning i MinPlan) Grundkurs II i historia (110006) 1. Kurstentamen fr kl 9-12 Radiatorn (ingen förhandsanmälning) 2. Allmän tentamen fr kl 8-12 Armfelt (anmälning i MinPlan) 3. Allmän tentamen fr kl 8-12 Armfelt (anmälning i MinPlan) Grunderna i historisk metod (110007) 1. Kurstentamen må kl 9-12 Radiatorn (ingen förhandsanmälning) 2. Allmän tentamen fr kl 8-12 Armfelt (anmälning i MinPlan) 3. Allmän tentamen fr kl 8-12 Armfelt (anmälning i MinPlan) + allmän tentamen 8.5 och ALLMÄNNA TENTAMENSDAGAR VID HF UNDER LÄSÅRET Period Period Period Period

9 HISTORIEÄMNENAS UNDERVISNING Kurslista GRUNDSTUDIER Grundkurs i historia I ( ) 10 Grundkurs i historia II (1800-) 11 Grunderna i historisk metod 12 ÄMNESSTUDIER Yrkesvägledning 13 Metod och teori, del 1 13 Metod och teori, del 2: övningar 14 Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 15 Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar 16 Konstvetenskapens metoder I 17 Temaseminarium i allmän historia 17 Temaseminarium i Nordens historia 18 Valfri specialkurs i allmän historia: Globalhistoria 19 Valfri specialkurs i allmän historia: Being Human in Times of Climate Change 20 Valfri specialkurs i allmän historia: Vetenskapshistoria 21 Valfri specialkurs i allmän (och nordisk) historia: En droppe i havet. Kurs i 22 miljöhistoria Valfri specialkurs i nordisk (och allmän) historia: Det tidigmoderna Norden (5 sp) 23 Valfri specialkurs i nordisk (och allmän) historia: Genushistoria (5 sp) 23 Valfri specialkurs i nordisk (och allmän) historia: History of the Nordic 24 Welfare States Socialhistoria 25 Proseminarium i historia (Ahi) 26 Kandidatavhandling i historia (Ahi) 26 Proseminarium i historia (Nhi) 27 Kandidatavhandling i historia (Nhi) 27 FÖRDJUPADE STUDIER Historiografi 28 Historiefilosofi och historieteori 28 Valfri specialkurs i allmän (och nordisk) historia: Globalhistoria 30 Valfri specialkurs i allmän historia: Being Human in Times of Climate Change 30 Valfri specialkurs i allmän (och nordisk) historia: Vetenskapshistoria 30 Valfri specialkurs i nordisk historia: Det tidigmoderna Norden (10 sp) 30 Valfri specialkurs i nordisk (och allmän) historia: Genushistoria (10 sp) 31 Valfri specialkurs i nordisk (och allmän) historia: History of the Nordic 32 Welfare States Visuell analys 32 FM-seminarium och avhandling pro gradu i historia (Ahi) 33 Seminarium och biämnesavhandling (Ahi) 34 FM-seminarium och avhandling pro gradu i historia (Nhi) 34 Seminarium och biämnesavhandling (Nhi) 35 9

10 OBS! Infotillfälle för nya studerande måndagen 1 september kl 9-10, aud. Radiatorn GRUNDSTUDIER Grundkurs i historia I ( ) Studiepoäng: 10 sp Kurskod: Tid och plats: Period 1, v Föreläsningar må, ti 10-12, Radiatorn (E101) Övningar Grupp 1 To, Fr 9-12, Radiatorn Grupp 2 To 9-12, Arken, Tolstoj (M120), Fr 9-12 Arken Nikander (D110) Lärare: Nils Erik Villstrand m.fl. Målsättning, innehåll: Grundkursen från den senmedeltida agrarkrisen till Napoleontiden riktar sig till första årets studerande samt studerande med historia som biämne. Målet är att de studerande skall få en bred orientering i periodens historia och en kunskapsmässig grund att bygga vidare på i sina ämnes- respektive fördjupade studier. Under kursens gång behandlas ett antal övergripande teman i Nordens, Europas och de övriga världsdelarnas historia med uppmärksamheten fäst vid hur historieforskningen hanterat utmaningen och bedömer möjligheterna att skapa relevant kunskap inom området. Kursen ger en inblick i historikers metodologiska angreppssätt, bland dem källkritiken, och värdet av att granska det förflutna ur olika perspektiv. Undervisningen tar varje arbetsvecka upp ett övergripande tema och består av en orienterande föreläsning, en fördjupande specialföreläsning och övningar som deltagarna förbereder sig för på egen hand. Bedömningen sker på basis av aktivt deltagande, föreläsningsdagböcker, övningsuppgifter samt tentamen. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) diskutera människans frågvishet gentemot det förflutna och det personliga intresset för historia b) visa förmåga att ställa nya frågor till kurslitteraturen c) igenkänna strukturer, processer och vändpunkter som kännetecknar förmoderna samhällen d) identifiera centrala teman och delområden som varit, är eller kan bli centrala inom historievetenskapen e) beskriva olika former av växelverkan mellan fenomen i nordisk, europeisk och global historia f) redogöra för värdet av att betrakta historien ur olika perspektiv g) varsebli samspelet mellan individ och struktur och särskilt villkoren för aktörskap h) grundlägga en vetenskapligt-kritisk attityd och få en första inblick i historievetenskapens kunskapsmässiga premisser Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) gestalta omfattande kunskapsmängd b) uttrycka sig muntligt c) arbeta i grupp Arbetsformer: Föreläsningar, litteraturläsning, övningar och gruppdiskussion. Examination: Aktivt deltagande, inlärningsdagbok, övningar och skriftlig tentamen. Kurslitteratur: Danielsen, R., Dyrvik, R., Grönlie, T., Helle, K. & Hovland, E., Grunntrek i norsk historie. Fra vikingtid til våre dager s Fagerlund, R., Jern, K., Villstrand, N., Finlands historia II

11 Gustafsson, H., Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. 2/2007. s Lindqvist, Thomas & Sjöberg, Maria, Det svenska samhället Klerkernas och adelns tid, 2/2006. s McKay, Hill, Buckler, Ebrey, Beck, Crownston, Wiesner-Hanks (eds.), A History of World Societies, 8/2009. s Annat kursmaterial: Relevanta delar av antingen Busck, S. & Poulsen, H. (red.), Danmarks historie - i grundtraek eller Feldbaek, Ole, Gyldendals bog om Danmarks historie Därtill avsnitt ur: Kjelstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var Thurén, Torsten, Slavar, kungar och byråkrater - så tänker historikern Annat kursmaterial: Kursmaterial och övningar, enligt anvisning samt på Moodle-plattform. Grundkurs i historia II (1800-) Studiepoäng: 10 sp Kurskod: Tid och plats: Period 2, v Föreläsningar må, ti 10-12, Radiatorn (E101) Övningar Grupp 1 To, Fr 9-12, Radiatorn Grupp 2 To 9-12, ArkenTolstoj (M120), Fr 9-12 Arken Nikander (D110) Lärare: Fredrik Petersson m.fl. Målsättning, innehåll: Grundkursen från Napoleontiden till nutid riktar sig till första årets studerande samt studerande med historia som biämne. Målet är att de studerande skall få en bred orientering i periodens historia och en kunskapsmässig grund att bygga vidare på i sina ämnes- respektive fördjupade studier. Under kursens gång behandlas ett antal övergripande teman i Nordens, Europas och de övriga världsdelarnas historia med uppmärksamheten fäst vid hur historieforskningen hanterat utmaningen och bedömer möjligheterna att skapa relevant kunskap inom området. Kursen ger en inblick i historikers metodologiska angreppssätt och i historievetenskapens olika inriktningar. Undervisningen tar varje arbetsvecka upp ett övergripande tema och består av en orienterande föreläsning, en fördjupande specialföreläsning och övningar som deltagarna förbereder sig för på egen hand. Bedömningen sker på basis av aktivt deltagande, föreläsningsdagböcker, övningsuppgifter samt tentamen. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) beskriva historievetenskapens historia och dess särart i förhållande till andra vetenskapliga discipliner b) visa förmåga att ställa nya frågor till kurslitteraturen c) igenkänna strukturer, processer och vändpunkter som kännetecknar moderna samhällen d) beskriva olika former av växelverkan mellan fenomen i nordisk, europeisk och global historia g) varsebli samspelet mellan individ och struktur och särskilt villkoren för aktörskap f) identifiera centrala inriktningar och delområden inom historievetenskapen g) förklara hur historievetenskapen förhåller sig till de stora berättelserna som historiska narrativ Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) gestalta omfattande kunskapsmängd b) uttrycka sig muntligt c) arbeta i grupp Arbetsformer: Föreläsningar, litteraturläsning, övningar och gruppdiskussion. 11

12 Examination: Aktivt deltagande, inlärningsdagbok, övningar och skriftlig tentamen. Kurslitteratur: Danielsen, R., Dyrvik, R., Grönlie, T., Helle, K. & Hovland, E., Grunntrek i norsk historie. Fra vikingtid til våre dager s Gustafsson, H., Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. 2/2007. s Kvarnström, Lars & Hedenborg, Susanna, Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid. 3/2009. McKay, Hill, Buckler, Ebrey, Beck, Crownston, Wiesner-Hanks (eds.), A History of World Societies. 8/2009. s Meinander, Henrik, Finlands historia linjer, strukturer, vändpunkter, s Annat kursmaterial: Antingen Busck, S. & Poulsen, H. (red.), Danmarks historie - i grundtraek eller Feldbaek, Ole, Gyldendals bog om Danmarks historie Därtill avsnitt ur: Kjelstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var Thurén, Torsten, Slavar, kungar och byråkrater - så tänker historikern Annat kursmaterial: Kursmaterial och övningar, enligt anvisning samt på Moodle-plattform. Grunderna i historisk metod Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid och plats: Period 3, v Föreläsningar må 10-12, Radiatorn (E101) Övningar Grupp 1 To 9-12 Radiatorn Grupp 2 To 9-12 Bifrost (D207C) Lärare: Ann-Catrin Östman, Laura Hollsten Målsättning, innehåll: Kursen Grunderna i historisk metod (5 sp) sammanfattar grundstudieblocket i historia (sammanlagt 25 sp). Utgående från frågan "vad gör historiker?" visar kursen hur historikern i praktiken går tillväga när hon forskar. Kursens målsättning är att ge deltagarna en sammanfattande bild av historisk forskning och de avväganden som historikern ställs inför. Vilka element ingår i en forskningsprocess? Hur skapas, formuleras och besvaras historiska frågor? Kursen diskuterar källkritiska angreppssätt och tillämpning av historiska metoder. Vi frågar oss bland annat hur historikern hittar, använder och analyserar källor. Dessutom diskuteras varierande historiesyner och olika sätt att förklara historiska sammanhang. Praktiska övningar där deltagarna övar sig på att arbeta som historiker utgör en viktig del av kursen. Deltagarna bekantar sig med olika slag av källor, även digitala, och kursen ger också övning i informationssökning och arkivarbete. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) identifiera de olika beståndsdelar som ingår i en historievetenskaplig undersökning b) kunna analysera olika typer av källor som används i historisk forskning c) känna till hur arkiv, även digitala, och elektroniska databaser fungerar d) söka referens- och forskningslitteratur e) diskutera skapandet av ett forskningsläge f) identifiera hermeneutiska, positivistiska och dekonstruerande angreppssätt g) identifiera olika slag av förklaringar och metodologiska tillvägagångssätt Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) arbeta i grupp b) självständigt leta fram information i referensbibliotek samt i digitala och fysiska arkiv 12

13 c) självständigt välja mellan olika metodologiska ingångar d) kunna urskilja och värdera metodologiska val i historisk forskning e) kunna diskutera konsekvenserna av olika historiesyner Arbetsformer: Föreläsningar, arkivbesök, grupparbeten, självständiga övningar. Examination: Självständiga övningar, grupparbeten, kursdagbok samt portfolio. Kurslitteratur: Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt Larsson, Gabriela Bjarne (red.), Forma historia. Metodövningar Annat kursmaterial: Kursmaterial och övningar, enligt anvisning samt på Moodle-plattform. ÄMNESSTUDIER Yrkesvägledning Studiepoäng: 1 sp Kurskod: (Ahi)/ (Nhi) Tid: perioder 3-4, se anslag Lärare: Arbetsforum Målsättning, innehåll: Vägledning och stöd i karriären samt grundläggande orientering i arbets- och yrkesmöjligheter efter studierna. Läsa sig göra upp en CV och en portfölj samt lära sig skriva platsansökningar. Kursen kan bäst avläggas genom att utnyttja Arbetsforums service. Lärandemål: Lära sig göra upp en CV, skriva en arbetsansökning samt få grundläggande orientering i arbets- och yrkesmöjligheter efter studierna Allmänfärdigheter: Förmåga att göra upp en CV och skriva en arbetsansökning Arbetsformer: Kursen kan bäst avläggas genom att utnyttja Arbetsforums service; specialarrangemang för historiestuderande meddelas under höstterminen Examination: Kursen bokförs som godkänd efter bekräftat deltagande i Arbetsforums kurs(er) eller motsvarande. Metod och teori, del 1 Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Perioder 1-2, v , on Plats: Armfelt (A102) Lärare: Nils ErikVillstrand m.fl. Målsättning, innehåll: Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativ analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter och och tentamen (5 sp). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen tentamenslitteratur och examinationsform). Lärandemål: Efter genomgången kurs (del 1 + 2) förväntas studenten a) kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder b) kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt c) kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift d) ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra 13

14 e) ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs (del 1 + 2) förväntas studenten a) vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter b) ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling c) klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och värdering Arbetsformer: Föreläsningsscema (preliminärt program) Holger Weiss: Introduktion och allmän presentation samt alla föreläsare: staden ur olika metodiska och teoretiska ingångar Bengt Kristensson Uggla: Hermeneutik (ej ännu bekräftat) Sofia Sjö: Komparation Nils Erik Villstrand: Källkritik Johannes Brusila: Social konstruktion och diskursanalys Lena Marander-Eklund: Narration (NN): Text Mia Österlund: Genus Holger Weiss: Tid, plats och rum Fred Andersson: Visuell analys Niklas Huldén: Kvantitativ analys Examination: Kursdagboken. Varje föreläsare bifogar en inläsningstext på ca 20 sidor inför föreläsningen samt ger en specifik fråga som studenten besvarar i kursdagboken utifrån inläsningstexten och föreläsningen samt utvecklar genom egen reflektion, summa max. 2 sidor/föreläsning. Ifall studenten uteblir/missar en föreläsning så ersätts den med en 5 sidors essä utgående från ett inläsningspaket som finns för varje föreläsningsdel på kursens Moodleplatform. Kurslitteratur: Tosh, John, Historisk teori och metod Övrig kurslitteratur (urval) Eriksen, A. Garnert, J. Selberg, T., (red.). Historien in på livet Johansson, A., Narrativ teori och metod Ronström, O., Drakos, G., Engman, J. (red.), Folkloristikens aktuella utmaningar Rose, G., Visual Methodologies. An Introduction to the Interpretation of Visual Materials Övrig information: Föreläsningarna är gemensamma för alla deltagare men kursdeltagarna tenterar sin ämnesspecifika tentamenslitteratur i samband med kursen Metod och teori, del 2! Kursen avläggs alltid inom huvudämnet. Biämnesstuderande vid HF, som avklarat kursen inom sitt huvudämne, ersätter kursen medelst en 5 sp specialkurs i biämnet. Metod och teori, del 2: övningar Studiepoäng: 5 sp Kurskod: (Ahi)/ (Nhi) Tid: Perioder 1-2, v , må Plats: Radiatorn (E101) Lärare: Nils Erik Villstrand m. fl. Målsättning, innehåll: Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, 14

15 diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter och tentamen (5 sp). Vid de ämnesspecifika övningarna behandlas och fördjupas de olika metodologiska och teoretiska ingångarna ur respektive ämnes perspektiv Lärandemål: Efter genomgången kurs (del 1 + 2) förväntas studenten a) kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder b) kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt c) kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift d) ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra e) ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs (del 1 + 2) förväntas studenten a) vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter b) ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling c) klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering Arbetsformer: Ämnesspecifika övningar/tutorials. Examination: Övningsuppgifter och kurstentamen (Tosh). Kurslitteratur: Tosh, John, Historisk teori och metod Arvidsson, Alf, Livet som berättelse. Studier i levnadshistoriska intervjuer Eggeby, Eva & Söderberg, Johan, Kvantitativa metoder Hansson, Lars & Thor, Malin (red.), Muntlig historia Hreinsson, E. & Nilson, T., Nätverk som social resurs. Historiska exempel (e-bok 2006). Jarrick, A. & Söderberg, J., Praktisk historieteori Kjelstadli, K., Det förflutna är inte vad det en gång var Sunnemark, F. & Åberg, M. (red.), Tvärvetenskap: fält, perspektiv eller metod Thurén, T., Orientering i källkritik: är det verkligen sant? Annat kursmaterial: Om övrigt kursmaterial eller lästexter (el. dyl.) meddelas i början av kursen. Övrig information: Övningarna/tutorials är ämnesspecifika. Biämnesstuderande, som avklarat kursen inom sitt huvudämne, ersätter kursen medelst en 5 sp specialkurs i biämnet. Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap Studiepoäng: 2 sp Kurskod: (Ahi)/ (Nhi) Tid: Period 4, v , se anslag Plats: se anslag Lärare: NN Målsättning, innehåll: Kursens målsättning är att ge kännedom om arkivväsendets uppkomst i Finland och Sverige. Den ger också en inblick i olika arkivfunktioners historia och kunskap om hur arkivmaterial kan utnyttjas i forskning. Kursen presenterar olika former av arkiv samt sökinstrument som hjälper dig att hitta dokument. Dessutom beaktas bl.a. digitala arkiv och databaser. Kursen omfattar förutom föreläsningar 1-2 studiebesök hos arkiv i Åbo. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten 15

16 a) känna huvuddragen i arkivväsendets uppkomst b) kunna beskriva arkivsväsendets struktur c) kunna utnyttja olika arkiv för egen forskning Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs förväntas studenten ha a) förmåga att överblicka och sammanfatta specifika kunskapsområden, b) kunskap i informationssökning. Arbetsformer: Föreläsningar, uppsatsskrivande, övningsuppgifter och arkivbesök. Examination: Hemuppgifter och essä. Kurslitteratur: Orrman, Eljas & Pispala, Elisa (red.), Suomen historian asiakirjalähteet Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar Studiepoäng: 3 sp Kurskod: (Ahi)/ (Nhi) Tid: Period 4, v , to 13-15, fr 10-12, Plats: Westermarck (C101) Lärare: Rolf Enander Målsättning, innehåll: Kursens målsättning är att ge de studerande grundfärdigheter för att kunna tyda handskrivna dokument från talen. Under kursen gör deltagarna ett antal övningsuppgifter, i vilka målsättningen är att tyda skriften i olika typer av historiska dokument. Under närstudietillfällena lär sig de studerande att placera in olika typer av handskrivna dokument i sin rätta historiska kontext. De bekantar sig också med den tidigmoderna epokens kommunikation och det formaliserade språkbruk som används i de olika dokumenten (t.ex. domstolsutslag, brev riktade till kungen och i all hast nedtecknade personliga brev). Genom övningar fördjupar sig deltagarna i den rika variation som den gotiska skrivstilen utvecklade från 1500-talet till 1800-talets mitt. Kursen medvetandegör vårt språks förändringar och ger deltagarna inblickar i tidigare epokers rättsuppfattningar, administrativa rutiner och folkliga föreställningsvärldar. Kursen är ett färdighetsämne, vilket innebär att övning ger färdighet. Den kräver tid, noggrannhet och tålamod. Den bygger på samarbete kursdeltagarna emellan. För att spara tid och utveckla din förmåga förutsätts det att du regelbundet arbetar i grupp. Kursen bygger på aktivt och kontinuerligt deltagande med löpande examination. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studeranden kunna tillämpa sin kännedom av den gotiska skrivstilen för att tyda historiska dokument från 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet. Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs förväntas studenten ha a) kunskap i informationssökning b) förmåga att självständigt bedöma tillgång till källor Arbetsformer: Föreläsningar och övningsuppgifter. Examination: Övningsarbete samt prov. Kurslitteratur: Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth, Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil Karonen, P. et al., Vanhojen käsialojen lukukirja Övningsmaterial: 16

17 Konstvetenskapens metoder I Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Period 1, v , ti, to Plats: Camera Obscura (E201) Lärare: Kari Kotkavaara Målsättning, innehåll: Kursen är teoretiskt inriktad och introducerar de grundläggande verktygen för att analysera bilder källkritiskt. Förutom konstvetenskapens viktigaste metoder och forskningsinriktningar, introduceras ämnets lärdomshistoria. I kursen ingår bl.a. övningar i att beskriva bilder, analys av form, innehåll och ikonografi, bestämma bilders funktion och användbarhet som källor/kvarlevor. Därutöver övar sig studenten i vetenskapligt och källkritiskt tänkande. Syftet är att skapa en grund för vetenskapligt arbete med bilder och annat källmaterial. Studenten förväntas följande läsår kunna tillämpa kunskaperna självständigt under arbetet med kandidatavhandlingen/biämnesuppsatsen. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten a) känna till huvuddragen i ämnets lärdomshistoria b) kunna principerna för informationssökning c) kunna tillämpa de källkritiska kriterierna genom exempel d) kunna förklara de olika metodernas användbarhet i konstvetenskaplig forskning. Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas a) färdigheter i informationssökning och utvärdering av källors tillförlitlighet b) förmågan att identifiera, beskriva och kritiskt analysera vetenskapliga problem både muntligt och skriftligt, enskilt och i grupp. Arbetsformer: Tematiska genomgångar med gruppdiskussioner och övningsuppgifter under lektionstid. Närvaro obligatorisk. Examination: Kursuppsats. Uppsatsen (5-8 s.) skall visa att studenten kan använda de källkritiska kriterierna korrekt, innehålla en formanalys av valbart konstverk, i kombination med kontextuell analys enligt lämplig metod. Bedömning enligt skala 1-5. Kurslitteratur: Andersson, Lars M., Berggren, Lars & Zander, Ulf. Mer än tusen ord. Bilden och de historiska vetenskaperna Lindberg, Ossian, Ikonografi och ikonologi [Kurskompendium i konstvetenskap]. Lindberg, Ossian, Konsthistorisk källbehandling [Kurskompendium i konstvetenskap]. Marander-Eklund, Lena & Illman, Ruth & Henriksson, Blanka, Metodkompassen - kulturvetarens metodbok, Religionsvetenskapliga skrifter nr 61. Åbo Åbo Akademi. Artikel: Villstrand, Nils Erik, Källkritik en nyckel till det förflutna, s Neubacker, Ottfried, Heraldik: Källor, Symbolik, Användning Pointon, Marcia [with the assistance of Lucy Peltz], History of Art. A Students handbook Wolff-Helminen, Pia m.fl., Bildframställningstekniker [Kurskompendium i konstvetenskap]. Övrig information: Kurslitteraturen kan bytas ut om läraren så anser. Läraren informerar om eventuellt byte av kurslitteratur i början av kursen. Kompendium/handouts. För heraldikuppgiften finns ett urval referenslitteratur i kursbokshyllan i Pantheon (D208). Temaseminarium i allmän historia Studiepoäng: 4 sp Kurskod:

18 Tid och plats: avläggs i samband med specialkurserna Globalhistoria (Weiss) eller Vetenskapshistoria (Hollsten) Lärare: Holger Weiss, Laura Hollsten Målsättning, innehåll: Aktivt deltagande i en termins seminarieövningar inklusive ett opponentuppdrag samt författande av en egen fackuppsats utgående från ett med seminarieledaren överenskommet ämne. Uppgiften inkluderar framläggande av en promemoria som disponerar uppgiften samt presentation av den färdiga fackuppsatsen. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse att a) kunna grunderna i vetenskapligt och akademiskt skrivande b) kunna formulera en forskningsuppgift samt utarbeta en frågeställning i relation till tidigare forskning och teoretiska perspektiv c) kunna avgränsa och disponera fackuppsatsens innehåll och längd d) kunna skilja mellan hypotes och analys på ett elementärt plan e) använda en särskild metod som krävs för att behandla den uppställda forskningsuppgiften f) kunna identifiera centrala valsituationer som en skribent av en vetenskaplig uppsats ställs inför Förmåga och färdigheter: g) kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor för ett bestämt historiskt tema eller problemområde utifrån vetenskaplig litteratur och/eller källstudier h) kunna organisera, systematisera och överblicka ett begränsat material i) kunna presentera saklig och väl underbyggd kritik i en vetenskaplig miljö, exempelvis i sammanhang av opponent och respondent j) kunna medverka aktivt i vetenskapliga seminarier k) ha färdigheter och förutsättningar att inleda arbetet med kandidatavhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt: l) värdera och kritiskt granska historisk forskning m) ha grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd n) ha insikter i vetenskapliga processer o) ha grundläggande insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv Allmänfärdigheter: a) förmåga att skriftligt och muntligt presentera kunskap och forskningsresultat b) att kritiskt granska och värdera eget arbete och andras arbete c) samarbetsförmåga d) initiativförmåga e) värdering av kunskap f) slutförande av projekt Arbetsformer: Temaseminariet ordnas i samband med särskilda föreläsningskurser. Läsår ordnas två temaseminariegrupper. Det första temaseminariet ordnas i samband med kursen i globalhistoria (prof. Holger Weiss, period 1-2; tematisk inriktning på urbana rum); det andra temaseminariet ordnas i samband med kursen i vetenskapshistoria (universitetslärare Laura Hollsten, period 3-4). Ämnesstuderande i allmän historia skall gå på någondera av de två seminarierna. Examination: Fackuppsats på 15 sidor över ett med handledaren överenskommet ämne; opponering av en fackuppsats; aktivt deltagande under seminarier. Temaseminarium i Nordens historia Studiepoäng: 4 sp Kurskod: Tid: Perioder 3-4, v. 2-22, on

19 Plats: Radiatorn (E101) Lärare: Nils Erik Villstrand Målsättning, innehåll: Temaseminariet består av seminarieövningar. Deltagarna skriver en fackuppsats kring ett överenskommet ämne och i relation till ett övergripande tema. Uppsatserna ventileras av seminariet och varje deltagare fungerar som opponent vid minst ett tillfälle. Vid de tillfällen då deltagarna inte lägger fram egna texter diskuterar grupper andra texter och gör övningar med anknytning till uppsatsskrivande. Under kursens gång bekantar sig deltagarna med arkivforskning i praktiken. Syftet med seminariearbetet är även att ge kursdeltagarna färdighet att medverka vid presentationer och diskussioner i seminarieform. Under temaseminariet diskuteras seminariearbete och uppsatsskrivande med utgångspunkt i de valda uppsatsämnena. Hur ställer vi relevanta vetenskapliga frågor? Hur planeras ett vetenskapligt arbete? Vilka valsituationer står en uppsatsskribent inför? Vilka regler följer vetenskapligt skrivande? Under seminariet används de grundläggande metodologiska färdigheter som deltagarna har inhämtat under tidigare kurser, främst Metod och teori 1-2. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten a) kunna grunderna i vetenskapligt skrivande b) kunna formulera en forskningsuppgift samt utarbeta en frågeställning i relation till tidigare forskning och teoretiska perspektiv c) kunna avgränsa och fokusera fackuppsatsens innehåll och längd d) kunna skilja mellan hypotes och analys på ett elementärt plan e) använda den särskilda metod som krävs för att behandla den uppställda forskningsuppgiften f) kunna identifiera de centrala valsituationer som en skribent av en vetenskaplig uppsats ställs inför Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas följande allmänfärdigheter a) att arbeta självständigt med ett givet historiskt arkivmaterial b) att kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor för ett bestämt historiskt tema eller problemområde utifrån vetenskaplig litteratur och/eller källstudier c) att kunna presentera saklig och väl underbyggd kritik d) att värdera och kritiskt granska historisk forskning e) att ha grundläggande insikter i vetenskapliga processer f) att självständigt formulera problem och genomföra större projekt inom en given tidsram g) att skriftligt och muntligt presentera kunskap och forskningsresultat Arbetsformer: Seminarier, övningar och handledning. Självständigt arbete. Examination: Fackuppsats på sidor över ett med handledaren överenskommet ämne; opponering av en fackuppsats. Valfri specialkurs i allmän historia: Globalhistoria Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Perioder 1-2, v , må (17-19) Plats: Radiatorn (E101) Lärare: Holger Weiss Målsättning, innehåll: Modulen belyser globala sammanflätningar och sociala förändringar samt deras historiska dimension i tid och rum. Målsättningen är att belysa det globala i det lokala men även det lokala i det globala. Temat på föreläsningen och seminariet ht 2014 är globala platser och rum. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten 19

20 Kunskap och förståelse a) inneha kunskap om grundläggande globalhistoriska sammanhang och dess politiska, sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden och förändringar b) inneha förståelse och insikt i globaliseringens historiska dimensioner i tid och rum c) behärska riktlinjerna i globalhistorisk forskning d) ha fördjupat sig i ett globalhistoriskt specialområde, exempelvis?big history?, världssystemansatsen, växelverkan mellan det globala och det lokala. Förmåga och färdigheter e) kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i global historia utifrån vetenskaplig litteratur f) ha färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt g) kunna värdera och kritiskt granska globalhistorisk forskning h) ha grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd Allmänfärdigheter: a) att självständigt behärska och utvärdera ett större material b) förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten c) förmåga att uttrycka sig i skrift d) analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Arbetsformer: Föreläsningar, övningsuppgifter (skriftliga kommentarer av lästexter, sammanlagt 15 sidor). Kursen består ytterligare av en seminariedel (4 sp temaseminarium eller 5 sp fördjupat seminarium). Examination: Aktivt deltagande i föreläsningarna samt inlämning av kommentarerna till lästexterna. Kurslitteratur: Abu-Lughod, J.L., Before European Hegemony. The World System AD Diamond, D., Guns, Germs and Steel: The Fates of Human Societies Frank, A.G., Re-Orient: Global Economy in the Asian Age Hobson, John. M., The Eastern Origins of Western Civilisation Hopkins, A.G. (ed.), Globalization in World History Hopkins, A.G. (ed.), Global History. Interactions between the Universal and the Local Marjomaa, R. & Nurmiainen J. & Weiss. H., Ilmestyskirjan ratsastajat. Sota, nälkä, taudit ja kuolema historiassa McNeill, J.R., & McNeill, W., The Human Web. A Birds s eye View of World History Müller, Leos & Ryden, Göran & Weiss, Holger (red.), Global historia från periferin. Norden Rublack, Ulinka (ed.), A Concise Companion to History Stuchtey, Benedikt & Fuchs, Eckhart (eds.), Writing World History Woolf, Daniel, A Global History of History Valfri specialkurs i allmän historia: Being Human in Times of Climate Change Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Perioder 1-2, v , fr Plats: Radiatorn (E101) Lärare: Stefan Norrgård Målsättning, innehåll: The course Climate in history will focus on the relation between man and climate i.e. how man have viewed the climate but also how man and climate have 20

21 coexisted. The course has elements from many different sciences, accordingly to the nature of the subject. The understanding of climate and its coexistence with man is achieved through different possibilities of interpretation. Climate change is perhaps viewed as something recent, but in order to understand how man and climate have coexisted, a wider perspective must be taken. The view on nature and climate has always been influenced by relations to religions, economic growth and weather variations. Lärandemål: This course gives a general introduction to the changing climates in history. The preliminary aim of the course is to give the students an understanding of the history of the climates. Its relation and correlation to human history. Thereby presenting the rise and fall of civilizations, but also certain events in history, such as the climatically induced witch hunt (1500s) and trans-atlantic slave trade (1700s). The course aims to give the students a good understanding of the basics in historical climatology and climatic reconstructions based on historical documents. Including an insight of climatic impact in history (direct and indirect impacts), but also the ability to understand how climate is portrayed, discussed and viewed in the media. Allmänfärdigheter: The students will, after the course, have a better comprehension of climate s role in history and the climate change discourse. Arbetsformer: The course consists of thematically constructed lectures and an essay seminar. Examination: Scientific essay and oral presentation. Kurslitteratur: Caviedes, C., El Niño in History. Storming through the ages Lamb, H. H., Climate, History and the Modern World Additional litterature will be presented during the course Övrig information: The course is taught in English. Valfri specialkurs i allmän historia: Vetenskapshistoria Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Perioder 3-4, v. 2-22, on Plats: Radiatorn (E101) Lärare: Laura Hollsten Målsättning, innehåll: Kursen syftar till att ge en grundläggande introduktion till vetenskapshistoria samtidigt som deltagarna har möjlighet att fördjupa sina kunskaper genom mera specifika studier. Kursen behandlar vetenskaplig kunskap som ett socialt och kulturellt fenomen, bl.a. genom att studera universitet som kunskapsmiljöer. Fokus ligger på västerländsk vetenskapshistoria men även vetenskapshistoriens globala betingelser belyses. Deltagarna kommer under kursen att analysera olika kunskapssystem och studera hur vetenskaplig kunskap skapas som en del av samhället. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten a) ha en fördjupad förståelse av vetenskap som samhällelig och kulturell företeelse b) ha bättre insyn i vetenskapens betingelser och roll för samhällsutvecklingen c) kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i vetenskapshistoria utifrån vetenskaplig litteratur d) ta sig an vetenskapshistoriska ämnen sina kandidat- och magisteravhandlingar e) kunna värdera och kritiskt granska vetenskapshistorisk forskning f) ha grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd Allmänfärdigheter: a) att självständigt behärska och utvärdera ett större material b) förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten 21

22 c) förmåga att uttrycka sig i skrift d) analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Arbetsformer: Föreläsningar, övningsuppgifter (skriftliga kommentarer av lästexter, sammanlagt 15 sidor). Kursen består ytterligare av en seminariedel (4 sp temaseminarium eller 5 sp fördjupat seminarium). Examination: Skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med examinator, max. 15 sidor text som vid behov kan fördelas på 1-3 essäer). Kurslitteratur: Bowler, Peter & Morus, Iwan, Making Modern Science Fazlhashemi, Mohammed (red.), Vidgade vyer: globalt perspektiv på idéhistoria Jonsson, Kjell, Harmoni eller konflikt- Förhållandet vetenskap-religion Nordin, Svante, Humaniora i Sverige: framväxt guldålder kris Sörlin, Sverker, Europas Idéhistoria 3: Världens ordning Sörlin, Sverker, Europas Idéhistoria 3: Mörkret i människan Tommila, Päiviö, Suomen tieteen historia Valfri specialkurs i allmän (och nordisk) historia: En droppe i havet. Kurs i miljöhistoria (kursen ordnas tillsammans med Åbo universitet) Studiepoäng: 5 sp Kurskod: (Ahi)/ (Nhi) Tid: Perioder 3-4, v. 2-22, se anslag Plats: se anslag Lärare: Laura Hollsten m.fl. Målsättning, innehåll: Kursen ger en introduktion till olika perspektiv på humanistisk miljöforskning. Fokus är på förhållandet till den maritima miljön i det förflutna, i nutiden och i framtiden med särskilt tyngdpunkt på Östersjön. Temat undersöks utifrån historiens, etnologins, landskapsforskningens och naturvetenskapernas perspektiv. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten Kunskap och förståelse a) inneha kunskap om elementära miljöhistoriska sammanhang, i synnerhet frågan om växelverkan mellan människan och naturen b) inneha grundläggande förståelse och insikt i den globala och den lokala dimensionen av människans inverkan på ekologin och sin omgivning c) kunna formulera kritiska frågor om uppkomsten av dagens västerländska konsumtionssamhälle, men också, ta avstånd från ett ekologisk-deterministiskt perspektiv på människans historia och framtid d) behärska miljöhistoriens frågeställningar och metoder Förmåga och färdigheter e) kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i miljöhistoria utifrån vetenskaplig litteratur f) ha färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt g) kunna värdera och kritiskt granska miljöhistorisk forskning h) ha grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd Allmänfärdigheter: a) att självständigt behärska och utvärdera ett större material b) förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten c) förmåga att uttrycka sig i skrift d) analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information 22