HISTORIA KURSHÄFTE

Transkript

1 HISTORIA KURSHÄFTE Välkommen att studera historia...2 Studiestruktur Kandidatexamen...4 Studiestruktur Magisterexamen...5 Studiestruktur Kandidatexamen (före år 2014)...7 Studiestruktur historia som biämne...8 Magisterlinje för arkivstudier...10 Tentamina...11 Historieämnenas undervisning Grundstudier...13 Ämnesspecifika ämnesstudier...16 Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier...23 Fördjupade studier...27 Läskurser...32 Ämnesstudier...34 Lista över äldre läskurser, ämnesstudier...37 Fördjupade studier

2 VÄLKOMMEN ATT STUDERA HISTORIA Historia kungar, krig och årtal i långa banor? Det tror många, men bilden stämmer inte. Som historiker är vi nyfikna på det förflutna och intresserar oss för allt från Karl den store till torparflickan Malin. Vi gör tidsresor för att ta reda på hur tidigare samhällen såg ut, vad som formade dem, hur det var att leva i dem och vad som finns kvar i vår tid. Historikerna arbetar med tiden och rummet, granskar hur samhällen förändras, samspelet mellan individ och miljö, hur idéer, värderingar och samhällets struktur växlar. I studierna lär man sig hur det går till att skapa tillförlitlig kunskap om det förflutna. Man får själv ta reda på sådant som ingen annan ännu känner till. Historikern behöver kunna läsa olika språk, utöver svenska och engelska också finska och beroende på intresseområdet tyska, ryska, franska eller latin. En god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift är lika oumbärlig för en framgångsrik historiker. Historieämnet, med inriktningarna allmän historia respektive nordisk historia, ingår i utbildningslinjen för kultur, historia och filosofi (Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi; FHPT) vid Åbo Akademi och har hundratalet aktiva studenter på kandidat- och magisternivå. De centrala forskningsfälten vid ämnet är överlappande rum och regioner under den tidigmoderna perioden, politisk kultur i ett långt tidsperspektiv, tidigmodern och modern militärhistoria, radikala transnationella rörelser under 1900-talet, språk och identifikation ur historiskt perspektiv samt genus-, konsumtions- och miljöhistoria. Ämnet har ca 25 aktiva forskarstuderande och i forskningsmiljön ingår flera anknutna projektforskare. Historia som vetenskap vad innebär det? Hur arbetar historiker? Under det första året diskuterar vi frågor av det här slaget. Du läser dessutom kurser som ger dig tematiska fördjupningar i forskning som berör olika tidsperioder. Under det andra studieåret erbjuds förutom tematiska kurser även teoretiska och metodologiska helheter. Då skriver du också ditt första större seminariearbete. Under det tredje året arbetar du på din kandidatavhandling. På magisternivå väljer du mellan att läsa allmän historia och nordisk historia som huvudämne. Medan globalhistoriska perspektiv är viktiga i allmän historia, fäster man i nordisk historia stor vikt vid relationer mellan lokalsamhälle, region och nation. I studierna ingår föreläsningskurser, läskurser och seminarier. Kurserna ges i anknytning till historieämnets forskningstyngdpunkter. Holger Weiss, professor i allmän historia, är ansvarig för hela historieämnet. Nils Erik Villstrand, professor i nordisk historia, är partiellt tjänstledig och under läsåret verkar även en universitetsforskare vid ämnet nordisk historia. Ann-Catrin Östman är akademilektor med inriktning på nordisk historia och Laura Hollsten är universitetslärare i allmän historia. Fredrik Petersson med inriktning på allmän historia är Hollstens vikarie under hösten Totalt arbetar runt 25 personer med forskning, undervisning och administration inom historieämnet. Historikerna finns i flyglarna D och E på första våningen i Arken (Fabriksgatan 2). Byggnaden, uppförd 1914, har ursprungligen hört till en järnindustri från 1800-talet, men inhyser nu historiker, etnologer, religionsvetare, konstvetare, musikvetare och folklorister. Studenterna representeras av ämnesföreningen Kleio. Föreningen består av ett glatt och brokigt gäng historiker och ordnar många evenemang under läsåret. Via föreningens mailinglista får studenterna information om både föreläsningar och fritidsaktiviteter. 2

3 Historieämnets Facebook-sida presenterar aktuell forskning och andra frågor vid lärostolen, se: Historieämnet bedriver även studentutbyte med ett antal universitet i de nordiska länderna och övriga Europa, inom ramen för Nordplus och Erasmus-programmen, samt med Université Laval i Quebec, Kanada. Mera information (bl.a. om personalen, forskning, publikationer) och ämnets blogg finns på våra hemsidor: Mailinglistan historia-studerande fungerar som informationskanal till studenterna. Notera även att historieämnets officiella informationskanal är ämnets anslagstavla som du hittar i gången invid rum D111. Historieämnet sammanträder minst två gånger i läsåret till ämnesrådslag där såväl lärare, forskare som studenter diskuterar gemensamma frågor. Vid ämnets kursplanerings- och evalueringsmöten representeras studenterna av studiekommittén som utses av ämnesföreningen Kleio. 3

4 STUDIESTRUKTUR Studierna består av tre större block: grundstudier (första året), ämnesstudier (2-3 året) och fördjupade studier (4-5 året). Vid sidan om studierna i historia kan du fritt välja biämnen. Historieämnet vid ÅA erbjuder två inriktningar, allmän historia och nordisk historia och du väljer inriktning på magisternivå, inför det fjärde studieåret. Nedan presenteras studiestrukturen, dock gäller presentationen av ämnesstudierna enbart för studerande som har inlett sina studier år 2014 eller senare. På sidan 7 presenteras uppläggningen av kandidatexamen för studenter som inlett studierna före år Kursstrukturen har förnyats som en del av samordningen av undervisningen vid utbildningslinjen för Kultur, historia och filosofi. I ämnesstudierna är alla kurser nu till omfattningen 5 studiepoäng. I ämnesstudierna har införts en helhet med utbildningslinjens gemensamma kurser. Totalt består dessa utbildningsgemensamma studier av 30 sp fördelade på 15 sp obligatoriska kurser och 15 sp valbara kurser. Kursreformen har inte påverkat fördjupade studier. I praktiken betyder förnyelsen att studenter som inlett studierna före hösten 2015 och inte avlagt kandidatexamen har rätt att slutföra sina kandidatstudier enligt det gamla systemet. All utbildning vid utbildningslinjen för Kultur, historia och filosofi arrangeras dock enligt det nya systemet från och med hösten Studerande som avlagt grundstudierna fortsätter med ämnesstudier enligt det nya systemet. Har man inte avlagt alla kurser i ämnesstudier bör man gå resten av kurserna enligt det nya kursprogrammet. I samband med kursinformationen nedan ingår uppgifter om vilken kurs i ämnets tidigare kursstrukturer ifrågavarande kurs motsvarar. Kandidatexamen Grundstudier i historia 25 sp Grundkurs i historia I ( ) 10 sp Grundkurs i historia II (1800-) 10 sp Grunderna i historisk metod 5 sp Ämnesstudier i historia/allmänna linjen 25 sp + 10 sp Ämnesspecifika ämnesstudier 25 sp Temaseminarium i historia 5 sp Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar 5 sp Tematisk kurs: Globalhistoria 5 sp Tematisk kurs: Nordens samhällshistoria 5sp I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp (Kan väljas som en av följande kurser: Politisk historia, Socialhistoria, Ekonomisk historia, Genushistoria, Idéhistoria, Kulturhistoria, Miljöhistoria, Antikens och medeltidens historia) Kandidavhandling 10 sp Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp 4

5 Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier 30 sp Obligatoriska kurser 15 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: Historia 5 sp Vetenskapsfilosofi 5 sp Valbara poolkurser 15 sp Ämnesstudier i historia/lärarlinjen 25 sp + 10 sp Ämnesspecifika ämnesstudier 25 sp Temaseminarium i historia 5 sp Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar 5 sp Tematisk kurs: Globalhistoria 5 sp Tematisk kurs: Nordens samhällshistoria 5sp Antikens och medeltidens historia 5sp Kandidatavhandling 10 sp Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier 30 sp Obligatoriska kurser 15 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: Historia 5 sp Vetenskapsfilosofi 5 sp Valbara poolkurser 15 sp Magisterexamen Fördjupade studier i allmän historia/allmänna linjen 80 sp Obligatoriska (50 sp) Historiografi 5 sp Historiefilosofi och historieteori 5 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Ahi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare tre till sex valfria specialkurser: sammanlagt 30 sp. Fördjupade studier i nordisk historia/allmänna linjen 80 sp Obligatoriska (50 sp) Historiografi 5 sp Historiefilosofi och historieteori 5 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Nhi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare tre till sex valfria specialkurser: sammanlagt 30 sp. 5

6 Fördjupade studier i allmän historia/lärarlinjen 80 sp Obligatoriska (60 sp) Historiografi 5 sp Historiefilosofi och historieteori 5 sp Specialkurs (Ahi F): Utomeuropeisk världsdel (lästentamen) 10 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Ahi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare två valfria specialkurser à 10 sp (1 Ahi + 1 Nhi) eller en valfri specialkurs à 10 sp (Nhi) + en valfri specialkurs à 5sp (Ahi) + Visuell analys 5 sp. Fördjupade studier i nordisk historia/lärarlinjen 80 sp Obligatoriska (50 sp) Historiografi 5 sp Historiefilosofi och historieteori 5 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Nhi) 40 sp I de fördjupade studierna ingår ytterligare tre valfria specialkurser à 10 sp (2 st Nhi+ 1 st Ahi) eller två valfria specialkurser (Nhi) à 10 sp + två valfria kurser (Ahi) à 5 sp Magisterlinje för arkivstudier 120 sp Obligatoriska (120 sp) Arbetspraktik vid arkiv 5 sp Historiografi 5 sp Grunderna i arkivhantering och dokumentförvaltning 3 sp Arbetspraktik vid arkiv II 5 sp Nordisk förvaltningshistoria 10 sp FM-seminarium och avhandling pro gradu (Nhi) 40 sp Arkivstudiernas magisterseminarium 10 sp Databaser 5 sp Introduktion till kulturledning-kultur, arbetsliv och projekt 5 sp Introduktion till arkivstudier 5 sp Arkiv, informationsteknologi och lagen 5 sp Arkivteori 5 sp Traditionsarkiv 5 sp Informationsteknik för arbetslivet 3 sp Utveckling och implementering av datasystem 4 sp Digital dokumentförvaltning och förvaring 5 sp Arkivlinjens studier består av arkivstudier 78 sp, arkivinriktade arbetslivsfärdigheter 27 sp och 15 sp studier i huvudämnet, sammanlagt 120 sp. Information om linjen finns på: 6

7 Examensstruktur för kandidat- och magisterexamen Se Studier under första året Se Kandidatexamen (för studenter som påbörjat sina studier före år 2014) Ämnesstudier i allmän historia/allmänna linjen 45 sp Obligatoriska (30 sp) Temaseminarium i allmän historia 4 sp (= nu Temaseminarium i historia 5 sp) Yrkesvägledning (Ahi) 1 sp Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar 3 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= nu Metod och teori, del 2: Historia 5 sp) Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare tre valfria specialkurser à 5 sp. Ämnesstudier i allmän historia/lärarlinjen 45 sp Obligatoriska (30 sp) Temaseminarium i allmän historia 4 sp ((= nu Temaseminarium i historia 5 sp) Yrkesvägledning (Ahi) 1 sp Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar 3 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= nu Metod och teori, del 2: Historia 5 sp) Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp Socialhistoria 5 sp (= nu Socialhistoria 5 sp) I ämnesstudierna ingår ytterligare två valfria specialkurser à 5 sp. Ämnesstudier i nordisk historia/allmänna linjen 45 sp Obligatoriska (40 sp) Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar 3 sp Socialhistoria 5 sp (= nu Socialhistoria 5 sp) Temaseminarium i Nordens historia 4 sp (= nu Temaseminarium i historia 5 sp) Yrkesvägledning (Nhi) 1 sp Metod och teori, del 1 5 sp 7

8 Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= Metod och teori, del 2: Historia) Konstvetenskapens metoder (= nu Metod och teori, del 2: Konstvetenskap 5 sp) Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp. Ämnesstudier i nordisk historia/lärarlinjen 45 sp Obligatoriska (40 sp) Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar 3 sp Socialhistoria 5 sp (= nu Socialhistoria 5 sp) Temaseminarium i Nordens historia 4 sp (= nu Temaseminarium i historia 5 sp) Yrkesvägledning (Nhi) 1 sp Metod och teori, del 1 5 sp Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= nu Metod och teori, del 2: Historia 5 sp) Konstvetenskapens metoder (= nu Metod och teori, del 2: Konstvetenskap 5 sp) Proseminarium 5 sp Kandidatavhandling 5 sp I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp. Historia som biämne Kort biämne 25 sp Grundstudier i historia 25 sp Grundkurs i historia I ( ) 10 sp Grundkurs i historia II (1800-) 10 sp Grunderna i historisk metod 5 sp Långt biämne 25 sp + 35 sp Grundstudier i historia 25 sp Grundkurs i historia I ( ) 10 sp Grundkurs i historia II (1800-) 10 sp Grunderna i historisk metod 5 sp Ämnesstudier 35 sp Temaseminarium i historia 5 sp Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar 5 sp Tematisk kurs: Globalhistoria 5 sp 8

9 Tematisk kurs: Nordens samhällshistoria 5 sp a) I ämnesstudierna ingår ytterligare tre valfria specialkurser à 5 sp. b) Metod och teori 1 (5 sp) och Metod (5 sp) obligatoriska om den studerandes huvudämne inte är inom utbildningslinjen. Därtill en valbar specialkurs à 5 sp. (Specialkurser kan väljas som en av följande kurser: Politisk historia, Socialhistoria, Ekonomisk historia, Genushistoria, Idéhistoria, Kulturhistoria, Miljöhistoria, Antikens och medeltidens historia) Biämnesstudier i historia påbörjade före år 2014 Ämnesstudier i allmän historia/biämne 35 sp Obligatoriska (20 sp) Temaseminarium i allmän historia 4 sp Yrkesvägledning (Ahi) 1 sp Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar 3 sp Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Metod och teori, del 1 5 sp/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori 1 avklarats inom huvudämnet) Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= nu Metod och teori, del 2: Historia 5 sp)/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori 2 avklarats inom huvudämnet) I ämnesstudierna ingår ytterligare tre valfria specialkurser à 5 sp. Ämnesstudier i nordisk historia/biämne 35 sp Obligatoriska (30 sp) Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap 2 sp Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar 3 sp Socialhistoria 5 sp (= nu Socialhistoria 5 sp) Temaseminarium i Nordens historia 4 sp Yrkesvägledning (Nhi) 1 sp Metod och teori, del 1 5 sp/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori I avklarats inom huvudämnet) Metod och teori, del 2: övningar 5 sp (= nu Metod och teori, del 2: Historia 5 sp)/ specialkurs 5 sp (om Metod och teori 2 avklarats inom huvudämnet) Konstvetenskapens metoder (= nu Metod och teori, del 2: Konstvetenskap 5 sp) I ämnesstudierna ingår ytterligare en valfri specialkurs à 5 sp. 9

10 MAGISTERLINJE FÖR ARKIVSTUDIER Arkivinriktade magisterstudier erbjuds i ett samarbete mellan Åbo Akademi och Åbo universitet. Den första gruppen inleder sina studier hösten Magisterlinjen för arkivstudier ger färdigheter för arbete i minnesorganisationer, på statliga och kommunala arkiv samt inom den privata sektorn. Arkivstudierna leder till filosofie magisterexamen (120 sp) och kan avläggas inom sex huvudämnen: folkloristik, etnologi och Finlands historia vid Åbo universitet samt nordisk etnologi, nordisk folkloristik och nordisk historia vid Åbo Akademi. Även studenter från andra huvudämnen vid FHPT/Utbildningslinjen för kultur, historia och filosofi kan söka till magisterlinjen, men eventuell antagning medför byte av huvudämne samt möjligen även bryggstudier. Den starka humanistiska profileringen och fokusering på historie- och kulturämnen möjliggör arbete både på historiska arkiv, traditionsarkiv och inom dokumentförvaltning. Kombinationen av arkivstudier, arkivinriktade arbetslivsfärdigheter och huvudämnesstudier ger mångsidiga färdigheter för arbetsuppgifter som förutsätter kännedom om det finländska samhället och dess historiska och kulturella kontexter. Åbo Akademi och Åbo universitet har sedan år 2006 erbjudit arkivstudier och de utexaminerade från arkivlinjen har haft mycket sysselsättningsmöjligheter. Den tidigare arkivlinjen förändras nu till tvååriga magisterstudier (120 sp). Nästa antagning äger rum år I magisterstudierna ingår arkivstudier (88 sp), arkivinriktade arbetslivsfärdigheter (27 sp) och studier i huvudämnet. Studierna är tvåspråkiga och de studerande kan använda sitt eget modersmål. Information om linjen finns på följande sidor: Mera information ges av: Ann-Catrin Östman, nordisk historia, aostman@abo.fi 10

11 TENTAMINA TENTAMENSDAGAR FÖR GRUNDKURSER I HISTORIA Grundkurs I i historia (110005), tentator Fredrik Petersson och Ann-Catrin Östman 1. Kurstentamen fr kl 9 12 Radiatorn (E101, ingen förhandsanmälning) 2. Allmän tentamen fr kl Armfelt (A102, anmälning i MinPlan) 3. Allmän tentamen fr kl Armfelt (anmälning i MinPlan) Grundkurs II i historia (110006), tentator Laura Hollsten och Ann-Catrin Östman 1. Kurstentamen fr kl 9 12 Radiatorn (ingen förhandsanmälning) 2. Allmän tentamen fr kl Armfelt (anmälning i MinPlan) 3. Allmän tentamen fr kl Armfelt (anmälning i MinPlan) ALLMÄNNA TENTAMENSDAGAR UNDER LÄSÅRET Allmänna tentamenstillfällen för alla ämnen i humaniora arrangeras fredagar kl , i Auditorium Armfelt (A102). Period Period Period Period Sommartentamen:

12 HISTORIEÄMNENAS UNDERVISNING Kurslista GRUNDSTUDIER Grundkurs i historia I ( ) 13 Grunderna i historisk metod 14 Grundkurs i historia II (1800-) 15 ÄMNESSTUDIER Ämnesspecifika ämnesstudier Temaseminarium i historia 16 Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar 17 Specialkurs: Finland i jämförelse: komparativa perspektiv på Finlands historia 18 Specialkurs:Contextualizing multilingualism in the Nordic countries 19 Specialkurs: Globala perspektiv på Afrikas historia 20 Specialkurs i nordisk historia 21 Proseminarium i historia 21 Kandidatavhandling i historia 21 Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier Metod och teori, del 1 23 Metod och teori, del 2: historia 24 Vetenskapsfilosofi 25 Valbara poolkurser 26 FÖRDJUPADE STUDIER Historiografi 27 Historiefilosofi och historieteori 27 Specialkurs: Finland i jämförelse: komparativa perspektiv på Finlands historia 29 Specialkurs: Contextualizing multilingualism in the Nordic countries 29 Specialkurs: Globala perspektiv på Afrikas historia 29 Specialkurs i nordisk historia 29 Visuell analys 29 FM-seminarium och avhandling pro gradu i historia (Ahi) 29 Seminarium och biämnesavhandling (Ahi) 31 FM-seminarium och avhandling pro gradu i historia (Nhi) 31 Seminarium och biämnesavhandling (Nhi) 31 12

13 OBS! Infotillfälle för nya studerande måndagen 31 augusti kl 9-10, aud. Radiatorn Infotillfälle för övriga på kandidatnivå (dvs. studenter på ämnesnivå) onsdagen den 2 september kl i Radiatorn Infotillfälle på magisternivå (dvs. studenter på fördjupad nivå) onsdagen den 9 september kl i Radiatorn. Om annat inte anges börjar föreläsningarna en kvart över och slutar en kvart före. GRUNDSTUDIER I HISTORIA Grundkurs i historia I ( ) Studiepoäng: 10 sp Kurskod: Tid och plats: Period 1, v Föreläsningar må, ti 10 12, Radiatorn (E101) Textseminarium och övning Grupp 1 to, fr 9 12, Radiatorn Grupp 2 to 9 12, Arken, Tolstoj (M120), fr 9 12 Arken Nikander (D110) Lärare: Fredrik Petersson m.fl. Målsättning, innehåll: Grundkursen från den senmedeltida agrarkrisen till Napoleontiden riktar sig till första årets studerande samt studerande med historia som biämne. Målet är att de studerande skall få en bred orientering i periodens historia och en kunskapsmässig grund att bygga vidare på i sina ämnes- respektive fördjupade studier. Under kursens gång behandlas ett antal övergripande teman i Nordens, Europas och de övriga världsdelarnas historia med uppmärksamheten fäst vid hur historieforskningen hanterat utmaningen och bedömer möjligheterna att skapa relevant kunskap inom området. Kursen ger en inblick i historikers metodologiska angreppssätt, bland dem källkritiken, och värdet av att granska det förflutna ur olika perspektiv. Undervisningen tar varje arbetsvecka upp ett övergripande tema och består av en orienterande föreläsning, en fördjupande specialföreläsning och övningar som deltagarna förbereder sig för på egen hand. Bedömningen sker på basis av aktivt deltagande, föreläsningsdagböcker, övningsuppgifter samt tentamen. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) diskutera människans frågvishet gentemot det förflutna och det personliga intresset för historia b) visa förmåga att ställa nya frågor till kurslitteraturen c) igenkänna strukturer, processer och vändpunkter som kännetecknar förmoderna samhällen d) identifiera centrala teman och delområden som varit, är eller kan bli centrala inom historievetenskapen e) beskriva olika former av växelverkan mellan fenomen i nordisk, europeisk och global historia f) redogöra för värdet av att betrakta historien ur olika perspektiv g) varsebli samspelet mellan individ och struktur och särskilt villkoren för aktörskap h) grundlägga en vetenskapligt-kritisk attityd och få en första inblick i historievetenskapens kunskapsmässiga premisser Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 13

14 a) gestalta omfattande kunskapsmängd b) uttrycka sig muntligt c) arbeta i grupp Arbetsformer: Föreläsningar, litteraturläsning, övningar och gruppdiskussion. Examination: Aktivt deltagande, inlärningsdagbok, övningar och skriftlig tentamen. Utvärdering: Grundkurs i historia I hör till de kurser som historieämnet kommer att utvärdera under läsåret Kurslitteratur: Fagerlund, R., Jern, K., Villstrand, N., Finlands historia II Gustafsson, H., Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. 2/2007. s Lindqvist, Thomas & Sjöberg, Maria, Det svenska samhället Klerkernas och adelns tid, 2/2006. s McKay, Hill, Buckler, Ebrey, Beck, Crownston, Wiesner-Hanks (eds.), A History of World Societies. 8/2009. s Relevanta delar av antingen Danielsen, R., Dyrvik, R., Grönlie, T., Helle, K. & Hovland, E., Grunntrek i norsk historie. Fra vikingtid til våre dager s Busck, S. & Poulsen, H. (red.), Danmarks historie - i grundtraek eller Feldbaek, Ole, Gyldendals bog om Danmarks historie Annat kursmaterial: Kursmaterial och övningar, enligt anvisning samt på Moodle-plattform. Grunderna i historisk metod Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid och plats: Period 2, v Föreläsningar må 10 12, Radiatorn (E101) Övningar Grupp 1 to 9 12 Radiatorn Grupp 2 to 9 12 Tolstoj (M120) Lärare: Fredrik Petersson, Ann-Catrin Östman Målsättning, innehåll: Utgående från frågan "vad gör historiker?" visar kursen hur historikern i praktiken går tillväga när hon forskar. Kursens målsättning är att ge deltagarna en sammanfattande bild av historisk forskning och de avväganden som historikern ställs inför. Vilka element ingår i en forskningsprocess? Hur skapas, formuleras och besvaras historiska frågor? Kursen diskuterar källkritiska angreppssätt och tillämpning av historiska metoder. Vi frågar oss bland annat hur historikern hittar, använder och analyserar källor. Dessutom diskuteras varierande historiesyner och olika sätt att förklara historiska sammanhang. Praktiska övningar där deltagarna övar sig på att arbeta som historiker utgör en viktig del av kursen. Deltagarna bekantar sig med olika slag av källor, även digitala, och kursen ger också övning i informationssökning och arkivarbete. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) identifiera de olika beståndsdelar som ingår i en historievetenskaplig undersökning b) kunna analysera olika typer av källor som används i historisk forskning c) känna till hur arkiv, även digitala, och elektroniska databaser fungerar d) söka referens- och forskningslitteratur e) diskutera skapandet av ett forskningsläge f) identifiera hermeneutiska, positivistiska och dekonstruerande angreppssätt g) identifiera olika slag av förklaringar och metodologiska tillvägagångssätt Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 14

15 a) arbeta i grupp b) självständigt leta fram information i referensbibliotek samt i digitala och fysiska arkiv c) självständigt välja mellan olika metodologiska ingångar d) kunna urskilja och värdera metodologiska val i historisk forskning e) kunna diskutera konsekvenserna av olika historiesyner Arbetsformer: Föreläsningar, arkivbesök, grupparbeten, självständiga övningar. Examination: Självständiga övningar, grupparbeten, kursdagbok samt portfolio. Utvärdering:Grunderna i historisk metod hör till de kurser som historieämnet kommer att utvärdera under läsåret Kurslitteratur: Berglund, Louise & Ney, Agneta, Historikerns hantverk Larsson, Gabriela Bjarne (red.), Forma historia. Metodövningar Nyström, Hans, Lars och Örjan, Perspektiv på historien Annat kursmaterial: Kursmaterial och övningar, enligt anvisning samt på Moodle-plattform. Grundkurs i historia II (1800-) Studiepoäng: 10 sp Kurskod: Tid och plats: Period 3, v Föreläsningar må, ti 10 12, Radiatorn (E101) Textseminarium och övning Grupp 1 to, fr 9 12, Radiatorn Grupp 2 to 9 12, Bifrost (D207C), fr 9 12 Nikander (D110) Lärare: Laura Hollsten, Ann-Catrin Östman/N.N. Målsättning, innehåll: Grundkursen från Napoleontiden till nutid riktar sig till första årets studerande samt studerande med historia som biämne. Målet är att de studerande skall få en bred orientering i periodens historia och en kunskapsmässig grund att bygga vidare på i sina ämnes- respektive fördjupade studier. Under kursens gång behandlas ett antal övergripande teman i Nordens, Europas och de övriga världsdelarnas historia med uppmärksamheten fäst vid hur historieforskningen hanterat utmaningen och bedömer möjligheterna att skapa relevant kunskap inom området. Kursen ger en inblick i historikers metodologiska angreppssätt och i historievetenskapens olika inriktningar. Undervisningen tar varje arbetsvecka upp ett övergripande tema och består av en orienterande föreläsning, en fördjupande specialföreläsning och övningar som deltagarna förbereder sig för på egen hand. Bedömningen sker på basis av aktivt deltagande, föreläsningsdagböcker, övningsuppgifter samt tentamen. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna a) beskriva historievetenskapens historia och dess särart i förhållande till andra vetenskapliga discipliner b) visa förmåga att ställa nya frågor till kurslitteraturen c) igenkänna strukturer, processer och vändpunkter som kännetecknar moderna samhällen d) beskriva olika former av växelverkan mellan fenomen i nordisk, europeisk och global historia g) varsebli samspelet mellan individ och struktur och särskilt villkoren för aktörskap f) identifiera centrala inriktningar och delområden inom historievetenskapen g) förklara hur historievetenskapen förhåller sig till de stora berättelserna som historiska narrativ Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 15

16 a) gestalta omfattande kunskapsmängd b) uttrycka sig muntligt c) arbeta i grupp Arbetsformer: Föreläsningar, litteraturläsning, övningar och gruppdiskussion. Examination: Aktivt deltagande, inlärningsdagbok, övningar och skriftlig tentamen. Kurslitteratur: Gustafsson, H., Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. 2/2007. s Kvarnström, Lars & Hedenborg, Susanna, Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid. 3/2009. McKay, Hill, Buckler, Ebrey, Beck, Crownston, Wiesner-Hanks (eds.), A History of World Societies. 8/2009. s Meinander, Henrik, Finlands historia linjer, strukturer, vändpunkter, s Annat kursmaterial: Kursmaterial och övningar, enligt anvisning samt på Moodle-plattform. ÄMNESSPECIFIKA ÄMNESSTUDIER Temaseminarium i historia Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid och plats: Perioder 3 4, v. 2 20, on Lärare: Laura Hollsten Målsättning, innehåll: Temaseminariet består av seminarieövningar. Deltagarna skriver en fackuppsats kring ett överenskommet ämne och i relation till ett övergripande tema. Uppsatserna ventileras av seminariet och varje deltagare fungerar som opponent vid minst ett tillfälle. Vid de tillfällen då deltagarna inte lägger fram egna texter diskuterar grupper andra texter och gör övningar med anknytning till uppsatsskrivande. Under kursens gång bekantar sig deltagarna med arkivforskning i praktiken. Syftet med seminariearbetet är även att ge kursdeltagarna färdighet att medverka vid presentationer och diskussioner i seminarieform. Under temaseminariet diskuteras seminariearbete och uppsatsskrivande med utgångspunkt i de valda uppsatsämnena. Hur ställer vi relevanta vetenskapliga frågor? Hur planeras ett vetenskapligt arbete? Vilka valsituationer står en uppsatsskribent inför? Vilka regler följer vetenskapligt skrivande? Under seminariet används de grundläggande metodologiska färdigheter som deltagarna har inhämtat under tidigare kurser, främst "Metod och teori". Lärandemål: Efter genomförd kurs förväntas den studerande: a) kunna grunderna i vetenskapligt skrivande b) kunna formulera en forskningsuppgift samt utarbeta en frågeställning i relation till tidigare forskning och teoretiska perspektiv c) kunna avgränsa och fokusera fackuppsatsens innehåll och längd d) kunna skilja mellan hypotes och analys på ett elementärt plan e) använda den särskilda metod som krävs för att behandla den uppställda forskningsuppgiften f) kunna identifiera de centrala valsituationer som en skribent av en vetenskaplig uppsats ställs inför Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas följande allmänfärdigheter: a) att arbeta självständigt med ett givet historiskt arkivmaterial b) att kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor för 16

17 ett bestämt historiskt tema eller problemområde utifrån vetenskaplig litteratur och/eller källstudier c) att kunna presentera saklig och väl underbyggd kritik d) att värdera och kritiskt granska historisk forskning e) att ha grundläggande insikter i vetenskapliga processer f) att självständigt formulera problem och genomföra större projekt inom en given tidsram g) att skriftligt och muntligt presentera kunskap och forskningsresultat Arbetsformer: Seminarier, övningar och handledning. Självständigt arbete. Examination: Fackuppsats på sidor över ett med handledaren överenskommet ämne; opponering av en fackuppsats. Utvärdering: Temaseminarium hör till de kurser som historieämnet kommer att utvärdera under läsåret Övrig information: Arbetet kommer att genomgå plagiatgranskning. Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Läsning av gamla handstilar: perioder 3 4, v. 5-16, to 15 17/ Arkivkunskap: period 4, v , to Plats: Läsning av gamla handstilar: Arken, Westermarck (C101)/ arkivkunskap: Arken, Radiatorn (E101) och Landsarkivet Lärare: Läsning av gamla handstilar: Rolf Enander/ Arkivkunskap: Laura Hollsten, Veli- Matti Pussinen m.fl. Målsättning, innehåll: Kursen består av två delmoment Arkivkunskap och Läsning av gamla handstilar. Arkivkunskapens målsättning är att ge kännedom om arkivväsendets uppkomst i Finland och Sverige. Den ger också en inblick i olika arkivfunktioners historia och kunskap om hur arkivmaterial kan utnyttjas i forskning. Kursen omfattar förutom föreläsningar 1-2 studiebesök på arkiv i Åbo. Det andra delmomentet i kursern som berör läsning av gamla handstilar, är att ge de studerande grundfärdigheter för att kunna tyda handskrivna dokument från talen. Under kursen gör deltagarna ett antal övningsuppgifter, i vilka målsättningen är att tyda skriften i olika typer av historiska dokument. Under närstudietillfällena lär sig de studerande att placera in olika typer av handskrivna dokument i sin rätta historiska kontext. De bekantar sig också med den tidigmoderna epokens kommunikation och det formaliserade språkbruk som används i de olika dokumenten (t. ex. domstolsutslag, brev riktade till kungen och i all hast nedtecknade personliga brev). Genom initiala övningar i att forma bokstäver enligt den gotiska skrivstilen fördjupar sig deltagarna i den rika variation som stilen utvecklade från 1500-talet till 1800-talets mitt. Kursen medvetandegör vårt språks förändringar och ger deltagarna inblickar i tidigare epokers rättsuppfattningar, administrativa rutiner och folkliga föreställningsvärldar. Kursen är ett färdighetsämne, vilket innebär att övning ger färdighet. Den kräver tid, noggrannhet och tålamod. Den bygger på samarbete kursdeltagarna emellan. För att spara tid och utveckla din förmåga förutsätts det att du regelbundet arbetar i grupp. Kursen bygger på aktivt och kontinuerligt deltagande med löpande examination. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten a) känna huvuddragen i arkivväsendets uppkomst b) kunna beskriva arkivsväsendets struktur c) kunna utnyttja olika arkiv för egen forskning d) Läsa och tyda gamla handstilar från talen. 17

18 Allmänfärdigheter: a) Förmåga att överblicka och sammanfatta specifika kunskapsområden. b) Kunskap i informationssökning. c) Förmåga att självständigt bedöma tillgång till källor. Arbetsformer: Föreläsningar, uppsatsskrivande, övningsuppgifter och arkivbesök. Examination: Arkivkunskap: Hemuppgifter och essä. Läsning av gamla handstilar: Övningsarbete samt prov. Kurslitteratur: Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth, Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil Karonen, P. et al., Vanhojen käsialojen lukukirja Övningsmaterial: Orrman, Eljas & Pispala, Elisa (red.), Suomen historian asiakirjalähteet Övrig information: Delmomenten kan läsåret ännu tas även som två separata kurser (Historiens hjälpmedel I. Arkivkunskap 2 sp Ahi/ Nhi, 2 sp och Historiens hjälpmedel I: Läsning av gamla handstilar ( Ahi/ Nhi, 3 sp), men bara av de studenter som inlett sina ämnesstudier före hösten 2015 och har redan presterat endera kursen. De andra väljer i stället kursen Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar (5 sp). Specialkurs: Finland i jämförelse: komparativa perspektiv på Finlands historia Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Perioder 1 2, v , ti Plats: Radiatorn (E101) Lärare: Ann-Catrin Östman, Nils Erik Villstrand m.fl. Målsättning, innehåll: Under kursen diskuteras centrala skeenden i Finlands historia ur komparativa perspektiv. Den historiska utvecklingen i Finland placeras in i såväl regionala och nordiska som europeiska och globala sammanhang. Kursen utgår från spetsforskningsenhet "History of Society". Den uppmärksammar förutom strukturella och institutionella förändringar även hur det finländska samhället formats av idémässiga konstruktioner och kulturella förståelser. Kursen introducerar diskussioner om komparativa metoder. Med utgångspunkt i diskussion om metodologisk nationalism visas hur det perifera Finland samspelade med och formades i ett samspel med skeenden i Norden och i omvärlden. Den ger därmed förståelse för det instabila i nationella och geografiska kategorier, samtidigt lyfter fram olika regionala perspektivs betydelse Lärandemål: a) kunna redogöra för och analysera särdrag i finländsk samhällsutveckling ur socialt, ekonomiskt och politiskt perspektiv b) tolka och analysera det finländska samhället i ett komparativt perspektiv c) relatera den finländska samhällsutvecklingen till samtidiga skeenden i Norden och internationellt d) tolka och analysera föreställningar om Finland ur ett historiskt perspektiv Allmänfärdigheter: a) förhålla sig till diskussioner om metodologiskt nationalism b) grundlägga en vetenskaplig och kritisk attityd c) kunna värdera och granska historisk forskning med komparativa ansatser d) kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i 18

19 finländsk historia utifrån vetenskaplig litteratur e) ha färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Arbetsformer: Föreläsningar och seminarier. Examination: Tentamen, essäer och/eller portfolio. Litteratur: Anges under kursen. Övrig information: Momentet Tematisk kurs: Nordens samhällshistoria (5 sp) kan avläggas genom denna kurs. Specialkurs: Contextualizing multilingualism in the Nordic countries Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Period 3, v. 2 10, ti, to Plats: Radiatorn (E101) Lärare: Johanna Wassholm m.fl. Målsättning, innehåll: The aim of the course is to give participants an in-depth understanding of multilingualism in Nordic contexts from the 18th to the 20th century. The course problematizes ideas about language, language practices in asymmetrical contexts and the politization of language in Nordic regions and nations, as well as in a Nordic colonial and transnational contexts. The lectures and exercises focus on ideas, theories and concepts which are relevant for understanding the role of language in society, such as language as communication vs. language as identity, multilingualism, minority languages, language politics, language conflicts, ethnicity and language, the interaction between science and politics and hybrid identities in colonial contexts. The case-studies give an insight into how multilingualism has been dealt with in specific Nordic regions, states and contexts. The examples span from the 18th century, when language was primarily viewed as a means of communication to the romantic notion of language as defining the nation in 19th century nation-building, to examples of language conflict and debates of official recognition of minority languages in the 20th century (including language legislation and language in school curricula). Lärandemål/Expected learning outcomes: a) students will be able to identify and discuss multilingualism in Nordic contexts from a historical perspective b) students will be able to study and recognize the similarities as well as differences when it comes to multilingualism in asymmetrical and transnational contexts c) students will be able to discuss changing societal understandings of language from a historical perspectives and historicise ideas about language Allmänfärdigheter: a) students will be able to discuss changing societal understandings of language from a historical perspectives and historicise ideas about language Arbetsformer: a) active participation in lectures and exercises b) seminars Examination: Portfolio, essay and seminar Litteratur: Halonen, Mia, Ihalainen, Pasi & Saarinen, Taina, Language Policies in Finland and Sweden: Interdisciplinary and Multi-sited Comparisons Texter enligt anvisning, bl.a.: Judt, Tony & Lacorne, Denis, Language, Nation, and State: Identity Politics in a 19

20 Multilingual Age McRae, Kenneth D., Conflict and Compromise in Multilingual Societies: Finland Övrig information: Entry requirements: basic studies in humanities and/or social sciences. Specialkurs: Globala perspektiv på Afrikas historia Studiepoäng:10 sp (föreläsning, lässeminarium och essä)/5 sp (föreläsning och essä) Kurskod: (10 sp) Tid: Perioder 3 4 Föreläsningar v. 2 12, må Textseminarium v. 2 12, må Essäseminarium v , må Plats: Radiatorn (E101) Lärare: Holger Weiss Målsättning, innehåll: Kursen ger en helhetsbild av Afrikas historia ur ett globalhistoriskt perspektiv. Lärandemål: Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse a) inneha allmän och bred kunskap om Afrikas historia, dess förhållanden och förändringar ur ett politiskt, kulturellt, ekonomiskt, socialt och ideologiskt perspektiv b) ha fördjupat sig i ett specialområde inom Afrikas historia Förmåga och färdigheter a) kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i Afrikas utifrån vetenskaplig litteratur b) ha färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt a) kunna värdera och kritiskt granska forskning rörande Afrikas historia b) ha grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd Arbetsformer: Kursen består av en föreläsningsdel, en textseminariedel och en essäseminariedel enligt följande program: Föreläsningar: vecka 2-vecka 12, må Grunddragen i Afrikas historia; källor och historiografi 2. Den arkeologiska tiden 3. Östra Afrika och den Indiska oceanens värld, Västra Afrika och den islamiska världen, Västra Afrika i den atlantiska världen, Afrika och den förmoderna globaliseringen, 1700-talet 7. Afrika och den moderna globaliseringen I, 1800-talet 8. Afrika och den moderna globaliseringen II, Afrika och den senmoderna globaliseringen I 10. Afrika och den senmoderna globaliseringen II Textseminarium: vecka 2-vecka 12, må Lästexter ur: 1. Paul Tiyambe Zeleza, Rethinking Africa s Globalization. Vol. I: The Intellectual Challenges (2003) 2. Emmanuel Akyeampong, Robert H. Bates, Nathan Nunn, James Robinson (eds.), Africa s Development in Historical Perspective (Cambridge University Press, 2014) 3. Emmanuel K. Akyeampong (ed.), Themes in West Africa s History (Ohio University Press and James Currey, 2006) 4. Patrick Manning, The African Diaspora: A History Through Culture (Columbia University 20

21 Press, 2013) 5. Frederick Cooper, Africa in the World. Capitalism, Empire, Nation-State (2014) 6. Övriga lästexter Essäseminarium: vecka 14-vecka 20, må Essätema: Globala och afrikanska rum o Paul Gilroy, The Black Atlantic: Modernity and Double Consciousness (1993) o Sarah Nuttall and Achille Mbembe (eds.), Johannesburg. The Elusive Metropolis (2008) o Ato Quayson, Oxford Street, Accra. City Life and the Itineraries of Transnationalism (2013) o Holger Weiss, Framing a Radical African Atlantic (2014) Examination: Skriftliga sammandrag av lästexter (1-2 sidor/text) och aktivt deltagande i textseminariet där de enskilda lästexterna diskuteras och analyseras utifrån deltagarnas skriftliga sammandrag samt en längre essä (enligt överenskommelse med examinator, max. 20 sidor text). Litteratur: Cooper, Frederick, Africa since 1940, The past of the present Ehret, Christopher, Civilizations of Africa. A history to Iliffe, John, The African Poor: A history Lovejoy, Paul E., Transformations in slavery. A History of slavery in Africa McCann, James C., Green land, brown land, black land. An environmental history of Africa, , Segal, Ronald, Islam's Black Slaves. A History of Africa's other Black Diaspora Utförliga litteraturlistor för text- och seminariedelen delas ut i början av kursen. Specialkurs i nordisk historia Universitetsforskaren i nordisk historia kommer antagligen att erbjuda en specialkurs under våren Mera information ges senare. Proseminarium i historia Kandidatavhandling i historia Studiepoäng: 5 sp (proseminarium) + 5 sp (kandidatavhandling) Kurskod: (proseminarium) (kandidatavhandling) Tid: Perioder 2 3, v och v. 2 10, on Plats: Radiatorn (E101) Lärare: Universitetsforskaren i nordisk historia Målsättning, innehåll: Aktivt deltagande i seminarieövningar inklusive två opponentuppdrag samt författande av en egen fackuppsats utgående från ett med seminarieledaren överenskommet ämne. Uppgiften inkluderar framläggande av en promemoria som disponerar uppgiften samt presentation av den färdiga fackuppsatsen. Dessutom skall deltagarna presentera två monografier och inlämna skriftliga bokreferat. Arbetsinsatsen i proseminariet (5 sp) och den färdiga kandidatavhandlingen (5 sp) bedöms skilt enligt vitsordskalan 1-5, se nedan. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas studenten Kunskap och förståelse a) ha utökat sin kunskap och förmåga i vetenskapligt skrivande b) kunna formulera en forskningsuppgift c) kunna utarbeta en frågeställning samt att avgränsa och fokusera fackuppsatsens innehåll och längd d) kunna skilja mellan hypotes och analys samt relatera den egna forskningsuppgiften till teoretiska perspektiv 21

22 e) behärska användningen av den särskilda metod och teori som krävs för att behandla den uppställda forskningsuppgiften f) behärska utarbetning av en forskningsplan g) ha förkovrat sina färdigheter i att opponera en fackuppsats Värderingsförmåga och förhållningssätt h) värdera och kritiskt granska historisk forskning i) ha grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd j) kunna värdera olika teoretiska perspektiv k) kunna göra självständiga analyser och dra slutsatser med argument som är väl underbyggda och är klart formulerade och strukturerade l) ha förmåga till självständig och kritisk reflektion över det egna lärandet samt utveckla sin förmåga att formulera egna frågeställningar och mål Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs förväntas studenten a) att arbeta självständigt med ett givet historiskt arkivmaterial b) kunna skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor för ett bestämt historiskt tema eller problemområde utifrån vetenskaplig litteratur och källstudier c) ha en förmåga att relatera den egna forskningen till tidigare forskning d) kunna organisera, systematisera och överblicka stora och komplexa material e) ha förmåga att identifiera och diskutera historievetenskapliga problem med utgångspunkt i metod och teori f) att muntligen presentera forskningslitteratur g) kunna presentera saklig och väl underbyggd kritik h) ha färdigheter och förutsättningar att inleda magisterstudierna Arbetsformer: Seminarium Examination: Kandidatavhandling på 30 sidor över ett med handledaren överenskommet ämne samt skrivande av mognadsprov (400 ord). Kandidatavhandlingens slutliga bedömning blir bokförd först efter att både avhandlingen och mognadsprovet har språkgranskats och godkänts. Proseminariets bedömning följer följande vitsordsskala: 5 sp = för PM1, PM2 och avhandlingen som inlämnats till språkgranskning, Vitsord 1-5, bedömning: 5 = deadlinen har hållit, PM och avhandling hållit mycket god standard och seminarieaktiviteten varit mycket hög, 4 = deadlinen har hållit, PM och avhandling hållit god standard och god seminarieaktiviteten, 3 = deadlinen har inte hållit men PM men avhandling hållit god standard och seminarieaktiviteten varit god, 2 = deadlinen har inte hållit och PM, avhandling varit av medelmåttig standard, 1 = deadlinen har inte hållit, PM och avhandling varit av låg standard och låg seminarieaktiviteten. Utvärdering: Proseminarium hör till de kurser som historieämnet kommer att utvärdera under läsåret Kurslitteratur: Florén, A. & Ågren, H., Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställning Studentlitteratur. Övrig information: Kursboken tenteras som intentamen i början av proseminariet. Uppsatsen granskas fackligt och språkligt. Uppsatsens längd får inte överskrida 30 sidor. 22

23 UTBILDNINGSLINJENS GEMENSAMMA ÄMNESSTUDIER Utbildningslinjens obligatoriska kurser Samtliga studerande går alla tre kurser (3 x 5 sp). Metod och teori, del 1 Studiepoäng: 5 sp Kurskod: Tid: Perioder 1 2, v , on Plats: Armfelt (A102) Lärare: Holger Weiss m.fl. Målsättning, innehåll: Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativ analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter och och tentamen (5 sp). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen tentamenslitteratur och examinationsform). Lärandemål: Efter genomgången kurs (del 1 + 2) förväntas studenten a) kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder b) kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt c) kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift d) ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra e) ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs (del 1 + 2) förväntas studenten a) vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter b) ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling c) klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och värdering Arbetsformer: Föreläsningsscema (preliminärt program) 9.9. Holger Weiss: Introduktion och allmän presentation; alla föreläsare: staden ur olika metodiska och teoretiska ingångar alla föreläsare fortsättning (exkl. BKU): staden ur olika metodiska och teoretiska ingångar Måns Broo: Komparation Johanna Wassholm: Källkritik Johannes Brusila: Social konstruktion och diskursanalys Lena Marander-Eklund: Narration ingen föreläsning Mia Österlund: Text Holger Weiss: Tid, plats och rum Fred Andersson: Visuell analys Niklas Huldén: Kvantitativ analys Salla Tuori: Genus Bengt Kristensson Uggla: Hermeneutik 23