Innehållsförteckning. Tabellförteckning. SIDAs BUDGETUNDERLAG

Transkript

1 Sidas budgetunderlag

2 Innehållsförteckning 1. Hemställan Sidas inriktning och prioriteringar Förslag till finansiering av verksamheten Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Anslag 2:1 Avslutade anslagsposter Utgiftsområde 5. Internationell samverkan Anslag 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Investeringar i anläggningstillgångar Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Anslagskredit och anslagssparande på förvaltnings- respektive sakanslagen Avgifter och övriga intäkter Bilaga 1. Indikativa ramar för beställningsbemyndiganden strateginivå Tabellförteckning Tabell 1. Översikt av verksamhetens finansiering, tkr... 7 Tabell 2. Anslagsutveckling anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr... 9 Tabell 3. Bemyndiganderam anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr... 9 Tabell 4. Anslagsutveckling ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr Tabell 5. Anslagsutveckling ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr Tabell 6. Anslagsutveckling ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 7. Anslagsutveckling ap. 6 Asien, tkr Tabell 8. Anslagsutveckling ap. 7 Latinamerika, tkr Tabell 9. Anslagsutveckling ap. 9 Afrika, tkr Tabell 10. Anslagsutveckling ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika, tkr Tabell 11. Anslagsutveckling ap. 23 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet, tkr Tabell 12. Anslagsutveckling ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, tkr Tabell 13. Anslagsutveckling ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, tkr Tabell 14. Anslagsutveckling ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, tkr Tabell 15. Anslagsutveckling ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling, tkr Tabell 16. Anslagsutveckling ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet, tkr Tabell 17. Anslagsutveckling ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten, tkr Tabell 18. Anslagsutveckling ap. 32 Forskningssamarbete, tkr Tabell 19. Anslagsutveckling ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Tabell 20. Anslagsutveckling ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Tabell 21. Anslagsutveckling ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 22. Anslagsutveckling ap. 3 Samarbete med Ryssland, tkr Tabell 23. Anslagsutveckling anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, tkr Tabell 24. Lån i Riksgäldskontoret, tkr Tabell 25. Beräknade avgiftsintäkter, tkr Tabell 26. Ackumulerat resultat, avgiftsbelagd verksamhet, tkr

3 1. Hemställan Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) överlämnar härmed budgetunderlaget för perioden Med utgångspunkt i föreliggande dokument föreslår Sida: - att regeringen för perioden tilldelar medel på anslag 1 och anslagsposter under utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd respektive 5 Internationell samverkan enligt tabell 1, - att regeringen beslutar om bilaterala strategivolymer under anslagsposterna 6 Asien, 7 Latinamerika och 9 Afrika som möjliggör effektiva portföljvolymer, - att begränsningen vad gäller intecknande av medel vid slutet av strategiperioder utformas så att 50 respektive 75 procent av aktuell årsvolym ska vara ointecknad två respektive tre år efter det att en strategi löper ut, - att regeringen tilldelar Sida rätt att inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet omfördela upp till 10 procent mellan anslagsposter under förutsättning att enskild anslagspost förändras med högst 10 procent, - att regeringen för 2016 tilldelar Sida en total ram för beställningsbemyndiganden för utgiftsområde 7, - att regeringen bemyndigar Sida att under 2016 inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingå avtal på högst miljoner kronor för kommande år, - att regeringen bemyndigar Sida att under 2016 inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan ingå avtal på högst 130 miljoner kronor för kommande år, - att regeringen tilldelar Sida inom ramanslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) en anslagskredit respektive möjlighet till anslagssparande på 5 procent, - att även Sida omfattas av den modell för kompensation avseende fastighetskostnader i utlandet som Utrikesdepartementet omfattas av, och - att regeringen tilldelar Sida en låneram för 2016 på 70 miljoner kronor. 1 Förslaget gäller med följande förbehåll - om sakanslagen i enlighet med Sidas beräkningar i tabell 1 ökar jämfört med 2016 års nivå så behöver Sida tillföras ökade medel på anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. 3

4 4 SIDAs BUDGETUNDERLAG

5 2. Sidas inriktning och prioriteringar Detta budgetunderlags tidsperiod sammanfaller med Post2015-agendans inledande år. Den nya globala dagordningen för hållbar utveckling förutses få ett bredare anslag än den agenda som antogs vid millennieskiftet; de hållbara utvecklingsmålen blir fler till antalet än nuvarande milleniemål och Post2015-agendan kommer tydligare att omfatta och sätta fokus på alla världens länder och utvecklingsaktörer. Genomförandet av Post2015-agendan kommer att ställa höga krav på samstämmigt agerande och på samarbete i nya konstellationer, såväl internationellt som inom länder. Finansieringen av agendan är huvudpunkten vid konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba i juli Utfallet får betydelse för agendans genomförande och dess innehåll. Exakt vad Post2015-agendan och pågående klimatförhandlingar kommer att betyda för Sidas verksamhet är svårt att förutse men att verksamheten kommer att påverkas är uppenbart. Flera av de regeringsuppdrag som Sida erhållit 2015 har tydliga kopplingar till det svenska förberedelsearbetet. Exempel på detta är uppdraget att beskriva interna och externa strukturella orsaker till fattigdom, uppdraget att beskriva hur biståndet interagerar med andra politikområden, uppdraget att beskriva hur myndigheten kan öka miljö- och klimatintegrering i biståndet (bland annat inom ramen för nya bistånds- och samarbetsformer) samt uppdraget att redovisa en plan för hur myndigheten avser fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Biståndets potential som katalysator för inhemsk och global resursmobilisering uppmärksammas allt mer. Sveriges trovärdighet som god biståndsgivare har underlättat Sidas arbete kring dessa frågor och myndigheten kommer under perioden att bygga vidare på de initiativ som tagits kring innovativa bistånds- och finansieringsformer. Förutom garantier eller gåvobistånd i kombination med kommersiella lån från annan part, kan det exempelvis handla om challenge funds eller om nya sätt att kombinera biståndsformer och aktörer/finansiärer i syfte att stödja hållbara investeringar som ligger i linje med och främjar svenska biståndspolitiska mål. Inget är så fattigdomsdrivande som konflikter. Situationen och den negativa utvecklingen i exempelvis Syrien, Ukraina och Sydsudan ger skäl till fortsatt oro. Sida bedömer att konflikter och naturkatastrofer kommer att öka eller ligga kvar på sin nuvarande höga nivå under perioden. Humanitära behov förutses även uppstå i länder där Sida bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete. En ökad flexibilitet inom ramen för de strategier som styr det långsiktiga utvecklingssamarbetet skulle öka möjligheterna för Sida att snabbt ställa om det långsiktiga samarbetet och svara mot humanitära behov. Sidas möjligheter skulle ytterligare förstärkas genom ökad finansiell flexibilitet (se vidare nedan). Sida redovisar i detta budgetunderlag de förändringar över tid som ägt rum i den övergripande fördelningen mellan geografiska, tematiska respektive globala anslagsposter. Särskilt noteras de senaste årens trendmässiga minskning av det geografiskt destinerade biståndet. Myndigheten skulle välkomna, och står beredd att bidra till, en övergripande analys av det relativa mervärdet inom multilateralt stöd, tematiskt orienterat globalt stöd samt land- och regionspecifikt stöd. Slutsatser från en sådan analys skulle kunna ge underlag till framtida bedömningar och ställningstaganden kring fördelningen av det samlade svenska biståndet och även ge vägledning för Sida i samband med bedömningar kring val av stödformer. Uppdraget att redovisa arbetet med och via multilaterala organisationer ger tillfälle för Sida att belysa frågor som rör relativa mervärden och hur synergier mellan Sveriges bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbete kan utnyttjas. 5

6 Sida har tidigare kommenterat den utmaning som ligger i att med befintliga eller endast marginellt ökande resurser hantera ett uppdrag som går i riktning mot att bli alltmer kapacitetskrävande. Denna utmaning kvarstår. Regeringens förslag i budgetpropositionen innebär att myndigheten får ansvar att hantera kraftigt växande sakanslag, detta samtidigt som kapacitetskrävande stöd- och finansieringsformer förväntas öka i omfattning. Behovet av att prioritera bemanning i fält kvarstår och satsningar kommer under perioden att göras på verksamhets- och personalutveckling. Arbetet med att konsolidera och kontinuerligt utveckla myndighetens interna styrning och kontroll kommer också att fortsätta med bibehållen kraft. Effektiva portföljvolymer är enligt Sidas bedömning en förutsättning för effektivitet och relevans i det bilaterala samarbetet. De anslagspostnivåer som föreslås i detta budgetunderlag möjliggör portföljvolymer på minst 300 miljoner kronor per år i länder med långsiktigt programsamarbete och minst 200 miljoner kronor per år i länder i konflikt eller postkonflikt. Sida framhåller även vikten av att fokusering förblir en vägledande princip i såväl den externa som interna styrningen av Sida. Sida lyfter i budgetunderlaget fram behovet av förutsägbarhet, långsiktighet och stabila planeringsförutsättningar samt behovet av flexibilitet. Verksamheten är i behov av långsiktiga planeringsförutsättningar. Vid ingången av 2016 kommer merparten av utvecklingssamarbetet som Sida ansvarar för att styras av nyligen beslutade strategier. För ett antal länder och regioner saknas dock fortfarande långsiktiga strategier vilket påverkar möjligheterna till långsiktig planering för Sida och, i förlängningen, även för partners inom det svenska utvecklingssamarbetet. Till detta kommer utmaningen att hantera den ryckighet i anslagstilldelningen som följer av regeringens besparing 2015 och efterföljande års kraftiga anslagsökningar. Vid slutet av en strategiperiod måste behovet av stabilitet och långsiktighet vägas mot behovet att styra samarbetet i den riktning som den nya strategin föreskriver. Att det finns en reglering som begränsar Sidas rätt att göra långsiktiga åtaganden mot slutet av en strategiperiod är därför naturligt. Myndigheten föreslår dock att denna begränsning återgår till sin tidigare utformning. Förslaget ska ses mot bakgrund av att nuvarande reglering infördes i syfte att snabbt nå genomslag för den reform som nu väsentligen genomförts genom fattade strategibeslut. En hög grad av flexibilitet krävs för att Sida ska kunna optimera användningen av medel mellan länder och anslagsposter inom ramen för regeringens styrning och fastställda strategibelopp. Sida föreslår att myndigheten dels tilldelas rätt att omfördela upp till tio procent mellan anslagsposter inom ramanslaget 1.1 Biståndsverksamhet, dels tilldelas en total ram för beställningsbemyndiganden för utgiftsområde 7. 6

7 3. Förslag till finansiering av verksamheten Tabell 1. Översikt av verksamhetens finansiering, tkr Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Utfall 2014 Prognos Beräknat 2016 Beräknat 2017 Beräknat Biståndsverksamhet ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället ap. 6 Asien ap. 7 Latinamerika ap. 9 Afrika ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika ap. 23 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten ap. 32 Forskningssamarbete Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete ap. 1 Sida Reformsamarbete med Östeuropa ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Utgiftsområde 5. Internationell samverkan Samarbete inom Östersjöregionen ap. 3 Samarbete med Ryssland Avgiftsintäkter som disponeras Övriga intäkter som disponeras Summa Prognosen inkluderar ingående sparande från föregående år (2014). 3 Förslaget gäller med följande förbehåll - om sakanslagen ökar jämfört med 2016 års nivå så behöver Sida tillföras ökade medel på anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. 4 Varav avgiftsintäkter tkr enligt förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 5 Varav avgiftsintäkter tkr enligt förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 6 Varav avgiftsintäkter tkr enligt förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 7 Summa inkluderar sakanslagen, förvaltningsanslagen samt avgiftsintäkter och övriga intäkter. 7

8 I tabell 1 redovisas förslag på fördelning per anslagspost som grundar sig på 2015 års anslagspostnivåer. I Sidas förslag ökar, utöver en linjär uppräkning 8, den andel av det totala biståndet som anvisas till Sida under perioden Detta för att hantera strategivolymer om 300 respektive 200 miljoner kronor per år i länder med långsiktigt programsamarbete respektive länder i konflikt eller postkonflikt. Under respektive anslagspost redovisar Sida sin bedömning av utvecklingen under perioden Det innefattar även en bedömning av resursbehovet De stora förändringarna mot linjär uppräkning gäller anslagsposterna 5 och 9 där ökningarna är lägre än linjär uppräkning. För anslagsposterna 6, 7 och 28 innebär förslaget större ökningar än linjär uppräkning. Under respektive anslagspost kommenteras den föreslagna utvecklingen. Minskningarna på anslagsposterna 5 och 9 grundar sig på att verksamheterna inom anslagsposterna erfarenhetsmässigt har haft svårt att absorbera stora ökningar och därmed att en linjär ökning inte kan ske med tillräckligt hög kvalitét. Däremot bedömer Sida att det för anslagsposterna 6, 7 och 28 är motiverat med en ökning över tid utöver en linjär utveckling. För anslagspost 6 ökas posten för att strategier ska nå upp till effektiva portföljvolymer om 300 respektive 200 miljoner kronor för länder i långsiktigt programsamarbete respektive länder i konflikt och postkonflikt. För anslagsposten 7 är ökningen i första hand att hänföra till den avbrutna utfasningen av utvecklingssamarbetet i Bolivia. Ökningen för anslagspost 28 avser ett utökat uppdrag gällande resursbasutveckling och sekonderingar. För anslagspost 6 Asien och 23 Reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet innebär föreslagna anslagsvolymer att nuvarande strategibelopp överskrids. Ett genomförande i enlighet med Sidas förslag kräver således ett särskilt regeringsbeslut om strategivolymerna. 8 Utgångspunkten för linjär uppräkning är volymen för anslaget 1.1 i Utrikesutskottets betänkande 2014/15:UU2. Beräkningarna utgår från att Sidas andel av utvecklingen är konstant perioden

9 3.1 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Tabell 2. Anslagsutveckling anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/Beräknat Tabell 3. Bemyndiganderam anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Utfall 2014 Prognos 2015 Beräknat 2016 Beräknat 2017 Beräknat 2018 Beräknat Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Sammanfattande bedömning av perioden Diagram 1: Fördelning av svenskt bistånd, andel (procent) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Multilateralt kärnstöd Landspecifikt stöd - totalt Landspecifikt stöd - varav bilateralt (exkl. multi-bi) Landspecifikt stöd - varav multi-bi Övrigt bilateralt stöd (ospecificerat v.g. land/region) Flyktingkostnader 10% Regionalt stöd 5% 0% Administration som ej är inkluderat under annan kategori Anmärkning: Redovisningen av globala/tematisk anslagsposter beror på kodningen av samarbetsland och samarbetsform i Sidas planeringssystem för de insatser som anslagsposten finansierar. De redovisas främst under övrigt bilateralt stöd och landspecifikt/regionalt stöd, men även under multilateralt kärnstöd och administration. Övrigt bilateralt stöd inkluderar insatser som inte är specificerade geografiskt, och som inte heller tillhör någon av de samarbetsformer som redovisas separat i diagram 1 (t ex globala program och tematiska fonder för livsmedelsförsörjning eller vatten och sanitet). 9

10 Av diagram 1 framgår att land- och regionspecifikt utvecklingssamarbete och kärnstöd till multilaterala organisationer tillsammans utgör huvuddelen av det svenska biståndet. Det senare står för omkring en tredjedel av biståndsbudgeten. Land- och regionspecifikt stöd har tidigare utgjort cirka 50 procent av biståndet, men denna andel har perioden minskat med 13 procentenheter till 36 procent. Den del av det land- och regionspecifika stödet som har kanaliserats som multi-bi-stöd har uppgått till i storleksordningen tolv procent av det totala biståndet under hela perioden medan den del av det land- och regionspecifika stödet som inte klassificeras som multi-bi har minskat från 39 procent 2006 till 24 procent Noterbart är att multi-bi stöd även förekommer under kategorin Övrigt bilateralt stöd. Av totalt multi-bi stöd återfinns 27 procent i denna kategori. Övrigt bilateralt stöd har varit i stort sett oförändrad under den redovisade perioden (cirka 15 procent). Andelen flyktingkostnader av det svenska biståndet har ökat från fyra procent 2006 (drygt 1,2 miljarder kronor) till tolv procent 2013 (cirka 4,6 miljarder kronor). Stödformerna har olika för- och nackdelar, och hur de kommer till användning är avhängigt de specifika strategiuppdragen. Det finns argument för att landspecifikt stöd är att föredra utifrån målet för det svenska biståndet och de två grundläggande perspektiven; fattiga människors perspektiv på utveckling och rättighetsperspektivet. Det underliggande antagandet är att landspecifikt bistånd möjliggör ett tydligt fokus på Sveriges målgrupp, dels genom länderval och fördelning mellan länder, dels genom fokus på människor som lever i fattigdom och förtryck i samarbetslandet. I de länder där Sverige varit närvarande under flera år finns kontaktnät, förtroende och kunskap som utnyttjas vid utformningen av insatser och i politisk dialog, och som också stärker kvalité, relevans och effektivitet i utvecklingssamarbetet (det svenska mervärdet). Bilateralt utvecklingssamarbete stärker även möjligheterna att genomföra Politik för Global Utveckling (PGU) eftersom utvecklingssamarbetet därmed utgör ett av flera instrument i ett brett spektrum av politikområden för internationellt samarbete. I ett perspektiv av samarbete bortom biståndet blir detta ett viktigt argument för bilateralt stöd. Erfarenheter från fältet är också av avgörande betydelse för svensk påverkan och dialog med de multilaterala organen där Sverige kan föra en trovärdig argumentation med hjälp av konkreta exempel. Sverige har under lång tid gett betydande kärnstöd till multilaterala organisationer. En förklaring till detta är att vikten av omhändertagande och finansiering av gemensamma globala nyttigheter blir allt viktigare i takt med ökad globalisering. Områden där betydande multilateralt stöd har komparativa fördelar inkluderar bekämpning av smittsamma sjukdomar, främjande av internationella normer, arbetsrättigheter och beivrande av människohandel, men också säkerställande av en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling. Även samordningsaspekter är viktiga för ökad biståndseffektivitet, inte minst inom det humanitära biståndet. Stöd genom internationella organisationer är också ett sätt att verka för svenska värderingar och ståndpunkter i internationella sammanhang. En övergripande slutsats är att en effektiv och hållbar fattigdomsbekämpning kräver insatser på såväl lokal och nationell nivå, som på regional och global nivå. Multilaterala organisationer är en viktig kanal både för global påverkan (kärnstöd och delar av ämnesmässigt tematiskt stöd) och för genomförande av land- och regionspecifika samarbeten (multi-bi). Sveriges utvecklingssamarbete bedrivs på samtliga nivåer och med samtliga kanaler. Det är angeläget att utvecklingen i möjligaste mån baseras på bästa tillgängliga kunskap. Redan i budgetunderlaget resonerade Sida om behovet av att genomföra en mer övergripande analys av det relativa mervärdet av multilateralt stöd, tematiskt orienterat globalt stöd samt land och regionspecifikt bistånd. En sådan analys skulle bidra till och underlätta medvetna och 10

11 informerade ställningstaganden. Sida ser positivt på de uppdrag som regeringen givit Sida i regleringsbrevet för 2015; Strukturella orsaker till fattigdom och ojämlikhet samt förutsättningar för en rättvis och hållbar utveckling, Politik för global utveckling (PGU) respektive Bistånd genom multilaterala organisationer. Sida är angelägen att styrning avseende biståndets sammansättning fortsatt utvecklas och är beredd att ytterligare bidra till en sådan analys. Fokusering Sida anförde i budgetunderlaget att biståndet bör ha ett tydligt fokus och att biståndsförvaltningen med fördel engagerar sig i ett begränsat antal tematiska områden. Vunna erfarenheter av sådan fokusering som genomförts med koncentration av biståndet till färre länder och sektorer är positiva, vilket bland annat bekräftas i den Peer Review av svenskt utvecklingssamarbete som OECD:s biståndskommitté DAC genomförde Sida anser att fortsatt fokusering är av vikt för ett effektivt bistånd. Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2013 att bilaterala portföljvolymer bör uppgå till minst 300 miljoner kronor per år i länder med långsiktigt programsamarbete respektive 200 miljoner kronor per år i länder i konflikt eller postkonflikt. I de fall förutsättningar för ett samarbete på denna nivå inte finns bör andra kanaler övervägas, till exempel globala eller regionala stödformer. Vid årsskiftet 2014/2015 är det åtta bilaterala strategier med långsiktigt programsamarbete vars årliga belopp perioden beräknas understiga 300 miljoner kronor och ett land 10 i konflikt/postkonflikt där de årliga beloppen beräknas understiga 200 miljoner kronor. Dessa strategier återfinns under anslagsposterna 6 Asien, 7 Latinamerika respektive 9 Afrika. Vad gäller portföljernas sammansättning föreligger det stora skillnader i förvaltningskostnader mellan olika genomförandekanaler, samarbetsformer respektive huvudsektorer. Anslagspost 6 Asien behöver öka mer än vad som ges av en linjär framskrivning i enlighet med riksdagens beslut i december 2014 för att skapa utrymme att öka beslutade strategivolymer för tre länder 11. Sammantaget medför den föreslagna ökningen av anslagspost 6, i enlighet med tabell 1, att Sidas andel av anslag 1:1 Biståndsverksamhet ökar från 62,2 procent 2015 till 63,3 procent 2016, 63,1 procent 2017 och 62,7 procent De föreslagna ökningarna innebär 325 miljoner kronor 2015, 325 miljoner kronor 2016 och 200 miljoner kronor 2018 utöver en linjär framskrivning. En utveckling av anslagsposterna 7 Latinamerika respektive 9 Afrika i enlighet med tabell 1 möjliggör effektiva portföljvolymer. Volymerna för berörda strategier behöver dock ökas 12. Förslag: Sida föreslår att regeringen beslutar om bilaterala strategivolymer under anslagsposterna 6 Asien, 7 Latinamerika och 9 Afrika som möjliggör effektiva portföljvolymer. 9 OECD Development Co-operation Peer Review Sweden Även de årliga beloppen för strategin för Sudan understiger 200 miljoner kronor. I den halvtidsöversyn som sker 2015 bör en analys ske om även denna strategivolym bör öka. 11 Det avser strategierna för Bangladesh, Kambodja respektive Myanmar. 12 Under ap. 7 Latinamerika berörs strategin för Bolivia (utvecklingssamarbetet återupptaget, nuvarande strategi gick ut 2013). Under ap. 9 Afrika berörs strategierna för Etiopien (förlängd t.o.m. 2015), Rwanda (förlängd t.o.m. 2015, resultatförslag inlämnat), Uganda (strategi beslutad), Sydsudan (strategi beslutad) och Zimbabwe (förlängd t.o.m. 2015). 11

12 Svårigheter uppstår då nödvändiga synergier mellan bilateralt utvecklingssamarbete och diplomatin inte finns eller kan tas tillvara. Ett aktuellt exempel är Sudan där utvecklingssamarbetet innebär omfattande utmaningar på grund av den komplexa miljön som i hög grad bidrar till svårigheter att etablera samarbeten som ligger i linje med strategins resultatmål och volymer. Att identifiera partners som förmår att leverera resultat, givet den komplexa kontexten, bekräftar operationaliseringsrisker som Sida uppmärksammat. Det finns få fonder/organisationer/ program som kan ta emot större finansiellt stöd. Sudan-portföljen förväntas bli begränsad (3-4 insatser) med en volym på cirka 70 miljoner kronor per år. Det svenska mervärdet bedöms också vara begränsat och det är relativt kostnadsineffektivt att bedriva bilateralt utvecklingssamarbete i den rådande samarbetsmiljön i Sudan. Det finns anledning att ifrågasätta om stöd ska kanaliseras bilateralt. Sida föreslår därför att frågan om fortsatt utvecklingssamarbete med Sudan, efter gällande strategiperiod , särskilt analyseras i samband med den halvtidsöversyn som ska genomföras av strategin under Halvtidsöversynen ska omfatta ett förslag till om, och i så fall hur, det bilaterala stödet ska utvecklas eller avvecklas. Innovativa bistånds- och finansieringsformer Med innovativa bistånds- och finansieringsformer avses innovativ utvecklingsfinansiering eller val av metod och aktör för att bidra till utveckling. Termerna har olika ursprung men syftar till att fånga/beskriva hur ODA-klassificerat bistånd samverkar med additionellt kapital för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. På senare år har det även förknippats med metoder för ökad effektivitet och hur biståndet kan ta tillvara olika aktörers kunskaper och kompetens för bättre utvecklingsresultat. Enligt OECDs beräkningar utgörs i dag runt 80 procent av den totala kapitalströmmen från OECD till länder i utveckling av privat kapital. Till exempel är de totala remitteringarna drygt 400 miljarder dollar, cirka tre gånger det samlade biståndet. Även utländska investeringar till Afrika ökar igen efter en nedgång i samband med finanskrisen Utvecklingssamarbetets roll att överföra resurser för att minska fattigdom och förtryck måste därför fortsatt utvecklas i relation till en förändrad omvärld och de betydligt större finansiella flöden som utgörs av privata investeringar och handel. För att möta nästa generations globala utvecklingsmål råder det sedan den internationella konferensen i Busan 2011 enighet om att biståndets roll bör utvidgas för att mobilisera kapital och aktörer för att underlätta investeringar inom de områden där det kan bidra till att minska fattigdom. Konkret kan det handla om att stärka inhemska finansiella system liksom att biståndet verkar för att utländska investeringar är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara. Sidas arbete med utvecklingsfinansiering utgår ifrån uppdraget att mobilisera och stimulera additionellt kapital för hållbar utveckling samt att samverka med nya och gamla aktörer för bästa resultat. Utvecklingsarbetet har stärkt myndighetens möjligheter att i olika internationella forum lyfta svenska prioriteringar och värden. Sida har till exempel tillsammans med ledande näringslivsaktörer och nordiska pensionsfonder visat att en transparent dialog och kunskapsutbyte har bidragit till konkreta insatser där respektive aktörs långsiktiga målsättningar stärkts. I myndighetens nära samverkan med andra biståndsgivare, till exempel USAID, kring innovativa ansatser har partnerskap öppnat för nya samarbeten mellan till exempel civilsamhällsorganisationer och så kallade biståndsentreprenörer/filantroper. Dessa nya partnerskap ger möjlighet att initiera nya lösningar i komplexa utvecklingsfrågor. 12

13 Utgångspunkten för Sidas samverkan med den privata sektorn är att hitta de utvecklingsutmaningar där företagens kommersiella intressen sammanfaller med Sidas fattigdomsfokus. Den privata sektorns intresse för socialt och miljömässigt ansvarstagande i sina affärsmodeller ökar möjligheterna för samarbete under perioden. Dimensioner som relevans, additionalitet, ägarskap, hållbarhet och systemförändringar är vägledande i alla partnerskap, och de regelverk som gäller för Sidas övriga verksamhet gäller även för samverkan med privata aktörer. Sida väljer att samverka med privata aktörer när det bedöms som det mest effektiva sättet att uppnå specifika utvecklingsresultat. Sida bedömer att en ökad andel innovativ finansiering och användning av garantier på sikt kommer att medföra stora volymer, även om insatserna initialt är begränsade (se exempelvis anslagsposterna 14-16). Under 2014 har Sida lämnat en redovisning av uppdraget gällande Innovativa bistånds- och finansieringsformer 13. I skrivelsen redovisar Sida åtgärder och förslag som syftar till att öka biståndets relevans och additionalitet i en förändrad omvärld. Vidare kommer Sida senast den 31 mars 2015 avrapportera regeringsuppdraget om hur Sida kan främja ökade investeringar av institutionella investerare i Afrika söder om Sahara 14. Planeringsförutsättningar Verksamheten är i behov av långsiktiga planeringsförutsättningar. Genom långsiktigt stöd möjliggörs för Sida och Sidas samarbetspartners att uppnå goda och varaktiga resultat. Utmaningen för verksamheten är att hantera den ryckighet i anslagstilldelningen som uppstår till följd av regeringens besparing 2015 och efterföljande års kraftiga anslagsökningar. För flera länder och regioner saknar Sida långsiktiga strategier. Detta har erfarenhetsmässigt medfört lägre planeringsvolymer genom att kortare avtal slutits. Enligt gällande regeringsbeslut löper 19 strategier ut under 2015 och under den kommande treårsperioden löper ytterligare 15 strategier ut. Sida bedömer att effektiva och långsiktigt hållbara samarbeten förutsätter förutsägbarhet och därmed bra planeringsförutsättningar. Begränsningar att teckna avtal I regleringsbrevet för 2007 införde den dåvarande regeringen villkoret att Sida ska undvika att teckna större och/eller längre avtal mot slutet av en samarbetsstrategiperiod. Målet var att minst 50 respektive 75 procent av nuvarande årsvolym ska vara ointecknad två respektive tre år efter det att nuvarande strategi förväntas löpa ut. Regeringen påbörjade reformarbetet att omvandla samarbetsstrategier till resultatstrategier En smidig övergång till den nya formen av strategier förutsatte att det i slutet av strategiperioden för befintliga strategier fanns ett ointecknat utrymme. För att säkerställa ett sådant utrymme valde regeringen i samband med reformens genomförande att i Sidas regleringsbrev för 2012 ytterligare begränsa Sidas möjlighet att teckna avtal i slutet av strategiperioden, med målet att minst 50 respektive 75 procent av nuvarande årsvolym ska vara ointecknad ett respektive två år efter det att strategin löper ut. Begränsningen kvarstår än i dag. 13 Återrapportering enligt Regleringsbrev för budgetåret 2014 enligt regeringsbeslut (Sidas ärende nr 14/000177). 14 Tilläggsuppdrag till uppdrag att utreda hur Sida kan främja ökade investeringar av institutionella investerare i Afrika söder om Sahara (Sidas ärende nr 14/000177). 13

14 Som Sida framfört i tidigare budgetunderlag, senast i budgetunderlaget , minskar preciseringen av storleken på de ointecknade årsvolymerna Sidas möjligheter att göra långsiktiga åtaganden och därmed minskar effektiviteten i biståndsverksamheten. I Sidas årsredovisning 2014 framgår att den genomsnittliga längden på insatser minskar i jämförelse med både 2013 och Sida bedömer att i och med att reformarbetet vid utgången av 2015 har kommit mer än halvvägs så är det lämpligt att återgå till den tidigare utformningen av begränsningen gällande Sidas rätt att teckna avtal i slutet av strategiperioden. Förslag: Sida föreslår att begränsningen vad gäller intecknande av medel vid slutet strategiperioder utformas så att 50 respektive 75 procent av aktuell årsvolym ska vara ointecknad två respektive tre år efter det att en strategi löper ut. Behov av ökad flexibilitet Omfördelning mellan anslagsposter Gällande riktlinjerna för strategier inom utvecklingssamarbetet bygger på att regeringen anger mål och vad som förväntas uppnås genom biståndet i ett land eller inom ett tema. Baserat på denna styrning utformar Sida planer över biståndets genomförande under tidsperioder upp till sju år. En hög grad av flexibilitet är därvid av vikt för att Sida ska kunna optimera användningen av medel mellan länder och även mellan anslagsposter. Vidare förutsätter en effektiv användning av biståndet att Sida har möjlighet att fördela medel mellan åren, inom ramen för av regeringen fastställt belopp för hela strategiperioden. Dessutom, en ökad flexibilitet mellan anslagsposter öppnar möjligheter för Sida att exempelvis snabbt agera vid stora humanitära kriser genom att allokera om medel från de geografiska anslagsposterna, utan krav på särskilt regeringsbeslut i varje enskilt fall. Ett alternativ, och som delvis skapar samma flexibilitet, är att regeringen tilldelar Sida en ökad anslagskredit respektive ökad möjlighet till anslagssparande. Förslag: Sida föreslår att myndighetens tilldelas rätt att under ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet omfördela upp till tio procent mellan anslagsposter under förutsättning att enskild anslagspost förändras med högst tio procent. Beställningsbemyndiganden Sida ser behov av att se över strukturen för tilldelning av beställningsbemyndiganden utifrån längre strategiperioder, ändringar i anslagspoststruktur och ett behov av större flexibilitet. Behov av flexibilitet i form av finansiellt manöverutrymme för att åstadkomma resultat är en slutsats som redovisas i Sidas årsredovisning för Det är få myndigheter som har beställningsbemyndiganden i samma omfattning som Sida. Flertalet myndigheter som har beställningsbemyndiganden har antingen ett villkor att omfördelning medges inom den totala ramen eller att ramarna på anslagspostnivå endast är indikativa. Fasta ramar för beställningsbemyndiganden per anslagspost innebär att när behov av utökad ram uppstår så tar det lång tid för Sida att få beslut om en ändring. Den bristande flexibiliteten medför att Sidas möjligheter att teckna långsiktiga avtal, att vara förutsägbara och att snabbt kunna styra om begränsas. Nuvarande uppdelning per anslagspost innebär också att Sida behöver ha ett visst utrymme per anslagspost utöver det faktiska behovet för att parera oförutsedda händelser jämfört med att kunna ha ett totalt sett något mindre sådant utrymme på en total ram. Givet att den långsiktiga styrningen 14

15 inom länder och anslagsposter kommer att ske genom nya strategier, som successivt ersätter de tidigare strategierna, borde behovet av bemyndiganderamar per anslagspost minska. Förslag: Sida föreslår att regeringen för 2016 tilldelar myndigheten en total ram för beställningsbemyndiganden för utgiftsområde 7. Sammanfattande bedömning av bemyndiganderamar Utestående åtaganden 2014 var cirka 20 miljarder kronor av totalt beslutade bemyndiganderamar om knappt 27,6 miljarder kronor (72 procent). Tilldelad ram 2015 är drygt 32 miljarder kronor. Sida beräknar att behovet för 2016 inom anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är 735 miljoner kronor högre än den beslutade nivån Ökningen beror framför allt på det stora antalet nya strategier som är beslutade respektive avses beslutas under Sidas förslag om effektiva portföljvolymer ryms inom det beräknade behovet av bemyndiganden för Däremot kan det inte uteslutas att en utformning av begränsningen att teckna avtal i enlighet med Sidas förslag medför ett behov av att öka bemyndiganderamen än mer Förslag: Sida föreslår att regeringen tilldelar Sida en bemyndiganderam inom anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd på miljoner kronor för Anslagspost 1. Humanitära insatser Tabell 4. Anslagsutveckling ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 16,0% 15,8% 15,8% 15,8% 15,8% Utfall/Prognos/Beräknat Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/Beräknat på 1:1 Bedömning av perioden ,9% 15,7% 15,5% 15,6% 15,7% Sidas humanitära bistånd styrs av Strategi för humanitärt bistånd genom Sida ( ). Under de senaste åren har de humanitära behoven i världen ökat. De samlade behoven under 2014 var de högsta sedan FN inrättade det humanitära appellsystemet i början av 1990-talet. De globala flyktingströmmarna är de största sedan andra världskrigets slut med över 50 miljoner människor på flykt. De ökade humanitära behov i världen är främst en följd av förvärrade väpnade konflikter, till exempel i Syrien, Centralafrikanska republiken, Sydsudan, Somalia, Palestina/Israel, Jemen och Irak. Även naturrelaterade kriser utgör allvarliga problem och framtida hot, såsom torka, översvämningar och stormar samt epidemier, till exempel Ebola-utbrottet i Västafrika. FNs humanitära appeller har mer än fördubblats på två år och trenden är att allt fler människor i världen utsätts för effekterna av väpnande konflikter och naturkatastrofer. Allt fler befolkningsgrupper lever så nära randen till svår fattigdom att ytterst små växlingar i temperatur eller väderförhållanden kan skapa omfattande humanitära kriser och konflikter. 15

16 För att möta de snabbt växande humanitära behoven i världen under kommande år krävs en god svensk beredskap. Detta kan hanteras givet att Sida ges möjlighet att flytta medel mellan anslagsposter. Flexibilitet mellan anslagsposter öppnar möjligheter att snabbt agera vid stora humanitära kriser genom att till exempel omallokera medel från de geografiska anslagsposterna. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel ökar marginellt under perioden Sida föreslår volymerna miljoner kronor 2016, miljoner kronor 2017 och miljoner kronor Anslagspost 2. Informations- och kommunikationsverksamhet Tabell 5. Anslagsutveckling ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% Utfall/Prognos/Beräknat Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/Beräknat på 1:1 Bedömning av perioden ,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet förlängs till att gälla även 2015 eller tills en ny strategi beslutas av regeringen. Sida bedömer att kunskapsnivån vad gäller biståndet och biståndets resultat är låg i det svenska samhället 15, att öka tillgången till fakta samt kunskap om biståndets resultat är därmed väl motiverat. Civilsamhällets organisationer har stort intresse av att bedriva informations- och kommunikationsverksamhet och konkurrensen om medlen är omfattande. Totalt ansökt belopp har överstigit tillgängligt belopp med ungefär en tredjedel de senaste åren. Givet att en ny strategi förtydligar organisationernas roll att involvera svenska medborgare i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling bedömer Sida att anslagsposten bör öka under den kommande perioden och bibehålla nuvarande andel av det totala anslaget. Anslaget för kommunikationsverksamheten är cirka 0,5 procent av den totala biståndsramen. Det utgör en liten andel om ambitionen är att såväl återkoppla resultat till medborgarna för att de ska kunna utvärdera utvecklingspolitiken och involvera medborgarna som medaktörer i arbetet enligt Politik för Global Utveckling (PGU). Samtidigt bör anslagsposten inte växa som andel av den totala biståndsbudgeten, då användandet av biståndsmedel i Sverige ställs mot ytterligare medel till humanitärt bistånd eller program i de länder som får svenskt bistånd. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden jämfört med Sida föreslår volymerna 101 miljoner kronor 2016, 116 miljoner kronor 2017 och 124 miljoner kronor Enligt årlig attityd- och kunskapsundersökning via SCB. 16

17 Anslagspost 5. Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Tabell 6. Anslagsutveckling ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 8,8% 9,2% 8,6% 8,6% 8,8% Utfall/Prognos/Beräknat Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/Beräknat på 1:1 Bedömning av perioden ,9% 9,2% 8,4% 8,5% 8,7% Anslagsposten styrs genom Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Strategin har förlängts och gäller oförändrad för Sidas bedömning är att strategin haft stort genomslag på Sidas stöd genom svenska organisationer i det civila samhället och har bland annat bidragit till att stärka det rättighetsbaserade arbetet hos ramorganisationerna och deras samarbetspartners. Inskränkningar i demokratiskt utrymme för civilsamhället kvarstår och strategins mål har därför inte uppnåtts fullt ut. Valet att fokusera på områdena kapacitetsutveckling, demokrati och mänskliga rättigheter har visat sig relevant. Regeringens tidigare satsning avseende barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning är integrerad inom flertalet ramorganisationers ordinarie verksamhet. Myndighetens stöd till internationella organisationer som arbetar globalt för utvecklingseffektivitet eller för civilsamhällets roll i post-2015-processen förväntas fortsätta under perioden. Från och med 2014 omfattar anslagsposten även svenska civilsamhällets utvecklingsarbete i Östeuropa. Svenska civilsamhällesorganisationers engagemang i dessa länder har ett mervärde i det svenska utvecklingssamarbetet i länderna och förstärker den utveckling mot demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter som EU-närmandet förutsätter. En förutsättning för att volymen på anslagsposten ska kunna öka är enligt Sidas bedömning att aktörskretsen i den nya strategin även breddas och inkluderar exempelvis internationella aktörer. 16 Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel ökar något under perioden men minskar i jämförelse med Sida föreslår volymerna miljoner kronor 2016, miljoner kronor 2017 och miljoner kronor Halvtidsöversyn av strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (Sidas ärende nr 14/000353). 17

18 Anslagspost 6. Asien Tabell 7. Anslagsutveckling ap. 6 Asien, tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 7,8% 7,8% 7,8% 7,7% 7,7% Utfall/Prognos/Beräknat Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/Beräknat på 1:1 Bedömning av perioden ,6% 7,9% 9,3% 9,1% 8,5% Utvecklingssamarbetet i Asien styrs av Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan ( ), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd till Bangladesh ( ), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd till Kambodja ( ), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd till Myanmar ( ) samt Strategi för det regionala utvecklingssamarbetet med Asien med fokus på Sydostasien ( ). Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är det resultatområde som genomsyrar alla strategier och som är det största inom anslagsposten. Behovet av stärkta demokratiska institutioner och stärkt respekt för mänskliga rättigheter, särskilt för kvinnor och etniska minoriteter, är fortsatt en avgörande faktor för att minimera de utvecklingshinder som finns i regionen. Bedömning av resursbehov Föreslagna belopp täcker Sidas förslag på lägstanivå för landstrategier på 300 miljoner kronor. Sida föreslår att anslagspostens relativa andel ökar jämfört med 2015, men minskar under perioden Sida föreslår volymerna miljoner kronor 2016, miljoner kronor 2017 och miljoner kronor Anslagspost 7. Latinamerika Tabell 8. Anslagsutveckling ap. 7 Latinamerika, tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 2,7% 2,9% 3,3% 3,1% 3,1% Utfall/Prognos/Beräknat Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/Beräknat på 1:1 Bedömning av perioden ,7% 2,8% 3,3% 3,1% 3,1% Utvecklingssamarbetet i Latinamerika genomförs i tre länder och styrs av Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Colombia ( ) och Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Guatemala ( ). Den utfasning som påbörjades under 2014 avseende Bolivia kommer att avbrytas och utvecklingssamarbetet kommer återupptas. Regeringen väntas fatta beslut om ny strategi för Bolivia under

19 Det sker en ekonomisk utveckling i regionen som drivs av ekonomiska integrationsprocesser och handels- eller associationsavtal med bland andra EU samt export av råvaror såsom mineraler och gas. Samtidigt noteras en ökad närvaro av transnationell organiserad brottslighet och negativa effekter av klimatförändringarna. Bolivias största utvecklingsutmaningar är en svag och korrupt rättsstat, de offentliga institutionernas låga kapacitet samt landets utsatthet för klimatförändringar. En positiv utveckling är att antalet barn som går i skolan har ökat och då särskilt flickor. I Colombia pågår fredssamtal sedan november 2012 och ett fredsavtal skulle innebära en startpunkt för ett nödvändigt reformarbete som en del i ett mer långsiktigt utvecklingsarbete och fredsbyggande. Hotbilden mot människorättsförsvarare är fortsatt hög. Den privata sektorns bidragande roll till fred och utveckling förväntas öka ytterligare. För utvecklingssamarbetet med Guatemala är fredsavtalet från 1996 fortsatt av betydelse, särskilt vad gäller ekonomisk och social utveckling på landsbygden, åtgärder för landets ursprungsbefolkning och skattereformer. I Guatemala är nyckelfrågan statens möjlighet att ta sig an frågor som gäller medborgarnas säkerhet, särskilt kvinnors, den organiserade brottsligheten, straffriheten och andra hot mot rättsstaten. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel minskar något under perioden men ökar i förhållande till Sida föreslår volymerna 650 miljoner kronor 2016, 700 miljoner kronor 2017 och 750 miljoner kronor Anslagspost 9. Afrika Tabell 9. Anslagsutveckling ap. 9 Afrika, tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 26,7% 27,3% 26,8% 27,1% 27,1% Utfall/Prognos/Beräknat Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/Beräknat på 1:1 Bedömning av perioden ,5% 28,0% 26,3% 26,7% 26,9% Utvecklingssamarbetet i Afrika styrs av fjorton bilaterala strategier, varav sex resultatstrategier, och två regionala strategier. Stödet till Burkina Faso har under 2014 följt en utfasningsplan. Denna utfasning avbryts och utvecklingssamarbetet kommer att återupptas. Regeringen väntas fatta beslut om nio nya strategier under Utfasningsplan Burkina Faso , Strategi för utvecklingssamarbetet med Demokratiska republiken Kongo , Landstrategi Etiopien , Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kenya , Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Liberia , Strategi för svenskt utvecklingssamarbete med Mali , Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbete med Mocambique , Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Rwanda , Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia , Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Sudan , Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Sydsudan , Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania , Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda , Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia