SIDAS BUDGETUNDERLAG

Transkript

1 Sidas budgetunderlag

2 2

3 Innehållsförteckning 1. Hemställan Sidas inriktning och prioriteringar Förslag till finansiering av verksamheten Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Anslag 1:1 Avslutade anslagsposter Anslag 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa Utgiftsområde 5. Internationell samverkan Anslag 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Administration av bidragshantering för biståndsverksamhet som Regeringskansliet ansvarar för och beslutar om Investeringar i anläggningstillgångar Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Anslagskredit och anslagssparande på förvaltnings- respektive sakanslagen Avgifter och övriga intäkter Bilaga 1. Indikativa ramar för beställningsbemyndiganden strateginivå Tabellförteckning Tabell 1. Översikt av verksamhetens finansiering, tkr Tabell 2. Anslagsutveckling anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Tabell 3. Bemyndiganderam anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Tabell 4. Anslagsutveckling ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr Tabell 5. Bemyndiganderam ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr Tabell 6. Anslagsutveckling ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr Tabell 7. Bemyndiganderam ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr Tabell 8. Anslagsutveckling ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 9. Bemyndiganderam ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 10. Anslagsutveckling ap. 6 Asien, tkr Tabell 11. Bemyndiganderam ap. 6 Asien, tkr Tabell 12. Anslagsutveckling ap. 7 Latinamerika, tkr Tabell 13. Bemyndiganderam ap. 7 Latinamerika, tkr Tabell 14. Anslagsutveckling ap. 9 Afrika, tkr Tabell 15. Bemyndiganderam ap. 9 Afrika, tkr Tabell 16. Anslagsutveckling ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, tkr Tabell 17. Bemyndiganderam ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, tkr

4 Tabell 18. Anslagsutveckling ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, tkr Tabell 19. Bemyndiganderam ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, tkr Tabell 20. Anslagsutveckling ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, tkr Tabell 21. Bemyndiganderam ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, tkr Tabell 22. Anslagsutveckling ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling, tkr Tabell 23. Bemyndiganderam ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling, tkr Tabell 24. Anslagsutveckling ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika, tkr Tabell 25. Bemyndiganderam ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika, tkr Tabell 26. Anslagsutveckling ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet, tkr Tabell 27. Bemyndiganderam ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet, tkr Tabell 28. Anslagsutveckling ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten, tkr Tabell 29. Bemyndiganderam ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten, tkr Tabell 30. Anslagsutveckling ap. 32 Forskningssamarbete, tkr Tabell 31. Bemyndiganderam ap. 32 Forskningssamarbete, tkr Tabell 32. Anslagsutveckling ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser, tkr Tabell 33. Bemyndiganderam ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser, tkr Tabell 34. Anslagsutveckling ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet, tkr Tabell 35. Bemyndiganderam ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet, tkr Tabell 36. Anslagsutveckling ap. 23 Miljölån, tkr Tabell 37. Bemyndiganderam ap. 23 Miljölån, tkr Tabell 38. Anslagsutveckling ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan, tkr Tabell 39. Bemyndiganderam ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan, tkr Tabell 40. Anslagsutveckling ap. 25 Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer, tkr Tabell 41. Bemyndiganderam ap. 25 Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer, tkr.. 34 Tabell 42. Anslagsutveckling ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Tabell 43. Bemyndiganderam ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Tabell 44. Anslagsutveckling ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Tabell 45. Bemyndiganderam ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Tabell 46. Anslagsutveckling ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 47. Bemyndiganderam ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 48. Anslagsutveckling ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen, tkr Tabell 49. Bemyndiganderam ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen, tkr Tabell 50. Anslagsutveckling ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet, tkr Tabell 51. Bemyndiganderam ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet, tkr Tabell 52. Anslagsutveckling ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter, tkr Tabell 53. Bemyndiganderam ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter, tkr Tabell 54. Anslagsutveckling anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, tkr Tabell 55. Lån i Riksgäldskontoret, tkr

5 1. Hemställan Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) överlämnar härmed budgetunderlaget avseende perioden Med utgångspunkt i föreliggande dokument föreslår Sida: - att regeringen för perioden anvisar medel på anslag och anslagsposter under utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd respektive 5 Internationell samverkan enligt tabell 1, - att regeringen bemyndigar Sida att under 2014 inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag på högst tkr för 2014 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag, - att regeringen bemyndigar Sida att under 2014 inom ramanslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag på högst tkr för 2014 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag, - att regeringen bemyndigar Sida att under 2014 inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan besluta om bidrag på högst tkr för 2014 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag, - att regeringen från och med 2014 anvisar ytterligare medel på ramanslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd till ett belopp av tkr, för att kompensera för ökade kostnader när samarbetet med näringslivets aktörer integreras i de bilaterala strategierna, bemanning av fältposteringar i konflikt- och postkonfliktsamarbete, planerad samordning och administration av sekondering av svensk expertis till multilaterala organisationer och EU, genomförandet av en pilotverksamhet med syfte att förstärka resultatorienteringen i större programstöd samt för kompensation för kostnadsutveckling i våra samarbetsländer. Sida föreslår att denna ökning finansieras genom motsvarande minskning på ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, - att regeringen från och med budgetåret 2014 tillämpar en modell för kompensation för den faktiska kostnadsutvecklingen i Sidas samarbetsländer som inte fångas i PLO- systemet, - att regeringen från och med 2014 tar bort det gällande finansiella villkoret för anslagen 1:1 Biståndsverksamhet respektive 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa angående Sidas möjlighet att endast överstiga alternativt understiga årligt beslutat strategibelopp för land eller region med 10 procent, - att regeringen från och med 2014 tillämpar ett finansiellt villkor för anslagen 1:1 Biståndsverksamhet respektive 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa med innebörden att Sida ska undvika att teckna större och/eller längre avtal mot slutet av en strategiperiod och med målet att minst 50 respektive 75 procent av nuvarande årsvolym ska vara ointecknad två respektive tre år efter det att strategin löper ut, - att regeringen tillsätter en utredning för att klarlägga en lämplig ansvarsfördelning avseende den nuvarande bidragshanteringen av biståndsverksamhet som Regeringskansliet ansvarar för, 5

6 6

7 2. Sidas inriktning och prioriteringar En central utgångspunkt för Sidas arbete under kommande 3-årsperiod är den omfattande styrningsreform för biståndet som regeringen genomför, en reform som skärper resultatfokuseringen inom det svenska utvecklingssamarbetet och som utgår från och tydliggör regeringens ansvar för politikens innehåll ( vad -frågorna) och myndigheters ansvar för genomförande ( hur -frågorna). Under 2014 kommer Sida att utarbeta ett stort antal resultatförslag och portföljomställningar kommer att stå i fokus under hela treårsperioden. Sidas resonemang och äskanden vad gäller såväl bistånds- som förvaltningsanslaget utgår från den anslagsutveckling och den inriktning för perioden som regeringen anger i budgetpropositionen för Förslagen kan i flera fall direkt härledas till de omvärldsförändringar som regeringen lyfter fram som särskilt betydelsefulla för det svenska biståndets utformning (exempelvis framväxten av nya finansiella flöden och aktörer). Sidas budgetunderlag framhåller vikten av en tydlig och ändamålsenlig koppling mellan uppdragets omfattning och förvaltningsresurser. Sida visar hur ett antal trender (framför allt förskjutningen mot konflikt- och postkonfliktländer, en ökad samverkan med näringslivet, ett ökande nyttjande av finansieringslösningar som stimulerar och frigör andra kapitalflöden) leder det svenska biståndet i riktning mot att bli mer personalintensivt och därmed resurskrävande. Framväxten av nya biståndsaktörer och betydelsen av nya kapitalflöden och finansieringskällor innebär att Sidas verksamhet allt mer handlar om dialog och samverkan, om insatser som rymmer samverkan med näringslivet och om att stödja jämförelsevis små insatser av katalytisk eller innovativ karaktär. Gåvomedel är och kommer fortsatt vara kärnan i det svenska biståndet men Sidas arbete under perioden handlar i växande utsträckning om att stimulera och mobilisera även andra finansieringskällor. Ökningen av stödet till konflikt- och postkonflikt-länder leder till eskalerade kostnader för verksamheten i fält. Volymökningen ställer krav på förstärkt fältbemanning i länder där kostnaden per utsänd är betydligt högre än i andra typer av landsamarbeten. De trender som beskrivs ovan förutses förstärkas under perioden samtidigt som förvaltningsanslagets andel i förhållande till biståndsanslaget minskar och förvaltningsanslaget successivt gröps ur som följd av att statens pris- och löneomräkningssystem (PLO-systemet) enbart kompenserar Sida för en liten del av den snabba kostnadsutvecklingen i samarbetsländerna. En tilltagande obalans mellan förvaltningsmedel och uppdragets omfattning riskerar över tid att leda till en framtvingad, snarare än vald, förskjutning mot fondlösningar och globala program och en lägre andel personal i fält än optimalt. Sida kommer fortsatt vidta åtgärder för att höja verksamhetens interna och externa effektivitet och för att optimera resursutnyttjandet. Kostnadseffektiva personallösningar kommer att sökas med utgångspunkt från verksamhetskrav och budgetmässiga förutsättningar och kostnadseffektiva insatsportföljer kommer att sättas samman för att nå resultatmålen i kommande resultatstrategier. Interna åtgärder, omdisponeringar och prioriteringar kommer, tillsammans med de förvaltningsmedel som frigörs i samband med utfasningen av selektivt samarbete och av samarbetet med Burkina Faso, att hjälpa upp men inte långsiktigt lösa den situation som beskrivs ovan. Sidas äskande om tillskott på förvaltningsbudgeten 2014 ska ses mot denna bakgrund och bygger på principen att en utökning av uppdraget måste åtföljas av ett motsvarande tillskott av förvaltningsresurser. Förutom äskanden och förslag om framtida anslagsfördelning innehåller Sidas budgetunderlag för ett antal förslag som myndigheten anser skulle förbättra myndighetens 7

8 förvaltningsmässiga förutsättningar att genomföra sitt uppdrag i linje med regeringens politik. Dessa presenteras nedan. Fokusering. En fortsatt landkoncentration, parat med den tematiska fokusering som Sida avser att genomföra baserat på kommande biståndspolitiska plattform och kommande resultatstrategier, skulle enligt Sida leda till ett mer effektivt svenskt bistånd med större genomslag i det bilaterala samarbetet. En kommande ämnesmässig fokusering föreslås, som Sida tidigare framfört 1, att ta sin utgångspunkt i gällande tematiska prioriteringar 2 men i högre grad än idag prioritera inom ramen för dessa. En ytterligare landkoncentration (utöver den redan beslutade utfasningen av selektivt samarbete och Burkina Faso) skulle göra det möjligt att selektivt höja biståndsvolymerna i återstående länder till nivåer som skulle främja det svenska biståndets externa och interna effektivitet. En minskning av antalet stationeringsländer skulle, genom de förvaltningsmedel som frigörs, dessutom möjliggöra för Sida att stärka fältbemanningen i kvarvarande länder där det svenska biståndet rör sig i riktning mot att bli allt mer kapacitetskrävande och resursintensivt. Mot bakgrund av regeringens uttalade inriktning att i huvudsak stödja fattiga människor i fattiga länder 3 konstaterar Sida att fem strategistyrda samarbeten sker i länder som OECD/DAC klassificerar som medelinkomstländer: Bolivia, Colombia, Guatemala, det Palestinska området (Västbanken/Gaza) samt Irak. Samtliga skulle därmed, utifrån ett strikt inkomstrelaterat principresonemang, kunna övervägas för utfasning. Sida har i anslagsberäkningen utgått från att en gradvis utfasning av Bolivia, Guatemala och Colombia påbörjas samt att samarbetet med Irak avslutas under perioden. Siffrorna reflekterar dock inte en utfasning av samarbetet med det Palestinska området (Västbanken/Gaza) eftersom planeringsanvisningarna 4 för Sidas framtagande av resultatförslag visar att regeringen ser framför sig ett omfattande svenskt utvecklingssamarbete under de kommande fem åren. Merparten av de sakanslagsmedel som därmed skulle frigöras föreslås omfördelas till låginkomstländer i Asien och för arbetet med de prioriterade millenniemålen under anslagspost 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling. Insatser som finansieras över den sistnämnda anslagsposten kan beröra många länder men ställer inte krav på fältstationering i de länder som omfattas. Ett annat möjlig väg för att åstadkomma den ytterligare landfokusering som Sida ser som nödvändig vore att fasa ut landsamarbeten där regeringen inte ser förutsättningar att nå effektiva portföljvolymer men där samarbetet ändå i dagsläget ställer krav på permanent fältnärvaro. Som Sida tidigare framfört, och regeringen i budgetpropositionen angivit, bör nivån för konflikt- och postkonfliktsamarbete minst uppgå till 200 miljoner kronor årligen och att motsvarande siffra för långsiktiga samarbetsländer inte bör understiga 300 miljoner kronor. Under 2013 når 11 5 landsamarbeten inte upp till dessa riktvärden. 1 Sida regeringsskrivelse: , 30 juni, 2011 Ämnesfokusering 2 Demokrati/MR, miljö och jämställdhet 3 Budgetpropositionen 2012/13:1 Utgiftsområde 7 4 Ingångsvärden för Sidas framtagande av resultatförslag för Sveriges utvecklingssamarbete med det Palestinska området (Västbanken/Gaza). Bilaga 1 till regeringsbeslut (UF2013/3027/UD/MENA) 5 Bangladesh, Kambodja, Colombia, Bolivia, Etiopien, Mali, Rwanda, Uganda, Irak. Samt: Myanmar/Burma (baserat på regeringens planeringsanvisingar från (UF2012/43498/UD/USTYR) och Burkina Faso (där biståndet ska vara utfasat senast vid utgången av 2016). 8

9 Flexibilitet. Under kommer ett stort antal strategier att avslutas och ersättas av nya resultatstrategier. En förutsättning för att Sida parallellt med omställningen av insatsportföljer effektivt ska kunna nyttiggöra anslag är att ändringar sker i den reglering som styr myndighetens anslagsutnyttjande. Vissa steg i riktning mot ökad flexibilitet har redan tagits. Den anslagskredit som Sida beviljades 2013 har skapat en ökad flexibilitet vid årsskiften och Sida välkomnar också att de nya resultatstrategierna förväntas ange en total volym för hela strategiperioden med en flexibel årlig allokering. För att realisera det handlingsutrymme som därmed skapas föreslår Sida att den regel som begränsar Sidas omfördelningsrätt mellan strategier inom en anslagspost till 10 procent utgår när den första resultatstrategin beslutas. Sida förordar vidare en omedelbar återgång till tidigare regel om myndighetens rätt att ingå avtal mot slutet av en strategiperiod. Dessa två åtgärder skulle underlätta Sidas planering och anslagsutnyttjande, bidra till en ökad förutsägbarhet i relationen till våra samarbetsländer och partners och skapa förutsättningar för en effektiv omställningsperiod. Enhetligt ansvar. Sidas ser svagheter i den modell som nu tillämpas vad gäller hanteringen av bidrag som beslutats av Regeringskansliet (främst UD), en modell som innebär att ansvaret för olika delar i ansvarskedjan delats upp mellan RK/UD och Sida. Ett fullt verksamhetsansvar, inklusive finansiellt ansvar, för samtliga eller delar av medlen skulle öka effektiviteten i systemet. Sida föreslår att en utredning görs för att klargöra vad en lämplig fördelning skulle kunna vara mellan Sida och RK/UD med hänsyn tagen till eventuellt behov av politiskt inflytande över vissa insatser. Sida föreslår att en sådan utredning i första hand studerar möjligheten att ge myndigheten ett helhetsansvar för samtliga eller alternativt delar av medlen. I händelse av att Sida skulle ges fullt verksamhetsansvar måste Sidas förvaltningsresurser förstärkas till en nivå som möjliggör för myndigheten att möta de krav som ställs i förordningen om intern styrning och kontroll. 9

10 3. Förslag till finansiering av verksamheten Tabell 1. Översikt av verksamhetens finansiering, tkr Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Utfall 2012 Prognos Biståndsverksamhet ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället ap. 6 Asien ap. 7 Latinamerika ap. 9 Afrika ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering ap. 23 Miljölån ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan ap. 25 Särskilt demokratistöd genom svensk partiknutna organisationer (PAO) ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten ap. 32 Forskningssamarbete Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete ap. 1 Sida Reformsamarbete med Östeuropa ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Utgiftsområde 5. Internationell samverkan 1.11 Samarbete inom Östersjöregionen ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter Avgiftsintäkter som disponeras Övriga intäkter som disponeras Summa Prognosen inkluderar ingående sparande från föregående år (2012). 10

11 Med utgångspunkt i den anslagsutveckling som regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2013 sker en beräkning av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet för perioden Beräkningen baseras på antagandet om en oförändrad relativ andel perioden i jämförelse med tilldelade medel i regleringsbrevet för budgetåret I det följande redovisas Sidas äskanden för per anslagspost. Äskandena utgår från de beslut som fattats av regeringen avseende strategier som faller inom anslagsposterna. I de fall där beslut ännu inte fattats avseende strategier har bedömningar av framtida behov och kapacitet utgjort beräkningsgrunden. Sida har i regleringsbrevet för budgetåret 2013 fått i uppdrag att bifoga underlag för beräkningarna av bemyndiganderamar för 2014 på strateginivå. De indikativa beräkningarna redovisas i bilaga Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Tabell 2. Anslagsutveckling anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 3. Bemyndiganderam anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Sammanfattande bedömning av perioden Under 2012 har regeringen formulerat biståndets huvudsakliga uppgift till att inrikta sig på låginkomstländer. Fokus på fattiga människor i de fattigaste länderna, däribland många sviktande stater, innebär utmaningar för myndigheten i det dagliga arbetet med samarbetspartners. Sida har redan i dag mycket begränsade möjligheter att följa upp insatser i till exempel Afghanistan, framför allt beroende på det aktuella säkerhetsläget och de höga säkerhetskostnaderna det medför. Acceptans för höga risker i utvecklinssamarbetet får inte leda till en underdimensionerad uppföljning. 7 Regleringsbrev för Sida Budgetpropositionens beräknade anslagsutveckling minskas med 12 miljoner för 2014 för att finansiera föreslagen höjning av Sidas förvaltningsanslag (1:2) med motsvarande belopp. 11

12 Sida bedriver i dag samarbete med utsänd personal på 42 stationeringsorter vilket är samma antal som En fortsatt landkoncentration, parat med en tematisk fokusering baserat på kommande biståndspolitiska plattform och kommande resultatstrategier, skulle enligt Sida leda till ett ökat genomslag och ett effektivare bilateralt svenskt bistånd En möjlig konsekvens av regeringens styrning av biståndet till låginkomstländer skulle vara att under perioden påbörja en minskning av stödet till medelinkomstländer utifrån OECD:s klassificering av ODA länder/territorium. Sida har i sin framställning valt att illustrera konsekvenser av eventuella politiska beslut gällande en utfasning av medelinkomstländer. I ett sådant scenario förslår Sida att de frigjorda sakanslagsmedlen omfördelas till de fattigaste länderna i Asien för att nå effektiva landvolymer 10 samt för att bidra till ökade volymer för globala insatser för socialt hållbar utveckling (framför allt minskad mödra- och barnadödlighet). Ett annat möjligt alternativ för att åstadkomma den ytterligare landfokusering som Sida ser som nödvändig vore att fasa ut landsamarbeten där regeringen inte ser förutsättningar att nå effektiva portföljvolymer. Under 2013 nådde länder inte upp till riktvärdet 12 om minst 200 miljoner kronor årligen för konflikt- och postkonfliktsamarbete och minst 300 miljoner kronor för långsiktiga samarbetsländer. Inget av de uppsatta millenniemålen har ännu uppnåtts i någon av världens 47 så kallade sviktande stater. Arbetet i dessa länder ställer särskilda krav på utvecklingssamarbetet och Sida är en aktiv partner i dialog och i det operativa samarbetet. Sida bedömer också att förmågan att förebygga och hantera kriser och katastrofer kommer att bli avgörande för möjligheterna att på ett hållbart sätt minska fattigdomen i världen. Det gäller såväl konflikter som klimatförändringar, stigande livsmedelspriser eller kraftig befolkningstillväxt. Det svenska biståndet måste förhålla sig till denna verklighet och effektivt bidra till att förebygga nya kriser och katastrofer (genom bland annat fördjupade riskanalyser). Biståndet har också till uppgift att underlätta övergången från humanitära insatser till långsiktig utveckling. För att uppnå utvecklingsresultat till så låg kostnad som möjligt ska Sida utnyttja tillgängliga resurser och samarbetsformer mer effektivt kunskapskapital, finansiellt kapital, aktörer och nätverk. Det bygger på Sidas förmåga att på ett proaktivt, flexibelt och innovativt sätt arbeta med statsförvaltningen, det civila samhället och näringslivet och kunna sammanföra aktörer från olika samhällssektorer och politikområden. Gåvomedel fortsätter att vara kärnan i det svenska biståndet. Samtidigt ska Sida eftersträva en effektiv balans mellan olika finansieringslösningar (gåva, lånestimulans, garanti) samt fortsätta att mobilisera resurser och aktörer för att uppnå största möjliga utvecklingseffekt inom varje insats och varje strategi. Sida ser som sitt uppdrag att identifiera metoder och arbetssätt utifrån varje unik kontext och problemformulering. Hur Sida ska arbeta bör därför inte i förväg öronmärkas med särskild finansiering eller markeras inom ramen för vissa strategier. I ökad utsträckning är det Sidas medarbetare som i sitt expertutövande får andra aktörer att investera och generera utvecklingsresultat i samarbetsländerna, ofta med lite eller helt utan sakanslagsfinansiering. Sidas förvaltningsanslag måste därför på sikt dimensioneras till dessa mer 9 Stationeringsorter med Sidas medarbetare. Under 2013 minskas de 42 med en ort. Efter att de nuvarande beslutade utfasningarna är genomförda kan stationeringsorter med utsänd personal minskas med ytterligare sex. 10 Riktmärke för ett kostnadseffektivt årligt strategibelopp för bilaterala samarbeten motsvarar minst 200 miljoner kronor för konflikt- postkonfliktsamarbeten och minst 300 miljoner kronor för långsiktigt samarbete länder inkluderar Burkina Faso där biståndet ska vara utfasat senast vid utgången av 2016 samt Myanmar/Burma baserat på angivna planeringsanvisningar för en kommande strategi. 12 Budgetpropositionen 2012/13:1 Utgiftsområde 7 12

13 arbetsintensiva metoder då huvuddelen av Sidas verksamhet fortsatt utgörs av att nyttiggöra ett ökande biståndsanslag. I länder med selektivt samarbete slutförs utfasningen under 2013 med endast mindre utbetalningar Under de senaste åren har förutsättningar för samarbete bortom biståndsfinansieringen skapats och Sverige har nu i enlighet med Sveriges politik för global utveckling (PGU) möjlighet att fortsätta samarbeta enligt aktörssamverkansmodellen inom andra politikområden. Under perioden sjösätts den nya styrningen genom resultatstrategier i det bilaterala och regionala utvecklingssamarbetet. Den stora andelen nya strategier som avslutas och påbörjas under samma period ställer höga krav på myndigheten. Sakanslagskrediten, som regeringen beslutade om under 2012, förväntas skapa ökad flexibilitet vid årsskiften, något som tidigare identifierats som ett problem för att nå fullt anslagsutnyttjande. De nya resultatstrategierna förväntas ha en flerårig total strategivolym vilket skulle medföra en flexibel årlig allokering. För att realisera detta handlingsutrymme bör den nuvarande omfördelningsregeln (10 procent) mellan strategier inom samma anslagspost utgå när den första resultatstrategin beslutas. För att få ett snabbare genomslag för regeringens nya resultatstrategier i det bilaterala samarbetet har Sida under två år arbetat med en förkortad övergångsperiod 13 mellan den gamla och den nya strategin. Detta minskar förutsägbarheten gentemot våra samarbetsländer och verksamheten bromsas upp. Dessutom försvåras Sidas planering och anslagsutnyttjande. När strategiöversynen nu är genomförd och nya strategier börjat beslutas, föreslår Sida en omedelbar återgång till tidigare regel. Detta skulle ge bättre förutsättningar för en effektiv omställningsperiod med bibehållen långsiktighet. För att de tematiska prioriteringarna i biståndet ska få ännu större genomslag har Sida för avsikt att söka fler och mer resultatinriktade synergier mellan utvecklingssamarbete som bedrivs på bilateral, regional och global nivå. Arbetet underlättas när bilateral finansiering samlas på bilaterala anslagsposter och när motsvarande princip tillämpas för globala och regionala anslagsposter. Regionala och bilaterala insatser som i dag finansieras över globala/tematiska anslagsposter föreslås successivt föras över och hanteras inom ramen för regionala respektive bilaterala strategier. I det sammanhanget bör den del av anslagsposten för forskningssamarbete som avser bilaterala och regionala samarbeten återföras till de geografiska anslagsposterna. Utifrån en förenklad och tydlig styrning kan Sida sedan bidra till att stärka biståndsförvaltningens samlade förmåga att redovisa utvecklingssamarbetets bidrag till ett enskilt land. Genom att synliggöra helheten ges även en mer rättvisande bild av Sveriges samlade bidrag på landnivå. Sammanfattande bedömning av resursbehov Sida baserar sin prognos för 2013 på myndighetens regleringsbrev Beräkningar för perioden baseras på regeringens bedömning av den framtida anslagsutvecklingen som den redovisas i budgetpropositionen för Varje anslagspost redovisas i två tabeller. I den första tabellen redovisas anslagspostens relativa andel av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet utifrån regleringsbrevet för Av samma tabell framgår vidare Sidas utfall (2012) prognos (2013) och beräkningar ( ). I den andra tabellen framgår Sidas bemyndiganderamar för respektive anslagspost och Sidas äskanden för Sida ska undvika att teckna större och/eller längre avtal mot slutet av en strategiperiod. Målet är att minst 50 respektive 75 procent av nuvarande årsvolym ska vara ointecknad ett respektive två år efter det att strategin löper ut. Regeringsbeslut krävs vid avsteg från regeln. 13

14 Sida föreslår att majoriteten av anslagsposterna följer en oförändrad utveckling under perioden men noterar samtidigt att många anslagsposter/områden har förutsättningar att använda betydligt större volymer på ett effektivt sätt vilket kommenteras under de berörda anslagsposterna. Den största förändringen i anslagsberäkningen tar sin utgångspunkt från regeringens uttalade inriktning att i huvudsak stödja fattiga människor i fattiga länder. Bolivia, Colombia och Guatemala klassificeras som medelinkomstländer, och Sida föreslår därför som en konsekvens att utfasning påbörjas under perioden. De frigjorda anslagsmedlen föreslås framför allt omfördelas till låginkomstländer i Asien och att stärka arbetet med prioriterade millenniemål under anslagspost (ap.) 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling. Vidare föreslås att utfasning av samarbetet med Irak påbörjas och avslutas under perioden och besparingarna omhändertas inom anslagsposten. Fokus på Afrika ligger fast och besparingar från pågående och planerade utfasningar omfördelas inom kontinenten. Sammanfattande bedömning av bemyndiganderamar Utestående åtaganden 2012 var knappt 14,5 miljarder kronor av totalt beslutade bemyndiganderamar om 19,8 miljarder kronor (73 procent). Tilldelad ram 2013 är 20,3 miljoner kronor. Sida beräknar att behovet för 2014 inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är 2,5 miljarder kronor högre än den beslutade nivån Detta beror framför allt på det stora antalet nya strategier som förväntas beslutas under 2013, vilket innebär ett stort antal nya avtal under kort tid. För anslag 1:1 Biståndsverksamhet har sex nya anslagsposter ersatt fem avslutade. Forskningsinsatser i det bilaterala samarbetet har överförts till ap. 32 Forskningssamarbete. Utestående åtaganden stämmer därmed inte med ingående balanser för ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, ap. 6 Asien, ap. 9 Afrika samt ap.32 Forskningssamarbete som påverkas av ovanstående förändring. Det finns även diskrepans mellan utestående åtaganden och ingående åtaganden på totalen för hela anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, vilket huvudsakligen beror på att programmen U-forsk och Swedish Research Links från och med överfördes till Vetenskapsrådet och därmed överlämnas utestående åtaganden motsvarande 204 miljoner kronor som Sida hade för verksamheten under ap.32 Forskningssamarbete. Sida föreslår att regeringen bemyndigar Sida att inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag om högst miljoner kronor för 2014 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag. Anslagspost 1. Humanitära insatser och konflikthantering Tabell 4. Anslagsutveckling ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 17,2% 16,6% 16,6% 16,6% 16,6% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 17,5% 16,5% 16,6% 16,6% 16,6% 14

15 Tabell 5. Bemyndiganderam ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Sidas humanitära bistånd styrs av Strategin för humanitärt bistånd genom Sida ( ). Strategin tar sin utgångspunkt i regeringens policy för Sveriges humanitära bistånd ( ). Under 2012 gick mer än hälften av Sveriges humanitära insatser till Afrika och närmare hälften av anslaget kanaliserades via FN-systemet. Under 2012 gavs humanitärt bistånd vid nyligen uppkomna väpnade konflikter i bland annat Syrien och Mali. Samtidigt fortsätter de mångåriga konflikterna i Somalia, Afghanistan, Demokratiska Republiken Kongo och Colombia att drabba miljontals utsatta människor och risken är stor för att dessa konflikter förvärras under de närmaste åren vilket kan kräva humanitära insatser. Allt större sårbara befolkningsgrupper lever så nära randen till svår fattigdom att ytterst små växlingar i temperatur eller väderförhållanden kan skapa omfattande humanitära kriser såsom i Sahel förra året. Det är viktigt att det humanitära biståndet kan kanaliseras på ett så tidigt stadium som möjligt för att förebygga och motverka katastrofers och konflikters effekter på utsatta människor och samhällen. Samtidigt måste det humanitära biståndet kompletteras med utvecklingsinsatser för att långsiktigt öka samhällens motståndskraft. Nya samarbetsformer utvecklas i skärningen mellan det humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet. Detta ställer krav på ökad humanitär kapacitet och kompetens på berörda utlandsmyndigheter. Sidas ambition att ytterligare stärka arbetet med kris- och katastrofförebyggande samt tidig återuppbyggnad innebär en mer omfattande koordinering mellan humanitärt och långsiktigt utvecklingsarbete. Det medför en mer arbetsintensiv handläggning av humanitära insatser. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad perioden Behoven uppgår enligt Sidas bedömning till miljoner kronor 2014, miljoner kronor 2015 och miljoner kronor Sida föreslår att bemyndiganderamen ökar 2014 till miljoner kronor jämfört med 2013 års nivå om 900 miljoner kronor. Sida bedömer att det föreligger ett behov av att kunna teckna fleråriga avtal för Sidas humanitära bistånd. 14 Från och med 2013 finansieras insatser avseende konfliktrelaterad verksamhet under anslagsposten 26 Mänsklig säkerhet, vilket förklarar den diskrepans som finns mellan utestående åtaganden 2012 och ingående åtaganden 2013 om 36 miljoner kronor. 15

16 Anslagspost 2. Informations- och kommunikationsverksamhet Tabell 6. Anslagsutveckling ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 0,6% 0,6% 0,6% 0,6% 0,6% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 0,6% 0,6% 0,6% 0,6% 0,6% Tabell 7. Bemyndiganderam ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Strategin för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive för organisationer i det civila samhället styr det kommunikations- och informationsarbete som finansieras via Sida och som genomförs av såväl Sida som aktörer i det civila samhället. Strategin har ett ambitiöst mål för en bred målgrupp: den svenska allmänheten. Sverige förmedlar 10 kronor per svensk och dag för att minska fattigdomen i världen och använder tre öre (eller 0,3 procent) för att redovisa och kommunicera vilka resultat det leder till. Anslagsposten utnyttjas till fullo och det är stor konkurrens om dessa medel bland organisationer i det svenska civila samhället. En ny strategi kommer att utvecklas under perioden och Sida förespråkar en tydligare inriktning mot öppenhet, transparens och spridning av resultat av det internationella biståndet. Sverige är ledande inom detta område och en fortsatt finansiering på nuvarande nivå är en förutsättning för att behålla denna position. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 101 miljoner kronor 2014, 107 miljoner kronor 2015 och 114 miljoner kronor Sida föreslår att bemyndiganderamen ökar 2014 till 110 miljoner kronor, då Sida planerar att ingå treåriga avtal 2014 med sju ramorganisationer. 16

17 Anslagspost 5. Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Tabell 8. Anslagsutveckling ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 9,6% 9,2% 9,2% 9,2% 9,2% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 9,5% 9,2% 9,2% 9,2% 9,2% Tabell 9. Bemyndiganderam ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Inom Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället fortsätter Sida att stärka insatsportföljen vad gäller rättighetsbaserat arbete. Det görs dels genom att bevilja nya organisationer ramavtal från och med 2014, dels genom att omfördela bidrag mellan de ramorganisationer som för närvarande finansieras via anslagsposten. Sida kan även stödja internationella organisationer inom ramen för regeringens särskilda satsning för uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen vad gäller barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. De internationella organisationerna har bidragit till starkare fokus på rättighetsbaserat arbete inom strategin. Vidare ska organisationer som arbetar för biståndseffektivitet på den globala arenan ges utökat stöd under 2013 för att ytterligare bidra till starkare rättighetsfokus. En tematisk breddning av anslaget har skett under senare år, till exempel med organisationer fokuserade på miljö respektive på sexuell och reproduktiv hälsa. Detta fokus förväntas bli än starkare i takt med att dessa nya organisationer får möjligheter att absorbera större bidragsvolymer. Detta, i kombination med nya ramorganisationer från 2014, gör att det finns förutsättningar att nyttiggöra ökade medel inom anslagsposten. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till minst miljoner kronor 2014, miljoner kronor 2015, och miljoner kronor Sida föreslår att bemyndiganderamen ökar 2014 till miljoner kronor. Sida planerar flera stora beredningar i början av 2014 vilket kommer leda till ett ökat behov av bemyndiganderam. 17

18 Anslagspost 6. Asien Tabell 10. Anslagsutveckling ap. 6 Asien, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 9,5% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 9,4% 9,2% 9,2% 9,5% 9,8% Tabell 11. Bemyndiganderam ap. 6 Asien, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Utvecklingssamarbetet i Asien styrs av strategier för Bangladesh, Kambodja, Afghanistan, Myanmar/Burma 16 och regionalt samarbete i Asien. Stödet till Indien, Indonesien, Kina och Vietnam fasas ut under Under 2013 bedrivs fortfarande selektivt samarbete i dessa länder med tonvikt på aktörsamverkan som biståndsform. Det syftar till att etablera bärkraftiga relationer bortom biståndet. Även stödet till Östtimor fasas ut under I det långsiktiga programsamarbetet ska det svenska biståndet fortsatt fokusera på programbaserade stödformer i kombination med katalytiska och innovativa insatser till icke-statliga aktörer i det civila samhället och den privata sektorn. I både Bangladesh och Kambodja är demokratiska institutioner, den demokratiska kulturen och respekten för mänskliga rättigheter svag. Dessutom är korruptionen utbredd. Insatserna syftar till att stärka demokrati och mänskliga rättigheter, motverka korruption samt att förbättra tillgången på samhällstjänster inom sociala sektorer som hälsa och utbildning. Sida bedömer att det kommande år finns utrymme för en ökad volym inom samarbetet. I båda länderna kan ett ökat anslag användas inom klimatområdet och för att främja ökat ansvarsutkrävande. I Bangladesh kan ett ökat anslag också bidra till finansiering och kapacitetsutveckling av hälsosystemet samt urbana insatser. I linje med regeringens kriterier för effektiva anslagsportföljer föreslår Sida en ökning av strategivolymerna till minst 300 miljoner kronor per landsamarbete under Från och med 2013 finansieras forskningsinsatser under anslagsposten 32 Forskningssamarbete, vilket förklarar den diskrepans som finns mellan utestående åtaganden 2012 och ingående åtaganden 2013 om 23 miljoner kronor. 16 En resultatstrategi för Myanmar/Burma förväntas beslutas av regeringen under

19 De politiska förändringarna i Myanmar/Burma under 2012 har skapat nya förutsättningar för att ge stöd till ökad respekt för mänskliga rättigheter och en demokratisk utveckling. Genom stöd till fredsutveckling, demokratiska institutioner och det civila samhället kan demokratiseringsprocessen och möjligheterna för landets medborgare att utkräva ansvar stärkas. Behoven är stora och den inhemska kapaciteten att ta emot internationellt stöd är låg. Afghanistan står inför omfattande utmaningar de kommande åren med fortsatt arbete för att minska fattigdomen och för ett överlämnande av säkerhetsansvaret till de afghanska myndigheterna. Behoven är betydande och under kommande år kommer biståndet att fokuseras på samarbetsstrategins två huvudsektorer; demokrati och mänskliga rättigheter samt utbildning. Utvecklingssamarbetet med Afghanistan har betydande risker. Det pågår en väpnad konflikt och korruptionen är utbredd, vilket försvårar såväl genomförande som uppföljning av insatser. Vid Tokyokonferensen i juli 2012 om Afghanistans framtid utlovade Sverige ett kraftigt förhöjt belopp för det samlade biståndet efter 2014 och under en fortsatt tioårsperiod. Sida noterar att hantering av ökade volymer genom det bilaterala eller humanitära samarbetet till Afghanistan inte kommer kunna hanteras inom ramen för nuvarande förvaltningsbudget. Det regionala utvecklingssamarbetet i Sydostasien hanterar gränsöverskridande utmaningar där lösningar bäst kan sökas genom regionalt samarbete och som fokuserar på hållbar naturresurs- och samhällsplanering. I utfasningsländerna med selektivt samarbete såsom i Indien, Kina, Indonesien och Vietnam kommer aktiviteterna vara avslutade under 2013 med begränsade utbetalningar under Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel ökar under perioden främst för att prioritera låginkomstländerna Kambodja och Bangladesh. Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till miljoner kronor 2014, miljoner kronor 2015 och miljoner kronor för Sida föreslår att bemyndiganderamen är oförändrad Anslagspost 7. Latinamerika Tabell 12. Anslagsutveckling ap. 7 Latinamerika, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 3,2% 3,3% 3,3% 3,3% 3,3% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 3,2% 3,2% 2,7% 1,8% 1,2% 19

20 Tabell 13. Bemyndiganderam ap. 7 Latinamerika, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Det svenska utvecklingssamarbetet i Latinamerika genomförs i tre länder. Sida kan konstatera att det sker en positiv ekonomisk utveckling i regionen som drivs på av integrationsprocesser och handelseller associationsavtal med bland andra EU. Samtidigt noterar Sida en ökad närvaro av transnationell organiserad brottslighet och negativa effekter av klimatförändringarna. Den organiserade brottsligheten är framför allt kopplad till narkotika, illegal vapenhandel och trafficking. Mer än 50 procent av Bolivias befolkning lever under fattigdomsgränsen. Fattigdomsminskning och klimatförändringarna är Bolivias största utvecklingsutmaningar. Genom den särskilda satsningen på klimatanpassning har Sverige bidragit till att stärka utformningen av flera långsiktiga program och projekt som nu är under genomförande. I landet kvarstår konflikter och situationen inom området demokrati och mänskliga rättigheter innehåller fortsatta utmaningar. Institutionerna är svaga och den ökade tillväxten är ännu inte inkluderande och hållbar. För utvecklingssamarbetet med Guatemala är fredsavtalet från 1996 fortsatt viktigt, särskilt vad gäller skattereformer, ekonomisk och social utveckling på landsbygden respektive åtgärder för landets ursprungsbefolkning. Samtidigt är nyckelfrågan om den guatemalanska staten på ett effektivt sätt lyckas ta sig an landets nya utmaningar som gäller medborgarnas säkerhet, den organiserade brottsligheten och andra hot mot rättsstaten. I Colombia har regeringen fortsatt högt förtroende bland befolkningen och steg tas som bidrar till en positiv utveckling vad gäller landets interna väpnade konflikt. Under 2012 startade fredssamtal mellan regeringen och FARC-gerillan. Samtalen leder förhoppningsvis till framtida åtaganden under Samtidigt är situationen för försvarare av mänskliga rättigheter fortsatt kritisk och rättsstatens upprätthållande hotad. Den privata sektorns roll i att bidra till fred och utveckling förväntas öka. Även antikorruptionsfrågor och transparens kommer att få ökad uppmärksamhet i Sveriges utvecklingssamarbete med Colombia. Alla samarbeten i Latinamerika skulle kunna omhänderta större volymer och generera resultat. Sida noterar dock samtidigt att samtliga strategistyrda samarbeten under anslagsposten görs i länder som OECD/DAC klassificerar som medelinkomstländer. Mot bakgrund av regeringens uttalade inriktning att i huvudsak stödja fattiga människor i fattiga länder 17 och ambitionen att fokusera biståndet till färre länder, kan samtliga samarbeten under anslagsposten vara föremål för utfasning. Sida har valt att göra anslagsberäkningen utifrån en hypotes om utfasning av samarbetet i Colombia, Bolivia och Guatemala. Det är gjort med en schablonmässig beräkning. 17 Budgetpropositionen 2012/13:1 20

21 Sida bedömer att de medel som i det fallet frigörs under perioden kan omfördelas och generera resultat i låginkomstländer i Asien och i arbetet med prioriterade millenniemål under ap.15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling. Om regeringen fortsatt prioriterar utvecklingssamarbete i ovan länder noterar Sida att två av tre strategivolymer i de nuvarande strategierna ligger under de riktmärken som angivits för resurseffektiva portföljer 18. Samarbetsstrategin i Colombia skulle behöva öka i volym med minst 50 miljoner kronor och i Bolivia med minst 135 miljoner kronor. Anslagsposten skulle då antingen behöva fokuseras till färre bilaterala samarbeten alternativt medges en högre finansiering för att en rimlig kostnadseffektivitet ska uppnås. Bedömning av resursbehov Sida bedömer, utifrån en schablonmässig neddragning på anslagsvolymen och förutsatt utfasningsbeslut 2014, att behoven uppgår till 480 miljoner kronor 2014, 350 miljoner kronor 2015 och 235 miljoner kronor Sida föreslår att bemyndiganderamen är oförändrad Anslagspost 9. Afrika Tabell 14. Anslagsutveckling ap. 9 Afrika, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 35,1% 31,0% 31,0% 31,0% 31,0% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 35,2% 31,0% 31,0% 31,0% 31,0% Tabell 15. Bemyndiganderam ap. 9 Afrika, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Ibid 19 Bemyndiganderamen återspeglar inte fullt ut den föreslagna (schablonmässiga) minskningen av sakanslaget på anslagsposten. Motsvarande förändringar har därför inte heller gjorts avseende bemyndiganderamarna för ap. 7 Asien och ap.15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling. Det föreslagna utrymmet bedöms däremot kvarstå, men kan behöva justeras mellan de tre anslagsposterna. 20 Från och med 2013 finansieras forskningsinsatser under anslagsposten 32 Forskningssamarbete, vilket förklarar den diskrepans som finns mellan utestående åtaganden 2012 och ingående åtaganden 2013 om 481 miljoner kronor. 21

22 Bedömning av perioden Det starka fokus som det svenska biståndet har på Afrika kvarstår, och motiveras av att nära hälften av Afrikas befolkning fortsatt lever i absolut fattigdom. I Afrika söder om Sahara är många av millenniemålen ännu inte uppfyllda, vilket påverkar kvinnors och barns rättigheter. Klimatförändringar drabbar Afrika hårt och behovet att säkra en hållbar utveckling och ökad motståndskraft mot konflikter och katastrofer kvarstår. Ökad tillväxt och investeringar i Afrika fungerar som drivkraft i utvecklingen och skapar tilltro till att millenniemålen kan uppnås på sikt. Sida har en fortsatt viktig roll i detta förändringsarbete. En ökad samverkan mellan Sida och näringslivet och stöd genom lån och garantier kommer fortsatt kunna leda till resultat såsom ökade investeringar, finansiella flöden och sysselsättning. Biståndet från 2014 till 2016 ska genomföras med olika samarbetsformer. För att effektivt uppnå goda resultat i Afrikas nya kontext prioriterar Sida strategisk dialog, programstöd, samverkan mellan staten och olika aktörer, kunskapsöverföring, institutionsutveckling och stöd till innovationer. För reform av institutioner behövs fortsatt stöd till förändringsaktörer inom staten. Under perioden, med start 2013, ska nya samarbetsformer som kombinerar brett fattigdomsfokus och ett programstöd med förstärkt fokus på resultat, ansvarsutkrävande och riskhantering testas på pilotbasis i ett antal länder. Det svenska biståndet ska bli bättre på att förebygga kriser, använda konfliktanalyser och bygga upp motståndskraft mot kriser. Det är fortsatt viktigt att etablera länkar mellan kortsiktig krishantering/humanitära insatser och långsiktigt utvecklingssamarbete. Detta kommer förstärkas i biståndet till Afrikas Horn, västafrikanska Sahel och i det regionala samarbetet. För de länder som befinner sig i en konflikt-eller postkonflikt situation, med en sviktande stat, kommer fortsatt stödet via FN-systemet liksom genom det civila samhället att vara centralt för det svenska utvecklingssamarbetet. I övergången från konflikt till en mer stabil situation påverkas förutsättningarna för svenskt stöd. I till exempel Sydsudan finns stora utmaningar i att etablera den nya nationen. I Somalia ger den nya regimen visst hopp om förbättrade förutsättningar för fattigdomsbekämpning men det krävs ytterligare tid innan det står klart hur landet ska styras. Detta skapar fortsatt osäkerhet och laglöshet. I Liberia finns politisk vilja att genomdriva reformer, andelen långsiktigt stöd till statsbyggnad föreslås därför öka. I utfasningsländerna med selektivt samarbete såsom i Sydafrika, Namibia och Botswana kommer aktiviteterna vara avslutade under 2013, med begränsade utbetalningar under Beslut om utfasningsplan för Burkina Faso planeras under första kvartalet 2013 och de sista betalningarna till Utmaningar i flera länder kvarstår när det gäller fullt utnyttjande av tilldelade medel främst på grund av konflikter, förändrad politiskt kontext, genomförande av val och korruptionsskandaler. Möjlighet till mulitlaterala insatser med särskilt fokus på Afrika är fortsatt angeläget. För det regionala utvecklingssamarbetet i Afrika bedömer Sida att det finns absorptionskapacitet och möjlighet att uppnå goda resultat för samarbetspartner med ökade volymer Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden. Enligt Sidas bedömningar uppgår behoven till miljoner kronor 2014, miljoner kronor 2015 och miljoner kronor

23 Sida föreslår att bemyndiganderamen ökar 2014 till miljoner kronor. Under 2013 förväntas ett tiotal nya resultatstrategier beslutas vilket medför ett ökat behov av bemyndiganderam de kommande åren då både volym och avtalslängd förväntas öka. Anslagspost 13. Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering Tabell 16. Anslagsutveckling ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 0,0% 4,6% 4,5% 4,5% 4,5% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 0,0% 4,7% 4,5% 4,5% 4,5% Tabell 17. Bemyndiganderam ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Anslagsposten är ny sedan januari 2013 och utgör en sammanslagning av poster från tre 21 tidigare anslagsposter och lika många strategier. En ny tematisk strategi för mänskliga rättigheter och demokratisering är under utarbetande och planeras träda i kraft Sidas arbete med Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet har fått stort genomslag och uppmärksammats på grund av öppna ansökningsförfaranden och goda kommunikationsinsatser. Myndigheten har tagit emot ett stort antal ansökningar. Sida utgår ifrån att strategin fortsatt kommer att syfta till att stärka förutsättningar för förändringsaktörer att verka för demokratisering och yttrandefrihet. Sida bedömer att informations och kommunikationsteknologi kan ges ökat utrymme under perioden liksom stöd till kulturskapande grupperingar inom yttrandefrihet och insatser som värnar om religionsfrihet. Inriktning och prioriteringar för området Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer planeras fortsatt innehålla två verksamhetsområden. Stöd till systerpartiorganisationer 21 Ap. 21 Globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser, ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet samt ap, 25 Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer (PAO) 23

24 och närliggande politiska rörelser och organisationer (70 procent av medlen) samt stöd till flerpartisystem (cirka 30 procent av medlen). Arbetet med mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med strategiska globala aktörer inom civila samhället och det multilaterala systemet förväntas också fortsatt prioritera områden som yttrandefrihet, oberoende medier inklusive ICT, kvinnors politiska deltagande, homo-, bi- och transsexuella (HBT) personers rättigheter samt andra motvindsfrågor. Stöd till valprocesser är planerat som ett fjärde verksamhetsområde för den nya strategin. Sida ser få synergier med myndighetens övriga strategiuppdrag inom demokratiområdet och handläggningen av insatserna särskiljer sig från Sidas övriga insatshantering. Uppdraget är alltså, administrativt och innehållsmässigt, vid sidan av övrig verksamhet vilket skapar ineffektivitet. Sida rekommenderar regeringen att inte inkludera detta område i den planerade strategin. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden Behoven uppgår enligt Sidas bedömning till 816 miljoner kronor 2014, 871 miljoner kronor 2015 och 922 miljoner kronor Sida föreslår att bemyndiganderamen ökar 2014 till miljoner kronor. En ny strategi planeras för 2013 och förväntas leda till många nya långsiktiga avtal under Anslagspost 14. Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling Tabell 18. Anslagsutveckling ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 0,0% 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 0,0% 3,4% 3,5% 3,5% 3,5% Tabell 19. Bemyndiganderam ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

25 Bedömning av perioden Anslagsposten är ny sedan januari 2013 och utgör en sammanslagning av insatsportföljer på området från två olika strategier, Miljölån och Globala ämnesstrategiska insatser. En ny tematisk strategi är under utarbetande och planeras träda i kraft Den planerade nya strategin innebär fortsatt arbete för regeringens prioriteringar på miljö- och klimatområdet för att uppnå MDG Detta innefattar klimatanpassningsåtgärder och uppbyggnad av motståndskraft mot klimatförändringar, ökad tillgång till långsiktigt hållbara moderna energisystem, tryggad tillgång till vattenresurser samt vatten och sanitet (del av MDG 7), stöd till processer från Rio+20 23, främjande av hållbar stadsutveckling, säker kemikaliehantering och hållbart nyttjande av ekosystem. Samarbete med strategiska, normativa såväl multilaterala som globala civila aktörer för ansvarsutkrävande, kunskapsutveckling och påverkansarbete kommer fortsatt att ske, liksom med näringslivet och svenska myndigheter. Samarbeten med näringslivet förutses öka under perioden liksom arbetet att stimulera andra finansiella flöden genom till exempel garantier. Miljöområdet är investeringsintensivt, och behoven i Sidas samarbetsländer bedöms öka inom perioden. Ett finansieringsupplägg med Sidas bidrag kan utgöra en viktig komponent för att göra en finansiering mindre riskfylld och mer attraktiv, och därigenom säkerställa att den blir av. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden Behoven uppgår enligt Sidas beräkningar till 624 miljoner kronor 2014, 666 miljoner kronor 2015 och 705 miljoner kronor Sida föreslår att bemyndiganderamen minskar 2014 till 950 miljoner kronor. Anslagspost 15. Globala insatser för socialt hållbar utveckling Tabell 20. Anslagsutveckling ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 0,0% 4,8% 4,8% 4,8% 4,8% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 0,0% 4,7% 5,1% 5,7% 6,2% 22 att säkra en miljömässigt hållbar utveckling 23 Rio+20 är kort för FN konferensen för hållbar utveckling som genomfördes i Rio de Janeiro, Brasilen, juni

26 Tabell 21. Bemyndiganderam ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Anslagsposten är ny sedan januari 2013, och omfattar verksamhetsområdet socialt hållbar utveckling från strategin Globala ämnesstrategiska insatser samt det nya tematiska området gällande ökad tillgång till vatten och sanitet i relation till MDG 4 och En ny strategi är under utarbetande och planeras träda i kraft Den nya strategin planeras på ett effektivt sätt att fortsatt samla regeringens ansträngningar att bidra till uppfyllelse av merparten av de uppsatta MDG målen 25. Tillgängliga medel har fördubblats sedan Avsatta medel för dessa områden har ökat kraftigt under 2013 och Sida bedömer att insatsportföljen fortsatt kan öka i volym och generera goda resultat inom det högt prioriterade området. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel ökar under perioden Behoven uppgår enligt Sidas beräkningar till 931 miljoner kronor 2014, miljoner kronor 2015 och miljoner kronor Sida bedömer att bemyndiganderamen kan öka 2014 till miljoner kronor. En ny strategi planeras gälla från 2014 därmed planeras många fleråriga avtal. Anslagspost 16. Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling Tabell 22. Anslagsutveckling ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 0,0% 4,1% 4,1% 4,1% 4,1% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 0,0% 4,1% 4,1% 4,1% 4,1% 24 MDG 4 barnadödlighet och MDG 5 minskad mödradödlighet. 26

27 Tabell 23. Bemyndiganderam ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Anslagsposten är ny sedan 1 januari En ny tematisk strategi är under utarbetande och planeras träda i kraft Den planerade strategin för globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling planeras innehålla fyra verksamhetsområden; jordbruk, marknadsutveckling, näringslivssamverkan och informations- och kommunikationsteknologi för utveckling (ICT4D). Den nya strategin förväntas inte innebära stora förändringar i insatsportföljen från tidigare. Under den kommande treårsperioden konsolideras nuvarande strategiuppdrag gällande samarbete med näringslivet och ICT4D. Sida som helhet ska sedan fortsätta mobilisera näringslivets aktörer och maximera deras bidrag till utvecklingssamarbetet. ICT4D som metod ska genomsyra hela utvecklingssamarbetet. Inför varje insats ska Sida identifiera aktör, metod och arbetssätt utifrån varje unik situation. Att Sida ska samverka med en särskild aktör eller använda en särskild metod bör därför inte, som i nuvarande strategi, öronmärkas med särskild finansiering. Sammanfattningsvis föreslår Sida att den kommande strategin bör målsättas utifrån förväntade resultat för fattiga människor genom ekonomiskt hållbar utveckling snarare än vilken aktör som Sida ska samverka med eller vilken metod som ska användas. Myndighetens instrument för att mäta och följa upp användandet av prioriterade metoder och arbetsätt i genomförandet av de globala, regionala och bilaterala strategierna kommer inom kort förbättras. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden Behoven uppgår enligt Sidas bedömning till 747 miljoner kronor 2014, 798 miljoner kronor 2015 och 845 miljoner kronor Sida föreslår att bemyndiganderamen är oförändrad

28 Anslagspost 17. Mellanöstern och Nordafrika Tabell 24. Anslagsutveckling ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 4,1% 4,8% 4,8% 4,8% 4,8% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 4,1% 4,8% 4,8% 4,8% 4,8% Tabell 25. Bemyndiganderam ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Utvecklingssamarbetet i Mellanöstern och Nordafrika kommer under perioden att fortsatt påverkas av de omvälvande förändringsprocesser som påbörjades under den så kallade arabiska våren Demokratiska förändringsprocesser har påbörjats i några länder och fler väntas följa. Den politiska utvecklingen är dock osäker och skiljer sig åt mellan länderna. Situationen i regionen försvårar arbetet med att genomföra den regionala strategin för Mellanöstern och Nordafrika som 2013 har tilldelats 500 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med 42 procent sedan Kvinnors och ungdomars deltagande i både politiska processer, stärkt ekonomisk integration och den ekonomiska utvecklingen är fortsatt viktiga frågor. Bilaterala demokratiinsatser genomförs sedan 2012 i Egypten, Libyen, Jemen och Tunisien. Utöver den regionala strategin, finansieras bilateralt samarbete i Västbanken och Gaza samt Irak genom anslagsposten. Mot bakgrund av regeringens uttalade inriktning att i huvudsak stödja fattiga människor i fattiga länder noterar Sida att båda länderna klassificeras av OECD/DAC som (lägre) medelinkomstländer. Den politiska utvecklingen i Irak är fortsatt osäker. En halvtidsöversyn av den nuvarande strategin genomfördes under 2012 och i denna förordar Sida en utfasning av det svenska utvecklingssamarbetet under perioden Utöver den osäkra utvecklingen i regionen påverkas det svenska utvecklingssamarbetet av relationen mellan Israel och Palestina. Den palestinska myndigheten utvecklas positivt men har ett stort biståndsberoende. För att ha en kapacitet till flexibilitet och att än mer arbeta med katalytiskt stöd krävs ökad handläggningskapacitet i fält. Om situationen inte försämras kan volymen på samarbetet med Västbanken och Gaza öka kraftigt. 28

29 Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 874 miljoner kronor 2014, 934 miljoner kronor 2015 och 989 miljoner kronor Frigjorda medel från utfasning av Irak omfördelas inom anslagsposten. Sida föreslår att bemyndiganderamen minskar 2014 till 810 miljoner kronor. Anslagspost 26. Globala insatser för mänsklig säkerhet Tabell 26. Anslagsutveckling ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 0,0% 1,2% 1,2% 1,2% 1,2% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 0,0% 1,2% 1,2% 1,2% 1,2% Tabell 27. Bemyndiganderam ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Anslagsposten är ny sedan 1 januari 2013 och den planerade strategin för globala insatser för mänsklig säkerhet är under utarbetande och planeras träda i kraft 1 januari Insatsportföljen som för närvarande finansieras genom anslagsposten motsvarar verksamhetsområdet fred- och säkerhet från strategin Globala ämnesstrategiska insatser samt insatser som tidigare finansierats över det så kallade konfliktvillkoret inom det humanitära anslaget. Det senare inbegriper metodutvecklingsinsatser samt kortare, flexibla insatser på landnivå. Sida kommer se över portföljens helhet under perioden i ljuset av den nya strategin med målet att konsolidera den och säkerställa synergier mellan de olika insatserna. En fortsatt analys och balansering inom portföljen för att möta de tänkta tematiska områdena i strategin kommer att ske. Sida förutser att merparten av de långsiktiga pågående globala stöden kommer att vara fortsatt relevanta i nya strategin. Sida ska delta aktivt i de internationella ansträngningarna att stärka utvecklingsresultaten i konflikt- och sviktande stater, bland annat genom att ge stöd för 29

30 genomförandet av New Deal 26 både på landnivå och vad gäller det internationella normativa arbetet och bidra till att stärka freds- och säkerhetsdimensionerna i post-mdg arbetet. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden Behoven uppgår enligt Sidas bedömning till 213 miljoner kronor 2014, 228 miljoner kronor 2015 och 241 miljoner kronor Sida föreslår att bemyndiganderamen är oförändrad Anslagspost 28. Kapacitetsutveckling och utbyten Tabell 28. Anslagsutveckling ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 0,0% 2,4% 2,5% 2,5% 2,5% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 0,0% 2,4% 2,5% 2,5% 2,5% Tabell 29. Bemyndiganderam ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Anslagposten är ny sedan januari En ny tematisk strategi är under utarbetande och planeras träda i kraft Sida föreslår att strategin utgår ifrån tre verksamhetsområden och inkluderar särskilda insatser för resursbasutveckling, internationella utbildningsprogram och Sida Partnership Forum (SPF) i Härnösand. Sida föreslår därför att aktörssamverkan ska hanteras som en möjlig samarbetsform inom samtliga tematiska strategier och resultatstrategier (i likhet med andra samarbetsformer, metoder och instrument i utvecklingssamarbetet) och inte särskilt finansieras över denna anslagspost. Myndighetens instrument för att mäta och följa upp användandet av prioriterade metoder och arbetsätt i genomförandet av de globala, regionala och bilaterala strategierna kommer inom kort förbättras. 26 New Deal är ett ramverk från högnivåmötet i Busan om effektivt utvecklingsarbete i december 2011 som formulerar freds- och statsbyggande målsättningar. 30

31 Sida bedömer att den föreslagna anslagsnivån täcker fortsatt utveckling och stödbehov för fortsatt utveckling av den nya strategins huvudsakliga verksamhetsområden (inklusive SPF enligt ovan). Sida bedömer att en framtida ambitionshöjning avseende sekonderingar av svenskar till multilaterala organisationer och EU samarbetet, kan förutsatt ett tillskott av sakanslagsmedel, administreras och finansieras inom den planerade strategin. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden Behoven uppgår enligt Sidas bedömning till 458 miljoner kronor 2014, 490 miljoner kronor 2015 och 518 miljoner kronor Sida föreslår att bemyndiganderamen ökar 2014 till 500 miljoner kronor. Anslagspost 32. Forskningssamarbete Tabell 30. Anslagsutveckling ap. 32 Forskningssamarbete, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 4,5% 4,9% 4,9% 4,9% 4,9% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 4,5% 5,0% 4,9% 4,9% 4,9% Tabell 31. Bemyndiganderam ap. 32 Forskningssamarbete, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Strategin för Sidas stöd till forskningssamarbetet avser perioden Strategins övergripande mål är att stärka och utveckla forskning av relevans för fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Detta implementeras från och med 2013 genom bilaterala, regionala, globala och svenska forskningsinsatser samt kapacitetsuppbyggnad för forskning. Detta inkluderar även kommunikation 27 Ingående åtaganden 2013 är 300 mkr mer än utestående åtaganden Diskrepansen beror på förändringar för anslagsposten. De forskningsinsatser, som tidigare finansierats med anslagsmedel från de geografiska anslagsposterna, ska från och med 2013 finansieras under anslagsposten 32 Forskningssamarbete, vilket motsvarar 504 miljoner kronor. Ingående åtaganden är även minskade med 204 miljoner kronor på grund av att utestående åtaganden motsvarande belopp är överlämnade till Vetenskapsrådet. 31

32 av forskningsresultat och dess användning i samarbetsländerna, ett område som Sida planerar att stärka under sista delen av strategiperioden. Den omläggning som skett från och med 2013 då anslagsposten även omfattar Sidas stöd till regionalt och bilateralt forskningssamarbete har medfört att flexibiliteten och utrymmet att finansiera bilateral och regional forskning har minskat. Det är Sidas bedömning att det finns behov av ytterligare medel till bilateralt och regionalt forskningssamarbete genom både nya och befintliga samarbeten. Sida bedömer att forskningsområdet som helhet har förutsättningar att använda betydligt större volymer. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden. Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 891 miljoner kronor 2014, 952 miljoner kronor 2015 och miljoner kronor Sida föreslår att bemyndiganderamen ökar 2014 till miljoner kronor. Årets tilldelade bemyndiganderam miljoner kronor bedöms inte vara tillräcklig för de insatser som planeras under Orsaken till behovet av utökad bemyndiganderam är att det tillskott som gjordes till anslagsposten för 2013 då bilaterala och regionala insatser skulle föras över till forskningsanslaget var för lågt tilltaget. Sida avser därför under året föreslå en förändrad bemyndiganderam avseende Anslag 1:1 Avslutade anslagsposter Nedan följer redovisning de av regeringen avslutade anslagsposter 31 december Anslagspost 21. Globala ämnesstrategiska insatser Tabell 32. Anslagsutveckling ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 8,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 8,8% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Tabell 33. Bemyndiganderam ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

33 Anslagspost 22. Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet Tabell 34. Anslagsutveckling ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 1,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 1,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Tabell 35. Bemyndiganderam ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Anslagspost 23. Miljölån Tabell 36. Anslagsutveckling ap. 23 Miljölån, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet % 1,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet % 1,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Tabell 37. Bemyndiganderam ap. 23 Miljölån, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

34 Anslagspost 24. Kapacitetsutveckling och samverkan Tabell 38. Anslagsutveckling ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 4,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 4,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Tabell 39. Bemyndiganderam ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Anslagspost 25. Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer (PAO) Tabell 40. Anslagsutveckling ap. 25 Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 0,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 0,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Tabell 41. Bemyndiganderam ap. 25 Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer, tkr 34 Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

35 3.1.3 Anslag 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa Anslagspost 6. Reformsamarbete i Östeuropa Tabell 42. Anslagsutveckling ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 43. Bemyndiganderam ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Sammanfattande bedömning Sidas reformsamarbete i Östeuropa innefattar i dag nio länder, regionala insatser och stöd genom svenska organisationer i det civila samhället till verksamhet i Östeuropa. Det svenska utvecklingssamarbetet samverkar nära med EU-kommissionen, europeiska utvecklingsbanker och finansinstitutioner. Detta väntas förbli centralt för samarbetet även framledes. Utmaningarna för samarbetet i regionen handlar främst om den politiska reformviljan i länderna. Den ekonomiska krisen kan påverka såväl samarbetsländernas politiska vilja att närma sig europasamarbetet som EUländernas inställning till utvidgningen och fördjupat samarbete i regionen. Sammanfattande bedömning av resursbehov Sida baserar sin prognos på regeringens bedömning av den framtida anslagsutvecklingen såsom den beräknas i budgetpropositionen för Varje anslagspost redovisas i två tabeller. Av den första tabellen framgår den årliga sakanslagsutvecklingen i form av Sidas utfall (2012) prognos (2013) och beräkningar ( ). Av den andra tabellen framgår Sidas bemyndiganderamar för respektive anslagspost och Sidas äskanden. Sida föreslår att reformsamarbetet i Östeuropa perioden erhåller något ökade volymer utifrån de ingångsvärden för de nya regionala strategierna 28 som Sida tagit del av. Behoven uppgår enligt Sidas bedömning till miljoner kronor årligen Efter en period med stora osäkerheter kring framtida strategier och begränsningar gällande möjligheten att teckna längre avtal kommer de planerade regionstrategierna, när beslutade under 28 Regeringsbeslut (UF2013/4955/UD/EC) samt Regeringsbeslut UF2012/4956/UD/EC 35

36 2013, ge förutsättningar för långsiktig planering och således större användande av tilldelad bemyndiganderam. Bemyndiganderamen för 2014 bör därför ligga kvar på miljoner kronor. Rambehovet för ramanslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd bedöms ligga kvar på samma nivå som Sida föreslår att regeringen bemyndigar Sida att inom ramanslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag om högst miljoner kronor för 2014 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag. Anslagspost 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa Tabell 44. Anslagsutveckling ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 45. Bemyndiganderam ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Under 2014 förutses reformsamarbetet genomföras inom ramen för två regionala strategier som ska tas fram och beslutas under Anslaget finansierar ett samarbete med nio länder i en bilateral och regional kontext. EU-närmandet står i tydligt fokus för samarbetet. För vissa av länderna handlar EUnärmandet om att ta steg mot ett framtida EU-medlemskap medan det för andra gäller ett närmare samarbete med EU inom olika områden, bland annat handel och att närma sig EU:s värdegrunder. Sidas stöd kommer fortsatt utformas som ett komplement till det gemensamma EU-stödet. I de östliga samarbetsländerna, främst Moldavien, Ukraina och Georgien, stödjer Sida insatser inom det Östliga partnerskapet när så är möjligt. EU-närmandet innebär krav på reformer och förändringar av samhällsstrukturen som till stora delar liknar de mål som eftersträvas inom övrigt svenskt utvecklingssamarbete. EU-närmandet är således den hävstång som utvecklingssamarbetet lutar sig mot för att stötta länderna i deras reform- och transitionsprocess. Erfarenheten från tidigare EUutvidgning österut har lett till att frågor relaterade till rättsstat, demokratiska institutioner och antikorruption kommit att inta en än mer central plats i EU-närmandet, och så även i det svenska utvecklingssamarbetet. Det svenska utvecklingssamarbetet samverkar nära med EU-kommissionen, europeiska utvecklingsbanker och finansinstitutioner. Detta är ett förhållningssätt som väntas förbli centralt för samarbetet även framledes. Under de kommande åren kommer utvecklingssamarbetets förutsättningar för att nå resultat i denna region påverkas av EU:s fortsatta attraktionskraft samt de politiska vägval som länderna själva gör i 36

37 relation till EU. Sidas huvuduppgift de kommande åren blir att stärka ländernas egna förutsättningar för ett EU-närmande. Vid försämrade förutsättningar för genomförande av EU-reformer kan utvecklingssamarbetets volym och inriktning behöva omprövas. Den aviserade framtida styrningen av utvecklingssamarbetet i regionen genom långsiktiga regionstrategier, samt flexiblare allokeringsmodeller för finansiering och genomförande ger förutsättningar för en tydligare resultatorientering i reformsamarbete. Sida föreslår, utifrån nyligen inkomna ingångsvärden för de två regionala strategierna att anslagspostvolymen ökar något från Bedömning av resursbehov Enligt av regeringen beslutade strategier, särskilda regeringsbeslut samt Sidas bedömning uppgår behoven till 1223 miljoner kronor årligen Sida föreslår att bemyndiganderamen är oförändrad Anslagspost 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Tabell 46. Anslagsutveckling ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 47. Bemyndiganderam ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Anslagsposten avser stöd genom svenska organisationer i det civila samhället som bedriver utvecklingssamarbete i Östeuropa. Att svenska organisationer har ett engagemang i dessa länder i vårt närområde utgör ett viktigt mervärde till utvecklingssamarbetet och förstärker den utveckling mot demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter som EU-närmandet förutsätter. Ett fortsatt stöd på ungefär samma nivå som tidigare bedöms kunna möta efterfrågan och kapaciteten bland de svenska civilsamhällesorganisationerna att genomföra detta utvecklingssamarbete. Bedömning av resursbehov Enligt av regeringen beslutade strategier, särskilda regeringsbeslut samt Sidas bedömning uppgår behoven till 50 miljoner kronor årligen Sida föreslår att bemyndiganderamen är oförändrad

38 3.2 Utgiftsområde 5. Internationell samverkan Anslag 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Anslagspost 1. Samarbete inom Östersjöregionen Tabell 48. Anslagsutveckling ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 49. Bemyndiganderam ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Sammanfattande bedömning av perioden Anslagsposten omfattar delposterna 1) Samarbete inom miljöområdet och 2) Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter. Sammanfattande bedömning av resursbehov Enligt Sidas förslag uppgår behoven till 64 miljoner kronor årligen för perioden Sida föreslår att volymen bör bibehållas på samma nivå för anslagsposten 1.2 Samarbete inom miljöområdet och anslagsposten 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter. Rambehovet inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan är oförändrat. Sida föreslår att regeringen bemyndigar Sida att inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan besluta om bidrag om högst 110 miljoner för 2014 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag. Anslagspost 1.2 Samarbete inom miljöområdet Tabell 50. Anslagsutveckling ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/

39 Tabell 51. Bemyndiganderam ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Samarbetet med Ryssland på miljöområdet bedrivs inom ramen för den internationella miljösamverkan som huvudsakligen utgörs av Northern Dimension Environmental Partnership (NDEP) och samarbetet med internationella finansiella institut (IFI). För att upprätthålla detta arbete bedömer Sida att anslaget bör behållas på samma nivå som tidigare år. Bedömning av resursbehov Enligt Sidas förslag uppgår behoven till 50 miljoner kronor årligen för år Sida föreslår vidare att bemyndiganderamen ökar med 10 miljoner till 60 miljoner kronor. Avtalen inom miljöområdet är ofta långa och en ökning skulle ge ett önskvärt utrymme att göra längre och större strategiska insatser. Anslagspost 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter Tabell 52. Anslagsutveckling ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter, tkr År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 53. Bemyndiganderam ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter, tkr Utfall 2012 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Mot bakgrund av den negativa utvecklingen är det fortsatt angeläget att möta de behov som finns avseende stöd till mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet i nordvästra Ryssland och i norra 39

40 Kaukasus. Mot bakgrund av att situationen förutses fortsätta utvecklas i negativ riktning bedöms ett samarbete på nuvarande nivå vara motiverat. I ljuset av regionens utveckling utgör Norra Kaukasus en prioriterad geografisk del i samarbetet. Sveriges närvaro som bilateral givare har blivit allt viktigare då andra länder fasat ut sitt utvecklingssamarbete och minskningen 2013 från 34 till 29 miljoner riskerar att leda till att viktiga förändringsaktörer inte längre kan få finansiering för sitt rättighetsarbete. Till detta bedömer Sida att en återgång av de 5 miljoner kronorna till Sidas inte skulle påverka myndighetens förvaltningskostnader. Bedömning av resursbehov Sida bedömer att behoven uppgår till 29 miljoner kronor årligen Sida föreslår att bemyndiganderamen sänks med 10 miljoner till 50 miljoner kronor Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Tabell 54. Anslagsutveckling anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, tkr Ingående Överföringsbelopp Anslag enligt regleringsbrev och BP 2012 Utfall 2012 Prognos 2013 Justering för valuta Förslag till additionellt anslag Utfall/Prognos/ Årets över-/underskott Utgående överföringsbelopp Anslagskredit Det ekonomiska utgångsläget Sidas förvaltningsbudget är sedan 2011 åter i balans och det utgående sparandet från 2012 möjliggör satsningar på verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och vissa förstärkningar i fältorganisationen under Det ger även en nödvändig beredskap inför en betydligt svårare ekonomisk situation på några års sikt om inte beslut fattas i enlighet med förslagen i detta budgetunderlag. Ekonomin kommer vara ansträngd under perioden eftersom förvaltningsanslaget inte utvecklas i takt med de ökande krav som ställs på Sida såsom ökad fältnärvaro, mer arbetsintensiva biståndsformer och omställning till ny styrning. En fortsatt ökad fältnärvaro de kommande åren innebär en förvaltningsmässig utmaning samtidigt som samtliga bilaterala samarbeten styrs om mot nya resultatstrategier. Den nya styrningen medför en kraftig arbetsanhopning under då ett stort antal förslag till resultatstrategier ska utarbetas och insatsportföljer beredas enligt de nya strategierna. 40

41 Samtidigt sker en tilltagande urgröpning av förvaltningsanslaget på grund av att Sida i statens prisoch löneomräkningssystem (PLO-systemet) inte erhåller kompensation för den höga kostnadsutvecklingen i utlandsverksamheten. Sida noterar även att förvaltningsanslagets andel i förhållande till biståndsanslaget successivt har minskat och trenden beräknas fortsätta under perioden (se diagram 1 nedan). Den pågående utfasningen av Burkina Faso och länder med selektivt samarbete, samt eventuell utfasning av medelinkomstländer, beräknas på sikt skapa utrymme för finansiering av nödvändiga satsningar för att möta ökade krav i verksamheten. Diagram 1. Utveckling av förvaltningsanslag i relation till sakanslag 6,5% 6,0% 6,0% 5,5% 5,7% 5,6% 5,6% 5,3% 5,0% 5,1% 5,1% 4,9% 4,7% Förv % av sak 4,5% 4,0% Utlandsverksamheten Sidas kostnader för utlandsverksamheten har ökat kraftigt under senare år. Under perioden beräknar Sida att de sammanlagda kostnaderna (lön, utlandsförmåner och övrig drift) kommer att öka från cirka 372 miljoner kronor 2011 till cirka 470 miljoner kronor 2016, vilket motsvarar en ökning med 26 procent. Reglering av kostnader vid utlandsmyndigheter (UM) mellan Regeringskansliet (RK/UD) och Sida görs enligt en kostnadsdelningsmodell från RK/UD debiterar Sida för drift- och kapitalkostnader för UM med biståndsverksamhet. För 2012 debiterades Sida 195 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 21 procent av verkets totala förvaltningskostnader. UM:s budgetar justeras årligen, bland annat med anledning av ändrade kostnadslägen i samarbetsländerna. Under senare år har kostnadsökningen på grund av inflationskompensation till UM uppgått till cirka 10 miljoner kronor 29 årligen för Sidas andel. Eftersom inflationsutvecklingen i 29 Kostnadsökningar på grund av inflationskompensation i utlandsorganisationen uppgick 2012 till 11,8 miljoner kronor och 2013 beräknas kostnadsökningar om 9,8 miljoner kronor. Inflationsuppräkningsmodellen som UD använder gentemot utlandsmyndigheterna bygger på IMF-statistik. 41

42 Sidas samarbetsländer är väsentligt högre än inflationsutvecklingen i Sverige täcker inte den kompensation som Sida får genom PLO-systemet den faktiska kostnadsutvecklingen. Den genomsnittliga inflationen i Sidas samarbetsländer har varierat från 5,9 procent till 13,5 procent under åren medan inflationsutvecklingen i Sverige under samma period uppgått till mellan 0,4 procent och 3 procent 30 (se diagram 2 nedan). Sida har mycket begränsade möjligheter att påverka kostnadsutvecklingen för utlandsmyndigheterna. Den enda direkta möjlighet Sida har att påverka denna kostnad är genom bemanningsnivån, antalet utsänd respektive lokalanställd personal. Sida kompenserar för kostnadsökningar vid UM med effektiviseringsåtgärder i den övriga verksamheten. Myndigheten kan dock inte fortsatt effektivisera i den takt som krävs för att både hantera det generella effektiviseringskravet som inryms i PLO-systemet och hantera kostnadsutvecklingen i utlandsverksamheten utan att det får effekter på möjligheten att genomföra myndighetens uppdrag på ett effektivt sätt. Den del av kompensationen som Sida erhållit budgetåret 2013 via PLO-systemet som andelsmässigt kan hänföras till utlandsverksamheten uppgår till drygt en miljon kronor. Sida föreslår att en årlig uppräkning av förvaltningsanslaget sker för att kompensera myndigheten för kostnadsökningar i samarbetsländer (efter att den andel av PLO som kan beräknas vara hänförlig till utlandsverksamheten räknats bort). I likhet med kompensationen för valutakursvinster/förluster kan justeringen av det prognosticerade anslaget i budgetpropositionen ske i vårändringsbudgeten. En sådan lösning skulle minska risken för oväntade svängningar i budgetutrymmet och öka förutsättningarna för en stabil finansiell styrning. Diagram 2. Genomsnittlig inflationsutveckling i Sidas samarbetsländer jämfört med inflationen i Sverige Genomsnitt Sidas samarbetsländer Sverige Källa: International Monetary Fund, World Economic Outlook Database, October 2012 (Inflation, average consumer prices, yearly average) Sverige: Konjunkturinstitutet december 2012 (KPI, inflation, procent, årsgenomsnitt) 30 Med undantag för år 2009 då Sverige haft en så kallad deflation (minus 0,5 procent) 42

43 Förslag: Sida föreslår att en modell för kompensation för faktisk kostnadsutveckling i utlandet utöver vad som fångas av PLO-systemet införs från och med budgetåret Sida bedömer att kompensationen för 2014 skulle uppgå till cirka 10 miljoner kronor men förutser att beloppet justeras med hänsyn till faktiskt utfall i samband med regeringens vårändringsbudget För 2015 och 2016 beräknas kompensationen uppgå till cirka 10 miljoner kronor årligen. Bemanningen vid UM Under 2012 genomförde Sida en utredning, Sida och fältet en fråga om samspel, som färdigställdes i oktober Myndigheten kommer under 2013 att se över organisation och dimensionering vid huvudkontoret samt för olika kategorier av UM. Detta för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av förvaltningsanslaget och relevant fältnärvaro utifrån vad som görs bäst var inom givna finansiella ramar. Mot bakgrund av denna översyn samt de betydande kostnaderna som bemanningsökningen vid UM inneburit mellan har takten för ökad bemanning i fält tillfälligt avstannat 2013 i avvaktan på ovan nämnda översyn och eventuella politiska beslut som påverkar de långsiktiga förutsättningarna för Sida. Regeringens ökade prioritering av och höjda anslag till konflikt- och postkonfliktländer (kategori 2 länder) medför ett behov av omfördelning av personal från länder med långsiktigt programsamarbete (kategori 1 länder) till konflikt- och postkonfliktländer. Kostnaderna, inte minst säkerhetskostnader, är generellt sett högre i konflikt- och postkonfliktländer. Sidas egna beräkningar visar att det kostar i genomsnitt kronor mer per år att stationera en medarbetare i konflikt- och postkonfliktländer jämfört med en jämförbar utlandsstationering inom övriga landkategorier. För att omhänderta den ökade biståndsvolymen till kategori 2 länder bedömer Sida att fältbemanningen i dessa samarbeten bör öka med minst sju medarbetare. Sida anser även att handläggningen av det humanitära biståndet inte fullt ut kan möta Sveriges höjda ambitioner kring utvecklingsarbetet på området. Ett stärkt arbete med insatser för kris- och katastrofförebyggande samt tidig återuppbyggnad innebär en mer omfattande koordinering mellan humanitärt och långsiktigt utvecklingssamarbete. Det medför en mer arbetsintensiv handläggning av humanitära insatser och Sida bedömer att en ambitionshöjning på området inledningsvis bör omfatta fem utlandsposteringar. Sida beräknar att merkostnaden för detta, jämfört med genomsnittskostnaden för utlandsstationering i övriga landkategorier, motsvarar en personalkostnadsökning om 4 miljoner kronor (exklusive ökning av eventuella exceptionella, direktfakturerade 31 säkerhetskostnader). Utöver personalkostnaden medför stationering av personal i vissa konflikt- och postkonfliktländer exceptionella säkerhetskostnader. Säkerhetskostnaden i Kabul och Bagdad beräknas till cirka 2 miljoner kronor per år och utstationerad Sida personal. Nuvarande säkerhetskostnader täcks av tillskottet till förvaltningsanslaget 2012 för detta ändamål. Sida uppmärksammar regeringen på att anslagsökningar eller styrning som innebär en närvaro i till exempel Somalia eller ökad närvaro i Kabul skulle resultera i betydande utträngningseffekter och ytterligare finansiering måste komma i fråga. Finansiering kan ske genom att förvaltningsanslaget förstärks eller genom att Sida ges möjlighet att finansiera temporära och exceptionella säkerhetskostnader med sakanslagsmedel. 31 Fakturering av dessa kostnader från UD till Sida sker utanför kostnadsdelningsmodellen. 43

44 Förslag: Sida äskar 4 miljoner kronor för merkostnaden av att öka antalet utlandsposteringar i konfliktoch postkonfliktsamarbeten med motsvarande 12 medarbetare. Sida föreslår vidare att om beslut fattas om förändringar av utvecklingssamarbetet i riktning mot länder med exceptionella säkerhetskostnader ska dessa kostnadsökningar mötas med motsvarande förstärkning av Sidas förvaltningsanslag. Sekondering av svensk expertis till multilaterala organisationer och EU Sida väntar en kommande ambitionshöjning gällande myndighetens arbete kring sekonderingar av svensk expertis till bland annat multilaterala samarbetspartners och EU institutioner. Arbetet beräknas innebära ökat samordningsansvar för de svenska experterna. Sida uppskattar att det utökade uppdraget kommer att kräva 2 miljoner kronor i utökat förvaltningsanslag motsvarande knappt 2 årsarbetskrafter. Förslag: Sida äskar 2 miljoner kronor för administration av det utökade uppdraget gällande samordning och administration av sekonderingar. Arbetsintensiva samarbetsformer med hög utväxling Sida har, sedan länge, i sin roll som expertmyndighet skapat mervärde genom dialog och samarbeten utöver det traditionella gåvobiståndet. Med senare års styrning har Sida också ett tydligt uppdrag att mobilisera aktörer och kapital för att bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Samarbetet med näringslivsaktörer och användningen av garantiinstrumentet omsätter ofta mindre volymer i det bilaterala samarbetet och ska komplettera, inte ersätta, andra samarbetsformer. Därför finns det också begränsade möjligheter att omfördela resurser till dessa områden från andra samarbetsformer. Sida planerar för de portföljomställningar som väntas med regeringens nya resultatstrategier och räknar med att de förvaltningsintensiva biståndsformerna får stort genomslag i de nära tjugo nya strategier som planeras under Därmed kommer anslagsvolymen preliminärt att femfaldigas under perioden jämfört med uppnådd volym , från cirka 30 miljoner kronor till cirka 150 miljoner kronor. Sida redogjorde i budgetunderlaget för hur arbetsintensiva och därmed kostnadskrävande olika delar av den strategistyrda verksamheten är. Sida redovisade bland annat att hanteringen av näringslivsinsatser är mer än dubbelt så arbetsintensivt som genomsnittet av Sidas samarbetsformer. För 1 förvaltningskrona hanterar Sida 19 kronor sakanslag för en genomsnittsportfölj och 8 kronor för motsvarande näringslivssamarbete. Sida beräknar därmed att myndigheten kommer få merkostnader om cirka 8 miljoner kronor för att hantera den ökade volymen av insatser för näringslivssamarbete jämfört med om motsvarande volymökning hade skett genom att bereda och genomföra insatser med genomsnittlig förvaltningskostnad. Därtill kommer ambitioner i form av bred integration av näringslivssamarbete i det bilaterala samarbetet. Kostnader för ett ökat utnyttjande av Sidas garantiram beräknas däremot, efter en större utvecklingssatsning, kunna täckas genom avgiftsfinansiering av den administrativa hanteringen av garantier. 32 Referensen härrör insatser med näringslivsaktörer med finansiering från det bilaterala samarbetet. 44

45 Förslag: Sida äskar ökat förvaltningsanslag om 8 miljoner kronor för att kunna administrera den förväntade volymökningen och ambitionshöjningen av integrering av metoden för näringslivssamarbete i det bilaterala landsamarbetet. Resultatorienterade programstöd pilotprojekt Användningen av generellt budgetstöd som samarbetsform har minskat under de senaste åren eftersom förutsättningarna för stödformen inte längre uppfyllts i några samarbetsländer som tidigare var aktuella för olika former av budgetstöd. I syfte att öka resultatorienteringen av det svenska bidraget, och förtydliga roll- och ansvarsfördelning mellan givare och genomförande parter har Sida för avsikt att, med utgångspunkt från det nyligen framtagna instrumentet för så kallade resultat- och transparenskontrakt utveckla resultatorienterade samarbetsformer för större programstöd. Sida äskar medel motsvarande 5 miljoner kronor årligen för att under tre år i minst två resultatstrategier (och lika många sektorer) genomföra ett pilotprojekt. Det temporära förvaltningstillskottet skulle säkerställa nödvändig bemanning för genomförande och metodutveckling och motsvara fyra tjänster. Som alternativ till Sidas äskande, kan möjligheten att bevilja finansiering med utgångspunkt från det finansiella villkoret för biståndsanslaget 1:1, utredas och förtydligas. Förslag: Sida äskar ökat förvaltningsanslag om 5 miljoner kronor årligen under tre år för att, genomföra pilotverksamhet och introducera metoder för att förstärka resultatorienteringen i större programstöd. Fortsatt landfokusering Landfokusering är ett sätt att effektivisera utvecklingssamarbetet. En fokusering av biståndet till färre samarbetsländer (med högre volymer per land) frigör utrymme under förvaltningsanslaget och kan därmed delvis finansiera de kostnadsökningar om sammanlagt 29 miljoner kronor för 2014 som Sida beskrivit och äskat medel för enligt ovan. Sida beräknar, förutsatt att utfasningen av det selektiva samarbetet med sju länder samt utfasningen av Burkina Faso genomförs fullt ut, att förvaltningsanslagsmedel motsvarande cirka 17 miljoner kronor på så sätt frigörs 2014 och att det sammanlagda äskandet samma år kan minskas med motsvarande belopp. Vidare kan, under samma förutsättningar, omkring 35 miljoner kronor frigöras under 2015 och knappt 40 miljoner kronor för Sida har valt att återspegla regeringens uttalade inriktning av biståndet till primärt låginkomstländer med en schablonmässig neddragning av biståndsanslaget till Colombia, Bolivia och Guatemala samt utfasning av Irak. En fortsatt landfokusering i enlighet med denna inriktning skulle kunna frigöra ytterligare resurser med effekt början av Landfokusering är en förutsättning för att Sida ska kunna upprätthålla en kvalificerad och hög fältnärvaro samtidigt som myndigheten kompletterar utvecklingssamarbetet med arbetsintensiva biståndsformer. Alternativet innebär i stället färre medarbetare i fält, ett högre användande av multilaterala kanaler och lägre andel katalytiska insatser i samarbete med utvecklingsaktörer som till exempel näringslivet. Sammanfattande bedömning av resursbehov Sida bedömer att det föreligger ett sammanvägt behov av utökade förvaltningsresurser om 29 miljoner kronor för 2014, 39 miljoner kronor för 2015 och 49 miljoner kronor för Kostnadsökningen 45

46 mellan åren förklaras av de stigande kostnaderna för utlandsmyndigheterna, som beskrivet ovan. En förutsättning för att Sida ska kunna finansiera merparten av sina ökade kostnader är att den beslutade utfasningen genomförs fullt ut. Det föreligger en differens även mellan beräknade kostnadsökningar och besparingar för 2015 och I nästa års budgetunderlag ämnar därför Sida, om nödvändigt, återkomma till regeringen med förfinade beräkningar och justerade belopp. Sammanfattningsvis föreslår Sida att anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete tillförs 12 miljoner kronor för Sida bedömer att den föreslagna ökningen av förvaltningsanslaget kan finansieras inom ramen för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sidas förslag till beräknade anslagsnivåer för biståndsverksamheten har därför minskats med 12 miljoner kronor för Administration av bidragshantering för biståndsverksamhet som Regeringskansliet ansvarar för och beslutar om Sida har sedan 1 januari 2011 ansvar för viss administrativ granskning och utbetalning av bidragsbetalningar som Regeringskansliet (främst Utrikesdepartementet) ansvarar för och beslutar om inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sida har i regleringsbrevet getts dispositionsrätt för medlen, och äger redovisningsskyldigheten för medlen i årsredovisningen. Enligt regleringsbrevet för 2013, disponerar Sida totalt 11 miljarder kronor för utbetalning efter beslut av Regeringskansliet. Då Sida i och med denna konstruktion inte har ansvar för hela kedjan innehållande beslut, beredning och uppföljning kan Sida endast säkerställa de krav enligt förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll som avser det administrativa uppdraget. Sidas styrelse begränsade sig därför i sitt uttalande i årsredovisningen 2011 respektive 2012 i detta avseende. I budgetunderlaget lämnade Sida ett förslag med tre alternativ varav två utgår från att verksamhetsansvar och finansiellt ansvar hålls samman alternativt att Sida endast ges ett rent utbetalningsuppdrag motsvarande ett servicecenter. Sida skulle i det sista alternativet inte ha dispositionsrätt och ansvar för medlen i den finansiella redovisningen. Sida noterar att regeringen inte återkommit till Sida i denna fråga. Styrelsens förbehåll har uppmärksammats av Riksrevisionen (RiR) som i sin årliga rapport 33 anfört att Förvaltningsansvaret blir som nämns ovan oklart när Regeringskansliet har ansvaret för hanteringen av de utestående åtagandena som Sida ska redovisa i sin årsredovisning. Vi menar därför att den aktuella konstruktionen bör övervägas. Frågan har på nytt aktualiserats hösten 2012 genom att den behandlats i RiR:s kvalitetssäkringsråd. RiR kommer inte ge Sida en reservation i revisionsberättelsen i bokslutet 2012 men ansvarsfrågan har ännu inte fått en långsiktigt tillfredsställande lösning. 33 Riksrevisorernas årliga rapport 2012, sid 28 Riksrevisorernas bedömning 46

47 För att få större tydlighet i ansvarsfördelningen mellan RK/UD och Sida för dessa medel förslås i första hand att Sida delges ett större ansvar för genomförandet och i andra hand att dispositionsrätten återförs till Regeringskansliet. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att vissa delar av medlen till fullo överförs till Sida och att resterande delar återförs till RK/UD. Sida föreslår att en utredning görs för att klarlägga vad en lämplig fördelning skulle kunna vara utifrån eventuellt behov av politiskt inflytande över beslut om vissa insatser. I det fallet att Sida skulle överta det fulla verksamhetsansvaret för samtliga eller delar av medlen måste det åtföljas av en förstärkning av Sidas förvaltningsresurser till en nivå som gör det möjligt att säkerställa att hanteringen uppfyller kraven enligt förordningen om intern styrning och kontroll. 5. Investeringar i anläggningstillgångar Tabell 55. Lån i Riksgäldskontoret, tkr Sidas låneram sänktes 2013 till 100 miljoner kronor. Utnyttjad låneram vid utgången av 2012 uppgick till 96 miljoner kronor. Prognos för 2013 är ett utnyttjande av låneram om cirka 76 miljoner kronor. Beräkningarna av låneramsbehovet följer Ekonomistyrningsverkets (ESV) allmänna råd till Kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) vilka innebär att låneupptag även ska inkludera pågående arbete. Fortsatta utvecklingsinsatser, som bland annat ett nytt ekonomisystem innehållande projektsystem för biståndsinsatser, och investeringsbehov som följer av dessa beräknas till 34 miljoner kronor för 2013 och Sida föreslår en låneram för 2014 om 90 miljoner kronor. Prognos 2013 Förslag Ingående balans, lån i Riksgäldskontoret Beräknad ny upplåning varav för investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering Utgående balans, lån i Riksgäldskontoret Beslutat/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantagande för ny upplåning (%) 3% 3% 3% 3% Finansiering av räntor och amorteringar - Utgiftsområde 7, anslag Övrigt 6. Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Sida föreslår en oförändrad nivå för krediten på räntekontot för 2014, vilket motsvarar 29 miljoner kronor. 47

48 7. Anslagskredit och anslagssparande på förvaltnings- respektive sakanslagen Sida föreslår en anslagskredit respektive sparandemöjlighet motsvarande 3 procent av tilldelat förvaltningsanslag. Sida vill dock fästa regeringens uppmärksamhet på att kostnadsdelningen med Regeringskansliet av drift- och kapitalkostnaderna vid utlandsmyndigheterna utgör en ökande andel av Sidas totala förvaltningskostnader (cirka 20 procent) samt att variationer kring utfallet påverkar Sidas totala anslagsutfall för förvaltningsanslaget, se avsnitt 3.3. Vidare föreslås att Sida fortsatt medges en möjlighet till såväl anslagskredit som anslagssparande inom sakanslagen på en nivå om 3 procent. 8. Avgifter och övriga intäkter Verksamheten vid Sida Partnership Forum i Härnösand samt internationell rekrytering och kompetensutveckling får delfinansieras med avgifter. Tillsammans med de avgifter som Sida tar ut enligt 4 Avgiftsförordningen (1992:191) beräknas de årligen uppgå till 5 miljoner kronor under perioden Sida disponerar intäkterna från ovan nämnda avgifter. Intäkter till följd av avtal med banker om växlingsrabatt beräknas till 10 miljoner kronor årligen. 34 Som en följd av omställningsprocessen under år hyr Sida från och med 2012 ut del av lokalerna i Stockholm. Intäkterna från denna uthyrning beräknas till cirka 6 miljoner kronor per år För 2016 beräknas intäkterna uppgå till 3 miljoner kronor då hyreskontraktet sträcker sig till juli Sida genomförde under 2000-talet en försöksverksamhet med fristående garantier, det vill säga utan koppling till en särskild svensk u-kredit som tidigare hade varit fallet. Verksamheten blev permanent i och med förordningen 35 om finansiering av utvecklinslån och garantier för utvecklingssamarbetet. Sedan dess har ett 10-tal fristående garantier beslutats med en total volym runt 2,2 miljarder kronor 36. Tillsammans med tidigare utfärdade garantier för Sidas u-krediter uppgår Sidas garantiåtaganden till cirka 3 miljarder kronor 37. För dessa garantier har uttagits en premie. Premien består av två delar, en del motsvarar statens förväntade förlust och den andra statens kostnad för administration av garantierna. Exportkreditnämnden (EKN) har överfört den del som motsvarar statens förväntade förlust till den så kallade säkerhetsreserven som nyttjas i fall av förluster (skadereglering). Den andra delen av premien gällande statens administrativa kostnad uppgår, efter att EKN har fått täckning för sina kostnader, till ett kvarvarande belopp om cirka 8,5 miljoner kronor. För att möta regeringens styrning av en ökad användning och integrering av andra finansieringsformer såsom lån och garantier, vilket redan genererat en tilltagande efterfrågan av garantiinstrumentet, har 34 Enligt Riksgäldens nya ramavtal för statliga myndigheter avseende betaltjänster. 35 SFS 2009: Beloppet avser volym per 31 december ibid 48

49 ett nödvändigt utvecklingsarbete påbörjats. Utvecklingsarbetet syftar främst till att anpassa det nuvarande systemet för att möta kraven av intern styrning och kontroll motsvarande de i Sidas övriga verksamhet och att skapa förutsättningarna för en kraftig expansion av garantiverksamheten. Sida planerar att initiera avgiftsfinansiering för sina administrativa kostnader i enlighet med förordningen 38 om utlåning och garantier och under de kommande åren ta hela garantiramen om 10 miljarder kronor i anspråk för Sveriges utvecklingssamarbete. Sida avser att återkomma till regeringen i en särskild skrivelse angående ett mer detaljerat förslag hur de avsatta medlen, hänförda till Sidas garantiverksamhet, kan användas för att möta myndighetens uppdrag avseende en integrerad och hållbar expansion av sin garantiverksamhet. 38 SFS 2011:211 49

50 Bilaga 1. Indikativa ramar för beställningsbemyndiganden strateginivå Strategier Afrika Burkina Faso Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Etiopien Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Överföringsbelopp till forskningsanslaget, ingående belopp 265 Överföringsbelopp till forskningsanslaget, infriade belopp -265 Kenya Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Mali Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Mocambique Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Överföringsbelopp till forskningsanslaget, ingående belopp Överföringsbelopp till forskningsanslaget, infriade belopp Tanzania Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Överföringsbelopp till forskningsanslaget, ingående belopp Överföringsbelopp till forskningsanslaget, infriade belopp

51 Uganda Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Överföringsbelopp till forskningsanslaget, ingående belopp Överföringsbelopp till forskningsanslaget, infriade belopp Zambia Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Rwanda Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Överföringsbelopp till forskningsanslaget, ingående belopp Överföringsbelopp till forskningsanslaget, infriade belopp Burundi Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Demokratiska Republiken Kongo Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Liberia Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Somalia Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut

52 Sudan/Sydsudan Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Zimbabwe Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Botswana Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Namibia Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Sydafrika Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Regionalt Afrika Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Överföringsbelopp till forskningsanslaget, ingående belopp Överföringsbelopp till forskningsanslaget, infriade belopp Hiv/Aids Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Sierra Leone Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut

53 Strategier Asien Bangladesh Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Afghanistan Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Kambodja Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Regionalt Asien Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Överföringsbelopp till forskningsanslaget, ingående belopp Överföringsbelopp till forskningsanslaget, infriade belopp Öst timor Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Vietnam Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Indien Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut

54 Kina Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Indonesien Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Strategier Latinamerika Bolivia Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Colombia Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Guatemala Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Strategier Mellanöstern och Nordafrika Irak Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Västbanken/Gaza Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut

55 Regionalt Mena Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Strategier Reformsamarbete i Östeuropa Albanien Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Bosnien-Hercegovina Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Makedonien Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Kosovo Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Serbien Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Turkiet Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut

56 Georgien Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Moldavien Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Vitryssland Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Ukraina Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Regionalt reformsamarbete Utfall Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Not för reformanslaget 2:1 Beräkningen för reformsamarbetet bygger på en framräkning utifrån befintliga strategier: från 2014 planeras samarbetet att omfattas, med undantag från Turkiet, av två regionstrategier i stället för bilaterala strategier. Den indikativa fördelningen länderna emellan kommer sannolikt att förändras i och med detta. 56

57 57