ONSDAGEN DEN 6 MAJ 2009

Transkript

1 ONSDAGEN DEN 6 MAJ 2009 ORDFÖRANDESKAP: PÖTTERING Talman 1. Öppnande av sammanträdet (Sammanträdet öppnades kl ) 2. Stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Program för att bidra till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 när det gäller den fleråriga budgetramen (ändring) (debatt) Talmannen. Nästa punkt är en gemensam debatt om betänkandet av Petya Stavreva, för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (KOM(2009)0038 C6-0051/ /0011(CNS)) (A6-0259/2009), betänkandet av Eugenijus Maldeikis, för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet (KOM(2009)0035 C6-0049/ /0010(COD)) (A6-0261/2009), och betänkandet av Reimer Böge, för budgetutskottet, om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av den fleråriga budgetramen ( ) enligt det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (KOM(2009)0171 C6-0508/ /2332(ACI)) (A6-0278/2009). Petya Stavreva, föredragande. (BG) I dag inleder vi en viktig debatt i Europaparlamentet om tillhandahållandet av ytterligare resurser från EU:s budget till landsbygdsområden i gemenskapen för att hjälpa dem att hantera konsekvenserna av den ekonomiska krisen. Det är viktigt att nämna att vi kommer att stödja EU:s jordbrukssektor med 1,02 miljarder euro under en svår tid. Jag tror att gemenskapens jordbrukare och invånare kommer att förstå det viktiga budskapet när det gäller finansiella resurser till ytterligare stöd. Det belopp som varje land kommer att få är avsett för utveckling av bredbandsnätet och för att möta de nya utmaningar som fastställdes i översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken för Jag anser att investeringarna i bredbandsnät, omstrukturering av mejerisektorn, förnybara energikällor, skydd av den biologiska mångfalden och vattenresurserna är viktiga för att lösa en stor del av problemen i dessa regioner och ge alternativa möjligheter för de människor som lever där. I mitt betänkande föreslår jag att ytterligare 250 miljoner euro ska anslås till budgetposten för landsbygdsutveckling i den budget som är öronmärkt för fonderna under Till följd av denna ändring skulle de totala resurserna för 2009 uppgå till nästan 850 miljoner euro. Eftersom det behövs snabba reaktioner på den rådande ekonomiska krisen vore det

2 till att börja med en bra idé om de betalningar som är planerade för 2010 och 2011 gjordes under Jag vill betona möjligheten att fördela resurserna mellan medlemsstaterna med hänsyn till deras särskilda krav. Den flexibiliteten skulle göra det möjligt för de enskilda länderna att använda medlen enligt behoven hos deras jordbrukare och landsbygdsbefolkning. Med hänsyn till den begränsade tillgången på kredit under finanskrisen och de hinder som försvårar användningen av medlen från landsbygdsprogrammen anser jag att det är ett bra tillfälle att öronmärka en del av medlen i fonderna till att ge lån och kreditgarantier. Då kan vi verkligen hjälpa människor som vill genomföra projekt men inte har det nödvändiga startkapitalet. Det är viktigt för medlemsstaterna att följa de planerade tidsramarna och inbegripa ytterligare verksamheter i landsbygdsutvecklingsprogrammen så att dessa medel kommer till användning. Ju snabbare pengarna når fram till jordbrukarna och regionerna, desto större nytta gör det ekonomiska stödet. Ett annat viktigt villkor för en framgångsrik användning av medlen är att varje land snabbt kan ge regionala och lokala organ och potentiella mottagare relevant och lättillgänglig information om de nya möjligheterna för projekt enligt de reviderade landsbygdsutvecklingsprogrammen. Det har varit ett nöje för mig att arbeta med ett betänkande som belyser EU-institutionernas aktiva inställning och stöd till framtiden för gemenskapens jordbrukssektor och landsbygdsområden. Jag har alltid ansett att stöd är till störst nytta när människorna behöver det som mest och för närvarande behöver landsbygdsområdena mer resurser för utveckling och modernisering. Detta är det enda sättet för oss att hejda migreringen, skydda naturen och garantera sysselsättning och nya arbetstillfällen. Jag vill avsluta med att tacka mina kolleger från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling som medverkade i utarbetandet av betänkandet och kommissionens och rådets företrädare för deras hjälpsamma samarbete. Jag vill också tacka sektorsorganisationerna för de förslag som de kom med. Jag uppmanar er att stödja betänkandet så att vi kan ge ny kraft åt utvecklingen i EU:s landsbygdsområden. Eugenijus Maldeikis, föredragande. (LT) Kommissionen har lagt fram ett mycket angeläget tilläggspaket för ekonomisk återhämtning på området energiprojekt, som är oerhört viktigt eftersom den ekonomiska krisen är ett problem för EU:s energisektor. Paketet består av tre delar. Den första delen gäller gas- och elinfrastrukturen och projekt av särskild betydelse för el- och gasnäten. Vi vet att detta är ett känsligt och gammalt problem. Med hänsyn till den aktuella krisen kommer finansieringen av sammankopplingsprojekten att ge ett stort uppsving för den regionala utvecklingen av energisamarbetet och det interregionala samarbetet och skulle stärka upprättandet av en gemensam europeisk energimarknad. Den andra delen av paketet rör projekt för vindkraft till havs och den tredje delen handlar om projekt för avskiljning och lagring av koldioxid. Här tar vi hänsyn till behoven vad gäller klimatförändring och förnybar energi, eftersom jag anser att EU:s energisektor måste reformera sin struktur och sina system i grunden med tanke på den ekonomiska krisen. Detta skulle verkligen vara ett mycket lämpligt tillfälle att utvärdera det rådande läget och granska många av energiproblemen på nytt.

3 Jag anser att detta paket, dessa tre program, skulle förstärka EU:s energisektor avsevärt. De skulle även inverka på andra sektorer och vara till stor hjälp för den ekonomiska återhämtningen i EU. Jag anser att paketets värde på 3,9 miljarder är en stor summa, som kommer att hjälpa oss att lösa det mest överhängande problemet för EU:s energisektor. Förutom konsekvenserna av energikrisen och de socioekonomiska konsekvenserna finns det en stor politisk risk att de enskilda EU-länderna kommer att få problem med gastillförseln. Den risken är fortfarande stor i dag. Finansieringen av sammankopplingsprojekt skulle stärka EU:s ställning betydligt och ge ytterligare garantier för tillförsel. Jag vill tillägga att medan vi diskuterade detta dokument föreslog Europaparlamentet att följande skulle läggas till i paketet. För det första fokuserade parlamentet på en möjlig omfördelning av medel som inte använts för projekt. Eftersom vi föreslog att mycket strikta tidsfrister skulle fastställas för utarbetandet och utvecklingen av projekt anser vi att om det finns oanvända pengar kvar bör de omfördelas till projekt för energieffektivitet och förnybar energi. Ett trepartssamtal ägde rum under en mycket kort tidsperiod och vi kunde uppnå en överenskommelse med rådet. Rådet beaktade parlamentets förslag och tog med dem i paketet. Jag är mycket nöjd med detta och vill tacka rådets företrädare, det tjeckiska ordförandeskapet och kommissionsledamot Andris Piebalgs för deras mycket nära och givande samarbete. Vi lyckades verkligen uppnå ett bra resultat på mycket kort tid. Reimer Böge, föredragande. (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Så snart som en uppgörelse uppnåtts om 2009 års budget lade kommissionen fram ett förslag om översynen av de fleråriga budgetramarna för att finansiera projekten för de transeuropeiska energinäten och bredbandsnät inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. I efterhand måste jag för det första säga att detta har komplicerat förfarandena, eftersom vi inte ansåg det rätt och lämpligt att de nya förslagen skulle läggas fram ett par dagar efter det att budgetöverenskommelsen uppnåddes. För det andra skulle det ha varit praktiskt taget omöjligt att uppnå överenskommelsen med rådet både om livsmedelsfaciliteten och om dessa inslag i det ekonomiska stimulanspaketet vid slutförandet av 2009 års budget. I det ursprungliga förslaget om att anslå fem miljarder via en reviderad budgetplan uppdelad i två delar 3,5 miljarder euro 2009 och 2,5 miljarder euro 2010 drog kommissionen lärdom av budgetkatastrofen med förslaget om faciliteten för livsmedelsbistånd. Det förslag som kommissionen lade fram vid det tillfället motsvarade inte det som hade överenskommits i budgeten. Detta är uppenbart fallet även här. Jag välkomnar att kommissionen tog med förslaget från budgetutskottet, som vi lade fram under den första debatten, om att begränsa översynen och lämna frågor om landsbygdsområden och bredband och moderniseringen av dessa nät i landsbygdsområden under budgetrubrik 2 i jordbruksbudgeten och inte överföra dem till rubrik 1a. Detta var ett bra förslag, som kom från parlamentet, och som gav gehör. I den andra omgången fick vi veta att rådet ursprungligen sagt att kommissionen inte kunde lägga fram förlaget om livsmedelsbiståndsfaciliteten och att det i princip var en översyn. Rådet ville helt enkelt slinka förbi budgetvillkor och överenskommelser. Vi korrigerade med rätta detta i förhandlingarna och i trepartssamtalet den 2 april. Jag anser att vi har tagit det första riktiga steget genom vårt förslag om att anslå 2,6 miljarder euro i ett första

4 steg mot att höja taket för år 2009 för åtagandebemyndiganden under rubrik 1a med ett belopp på 2 miljarder euro, för att sänka taket för rubrik 2 med samma belopp och anslå 600 miljoner euro till landsbygdsutveckling. Vi kommer att sträva efter att garantera de återstående 2,4 miljarderna euro genom en kompensationsmekanism i samband med förlikningen under budgetförfarandena för 2010 och 2011 genom att använda alla och jag citerar eftersom det är viktigt där alla de budgetmedel som kan genereras enligt den rättsliga ramen tas i anspråk utan att detta påverkar de finansieringsramar som ingår i program som antas genom medbeslutande eller tillämpningen av det årliga budgetförfarandet. Det var också viktigt för oss att de gjorda åtagandena inte skulle beröras och skäras ned för alla budgetrubriker. Den fördelning som vi beslutade om var därför det som kunde förhandlas fram under den här tidsramen, eftersom vi alla insåg att vi måste främja energisolidaritet och modernisering av infrastrukturen, inbegripet hälsokontrollåtgärderna, under denna valperiod. Det står också klart att det vi sa under plenarsessionen i Europaparlamentet den 25 mars om översynen av den fleråriga budgetramen måste föras upp på dagordningen ännu snabbare. Vi uppmanar kommissionen att beakta alla dessa överväganden om flexibilitet och förbättrat genomförande av förhandlingarna om den årliga och fleråriga budgetpolitiken under överläggningarna om översynen av den fleråriga budgetplanen i höst. Dessa årliga förhandlingar med rådet om samma frågor år in och år ut som vi kör fast i eftersom den ena sidan är orubblig är helt enkelt förödande och de måste upphöra, eftersom ingen utifrån längre förstår vad det är som pågår. Vi behöver större flexibilitet, mer manöverutrymme i förfarandet för den fleråriga budgeten. Kommissionen uppmanas att dra lärdom av erfarenheterna från de två tre senaste åren och lägga fram relevanta förslag i höst. Vi förväntar oss inget mindre! Andris Piebalgs, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Den rådande ekonomiska nedgången kräver stimulans på EU-nivå. Det har varit vår gemensamma övertygelse sedan krisen började förra året. I november 2008 föreslog Europeiska kommissionen en omfattande ekonomisk återhämtningsplan för Europa, som stats- och regeringscheferna godkände i december. Baserat på den planen föreslogs i januari ett paket på fem miljarder för att ge omedelbar stimulans åt EU:s ekonomi. Stimulanspaketet är inriktat på viktiga mål, exempelvis bredbandsutveckling, energiförsörjning och tekniker med låga koldioxidutsläpp. Kommissionen välkomnar starkt att samförstånd uppnåddes om paketet efter svåra men konstruktiva diskussioner inom en snäv tidsram. Jag vill tacka parlamentet för dess stöd till vårt förslag och för den flexibilitet och kompromissanda som parlamentet visade under de interinstitutionella diskussionerna. Detta fall visar att EU kan reagera snabbt om en kris kräver omedelbara åtgärder. Vad gäller budgetsidan och nu talar jag på vice ordförande Siim Kallas vägnar kan kommissionen acceptera den lösning som nu har överenskommits mellan de tre institutionerna, även om uppläggningen skiljer sig från vårt första beslut i december Vi är övertygade om att projekten kommer att genomföras enligt planerna. Jag vill också bekräfta att kommissionen har fäst vikt vid parlamentets förväntningar i fråga om budgetöversyn och utvärderingen av hur det interinstitutionella avtalet fungerar. Som

5 ni vet arbetar vi på problemen och kommer att lägga fram våra slutsatser i höst eller senast i slutet av året. Jag går nu över till mitt ämnesområde: energi. Förordningen om energiprojekt är ett viktigt medel för att uppnå två mål: reagera på de viktiga säkerhetsfrågorna och miljöproblemen inom energisektorn och samtidigt bidra till återhämtningen av vår ekonomi. Paketet är också ett exempel på solidaritet inom EU. I synnerhet gaskrisen krävde en snabb reaktion. Aldrig förut har Europeiska unionen kommit överens om att anslå en sådan summa till viktiga energiprojekt. Jag vet att vissa av er skulle ha föredragit att se mer resurser till projekt för förnybar energi och energieffektivitet, men jag anser att den kompromiss som slutligen hittats i frågan är bra. Kommissionen försäkrar i en omfattande förklaring att den kommer att ompröva läget 2010, och hänvisar uttryckligen till alternativet att förslå att anslag för vilka inga åtaganden gjorts används på området energieffektivitet och förnybara energiresurser. Förklaringen har skickats till parlamentet och kommer också att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning tillsammans med förordningen, och därför kommer jag inte att läsa upp den här. Jag välkomnar principen om att nya projekt ska föreslås om vi upptäcker allvarliga risker med genomförandet av de aktuella projekten, vilket också nämns i skälen och i en artikel i förordningen. Dessutom kan jag försäkra er att vi snabbt kommer att gå vidare med de många andra initiativen på området förnybara energikällor och energieffektivitet, vilka nämns i vår deklaration. Efter det framgångsrika och snabba slutförandet av lagstiftningsförfarandet kommer kommissionen att inrikta sig på att genomföra paketet. Jag kan berätta för er att när det gäller energiprojekten tänker vi inleda ansökningsomgången i slutet av maj, och jag förväntar mig de första besluten om stöd i slutet av året. Jag vill särskilt tacka föredragandena, Petya Stavreva, Eugenijus Maldeikis och Reimer Böge, för deras engagemang för att hitta en snabb lösning på detta mycket viktiga förslag. Mariann Fischer Boel, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag kommer endast att beröra den del av paketet som gäller landsbygdsutveckling. För det första vill jag precis som Andris Piebalgs tacka parlamentet för dess samarbete, särskilt utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling. Det har varit en mycket bra och konstruktiv dialog under den senaste månaden, och det är uppenbart att ert stöd i den här frågan är av avgörande betydelse för framgången. Lagstiftningen måste antas så snart som möjligt så att medel kan investeras i landsbygdsutveckling under 2009 och medlen även kan förbrukas, dvs. både programplanering och förbrukning av medel. Den slutliga kompromissen innebar att vi fick lite mindre pengar för landsbygdsutveckling än vi hade väntat. Vi ville inledningsvis ha 1,5 miljarder euro, och vi fick till sist 1,02 miljarder euro. Räckvidden för investering i bredband i landsbygdsområden har breddats, och medlemsstaterna kommer nu att ha full frihet att välja mellan bredband och nya utmaningar. Jag anser att detta är en ganska bra idé, så att man inte begränsar människor som upplever särskilda svårigheter i de nya utmaningarna inom vissa delar av Europeiska unionen.

6 Kommissionen uppmärksammar också ändringsförslagen. Ni begär att räckvidden för stödberättigade bredbandsåtgärder utökas till mjuka insatser som utbildning i informations- och kommunikationsteknik och relaterade tjänster och funktioner. Jag vill framhålla att dessa investeringar och verksamheter redan har fått ett brett stöd både inom strukturfonderna och fonden för landsbygdsutveckling. Fokus ligger på bredband, eftersom det anses kunna främja teknisk utveckling och tillväxt på bästa möjliga sätt. När det gäller att främja återhämtningspaketet är kommissionen överens om att detta behövs, men det kan göras inom ramen för befintliga verktyg i vår arsenal för landsbygdsutveckling. Det gällande regelverket för politiken tillåter också att pengar satsas på projekt redan under Vi har också undersökt förslaget om att i finansieringen ta med de 250 miljoner euro som parlamentet lade till i 2009 års budget för landsbygdsutveckling i den slutliga omröstningen om budgeten förra året. Detta förslag ingick dock inte i den överenskommelse om finansiering av återhämtningspaketet som uppnåddes under trepartsdiskussionerna. För att undvika förseningar i det slutliga antagandet av paketet anser jag att vi bör ta tillfället i akt att komma tillbaka senare i år när resten av finansieringen av återhämtningspaketet måste överenskommas. Eftersom detta är det sista plenarsammanträdet före valet till parlamentet vill jag framföra mitt hjärtliga tack till er för ert goda samarbete och era diskussioner ömsom med stor patriotism och ömsom med stor dynamik, men det har varit ett nöje. För dem som inte ställer upp till omval vill jag säga att det har varit ett nöje att arbeta med er. (Applåder) Talmannen. Tack, kommissionsledamot Mariann Fischer Boel! Det var mycket vänligt av er att nämna detta. Det är och har alltid varit ett nöje att arbeta med er och era kolleger i kommissionen. Det finns vissa skillnader, men med er och kommissionsledamot Andris Piebalgs har det alltid varit ett nöje, och jag vill tacka er på parlamentets och mina egna vägnar. Mario Mauro, föredragande för yttrandet från budgetutskottet. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Under trepartssamtalet den 2 april uppnåddes till slut en överenskommelse mellan parlamentet och det tjeckiska ordförandeskapet. Som föredragande för yttrandet från budgetutskottet är jag glad över överenskommelsen, som har gjort det möjligt att fortsätta med lagstiftningsprocessen för återhämtningsplanen inom den tidsrymd som vi hade hoppats på. Finansieringsmetoderna för 2009 är mycket tydliga: av totalt 3,98 miljarder euro kommer 2 miljarder att öronmärkas för energi genom en kompensation under rubrik 2, Skydd och förvaltning av naturresurser. Återstående 1,98 miljarder euro som anslagits till energi kommer att beslutas under budgetförfarandet för 2010 och om nödvändigt slutföras under budgetförfarandet för Det är dock viktigt att se till att den kompensationsmekanism som tillämpas på olika rubriker inte äventyrar finansieringspaketet för medbeslutandeprogram eller det årliga budgetförfarandet. Jag anser också att med hänsyn till det underskott som det nuvarande interinstitutionella avtalet har visat behöver vi titta närmare på saken för att göra avtalet mer flexibelt och därigenom mer lämpat att svara mot ytterligare finansieringsbehov.

7 Vicente Miguel Garcés Ramón, föredragande för yttrandet från budgetutskottet. (ES) Herr talman! Jag framför budgetutskottets ståndpunkt, för vilken jag var föredragande, till förlaget om att ändra förordningen om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Förslaget ingår i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Europeiska rådet i mars 2009 föreslog att 3,98 miljarder euro skulle anslås till energisektorn och 1,02 miljarder till landsbygdsutvecklingsfonden för att skapa nya bredbandsnät på landsbygden, förbättra befintliga nät och svara på nya utmaningar: klimatförändring, förnybar energi, biologisk mångfald och omstrukturering av mejerisektorn. Budgetutskottet beslöt enhälligt att det referensbelopp som angavs i lagstiftningsförslaget är förenligt med taket för rubrik 2 i den gällande fleråriga budgetplanen för ORDFÖRANDESKAP: ROURE Vice talman Rumiana Jeleva, föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling. (BG) Som föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling vill jag säga hur nöjd jag är med den slutliga versionen av programmet för ekonomisk återhämtning i Europa. Parlamentet försvarade en stark ståndpunkt under förhandlingarna med rådet och uppnådde bästa möjliga resultat för EU-medborgarna. Energiprogrammet för återhämtning är oerhört viktigt för våra europeiska ekonomiers framtid. Den rådande ekonomi- och finanskrisen hotar de olika programmen för energiförsörjning, vilket är till nackdel för vår framtida ekonomiska tillväxt och framgång. Därför är rätt tillvägagångssätt att bevilja ytterligare ekonomiska incitament för projekt inom energisektorn som kommer att bidra till återhämtningen av vår ekonomi och främja en tryggad energiförsörjning, och de har även till syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Detta nya program kommer verkligen att stärka energiförsörjningen även i Bulgarien, mitt land, tack vare finansieringen till Nabuccogasledningen och vår sammankoppling med energinäten i Grekland och Rumänien. Det kommer att göra oss mindre sårbara under kriser av det slag som vi hade förra vintern. Kära kolleger! Våra europeiska ekonomier och vår infrastruktur är beroende av god tillgång på energi. Här banar det europeiska energiprogrammet för återhämtning vägen för mer effektiva och ändamålsenliga energinät i EU. Därför vill jag ännu en gång betona behovet av en gemensam energipolitik för EU. Endast tillsammans kommer vi att kunna uppnå större framgång och ge våra medborgare den energitrygghet de förtjänar. Jag vill avsluta med att gratulera vår föredragande för hennes goda arbete. Domenico Antonio Basile, föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Utskottet för regional utveckling har av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling blivit ombett att yttra sig över förslaget till en rådsförordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), som nu har nått kammaren för debatt i samband med det mer allmänna paketet på 5 miljarder euro. Åtgärden i fråga kan ses som ett lägligt svar från kommissionen på behoven att underbygga det beslut som antogs av rådet den december 2008 för att godkänna en plan för ekonomisk återhämtning i Europa, som innehåller uttryckliga åtgärder inom många

8 gemenskapssektorer och nationella befogenheter för att tackla den ekonomiska och finansiella kris som rått på de europeiska marknaderna sedan Inom landsbygdsutveckling föreslår kommissionen åtgärder för lämpliga aktualiseringar av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, som är utformade för att ge riktlinjer om den nämnda europeiska planen. Utskottet för regional utveckling ger sitt fulla stöd till kommissionens förslag som helhet som går ut på att göra en budget på 1,5 miljarder tillgänglig för alla medlemsstater via Europeiska fonden för landsbygdsutveckling för att utveckla bredbandsnät i landsbygdsområden och möta de nya utmaningar som identifieras i halvtidsöversynen från november 2008 av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet anser att de föreslagna åtgärderna om de genomförs snabbt och till fullo säkerligen kommer att bidra till att lyfta de nationella ekonomierna och få konsumenterna att lita på systemet igen, samtidigt som man effektivt strävar mot målen för territoriell och social sammanhållning i unionens regioner. Allt detta stämmer särskilt väl om åtgärderna kombineras med behovet, som rådet uttryckte det, att maximera utgiftsmöjligheterna under de första åren. När utskottet utarbetade sitt yttrande begränsade det sig inte till en enkel utvärdering av de åtgärder som föreslagits av kommissionen, utan beslöt att lägga fram sitt eget förslag genom att ta med vissa förslag till ändringar av den text som utskottet förelagts. Den huvudaspekt som utskottet för regional utveckling önskade framhålla är behovet av att öka insynen och informationen om de resultat som uppnås under perioden och tillhandahålla lämpliga instrument för att samordna de åtgärder som finansieras av EJFLU och strukturfonderna i samband med bredbandsnäten. Utskottet gjorde detta genom att be kommissionen infoga ett särskilt avsnitt om verifiering av de resultat som uppnås i samband med verksamheten i den årliga övervakningsrapport som föreskrivs för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i form av en särskild ändring av texten om den föreslagna åtgärden. Romana Jordan Cizelj, för PPE-DE-gruppen. (SL) Att tackla den finansiella och ekonomiska krisen är en viktig uppgift för EU:s enighet och solidaritet. Vi har visat två saker: för det första kommer vi att vidta samordnade åtgärder och kunna dra fördel av detta, och för det andra är vi kapabla att behålla de strategiska prioriteringar som vi har fastställt under de senaste åren: det vill säga prioriteringar som underlättar en övergång till ett kunskapsbaserat och innovativt samhälle med låga utsläpp av växthusgaser. Jag är glad över att se att EU har svarat på denna utmaning på ett snabbt och enhälligt sätt. Vi har talat mot protektionism och har konstaterat att den inre marknaden är en av EU:s viktigaste resultat och något vi också måste bevara i kristider. Genom att göra detta har vi också lyckats bevara vår vision och vidta åtgärder utan att förlora de långsiktiga utmaningarna ur sikte, som självklart även inbegriper klimatförändringen. Låt mig också kort nämna projekten på energiområdet. På relativt kort tid har vi tryggat ytterligare finansiella medel som vi tänker öronmärka för framtida utveckling av nya, renare tekniker och för att stärka vår tillförlitliga energiförsörjning. Det som är viktigt här är att vi i paketet inbegriper tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid, främjandet av vindkraft till havs och sammankoppling av gas- och elnät. Jag vill dock även uppmärksamma er på att trots de många bra projekt som får ytterligare stöd saknas vissa viktiga projekt i planen. Därför efterlyser jag en noggrann uppföljning

9 av dessa projekt, att deras genomförande övervakas och att vi också försöker få fram ytterligare medel till finansiering av projekt som främjar effektiv användning av energi och andra förnybara energikällor. Låt mig även i detta sammanhang tillägga att geotermisk energi verkligen är en annan viktig potential som inte har utnyttjats. Jag anser att detta kommer att vara en av våra viktigaste uppgifter ända från början av vår nästa mandatperiod. Hannes Swoboda, för PSE-gruppen. (DE) Fru talman, mina damer och herrar! Det verkar som om vi har gripits av julfrid allting löper i lugna banor. Tyvärr måste jag gjuta smolk i bägaren. Rådet, som inte är här i dag, har tagit månader på sig för att granska och överväga de förslag som kommissionen lagt fram och komma med en lösning i ett läge då vi har stor och stigande arbetslöshet. Det är därför inte parlamentets fel. I det här fallet var de budgetansvariga till och med före oss på energiområdet. Det gjorde verkligen inte vårt liv särskilt enkelt. Normalt brukar de blockera saker och ting. Men sedan försökte vi hitta en lösning och kommissionsledamoten var mycket hjälpsam, men rådet var hårdhjärtat. Det som är angeläget för oss och detta borde verkligen vara självklart är att alla budgetanslag som inte kan betalas ut ska anslås till projekt för att skapa sysselsättning, särskilt projekt inriktade på energiförsörjning, energieffektivitet och energihushållning. Detta borde verkligen vara självklart. Om vi skulle fråga EU-medborgarna om de är för att pengar som inte förbrukats ska anslås till just detta område, skulle de flesta svara ja. Det är bara rådet som ännu inte har erkänt att detta faktiskt är vad som behövs. Här bör vi alla även ledamöterna i det nya parlamentet insistera på att just detta genomförs. Jag vet inte om Andris Piebalgs kommer att fortsätta att vara kommissionsledamot och ansvara för området, men jag hoppas att kommissionen också anser att vi måste se till att alla budgetanslag som inte kan förbrukas överförs till andra områden till sysselsättningsrelaterade projekt som gäller energieffektivitet och energiförsörjning. Slutligen vill jag tacka båda kommissionsledamöterna för deras samarbete, både personligen och på min grupps vägnar. Huruvida det alltid var ett nöje är en annan sak, men ni var alltid redo att inleda en dialog och jag hoppas att ni kan säga det om oss också. Vi är mitt uppe i en valkampanj men ni har det lite lugnare nu. Jag tror dock inte att ni klarar er utan oss parlamentariker. Donato Tommaso Veraldi, för ALDE-gruppen. (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Det förslag som vi diskuterar ingår i ett paket på 5 miljarder euro som anslås till den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, varav miljoner euro är öronmärkta för uppförande och slutförande av infrastruktur för att ge bredbandstäckning i landsbygdsområden och för utveckling i samband med de nya utmaningar som framkommit genom hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. För att bemöta den rådande finanskrisen måste vi framför allt vidta åtgärder i landsbygdsområden med hjälp av instrument som är utformade för att hjälpa dessa områden att ta sig ur den strukturella isolering som de befinner sig i. Det är därför viktigt att garantera användningen av tillgängliga gemenskapsmedel och öka deras effektivitet och mervärde. På området landsbygdsutveckling måste varje tänkbar taktik tillämpas för att garantera större ekonomisk flexibilitet och effektivitet.

10 Jag anser att det är viktigt att kommissionen åtar sig att stödja medlemsstaterna i antagandet av nationella strategier och program för landsbygdsutveckling i syfte att öka sysselsättningen. Jag vill dock påpeka att enligt bestämmelserna för landsbygdsutvecklingsfonden leds projekt för bredbandsutbyggnad främst av offentliga förvaltningar provinser, kommuner och orter i bergsområden som inte kan ta med moms i sin redovisning. Så är inte fallet med andra program, med andra förordningar till stöd för strukturfonderna, där sådana utgifter anses tillåtliga. Den ekonomiska krisen har helt enkelt accentuerat de svårigheter som dessa lokalsamhällen redan hade, och därför är momsbördan på budgetarna för genomförandet av olika arbeten så hög att det finns risk för att myndigheterna underlåter att investera och att de oförbrukade medlen återgår till gemenskapens budget. Slutligen när det gäller fördelningen av de berörda medlen anser jag att vi måste koncentrera oss på användningen av historiska kriterier, så som kommissionen föreslagit. Guntars Krasts, för UEN-gruppen. (LV) Tack fru talman! Jag anser att vi med den överenskommelse som har uppnåtts om stöd till EU:s energipolitik på lång sikt, och som ger incitament på kort sikt för återhämtning av ekonomin, uppnår båda målen. Det enda undantaget, som inte kan ge ekonomisk utdelning på kort sikt, är finansieringen av projekt för avskiljning och lagring av koldioxid. Detta uppfyller dock utan tvekan de långsiktiga energipolitiska kraven genom att öka konkurrenskraften hos EU-företagens tekniker på världsmarknaden, där alternativa energiformer inte kommer att kunna ersätta kolförbränning inom en överblickbar framtid. Jag välkomnar starkt att större delen av medlen går till projekt för sammankoppling av europeiska energinät. Jag är glad över att betydande resurser har anslagits till integration av Östersjöstaterna, som är den mest isolerade regionen i EU, i de europeiska elnäten. Även om dessa investeringar inte medför full integration av marknaderna i de tre Östersjöstaterna i de europeiska näten, är detta ändå en mycket viktig stärkande faktor som kommer att främja en tryggad energiförsörjning. Jag hoppas att detta kommer att fungera som ett incitament för Östersjöstaterna att fortsätta strukturreformerna av sina energisystem och att skapa marknadsförhållanden för att förbättra läget för energikonsumenterna i regionen. Tack. Claude Turmes, för Verts/ALE-gruppen. (EN) Fru talman! Detta är en beklaglig dag för Europeiska unionens trovärdighet. Det paket för ekonomisk återhämtning som vi kommer att rösta om är i realiteten en icke-återhämtningsplan som knappast kommer att ge någon omedelbar ekonomisk stimulans. Under månader har vi fört stundom intensiva förhandlingar med EU-rådet. I stället för att stå upp mot regeringar som den tyska, nederländska och brittiska, som antagit en kortsynt inställning av jag vill ha mina pengar tillbaka har majoriteten i parlamentet och kommissionen tyvärr helt enkelt gett vika för deras krav. Det är en mycket dålig utgång som kunde ha undvikits. Vi kunde ha byggt ett verkligt solidaritetsinstrument, där större delen av medlen skulle ha gått till de ekonomier som behöver det mest: våra vänner i Östeuropa. Vi kunde ha förbättrat den ekonomiska effektiviteten av paketet genom att använda innovativa ekonomiska instrument, som lånegarantifonder och offentligägda banker eller Europeiska investeringsbanken. Detta skulle ha omvandlat 5 miljarder euro till miljarder euro som vi behöver i detta ögonblick för den europeiska ekonomin. Vi kunde ha inriktat våra investeringar på de områden där det går att skapa omedelbara arbetstillfällen, som att städer i Europa startar renovering av byggnader och offentliga transporter, eller att fristående energiföretag investerar i förnybar energi eller att våra industrier i Europa investerar i miljövänliga

11 tekniker. I stället har vi bestämt oss för att koncentrera huvuddelen av dessa 5 miljarder euro på gammaldags statligt stöd till dem som minst av allt behöver pengarna: de stora energioligopolen i Storbritannien, Tyskland och Frankrike. I stället för att sända en stark signal sänder vi en signal om bristande politiskt mod: ryggradslösa europeiska institutioner som har gett efter för nyckerna från regeringar försedda med nationella skygglappar. Tyvärr har vi ingen modig och visionär kommissionsordförande. Tyvärr var liberalerna och socialdemokraterna i parlamentet inte redo att slåss med De gröna för att göra återhämtningspaketet till ett verkligt första steg mot ett nytt grönt reformprogram. Innan någon förändring kan ske i Europa måste vi byta kommissionsordförande. För att denna förändring ska inträffa behöver vi förändra majoriteterna i Europaparlamentet. Stoppa Barroso gå in för en grön ny reform : detta är mer än någonsin rätt slagord inför det kommande valet till Europaparlamentet. Pedro Guerreiro, för GUE/NGL-gruppen. (PT) I fråga om Europeiska unionens s.k. femmiljardpaket för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa är det lämpligt att erinra sig den resolution som parlamentet antog och halvtidsöversynen av budgetramen för I resolutionen sägs att taket för egna medel utgör 1,24 procent av EU:s BNI i betalningar och att det i praktiken har varit under 1 procent, att betydande marginaler varje år lämnas under det tak som fastställts i den fleråriga budgetramen, med över 29 miljarder euro i betalningar under de senaste tre åren och att stora marginaler finns mellan taket för den fleråriga budgetplanen och taket för EU:s egna medel, med över 176 miljarder euro under perioden från 2010 till Därför måste vi fråga oss själva varför vi när vi står inför ett förvärrat ekonomiskt läge inte åtminstone kan använda de medel som anslagits i den fleråriga budgetramen? Varför väljer EU att dra av 2 miljarder euro från jordbruksmarginalen när tusentals jordbrukare står inför ännu större svårigheter? Har jordbrukarna större behov av stöd för att klara ökande produktionskostnader och fallande producentpriser eller för bredbandsnät? Från vilka budgetrubriker kommer nästan 2 miljarder euro att dras av för att se till att denna anpassning är neural? Kommer detta belopp att dras av från sammanhållningsrubriken? Hur ska de gå till väga för att fördela nästan 4 miljarder euro till projekt på energiområdet och nästan 1 miljard euro för som det tycks främjandet av bredband i landsbygdsområden? Hur ska detta orättvisa utbyte tillämpas? Och slutligen, var finns den så högljutt förkunnade solidariteten i hela Europeiska unionen? Eller kommer hönan att till sist visa sig vara en fjäder? Patrick Louis, för IND/DEM-gruppen. (FR) Fru talman, mina damer och herrar! Att vilja ha en återhämtningsplan är en god föresats. En återhämtning är vad som enligt Keynes teorier krävs för att svara på en cyklisk lågkonjunktur, men krisen är strukturell. Verktyget är alltså olämpligt. Att pumpa in medel i en otyglad ekonomi är att spola ned dem i avloppet. Att ge ekonomin ett uppsving utan att först ha återställt gemenskapsföreträdet vid våra gränser är som att värma ett hus där alla fönster har lämnats öppna. Vad händer om värmepannan går sönder och uppvärmningsräkningarna stiger i taket.

12 Efter dessa inledande kommentarer har jag tre synpunkter som jag vill framföra. För det första är energimarknaden inte relevant. På detta område sänker inte konkurrensen priserna eftersom de redan fastställts av kostnaderna för produktionsmedlen. Vi anser därför att det är viktigt att investera i verkligt effektiva energikällor som till stor del är subventionerade, t.ex. vindkraft, och att välja sol- och kärnkraft. För det andra finns det ingen effektivitet i en inre elmarknad. På stora avstånd står energiförlusterna i proportion till avståndet. Sannolikheten för fel och avbrott växer med nätets geografiska komplexitet. Därför bör sammankopplingen av EU:s elnät återgå till det primära syftet, som är att fungera som ömsesidig reservresurs vid gränserna och tillåta energibyten, men främst i bakgrunden. Det är detta arbete som vi bör prioritera. För det tredje rekommenderar vi, liksom för Podimata-betänkandet som är relaterat till detta betänkande, att vi inte bara beaktar den energi som krävs för att driva en produkt, utan även information om hur mycket energi som krävs för att tillverka produkten. Om denna information förmedlas till konsumenterna kommer ställningen för produkter med högt mervärde och låga energikrav att främjas. Inbegripandet av denna information kommer att ge en välbehövlig konkurrensfördel för våra ekonomier, som är starkt hotade av illojal global konkurrens. Sergej Kozlík (NI). (SK) Herr talman, mina damer och herrar! Enligt min mening har Europaparlamentet och rådet fattat vissa extraordinära men effektiva beslut om att överföra 5 miljarder euro av oförbrukade medel från 2008 till 2009 för ett stimulanspaket som mildrar finanskrisens effekter, tillsammans med en summa på 4 miljarder euro för att lösa vissa flaskhalsar i det europeiska energinätet. Å andra sidan har Claude Turmes rätt i många avseenden i sitt anförande, särskilt när det gäller förvaltningen av medlen. Jag anser att det är viktigt att medlemsstaternas regeringar svarar flexibelt och att de ser till att alla medel som är anslagits för åren tas i anspråk och används så effektivt som möjligt. Krissituationen inom gasförsörjningen i början av året efter konflikten mellan Ryssland och Ukraina visade hur sårbar en stor del av EU är i krissituationer. De åtgärder som genomförs och finansieras från paketet bör därför bidra till att krisen inte upprepas. Agnes Schierhuber (PPE-DE). (DE) Fru talman, kommissionsledamöter, mina damer och herrar! Först av allt vill jag tacka Petya Stavreva för hennes utmärkta betänkande. Det är absolut nödvändigt att det här ekonomiska programmet, som vi antog i dess helhet i dag, också är tillgängligt för landsbygdsområden. Bredband är ett oundgängligt kommunikationsmedel för landsbygdsområden, särskilt i Österrike, för nya och moderna arbetstillfällen och för snabb ekonomisk återhämtning. Man får inte glömma att över 50 procent av befolkningen i EU bor i landsbygdsområden. Mina damer och herrar! Jag har kommit till slutet av min politiska karriär. Jag vill framföra mitt djupt kända tack till alla mina kolleger, kommissionen och alla institutioner i Europeiska unionen, särskilt till tjänstemän och personal, för deras hjälp och stöd. Det har varit ett nöje att arbeta med er alla. Slutligen vill jag tacka tolkarna som har varit tvungna att tolka min österrikiska tyska. Jag är övertygad om att det även i fortsättningen måste stå helt klart att den gemensamma jordbrukspolitiken med dess två pelare är viktig för EU:s samhälle. Jordbrukarna är naturligtvis medvetna om sitt ansvar gentemot samhället. Men jag förväntar mig också att EU:s samhällen ska vara medvetna om sitt ansvar gentemot alla dem som värnar om dess resurser. Med detta i åtanke önskar jag Europeiska unionen lycka till i framtiden.

13 (Applåder) Gábor Harangozó (PSE). (HU) Kommissionsledamöter, mina damer och herrar! Jag vill börja med att tacka Petya Stavreva för hennes samarbete och gratulera henne till hennes utmärkta arbete, som fick enhälligt stöd i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Efter den diskussion som hölls i rådet har vi 1,02 miljarder euro tillgängliga för att underlätta krisens smärtsamma effekter på landsbygdsområden. Vi har lyckats nå ett läge där pengarna kan användas på ett mer flexibelt sätt jämfört med det ursprungliga förslaget, inom en tillräckligt bred ram, för att utveckla bredbandsnät i landsbygdsområden och för att tackla de nya utmaningar som fastställts under översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaternas planer för landsbygdsutveckling måste ses över så snart som möjligt så att de belopp som nu anges kan göras tillgängliga så fort som möjligt. Detta är kanske den viktigaste aspekten för landsbygdsbefolkningen eftersom nya arbetstillfällen, nya yrkesutbildningar och nya marknader kan bli tillgängliga tack vare den här nya utvecklingen, samtidigt som kostnaderna minskar och nya innovativa tekniker tas i bruk. Landsbygdsbefolkningen är de mest sårbara offren för den ekonomiska krisen. När man ser framåt kan det faktiskt sägas att det finns risk för fortsatt territoriell och ekonomisk utestängning, som fortsätter efter den ekonomiska krisen. Även innan krisen bröt ut var ett antal medlemsstater drabbade av kontinuerlig tillbakagång i sina landsbygdsområden. Det är vårt ansvar att utforma och så snart som möjligt genomföra de nödvändiga åtgärderna för att skydda våra landsbygdsvärden. Kolleger! Eftersom mitt parti inte förväntas få ett tillräckligt bra resultat i valet för att jag ska kunna fortsätta arbetet bland er under de kommande fem åren vill jag också tacka er för det utmärkta samarbete som jag har haft här i parlamentet. Som ung politiker kan jag bara önska alla unga politiker chansen att lära sig i en så utmärkt organisation hur EU-politiken fungerar. Lena Ek (ALDE). - Fru talman! Vi har tre kriser för handen i världen och i Europa just nu: den finansiella krisen, den åtföljande jobbkrisen och klimatkrisen. Åtgärdspaket borde inriktas på att bidra till lösningar på alla tre kriserna, men jag har svårt att se att så är fallet med detta paket. Marilyn Monroe sade en gång: Ni behöver inte inleda mig i frestelse, jag kan gå själv. Ungefär så känns det att medlemsländernas regeringar har agerat när det gäller att använda de pengar som vi gemensamt har kunnat frigöra för detta ekonomipaket. Man kan kritisera det mycket för att det handlar om den gamla sortens energi och framför allt tidsfaktorn. De åtgärder som finns i paketet ligger så långt fram i tiden att det kanske skapar jobb i nästa lågkonjunktur i stället för i denna. Vår intention har varit att försöka få på plats ny teknik, nya idéer och att få åtgärder på plats som handlar om att skapa arbetstillfällen nu i denna lågkonjunktur i Europa. Vi kommer därför (hoppas på att bli omvald) att fortsätta att kontrollera det som kommissionen genom kommissionär Piebalgs har lovat, nämligen en ordentlig, rejäl kontroll av implementeringen och uppföljningen. Slutligen, fru talman, skulle jag vilja tacka kommissionär Fischer Boel för ett otroligt gott arbete och kommissionär Piebalgs som jag har jobbat väldigt tätt ihop med i industriutskottet och som personligen har betytt otroligt mycket för energipaket, klimatpaket och det som vi har åstadkommit på detta område under dessa fem år. Tack till föredraganden som har gjort ett gott arbete och mina kollegor. Avslutningsvis tycker

14 jag att vi faktiskt borde lägga ned Europaparlamentets arbete i Strasbourg och sammanträda på en enda ort i fortsättningen. Andrzej Tomasz Zapałowski (UEN). (PL) Fru talman! Stödet till landsbygdsområdena är en mycket viktig verksamhet, oberoende av vilken form den tar. Särskilt om stödet kommer i form av införandet av nya tekniker i stor skala i landsbygdsområdena. Prioriteringsordningen väcker dock tvivel hos mig. Vilket är viktigast för närvarande för utvecklingen av landsbygdsområdena bredbandsnät, fortsatt modernisering och utveckling av transportinfrastrukturen, eller åtgärder för att öka antalet arbetstillfällen i landsbygdsområdena, särskilt under krisen? För mig är det uppenbart att de pengar som behövs för att införa bredbandsnät och tackla klimatförändringen i landsbygdsområden främst kommer att gå till de företag som utför detta arbete och inte till jordbrukarna eller invånarna i landsbygdsområdena. Kanske pengarna borde ha anslagits till att minska skillnaderna i stöd till medelstora jordbruk, särskilt i de nya medlemsstaterna? EU ger jordbrukarna bredbandsnät till hög kostnad i stället för att tillgodose de viktigare behoven, t.ex. att förbättra jordbruken i stället för att öka oron bland jordbrukarna. Konstantinos Droutsas (GUE/NGL). - (EL) Fru talman! Syftet med programmet på 5 miljarder euro för ekonomisk återhämtning är att dra fördel av kapitalistkrisen och hjälpa kapitalet att uppnå sina mål genom att främja kapitalets omstruktureringar inom strategiska sektorer, som energi och elektronisk kommunikation. Bredbandsnät och nätverk är nödvändiga för landsbygdsområdena, men de är inte en prioritering. När inkomsten för ägare av små och medelstora jordbruk ständigt sjunker och de står inför hotet att behöva lämna sin mark och bli arbetslösa, när ekonomin i hela områden är i kris på grund av den gemensamma jordbrukspolitiken och WTO:s diktat, är det inte utveckling av nät som kommer att bidra till landsbygdsutveckling. Det är ett hån mot de fattiga jordbrukarna. I stort sett 1,5 miljarder euro har öronmärkts för utvecklingen av företag som arbetar med elektronisk kommunikation, inte för jordbruk och landsbygdsutveckling. Samma sak gäller för de 3,5 miljarder euro som är öronmärkta för slutförandet av integrerade elnät och införandet av en inre elmarknad, underlättandet av privatiseringar, sammanslagningar och uppköp, vilket främjas i det tredje avregleringspaketet och avskiljning och lagring av koldioxid, som är en extremt dyr och icke miljövänlig plan utformad för att öka vinsterna från produktionsenheterna och tillåta att dessa fortsätter att förorena. Arbetstagarna och jordbrukarna förstår att dessa åtgärder vidtas för att stärka kapitalet och monopolen, vilket är anledningen till att man avvisar dem och bekämpar dem och kräver att gräsrotsförändringar genomförs så att inte de behöver bära hela bördan av krisen. Helga Trüpel (Verts/ALE). (DE) Fru talman, mina damer och herrar! Det stämmer att EU försöker ge sitt eget bidrag i denna stora finansiella och ekonomiska kris. När det gäller främjandet av bredband i landsbygdsområden är det också sant att EU bör ges chansen att verkligen bidra till att den digitala segregeringen i samhället undanröjs och att fler människor får tillgång till bredband, vilket i sin tur bidrar till att stärka den inre sammanhållningen i EU. Som budgetpolitiker vill jag påpeka att även om tillkännagivandet av ett sådant program kommer att vinna gehör hos allmänheten är det inte klart var pengarna faktiskt ska komma

15 från. Det råder en viss tveksamhet om det. Jag kan inte gå med på det, och om rådet fattar sådana beslut och om kommissionen genom José Manuel Barroso föreslår något sådant måste man verkligen se till att det står klart var pengarna kommer ifrån. Detta är den enda riktigt övertygande formen av politik som vi kan lägga fram för våra medborgare. För närvarande finns helt enkelt inte pengarna där. Medlemsstaterna måste ännu en gång ta ställning så att vi verkligen klargör att detta är ett bidrag till en bättre strukturpolitik och till ökad solidaritet i EU. Sedan måste vi bidra gemensamt så att vi kan förverkliga det. Andreas Mölzer (NI). (DE) Fru talman! Även om EU har infört bidrag till landsbygdsutveckling har den avfolkning av landsbygden som orsakats av de förhållanden som framtvingats av Maastricht främjat ohämmad entusiasm för avreglering och den resulterande avvecklingen av infrastrukturen på landsbygden. Efter Chryslers fall och nedläggningen av polisstationer och skolor kommer postkontoren snart också att stängas tack vare den avreglering som EU dikterat. Kommissionen planerar helt uppenbart att erbjuda ännu mer dödshjälp. Om urvalskriterierna för ekonomisk kapacitet under genomsnittet och utflyttning från landsbygden skulle upphöra att gälla från 2014 kan det bli dödsstöten för många mindre gynnade områden. Det är enligt min mening ett angrepp mot alla landsbygdsområden, som vi inte får släppa igenom. Vi behöver likvärdiga levnadsförhållanden i städer och på landsbygden. Annars skulle inte bara enskilda områden utan stora delar av EU snart bli ödelagda. Att skära ned stöden är verkligen fel väg om vi vill skydda viktiga landsbygdsområden och den lägre medelklassen. Landsbygdsområdena kan inte hållas vid liv enbart genom jordbruksstöd. Nedläggningen av jordbruk på senare år visar detta tydligare än någonsin. Stöd till eftersatta områden får inte skäras ned utan måste ökas. Små och medelstora jordbruk och ekologiska jordbruk måste överleva och självförsörjningen med livsmedel måste bevaras. Om EU inte snart kan avrådas från att främst främja intensiv uppfödning och stora markägare som den engelska drottningen till exempel är det hög tid att jordbruket åternationaliseras, åtminstone delvis. Neil Parish (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Får jag tacka kommissionsledamoten för redogörelsen för detta denna förmiddag och Petya Stavreva så mycket för betänkandet. Det är mycket viktigt att vi hanterar detta femmiljarders paket. Får jag rakt på sak säga till kommissionen att när den ger sig in på ett femmiljarders paket i framtiden bör den nog se till att den har lite mer samtycke från rådet innan vi kommer så här långt. Jag förstår att det inte alltid är så enkelt att få rådet att komma överens om pengar, men vi måste veta att pengarna till sist kommer fram. Jag misstänker att det förmodligen kommer att bli så och att de faktiskt kan användas till mycket god nytta. Det råder ingen tvekan om att jordbruket är mycket viktigt för landsbygden, men det finns också många andra verksamheter där. Särskilt småjordbrukare behöver en andra inkomst. Bredband i synnerhet innebär att mängder av småföretag kan utvecklas i landsbygdsområden. Så snart bredband är tillgängligt kan anslutningarna bli mycket bra i en del av de mest utpräglade landsbygdsområdena i EU. Bredband kan också vara väsentligt för att göra framsteg inom jordbruk, turism och alla de verksamheter som är förknippade med Internet. I denna tid med en verklig recession i EU är detta ett stimulanspaket som om vi får ut pengar till rätt områden och om vi får ut dem i tid kommer att göra en verklig skillnad,

16 eftersom vi behöver stimulera företagandet. Jordbruk är viktigt, men andra företag är också viktiga på landsbygden, och detta paket kan bidra. Jag önskar alltså kommissionen lycka till med hela projektet. Jag hoppas att ni får pengarna, men som jag sa i framtiden behöver vi gå till väga på ett mycket mer enhetligt sätt. Catherine Guy-Quint (PSE). (FR) Fru talman! I november 2008 lade kommissionen fram en återhämtningsplan som inte höll måttet vare sig i volym eller innehåll. Sex månader senare måste vi tillstå att genomförandet av återhämtningsplanen är praktiskt taget obefintligt och jag vill veta vad som händer med dessa 30 miljarder euro i återhämtningsfonder. Vad händer med de 15 miljarder euro som tillkännagetts via nya åtgärder och anförtrotts Europeiska investeringsbanken (EIB)? Hur kan vi förena en aviserad stimulans på 7 miljarder euro via strukturfonderna och Sammanhållningsfonden med en strukturbudget som underutnyttjas med 10 miljarder euro under 2009? Slutligen vill jag göra fyra påpekanden när det gäller de 5 miljarder euro som vi diskuterar i dag. Trots påtryckningar från Europaparlamentet kunde Ekofinrådet inte frigöra 5 miljarder euro för 2009, utan tillhandahöll endast 2,6 miljarder euro. Vi är därför inte alls säkra på att rådet kommer att kunna få fram de 2,4 miljarder euro som saknas för Parlamentet är redo att söka efter alla tänkbara lösningar via ordinarie medel. De övriga politiska prioriteringarna får dock inte under några omständigheter ifrågasättas. Det kommer parlamentet inte att tillåta. Vi kan inte acceptera omställning, det är en gränslinje som vi inte kommer att överskrida. Det kommer att bli svårt att få fram dessa 2,4 miljarder euro eftersom vi i och med framläggandet av kommissionens preliminära budgetförslag vet att högst 1,7 miljarder euro kommer att bli tillgängliga. Dessutom måste rådet fortfarande gå med på att släppa dessa marginaler. Det är därför under alla omständigheter viktigt att många medlemsstater inte längre kommer att kunna stoppa hela återhämtningsplanen med hänvisning till kortsiktiga budgetåtstramningar och en rättslig syn på budgetreglering. Vi måste ha en stark budget för unionens framtid och vi kan se och detta är min fjärde synpunkt att storleken på de senaste budgetramarna och det sätt som de har förhandlats fram på har inverkat mycket negativt på EU:s framtid. Jan Mulder (ALDE). - (NL) Fru talman! När jag lyssnar till denna debatt får jag en känsla av att de flesta av er är nöjda men jag har ändå ett starkt intryck av att detta är ett torftigt paket. Jag tror att det som var absolut viktigast här var att rädda ansiktet på ordförande José Manuel Barroso och kommissionen. De åtgärder som lades fram kommer säkerligen att vara till nytta men finansieringen är fortfarande osäker. Även om oförutsedda situationer måste beaktas i jordbruksbudgeten, även om det skulle bli överskott, har jag vissa invändningar mot att den ständigt används som kassako för att täcka alla oförutsedda händelser. Jag anser att kommissionen och EU inte lyckats lära sig särskilt mycket av de utbrott av smittsamma djursjukdomar som inträffat den senaste tiden. Om de skulle inträffa igen skulle vi vara tvungna att finansiera dem från jordbruksbudgeten. Det som jag vill veta är: vad är det som vi prioriterar? Att finansiera de åtgärder som föreslås för att bekämpa djursjukdomar eller finansiera det här paketet, som fortfarande behöver

17 städas upp? Det råder fortfarande stor osäkerhet här, men jag förstår att inkomststödet under alla omständigheter alltid kommer att vara tillgängligt och det lugnar mig. När det gäller verkliga åtgärder varierar de från medlemsstat till medlemsstat, men de är till nytta, det är det ingen tvekan om. Även jag är för energitrygghet och jag anser att allt som vi gör för den saken kommer att vara till nytta. Slutligen vill jag gratulera de två kommissionsledamöterna till det arbete de har utfört och särskilt Mariann Fischer Boel, som jag har haft ett mycket nära samarbete med under de senaste fem åren. Inese Vaidere (UEN). (LV) Mina damer och herrar! Ett initiativ på totalt 5 miljarder euro är en god grund både för fortsatt utveckling av EU:s gemensamma energipolitik och för landsbygdsutveckling på lång sikt. Förstärkningen av de inhemska näten är också viktigt, liksom sammankopplingarna till ett enda nät. Jag anser att större tonvikt borde läggas på energieffektivitet och diversifiering, genom att skapa verkliga incitament för användning av vindkraft till havs, geotermisk energi och andra förnybara energikällor. Medlemsstaternas planer, även i de större staterna som Tyskland, Frankrike och Storbritannien, måste utvecklas i enlighet med EU:s gemensamma energipolitik. För de stater som är särskilt drabbade av den ekonomiska krisen bör ett samfinansieringstak på 50 procent fastställas. Verkligt stöd måste ges till lokala och regionala initiativ som syftar till att införa förnybar energi och främja dess användning. När det gäller landsbygdsutveckling måste större uppmärksamhet ägnas åt den verkliga situationen än historiska indikatorer. Det talas inte bara om att införa bredband utan även om exempelvis utveckling av landsbygdsvägarna. Resurser från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bör göras särskilt tillgängliga för de ekonomiskt svagare medlemsstaterna. Tack. Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf (Verts/ALE). (DE) Fru talman, kommissionsledamöter! Denna plan för ekonomisk återhämtning är inget mästerverk. Framför allt finns det inte mycket över för landsbygdsområden. Den innebär även en överföring av medel från jordbruksbudgeten till landsbygdsutveckling. Den leder inte till en självständig utveckling för landsbygdsområdena utan följer ännu en gång en balanseringslogik. Framför allt överlåts det till medlemsstaterna att inrätta kompensationsprogram. I Tyskland påverkar detta mjölkfonden. En förlust på 15 cent per kilo mjölk innebär en brist på 4,2 miljarder euro enbart för de tyska mjölkbönderna. Nu ska en kompensation på 100 miljoner euro komma till stånd. För att tala klarspråk, detta är bara småpotatis, inte en plan för ekonomisk återhämtning! Maria Petre (PPE-DE). (RO) Först av allt vill jag gratulera Petya Stavreva till kvaliteten på det betänkande som hon lägger fram för oss i dag. Jag stöder de ändringsförslag som föredraganden föreslår, exempelvis att göra 250 miljoner euro tillgängliga för att klara de nya utmaningarna, även om vi måste återkomma till detta, som kommissionsledamoten själv sa. Med hänsyn till behovet av en snabb reaktion på den rådande ekonomiska krisen skulle det som vi alla vet vara till nytta att betalningarna kan göras redan under budgetåret Denna uppläggning avspeglar verkligen slutsatserna från Europeiska rådets ordförandeskap den 12 december En viktig aspekt av den rådande ekonomiska krisen är minskningen av de allmänna medel som är tillgängliga och minskningen av lån samt striktare villkor för att få kredit från bankerna. Följaktligen stöder jag föredragandens förslag att medlemsstaterna ska få

18 möjlighet att använda medel som görs tillgängliga via lån och kreditgarantier, vilket skulle göra det möjligt för de berörda parterna i landsbygdsområden att investera under dessa svåra tider. Med hänsyn till hur utspridd befolkningen är och de höga kostnaderna i vissa landsbygdssamhällen har inte alla medborgare personlig tillgång till bredbandsnät. Enligt min mening bör därför medlemsstaterna utöver de föreslagna infrastrukturåtgärderna ha möjlighet att stödja offentliga Internetanslutningspunkter i landsbygdssamhällen, t.ex. i offentliga bibliotek och rådhus. Följaktligen instämmer jag i att särskild information bör göras tillgänglig för allmänheten och de lokala myndigheter som ansvarar för genomförandet av dessa nya åtgärder. För att garantera den mest effektiva användningen av de tillgängliga medlen och ge utvecklingen av bredbandsnät i landsbygdsområden ett ordentligt lyft anser jag att de nuvarande skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller bredbandstäckning bör användas som vägledning för differentieringar när medlen anslås. Jutta Haug (PSE). - (DE) Fru talman, mina damer och herrar! Vi är mindre än två timmar från det slutliga beslutet om den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Det har tagit oss fem månader på grund av rådets ordklyverier, det behöver knappas sägas fem månader at nå fram till ett beslut om det paket som ligger framför oss. Om vi hade tagit paketets namn på något som helst allvar skulle vi ha behövt vara mycket snabbare. Paketet i sig självt är bra. Det råder det ingen tvekan om. Jag tvivlar dock starkt på om det verkligen kan bidra till att åstadkomma en ekonomisk återhämtning i Europa under den rådande ekonomiska krisen. Kan de anslagna medlen flöda till de utsedda projekten inom den fastställda tidsplanen? Det är bra att ledamöterna av utskottet för industrifrågor, forskning och energi också har sina tvivel och förhandlade fram en förklaring från kommissionen om att inte satsa det som blir över på energieffektivitet. Det finns därför en chans att de 2,6 miljarder euro som beslutats kommer att användas på ett förnuftigt sätt. Men kommer vi också att lyckas komma överens med rådet om underskottet på 2,4 miljarder euro i återhämtningsplanen på 5 miljarder euro i höst? Fem miljarder euro under två år är ett uttryck för europeisk solidaritet. Så långt är allt gott och väl. Mer effektiv hjälp för hela EU-ekonomin kommer dock från en gemensam regional och strukturpolitisk ram: 38 miljarder euro enbart i år! Dessa resurser är den drivande kraften bakom EU-ekonomin. Roberts Zīle (UEN). (LV) Fru talman, kommissionsledamöter! Kompromissen om att inte lämna tillbaka dessa 5 miljarder euro till givarstaterna, utan använda dem för landsbygdsutvecklingsprojekt inom energi och bredband har följande viktiga politiska budskap. Det visar att inte ens i kristider har den europeiska solidariteten helt försvunnit. Jag har förståelse för vad en del av mina parlamentskolleger har sagt om att de mesta av pengarna helt enkelt går tillbaka till dessa stater och deras energiprojekt, men jag anser att solidaritetsprincipen är uppenbar i förslaget. Jag anser också att inledandet av ett långsiktigt projekt inom energiområdet, som sammankopplingen av Östersjöstaterna med de nordiska elnäten, också sänder ut rätt signal, eftersom det i hög grad är upp till medlemsstaterna själva att lösa problemen för att övervinna den kortsiktiga krisen och beakta sin egen särskilda situation. En annan punkt där vi enligt min mening måste vara försiktiga är att

19 de korta tidsfristerna för införandet av projekt kan leda till större bitterhet om projekten i förslaget inte slutförs. Här måste vi alla agera gemensamt och på ett ansvarsfullt sätt. Tack. Esther de Lange (PPE-DE). - (NL) Fru talman! Detta är det tredje året av vår budgetplan och det är också det tredje året då vi har samlats här för att tala om mellanliggande justeringar av den. År 2007 hade vi Galileo, som var ganska enkelt att förklara. År 2008 hade vi livsmedelsmekanismen på 1 miljard euro, då vi var tvungna att använda varje trick i regelboken för att säkra finansieringen eftersom den måste finansieras inom gränserna för befintliga kategorier trots att det fanns mycket lite utrymme över för den. Nu talar vi om ett ekonomiskt stimulanspaket, som självklart är ett välkommet bidrag till de nationella insatserna på området och som förhoppningsvis kommer att bli en stimulans för energioch bredbandsprojekten i norra delen av mitt land. Ännu en gång är jag dock tvungen att framföra två reservationer i detta sammanhang. Jag är glad över att vi håller oss till reglerna och verkligen anpassar budgetramarna, men vi var tvungna att ännu en tillgripa knep för att vädja om budgeten för 2010 och eventuellt för Naturligtvis är det bra att veta att detta inte kommer att påverka medbeslutandeprogrammen, men jordbruk då, som vi vet fortfarande inte omfattas av medbeslutandeförfarandet? Vad kommer att ske om som redan har sagts ytterligare utbrott av djursjukdomar inträffar eller om vi drabbas av ännu en allvarlig marknadskris och vi fortfarande behöver dessa medel för jordbruket? Kan kommissionen försäkra oss om att den inte kommer att dra sig undan detta ansvar? Min andra reservation är att vi måste kunna övervaka de utgifter som vi alla beslutar om. För fjorton dagar sedan motsatte sig min delegation beviljandet av ansvarsfrihet för 2007 års budget på grund av problemen med tillsyn och ekonomiskt ansvar. Detta paket får under inga omständigheter leda till en försämring av ansvarstagandet och tillsynen. Som britterna skulle säga: först när man prövat en sak vet man vad den går för, och jag anser att planen endast kan bli en framgång om vi infriar alla dessa villkor. Jag vet att min talartid är slut men jag vill ändå ta ett par sekunder för att tacka kommissionsledamoten för att hon har tillbringat många sena kvällar här med oss och diskuterat saker efter det att debatterna om jordbruk var slut. Fru kommissionsledamot, tack för er tillgänglighet och ert samarbete. Costas Botopoulos (PSE). - (EL) Fru talman! Betänkandet och det initiativ i allmänhet som vi debatterar i dag är nödvändigt, men jag är rädd för att det inte är tillräckigt effektivt. Det liknar mer en snabbkur än en behandling. EU var tvunget att göra något eftersom krisen är allvarlig, men jag anser inte att EU lever upp till utmaningen. För det första är det inte tillräckligt med pengar för den kris som vi genomgår och det finns ingen garanti att pengarna kommer att nå dem som behöver dem mest. Både energi och bredbandsnät är viktiga sektorer men vi kan inte vara säkra på att de är de högst prioriterade sektorerna och framför allt de sektorer som kommer att generera de arbetstillfällen och den tillväxt som vi behöver. För det andra, som alla mina kolleger har sagt, vet vi inte om, när och var en stor del, nästan hälften, av de drygt 2,4 miljarderna ska komma från. Häromdagen talade vi i budgetutskottet med kommissionsledamot Siim Kallas, som för närvarande inte kan ge oss svar på var anslagen ska komma från. För det tredje och kanske viktigaste tillhandahåller vi lösningar som inte kommer att hjälpa oss att ta itu med problemen på lång sikt. Det är inte någon lösning att ta pengar som blivit

20 över från jordbrukspolitiken. Det är ingen lösning att flytta saldon under jorden mellan jordbruks- och regionalpolitik och unionens övriga behov. EU behöver en global plan inför krisen, vilket vi inte verkar ha för närvarande. Jag är rädd för att detta tillfälle har gått förlorat för EU och jag är rädd för att det framför allt är kommissionen som har förlorat det. Salvador Garriga Polledo (PPE-DE). (ES) Fru talman, kommissionsledamöter, herr rådsordförande (var han nu kan vara eftersom han inte är här)! Här i parlamentet är ord viktiga: att kalla 5 miljarder euro för en ekonomisk återhämtningsplan för Europa är ett utslag av skämtlynne från kommissionens sida, men det har ingenting med verkligheten att göra. Det är helt enkelt en budgetmanöver, som är blygsam, begränsad i omfattning och med begränsade effekter. Vi bör dock välkomna den, inte så mycket på grund av fördelningen av medel utan för vad den betyder i politiska och budgetmässiga termer: För det första innebär den ett erkännande av att den innevarande budgetramen, som vi antog för perioden , inte har tillräckliga instrument för att hantera en ekonomisk krissituation. För att få fram 5 miljarder euro har de tre institutionerna fått arbeta i sex månader för att, som Reimer Böge sa, bana väg genom budgetförfarandena och förstärka det interinstitutionella samarbetet. Allt detta för att lämna hälften av medlen öppna för risken för ännu ett förlikningsförfarande, vilket redan har sagts många gånger. Det är också ett egendomligt sätt att skydda gemenskapens jordbruk. Låt oss inte göra några misstag: vad det hela gäller är att extra pengar från den gemensamma jordbrukspolitiken finansierar de otillräckliga anslagen till andra utgiftskategorier. Detta är en direkt konsekvens av de misstag som gjorts i förhandlingarna om budgetramen. Vi får se vad resultaten blir när vi har förhandlat om nästa jordbruksavtal Jag välkomnar därför syftet med paketet men jag hoppas att vi inte i framtiden kommer att ångra de metoder som vi har använt. Glenis Willmott (PSE). - (EN) Herr talman! Våra medborgare förväntar sig att vi ska ge verklig hjälp till dem som upplever svåra tider. De åtgärder som vi har framför oss för den ekonomiska återhämtningen i Europa är ett viktigt paket, och jag gläder mig åt den starka betoningen av miljövänlig sysselsättning och tekniker som kommer att bidra till att minska våra koldioxidutsläpp och främja energisäkerheten. Jag är naturligtvis mycket glad över att mitt eget land kommer att få upp emot 500 miljoner euro för främjandet av projekt för havsbaserad vindkraft samt för avskiljning och lagring av koldioxid. Det är emellertid tydligt att hela det föreslagna paketet är bristfälligt både i storlek och ambitioner. Jag vill se större betoning av ungdomsarbetslösheten. Vi behöver ge den unga generationen hopp om framtiden. Det som vi har här på bordet i dag är trots allt bättre än ingenting alls. Parlamentsledamöterna från Labour kommer därför att stödja åtgärderna, även om vi är på det klara med att en ny ekonomisk återhämtningsplan behövs. Jag hoppas att de närvarande konservativa parlamentsledamöterna också kommer att rösta för åtgärderna stick i stäv med deras isolationistiska ledare David Camerons handlingslinje att göra ingenting. Han som ständigt motsatt sig Labourpartiets åtgärder i Storbritannien, som erbjuder verklig hjälp till dem som drabbats hårdast. Oldřich Vlasák (PPE-DE). (CS) Fru talman, mina damer och herrar! Europas länder antar räddningspaket värda miljarder för att rädda sina finansinstitutioner och industrisektorer. Europeiska unionen som helhet strävar också efter att investera i sin