Uppdraget. Nuläget (12) Kun 2010/237. Rapport Fritidsgårdar på nätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdraget. Nuläget 2011-05-18 1 (12) Kun 2010/237. Rapport Fritidsgårdar på nätet"

Transkript

1 (12) Kun 2010/237 Rapport Fritidsgårdar på nätet Uppdraget Kultur- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden i sammanträde att undersöka förutsättningarna för att starta en fritidsgård på nätet. Förslaget ska prövas i samverkan med civilsamhället, exempelvis föreningar och andra lokala myndigheter, samt förebyggande kommunala verksamheter. Nuläget Kansliet har sammanställt information som underlag till Järfälla fritidsgårdars planering och utveckling av virtuella mötesplatser för ungdomarna i Järfälla. De sex fritidsgårdarna i Järfälla har i olika omfattning redan funnits med på internet en tid, i form av egna hemsidor och på Facebook. Frågan om hur de digitala fritidsgårdarna ska fungera i framtiden har diskuterats av verksamhetsledningen och med personalen på fritidsgårdarna. Rent generellt går utvecklingen i samhället mot att fler och fler personer, myndigheter och organisationer väljer att kommunicera via sociala medier. Framför allt ungdomarna använder sig i hög utsträckning av Facebook och Youtube. Det är den vägen som Järfälla fritidsgårdar vill gå för att kunna vara med i ungdomarnas vardag och följa med i aktuella frågor som rör deras diskussioner, problem, intressen, kontakter etc. Facebook är en dynamisk mötesplats där många användare kan inkluderas och information kan spridas snabbt. En förutsättning är att det finns personal tillgänglig på fritidsgårdarna som kan vara med ungdomarna ute på nätet som ett naturligt inslag och en lättillgänglig, stödjande resurs. Frågan om att skapa en hemsida för en digital fritidsgård har ventilerats men med tanke på utvecklingen inom sociala medier inte bedömts vara aktuell. Det är dyrt att utveckla och vidareutveckla en egen webbplats. Att konkurrera med etablerade kanaler som Facebook, Youtube och Twitter om ungdomarnas intresse blir mycket svårt. Hemsidan kan upplevas som tråkig och statiskt om inte innehållet ändras och aktiveras hela tiden. Personal- och driftkostnader blir höga liksom marknadsföring om ungdomarna ska lockas dit. Vem som ansvarar för innehållet när ungdomarna skriver i ett forum kan bli ett problem för kommunen. I dagsläget har Järfälla fritidsgårdar ungefär tusen vänner på Facebook som kontinuerligt kontaktar eller tittar på sidorna. Facebook används för diskussioner, reklam för events, discon etc. Viss chattaktivitet förekommer men de flesta besökarna ställer Kultur- och fritidsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11 Postadress: JÄRFÄLLA Ulla Eriksson, Handläggare Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (12) frågor om eller läser om vad som händer på fritidsgården. Det är ett enkelt och snabbt sätt att hålla kontakten med gårdsbesökare och även andra ungdomar som inte besöker fritidsgården. Personalen har möjlighet att se om det förekommer någon form av mobbing mot någon av medlemmarna. När det gäller personalresurser har inte fritidgårdarna möjlighet att placera någon vid datorn under en fast tid. Kontakter på internet tas när det finns tid. Sammanlagt bedömer man att gårdarna lägger ner ca 6 timmar i veckan på Facebook-användandet. (Källtorp 1 tim, Viksjö min, Björkeby 2 tim, Fjällen 1 tim, Tallbohov 1 tim och Nibble ska göra en omstart snart.) Förslag I enlighet med den nya strukturen för Järfällas webbplats skulle fritidsgårdarna kunna ha en egen startsida med de olika Facebook-länkarna med följande lösning: Järfälla fritidsgårdar har en s.k. underwebb på kommunens webbplats, t.ex. Denna webbplats blir samlingspunkten för kommunens fritidsgårdar och den kanal man kommunicerar gentemot Järfällaborna. På webbplatsen kan de olika gårdarna ha egna sidor, men man kan också samla ingångar till gårdarnas andra medier som Youtube-kanaler, Facebook-sidor, Flikr-konton m.m. Om fritidsgårdarna blir mer aktiva i kommunens evenemangskalender så kan även denna länkas in på webbsidorna. (Se te x Lidingös lösning för detta: )

3 (12) Bakgrund Allt fler ungdomar ägnar allt mer tid på internet och för många av dem fungerar nätet som ett så vardagligt kommunikationsmedium att de knappt reflekterar över det. Under de senaste åren har flera communities, virtuella gemenskaper eller samhällen för unga dykt upp på internet. På dessa mötesplatser samlas samtidigt tusentals ungdomar för att diskutera, flirta, spela spel, leka, skvallra och experimentera med sina sociala och kulturella identiteter. Förutom att socialt umgänge är ett genomgripande tema för hela aktiviteten så finns också frågeställningar kring om hur de upplever gemenskapen och sin egen identitet i relation till de övriga deltagarna. Interaktionen och olika strategier de använder för att experimentera med sina identiteter är ett led i deras utveckling. Många vuxna oroar sig för att barn och ungdomar ska utsättas för information som potentiellt är skadlig för dem eller att de ska komma i kontakt med vuxna eller jämnåriga som vill utnyttja eller kränka dem på olika sätt. Via internet har vi människor enorma möjligheter att söka kunskap och knyta sociala kontakter. Men internet är som samhället i övrigt, där finns både glädjeämnen och baksidor. Tekniken gör att kontaktytorna ökar, vilket på många sätt kan vara positivt men som också kan medföra fler oönskade kontakter. Det är viktigt att vuxna finns med i de ungas virtuella värld eftersom det är en högst verklig värld och ingen låtsasvärld. Internet är ett nytt medium och det är viktigt att barnen får lära sig hur de ska agera på nätet. Det är viktigt att det finns regler och riktlinjer som ska följas av alla. Lagar och anvisningar hur offentliga myndigheter ska hantera digitalt material finns fastställt av Datainspektionen och E-inspektionen. Statens medieråd bildades den 1 januari 2011 med uppdraget att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan och stärka dem som medvetna medieanvändare. Ungdomsstyrelsen stödjer flera projekt om ungdomars internetvanor. Resultaten redovisas i rapporter som finns att beställa och ladda ned gratis från Ungdomsstyrelsens hemsida. Flera svenska myndigheter, företag och ideella organisationer har gått samman i nätverksorganisationen Surfa Lugnt. Syftet med Surfa Lugnt är att informera, utbilda och att få föräldrar och andra vuxna i barns närhet att engagera sig mer i de ungas nätanvändande. Det finns en hel del forskning inom området. Nätverkssidan är en tvärvetenskaplig mötesplats för forskare om interaktionen mellan internet och samhällets utveckling. Exempelvis har Elza Dunkel, pedagog vid Umeå universitet skrivit en doktorsavhandling med titeln Vad gör unga på nätet? I avhandlingen belyser hon barn och ungas internetanvändande och kulturer på nätet. I hennes projekt ingår webbplatsen Nätkulturer där hon ger konkreta råd till vuxna hur de ska agera för att göra barnens internetanvändande tryggt och säkert. Många organisationer arbetar för barns och ungas säkerhet på nätet. Fryshuset nätvandrar för att finnas tillgängliga som vuxenrepresentanter i den digitala ungdomskulturen. BRIS, Rädda Barnen, Barnombudsmannen och Friends är andra nätaktiva organisationer. (bilaga 1)

4 (12) Sociala medier Många privatpersoner, företag, föreningar, organisationer, kommunala förvaltningar och myndigheter använder sociala medier såsom Facebook, Youtube, Twitter och bloggar som en del av sin kommunikation. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) definierar Sociala medier så här: Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll t.ex. chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum. Allt fler kommuner använder sociala medier för att kommunicera med medborgarna, eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa en dialog. Det finns många exempel på webbplatser och verktyg som kan vara av intresse för en kommun att använda till exempel: Egna webbplatser där det finns t.ex. nyhetskommentarer och länkar. Externa webbplatser som myndigheten är aktiv på t.ex. Facebook, Twitter, YouTube, MySpace och LinkedIn. Bloggar antingen på den egna webbplatsen eller på en extern webbplats. Bildsajter där man släpper rättigheterna till bilden, egen webbplats eller på en extern, t.ex. Flickr. Exempel på kommunala aktiviteter på olika sociala medier: En kommunal förvaltning gör en informationsfilm och lägger den på YouTube. Det förekommer också att kommuner filmar presskonferenser och lägger ut på YouTube. En förvaltning bjuder in till ett evenemang för unga människor, upprättar en Facebook-grupp och kommunicerar kring evenemanget den vägen. En kommun lägger ut nyhetstips och evenemangstips på Twitter. En tjänsteman t.ex. kommunchefen eller turistchefen, bloggar om verksamheten i kommunen. Bloggen kan ligga på kommunens webbplats eller länkas från webbplatsen. En kommun har en egen Facebooksida där den lägger ut information om kommunen. Sociala medier i kommuner, landsting och regioner I vilken utsträckning olika sociala medier används i kommuner och landsting har undersökt av IPSOS på uppdrag av SKL. Enkätundersökningen genomfördes i november 2010 och gav följande resultat. Drygt 60% av kommuner och landsting använder sociala medier i dagsläget. Facebook är det mest populära mediet men även Youtube, Twitter och bloggar används av många organisationer. Syftet är främst att skapa en dialog med medborgarna och att skapa ytterligare en kanal för att presentera nyheter. Öppenheten och möjligheten till dialog upplevs starkast på Facebook av de medier/forum som mäts i denna studie. Tips som framförs av de aktiva organisationerna att våga börja använda sociala medier men att starta med att ta fram riktlinjer och strategi för detta arbete.

5 (12) Fältarbetet genomfördes via en webbenkät huvudsakligen under v. 45, november 2010 och målgruppen var informations- och webbansvariga i kommuner och landsting. Sammantaget genomfördes totalt 223 st. webbenkäter/telefonintervjuer med kommuner (207 st.) och landsting (16 st.). Ytterligare 4 respondenter hörde av sig via mejl och förklarade varför de ej deltog i enkäten. Svarsfrekvensen blev 73%, 227 svar av 310. Sociala medier i Järfälla Informationsenheten på Järfällas kommunledningskontor har tagit fram ett dokument med regler och anvisningar för sociala medier. Syftet med dokumentet är att ta ett samlat och gemensamt grepp om hur kommunen ska vara aktiv i sociala medier och hur dessa aktiviteter ska struktureras och samordnas: Sociala medier är inte tänkta att ersätta våra befintliga kommunikationskanaler men de kan vara ett bra komplement och ett effektivt sätt att skapa närvaro på Internet och nå ut med våra budskap till nya målgrupper. Med ett aktivt användande av sociala medier kan vi ge en personlig och nära bild av kommunen och ge invånarna större möjligheter att delta i och påverka kommunens arbete. Järfälla kommun följer Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) rekommendationer samt E-delegationens riktlinjer för myndigheter. På finns en lista på de verksamheter i kommunen som vi i dagsläget vet är aktiva i sociala medier. (bilaga 2) Barn och ungdomar på nätet Statens medieråd Statens medieråd bildades den 1 januari 2011 med uppdraget att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan och stärka dem som medvetna medieanvändare. Myndigheten övertar Medierådets verksamhet samt Statens biografbyrås åldersmärkning av filmer. Samtidigt avvecklas Medierådet och Statens biografbyrå, och filmcensuren för vuxna avskaffas. Rapport från 2010 innehåller den fjärde och femte studien om barn och ungdomars nätvanor (Småungar & Medier och Ungar & Medier 2010) där: föräldrar till barn i åldern 2 9 år barn och unga 9 16 år samt föräldrar till barn och unga 9 16 år tillfrågats om barns och ungas medievardag. Den första studien gjordes 2005 och var den första omfattande studien om medievardagen för barn och unga, byggd på deras egna erfarenheter. I rapporterna ges svar på vilka medier de använder, hur länge och varför samt fakta om familjesituationen, om det finns regler i hemmet, om man diskuterar medier i familjen. Svaren ger också insikt om varför dokusåpor eller datorspel attraherar barn och unga, liksom om skillnader mellan flickors och pojkars användning och upplevelser. Se

6 (12) 9-12 åringar Hur många är på internet flera gånger i veckan? 71% jämförelse 75% flickor och 69% pojkar Andel som har tillgång till en dator på det egna rummet (42 % flickor, 52 % pojkar) Vanligaste internetaktiviteter 9 12 år Pojkar Spela spel (83 %) Titta på filmklipp (80 %) Chatta (38 %) Umgås på sociala sajter (28 %) Göra läxor och skolarbeten (26 %) Mejla (13 %) Flickor Spela spel (77 %) Titta på filmklipp (60 %) Chatta (54 %) Umgås på sociala sajter (36 %) Göra läxor och skolarbeten (29 %) Mejla (24 %) Läsa andras bloggar (18 %) ( Ovanstående svar gäller frågan: Vad brukar du göra på internet på din fritid? Max fem svar) åringar Hur många är på internet flera gånger i veckan? 91% jämförelse 92% flickor och 89% pojkar Andel som har tillgång till en dator på det egna rummet (73 % flickor, 75 % pojkar) Vanligaste internetaktiviteter år Pojkar Titta på filmklipp (85 %) Spela spel (64 %) Chatta (63 %) Umgås på sociala sajter (56 %) Göra läxor och skolarbeten (34 %) Streama, ladda ned filer (29 %) Söka information om annat än skolarbete (15 %) Mejla (14 %) Flickor Umgås på sociala sajter (79 %) Chatta (77 %)

7 (12) Titta på filmklipp (65 %) Göra läxor och skolarbeten (51 %) Läsa andras bloggar (46 %) Spela spel (32 %) Blogga (egen blogg) (22 %) Mejla (21 %) Streama, ladda ned filer (18 %) Söka information om annat än skolarbete (11 %) (Svar på frågan: Vad brukar du göra på internet på din fritid? Max fem svar) Medierådet har inte undersökt de äldre ungdomarnas internetvanor. I SCB:s rapport privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 redovisas nätanvändandet från 17 år och uppåt. Se tabell SCB (bilaga 3) Populära ungdomssajter på nätet Här följer några av dagens populära sajter där barn och unga hänger på nätet. Gemensamt för de flesta är att det fungerar som sociala mötesplatser där man håller kontakt med befintliga kompisar och lär känna nya Lunar Storm numera nedlagd Europas första digitala nätmötesplats Stajl Plejs Community skapades 1996 av Richard Ericsson. Webbsidan bytte namn till Lunarstorm den 1 januari 2000 och blev en mycket populär mötesplats för svenska ungdomar och en av landets mest besökta webbplatser. År 2001 hade Lunarstorm över medlemmar och 2008/2009 var medlemsantalet 1,2 miljoner. Under åren har sajten haft flera samarbetspartners; bl. a. Arla Foods, Loka, McDonald s, Coca Cola, Aftonbladet och Sveriges Radio. På senare år har Lunarstorm minskat i popularitet och den 8 augusti 2010 lades tjänsten ned. Nätmötesplatsen LS8 har ersatt Lunarstorm. Dess minskade popularitet anses bero på ökad konkurrens från andra webbsidor för ungdomar t ex Bilddagboken och Facebook. Facebook Mark Zuckerberg grundade The facebook i januari 2004, då han studerade på Harvard University. Då var sidan endast till för Harvardstudenter och redan under första månaden fick sidan många användare. Facebook fortsatte expanderade och sidan öppnades för fler och fler skolor och öppnades i även i andra länder. Expansionen fortsatte till nya länder och universitet och samarbeten med andra företag, såsom itunes och Blogger skapades. I slutet av 2006 öppnades Facebook för alla personer med en giltig . Efter detta växte Facebook än mer och det släpptes nya funktioner. För närvarande har nätverket drygt användare över hela världen. Via ett facebook-konto kan man skapa grupper kring intressefrågor, bjuda in till arrangemang eller skapa opinionsbildning. Facebook har tusentals olika applikationer skapade av andra, främst företag. Bland dessa finns många spel, det går att länka till

8 (12) andra webbsajter utan kostnad. Användaren av Facebook förbinder sig att följa vissa regler som gäller för den som skapat ett konto. Användaren utgår från ett personligt konto från vilket man sedan skapa grupper, bjuda in vänner, länka till andra webbsidor. Det går att tilldela olika behörighet beroende på hur mycket information som andra besökare ska få ta del av. Meddelanden kan skickas till en privat inbox som funkar som e-post eller så kommunicerar användarna mer öppet via chattfunktionen eller genom att dela inläggen med övriga Facebook-användare. Mobbare kan stängas ut ur gruppen. Det finns en funktion i Facebook där det går att anmäla abuse så att den som använder sajten till förtal, olaglig handel, porr etc. stängs ute från sajten. Det kostar inte så mycket att annonsera på Facebook. En banner (webbannons) eller annonsruta är en reklamannos som visas på webbsidor. Webbannonser är den helt dominerande inkomstkällan för de stora webbplatserna. Erfarenheter från Ungdomsarbetare på nätet Föreningen Framtidens fritid driver projektet Unga och professionella vuxnas digitala kommunikation tillsammans med kommunerna Tyresö, Skellefteå, Lidingö, Gävle, Jönköping, Österåker, Norsjö, Solna, Täby, Mörbylånga, Örnsköldsvik samt Centrum och Fosie stadsdelsförvaltningar i Malmö. Syftet med projektet är att öka fritidsledares möjligheter att använda internet för att fånga upp och ta tillvara ungas idéer och behov samt verka för ungdomars delaktighet, aktiviteter och tillgång på information. Projektet utvärderas av Malmö högskola med fokus på fritidsledares metoder för arbete på nätet. Medarbetare i projektet har besökt flera platser i landet och berättat om sina erfarenheter från arbetet på nätet. I slutet av januari gavs ett seminarium i Solna som några medarbetare från Järfälla deltog i. Fritidsledare och fältare har loggat in på sociala medier och funnits tillhands online som en resurs för ungdomar. Via aktiv närvaro på sociala nätverkssidor och chatt har de fångat upp ungas initiativ, tankar och frågor. Nätet har använts för att sprida information och som verktyg för ungas delaktighet. Genom att fritidsledarnas/fältarnas närvaro på Nätet har fått ungdomarnas erkännande så har ett öppet lärande skett - där ungdomsarbetarna och deras organisationer har fått nya insikter om digital kommunikation. Kommunerna samverkar för att utveckla, utvärdera och sprida metoder för professionella vuxnas deltagande på de digitala arenorna. Det är viktigt att sätta upp tydliga regler för hanteringen innan kommunen startar en virtuell fritidsgård. Arbetet ska vara förankrat högt upp i kommunen. Datainspektionen godkänner enligt offentlighetsprincipen att kommunerna har ungdomssajter. Kommunen ska ha tillgång till lösenord och kunna stänga ned, och avsluta sajten vid behov.. Viktiga frågor att ställa sig är: Med vilken rätt ger jag mig in i ungdomarnas liv? Varför är jag här? Vad gör jag här? För vem gör jag detta?

9 (12) Hur ska jag göra? När ska jag göra det och hur länge? Fritidsgårdar Den första svenska kommunala ungdomsgården öppnade i Göteborg 1936 och den huvudsakliga målsättningen var då att uppfostra och kontrollera barnrikeområdenas arbetarebarn. Sin största expansionstid hade gårdarna mellan 1960 och 1975 och förutom en fostrande funktion har gårdarna också motiverats av en allmän serviceideologi som har tagit fasta på alla ungdomars behov av att ha någonstans att träffas under "positiva former". Under 1990-talet lades ett stort antal svenska fritidsgårdar ner och samtidigt blev det globala nätet, internet, tillgängligt för allt fler människor. Järfällas fritidsgårdar har hållits i drift sedan starten. Fritidsgårdarnas nämndtillhörighet har skiftat över tid. Från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet tillhörde fritidsgårdsverksamheten fritidsnämnden. Det har sedan skiftat från kommundelsnämnder, barn-, kultur- och fritidsnämnd (Bkf) till barn- och ungdomsnämnd (Bun). Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2007 att ansvaret för kommunens fritidsgårdar skulle flyttas från barn- och ungdomsnämnden till kultur- och fritidsnämnden fr.o.m. den 1 januari Det var Kommunala Brottsförebyggande rådet som aktualiserade frågan. Beslutet förväntades ge fritidsgårdsverksamheten en tydligare inriktning på just fritidsverksamhet, snarare än verksamhet under skoltid, samt på samtliga kommunens ungdomar i åldrarna år. Bedömningen gjordes att verksamheten på detta sätt bättre kunde medverka till att skapa ett tryggt Järfälla. Kultur- och fritidsnämnden ansvarade redan för Ungdomens hus, Hus 1, som vände sig till den äldre delen av samma målgrupp.

10 (12) Bilaga 1 Länkar Här kommer vi att publicera 10 stycken case som på olika sätt tar upp problemställningar som tar sitt avstamp i ungas internetanvändande. Casen är fria att ladda ner och använda som antingen metodmaterial eller att läsas enbart som kompetenshöjande litteratur. Här kan du även följa några bloggare som på olika sätt arbetar med unga och internet. Har du ett projekt som borde synas här, eller saknar en länk så är du välkommen att kontakta oss./ Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund Kulturer.net Elza Dunkels är filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. En stor del av hennes forskning handlar om vilka strategier barn och unga använder när de är ute på Internet för att skydda sig mot faror och obehagligheter. I hennes projekt ingår webbplatsen Nätkulturer. Dunkels arbete har blivit uppmärksammat i bland annat media redan innan avhandlingen var färdig, och hon har blivit en regelbunden föreläsare på temat barn och Internet på konferenser av olika slag. Medierådet, Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med barns och ungas mediesituation, med syfte att minska riskerna för skadlig mediepåverkan. Uppdraget gäller alla rörliga bildmedier, exempelvis internet, film, tv, dvd och dataspel. Nätvandrarna, Fryshuset, Fryshuset nätvandrar för att finnas tillgängliga som vuxna representanter i den digitala ungdomskulturen. Syftet är att finnas som en tillfällig kontakt för ungdomar att bolla med, få stöd av och vid behov få hjälp med att komma i kontakt med andra professionella. Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Friends arbetar för att barn och unga ska känna sig trygga och slippa utsättas för mobbning och andra kränkningar. Skolan har alltid varit Friends huvudarena men sedan ett par år tillbaka har vi även etablerat oss inom idrottsrörelsen. Från och med hösten 2009 börjar vi även utbilda i förskolan. Målet är att hjälpa dessa att få igång ett långsiktigt och seriöst arbete mot mobbning. Rädda Barnen, Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. Med Barnkonventionen som grund arbetar vi för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. BRIS, BRIS är en ideell organisation som lever på privatpersoners och företags goda vilja. BRIS är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn som far illa. FN:s konvention om Barnets rättigheter är ett viktigt riktmärke i det arbetet Ungdomsstyrelsen, Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. Vi har också i uppdrag att fördela statsbidrag till integrations-, jämställdhets-, folkrörelseorganisationer och projekt. Bilaga 1 För närvarande har Ungdomsstyrelsen ett regeringsuppdrag att öka kunskapen om sexuell exploatering av barn och unga på internet.

11 (12) Datainspektionen, Datainspektionen arbetar för att säkra den enskilda individens rätt till integritet i samhället. Datainspektionen är en myndighet som genom sin tillsynsverksamhet ska bidra till att behandlingen av personuppgifter inte leder till otillbörliga intrång i enskilda individers personliga integritet. Dela!! Ett nätverk för pedagoger, lärare, bibliotekarier, skolledare, forskare och beslutsfattare med intresse att dela idéer, frågor och erfarenhet om skolan. KK-stiftelsen, Stiftelsen för Kunskap och kompetens utveckling. Här kan du finna publikationer och aktuella forskningsprojekt kring unga nätkulturer. Internetforskning En nätverkssida för människor som forskar kring Internet. Pedagogbloggar, För skolan i tiden Ett bloggnätverk för pedagogbloggar, besök särskilt Ugglemammans blogg. Skolverkets omvärldsblogg: En site där killar kan chatta och maila in sina frågor. Startades upp i slutet av November En mycket fin och bra sida som är väl värd ett besök. Och ett bra sida att tipsa just killar att kolla in.

12 (12) Bilaga 2 Järfälla kommun i sociala medier Twitter Järfälla kommuns officiella twitterflöde» Järfälla folkbibliotek på Twitter» Facebook Järfälla Kultur på Facebook» Järfälla folkbibliotek på Facebook» Jakobsbergs simhall på Facebook» Familjerådgivning Järfälla på Facebook» Ungdomsmottagning Järfälla på Facebook» Ungdomsteamet Järfälla på Facebook» Föräldramottagning Järfälla på Facebook» Beroendemottagning Järfälla på Facebook» Fältarna Järfälla på Facebook» Vuxenutbildningen på Facebook Järfälla Fritidsgårdar på Facebook YouTube Järfälla kommun på YouTube» Järfälla bibliotek på YouTube» Bloggar Järfälla folkbibliotek bloggar» Tänk på: Skicka inte känslig information, till exempel personuppgifter, via våra sociala medier. Vi rekommenderar vanlig e-post, telefon eller brev för sådana ärenden. Inlägg som innehåller personuppgifter som kränker enskildas personliga integritet får inte läggas upp på någon av dessa kanaler. Om så ändå sker tas inläggen bort. Kommentarer får heller inte innehålla: Förtal, personliga angrepp eller förolämpningar. Hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier. Olovliga våldsskildringar eller pornografi. Uppmaningar till brott eller annan brottslig verksamhet. Olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material. Svordomar eller obscena ord. Kommersiella budskap eller reklam. Järfälla kommun förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot ovanstående lista.

13

Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier

Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier Antagna av stadens ledningsgrupp 2010-12-15 Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier 1 Innehåll Regler och riktlinjer Vad är sociala

Läs mer

Riktlinjer Sociala Medier

Riktlinjer Sociala Medier Riktlinjer Sociala Medier 1 Innehållsförteckning: 1.Kort information om Sociala medier..3 2. Inledning..3 3. Privat eller i tjänsten?...4 3.1 Yttrandefrihet och meddelarfrihet..4 4. Användning privat och

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Så jobbar du Bilaga för regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Så jobbar du Bilaga för regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (5) Så jobbar du Bilaga för regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Så jobbar du Innan du startar 2 Några facebook-tips 2 Så kommer du igång 3 Så uppträder du på sociala

Läs mer

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola Kommunala fritidsledare online Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola jens@fritidsledarskap.se IT-vanor 85 % av befolkningen har tillgång till bredband i hemmet (Svenskarna och Internet

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier inom Hallstahammars kommun

Riktlinjer för användning av sociala medier inom Hallstahammars kommun Riktlinjer för användning av sociala medier inom Hallstahammars kommun Reviderad maj 2014 2 Bakgrund och mål Kommunen har ett behov av att på olika sätt föra en dialog med medborgarna och att finnas där

Läs mer

Rutin för användning av sociala medier

Rutin för användning av sociala medier Diarienummer: Rutin för användning av sociala medier Gäller från: 2013-09-24 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Informationschefen Utarbetad av: Informationschefen och informatörsgruppen Revideras

Läs mer

Riktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18

Riktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18 Riktlinje Sociala medier Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18 2016 2019 sidan 1 av 6 Sociala medier definition Sociala medier avser aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Kommunala fritidsledare online

Kommunala fritidsledare online Kommunala fritidsledare online Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola jens@fritidsledarskap.se IT-vanor 85 % av befolkningen har tillgång till bredband i hemmet (Svenskarna och Internet

Läs mer

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sida 1/5 Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sociala medier och hur de används Sociala medier är kommunikationskanaler i form av nätverk, forum, chattar och bloggar med innehåll som användarna

Läs mer

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola jens@fritidsledarskap.se

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola jens@fritidsledarskap.se Kommunala fritidsledare online Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola jens@fritidsledarskap.se IT-vanor 85 % av befolkningen har tillgång till bredband i hemmet (Svenskarna och Internet

Läs mer

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier Policy för sociala medier Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 127/2014-11-24 Innehållsförteckning Strategi...3 Nyttan med sociala medier... 3 Syftet med kommunens närvaro i sociala medier...

Läs mer

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13 Rutin för användning av sociala medier Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24 Reviderad 2012-12-14 Reviderad 2014-06-13 Dnr KK13/451 2/8 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är sociala medier?...

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier RIKTLINJER Antagen, datum 2011-08-24 Sida 1(4) Riktlinjer för sociala medier Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se

Läs mer

Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837

Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/837 2012-10-29 Kommunstyrelsen Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information

Läs mer

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (6) Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Innehåll Inledning Vad är sociala medier? 2 Hjälp och råd 2 Syfte med kommunens användning av sociala medier 2 Dokumentation

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Riktlinjer för Knivsta kommuns användning av digitala medier vid extern information och kommunikation

Riktlinjer för Knivsta kommuns användning av digitala medier vid extern information och kommunikation Riktlinjer för Knivsta kommuns användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837 Fastställt av kommunstyrelsen 5 november 2012 Sidan 1 av 5 Inledning Knivsta kommun vill

Läs mer

Riktlinje för Göteborgs Stad i sociala medier

Riktlinje för Göteborgs Stad i sociala medier (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2015-12-09) Göteborgs Stad Kommunikation Gemensamt för staden Riktlinje för Göteborgs Stad i sociala medier - Policy/riktlinjer/regler N010G00446 Version: 1 Gällande

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier

Riktlinjer för användning av sociala medier Styrdokument Riktlinjer för användning av sociala medier Antagen av kommunstyrelsen, 91 2 (9) Beslutshistorik Antagen av kommunstyrelsen, 91 Reviderad av informationschefen Ägare 1 - Förvaltarskap 2 Informationschefen

Läs mer

RIKTLINJER & REGLER KRING SOCIALA MEDIER FÖR GISLAVEDS KOMMUN

RIKTLINJER & REGLER KRING SOCIALA MEDIER FÖR GISLAVEDS KOMMUN RIKTLINJER & REGLER KRING SOCIALA MEDIER FÖR GISLAVEDS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 Om sociala medier Det finns flera definitioner av vad begreppet sociala medier står för. I det digitala

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier

Riktlinjer för användning av sociala medier Riktlinjer för användning av sociala medier Beslut i kommunstyrelsen 2010-04-28 91 Riktlinjer - Användning av sociala medier Katrineholms kommun på sociala medier ska nås samlat. Detta sker på två platser,

Läs mer

kommunikation Riktlinjer Extern

kommunikation Riktlinjer Extern Riktlinjer Extern kommunikation Detta är en sammanfattning av Karlshamns kommuns riktlinjer gällande de externa kommunikationskanalerna. Hela dokumentet hittar du i First Class under Kommunikation. Som

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den Riktlinjer sociala medier Riktlinjer - Användning av sociala medier Syftet med att använda sociala medier i Smedjebackens kommun är i första hand för att ha en plats för dialog, nå nya och redan etablerade

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Historik. Myndigheten bildades den 1 jan 2011, av Medierådet (kommitté under Kulturdepartementet. Statens biografbyrå (filmgranskningsmyndighet

Historik. Myndigheten bildades den 1 jan 2011, av Medierådet (kommitté under Kulturdepartementet. Statens biografbyrå (filmgranskningsmyndighet Historik Myndigheten bildades den 1 jan 2011, av Medierådet (kommitté under Kulturdepartementet sedan 1990), och Statens biografbyrå (filmgranskningsmyndighet sedan 1911) Anställda och uppdrag flyttade

Läs mer

Strategi och riktlinjer för sociala media

Strategi och riktlinjer för sociala media Strategi och riktlinjer för sociala media Godkänd av chefgruppen 2011-01-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Strategi... 3 1.1 Vad är sociala medier?... 3 1.2 Ånge kommuns syfte och mål med medverkan i sociala

Läs mer

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 2011-04-21 Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Medborgarnas behov...3 Hur och när kan sociala medier användas?...3 Representant för Örebro kommun...3

Läs mer

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson Ungas nätvardag... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen? Mathias Larsson Säker på nätet Hur ser ungas nätvardag ut? A, vara där Tips på var informa@on och hjälp finns Jag

Läs mer

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt 40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt Om Surfa Lugnt Nationellt initiativ mellan företag, myndigheter o frivilligorganisationer. Budskap Var närvarande i ditt barns vardag

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Ställföreträdande kommundirektör Annette Andersson Enhetschef Christina Karlberg 2014-01-28 1 (5) Sociala medier 2 (5) Sociala medier

Läs mer

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Chattar, bloggar,

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09

Riktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09 Riktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09 Tyresö kommun / 2015-09-09 2 (6) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för användning av sociala medier...3 2 Tonalitet, bemötande och tilltal...4 3 Hantering

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Policy för användande av sociala medier

Policy för användande av sociala medier Dnr: 100-2538-2011 Verksamhetsstöd Fredrik Andersson Policy för användande av sociala medier Policyn fastställer förutsättningarna för Länsstyrelsen Värmlands hantering av sociala medier och tar upp ansvarsfrågor

Läs mer

Unga, sex och internet. Hösten 2010

Unga, sex och internet. Hösten 2010 Unga, sex och internet Hösten 2010 Medierådet Kunskapscentrum om barns och ungas medievardag. Kommitté inom Regeringskansliet Syfte: att minska riskerna för skadlig mediepåverkan och stärka barn och unga

Läs mer

23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås

23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås Sociala Nätverk 23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås Momentets mål Bekanta dig med olika typer av sociala nätverk Skapa ett konto i Facebook, MySpace och/eller LinkedIn Skapa

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Riktlinjer för sociala medier Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Innehållsförteckning Sociala medier... 2 Mål och syfte med sociala medier... 2 Interna regler... 3 Hantering av allmänna handlingar, arkivering,

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier 1 [7] Referens Marica Nordwall Policy för sociala medier Sammanfattning Policyn är tänkt som ett stöd och ge råd till dig som medarbetare i Botkyrka kommun när du deltar i sociala medier. I sociala medier

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1.

Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1. Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1.0 Innehåll 1. Vad är sociala medier?... 3 2. Varför och när ska

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier 2013-05-20

Riktlinjer för användning av sociala medier 2013-05-20 Riktlinjer för användning av sociala medier 2013-05-20 Tyresö kommun / 2013-05-20 2 (5) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för användning av sociala medier...3 2 Upphovsrätt...4 3 Hantering av inkomna synpunkter,

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Dialogkort om internet

Dialogkort om internet Dialogkort om internet Dialogkorten är ett verktyg framtaget av Medierådet för att stödja diskussioner kring barns och ungdomars användning av internet. Använd korten för att utbyta erfarenheter med varandra;

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Riktlinjer för sociala medier ÖFS 2011:1 Fastställd av Kommunfullmäktige den 23 maj 2011, 88 (dnr KS 2011/80-003) Bakgrund Under de senaste åren har användandet av olika sociala

Läs mer

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 20-0-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen 4 Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn.

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn. Hat och kränkningar på internet En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn www.statensmedierad.se 1 Till dig som är förälder HEJ! Är du orolig när ditt barn är på internet? Vad är ditt ansvar

Läs mer

Hur ser ungas nätvardag ut?

Hur ser ungas nätvardag ut? Om ungas nätvardag Hur ser ungas nätvardag ut? Den vanligaste aktiviteten för 13-18-åringar är sociala medier Dagens 3-åringar använder nätet i ungefärligen samma utsträckning som 7 8-åringarna 2010 Över

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58)

Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58) Kommunstyrelsen Datum 1 (5) Kommunledningskontoret Martina Manneh, 016-710 55 05 Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58) Sociala medier är interaktiva kommunikationskanaler mötesplatser som skapar

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun och sociala medier Sociala medier Vad är sociala medier? Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier i Hofors kommun 1 (12)

Riktlinjer för användning av sociala medier i Hofors kommun 1 (12) Riktlinjer för användning av sociala medier i Hofors kommun 1 (12) 2 (12) Innehåll Strategi... 3 1.1 Nya kommunikationsmönster... 3 1.2 Vad är sociala medier?... 3 1.3 Hofors kommuns strategi... 4 1.4

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Populärt på internet. 56 Kampanjguide

Populärt på internet. 56 Kampanjguide Populärt på internet Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities (nätmötesplatser) där det finns möjlighet att bedriva kampanj

Läs mer

Datum Sida 12-01-09 1(11) Strategi och Riktlinjer för användning av sociala medier i Tibro kommun

Datum Sida 12-01-09 1(11) Strategi och Riktlinjer för användning av sociala medier i Tibro kommun Datum Sida 12-01-09 1(11) Strategi och Riktlinjer för användning av sociala medier i Tibro kommun Fastställda av ledningsgruppen december 2011 2(11) Innehållsförteckning 1. Strategi... 3 1.1 Övergripande

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och brottsbekämpning på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars attityder

Läs mer

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark.

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. CNV deltog 15-16 november 2011 på ett innovationsdygn för naturvägledare om ny teknik i förmedlingen. Det var det danska Friluftsrådet,

Läs mer

I II Landstinget. PllAGA AU?; 1 D. flickr. Riktlinjer för användning av sociala medier inom Landstinget Dalarna. Dnr: LD12/00942 S 2012-03-27 DALARNA

I II Landstinget. PllAGA AU?; 1 D. flickr. Riktlinjer för användning av sociala medier inom Landstinget Dalarna. Dnr: LD12/00942 S 2012-03-27 DALARNA I II Landstinget DALARNA PllAGA AU?; 1 D Dnr: LD12/00942 S 2012-03-27 Riktlinjer för användning av sociala medier inom Landstinget Dalarna flickr,~, -. -'.".,, '"?o~ ~ "'.. " ~. - ~., I Landstinget DALARNA

Läs mer

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet?

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet? Ett filter i huvet är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet? Hur ser ungas nätvardag ut? Internet är en naturlig del av ungas vardag. Användarna blir yngre och

Läs mer

Sammanfattning av riktlinjer

Sammanfattning av riktlinjer Sammanfattning av riktlinjer INFORMATIONSSÄKERHET FÖR ANVÄNDARE inom Luleå kommunkoncern 2015-03-04 Informationssäkerhet för användare beskriver hur Luleå kommun hanterar den information som används i

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier

Riktlinjer för användning av sociala medier 2012-06-12 Riktlinjer för användning av sociala medier Beslutade av kommunstyrelsen 2012-06-12, 91. Sociala medier är ett sätt att kommunicera, föra dialog och dela kunskap på. Exempel på sociala medier

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Information till föräldrar med dator- och TV-spelande barncc

Information till föräldrar med dator- och TV-spelande barncc Påverkas alla av medier? Är det farligt att spela datorspel? Vem bestämmer över TV? Är Internet laglöst? Finns det tjejfilmer och killfilmer? Medierådet ger kontinuerligt ut rapporter och annat material

Läs mer

Lidingö stad. Fritidsgårdsenkäten

Lidingö stad. Fritidsgårdsenkäten Lidingö stad Fritidsgårdsenkäten 2016 Syfte Fritidsgårdsenkäten ska ge oss kunskap om vad besökarna på våra gårdar anser om fritidsgårdsverksamhet. Genomförande Under två veckor i april genomförde Lidingö

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun

Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun 2010-11-02 Kommunstyrelsen Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun Antogs av kommunstyrelsen 2 november 2010, 335 2(11) 1. Inledning I Kumla kommun finns ett intresse från verksamheten att kunna

Läs mer

Innehåll. Vad är LunarStorm? LunarStorm & Säkerhet

Innehåll. Vad är LunarStorm? LunarStorm & Säkerhet Lunarstorm Innehåll Vad är LunarStorm? LunarStorm & Säkerhet Om man inte får vara inne på typ Lunarstorm då är ju internet helt meningslöst Anton "Hon är vidrig, hon är äcklig, en liten hora" LunarStorm

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Barn och ungas medievardag i Sverige

Barn och ungas medievardag i Sverige Barn och ungas medievardag i Sverige Ann Katrin Agebäck Medierådet är en kommitté vid Kulturdepartementet som arbetar med mediepåverkan och med barn och ungas medievardag. Syftet med vårt arbete är att

Läs mer

Demokrati/deltagande/påverkan i digital form Hur ska vi förhålla oss till sociala medier och nya arbetssätt?

Demokrati/deltagande/påverkan i digital form Hur ska vi förhålla oss till sociala medier och nya arbetssätt? Demokrati/deltagande/påverkan i digital form Hur ska vi förhålla oss till sociala medier och nya arbetssätt? Seminarium 5:1 Föreläsare Hansi Carlsson, IT-strateg hansi.carlsson@skl.se Demokrati/deltagande/påverkan

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

IT policy för elever vid

IT policy för elever vid IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Falu kommuns riktlinjer för användning av sociala medier

Falu kommuns riktlinjer för användning av sociala medier Bilaga 2, Falu kommuns informationspolicy Falu kommuns riktlinjer för användning av sociala medier Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-09 2 (15) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige Ansvarig förvaltning: kommunledningskontoret Ansvarig tjänsteman: kommunikatör

Antagen av kommunfullmäktige Ansvarig förvaltning: kommunledningskontoret Ansvarig tjänsteman: kommunikatör Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31 122 Ansvarig förvaltning: kommunledningskontoret Ansvarig tjänsteman: kommunikatör Riktlinjerna för sociala medier beskriver hur vi ska hantera konton och kommunikation

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Först några frågor...

Först några frågor... Kvällen program Internet och sociala media hur har det förändrat vårat beteende? Släktforskning på nätet Facebook som hjälpmedel i föreningen Först några frågor... Hur många av er släktforskar via internet?

Läs mer

Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun

Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun Kommunledningsförvaltningen 2011-12-09 1(8) FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK Sid Kf 111/11 2011-10-26 37 Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun Denna policy om och kring

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Innehåll. Vad är LunarStorm? LunarStorm & Säkerhet

Innehåll. Vad är LunarStorm? LunarStorm & Säkerhet Lunarstorm Innehåll Vad är LunarStorm? LunarStorm & Säkerhet Om man inte får vara inne på typ Lunarstorm då är ju internet helt meningslöst Anton "Hon är vidrig, hon är äcklig, en liten hora" LunarStorm

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Användarvillkor för Folkets Väder

Användarvillkor för Folkets Väder Användarvillkor för Folkets Väder Avtalsparter m.m. 1. Dessa användarvillkor gäller mellan Folkets Väder AB, (nedan kallad FV ) och den person (nedan kallad Användaren ) som använder FV:s internetbaserade

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier

Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier Sid 1 (5) Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier Försvarsutbildarna har en positiv inställning till och uppmuntrar ingående förbund och föreningar att använda sig av digitala medier och att

Läs mer