Uppdraget. Nuläget (12) Kun 2010/237. Rapport Fritidsgårdar på nätet

Transkript

1 (12) Kun 2010/237 Rapport Fritidsgårdar på nätet Uppdraget Kultur- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden i sammanträde att undersöka förutsättningarna för att starta en fritidsgård på nätet. Förslaget ska prövas i samverkan med civilsamhället, exempelvis föreningar och andra lokala myndigheter, samt förebyggande kommunala verksamheter. Nuläget Kansliet har sammanställt information som underlag till Järfälla fritidsgårdars planering och utveckling av virtuella mötesplatser för ungdomarna i Järfälla. De sex fritidsgårdarna i Järfälla har i olika omfattning redan funnits med på internet en tid, i form av egna hemsidor och på Facebook. Frågan om hur de digitala fritidsgårdarna ska fungera i framtiden har diskuterats av verksamhetsledningen och med personalen på fritidsgårdarna. Rent generellt går utvecklingen i samhället mot att fler och fler personer, myndigheter och organisationer väljer att kommunicera via sociala medier. Framför allt ungdomarna använder sig i hög utsträckning av Facebook och Youtube. Det är den vägen som Järfälla fritidsgårdar vill gå för att kunna vara med i ungdomarnas vardag och följa med i aktuella frågor som rör deras diskussioner, problem, intressen, kontakter etc. Facebook är en dynamisk mötesplats där många användare kan inkluderas och information kan spridas snabbt. En förutsättning är att det finns personal tillgänglig på fritidsgårdarna som kan vara med ungdomarna ute på nätet som ett naturligt inslag och en lättillgänglig, stödjande resurs. Frågan om att skapa en hemsida för en digital fritidsgård har ventilerats men med tanke på utvecklingen inom sociala medier inte bedömts vara aktuell. Det är dyrt att utveckla och vidareutveckla en egen webbplats. Att konkurrera med etablerade kanaler som Facebook, Youtube och Twitter om ungdomarnas intresse blir mycket svårt. Hemsidan kan upplevas som tråkig och statiskt om inte innehållet ändras och aktiveras hela tiden. Personal- och driftkostnader blir höga liksom marknadsföring om ungdomarna ska lockas dit. Vem som ansvarar för innehållet när ungdomarna skriver i ett forum kan bli ett problem för kommunen. I dagsläget har Järfälla fritidsgårdar ungefär tusen vänner på Facebook som kontinuerligt kontaktar eller tittar på sidorna. Facebook används för diskussioner, reklam för events, discon etc. Viss chattaktivitet förekommer men de flesta besökarna ställer Kultur- och fritidsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11 Postadress: JÄRFÄLLA Ulla Eriksson, Handläggare Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: kultur.fritidsnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (12) frågor om eller läser om vad som händer på fritidsgården. Det är ett enkelt och snabbt sätt att hålla kontakten med gårdsbesökare och även andra ungdomar som inte besöker fritidsgården. Personalen har möjlighet att se om det förekommer någon form av mobbing mot någon av medlemmarna. När det gäller personalresurser har inte fritidgårdarna möjlighet att placera någon vid datorn under en fast tid. Kontakter på internet tas när det finns tid. Sammanlagt bedömer man att gårdarna lägger ner ca 6 timmar i veckan på Facebook-användandet. (Källtorp 1 tim, Viksjö min, Björkeby 2 tim, Fjällen 1 tim, Tallbohov 1 tim och Nibble ska göra en omstart snart.) Förslag I enlighet med den nya strukturen för Järfällas webbplats skulle fritidsgårdarna kunna ha en egen startsida med de olika Facebook-länkarna med följande lösning: Järfälla fritidsgårdar har en s.k. underwebb på kommunens webbplats, t.ex. Denna webbplats blir samlingspunkten för kommunens fritidsgårdar och den kanal man kommunicerar gentemot Järfällaborna. På webbplatsen kan de olika gårdarna ha egna sidor, men man kan också samla ingångar till gårdarnas andra medier som Youtube-kanaler, Facebook-sidor, Flikr-konton m.m. Om fritidsgårdarna blir mer aktiva i kommunens evenemangskalender så kan även denna länkas in på webbsidorna. (Se te x Lidingös lösning för detta: )

3 (12) Bakgrund Allt fler ungdomar ägnar allt mer tid på internet och för många av dem fungerar nätet som ett så vardagligt kommunikationsmedium att de knappt reflekterar över det. Under de senaste åren har flera communities, virtuella gemenskaper eller samhällen för unga dykt upp på internet. På dessa mötesplatser samlas samtidigt tusentals ungdomar för att diskutera, flirta, spela spel, leka, skvallra och experimentera med sina sociala och kulturella identiteter. Förutom att socialt umgänge är ett genomgripande tema för hela aktiviteten så finns också frågeställningar kring om hur de upplever gemenskapen och sin egen identitet i relation till de övriga deltagarna. Interaktionen och olika strategier de använder för att experimentera med sina identiteter är ett led i deras utveckling. Många vuxna oroar sig för att barn och ungdomar ska utsättas för information som potentiellt är skadlig för dem eller att de ska komma i kontakt med vuxna eller jämnåriga som vill utnyttja eller kränka dem på olika sätt. Via internet har vi människor enorma möjligheter att söka kunskap och knyta sociala kontakter. Men internet är som samhället i övrigt, där finns både glädjeämnen och baksidor. Tekniken gör att kontaktytorna ökar, vilket på många sätt kan vara positivt men som också kan medföra fler oönskade kontakter. Det är viktigt att vuxna finns med i de ungas virtuella värld eftersom det är en högst verklig värld och ingen låtsasvärld. Internet är ett nytt medium och det är viktigt att barnen får lära sig hur de ska agera på nätet. Det är viktigt att det finns regler och riktlinjer som ska följas av alla. Lagar och anvisningar hur offentliga myndigheter ska hantera digitalt material finns fastställt av Datainspektionen och E-inspektionen. Statens medieråd bildades den 1 januari 2011 med uppdraget att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan och stärka dem som medvetna medieanvändare. Ungdomsstyrelsen stödjer flera projekt om ungdomars internetvanor. Resultaten redovisas i rapporter som finns att beställa och ladda ned gratis från Ungdomsstyrelsens hemsida. Flera svenska myndigheter, företag och ideella organisationer har gått samman i nätverksorganisationen Surfa Lugnt. Syftet med Surfa Lugnt är att informera, utbilda och att få föräldrar och andra vuxna i barns närhet att engagera sig mer i de ungas nätanvändande. Det finns en hel del forskning inom området. Nätverkssidan är en tvärvetenskaplig mötesplats för forskare om interaktionen mellan internet och samhällets utveckling. Exempelvis har Elza Dunkel, pedagog vid Umeå universitet skrivit en doktorsavhandling med titeln Vad gör unga på nätet? I avhandlingen belyser hon barn och ungas internetanvändande och kulturer på nätet. I hennes projekt ingår webbplatsen Nätkulturer där hon ger konkreta råd till vuxna hur de ska agera för att göra barnens internetanvändande tryggt och säkert. Många organisationer arbetar för barns och ungas säkerhet på nätet. Fryshuset nätvandrar för att finnas tillgängliga som vuxenrepresentanter i den digitala ungdomskulturen. BRIS, Rädda Barnen, Barnombudsmannen och Friends är andra nätaktiva organisationer. (bilaga 1)

4 (12) Sociala medier Många privatpersoner, företag, föreningar, organisationer, kommunala förvaltningar och myndigheter använder sociala medier såsom Facebook, Youtube, Twitter och bloggar som en del av sin kommunikation. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) definierar Sociala medier så här: Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll t.ex. chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum. Allt fler kommuner använder sociala medier för att kommunicera med medborgarna, eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa en dialog. Det finns många exempel på webbplatser och verktyg som kan vara av intresse för en kommun att använda till exempel: Egna webbplatser där det finns t.ex. nyhetskommentarer och länkar. Externa webbplatser som myndigheten är aktiv på t.ex. Facebook, Twitter, YouTube, MySpace och LinkedIn. Bloggar antingen på den egna webbplatsen eller på en extern webbplats. Bildsajter där man släpper rättigheterna till bilden, egen webbplats eller på en extern, t.ex. Flickr. Exempel på kommunala aktiviteter på olika sociala medier: En kommunal förvaltning gör en informationsfilm och lägger den på YouTube. Det förekommer också att kommuner filmar presskonferenser och lägger ut på YouTube. En förvaltning bjuder in till ett evenemang för unga människor, upprättar en Facebook-grupp och kommunicerar kring evenemanget den vägen. En kommun lägger ut nyhetstips och evenemangstips på Twitter. En tjänsteman t.ex. kommunchefen eller turistchefen, bloggar om verksamheten i kommunen. Bloggen kan ligga på kommunens webbplats eller länkas från webbplatsen. En kommun har en egen Facebooksida där den lägger ut information om kommunen. Sociala medier i kommuner, landsting och regioner I vilken utsträckning olika sociala medier används i kommuner och landsting har undersökt av IPSOS på uppdrag av SKL. Enkätundersökningen genomfördes i november 2010 och gav följande resultat. Drygt 60% av kommuner och landsting använder sociala medier i dagsläget. Facebook är det mest populära mediet men även Youtube, Twitter och bloggar används av många organisationer. Syftet är främst att skapa en dialog med medborgarna och att skapa ytterligare en kanal för att presentera nyheter. Öppenheten och möjligheten till dialog upplevs starkast på Facebook av de medier/forum som mäts i denna studie. Tips som framförs av de aktiva organisationerna att våga börja använda sociala medier men att starta med att ta fram riktlinjer och strategi för detta arbete.

5 (12) Fältarbetet genomfördes via en webbenkät huvudsakligen under v. 45, november 2010 och målgruppen var informations- och webbansvariga i kommuner och landsting. Sammantaget genomfördes totalt 223 st. webbenkäter/telefonintervjuer med kommuner (207 st.) och landsting (16 st.). Ytterligare 4 respondenter hörde av sig via mejl och förklarade varför de ej deltog i enkäten. Svarsfrekvensen blev 73%, 227 svar av 310. Sociala medier i Järfälla Informationsenheten på Järfällas kommunledningskontor har tagit fram ett dokument med regler och anvisningar för sociala medier. Syftet med dokumentet är att ta ett samlat och gemensamt grepp om hur kommunen ska vara aktiv i sociala medier och hur dessa aktiviteter ska struktureras och samordnas: Sociala medier är inte tänkta att ersätta våra befintliga kommunikationskanaler men de kan vara ett bra komplement och ett effektivt sätt att skapa närvaro på Internet och nå ut med våra budskap till nya målgrupper. Med ett aktivt användande av sociala medier kan vi ge en personlig och nära bild av kommunen och ge invånarna större möjligheter att delta i och påverka kommunens arbete. Järfälla kommun följer Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) rekommendationer samt E-delegationens riktlinjer för myndigheter. På finns en lista på de verksamheter i kommunen som vi i dagsläget vet är aktiva i sociala medier. (bilaga 2) Barn och ungdomar på nätet Statens medieråd Statens medieråd bildades den 1 januari 2011 med uppdraget att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan och stärka dem som medvetna medieanvändare. Myndigheten övertar Medierådets verksamhet samt Statens biografbyrås åldersmärkning av filmer. Samtidigt avvecklas Medierådet och Statens biografbyrå, och filmcensuren för vuxna avskaffas. Rapport från 2010 innehåller den fjärde och femte studien om barn och ungdomars nätvanor (Småungar & Medier och Ungar & Medier 2010) där: föräldrar till barn i åldern 2 9 år barn och unga 9 16 år samt föräldrar till barn och unga 9 16 år tillfrågats om barns och ungas medievardag. Den första studien gjordes 2005 och var den första omfattande studien om medievardagen för barn och unga, byggd på deras egna erfarenheter. I rapporterna ges svar på vilka medier de använder, hur länge och varför samt fakta om familjesituationen, om det finns regler i hemmet, om man diskuterar medier i familjen. Svaren ger också insikt om varför dokusåpor eller datorspel attraherar barn och unga, liksom om skillnader mellan flickors och pojkars användning och upplevelser. Se

6 (12) 9-12 åringar Hur många är på internet flera gånger i veckan? 71% jämförelse 75% flickor och 69% pojkar Andel som har tillgång till en dator på det egna rummet (42 % flickor, 52 % pojkar) Vanligaste internetaktiviteter 9 12 år Pojkar Spela spel (83 %) Titta på filmklipp (80 %) Chatta (38 %) Umgås på sociala sajter (28 %) Göra läxor och skolarbeten (26 %) Mejla (13 %) Flickor Spela spel (77 %) Titta på filmklipp (60 %) Chatta (54 %) Umgås på sociala sajter (36 %) Göra läxor och skolarbeten (29 %) Mejla (24 %) Läsa andras bloggar (18 %) ( Ovanstående svar gäller frågan: Vad brukar du göra på internet på din fritid? Max fem svar) åringar Hur många är på internet flera gånger i veckan? 91% jämförelse 92% flickor och 89% pojkar Andel som har tillgång till en dator på det egna rummet (73 % flickor, 75 % pojkar) Vanligaste internetaktiviteter år Pojkar Titta på filmklipp (85 %) Spela spel (64 %) Chatta (63 %) Umgås på sociala sajter (56 %) Göra läxor och skolarbeten (34 %) Streama, ladda ned filer (29 %) Söka information om annat än skolarbete (15 %) Mejla (14 %) Flickor Umgås på sociala sajter (79 %) Chatta (77 %)

7 (12) Titta på filmklipp (65 %) Göra läxor och skolarbeten (51 %) Läsa andras bloggar (46 %) Spela spel (32 %) Blogga (egen blogg) (22 %) Mejla (21 %) Streama, ladda ned filer (18 %) Söka information om annat än skolarbete (11 %) (Svar på frågan: Vad brukar du göra på internet på din fritid? Max fem svar) Medierådet har inte undersökt de äldre ungdomarnas internetvanor. I SCB:s rapport privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 redovisas nätanvändandet från 17 år och uppåt. Se tabell SCB (bilaga 3) Populära ungdomssajter på nätet Här följer några av dagens populära sajter där barn och unga hänger på nätet. Gemensamt för de flesta är att det fungerar som sociala mötesplatser där man håller kontakt med befintliga kompisar och lär känna nya Lunar Storm numera nedlagd Europas första digitala nätmötesplats Stajl Plejs Community skapades 1996 av Richard Ericsson. Webbsidan bytte namn till Lunarstorm den 1 januari 2000 och blev en mycket populär mötesplats för svenska ungdomar och en av landets mest besökta webbplatser. År 2001 hade Lunarstorm över medlemmar och 2008/2009 var medlemsantalet 1,2 miljoner. Under åren har sajten haft flera samarbetspartners; bl. a. Arla Foods, Loka, McDonald s, Coca Cola, Aftonbladet och Sveriges Radio. På senare år har Lunarstorm minskat i popularitet och den 8 augusti 2010 lades tjänsten ned. Nätmötesplatsen LS8 har ersatt Lunarstorm. Dess minskade popularitet anses bero på ökad konkurrens från andra webbsidor för ungdomar t ex Bilddagboken och Facebook. Facebook Mark Zuckerberg grundade The facebook i januari 2004, då han studerade på Harvard University. Då var sidan endast till för Harvardstudenter och redan under första månaden fick sidan många användare. Facebook fortsatte expanderade och sidan öppnades för fler och fler skolor och öppnades i även i andra länder. Expansionen fortsatte till nya länder och universitet och samarbeten med andra företag, såsom itunes och Blogger skapades. I slutet av 2006 öppnades Facebook för alla personer med en giltig . Efter detta växte Facebook än mer och det släpptes nya funktioner. För närvarande har nätverket drygt användare över hela världen. Via ett facebook-konto kan man skapa grupper kring intressefrågor, bjuda in till arrangemang eller skapa opinionsbildning. Facebook har tusentals olika applikationer skapade av andra, främst företag. Bland dessa finns många spel, det går att länka till

8 (12) andra webbsajter utan kostnad. Användaren av Facebook förbinder sig att följa vissa regler som gäller för den som skapat ett konto. Användaren utgår från ett personligt konto från vilket man sedan skapa grupper, bjuda in vänner, länka till andra webbsidor. Det går att tilldela olika behörighet beroende på hur mycket information som andra besökare ska få ta del av. Meddelanden kan skickas till en privat inbox som funkar som e-post eller så kommunicerar användarna mer öppet via chattfunktionen eller genom att dela inläggen med övriga Facebook-användare. Mobbare kan stängas ut ur gruppen. Det finns en funktion i Facebook där det går att anmäla abuse så att den som använder sajten till förtal, olaglig handel, porr etc. stängs ute från sajten. Det kostar inte så mycket att annonsera på Facebook. En banner (webbannons) eller annonsruta är en reklamannos som visas på webbsidor. Webbannonser är den helt dominerande inkomstkällan för de stora webbplatserna. Erfarenheter från Ungdomsarbetare på nätet Föreningen Framtidens fritid driver projektet Unga och professionella vuxnas digitala kommunikation tillsammans med kommunerna Tyresö, Skellefteå, Lidingö, Gävle, Jönköping, Österåker, Norsjö, Solna, Täby, Mörbylånga, Örnsköldsvik samt Centrum och Fosie stadsdelsförvaltningar i Malmö. Syftet med projektet är att öka fritidsledares möjligheter att använda internet för att fånga upp och ta tillvara ungas idéer och behov samt verka för ungdomars delaktighet, aktiviteter och tillgång på information. Projektet utvärderas av Malmö högskola med fokus på fritidsledares metoder för arbete på nätet. Medarbetare i projektet har besökt flera platser i landet och berättat om sina erfarenheter från arbetet på nätet. I slutet av januari gavs ett seminarium i Solna som några medarbetare från Järfälla deltog i. Fritidsledare och fältare har loggat in på sociala medier och funnits tillhands online som en resurs för ungdomar. Via aktiv närvaro på sociala nätverkssidor och chatt har de fångat upp ungas initiativ, tankar och frågor. Nätet har använts för att sprida information och som verktyg för ungas delaktighet. Genom att fritidsledarnas/fältarnas närvaro på Nätet har fått ungdomarnas erkännande så har ett öppet lärande skett - där ungdomsarbetarna och deras organisationer har fått nya insikter om digital kommunikation. Kommunerna samverkar för att utveckla, utvärdera och sprida metoder för professionella vuxnas deltagande på de digitala arenorna. Det är viktigt att sätta upp tydliga regler för hanteringen innan kommunen startar en virtuell fritidsgård. Arbetet ska vara förankrat högt upp i kommunen. Datainspektionen godkänner enligt offentlighetsprincipen att kommunerna har ungdomssajter. Kommunen ska ha tillgång till lösenord och kunna stänga ned, och avsluta sajten vid behov.. Viktiga frågor att ställa sig är: Med vilken rätt ger jag mig in i ungdomarnas liv? Varför är jag här? Vad gör jag här? För vem gör jag detta?

9 (12) Hur ska jag göra? När ska jag göra det och hur länge? Fritidsgårdar Den första svenska kommunala ungdomsgården öppnade i Göteborg 1936 och den huvudsakliga målsättningen var då att uppfostra och kontrollera barnrikeområdenas arbetarebarn. Sin största expansionstid hade gårdarna mellan 1960 och 1975 och förutom en fostrande funktion har gårdarna också motiverats av en allmän serviceideologi som har tagit fasta på alla ungdomars behov av att ha någonstans att träffas under "positiva former". Under 1990-talet lades ett stort antal svenska fritidsgårdar ner och samtidigt blev det globala nätet, internet, tillgängligt för allt fler människor. Järfällas fritidsgårdar har hållits i drift sedan starten. Fritidsgårdarnas nämndtillhörighet har skiftat över tid. Från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet tillhörde fritidsgårdsverksamheten fritidsnämnden. Det har sedan skiftat från kommundelsnämnder, barn-, kultur- och fritidsnämnd (Bkf) till barn- och ungdomsnämnd (Bun). Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2007 att ansvaret för kommunens fritidsgårdar skulle flyttas från barn- och ungdomsnämnden till kultur- och fritidsnämnden fr.o.m. den 1 januari Det var Kommunala Brottsförebyggande rådet som aktualiserade frågan. Beslutet förväntades ge fritidsgårdsverksamheten en tydligare inriktning på just fritidsverksamhet, snarare än verksamhet under skoltid, samt på samtliga kommunens ungdomar i åldrarna år. Bedömningen gjordes att verksamheten på detta sätt bättre kunde medverka till att skapa ett tryggt Järfälla. Kultur- och fritidsnämnden ansvarade redan för Ungdomens hus, Hus 1, som vände sig till den äldre delen av samma målgrupp.

10 (12) Bilaga 1 Länkar Här kommer vi att publicera 10 stycken case som på olika sätt tar upp problemställningar som tar sitt avstamp i ungas internetanvändande. Casen är fria att ladda ner och använda som antingen metodmaterial eller att läsas enbart som kompetenshöjande litteratur. Här kan du även följa några bloggare som på olika sätt arbetar med unga och internet. Har du ett projekt som borde synas här, eller saknar en länk så är du välkommen att kontakta oss./ Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund Kulturer.net Elza Dunkels är filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. En stor del av hennes forskning handlar om vilka strategier barn och unga använder när de är ute på Internet för att skydda sig mot faror och obehagligheter. I hennes projekt ingår webbplatsen Nätkulturer. Dunkels arbete har blivit uppmärksammat i bland annat media redan innan avhandlingen var färdig, och hon har blivit en regelbunden föreläsare på temat barn och Internet på konferenser av olika slag. Medierådet, Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med barns och ungas mediesituation, med syfte att minska riskerna för skadlig mediepåverkan. Uppdraget gäller alla rörliga bildmedier, exempelvis internet, film, tv, dvd och dataspel. Nätvandrarna, Fryshuset, Fryshuset nätvandrar för att finnas tillgängliga som vuxna representanter i den digitala ungdomskulturen. Syftet är att finnas som en tillfällig kontakt för ungdomar att bolla med, få stöd av och vid behov få hjälp med att komma i kontakt med andra professionella. Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Friends arbetar för att barn och unga ska känna sig trygga och slippa utsättas för mobbning och andra kränkningar. Skolan har alltid varit Friends huvudarena men sedan ett par år tillbaka har vi även etablerat oss inom idrottsrörelsen. Från och med hösten 2009 börjar vi även utbilda i förskolan. Målet är att hjälpa dessa att få igång ett långsiktigt och seriöst arbete mot mobbning. Rädda Barnen, Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. Med Barnkonventionen som grund arbetar vi för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. BRIS, BRIS är en ideell organisation som lever på privatpersoners och företags goda vilja. BRIS är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn som far illa. FN:s konvention om Barnets rättigheter är ett viktigt riktmärke i det arbetet Ungdomsstyrelsen, Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. Vi har också i uppdrag att fördela statsbidrag till integrations-, jämställdhets-, folkrörelseorganisationer och projekt. Bilaga 1 För närvarande har Ungdomsstyrelsen ett regeringsuppdrag att öka kunskapen om sexuell exploatering av barn och unga på internet.

11 (12) Datainspektionen, Datainspektionen arbetar för att säkra den enskilda individens rätt till integritet i samhället. Datainspektionen är en myndighet som genom sin tillsynsverksamhet ska bidra till att behandlingen av personuppgifter inte leder till otillbörliga intrång i enskilda individers personliga integritet. Dela!! Ett nätverk för pedagoger, lärare, bibliotekarier, skolledare, forskare och beslutsfattare med intresse att dela idéer, frågor och erfarenhet om skolan. KK-stiftelsen, Stiftelsen för Kunskap och kompetens utveckling. Här kan du finna publikationer och aktuella forskningsprojekt kring unga nätkulturer. Internetforskning En nätverkssida för människor som forskar kring Internet. Pedagogbloggar, För skolan i tiden Ett bloggnätverk för pedagogbloggar, besök särskilt Ugglemammans blogg. Skolverkets omvärldsblogg: En site där killar kan chatta och maila in sina frågor. Startades upp i slutet av November En mycket fin och bra sida som är väl värd ett besök. Och ett bra sida att tipsa just killar att kolla in.

12 (12) Bilaga 2 Järfälla kommun i sociala medier Twitter Järfälla kommuns officiella twitterflöde» Järfälla folkbibliotek på Twitter» Facebook Järfälla Kultur på Facebook» Järfälla folkbibliotek på Facebook» Jakobsbergs simhall på Facebook» Familjerådgivning Järfälla på Facebook» Ungdomsmottagning Järfälla på Facebook» Ungdomsteamet Järfälla på Facebook» Föräldramottagning Järfälla på Facebook» Beroendemottagning Järfälla på Facebook» Fältarna Järfälla på Facebook» Vuxenutbildningen på Facebook Järfälla Fritidsgårdar på Facebook YouTube Järfälla kommun på YouTube» Järfälla bibliotek på YouTube» Bloggar Järfälla folkbibliotek bloggar» Tänk på: Skicka inte känslig information, till exempel personuppgifter, via våra sociala medier. Vi rekommenderar vanlig e-post, telefon eller brev för sådana ärenden. Inlägg som innehåller personuppgifter som kränker enskildas personliga integritet får inte läggas upp på någon av dessa kanaler. Om så ändå sker tas inläggen bort. Kommentarer får heller inte innehålla: Förtal, personliga angrepp eller förolämpningar. Hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier. Olovliga våldsskildringar eller pornografi. Uppmaningar till brott eller annan brottslig verksamhet. Olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material. Svordomar eller obscena ord. Kommersiella budskap eller reklam. Järfälla kommun förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot ovanstående lista.

13