ASI som kunskapskälla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ASI som kunskapskälla"

Transkript

1 UFFE Meddelande nr 1/2007 ASI som kunskapskälla En beskrivning av vuxna personer med missbruksproblematik som kommer till Umeå socialtjänst och har genomgått ASIintervju. Jan Brännström

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning ASI 2 2. Studiens syfte och tillvägagångssätt Syfte Metod Begränsningar 4 3. Resultat Allmän information grundintervjuer Boende Fysisk Hälsa Arbete/Skola och försörjning Alkohol- och narkotikaanvändning Debutålder för regelbunden användning Behandlingserfarenhet Kriminalitet Familj och umgänge Utsatt för misshandel fysiskt, psykiskt eller sexuellt av närstående Civilstånd och levnadsförhållanden Psykisk hälsa Sammanfattning av grundintervjuer utifrån klient och intervjuarskattning Diskussion Kön Samsjuklighet avseende missbruk/beroende och samtidig psykisk sjukdom Nästa steg Vad kan ASI-intervjun bidra till och vilka förutsättningar krävs för detta? 22 Referenser 25 Bilaga 1. 28

3 Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå Socialtjänst Box Umeå Copyright: Författaren och UFFE

4 1. Inledning Denna rapport har sin utgångspunkt i socialtjänstens arbete med vuxna personer med missbruksproblematik inom individ- och familjeomsorgen (IFO) i Umeå. Rapporten kan ses som ett första steg i att utveckla den lokala kunskapen inom detta område. I rapporten beskrivs dessa personer utifrån den information som framkommer vid strukturerat genomförda intervjuer, enligt ASI. Avslutningsvis diskuteras den kunskap som informationen genererat samt förutsättningarna för att denna typ av sammanställningar ska kunna genomföras kontinuerligt. Inom socialt arbete har det under de senaste åren varit mycket diskussion kring kunskapsbasering och evidensbasering. Olika läger har framträtt, men samtliga tycks vara överens om att det finns ett stort behov av ökade kunskaper om hur det sociala arbetet bedrivs och om dess resultat. Från Socialstyrelsens håll har man under ett flertal år försökt påverka IFO-verksamheterna att utvärdera sina insatser. Syftet med detta är att ge socialarbetare och klienter ett bättre kunskapsunderlag för de beslut som ska fattas (Tengvald, 2001). När förslag till beslut grundas på kunskap kring klientens behov och vanligt förekommande resultat kring vissa åtgärder kan även klienterna lättare involveras och motiveras i sin egen förändringsprocess. En stor grupp av de människor som utvecklar ett missbruk/beroende av alkohol och andra droger kommer i Sverige i kontakt med socialtjänsten för att får stöd och hjälp med antingen konsekvenserna av missbruket eller med själva missbruket. Under 1990-talet, dvs. under samma period som alkoholkonsumtionen och droganvändningen ökade i Sverige, har socialtjänsten genomfört stora ekonomiska åtstramningar. Samtidigt har kraven ökat på att socialarbetarna ska jobba effektivare och åstadkomma goda resultat (Blom, 2000). Vidare har socialtjänsten kritiserats för bristande redovisning av resultat för de insatser som använts och bristande vetenskapligt stöd för sina arbetsmetoder (SOU 2000; SBU 2001; SoS 2001). Under en period mellan bedrevs en nationell försöksverksamhet med stöd av socialstyrelsen i vissa regioner, där Västerbotten och Umeå/Skellefteå var en av dessa, med att utveckla en kunskapsutvecklad socialtjänst (Jonson, 2005). Missbruksarbetet i Sverige blir allt mer kartlagt och utvärderat. Några exempel på detta är SBU-rapporten (2001) om behandling av alkohol och narkotikamissbruk, utredningen om personer med tungt missbruk (SOU 2005:82) samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007). Socialstyrelsen publicerar även regelbundet rapporter om placeringar av vuxna missbrukare (Socialstyrelsen, 2006). Mobilisering mot narkotika har under de senaste åren publicerat en ansenlig mängd rapporter kring olika aspekter av missbruk och behandling. Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (Sorad) publicerar regelbundet statistik och rapporter inom detta område och ett nätverk för samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning har startats (Sonad). Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) följer drogutvecklingen i Sverige. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar publiceras varje år i en stor mängd både nationellt men framför allt internationellt. Socialtjänstens arbete syftar till att stödja och hjälpa människor att få det bättre inom olika livsområden. För att kunna uppnå detta syfte är det av stor vikt att verksamheten grundar sig på kunskap om vilka som söker sig till socialtjänsten, utreda dessa personers behov samt utforma insatser som svarar mot dessa behov. Socialtjänsten har många åtaganden och riktar sig till ett flertal målgrupper vars behov skiljer sig både till omfattning och innehåll. Verksamheten bygger på att utreda, bedöma, ge bistånd i olika former och följa upp de 1

5 insatser som beviljats. Detta ska genomföras i en kommunal verksamhet som är politikerstyrd och som påverkas i olika grad av bl.a. anhöriga, frivilliga intresseorganisationer och olika myndigheter. Forskningen som beskrivs ovan har sitt ursprung antingen i utredningsfasen (t.ex. olika utredningsinstrument) eller i den del av biståndet som innehåller behandling (t.ex. SBU-rapporten). Däremellan finns en mängd insatser (försörjningsstöd, olika boendeformer, kontaktpersoner, stödsamtal, omvårdnadsinsatser osv.) som används inom socialtjänsten och som är av central betydelse för de människor den verksamheten möter. När det gäller de missbrukande personer som IFO möter saknas det bra beskrivningar och sammanställningar av dessa personers behov. Inte heller finns någon systematiskt sammanställd kunskap om resultatet av de olika insatser som IFO-verksamheten vanligtvis använder sig av. 1.1 ASI Socialstyrelsen har ambitioner att utveckla det sociala arbetet mot mer evidensbaserade metoder, dvs metoder som bevisligen är effektiva. Ett exempel på detta är de nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården (2007) som via Socialstyrelsen har utvecklats. Inom socialtjänstens missbruksarbete kan man som en del i detta arbete se utvecklandet av användningen av den sk ASI-intervjun (Addiction Severity Index). Det är en strukturerad intervju som innehåller frågor kring livsområden som är centrala för personer med missbruksproblematik utifrån tidigare förhållanden och nuvarande livssituation. Intervjun omfattar förutom frågor om alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. ASI-intervjun omfattar i den fullständiga versionen 180 frågor (se bilaga 1) och det finns även en uppföljningintervju som omfattar 150 frågor. ASI-instrumentet är utvecklat av Tom McLellan i USA under slutet på 1970-talet (McLellan, Luborsky, O Brien, Woody, 1980). Till en början användes instrumentet för att utvärdera missbruksvården men allt eftersom började den spridas till andra områden då det visade sig att den var användbar både i praktiskt kliniskt arbete, forskning och utvärdering. ASI-intervjun är idag översatt till ett stort antal språk inklusive svenska och används i många länder (Leonard, Mulvey, Gastfriend & Shwartz, 2000, Andrén, Bergman, Laurell & Schyter, 2001). I mitten på 1990-talet översattes ASI i Sverige och baserades på den femte versionen av ASI. Den används inom missbruksområdet i ett flertal verksamheter, främst inom socialtjänsten och kriminalvården, men även landstingets beroendevård och annan behandlingsverksamhet använder ASI (Engström & Nyström, 2003). Hur klienterna skulle uppfatta att bli intervjuad med ett strukturerat instrument var en av frågorna vid introduktionen av instrumentet i Sverige. Enligt Engström & Armelius (2002) framkom det att 95 % av klienterna accepterade intervjun varav 85 % var positiva till den. ASI-intervjun ger en mängd information men däremot saknas det kunskap om på vilket sätt den tas tillvara vid behandlingsplanering (Mäkelä, 2004). Under våren 2007 kommer en reviderad svensk intervjublankett att introduceras. Den innehåller några smärre men viktiga justeringar. För att säkerställa att intervjuerna genomförs på ett likartat sätt och att frågorna förstås utifrån en gemensam bas bör samtliga som använder instrumentet genomgå en utbildning (Engström & Armelius, 2005). Denna utbildning har sedan 2000 en nationell standard och omfattar sammanlagt tre dagar. Den första utbildningen som genomfördes i Sverige inom socialtjänsten hölls i Umeå Sedan dess har det regelbundet genomförts utbildningar och i dagsläget finns det tusentals personer som är utbildade i Sverige (Engström, 2005). Utöver denna utbildning finns en tillhörande manual (Andréasson et al, 2003) och en användarhandbok (Nyström, Sallmén och Öberg, 2005), båda utgivna av Socialstyrelsen. 2

6 Inom Umeå Socialtjänst har ASI-intervjun använts under ett flertal år. Från år 2000 finns ett ledningsbeslut att alla vuxna personer med missbruksproblematik som socialtjänsten möter ska utredas med hjälp av ASI. Samtliga socialsekreterare som använder ASI-intervju har genomgått den ovan nämnda tredagars-utbildningen. Sedan 2004 har intervjuerna blivit noggrant ifyllda och dokumenterade i en databas. En person har varit ansvarig för inmatningen i databasen för att säkerställa att blanketterna fylls i och inmatas på ett korrekt sätt. ASI har tre huvudsakliga användningsområden; i det direkta praktiska klientarbetet, planeringsunderlag för ledning och politiker samt forskning. I klientarbetet får socialarbetaren mycket information på kort tid, en avsevärd kunskap om positiva och negativa livsområden vilket i sin tur ger ett bra underlag till arbetsplanen. I ASI-intervjun ingår också att man återkopplar resultatet till klienten vilket gör personen delaktig i utredningen. Vid uppföljningsintervjun får socialarbetaren också kunskap om olika förändringar över tid men det ges också möjligeter till feedback om dessa förändringar till klienten. Regelbundna sammanställningar (som denna) ger information för ledning och politiker om denna målgrupp som kan användas som ett underlag för diskussioner kring inriktning av verksamheter och prioriteringar. Uppföljningsintervjuer i sammanställd form ger också kunskaper om olika typer av förändringar som sker över tid. Slutligen kan forskningen, genom att göra större sammanställningar och mer avancerade analyser, förbättra kunskapsläget kring personer med missbruk. 2. Studiens syfte och tillvägagångssätt 2.1 Syfte Syftet med denna studie är att utifrån ASI-intervjuer beskriva de vuxna personer med missbruksproblematik som kommer i kontakt med socialtjänsten i Umeå. Frågeställningar På vilket sätt kan personer med missbruksproblematik beskrivas utifrån Bakgrundsfaktorer som kön, ålder boende Fysisk hälsa Arbete, skola och försörjning Alkohol- och narkotikaanvändning Kriminalitet Familj och umgänge Psykisk hälsa Missbrukare är ett begrepp som ofta används som om det vore en homogen grupp av individer. Så är inte är fallet utan det är personer med unika möjligheter, problematik och förutsättningar. Utifrån detta, men också utifrån att begreppet missbrukare är stigmatiserande, så föreslås det i en offentlig utredning att gruppen ska benämnas personer med missbruksproblematik (SOU 2005:82). Detta har även framförts i LVM-utredningen (SOU 2004:3) och det nationella riktlinjearbetet (2007). Skillnaderna mellan olika individer kan vara stora men det kan också vara så att vissa likheter går att identifiera kring de individer som kommer i kontakt med socialtjänsten. 3

7 2.2 Metod Ett första steg i att socialtjänsten ska kunna arbeta kunskapsbaserat är kunna beskriva de målgrupper som den möter. I detta fall blir det då viktigt att kunna beskriva hur den grupp personer med missbruksproblematik kan tänkas definieras. Umeå socialtjänst vuxengrupp utreder sina klienter med missbruksproblematik med hjälp av bland annat ASI. Detta har medfört att ca % av de personer som vuxengruppen möter och har missbruksproblem har genomgått en ASI-intervju. De klienter som inte genomgår en ASI-intervju är de som vägrar delta, där frågorna är för svåra för klienten eller att klienten inte har varit i sådant skick att intervjun har kunnat genomföras. Intervjuerna har sedan matats in i en databas (ASI-net) som i sin tur möjliggör både en textsammanfattning på individnivå, men även statistiska beräkningar på gruppnivå. Utgångspunkten för denna rapport är i detta fall det material som finns tillgängligt i ASI-net inom Umeå socialtjänst. Databasen innehöll 269 individer som varit i kontakt med socialtjänsten och där det varit aktuellt med en ASI-intervju. Därefter har materialet behandlats i statistikprogrammet SPSS för att möjliggöra olika statistiska beräkningar. 2.3 Begränsningar Inom socialtjänsten i Umeå finns det troligtvis grupper av personer med missbruksproblematik där inte ASI används. Sannolikt finns det ett antal personer inom äldreomsorgen med missbruksproblematik men även inom IFO:s avdelning barn och unga kan det finnas föräldrar med missbruksproblematik som inte utreds med hjälp av ASI. En annan grupp som kommer till socialtjänsten men inte finns med i denna undersökning är de klienter som endast uppbär försörjningsstöd och har ett dolt missbruk. 4

8 3. Resultat 3.1 Allmän information grundintervjuer Resultaten kommer att presenteras i utifrån de sju livsområden som är aktuella i ASIintervjun. Varje avsnitt inleds med en kort presentation av innehållet inom respektive område. Intervjun startar med att en del bakgrundsfrågor ställs, som kön, ålder, boende osv. Totalt har det genomförts 269 grundintervjuer från januari 2003 tom oktober Av dessa är 191 (71 %) män och 78 (29 %) kvinnor. Åldersspridningen är från 19 år till 67 år. Andelen svenskfödda är 89 %. Genomsnittsåldern är 37 år för män och 39 år för kvinnor. För att undersöka om det finns skillnader mellan olika åldrar har personerna indelats i olika ålderskategorier. Det framkommer då att den största gruppen personer med missbruksproblematik som socialtjänsten möter är 39 år eller äldre. Över 50 år är 67 st vilket motsvarar 25% av den totala gruppen. Utifrån att den yngsta kategorin, som brukar betecknas som unga vuxna, har liten åldersspridning kan man nog säga att den innehåller förhållandevis många individer. Tabell 1. Ålders- och könsfördelning (n=269) år år 39 år och äldre Totalt Procent Man % Kvinna % Totalt % Boende Boendesituationen är för den totala gruppen olika. Den dominerande andelen har egen lägenhet (nära 60%) men en grupp saknar en stabil boendesituation och 20 personer är bostadslösa. Studeras boendet utifrån ett könsperspektiv kan framgår det att förhållandevis många kvinnor (58 st) har egna lägenheter och förhållandevis få kvinnor (2 st) är bostadslösa. Som man kan förvänta sig är det unga vuxna som är den största gruppen som bor hos föräldrar, släktingar osv. Tabell 2. Boendesituation fördelat på kön (n=269) Man Kvinna Totalt Procent Egen bostad % Andra hand ,5 % Hos föräldrar, släktingar, inneboende, boendekollek % Försöks-/träningslägenhet % Institution/kategorihus/ familjevård % Hotell % Bostadslös ,5 % Annat % Totalt % 5

9 3.2 Fysisk hälsa ASI omfattar inom detta område frågor om vistelse på sjukhus, kroniska medicinska problem och behov av medicinering. Vid missbruk är den fysiska hälsan ofta påverkad. Det kan i sig ge kroppsliga skador men kan också innebära konsekvenser som olyckor, dålig tandhygien osv. Vid en rehabilitering är detta viktigt att uppmärksamma. Många av de personer som intervjuats anser att deras fysiska hälsa är problematisk. Hela 55 % anser sig ha långvariga kroppsliga skador eller sjukdomar som påverkar livsföringen. I tabellen nedan framgår det att det är fler av kvinnorna (62 %) som har dålig hälsa än männen (52 %). Precis som väntat ökar de kroppsliga problemen med ålder. Tabell 3. Skador och sjukdomar som påverkat livsföringen fördelat på kön (n=268) Man Kvinna Totalt Procent Har skador/sjukdomar % Saknar skador/sjukdomar % Totalt % 3.3 Arbete/skola och försörjning Under denna rubrik ställs frågor om skolbakgrund, professionellt kunnande, försörjningskällor, körkort och bilinnehav. För att veta vilka förutsättningar en vuxen person har för att komma tillbaka in i samhället är både skolbakgrund och arbetslivserfarenhet viktiga. En mindre andel (13 %) har eftergymnasial utbildning. Att notera kan vara att det är många i den yngsta gruppen (drygt 50 %) som endast har upp till nioårig skolbakgrund. Generellt kan man säga att kvinnorna har något högre skolutbildning. Sysselsättningen kan beskrivas utifrån ASI med hjälp av frågan som beskriver det vanligaste anställningsmönstret under de senaste tre åren. Här framkommer det att 42 % av gruppen har haft arbete under denna period. Gruppen arbetslösa motsvarar ca 20 % och ungefär lika många har haft sjukbidrag/pension som huvudsaklig försörjning. Delas hela gruppen upp utifrån ålderskategorier framkommer det att det är den äldsta gruppen som har sjukbidrag eller pension. Ungefär lika många i de två yngre grupperna har haft arbete som sysselsättning. 6

10 Tabell 4. Skolbakgrund och sysselsättning fördelat i åldersgrupper (n=267) år år 39 år och äldre Totalt Procent Skolbakgrund 9 år eller mindre % år % 13 år eller mer % Totalt % Sysselsättning sen. tre åren Arbete % Studier % Pension/Sjukbidrag % Arbetslös % Institution % Totalt % 3.4 Alkohol och narkotikaanvändning Inom detta område ingår frågor om debutålder för regelbunden användning, vilka droger som använts de senaste 30 dagarna och någon gång i livet, berusningsdrickande, intagningssätt, kostnader för droger, överdoser, delirium tremens, abstinens samt behandling. En viktig information kring missbruket för att kunna göra relevanta bedömningar om fortsatta åtgärder, är att få kunskap om vilken drog som är individens dominerande drog, dvs. den drog som huvudsakligen missbrukas. Detta säger således inget om man också använder andra droger. Dominerande drog har i denna rapport delats in i tre kategorier, alkohol, narkotika och en blandning av dessa. Detta medför att läkemedel klassificeras som narkotika. Drygt 55 % uppger att alkohol är det dominerande drogproblemet och knappt 40 % narkotika. Gruppen unga vuxna har vanligtvis narkotika som dominerande drog men det finns även en grupp unga som anser att alkohol är det. För den äldsta gruppen gäller det omvända, en mycket stor övervikt av alkohol och en liten grupp där narkotika är dominerande. Den kvinnliga andelen är ca 30 % i respektive ålderskategori oavsett om det är alkohol eller narkotika som är dominerande drog. Tabell 5. Dominerande drog utifrån kön och ålderskategorier år n= år n=68 39 år och äldre n=130 Dominerande drog Man Kvinna Ej svarat Alk&Nark Alkohol Narkotik Total Dominerande Alk&Nark drog Alkohol Narkotik Total Dominerande drog Ej svarat Alk&Nark Alkohol Narkotik Total

11 3.4.1 Debutålder för regelbunden användning Vid ASI-intervjun frågar man om debutålder vid regelbunden användning av olika preparat. Regelbunden användning motsvarar användning minst tre dagar per vecka. Redovisningen här bygger på svaren om de vanligaste berusningsmedlen. I tabellen framgår att den klart vanligaste debutåldern för regelbunden användning av alkohol är före 20 års ålder. En grupp som motsvarar 24 % har en klart senare debut, efter det man fyllt 30 år. Det finns också en grupp som aldrig druckit alkohol tre dagar eller mer. Den är lika stor som den som de som haft en debutålder efter 30 år. Den yngsta personen var 7 år vid debut med regelbunden användning av alkohol och den äldsta 60 år. För kvinnorna är det vanligare med en senare debut än för männen. Cannabis är det narkotiska preparat som är vanligast förekommande, ca 40 % av den totala gruppen har eller använder drogen tre dagar per vecka eller mer. Det är även 10 % som uppger att det är deras dominerande drog. En absolut övervägande majoritet hade sin debut vid 20 år eller yngre. Den yngsta var 11 år och den äldsta var 48 år vid debuten av regelbunden användning av cannabis. Fyrtio personer (35 % kvinnor) har använt drogen regelbundet, mellan ett och tre år. Lika många har använt cannabis regelbundet mellan fyra och nio år men här minskar andelen kvinnor till 15 %. Det är 27 personer som använt cannabis regelbundet, varav 15 % kvinnor. Under de senaste 30 dagarna har 48 personer använt cannabis, 25 personer mindre än 10 dagar och 23 personer mer än 10 dagar. Den andel som någon gång haft regelbunden användning av amfetamin uppgår till 30 % av den totala gruppen. Däremot är det endast 3 % som uppger den som sin dominerande drog. I gruppen som regelbundet använt amfetamin är debutåldern något högre än för cannabis och spridningen mellan den yngsta och den äldsta vid debuten varierar mellan 13 och 52 år. De vanligaste intagningssätten är injektion och sniffning men även oralt intag förekommer. Av de svarande uppger 51 personer att de använt amfetamin regelbundet mellan ett och tre år regelbundet, varav 27 % är kvinnor. Andelen kvinnor minskar till ca 15 % både när det gäller fyra till nio års erfarenhet (totalt 20 personer) eller 10 år eller mer där den totala gruppen som uppgår till nio personer. Under de senaste 30 dagarna har 22 personer använt amfetamin, tre av dessa mer än 10 dagar. Heroin har 20 % av den totala gruppen använt regelbundet och 9 % uppger att det är den dominerande drogen. Debutåldern stiger i de olika ålderskategorierna. Den som var yngst vid debuten var 13 år och den äldste var 40 år. Det absolut vanligaste intagningssättet är injektion men även rökning och sniffning förekommer i mindre omfattning. Tjugoåtta personer har använt heroin regelbundet mellan ett och tre år, varav fem är kvinnor. Andelen kvinnor ökar till 35 % i gruppen med fyra till nio års erfarenhet (totalt 17 personer). I den grupp som har mer än 10 års erfarenhet av regelbunden användning av heroin, totalt sju personer, var ingen kvinna. Under de senaste 30 dagarna har 23 personer i gruppen har använt heroin, varav 16 personer mindre än 10 dagar och sex personer mer än 10 dagar. 8

12 Tabell 6. Ålder för debut av regelbunden alkohol och droganvändning utifrån kön. Man Kvinna Totalt Procent Debut alkohol år % år % 30 år och äldre % Totalt % Debut cannabis år % år % 30 år och äldre % Totalt % Debut amfetamin år % år % 30 år och äldre % Totalt % Debut heroin år % år % 30 år och äldre % Totalt % Av den totala gruppen har 35 % injicerat någon gång i livet varav 11 % har injicerat någon gång under de senaste trettio dagarna Behandlingserfarenhet Vid genomgången av behandlingserfarenheter hålls behandling för alkohol respektive narkotika åtskilda. Detta för att dels se om det finns skillnader i vilken typ av hjälp som dominerar, men också utifrån att det finns skillnader utifrån medlen i sig själva. Alkohol: Av den totala gruppen är det 112 personer som har tidigare erfarenhet av behandling för alkoholmissbruk. Det är 34 personer som har tidigare erfarenheter av avgiftning i öppenvård för sitt alkoholmissbruk. Antalet tillfällen man har fått hjälp med detta varierar mellan ett och 15. Avgiftning i slutenvård har 60 personer fått och här varierar antalet vårdtillfällen mellan en och 200. En något större grupp (66 personer) har varit i öppenvårdsbehandling för sitt alkoholmissbruk mellan en och 30 gånger. Slutenvårdsbehandling har 60 personer erfarenhet av mellan en till tjugo gånger. Psykiatrisk vård för sitt alkoholmissbruk har 25 personer erfarenhet av. Ingen erfarenhet av vare sig öppenvård, slutenvård eller psykiatrisk vård för sitt alkoholmissbruk har 157 personer (58 %). Narkotika: Det är 85 personer som har erhållit behandling för narkotikamissbruk. Erfarenhet av avgiftningar i öppenvård respektive slutenvård för sitt narkotikamissbruk har 27 respektive 56 personer. Variationen är stor när det gäller antalet tillfällen per person. Öppenvårdsbehandling har 56 personer erfarenhet av och slutenvård en något större grupp 62 personer). För sitt narkotikamissbruk har 27 personer fått psykiatrisk vård. Saknar erfarenhet av såväl 9

13 öppenvård, slutenvård eller psykiatrisk vård för sitt narkotikamissbruk gör 184 personer (68 %). 3.5 Kriminalitetet ASI-intervjun ställer frågor om brottslig verksamhet, gripanden, åtal domar och fängelsevistelser inom det kriminella området. Kriminalitet i olika former finns ofta i missbrukets närhet. De frågor som denna rapport fokuserar på, är åtal kring olika brottstyper. Det innebär att personerna kan ha varit oskyldiga eller att åtalet lagts ner av någon anledning. Här framkommer att de vanligaste brotten som går till åtal är narkotikabrott, våldsbrott och egendomsbrott för de personer med missbruksproblematik som socialtjänsten i Umeå möter. Drygt 38 % av männen har någon gång varit åtalad för våldsbrott medan det gäller endast 8 % av kvinnorna. Av männen har 41% stått åtalade för egendomsbrott medan kvinnorna har en åtalsfrekvens på 25 %. Narkotikabrott, som är den vanligaste brottstypen, har 27 % av kvinnorna och 43 % av männen varit åtalade för. En betydande grupp, 110 personer, har inte varit åtalade för några brott. Erfarenhet av att sitta i häkte/kriminalvårdsanstalt/rättspsyk har 28% av de svarande och detta har varit aktuellt för 10 % av kvinnorna och 35 % av männen. 11% 34% Narkotikabrott Vålds brott Egendomsbrott Andra brott 31% 24% Figur 1. Fördelning av antal brott (n=157). 3.6 Familj och umgänge Detta område innehåller frågor kring civilstånd, samlevnadsförhållanden, drogbruk i hemmet, vänner, relationsproblem och övergrepp. Ett antagande om personer med missbruksproblematik är att de saknar nära relationer till sina föräldrar. Ett problem som antas följa detta, är att om man inte har haft ett tryggt anknytningsmönster med minst en vuxen kan det vara svårt att knyta an och få tillitsfulla relationer med andra människor. Detta i sin tur skulle kunna påverka vilken behandling som kan bli aktuell men också resultatet av behandlingen. Hur ser det ut i denna grupp personer med missbruksproblematik som socialtjänsten möter i Umeå? I denna rapport fokuseras på relationerna till föräldrarna men ASI-intervjun frågar även efter relationerna till andra viktiga närstående. 10

14 Som figur 2 visar är det 19 % som anser att de inte haft en nära relation till vare sig mamma eller pappa. Relationen till mamma uppger betydligt fler som bättre än relationen till pappa. Samtidigt går det att vända på resonemanget och säga att hälften (50 %) av de svarande uppger att de har haft en bra relation till båda föräldrarna. Något fler av männen ansåg att de haft en nära relation till mamma (75 % män mot 70 % kvinnor). Det är däremot större skillnad mellan könen i relationen till pappa. Männen anser till 47 % att de inte haft en nära relation medan motsvarande siffra för kvinnorna är 38%. Utifrån ett åldersperspektiv framkommer det att den grupp som anser sig haft sämst relation till både mamma och pappa är kategorin år. Det är framför allt upplevelsen av relationen till pappa som många uppger som dålig (55 %). Den grupp som uppger bäst relation till pappa är den äldsta gruppen och till mamma den yngsta gruppen. 19% 24% Nära relation: mamma Nära relation: pappa Nära relation: båda föräldrar Nära relation: Ingen förälder 7% 50% Figur 2. Nära, långvarig och personlig relation med föräldrar (n=243) Utsatt för misshandel fysiskt, psykiskt eller sexuellt av närstående Att ha varit eller vara utsatt för misshandel av olika former kan påverka vad som ska göras, allt från behov av skydd till vilken typ av behandling som kan vara aktuell. ASI belyser detta utifrån tre områden, psykisk, fysisk och sexuell misshandel från personer som är närstående eller finns naturligt i ens omgivning. Frågorna omfattar både hur det sett ut senaste 30 dagarna och tidigare i livet. Som framkommer i nedanstående tabell så är kvinnor betydligt mer utsatta än män. Flertalet av kvinnorna har varit utsatta både för fysisk och psykisk misshandel men även en betydande grupp (31 %) har varit utsatta för sexuella övergrepp. I den manliga gruppen finns det också många som blivit utsatta för fysisk (23 %) och psykisk (43 %) misshandel. En liten grupp (4 %) har också varit utsatta för sexuella övergrepp. Utifrån ålderskategorier framkommer det inga skillnader mellan grupperna. Det inte många som varit utsatta för fysisk eller sexuell misshandel under de senaste 30 dagarna. Vanligare är att varit utsatt för psykisk/känslomässig misshandel (16 %) under de senaste 30 dagarna. 11

15 Tabell 7. Utsatt för misshandel fysiskt, psykiskt eller sexuellt av närstående fördelat på kön Fysisk misshandel (n=267) Man Kvinna Totalt Procent Ja % Nej % Totalt % Psykisk misshandel (n=267) Ja % Nej % Totalt % Sexuell misshandel (n=266) Ja % Nej % Totalt % Civilstånd och levnadsförhållanden Det vanligaste civilståndet är ensamstående, drygt 75 % lever under sådana omständigheter. Samtidigt är det knappt 75% som har levt eller lever som sammanboende eller gifta. Utifrån att det är så många som lever eller har levt tillsammans med en partner kan man anta att det finns ett antal barn som lever tillsammans med åtminstone en missbrukande förälder. ASI-intervjun ger tyvärr inte idag några säkra svar på detta men en antydan kan vi få genom att frågan kring de vanligaste levnadsförhållanden de senaste tre åren. (Nya ASI som introduceras våren 2007 kommer att innehålla frågor om detta). Här framkommer det att åtminstone 22 % av gruppen har under den senaste treårsperioden bott tillsammans med barn. Av dessa är 37 personer män och 22 kvinnor. Tabell 8. Civilstånd och levnadsförhållanden fördelat på kön Civilstånd (n=266) Man Kvinna Totalt Procent Gift % Sambo % Ensamstående tidigare gift/sambo % Ensamståend ej tidigare gift % Totalt % Levnadsförhållanden senaste 3 åren (n=267) Med partner och barn % Endast med partner % Endast med barn % Med föräldrar % Med släktingar % Med vänner % Ensam % Institution % Inga stabila levnadsförhållanden % Totalt % 12

16 3.7 Psykisk hälsa Inom detta område finns uppgifter om behandling för psykiska problem, psykiska symtom, självmordförsök och medicinering. Psykisk hälsa är något som är starkt kopplat till missbruk av olika sorter. Det är inte ovanligt att psykiska problem uppstår av långvarigt missbruk. Inte heller är det ovanligt att psykiska problem föregår ett missbruk. När den psykiska ohälsan är omfattande är det en viktig aspekt av behandlingsplaneringen. ASI är inget diagnosinstrument men skulle kunna ge en indikation på att psykiatrin behöver involveras och klienter utredas bättre. Trettio procent av den undersökta totala gruppen har någon gång i livet varit inlagd för psykiska eller känslomässiga problem. Av dessa var det 24 % män och 43 % kvinnor. Behandling i öppenvård har 48 % erfarenhet av för denna typ av problem varav 40 % män och 66 % kvinnor. Det finns inga större skillnader i upplevd psykisk ohälsa mellan könen på frågan om de senaste 30 dagarna men däremot uppger en större andel av kvinnorna att de haft bekymmer med ångest och koncentration/minne tidigare i livet. Tidigare i livet har 50 % ordinerats läkemedel, knappt 35 % under de senaste 30 dagarna. När det gäller läkemedel kan syns återigen en könsskillnad, både under de senaste 30 dagarna och tidigare i livet har fler kvinnor ordinerats läkemedel. Totalt 31 personer (11 %) har sjukbidrag eller pension med anledning psykiska besvär. Som framgår så finns det omfattande psykisk problematik i denna grupp och drygt 25 % har gjort allvarligt menade självmordsförsök. Även på detta område kan vi se en könsskillnad där det är fler kvinnor som försökt ta sitt liv. Psykisk ohälsa som område är också starkt förknippat med hur man ska klara av att vara nykter/drogfri men har också samband med bortfall från behandling och sociala problem (Öjehagen & Berglund, 2000) Antal personer Nej Ja 0 Depression Ångest Minne Våldsamhet Självmord Figur 3. Antal personer som haft problem med depression, ångest, minne/koncentration, våldsamma handlingar samt självmordshandlingar under sin livstid. 3.8 Sammanfattning av grundintervjuer utifrån klient- och intervjuarskattning. Inom varje avsnitt får klienten besvara i vilken utsträckning man är besvärad av problemen och i vilken grad man anser sig vara i behov av hjälp med dessa. Därefter gör intervjuaren en skattning av hjälpbehovet utifrån klart definierade kategorier. 13

17 En intressant aspekt att undersöka är på vilket sätt klienternas och intervjuarnas generella bild överrensstämmer med varandra. Skalorna som används är olika så det är endast profilen som är jämförbar. Som visas i nedanstående figurer så ser kurvorna väldigt lika ut. Den största skillnaden är upplevelsen av fysik hälsa, där klienterna upplever den som sämre än intervjuarna. Vidare anser intervjuarna att alkohol generellt sett är det mest omfattande problemet medan klienterna uppfattar att den psykiska ohälsan är störst. Hjälpbehov Fys Hälsa Arbete Alkohol Narkotika Krim Fam/Anh Psyk hälsa Figur 4. Intervjuarskattning av hjälpbehov inom olika livsområden på en skala Hjälpbehov Fys hälsa Arbete Alkohol Narkotika Krim Fam/Anh Psyk hälsa Figur 5. Klientskattning av hjälpbehov inom olika livsområden på en skala 0-4 Ett annat sätt att beskriva de behov som vuxna personer med missbruksproblematik har är att personerna får bedöma hur många dagar av de senaste 30 senaste som de anser att det förkommit problem inom olika livsområden. Även mätt på detta sätt framkommer det att personerna anser att deras psykiska hälsa är det område som är mest påverkat men sedan förändras bilden något. Den fysiska ohälsan blir ett större bekymmer i relation till övriga livsområden. Bekymren med alkohol minskar likaså bedömer klienterna det som problemen med familj och anhöriga är mindre omfattande. Förhållandevis högt inom alla tre mätningar är arbete/försörjning. 14

18 30 Antal problemdagar Fys hälsa Arbete Alkohol Narkotika Krim Fam/Anh Psyk hälsa Figur 6. Antal problemdagar inom olika livsområden under de senaste 30 dagarna Det är lite förvånande att klienternas men även intervjuarnas upplevelse av problematiken inte är fullt så omfattande som kan förväntas utifrån det totala materialet. På intervjuarskattningen som har en skala som går från 0 till 9 är inget problemområde högre skattat än 3,5. Klientskattningarna avseende hjälpbehov, som har en skala på 0 till 4, når inget problemområde upp till två och avseende de senaste trettio dagarna har inget problemområde haft mer än 12 dagars omfattning. Anledningen till detta är att det rör sig om genomsnittliga värden. De intervjuade personerna har dels inte problem inom alla områden och dels tenderar de att antingen ha omfattande eller lite problem. Denna frågeställning presenteras nedan utifrån problem de senaste 30 dagarna och en kategorisering av små, medelstora och stora problem. Problematiken blir beskrivet på detta vis mer nyansrik. Med anledning av detta har svaren kategoriserats enligt följande: 0 5 dagar = inga/små problem 6 14 dagar = medelsvåra problem dagar = stora problem Antal personer små medel stora 0 fys arb alk nark krim fam/anh psyk Figur 7. Klientskattning i olika kategorier 15

19 Ovanstående tabell visar att inom varje område finns en dominerande grupp som har inga eller små problem. Det framträder också en bild av att antingen har man inga/små problem eller stora problem. Gruppen personer med medelstora problem är inom samtliga områden minst. De som har stora problem, har samtliga svårigheter inom det området motsvarande minst 15 av 30 dagar. Fortfarande är det den psykiska ohälsan som anses vara mest problematisk. Ifall personerna undersöks utifrån antalet områden som varje enskild har problem med framträder en grupp (12 %) som uppgett sig vara utan eller ha små problem inom varje område samt en grupp (26 % ) med stora problem inom minst 3 områden. Skillnader mellan könen framträder mest inom området familj och umgänge. Betydligt fler av kvinnorna (16 %) än männen (6 %) anser dessa relationer problematiska. Ungefär 50 % av både könen anser att de har haft problem med den psykiska hälsan under de senaste 30 dagarna. Centrala områden med stark koppling mellan sig är drog/alkoholproblematik och psykisk hälsa. Fem män och två kvinnor (fet stil i tabellen) uppger sig ha haft stora problem med såväl alkohol, narkotika och psykisk hälsa under de senaste trettio dagarna. Totalt är det 70 personer (understruket i tabellen minus de 7 personer som räknas dubbelt) som uppger att de har haft stora problem med någon drog (alkohol, narkotika eller båda) och samtidigt uppger att de har haft stora psykiska problem. Relationen mellan hög drog/alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa verkar vara starkare bland kvinnor än bland män. 16

20 Tabell 9. Alkohol-, narkotika- och psykiska problem kategoriserat i små, medel och stora problem under de senaste 30 dagarna. Narkproblem 30dag Kön Psykproblem 30dag Små Medel Stora Total Man Små alkproblem Små dag Medel Stora Total Medel alkproblem Små dag Medel Stora Total Stora alkproblem Små dag Medel Stora Total Kvinna Små alkproblem Små dag Medel Stora Total Medel alkproblem Små dag Medel Stora Total Stora alkproblem Små dag Medel Stora Total

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [41] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2010 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [3] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2009 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) ASI (Addiction Severity

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008 Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008 En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk.

Läs mer

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c. Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden ASI-stad: Blandade orter : Alla övriga kommuner. Datum för uttaget ur databasen: 2013-10-28. Grundintervjuerna

Läs mer

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program ASI i Implementering Politiken Sammanställningar Program Historisk beskrivning Implementeringsarbetet Politiken Vad har förändrats & vad är kvar att göra Vad har varit viktigast Aktuella sammanställningar

Läs mer

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk Oktober 2010 Kerstin

Läs mer

ID: INTERVJUARSKATTNING AV SVÅRIGHETSGRAD/ BEHANDLINGSBEHOV

ID: INTERVJUARSKATTNING AV SVÅRIGHETSGRAD/ BEHANDLINGSBEHOV ID: ASI-INTERVJU INSTRUKTIONER TILL INTERVJUAREN 1. Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs använd: X - frågan obesvarad/vill ej svara N - frågan inte tillämpbar 2. Frågenummer som är understrukna ställs

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Sammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna

Sammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna Sammanställning av ASI-intervjuer i Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna Utvärderingsrapport mars 2009 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1. Inledning...6 1.1 Läsarens

Läs mer

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA

ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan

Läs mer

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Kartläggning och analys av förändringar under ett år avseende de 784 missbruksklienter i Malmö som intervjuats med ASI-metoden fram till november 2008 Juni 2010 Stadskontoret

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Problemförändringar och brukarskattningar för

Problemförändringar och brukarskattningar för Problemförändringar och brukarskattningar för olika åtgärder i missbruksvård Preliminära resultat från ASI och Ubåt Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Bygger på Socialstyrelsens och Psykiatriska föreningens

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport 2008-05-09 Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström Sammanfattning På uppdrag av landstinget

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten i Hällefors kommun Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen Hällefors

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

ASI-X INTERVJUFORMULÄR

ASI-X INTERVJUFORMULÄR ASI-X INTERVJUFORMULÄR INSTRUKTIONER. Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan obesvarad N=Frågan inte tillämpbar. Frågenummer som är i kursiv fetstil är kritiska frågor.. Utrymme finns

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens

Läs mer

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Allmän SiS-rapport 2010:9 SiS LVM-vård En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Förord År 1994 övertog Statens institutionsstyrelse, SiS, huvudmannaskapet för tvångsvården

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer