Att skydda honungsbiet ALLT OM BIN. Utmaningar och lösningar
|
|
- Anita Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att skydda honungsbiet och lösningar Innehåll Allt om bin Honungsbinas hälsa Honungsbinas patogener Rubbning och kollaps av bisamhällen i USA Honungsbin, jordbruk och inkräktande främmande arter Bin behöver bra näring Honungsbin är väderkänsliga God praxis för biodling Att skydda honungsbin Pesticider: Forskning på laboratorier och i fält Produktövervakning Fördelar med insekticider genom betning Skötselåtgärder Bayers åtagande och arbete för att skydda honungsbiet ALLT OM BIN Det finns en bred övertygelse om att honungsbin behöver skyddas, så att de kan fortsätta att producera honung och utföra den pollinering som är så viktig för vår livsmedelsproduktion. Tänk dig en blommande trädgård med surrande bin, fullt upptagna av att samla in den nektar som de förvandlar till utsökt honung. Honungsbina kan framstå som en liten del av denna tilltalande bild, men faktum är att de är livsviktiga för både människorna och naturen. Biodlarnas fokus ligger ofta på honung eller andra bikupeprodukter som vax eller bidrottninggelé. Honungsbinas viktigaste funktion är dock att pollinera grödorna i jordbruket. Pollineringen ökar både skörd och kvalitet på många olika grödor, och dess värde för jordbruket globalt beräknas uppgå till cirka 153 miljarder euro. Bin livnär sig huvudsakligen på nektar och pollen, som ger dem energi och protein. I jakten på föda pollinerar de även vilda blommor. På så sätt ger de ett ovärderligt bidrag till den biologiska mångfalden; många blommor sätter frukt först efter att de besökts av ett bi, och frukterna ger i sin tur viktig föda åt vilda djur. Bland pollinatörerna ingår förutom honungsbin även tusentals arter av vilda bin (t.ex. humlor och solitära bin), fjärilar, getingar, skalbaggar, fåglar och fladdermöss. Det västerländska (eller europeiska) honungsbiet (Apis mellifera) är mycket väletablerat i många delar av världen och står för merparten av den kommersiella pollineringen. I hjärtat av honungsbisamhället finns drottningen, som kan lägga upp till ägg om dagen och leva i 2
2 4 år. Arbetet i bisamhället utförs av upp till arbetsbin av honkön, som lever i upp till sex veckor under sommaren. Flera hundra hankönade drönare lever också under sommaren, med fortplantning som sin enda uppgift. Det totala antalet bin globalt fördubblades nästan mellan 1961 och I vissa delar av världen (Europa och Nordamerika) minskade antalet odlade samhällen, men i Asien, Afrika, Sydafrika och Australien sågs en motsatt utveckling. En minskning eller ökning av antalet bisamhällen i vissa områden kan hänga samman med antalet biodlare, men det finns även många andra faktorer som inverkar. Innan man började odla sockerrör och sockerbetor, var honung som samlades in från vildbisamhällen den enda sockerkällan (frånsett frukt, dadlar och lönnsirap). Allteftersom jordens befolkning växte började man erbjuda bina boplatser för att underlätta insamlingen av honung, och bikupan var född. De första bilderna av bikupor har hittats på egyptiska monument från omkring år FK. Honungsbinas hälsa Antalet bin i en bikupa varierar naturligt under året. Från som mest omkring bin runt midsommar kan antalet sjunka till efter en lång vinter. Honungsbinas patogener Sedan 1950-talet har ett parasitkvalster kallat Varroa destructor spridits till nästan varje bikupa med västerländska bin, förutom till Australien. Parasiten påverkar binas hälsa genom att de livnär sig på honungsbin och sprider virus i bisamhället. Det finns cirka 20 kända bivirus, bland annat virus som ger akut eller kronisk biförlamning och deformerade vingar. Intressant att notera är det faktum att samhällen med afrikanska eller afrikaniserade honungsbin i Sydamerika och Afrika har bättre motståndskraft mot kvalstret, tack vare ett tvättningsbeteende som innebär att de aktivt tar bort kvalstren från kroppen. Australien är än så länge fritt från Varroa-kvalstret och har några av de allra friskaste västerländska bina i världen. Det finns flera andra typer av bipatogener: Nosemaapis och Nosemaceranae, encelliga parasiter med global spridning; en liten skalbagge som trivs i bikupor (Aethinatumida) och som förekommer i USA samt den asiatiska bålgetingen (Vespa velutina), ett rovdjur som breder ut sig alltmer i Frankrike, Spanien och Nordamerika. I amerikanska och europeiska bisamhällen förekommer även bakteriesjukdomar som orsakar missbildade ägg. Rubbningar och kollaps av bisamhällen i USA I USA har arbetsbin rapporterats lämna drottningen och äggen och försvinna från sina samhällen. Beteendet har kallats för Colony Collapse Disorder (rubbning och kollaps av bisamhällen), och tros bero på en kombination av flera faktorer. Många frågor är dock fortfarande obesvarade. Liknande beteenden där bina försvinner har rapporterats bland olika typer av sociala insekter, som lämnar sina hem när de är mycket sjuka för att skydda övriga insekter i gruppen. Varroa-kvalstret anses idag vara det största hotet mot honungsbinas hälsa, eftersom det förökar sig snabbt och överför patogeniska virus. Parasitbekämpningen baseras på ett begränsat antal metoder och en lika begränsad uppsättning kemiska behandlingar, för vilka viss immunitet redan har observerats. Den begränsade marknaden för sådana produkter, biodlarnas
3 svårigheter att få tillstånd i vissa länder (på grund av kravet på recept från veterinär) och de nya utmaningar som hela tiden upptäcks gör bekämpningen till en stor utmaning. Det mest effektiva sättet att bevara binas hälsa på kort sikt är att förbättra miljön i bikuporna genom god biodlingspraxis. Det kan handla om hygienåtgärder, att ha goda kunskaper om patogeners och bins livscykler och att dra bästa möjliga nytta av de behandlingslösningar som finns tillgängliga för tillfället. Att samköra registrerade data om binas hälsa inom och över landets gränser har identifierats som en förutsättning för att kunna implementera effektiva åtgärder och underlätta forskning. Att avla fram bin med bättre motståndskraft mot Varroakvalstret är också en viktig del i den samlade insatsen. Att nå det här målet är dock en stor utmaning, och det är inte troligt att lösningarna kommer att hittas på kort sikt eller att de fungerar under längre tid. Nya alternativa kvalsterbehandlingsmetoder undersöks av många olika institutioner och företag, och Bayer har under många års tid erbjudit flera produkter. Produkterna är godkända för Varroa-kontroll i enlighet med nationella regelverk för veterinärer och med kvalstrets förekomst. Inkräktande, främmande arter (IAS, Invasive Alien Species) kan vara växter, djur, patogener och andra organismer som inte är inhemska i ett ekosystem. Införandet eller spridningen av arterna hotar den biologiska mångfalden. Honungsbin, jordbruk och inkräktande främmande arter Främmande arter som gör intrång i ekosystem har erkänts internationellt som en direkt huvudorsak till den minskade biologiska mångfalden i världen. De har också beräknats kosta den globala ekonomin flera hundra miljarder euro/dollar varje år. Inom jordbruket har de årliga miljöförlusterna på grund av skadliga organismer som införts i USA, Storbritannien, Sydafrika, Indien och Brasilien beräknats till över 68 miljarder euro. Varroa-kvalstret är bara ett exempel på ett skadedjur med betydande konsekvenser för ekonomin. Enligt en beräkning skulle de ekonomiska förlusterna under de kommande 30 åren bli miljoner euro per år om kvalstret skulle ta sig in i Australien. Varroa-kvalstret är ett tydligt exempel på hur det västerländska honungsbiet drabbats av en IAS som överförts från dess asiatiska motsvarighet (Apiscerana). Den senare arten utvecklades parallellt med kvalstret och bär på särskilda egenskaper som minskar kvalstrets effekter. Andra biarter som det afrikaniserade biet uppvisar också beteendemönster som försämrar Varroakvalstrets förutsättningar: de svärmar oftare och överger ägg som drabbats hårt av parasiter. Det västerländska biet har inga sådana försvarsmekanismer och är därför mer sårbart mot parasiten. Några andra exempel på skadedjur är Tropilaelapsclareae-parasiten, den lilla bikupeskalbaggen och den asiatiska bålgetingen. IAS kan utgöra ett allvarligt hot mot både jordbruksnäring och biodling. Artmigration har alltid utgjort ett hot, men nu sprids arterna snabbare än någonsin tidigare på grund av människans allt större globala rörlighet, den ökade handeln och de förändrade klimatmönstren. Plötsliga och oförutsägbart starka effekter av införda arter är en stor utmaning, i synnerhet om kontrollåtgärderna saknas eller misslyckas.
4 Ökad medvetenhet och insikt om de möjliga konsekvenserna av IAS är en överordnad fråga med avgörande betydelse för livsmedelsförsörjningen och bevarandet av den biologiska mångfalden. Varningssystem för djursjukdomar finns på plats på internationell, regional och nationell nivå. Systemen tillhandahåller behandlingslösningar för överförda arter, däribland patogener för honungsbin, som ett försök att minska arternas spridning. Bayer erbjuder olika verktyg för IAS-behandling, bland annat produkter för växt- och djurhälsa samt tekniska produkter. En av våra bihälsoprodukter används för bekämpning av den lilla bikupeskalbaggen i USA och Kanada och skulle eventuellt kunna användas om skalbaggen når Europas gränser. Icke-inhemska, främmande växtarter som gullris (Solidagospp.) och jättebalsamin (Impatiens spp.) har införts i flera europeiska länder, där de ger bina tillgång till nektar och pollen under sommaren och hösten när de naturliga födokällorna inte räcker till. På så sätt hjälper de bina att klara perioder när tillgången på föda är sämre. och problem med honungsbinas hälsa har rapporterats under flera århundraden, och det finns många olika orsaker och kombinationer av orsaker. I dag står bina inför nya utmaningar, bland annat relativt nya skadedjur som Varroa-kvalstret, virusinfektioner och andra patogener, i viss utsträckning otillräcklig föda och allt mer ogynnsamma väderförhållanden. Bin behöver bra näring I ett tempererat klimat producerar naturligt förekommande växter och jordbruksgrödor en stor artrikedom av blommor på våren och färre sorter senare under året. Vissa grödor, som raps, frukt och grönsaker, ger bina bättre föda i form av nektar och pollen (proteininnehåll och kvalitet) jämfört med solrosor. Vindpollinerade grödor som spannmål (korn, majs, ris och vete) producerar inget nektar som lockar till sig bin och andra insekter. Förutom hög tillgång året runt är kvalitet och mångfald i födan viktig för vildbinas och honungsbinas hälsa. Människan breder ut sig över allt större landområden över hela jorden, vilket leder till förlust av habitat och i förlängningen av binas föda. Samtidigt kräver ett effektivt jordbruk en ökad koncentration av grödor per jordbruksenhet. I vissa områden kan även det leda till minskad mångfald i binas utbud av föda. Alla kan bidra till en ökad tillgång på föda åt bin, till exempel genom att plantera nektar- och pollenrika växter, buskar eller träd. Det finns olika typer av åtgärder för att förbättra agroekosystemen, till exempel miljöplaner för jordbruk, miljöförvaltning, markvård eller initiativ för bevarande av pollinatörer. De positiva effekterna av smala åkerstycken med blommor på jordbruksmark är väldokumenterade. Sådana initiativ kan främjas ytterligare om jordbrukarna kompenseras för den risk i form av minskad skörd som är förknippad med sådana åtgärder. Det är dock viktigt att känna till att enbart god tillgång på föda inte kan avhjälpa de förluster av bin som orsakas av patogener. Bayer arbetar aktivt för hållbara behandlings-metoder för grödor, bland annat genom att utvärdera åtgärder för att förbättra den biologiska mångfalden på
5 jordbruk och stärka binas hälsa genom att skapa platser där de kan hitta föda och bygga bo. Detta arbete sker i samarbete med många andra aktörer. Honungsbin är väderkänsliga Oregelbundna vädercykler kring vintern, som tidiga eller våta vårar eller plötslig återgång till vinterväder, kan orsaka onödig stress för honungsbina antingen direkt (eftersom de inte alltid klarar att upprätthålla rätt temperatur i bikupan) eller indirekt (genom minskad tillgång på nektar i blommorna). På samma sätt kan förlängda perioder med regnigt eller torrt väder påverka honungsbina negativt i samma utsträckning som de påverkas av försämrad tillgång på nektar. Under det senaste årtiondet har de genomsnittliga förlusterna (~ 15 %) av honungsbisamhällen varje år i vissa fall fördubblats eller blivit ännu högre. Klimatförändringarna resulterar i att ogynnsamt väder förekommer allt oftare i vissa delar av världen, men det här är inte huvudorsaken till de ökade förlusterna under vintern. Snarare innebär det en ytterligare stressfaktor för bina. Biodlarna är beroende av gynnsamt väder, men honungsbinas patogener och undermålig föda har visat sig vara de viktigaste bidragande orsakerna till binas försämrade hälsa. Om dessa problem löstes skulle binas övervintringsförmåga förbättras God praxis inom biodling Behandlingsmetoderna varierar starkt över hela världen och måste anpassas efter lokala förhållanden. Skillnaderna hänger också samman med biodlingarnas syfte :att producera honung eller att tillhandahålla pollineringstjänster. Till exempel fraktas runt en miljon bikupor varje år långa sträckor för att underlätta pollineringen av mandelträd i Kalifornien. Frekvent förflyttning av bisamhällen långa sträckor utgör en ytterligare påfrestning på bina. Att skydda honungsbin Det finns starka samband mellan jordbruk och biodling, vilket innebär att binas hälsa kan på många sätt påverkas av odlingsmetoderna. Pesticiders effekter på honungsbin testades redan på 1920-talet. Sedan dess har kraven på testning stärkts i takt med de ökade vetenskapliga kunskaperna. Det kan tyckas rimligt att anta att insekticider riskerar att påverka insekter som honungsbiet, men faktum är att effekterna varierar starkt från fall till fall. Därför är det viktigt att kunna bevisa att bina inte påverkas eller att besluta om åtgärder som minimerar binas kontakt med växtskyddsprodukter.. En steg-för-steg-metod för bedömning av binas säkerhet börjar med laboratoriestudier och fortsätter, vid behov, med fält- och observations- studier. Resultatet av studierna styr vilka anpassade användningsrekommendationer som anges på etiketten för respektive produkt.
6 Laboratorieforskningen är inriktad på hur bina reagerar på olika användningsmängder av pesticider även på avsiktlig överexponering. Forskningen kan användas för att utvärdera produkter, men resultatet betyder inte att motsvarande mängder kan överföras till verkliga exponeringsförhållanden i fält. Därför är det viktigt att dra rätt slutsatser av forskningen. När pesticider utvärderas med binas säkerhet som utgångspunkt används studieprotokoll och riktlinjer som tagits fram av experter. Störst betydelse i denna överlappande process har interaktionen mellan biet och pesticiden under verkliga fältförhållanden. Ibland kan negativa effekter undvikas genom att man helt enkelt inte besprutar under blomning. Hos Bayer arbetar vi aktivt för att säkerställa att våra produkter kan användas på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till bina. Vi genomför till exempel ingående studier av pesticiderna, och övervakar kontinuerligt produkternas tillämpning i fält. Produktövervakning Vårt åtagande att skydda bin omfattar mer än bara försäljning av pesticider, och upphör inte när en produkt har godkänts officiellt för användning. Utvärderingsprocessen fortgår i takt med att nya produkter används av odlarna, och utgår från såväl övervakning som från odlarnas synpunkter och erfarenheter från fält. Att uppdatera regelfiler med nya vetenskapliga upptäckter som rör produkterna är en lika viktig process och ett lagstadgat krav. Skiftande globala förutsättningar i fält måste beaktas för att möjliggöra implementering av Stewardship och rådgivning till jordbrukare och andra som använder våra produkter. Laboratorie- och fältstudier i kombination med verkliga erfarenheter från fält är avgörande när vi utvecklar de tekniker som ska skydda både grödor och bin. Att följa rekommendationerna på preparatens etikett är viktigt för att skydda bina. Vidare krävs samarbete mellan jordbrukare och biodlare för att optimera besprutningstiderna och minimera exponeringen för bin som letar föda. Som forskningsbaserat företag utvecklas Bayer genom att omsätta nya erfarenheter från fältövervakningen av produkterna till förbättrade användningsinstruktioner. Detta är en viktig del i vårt övergripande arbete med att främja ansvarsfull och hållbar användning av pesticider. Olika insekticider har olika effekter på bin. I fall där man eventuellt kan förvänta sig konsekvenser, måste särskild försiktighet iakttas genom att produkterna används med hänsyn till bina. Att noga följa god lantbrukspraxis och etikettrekommendationer har avgörande betydelse. Fördelar med insekticider genom betning Neonikotinoider är en viktig typ av insekticider som infördes för tjugo år sedan och infördes av jordbrukare över hela världen på grund av deras effektivitet mot skadedjur i lantbruksgrödor. Bayers neonikotinoider Gaucho (imidakloprid) och Poncho (klotianidin) är insekticider med
7 ett brett användningsområde som betningsmedel. De är produkter som tas upp av fröna och därigenom skyddar dem inifrån mot markburna skadedjur under tidig säsong när fröet utvecklas till en ung planta. Att applicera insekticider på frön är mycket effektivt ur ekologisk synvinkel: mindre än 1 % av ett givet område behandlas, att jämföra med besprutning där hela området behandlas. Skadedjur som äter från växten exponeras mest, och risken för spridning till nyttoinsekter (som bidrar till att bekämpa skadedjuren) och vattenansamlingar minimeras. Det går dessutom åt mindre fossila bränslen (vilket innebär mindre utsläpp av växthusgaser) eftersom fröbehandling kräver minst en traktoröverfart färre jämfört med besprutning. Lantbrukare värdesätter det odlingstekniska, ekologiska och ekonomiska mervärde som följer med friskare plantor, ökad skörd och sparad tid. Användningen av neonikotinoider har varit kontroversiell och riskerna för honungsbiet har debatterats. Vad har diskussionerna bottnat i och hur ser vårt synsätt ut? I slutet av 1990-talet i Frankrike skylldes förlusterna av bin initialt på imidakloprid. De saknade koppling till specifika produktrelaterade händelser, men lanseringen på marknaden sammanföll med tidpunkten då problemen med binas hälsa började öka. Efter en senare incident med klotianidin i Tyskland stärktes insatserna för att mildra effekterna och förhindra nya, liknande händelser. I dag vet vi betydligt mer om hur bin kan skyddas mot neonikotinoider, men debatten fortsätter ändå på grund av den rådande situationen. Många storskaliga studier av flera olika faktorer har genomförts i USA, Österrike, Belgien, Kanada, Frankrike och Tyskland. Studierna har visat att dålig hälsa hos bin hänger samman med förekomst av Varroa-kvalster, virus och många andra faktorer, men inte med användningen av insekticider. Resultaten bekräftas av en långsiktig, tysk övervakningsstudie av bin som påbörjades år Studien omfattar många olika aktörer, bland annat över 100 biodlare med sammanlagt över bisamhällen. Samma långsiktiga övervakningsstudier i Frankrike och Nordamerika har kommit fram till samma resultat. Skötselåtgärder I vår strävan att kontinuerligt förbättra tillämpningen av våra tekniker har vi utvecklat och implementerat olika förvaltningsåtgärder i nära samarbete med många andra aktörer. Några exempel: högre kvalitetsstandarder för fröer för att säkerställa att behandlingen inte sprids från fröet bättre utrustning för att minska spridningen av damm, genom ombyggnad av pneumatiska såmaskiner specialutbildning för ansvariga betningsexperter på våra regionala centra för betning i många olika länder information till lantbrukare genom information på utsädesförpackningen som innehåller alla nödvändiga uppgifter om betningen. Alla dessa åtgärder är gemensamma för många länder, och några av länderna har infört dem som lagstadgade krav. Nya erfarenheter har visat sig mycket värdefulla för vår vidareutveckling och kunskap om hur åtgärderna kan införlivas i den tekniska utvecklingen. Bayers åtagande och arbete för att skydda honungsbiet
8 Bayer har ett eget intresse i att arbeta för ett hållbart jordbruk och friska bin. I arbetet med vår egen växtförädlingsverksamhet är vi beroende av honungsbinas pollinering och är väl medvetna om vilket värde pollineringstjänster med honungsbin har för jordbruket. Vi arbetar aktivt för att hitta lösningar som skyddar honungsbiet genom att: erbjuda produkter mot Varroakvalstret och undersöka nya potentiella behandlingsmetoder; säkerställa hållbar tillämpning av pesticider genom forskning och genom att verka för ansvarsfulla jordbruksmetoder med hänsyn till bin; dela med oss av information och kunskaper till andra aktörer inom biodlings- och jordbruksorganisationer, vetenskapliga statliga och icke-statliga institutioner, beslutsfattare och juridiska organ. Grunden för vårt åtagande att skydda honungsbiet är vår portfölj med behandlingsprodukter mot Varroakvalstret. År 2010 identifierade Bayer en ny produkt som utvinns av naturlig tymololja och som vi nu vidareutvecklar för användning i vissa länder. Fler innovativa lösningar för att skydda binas hälsa är under utveckling och bekräftar ytterligare vårt åtagande.
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merSBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merAtt få. blommor och bin. att trivas
Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.
Läs merResurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09
Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras
Läs merAvel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans
Läs merGynna pollinatörer och andra nyttodjur
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?
Läs mer- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Läs merMassdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder
Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.
Läs merHur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merOptimering av pollinering och honungsproduktion
Optimering av pollinering och honungsproduktion ett verktyg för högre avkastning, initiera samarbete, samt underlätta övervakning av blomresurser Lunds universitet i samarbete med Biodlingsföretagarna,
Läs merBiodling ger mer än du anar!
Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i
Läs merÖka skörden med Pollineringspoolen!
Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen
Läs mer- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Läs merVad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Läs merVarroabehandling Per Thunman
Varroabehandling Per Thunman Sun Zi, levde på 500-talet före vår tideräkning, kinesisk general och militärteoretiker. Författare till den inflytelserika boken Krigskonsten skrev Om du känner din fiende
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 6-27
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 9.10.2013 2012/0260(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-27 Förslag till yttrande Mariya Gabriel (PE516.973v02-00) Ändring av rådets direktiv
Läs merBihälsa i Europa. Fakta & siffror
Farming bee-good! Bihälsa i Europa. Fakta & siffror Kompendium med den senaste informationen om bihälsa i Europa. SAMMANFATTNING Syftet med detta dokument är att sammanställa den senaste tillgängliga informationen
Läs merFörslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Läs merBin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20
Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad
Läs merLokal ekonomi räddar elefanter
24 grus & guld 2/2016 Mums! Elefanterna i Wasgamuwa Nationalpark går gärna in och äter i närliggande odlingar. Lokal ekonomi räddar elefanter Hur kan människor och vilda djur samsas om marken? I Sri Lanka
Läs merFrån humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Läs merBin och växtskyddsmedel
Bin och växtskyddsmedel Nya utmaningar och möjligheter i rapsen 2012 Partnerskap Alnarp 2012-03-22 Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merKRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.
6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den
Läs merUnga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!
Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning
Läs merTänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!
Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Utan pollinatörer som insekter, fladdermöss, fåglar och många andra skulle världen vara en mycket fattigare plats. Pollinatörer hjälper till
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merPollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2
Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2 Projektet har skapat ett bestående samarbete mellan biodlare och lantbrukare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping Kommuner:
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merPOLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA
P POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA Aktivitetens mål Tanken med pollineringsleken är att deltagarna genom lek, rörelse, reflektion och diskussion ska utveckla sin medvetenhet och förståelse om hur betydelsefull
Läs merBIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL
BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa
Läs merBiodlingsnäringens villkor. Ingen vet exakt hur många bisamhällen som finns idag i Sverige. Jordbruksverkets uppgifter
Inlaga från biodlingsbranschen i Sverige till regeringens Livsmedelsstrategi 2016-2030, Sveriges Biodlares Riksförbund, Biodlingsföretagarna samt Honungsringen 2015 Stockholm september Bakgrund Svensk
Läs merideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli
1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar
Läs merProjektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se
Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just
Läs merPollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06
Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program
Läs merBILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2018 C(2018) 2526 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
Läs merText: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen
Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs
Läs merSeminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013
Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters
Läs merVilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie
Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merBiodling Biodling 157
Biodling Biodling 157 Du som är certifierad för biodling ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 6.1 Inträde och omläggning 6.2 Märkning
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merFjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Läs merPOLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merVärdet av honungsbins pollinering
Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor
Läs merKlimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merKonsten att övertala bönder att odla blommor
Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen
Läs merBin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
Läs merVill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?
Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada? Om invasiva främmande arter ett växande problem där din hjälp behövs. Har du anledning att bry dig om invasiva främmande arter? Stämmer något av följande
Läs merBlommande fältkanter. Ordlista
Blommande fältkanter Bakgrund Filmen handlar om att skapa blommande remsor längs fältkanter och i fält. Blommande fältkanter främjar artrikedomen i jordbrukslandskapet, och har också direkt nytta för odlingen.
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merTabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar
Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet Sjukdomar hos honungsbin en baslinjestudie, dnr 6.2.18 10190/2015. Medel från anslaget 1:6, anslagspost 2, bekämpande av djursjukdomar. Honungsbin är en
Läs merInköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,
Läs merUtvärdering av NP
09.30-10.00 Fika 10.00-10.30 SLU: provtagning amerikansk yngelröta, uppföljning av Bond-projektet 10.30-11.00 Svensk Biavel AB: Metodutveckling varroatolerans. 11.00-11.15 Paus 11.15-12.30 SBR: Bihälsokonsulenten
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merPollineringstjänster
Pollineringstjänster Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter
Läs merBin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13
Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Bin, humlor, beredskapsplaner
Läs merAnteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN
Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merPollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu
Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497.
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.10.2012 PE497.932v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5 Eva Joly (PE497.792v01-00) Belo Monte-dammprojektet i Brasilien AM\915933.doc PE497.932v01-00 Förenade
Läs merProgram för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merTill Miljödepartementet Cc: Stockholm
1 Till Miljödepartementet Miljodepartementet.registrator@regeringskansliet.se Cc: jerker.forsell@regeringskansliet.se Stockholm 2017-10-30 Remissvar med diarienummer M2017/01318/Ke till miljödepartementet
Läs merSpridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merGreppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Läs mer10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merEvolution 1 elevuppgift
Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto 2015 03 23 Albin G unnar son 5.1.2.a H15 03351 Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Box 96 230 53
Läs merInvasiva främmande arter
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande Invasiva främmande arter Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i miljöbalken. Lagförslaget innebär ett bemyndigande
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merMedborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun
Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning
Läs merÅtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merÖka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare
Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merGynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merBiodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 2014 02 08 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp
Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 214 2 8 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp Projekten Pollinatören och Seminarium Inledning Backgrund till projektets inriktning Seminariet om pollen Alnarp Resultat
Läs merRiskbedömning för bin ny vägledning under Växtskyddsmedelsförordningen1107/2009
Riskbedömning för bin ny vägledning under Växtskyddsmedelsförordningen1107/2009 CKB-möte 31 mars 2014 Elisabeth Dryselius Ämnesutvärdering - ekotoxikologi Historik 2008- Larm om omfattande bidöd. FR, IT,
Läs merYRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015
YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs mer