SLUTRAPPORT. från Arbetsgruppen för Lägerutveckling

Transkript

1 SLUTRAPPORT från Arbetsgruppen för Lägerutveckling Postadress: Besöksadress: Telefon: e- post: Västra Trädgårdsgatan 11 A Västra Trädgårdsgatan 11 A Vx b.vss@oddfellow.se S STOCKHOLM

2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund till utredningen Lägrets bakgrund Lägersammanträden Föredragningslistor Gradgivningsläger Fördjupningsläger Fördjupningsläger Ordenssalen Placering Ämbetsmännens in- och uttåg Vandringsläger Protokoll Bärande av regalier Lägervärdar Lagändringar Introduktion till lägret Avstämning mot Riv staketet Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

3 1 Sammanfattning Arbetsgruppen fick av Storsiren i uppdrag att vidareutveckla tankarna i Riv staket så att lägermötena kan göras mer intressanta och att avfolkningen av lägren kan stoppas. Arbetsgruppen utarbetade ett förslag som skickades till samtliga läger på remiss. Sex läger utsågs som försöksläger och genomförde med gott resultat tankarna i delrapporten. Arbetsgruppens slutrapport är delvis omarbetad efter denna remissrunda. Ytterligare intryck har hämtats ur delrapporten från Arbetsgruppens för Rebeckalägrens utveckling. Arbetsgruppen föreslår att läger utan gradgivning fortsättningsvis kallas Fördjupningsläger och att läger med gradgivning kallas Gradgivningsläger. att föredragningslistorna för Gradgivningsläger och Fördjupningsläger ändras. att ordenssalen metaforisk ändras till att efterlikna ett läger i öknen där patriarkerna samlas runt lägerelden att samtliga patriarker inklusive ämbetsmännen placeras på golvet runt lägerelden att intåg och uttåg sker på sätt som ansluter till gamla traditioner att vandringsläger företrädesvis skall vara Fördjupningsläger att samtliga protokoll från såväl lägermöte som ämbetsmannakollegiet (sammandrag) publiceras på Ordens Intranät att lägrets ämbetsmän och exämbetsmän kan bära sin ämbets- respektive hedersregalier i logen samt att ÖM bär sin ämbetsregalie i lägret att för att vara valbar till ÖM ska man vara medlem i lägret och inneha tredje lägergraden att nominering och val av lägervärdar ändras att namnen på nyblivna tredjegradsbröder automatiskt meddelas lägret och att urvalet av bröder för upptagning i lägret enligt ALL 28 avvecklas att tredjegradsbröder genom lägrets försorg kallas till informationsmöte om lägret De sex läger som har arbetat efter förslaget är så här långt nöjda med arbetsgruppens idéer, men anser att försökstiden varit för kort, och önskar förlänga den tills beslut om eventuellt införande fattas. Skulle denna rapport helt eller delvis bifallas är det nödvändigt att Storlogen får i uppdrag att ta fram förslag på lämpliga hjälpmedel och utrustning. Det är av synnerlig vikt att vid införande av förslaget hålla ceremoniseminarium för läger för att undvika stora avvikelser i genomförandet. Slutligen måste Lägervärdarnas ställning och tillhörighet klarläggas. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund till utredningen Den under föregående storlogeperiod tillsatta arbetsgruppen för utveckling av lägerarbetet redovisade sitt resultat i rapporten Riv staketet. Rapporten mottogs positivt och under de senaste tre åren har rapporten diskuterats i olika forum och man har varit helt överens om att vissa av förslagen i rapporten borde genomföras för att aktivera arbetet inom de svenska brödralägren. Efter installeringen av de nya storämbetsmännen uppdrog Storsiren åt broder Vice Storsire att ansvara för lägerverksamheten inom såväl brödra- som rebeckagrenen. Som tidigare konstaterats förlorar lägren medlemmar och intresset bland tredjegradsbröder att gå vidare blir mindre och mindre, varför risk föreligger att lägren kommer att självdö inom en tjugoårsperiod om inget görs. Br VSS tillsatte en arbetsgrupp för brödralägren, vilka av Storsiren fick i uppdrag att vidareutveckla tankarna i Riv staket så att lägermötena kan göras mer intressanta och att avfolkningen av lägren kan stoppas. Allt skulle vara tillåtet utom ändringar i ritualerna. Arbetsgruppen består förutom Br VSS Bertil Öhrstrand (BL 1 Suecia) som ordförande av Ex IIVSS SLmedl SLrepr SLmedl ExHP Jahn-Eric Pettersson (BL 6 Utklippan) Göran Lindell (BL 15 Stegeborg) Bengt Rehnström (BL 9 Bothnia) Gunnar Laninge (BL 13 Mälarborgen) Stefan Karnevi (BL 23 Prins Bertil) Arbetsgruppens första och viktigaste målsättning var att, förutom komma med förslag till förändringar i lägerarbetet, förankra förslagen såväl hos STÄM som DSS, men än mer ute i organisationen, där såväl HP som lägermedlemmarna har getts möjlighet komma med synpunkter på arbetsgruppens förslag. Arbetsgruppens medlemmar har besökt alla läger och genomfört en presentation, genomgång och diskussion av förslaget. Lägren har därefter kommit in med remissvar med synpunkter och kommentarer till delrapporten. Dessa remissvar har beaktats i denna slutrapport. För att påskynda processen beslöt broder Storsiren att sex brödraläger under vårterminen 2014 på försök skulle följa arbetsgruppens förslag, så att en fullständig utvärdering kan göras innan Storsiren fattar definitivt beslut om genomförandet. Samtliga försöksläger har uttryckt önskemål om att fortsätta försöksperioden fram tills dess att Storsiren fattar beslut om införande. Ett antal förslag från rapporten Riv Staketet kommenteras under punkt 12 då dessa kräver ytterligare utredning. Många remissvar har pekat på vikten av att införa ytterligare förslag från den utredningen. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

5 2.2 Lägrets bakgrund När man på 1820-talet bestämde sig för att utöka ordensverksamheten med en ny gren, valde man det engelska ordet Encampment som namn för denna nya del. Encampment betyder enligt Oxford English Dictionary: En tillfällig, försvarad eller befäst, boplats ofta på en kulle bestående av hyddor eller tält avsedd för trupp eller nomader. Dessutom placerades patriarkerna i öknen. Ökenfolken var nomader. Det var nomader som befolkade jorden och bildade de första samfunden man känner till. De förflyttade sig med sina djurflockar och familjer. För nomaderna var det nödvändigt att känna till trakterna där de rörde sig och veta var djuren kunde hitta vatten och näring. Öknen är full av faror, representerade av kärv natur, vilda djur och rivaliserande stammar. Ökenfolken behövde därför ha spejare, vakter, herdar och stigfinnare. Ett läger slår alltså ner sina tillfälliga bopålar under stjärnorna där patriarker samlas runt lägerelden, bevakade av vakter och spejare (förposter). Arbetsgruppen föreslår därför att lägermötena metaforiskt flyttar ut mötena ur ordenssalen och placeras under stjärnhimlen. Där samlas patriarkerna runt lägerelden och diskuterar och lär sig om det ämne som är föremål för fördjupning. 3 Lägersammanträden För att understryka skillnaden mellan läger med och utan gradgivning, föreslår arbetsgruppen att läger utan gradgivning fortsättningsvis kallas Fördjupningsläger och att läger med gradgivning kallas Gradgivningsläger. Härigenom förtydligas skillnaden mellan sammanträdestyperna och att fördjupning blir av större betydelse när det gäller våra sammanträden. Lägrens remissvar tillstyrker detta förslag med stor majoritet. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

6 4 Föredragningslistor 4.1 Gradgivningsläger 1. Lägrets öppnande 2. Gradgivning 3. Anmälan om sjuk eller avliden Patriark 4. Andragande till Ordens och lägrets bästa 5. ÖP:s tankar 6. Lägrets avslutning ÖPs tankar kan, efter HPs beslut, läggas direkt efter punkten 2 Gradgivning om ÖP avser anknyta till gradgivningen i sitt anförande. Sjuk och nödställd medlem stryks eftersom det i huvudsak är en logeangelägenhet och inget sjukutskott utses i lägret. ÖPs tankar avrundar på ett värdigt sätt lägermötet. Fråga som inte kan avgöras av lägerkollegiet, t.ex. ekonomisk fråga utöver budget, eller viktig information, som ska delges lägret samt liknande frågor tas upp till behandling under punkt 4 Andragande. Här genomförs även nomineringar och val samt förslag och fastställande av budget, om dessa frågor ej kan genomföras på Fördjupningsläger. 4.2 Fördjupningsläger 1. Lägrets öppnande 2. Anmälan om sjuk eller avliden Patriark 3. Nominering och val 4. Andragande till Ordens och lägrets bästa 5. Fördjupning (föredrag, instruktion, rollspel m.m.) 6. ÖP:s tankar 7. Lägrets avslutande Om fördjupningspunkten är av sådan karaktär, att den bättre föredras i klubblokalerna, kan HP så bestämma. Lägerfördjupning, Ordens- och ritualfrågor får dock endast genomföras i lägersalen. Beroende på fördjupningens karaktär kan HP besluta om att ÖPs tankar kan utgå. För att i likhet med logesammanträdena korta ner de administrativa frågorna kortas föredragslistan genom att följande punkter plockas bort och ändras. Anteckning av närvarande och frånvarande ämbetsmän utgår eftersom det är en naturlig del av PFs åtagande. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

7 Sjuk och nödställd medlem stryks eftersom det i huvudsak är en logeangelägenhet och inget sjukutskott utses i lägret. ÖPs tankar avrundar på ett värdigt sätt lägermötet. Ursprungsförslaget är ändrat efter inkomna remissvar. 5 Fördjupningsläger 5.1 Ordenssalen Arbetsgruppen föreslår att man även vid dessa lägersammanträden arrangerar ordenssalen som ett läger, d.v.s. HP:s tält ska resas, eller på lämpligt sätt simuleras, och övriga podier, eventuellt med undantag av PF:s, ska tas bort eller övertäckas. Användningen av tält avgörs av respektive läger men däremot ska elden finnas mitt på golvet, framför HP. Antependierna användas endast vid den ljusa delen i tredje graden samt vid installering av ämbetsmän eller vid högtidsläger, eftersom en ordenssal används vid dessa tillfällen. Det är önskvärt att undvika att Fördjupningslägren blir alltför lika logesammanträdena, vilket bl.a. var avsikten vid införandet av Det Nya Spåret år Strävan ska vara att efterlikna ett läger i öknen där patriarkerna samlas runt lägerelden. Avsikten är inte att arrangera lägret som ett Gradgivningsläger vid sammanträde i Fördjupningsläger, utan att man på enklast sätt simulerar tält i aktuell ordenssal. I många läger byter man draperierna bakom vissa ämbetsmannapulpeter. Om lägret så önskar kan man även fortsättningsvis göra detta. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

8 5.2 Placering Arbetsgruppen föreslår att ämbetsmännen placeras på stolar på golvet, framför HP-tältet, eller på motsvarande plats om tält ej används. Följande ämbetsmän placeras framför HP:s tält från vänster till höger: IIB, IB, HP, ÖP, F Lokal anpassning kan göras om ordenssalen så kräver. Dvs. placeringen av ämbetsmännen i salen kan göras där det är lämpligast utifrån de lokala omständigheterna Övriga ämbetsmän placeras enligt följande: ILV och IILV placeras bakom ämbetsmännen. TjgExHP, IFP, YFP samt IIILV och IVLV placeras på motsatta sidan. ITV och IITV placeras framför ämbetsmännen. PF sitter vid sin ordinarie plats. Övriga ämbetsmän har fri placering i lägersalen. Se Figur 1 Placering i lägret Figur 1 Placering i lägret Då STÄM eller DSS deltar i eget läger ska de liksom i logen alltid ha fasta platser. De placeras då på ITV och ev. IITV platser. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

9 Om STÄM eller DSS avlägger officiellt besök i läger placeras även dessa och tältvakterna därefter. Se Figur 2 Placering i lägret vid STÄM besök Figur 2 Placering i lägret vid STÄM besök Det har tidvis diskuterats om inträdet i lägret ska ske logevis och att samtliga medlemmar i samma loge sitter tillsammans. Arbetsgruppen avvisar denna tanke med anledning av att det förekommer att endast någon enstaka medlem i viss loge besöker lägret. Det känns då fel att göra inträdet på sätt som kan skapa en negativ känsla. Inträde i lägret bör därför ske på samma sätt som tidigare, d.v.s. att patriarkerna vandrar in under tystnad och intar sina platser med fri placering. Strävan ska vara att efterlikna ett läger i öknen där patriarkerna samlas runt lägerelden. Vakter, spejare och förposter vaktar lägrets ämbetsmän och medlemmar. Endast de ämbetsmän som har en funktion under pågående läger har placerats. De ämbetsmän som har en ceremoniell funktion har placerats framför tältet. Hänsyn har härvidlag tagits till inkomna remissvar och ändrat ursprungsförslaget. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

10 5.3 Ämbetsmännens in- och uttåg De fem ämbetsmän, som är placerade på golvet framför HP:s tält, samlas utanför förrummet medan övriga patriarker intar sina platser enligt nuvarande rutin, d.v.s. lösen lämnas till YFP resp IFP och att TjgExHP finns närvarande för att informera dem som eventuellt glömt lösen. När alla intagit sina platser ställer ämbetsmännen upp i inre förrummet i följande ordning: IIB, F, IB, ÖP, HP och TjgExHP. Dessa ämbetsmän ska vara iförda purpurfärgade mantlar alternativt kåpor samt ämbetsregalie. Därefter inträder IFP och anmäler: Huvudpatriarken nalkas. Ämbetsmännen tågar in och går fram till salens mitt och bildar häck. IIB ställer sig t.v., F t.h. IB t.v. och ÖP t.h. HP går genom häcken och intar sin plats. Därefter intar övriga ämbetsmän sina platser. TjgExHP avviker direkt efter intåget till sin plats mellan IFP och YFP. Arbetsgruppen föreslår även att ämbetsmännen går ut före övriga patriarker. Vi förlägger lägersammanträdena till en tidsperiod då lägrets överhuvud hade en hög dignitet och det är inte troligt att huvudpatriarken vistas öppet i lägret då patriarkerna var ute. Huvudpatriarken är inte värd i lägret utan dess överhuvud. Arbetsgruppen har beaktat inkomna remissvar rörande vilka ämbetsmän som ska träda in i lägret och modifierat ursprungsförslaget. Dock vidhåller arbetsgruppen förslaget att ämbetsmännen ska träda in efter övriga patriarker och lämna lägret före övriga patriarker. 6 Vandringsläger Arbetsgruppen anser att vandringsläger företrädesvis skall vara Fördjupningsläger. Dessutom bör uppdras åt DSS att fastställa vilka ordenssalar i distriktet som kan omvandlas till läger med möjlighet till gradgivning. Det borde vara en ambition att samtliga loger ska ha besökts minst en gång per år, dock minst en gång per ämbetstermin. Vid vandringsläger ska den loge som besöks fungera som värdloge och logens patriarker i samråd med HP svara för program och måltidsarrangemang. Om flera loger finns på samma ort i samma lokal är endast en loge värdloge. Detta innebär att lägret kan besöka orten ett flertal gånger men olika loger fungerar som värdloge. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

11 Vandringsläger möjliggör för fler av lägrets patriarker att besöka lägret, i synnerhet sällanbesökare. Genom att låta DSS bedöma ordenssalens lämplighet för gradgivning kan möjligheterna till vandringsläger även vid Gradgivningsläger öka. Vissa remissvar har uttryckt oro för transport av gradgivningsutrustning. Det är givetvis upp till varje läger att bestämma lämpligheten av gradgivning under vandringsläger. 7 Protokoll Arbetsgruppen föreslår att protokollen från sammanträdena läggs ut på Ordens Intranät i likhet med vad som görs i logen. Även protokollen från ämbetsmannakollegiet läggs ut på samma sätt. Dessa protokoll kan innehålla punkter, vilka inte bör spridas till en större krets, varför förslaget är att man i likhet med STÄM-protokollen lägger ut en justerad upplaga av protokollet. HP ska under punkter Andragande till Ordens och lägrets bästa efterfråga om det finns några synpunkter eller kommentarer till protokollen. Härigenom kan protokollsläsning helt uteslutas och dessutom blir informationen från lägerkollegierna snabbare och mer omfattande än vad som är fallet idag. Arbetsgruppen understryker att det är ett lämpligt sammandrag av ämbetsmannaprotokollet som ska läggas ut på Ordens Intranät inte nödvändigtvis är det fullständiga ämbetsmannaprotokollet. 8 Bärande av regalier Arbetsgruppen föreslår att lägrets ämbetsmän och exämbetsmän kan bära sina ämbetsrespektive hedersregalier i logen. Dessutom föreslås att logens övermästare bär sin ämbetsregalie i lägret. Att bära lägret ämbets- och hedersregalier i logen synliggör lägerverksamheten i logen och ökar nyfikenheten hos nya bröder. ÖM bär sin ämbetsregalie i lägret såsom representant för sin loge. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

12 Arbetsgruppen uttrycker inget krav på att man ska bära lägrets ämbets- och hedersregalier i logen utan har full respekt för att det kan vara en ekonomisk fråga för lägret. 9 Lägervärdar Arbetsgruppen är helt övertygad om att lägervärdarna har och kommer att få en allt större betydelse för lägerverksamhetens framgång. Det är av största vikt att lägervärdarna ges en gedigen utbildning i uppdraget som lägervärd. En sådan utbildning är till arbetsgruppens stora tillfredsställelse framtagen av Utbildningsutskottet och introducerad under hösten Lagändringar För att vara valbar till ÖM krävs medlemskap i det läger som logen tillhör samt att man är gottstående i detsamma och innehar tredje lägergraden. Vad gäller lägervärdar och dess val, föreslår arbetsgruppen en ändring i ALL och ALBL så att logerna genomför en första nominering av lämpliga lägervärdar. Samtliga nomineringar inklusive golvförslag överlämnas till lägret för andra nominering, val och installering i lägret. ÖM ska vara medlem i lägret för att stärka banden mellan loge och läger. Kravet på tredje graden möjliggör för ÖM att närvara vid samtliga lägermöten. Genom att flytta valet av lägervärd till lägret tydliggörs deras ställning som lägrets representant i logen. Huvuddelen av inkomna remissvar stödjer förslaget om att ÖM ska tillhöra lägret och inneha tredje lägergraden. Om någon loge har svårighet att tillsätta ÖM får dispens sökas hos Storsiren. 11 Introduktion till lägret Arbetsgruppen föreslår att logen automatiskt och i direkt anslutning till att en broder fått tredje graden ska meddela vederbörandes namn till lägret. Urvalet till upptagning i lägret ska inte göras av logens ämbetsmän. Arbetsgruppen föreslår därför en avveckling av 28 ALL. I god tid före upptagande i lägret inbjuds tredjegradsbröderna till ett informationsmöte om vad lägret är och dess arbetsformer. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

13 Det är viktigt att logen informerar den inträdessökande om Ordensvandringens 7 steg, varav invigningsgraden och ytterligare tre grader ges i logen. De tre återstående graderna ges i lägret. Utbildningsutskottet bör få i uppdrag att ta fram ett lämpligt informationsmaterial för lägrets vänafton. Det ökar informationen om lägret och stärker tanken på obruten vandring. Punkten ändrad väsentligt efter samsyn med Arbetsgruppen för Rebeccalägrens utveckling. Lägervärdarna bör närvara vid lägrets vänafton 12 Avstämning mot Riv staketet Den utredning som togs fram under förra storlogeperioden har mött stort intresse ute i organisationen. De förslag som arbetsgruppen i denna rapport har utarbetat stämmer väl överens med vissa förslag i den tidigare rapporten. Den obrutna Odd Fellow-vandringen Genom beslutet på storlogemötet 2012 är man kvalificerad till medlemskap i lägret redan efter ett år som tredjegradsbroder. Kvar att uppfylla är att man automatiskt blir kallad till gradgivning i Ordens fjärde grad, utan annan prövning än de som sker i logen inför kallelse till högre grad. Förslaget till lagändring i punkt 11 ovan stödjer denna punkt. Kunskapens grad och Regionloge Kräver mer djupgående studier innan frågan kan tas upp till en mer seriös diskussion. Odd Fellowringen Enligt beslut av STÄM-möte under föregående period fastslogs att ringen borde kallas Ordensring. Beslutet har emellertid ännu inte officiellt publicerats. Däremot kvarstår fortfarande frågan hur man gör med ägandeskapet och finansieringen av ringen. Avgifter En fråga som måste utredas djupare före beslut. Lägervärdar Lägervärdsutbildningen är på gång. Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

14 Utbildning och fördjupning av graderna Pärmen för bröder är färdig när det gäller logegraderna. Ett motsvarande arbete när det gäller lägergraderna ligger i händerna på Utbildningsutskottet. Lägersammanträdets innehåll Föreslås i denna rapport. Information och kommunikation mellan läger och loger Ingår bl.a. i lägervärdsutbildningen. Logernas delaktighet i lägrens nomineringar av ÄM och utskott, Berörs inte i denna rapport. Lägerverksamheten nu och i framtiden. Behandlas under punkt 3 ovan. Utbildning av tjänstgörande Arbetet pågår i Utbildningsutskottet. Produkten De högre Odd Fellow-graderna Regaliers bärande behandlas i punkt 8 ovan. Organisatorisk uppbyggnad av vår Orden Är kanske mer en fråga av filosofisk karaktär. Summering Många av förslagen och tankarna i rapporten Riv staketet är på gång och under införande. Rom byggdes inte på en dag så varför skulle stora förändringar inom vår Orden gå fortare? Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v

15 Bilaga 1 Förslag till fördjupningämnen Sammanställning förslag till programpunkter utarbetade vid Brödralägerförbundets årsmöte i Umeå Lägerrelaterat Lägrets uppkomst och historia Lägrets inredning, regalier, insignier och symboler Ämbetsmännen informerar om deras uppgifter i lägret Oskrivna verket Lägrets tält av Roy Tärneberg ExHP:s kväll. Alla ExHP får ansvar att ordna en programpunkt Föredrag med anknytning till lägrets namn Den miljö som lägret verkar i (ett ökenliv) Utskottens uppgifter Vad är Brödralägerförbundet Ordensrelaterat Svenska författare och deras inverkan på Ordens ritualer Bibliska namn och platser Bidragsmottagares berättelser och information om verksamheten Erfarenhetsföredrag av patriarker Bikupor Föredrag om etik och moral Ordensetikett Storlogens fonder Fribreven Ordens humanitära verksamhet Föredrag från företrädare för Islam, Judendomen och ev. andra religioner och/eller filosofier Vad är en kätting (länkarna) Storlogens uppgifter Föredrag av/från Akademien UNP Medverkan av storämbetsmän och Akademieledamöter Allmänna ämnen, lättare, typ underhållning Berättelser från idrottsstjärnor Sång, musik eller teaterunderhållning Provning av Vin, Whiskey, Choklad m.m. Allmänna ämnen, seriösa Domprosten berättar om sin vision för Svenska Kyrkan Landshövdingen berättar om sin vision för länet Religiösa företrädare (präst, rabbin, imman etc) talar om symboler Läkare talar om hälsa och friskvård, hur bemöter man begynnande dementa personer, hur agera vid akuta sjukdomstillfällen. Hur bemöter man begynnande dementa personer Beteendevetande talar om kommunikation mellan människor, kroppsspråk etc. Föredrag om museum på orten Småföretagare talar om uppfinningar Föredrag från andra ordenssällskap Arbetsgruppen för lägerutveckling Slutrapport v