Delvision för Sergels Torg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delvision för Sergels Torg"

Transkript

1 Delvisioner för utveckling av City Delvision för Sergels Torg är en av flera konkretiseringar av City i Samverkans samlade vision för Stockholm City. En delvision är en genomförandeplan, kopplad till en övergripande vision. Andra delvisioner kommer också att utarbetas, kopplade till specifika platser och funktioner, tillsammans med berörda aktörer och intressenter. Delvisioner består av målsättning, handlingsplan och andra dokument. Delvisioner ska kunna tidssättas och även redovisa vem som gör vad, dvs när, vad, vem. Delvision för Sergels Torg Detta dokument ger en gemensam plattform och samlad syn på Sergels Torg som plats, symbol och varumärke. Dokumentet är en utgångspunkt för hur Sveriges mest centrala stadsrum kan användas, utvecklas, värnas och anpassas till nutida krav och förändringar i centrala Stockholm. Dokumentet består av Målsättning, Handlingsplan, förslag till Designprogram och förslag till Skötselorganisation. Dessa är alla arbetsdokument som kan förbättras och förtydligas. En mer resonerande diskussionstext, som inte ingå i själva visionen, avslutar dokumentet. Målsättning Gemensam vision för Sergels Torg Sergels Torg skall vara ett öppet, demokratiskt och ständigt föränderligt offentligt vardagsrum som kompletterar det kommersiella utbudet i City. Sergels Torg skall vara ett nav och en centralpunkt i Stockholm, Capital of Scandinavia. Sergels Torg har ett högt politiskt-, symbolmässigt- och arkitekturhistoriskt värde. Det bör användas och utvecklas med utgångspunkt från dess sociala visioner och modernistiska designideal. Tillfälliga och reversibla förändringar bör bejakas så länge dessa baseras på en helhetssyn på det omgivande stadsrummet och torgets roll som mötesplats. För planering och förändring gäller: Förändring av finishkaraktär som stödjer matchar grundtanken bör bejakas. Förändring och utveckling av platsen ska prövas mot visionen. Faktiska förändringar ska vara ett medel för att uppnå visionen och inte ett eget mål. Att vårda och utveckla varumärket Sergels Torg är en del i arbetet med att förverkliga Vision 2030 för Stockholm. För fortsatt arbete gäller: För att förverkliga visionen är det lämpligt att utarbeta ett samlat Designprogram för Sergels Torg som helhet. För att förverkliga visionen är det lämpligt att tillskapa en gemensam förvaltnings- och skötselorganisation för Sergels Torg som helhet. Undertecknat, City i Samverkans samverkansgrupp för Sergels Torg Sida 1 av 8

2 Handlingsplan för Gemensam vision för Sergels Torg En handlingsplan ska svara på frågor om vad som kan och bör göras, på kortare och längre sikt. Den också redovisa vem som gör vad och skall uppdateras kontinuerligt. 1) Praktiska åtgärder oberoende av ombyggnader i samband med spårväg city a. Lista med åtgärder på kort sikt (martin rörby och henrik gidlund). b. Utplacering av solstolar på Sergels Torg, maj 2010 (city i samverkan) c. d. e. 2) Förberedande åtgärder inför ombyggnad i samband med spårväg city a. Olika modeller för att skapa bättre mikroklimat, ev glas, klimatisering el dyl. b. Offertförfrågan ny markbeläggning c. Utrymningsplan för butiker, ersättningslokaler d. Diskutera/pusha för alt. dragning av spårvägen för att undvika lång byggtid e. Offertförfrågan ny belysning, färgsättning, bättre inomhusklimat f. Fasta installationer för tillfällig belysning/vepor/utsmyckning g. Initiera förnyelse av utbudet, andra affärer/restauranger etc, kopplat till hyresavtal h. 3) Åtgärder i samband med ombyggnad för spårväg city a. Tak b. Väggar c. Golv/mark d. Butiksfronter e. Glasväg mot plattan? f. Belysning g. Fristående kiosker, restauranger h. Värme i. Entréer från övre planet Sida 2 av 8

3 Förslag till Gemensam förvaltningsorganisation (Diskussionsunderlag, första utkast, , PE, JS) En gemensam organisation för skötsel och förvaltning kan underlätta ett förverkligande av målsättningen för Sergels Torg. Samordning av användning av mark för demonstrationer, försäljning och event kan stärka torgets roll som mötesplats. Samordning av skötsel, städning, bevakning kan ge bättre utväxling på satsade resurser. Förslag till organisation och arbetsuppgifter: Sergels Torg Management AB ägs av 1 och ansvarar för skötsel av offentlig mark på och kring Sergels Torg i Stockholm inom på karta markerat område (Bilaga 1). Normal skötsel av gatumark, som exempelvis städning och plogning av gator inom området, sker även fortsättningsvis av Stockholms Stad. Bolaget fokuserar på ytor som ej används för fordonstrafik. Bolaget har en styrelse med representanter från... 2 Bolaget finansieras genom a) intäkter från upplåtelse av mark för event och kommersiella aktiviteter inom dess ansvarsområde, b) särskilt skötselanslag från Stockholms stad, c) avgifter från berörda fastighetsägare och verksamheter för gemensamma bevaknings- och skötseltjänster inom området (i huvudsak genom samordning av tidigare kontrakt med bevakningsföretag) samt genom 3 Bolaget har ett evenemangsråd med representanter från politiska företrädare, Kulturhuset, upplåtelseenheten vid Trafikkontoret, Klarapolisen, Kulturförvaltningen, SVB, tillståndsenheten vid Citypolisen Klara Närpolis, City i Samverkan, SL samt representanter för handlare fastighetsägare 4. Rådet beslutar om villkor för upplåtelse av mark, samordnar och initierar tillfälliga och återkommande evenemang samt koordinerar detta med Stadsteaterns och Kulturhusets program och utbud. Rådet skall formulera en gemensam policy för upplåtelse och avgifter för användning av offentlig mark inom området. Rådet skall aktivt verka för en användning av området som stödjer och vidareutvecklar de ursprungliga tankarna bakom skapandet av Sergels Torg (se även Vision för Sergels Torg). Bolaget har egen anställd personal i form av 5 som genomför styrelsens och evenemangsrådets beslut. Personalen har sitt kontor/hemvist i Kulturhuset (eller i ) och samordnar, informerar om och svarar på frågor om allt som har med torgets användning och skötsel att göra. I de fall andra instanser har ett övergripande eller juridiskt ansvar ser personalen till att all information finns tillgänglig, är lätt att nå, att beslut samordnas och att frågor snabbt kan besvaras. Grundtanken är att det ska finnas ett enda telefonnummer och en huvudansvarig för allt som rör användning av Sergels Torg. 1 Ägare: Vi kan titta på hur Kungsträdgårdens bolag ägs. En variant är att City i Samverkan äger bolaget, en annan att det är ett av staden helägt bolag, en tredje att det ägs av de viktigaste fastighetsägarna i området. 2 Följer av ägarfrågan. 3 En möjlighet är att staden öronmärker en del av tomträttsavgälden för fastigheter kring torget. 4 Evenemangsrådet är centralt. Det bör vara ett policyskapande råd, inte exekutivt. 5 Personalen kan till att börja med lånas ut av City i Samverkan eller Kulturhuset. Kanske rör det sig om en halvtidstjänst till att börja med, förutom ordningsvakterna. En blandning av informatör och vaktmästare. Sida 3 av 8

4 Bolaget ansvarar i ett första skede för: 6 1) Ordningsvakter, samordning av finansiering och definition av arbetsuppgifter, samordning av trygghetsarbete med polisen (Se bilaga 2). 2) Extra städning utöver stadens grundstädning, dvs kontinuerlig plockstädning och särskilda städinsatser i samband med event och möten. 3) Tillståndsgivning för upplåtelse av mark för demonstrationer, aktiviteter och icke kommersiella evenemang. 4) Tillståndsgivning och inkassering av avgifter för tillfällig försäljning och andra kommersiella aktiviteter. 7 5) Egna initierade evenemang eller evenemang i samverkan med andra aktörer. 6) Skötsel och tillhandahållande av utrustning, el, vatten, installationer, högtalare, tillfälliga konstruktioner etc som behövs i samband med olika evenemang. 7) Information till allmänhet och organisationer/myndigheter. Bolaget kan i ett senare skede, om detta är lämpligt, utvidga ansvaret till att gälla: 1) All form av städning inom ett specificerat område (?) 2) Genomförande av enklare underhålls- och lagningsarbeten, dock ej ombyggnad etc. Detta sker i samråd med stadens förvaltningar och på delegation från staden. 3) Sergelstorgsvärdar, i samband med större evenemang. 4) Tillfällig möblering och installationer i samband med exempelvis julhandeln. 5) 6 För att få igång detta kan vi börja med några mindre frågor och ansvarigheter. Konceptet kan utvecklas efterhand och efter behov. 7 Per nämnde att Kungsträdgårdsbolaget har ett undantag från stadens upplåtelseregler. Tanken är att denna organisation ska kunna besluta om att vissa event inte behöver betala för markupplåtelse, medan andra får det. Detta i enlighet med den policy som ska tas fram. Sida 4 av 8

5 Ansvarsområde för Sergels Torg Management AB Sida 5 av 8

6 Förslag till Designprogram för Sergels Torg För att förverkliga visionen om Sergels Torg behövs ett samlat designprogram för området som helhet. Programmet tar sin utgångspunkt i Vision för Sergels Torg. Programmet utformas i samråd med staden och aktörer kring torget. Riktlinjer och råd: Det omgivande gaturummet i gatuplan, omkring den nedsänkta torgytan (Plattan), ska möbleras så att gångtrafik runt Sergelarkaden och mellan de två nivåerna underlättas. Sida 6 av 8

7 Perspektiv och synsätt på utveckling av Sergels Torg Förtydligande diskussions och bakgrundstext, bilaga till Delvision för Sergels Torg, Jerker Söderlind. 1) Sergels Torg är ett av Sveriges främsta exempel på ett stadsrum utformat utifrån modernismens planeringsmodell, arkitektursyn och designideal. Torget kan sägas ha hög verkshöjd i arkitektoniskt avseende. Annorlunda utryckt är torget ett exempel på hög kvalitet och medveten utformning, betraktat ur kulturhistoriskt och arkitekturhistoriskt perspektiv. 2) Omfattande kritik har under årens lopp riktats mot torgets utformning, såväl ur estetiskt som funktionellt och trafikmässigt perspektiv. Det är troligt att kritik även framgent kommer att riktas mot torgets design och dess relation till stadskärnan i övrigt. Om detta centrala stadsparti skulle utformas utifrån dagens synsätt på hur ett väl fungerande stadsliv kan skapas, skulle utformningen med stor säkerhet skilja sig radikalt från den existerande och 1960-talsdesignen. 3) Förändringar och kompletteringar av Sergels Torg kan dock inte uteslutande utgå från dagens värderingar och perspektiv. Det kulturhistoriska perspektivet inklusive torgets symbolvärde bör respekteras och värderas. Detta innebär de facto en begränsning av torgets utvecklingsmöjligheter. En parallell kan göras med det kungliga slottet, vars kulturhistoriska värde och representativitet för sin tids arkitektur, begränsar möjligheterna att bygga om och till slottet. I klartext innebär detta resonemang att vissa problematiska lösningar i vissa fall kan accepteras, enbart motiverat av det antikvariska intresset av att bevara en viss historisk lösning. Detta gäller såväl det Kungliga Slottet med dess förplats som Kulturhuset med dess förplats. Detta inebär inte ett absolut hinder mot förändringar. Men all förändring måste balanseras mot kulturistoriska avväganden. Ett aktuellt exempel är den förestående förändringen av Slussen, där olika epokers utformning har legat till grund för ombyggnad. 4) Till Sergels Torgs styrka och symbolvärde kan i första hand räknas det svartvita mönstret på den nedsänkta delen av torget, lösningen med ett nedre och delvis underjordiskt plan för gångtrafik och ett övre plan för biltrafik, den nära kopplingen till Kulturhusets två nedre och två övre entréer, trafikrondellen med fontänen utformad som en superellips och Öhrströms glaspelare. Det främsta och mest typiska kännemärket, som skiljer Sergels Torg från praktiskt taget alla andra torgrum i Stockholm är idén om ett försänkt nedre plan. De mest typiska designinslagen kan sägas vara den svart-vit-gråa färgskalan, de lätta materialen och kontrasten mellan målade ytor, glas och rå obehandlad betong. Till symbolvärdet hör även att torget flitigt används för demonstrationer, politiska möten och samlar större folksamlingar i samband med t ex olika sportevent. 5) På ett liknande sätt kan torgets svagheter och problem i huvudsak hänföras till den nedsänkta torgytan, som gör det svårt att nå eller passera torget från gatunivån. Både längs Klarabergsgatan och längs trottoaren längs rondellen gör nivåskilnaden att torget inte går att nå på samma enkla sätt som torg som bara har en enda nivå jämför med Hötorget eller Stureplan där den öppna torgytan går att nå från alla sidor. En annan ofta uppmärksamad problematik utgörs av den del av torget som ligger under mark och därför ofta uppfattas som mörk, otrygg, blåsig och med prång som inbjuder till olika former av illegala aktiviteter. Torgets utformning gör att det ofta uppfattas mer som en passage än en trygg plats att stanna till på. 6) En viktig skillnad mellan modernismens arkitektursyn och föregående olika former av klassisk arkitektur, är synen på det offentliga rummet. Modernismen arbetade medvetet med att skapa gränslösa offentliga rum med öppna flöden. I stället för väl definierade väggar och gränser mellan olika platser förespråkade modernismen ett kontinuerligt rum med hög genomströmning och långa öppna siktlinjer. Jämför Sergels Torg öppna ytor med Stortorget i Gamla Stans slutna rum; jämför det kungliga slottets strikta rumsformer och symmetriska fasader med Kulturhusets fria former och fasadkomposition. 7) En annan viktig skillnad mellan äldre tiders arkitektur och modernismen, kan sägas vara synen på bebyggelsens föränderlighet. Medan äldre arkitektur ofta består av färdiga och kompletta objekt (som enskilda hus) arbetade modernismen med en högre grad av föränderbarhet, där olika funktioner och element kunde kombineras och förändras utifrån funktionella krav. Den modernistiska arkitekturen syftade inte till att skapa oföränderliga eller eviga objekt eller platser. Fokus låg mera på att anpassa bebyggelse och platser till stadslivets skiftande krav. Kulturhuset utformades för att stödja en dynamisk och städigt föränderlig verksamhet, tydligt exponerad genom de glasade fasaderna. Sida 7 av 8

8 8) Kontentan av ovanstående resonemang är att förändringar och eventuella tillägg på och omkring Sergels Torg bör utgå ifrån modernismens kärnvärden, synsätt och estetik. Motivet för detta är helt enkelt - att värna Sergels Torgs identitet, som en viktig representant för den modernistiska synen på stad och arkitektur. 9) Detta innebär ett bejakande av förändringar som utgår från funktionella och praktiska överväganden, liksom ett tydligt avståndstagande från förändringar som motiveras av estetiska eller stilmässiga överväganden. 10) Detta innebär att eventuella förändringar och tillägg bör respektera tankegångarna om ett öppet, ljust och luftigt offentligt rum, med långa siktlinjer. Om delar av torget avses på något sätt att avskiljas från andra delar, bör ljusa och genomskinliga material (gärna glas) användas. 11) Förbättrade kommunikationer och kopplingar mellan torgets olika nivåer och mellan olika existerande stråk (som exempelvis en förstärkning av flödet från Hötorget till Brunkebergs Torg) ligger helt i linje med den modernistiska rumsupfattningen liksom synen på ett ständigt föränderligt och dynamiskt stadsrum. Ett viktigt inslag i hävdandet av Sergels Torg som den kanske viktigaste offentliga platsen i Sverige, kan vara att underlätta och stärka torgets funktion som intressant, trygg och föränderlig mötesplats. Detta behöver inte gå ut över torgets funktion som passage och rörelseyta. 12) Mindre, funktionellt motiverade, tillägg som gör torget mer ljust och tryggt, exempelvis förstärkt belysning under rondellen och fontänen, ligger i linje med grundtankarna för utformningen av Sergels Torg. Det är viktigt att skilja mellan intentionerna för Sergels Torg och den utformning som idag är för handen. Förändringar som ligger i linje med de ursprungliga intentionerna för torget och som förstärker intrycket av en väl fungerande modernistisk platsbildning, bör väga tyngre än den utformning som idag är för handen eftersom denna delvis är en kompromiss mellan intentioner och faktiska möjligheter. Sida 8 av 8

Delvision för Brunkebergstorg

Delvision för Brunkebergstorg Delvisioner för utveckling av City Delvision för Brunkebergstorg är en av flera konkretiseringar av City i Samverkans samlade vision för Stockholm City. En delvision är en genomförandeplan, kopplad till

Läs mer

Nuläge Sergels Torg Fakta och tankar kring Sveriges viktigaste plats

Nuläge Sergels Torg Fakta och tankar kring Sveriges viktigaste plats Nuläge Sergels Torg Fakta och tankar kring Sveriges viktigaste plats Från samverkansgruppen för Sergels Torg, sammanställt av City i Samverkan, 130610. Samverkan för ett bättre och tryggare Sergels Torg

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Oktober 2006 1 Förord Riktlinjer för uteserveringar i Svedala gäller icke-bygglovpliktiga uteserveringar. Kommunens avsikt är att denna typ av uteserveringar

Läs mer

Skylten och dess belysning

Skylten och dess belysning Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.

Läs mer

Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10

Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 , Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 Lokalisering Med sin placering mellan Stureplan, Norrmalmstorg och Hamngatan ligger kvarteret Vildmannen 10 mitt i händelsernas centrum. De omgivande kvarteren eller

Läs mer

Sundstorgsgaraget HELSINGBORG ANLÄGGNING

Sundstorgsgaraget HELSINGBORG ANLÄGGNING ANLÄGGNING HELSINGBORG Jurymotivering: De senaste åren har sett ett flertal kreativa och mer eller mindre innovativa lösningar för parkeringsgarage. Ett attraktivt, öppet och ljust exempel är Sundtorgsgaraget

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Utveckling av Brunkebergstorg. Utredningsbeslut.

Utveckling av Brunkebergstorg. Utredningsbeslut. EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET 2012-11-14 EXPLK DNR E2012-500-01874 TK DNR T2012-510-06005 SBK DNR 2012-17664-50 FSK DNR 5.2-486/2012 STADSBYGGNADKONTORET FASTIGHETSKONTORET Kontaktperson exploateringskontoret

Läs mer

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Rätt skylt på rätt plats

Rätt skylt på rätt plats Rätt skylt på rätt plats Riktlinjer för kommersiell skyltning i Sundbybergs stad Antaget av... Innehåll Skyltning i Sundbyberg 3 Rätt skylt på rätt plats 4 Placering 5 Utformning 6 Skyltexempel 7 Skyltar

Läs mer

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19 Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Skyltning på KTH Planering och beskrivning

Skyltning på KTH Planering och beskrivning Denna sida skall tas bort i produktionen Skyltning på KTH Planering och beskrivning Del 2 Fasadskyltning 2014-11-14 1 2 Innehåll Del 2 - fasadskyltning 5 6 7 8 9 11 12 13 Inledning Planering och anskaffning

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av Tekniska servicenämnden samt av

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av Tekniska servicenämnden samt av Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av Tekniska servicenämnden 2016-04-14 samt av Samhällsbyggnadsnämnden 2016-03-23 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

Detaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret

Detaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Norrmalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-336/2015 Sida 1 (9) 2015-06-22 Handläggare Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Norrmalms stadsdelsnämnd

Läs mer

Hej! Det är vi som stökar till i centrum.

Hej! Det är vi som stökar till i centrum. Hej! Det är vi som stökar till i centrum. Gabrielle Linnsén Projektledare Huvudansvarig för renoveringsprojektet i Samantha Bonnevier Biträdande projektledare Ekonomi- och kommunikationsansvarig för renoveringsprojektet

Läs mer

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning Gemensam miljö Stadens offentliga platser har mycket stor betydelse för intrycket av stadens miljö. För utvecklingen av hela staden

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

Stadens hjärta Åtgärdslista

Stadens hjärta Åtgärdslista Stadens hjärta slista Stadsmiljö Kultur & evenemang Utbud Stadens hjärta åtgärdslista slistan för Stadens Hjärta är en konkretisering av centrumutvecklingsprogrammets ambitioner och strategier. Den ska

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun

Riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun Datum: 2016-05-31 Handläggare: Anna Mighetto Beteckning: 2016.075 KFN Riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun Bakgrund och syfte 1937 beslutade Sveriges

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL 081222 1 INNEHÅLL Om Spacescape - det nya arkitektkontoret Roller och tjänster Vad är Space syntax? Rumsanalyser utifrån ett upplevelseperspektiv

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR DESTINATION HALMSTAD AB

ÄGARDIREKTIV FÖR DESTINATION HALMSTAD AB ÄGARDIREKTIV FÖR DESTINATION HALMSTAD AB Organisationsnummer 556650-5227 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Destination Halmstad AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen, att arbeta för att utveckla

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Offentlig miljö i Arvika

Offentlig miljö i Arvika Offentlig miljö i Arvika Riktlinjer November 2013 Varför riktlinjer? Syftet med riktlinjer för den offentliga miljön i Arvika är att skapa en säker framkomlighet och samtidigt bevara en trivsam miljö kring

Läs mer

Kvalitetskrav för uteserveringar

Kvalitetskrav för uteserveringar Kvalitetskrav för uteserveringar Teknik & Fastighet 1 INLEDNING 3 UTESERVERINGENS PLACERING, UTFORMNING OCH AVGRÄNSNING 3 UNDERLAG 3 PLACERING OCH AVGRÄNSNING 3 TILLGÄNGLIGHET 4 UTFORMNING 5 MÖBLER, PARASOLLER,

Läs mer

- Den moderna och attraktiva mötesplatsen

- Den moderna och attraktiva mötesplatsen LINKÖPINGS CITY - Den moderna och attraktiva mötesplatsen Utvecklingen av Linköpings city har under de senaste åren varit mycket positiv ur en rad aspekter. Stadskärnan upplevs av både invånare och besökare

Läs mer

Gamla Brogatan 34 Kontor, Stockholm 135 kvm

Gamla Brogatan 34 Kontor, Stockholm 135 kvm Gamla Brogatan 34 Kontor, Stockholm 135 kvm Välkommen till Gamla Brogatan 34, 3 tr Fastigheten Mer centralt blir det inte! Här på Gamla Brogatan, med närhet till Centralstationen och Hötorget, erbjuds

Läs mer

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö Stadsbyggnadskontoret Gatukontoret riktlinjer för uteserveringar i malmö 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Bakgrund... 3 Malmö stadsmiljöprogram...

Läs mer

Utlåtande 2013:107 RI (Dnr 319-303/2013)

Utlåtande 2013:107 RI (Dnr 319-303/2013) Utlåtande 2013:107 RI (Dnr 319-303/2013) Öppnande och utvecklande av ett nytt upplevelsekvarter i city, Klara gårdar, kvarteren mellan Gamla Brogatan, Korgmakargränd och Bryggargatan Motion (2013:19) av

Läs mer

Uteserveringar i Borås Stad

Uteserveringar i Borås Stad Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering

Läs mer

STRÅKET. Carpe mare - Skärhamns hamn - Hamnstråket...en röd tråd genom skärhamn...

STRÅKET. Carpe mare - Skärhamns hamn - Hamnstråket...en röd tråd genom skärhamn... STRÅKET Carpe mare - Skärhamns hamn - Hamnstråket...en röd tråd genom skärhamn... Carpe GENOMFÖRDA mare - Skärhamns PROJEKT hamn - Hamnstråket...en röd tråd genom skärhamn... SYFTE: SKAPA ETT SAMMAN- HÄNGANDE

Läs mer

SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123

SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123 SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123 2 Typritning skyltar i centrummiljön Upprättat av Hjo

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14 Uteserveringar i Borlänge - råd och riktlinjer 2 Innehåll Förord 3 Varför riktlinjer? 4 Riktlinjer 5 Sammanfattning 5 Uteserveringens tak 6 Uteserveringens golv 7 Uteserveringens möbler 8 Uteserveringens

Läs mer

Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning

Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-18 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 (6) ANTAGANDEHANDLING 2012-10-29 Dnr MSN 2010/96 214 Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av detaljplan 313, Svetshallen

Läs mer

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. PROJEKDIREKTIV 1 (7) Projektnamn: Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Delprojekt: transport av medier Planen för transport av medier är ett av sex delprojekt

Läs mer

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. PROJEKDIREKTIV 1 (7) Projektnamn: Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Delprojekt: transport av medier Planen för transport av medier är ett av sex delprojekt

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus. 1 BAKGRUND Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra. Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och skrämmande. En levande stadskärna är

Läs mer

Delresultat och slutredovisning av projekt 2009-01-01-2009-12-31

Delresultat och slutredovisning av projekt 2009-01-01-2009-12-31 Delresultat och slutredovisning av projekt 2009-01-01-2009-12-31 Delresultat och slutredovisning Grundvisionen är att öka Citys attraktivitet och därigenom ser vi till att Stockholm City alltid är värt

Läs mer

PRESENTATION AV FORUM KÖPCENTER I HELSINGFORS

PRESENTATION AV FORUM KÖPCENTER I HELSINGFORS 2010-06-22 Av: Daniel Ventura PRESENTATION AV FORUM KÖPCENTER I HELSINGFORS FORUM kauppakeskus det berömda Glashörnet FORUM är av de mest välkända köpcentren i Helsingfors och är känd som en lättillgänglig,

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Falkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384

Falkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-25 54 Falkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384 KS Beslut Arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen

Läs mer

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block Arkitekturprojekt - en paviljong i parken Lunds Konst och Designskola 2015 PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik, funktion

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Det perfekta kvarteret! 8 december 2009

Det perfekta kvarteret! 8 december 2009 Det perfekta kvarteret! 8 december 2009 1 Vi frågade 600 invånare* i Stockholms Stad om vad som bäst bidrar till ett perfekt kvarter generellt och för Slussen specifikt. Tänk dig att du skulle bo i Stockholms

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Uteserveringar. i Kungsbacka innerstad. Kungsbacka kommun. Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1

Uteserveringar. i Kungsbacka innerstad. Kungsbacka kommun. Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1 Uteserveringar i Kungsbacka innerstad Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1 Kungsbacka kommun Uteserveringar i Kungsbacka Uteserveringar är ett välkommet inslag i Kungsbacka. Både på sommaren och vintern

Läs mer

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för kommunen när det gäller bedömning av bygglov, upplåtelse av mark och yttrande till polisen för nyttjande av offentlig

Läs mer

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar

Läs mer

Jakobsbergsgatan 22 Kontor, Stockholm 371 kvm

Jakobsbergsgatan 22 Kontor, Stockholm 371 kvm Jakobsbergsgatan 22 Kontor, Stockholm 371 kvm Välkommen till Jakobsbergsgatan 22, plan 10 Fastigheten Här på Jakobsbergsgatan, mitt i Stockholms city erbjuds en kontorslokal med ett populärt och representativt

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Riktlinjer för upplåtelse av gatumark

Riktlinjer för upplåtelse av gatumark Riktlinjer för upplåtelse av gatumark Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för upplåtelse av gatumark Riktlinjer 2010-04-26, 77 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

S TA D E N S EVENEMANG SAMR ÅDSHANDLING FEBRUARI 2016

S TA D E N S EVENEMANG SAMR ÅDSHANDLING FEBRUARI 2016 SAMRÅDSHANDLING FEBRUARI 2016 INNEHÅLL Inledning...4 Bakgrund...5 Enkelt och roligt att arrangera vem, var, när & hur?...6 Vem?...6 Var?...6 När?...7 Hur?...7 Råd och riktlinjer vid evenemang...8 Att göra

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Samtliga delar av märket är varumärkesskyddade.

Samtliga delar av märket är varumärkesskyddade. 1(8) 2(8) När företag och organisationer vill markera tillhörighet till Dalarna finns det ett märke att använda. Märket har tagits fram under arbetet med projektet Bilden av Dalarna och har formen av en

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter

Läs mer

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014 MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga A Fotodokumentation Befintlig belysning Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Fotodokumentationen

Läs mer

Ny entré till Stadshuset

Ny entré till Stadshuset Program till detaljplan 29 augusti - 25 september 2011 Program till detaljplan för Ny entré till Stadshuset Del av fastigheten Stenstaden 1:1 Sundsvalls kommun Upprättad på stadsbyggnadskontoret 2011-08-22

Läs mer

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteåkommun/del av

Läs mer

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret SKYLTPROGRAM Byggnadskontoret 2016 INNEHÅLL Inledning... Syfte... Karaktär för fasadskyltar... Tillgänglighet... Traiksäkerhet... Brandskydd... Tillstånd Allmän plats... Bygglov... Markupplåtelse... Offentlig

Läs mer

Dagvatten - Ansvar och roller

Dagvatten - Ansvar och roller 1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 INNEHÅLL 1 NR I ORIENTERINGSPLAN INNEHÅLL sid 2 1 ÖVERSIKT 3 9 2 ILLUSTRERAD PLAN 4 3 4 3 HANINGE LIFE - DET CENTRALA TORGET 5-6 6 4 BUSSTERMINALEN 7 5 7 10 5 6 7 TORGSTRÅKET

Läs mer

Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar

Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Komplettering av ansökan till delegationen för hållbara städer Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Sökande: Stadsliv AB, Motala och Skellefteå kommuner. I nedanstående

Läs mer

Ställningstagande inför plansamråd för Hästskon 12 i stadsdelen Norrmalm (om- och tillbyggnad; kontor, hotell, centrumändamål, ca 30 lägenheter)

Ställningstagande inför plansamråd för Hästskon 12 i stadsdelen Norrmalm (om- och tillbyggnad; kontor, hotell, centrumändamål, ca 30 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande PLANAVDELNINGEN Sida 1 (16) 2015-09-09 Handläggare Stefan Modig Telefon 08-508 27 363 Till Stadsbyggnadsnämnden Ställningstagande inför plansamråd för Hästskon 12

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Nobel Center. Stockholms historiska hjärta på Blasieholmen Eller på annan plats.

Nobel Center. Stockholms historiska hjärta på Blasieholmen Eller på annan plats. Nobel Center Stockholms historiska hjärta på Blasieholmen Eller på annan plats ulf.johannisson@telia.com Tidplan Blasieholmsudden Start PM 130522: Plansamråd 1408/1409 Godkänd detaljplan SBN 1505, KF 1506

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

Yttrande om trafikplan/centrumplan

Yttrande om trafikplan/centrumplan YTTRANDE Moderaterna Falun 2015-10-25 Till: Falu Kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Yttrande om trafikplan/centrumplan Inledning Majoritetens hantering av trafikplanen, utan hänsyn taget till centrumutvecklingen

Läs mer

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2016-01-18 Diarienummer KSN-2016-0063 Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Lästmakargatan 19 Kontor, Stockholm 378 kvm

Lästmakargatan 19 Kontor, Stockholm 378 kvm Lästmakargatan 19 Kontor, Stockholm 378 kvm Välkommen till Lästmakargatan 19, markplan Fastigheten Här på Lästmakargatan, mitt i Stockholms city erbjuds en kontorslokal med ett populärt och representativt

Läs mer

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle! Samhällsbyggnad Gävle Uteserveringar i Gävle Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark Uteserveringar Idag är uteserveringar en given del av sommarstaden Gävle. Folklivet på våra

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Gamla Brogatan 34 Kontor, Stockholm 152 kvm

Gamla Brogatan 34 Kontor, Stockholm 152 kvm Gamla Brogatan 34 Kontor, Stockholm 152 kvm Välkommen till Gamla Brogatan 34, plan 5 Fastigheten Mer centralt blir det inte! Här på Gamla Brogatan, med närhet till Centralstationen och Hötorget, erbjuds

Läs mer

Handlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum

Handlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum Handlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum Version 2012 Uppdaterat med förslag på aktiviteter för Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Handlingsprogram

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Med användarna i fokus

Med användarna i fokus Framtida utveckling Framtiden för LED-tekniken är givetvis nära sammankopplad med städernas tillväxt, förändring och utveckling. Men förändrade levnadssätt och förväntningar hos städernas invånare, kommer

Läs mer