Delvision för Sergels Torg

Transkript

1 Delvisioner för utveckling av City Delvision för Sergels Torg är en av flera konkretiseringar av City i Samverkans samlade vision för Stockholm City. En delvision är en genomförandeplan, kopplad till en övergripande vision. Andra delvisioner kommer också att utarbetas, kopplade till specifika platser och funktioner, tillsammans med berörda aktörer och intressenter. Delvisioner består av målsättning, handlingsplan och andra dokument. Delvisioner ska kunna tidssättas och även redovisa vem som gör vad, dvs när, vad, vem. Delvision för Sergels Torg Detta dokument ger en gemensam plattform och samlad syn på Sergels Torg som plats, symbol och varumärke. Dokumentet är en utgångspunkt för hur Sveriges mest centrala stadsrum kan användas, utvecklas, värnas och anpassas till nutida krav och förändringar i centrala Stockholm. Dokumentet består av Målsättning, Handlingsplan, förslag till Designprogram och förslag till Skötselorganisation. Dessa är alla arbetsdokument som kan förbättras och förtydligas. En mer resonerande diskussionstext, som inte ingå i själva visionen, avslutar dokumentet. Målsättning Gemensam vision för Sergels Torg Sergels Torg skall vara ett öppet, demokratiskt och ständigt föränderligt offentligt vardagsrum som kompletterar det kommersiella utbudet i City. Sergels Torg skall vara ett nav och en centralpunkt i Stockholm, Capital of Scandinavia. Sergels Torg har ett högt politiskt-, symbolmässigt- och arkitekturhistoriskt värde. Det bör användas och utvecklas med utgångspunkt från dess sociala visioner och modernistiska designideal. Tillfälliga och reversibla förändringar bör bejakas så länge dessa baseras på en helhetssyn på det omgivande stadsrummet och torgets roll som mötesplats. För planering och förändring gäller: Förändring av finishkaraktär som stödjer matchar grundtanken bör bejakas. Förändring och utveckling av platsen ska prövas mot visionen. Faktiska förändringar ska vara ett medel för att uppnå visionen och inte ett eget mål. Att vårda och utveckla varumärket Sergels Torg är en del i arbetet med att förverkliga Vision 2030 för Stockholm. För fortsatt arbete gäller: För att förverkliga visionen är det lämpligt att utarbeta ett samlat Designprogram för Sergels Torg som helhet. För att förverkliga visionen är det lämpligt att tillskapa en gemensam förvaltnings- och skötselorganisation för Sergels Torg som helhet. Undertecknat, City i Samverkans samverkansgrupp för Sergels Torg Sida 1 av 8

2 Handlingsplan för Gemensam vision för Sergels Torg En handlingsplan ska svara på frågor om vad som kan och bör göras, på kortare och längre sikt. Den också redovisa vem som gör vad och skall uppdateras kontinuerligt. 1) Praktiska åtgärder oberoende av ombyggnader i samband med spårväg city a. Lista med åtgärder på kort sikt (martin rörby och henrik gidlund). b. Utplacering av solstolar på Sergels Torg, maj 2010 (city i samverkan) c. d. e. 2) Förberedande åtgärder inför ombyggnad i samband med spårväg city a. Olika modeller för att skapa bättre mikroklimat, ev glas, klimatisering el dyl. b. Offertförfrågan ny markbeläggning c. Utrymningsplan för butiker, ersättningslokaler d. Diskutera/pusha för alt. dragning av spårvägen för att undvika lång byggtid e. Offertförfrågan ny belysning, färgsättning, bättre inomhusklimat f. Fasta installationer för tillfällig belysning/vepor/utsmyckning g. Initiera förnyelse av utbudet, andra affärer/restauranger etc, kopplat till hyresavtal h. 3) Åtgärder i samband med ombyggnad för spårväg city a. Tak b. Väggar c. Golv/mark d. Butiksfronter e. Glasväg mot plattan? f. Belysning g. Fristående kiosker, restauranger h. Värme i. Entréer från övre planet Sida 2 av 8

3 Förslag till Gemensam förvaltningsorganisation (Diskussionsunderlag, första utkast, , PE, JS) En gemensam organisation för skötsel och förvaltning kan underlätta ett förverkligande av målsättningen för Sergels Torg. Samordning av användning av mark för demonstrationer, försäljning och event kan stärka torgets roll som mötesplats. Samordning av skötsel, städning, bevakning kan ge bättre utväxling på satsade resurser. Förslag till organisation och arbetsuppgifter: Sergels Torg Management AB ägs av 1 och ansvarar för skötsel av offentlig mark på och kring Sergels Torg i Stockholm inom på karta markerat område (Bilaga 1). Normal skötsel av gatumark, som exempelvis städning och plogning av gator inom området, sker även fortsättningsvis av Stockholms Stad. Bolaget fokuserar på ytor som ej används för fordonstrafik. Bolaget har en styrelse med representanter från... 2 Bolaget finansieras genom a) intäkter från upplåtelse av mark för event och kommersiella aktiviteter inom dess ansvarsområde, b) särskilt skötselanslag från Stockholms stad, c) avgifter från berörda fastighetsägare och verksamheter för gemensamma bevaknings- och skötseltjänster inom området (i huvudsak genom samordning av tidigare kontrakt med bevakningsföretag) samt genom 3 Bolaget har ett evenemangsråd med representanter från politiska företrädare, Kulturhuset, upplåtelseenheten vid Trafikkontoret, Klarapolisen, Kulturförvaltningen, SVB, tillståndsenheten vid Citypolisen Klara Närpolis, City i Samverkan, SL samt representanter för handlare fastighetsägare 4. Rådet beslutar om villkor för upplåtelse av mark, samordnar och initierar tillfälliga och återkommande evenemang samt koordinerar detta med Stadsteaterns och Kulturhusets program och utbud. Rådet skall formulera en gemensam policy för upplåtelse och avgifter för användning av offentlig mark inom området. Rådet skall aktivt verka för en användning av området som stödjer och vidareutvecklar de ursprungliga tankarna bakom skapandet av Sergels Torg (se även Vision för Sergels Torg). Bolaget har egen anställd personal i form av 5 som genomför styrelsens och evenemangsrådets beslut. Personalen har sitt kontor/hemvist i Kulturhuset (eller i ) och samordnar, informerar om och svarar på frågor om allt som har med torgets användning och skötsel att göra. I de fall andra instanser har ett övergripande eller juridiskt ansvar ser personalen till att all information finns tillgänglig, är lätt att nå, att beslut samordnas och att frågor snabbt kan besvaras. Grundtanken är att det ska finnas ett enda telefonnummer och en huvudansvarig för allt som rör användning av Sergels Torg. 1 Ägare: Vi kan titta på hur Kungsträdgårdens bolag ägs. En variant är att City i Samverkan äger bolaget, en annan att det är ett av staden helägt bolag, en tredje att det ägs av de viktigaste fastighetsägarna i området. 2 Följer av ägarfrågan. 3 En möjlighet är att staden öronmärker en del av tomträttsavgälden för fastigheter kring torget. 4 Evenemangsrådet är centralt. Det bör vara ett policyskapande råd, inte exekutivt. 5 Personalen kan till att börja med lånas ut av City i Samverkan eller Kulturhuset. Kanske rör det sig om en halvtidstjänst till att börja med, förutom ordningsvakterna. En blandning av informatör och vaktmästare. Sida 3 av 8

4 Bolaget ansvarar i ett första skede för: 6 1) Ordningsvakter, samordning av finansiering och definition av arbetsuppgifter, samordning av trygghetsarbete med polisen (Se bilaga 2). 2) Extra städning utöver stadens grundstädning, dvs kontinuerlig plockstädning och särskilda städinsatser i samband med event och möten. 3) Tillståndsgivning för upplåtelse av mark för demonstrationer, aktiviteter och icke kommersiella evenemang. 4) Tillståndsgivning och inkassering av avgifter för tillfällig försäljning och andra kommersiella aktiviteter. 7 5) Egna initierade evenemang eller evenemang i samverkan med andra aktörer. 6) Skötsel och tillhandahållande av utrustning, el, vatten, installationer, högtalare, tillfälliga konstruktioner etc som behövs i samband med olika evenemang. 7) Information till allmänhet och organisationer/myndigheter. Bolaget kan i ett senare skede, om detta är lämpligt, utvidga ansvaret till att gälla: 1) All form av städning inom ett specificerat område (?) 2) Genomförande av enklare underhålls- och lagningsarbeten, dock ej ombyggnad etc. Detta sker i samråd med stadens förvaltningar och på delegation från staden. 3) Sergelstorgsvärdar, i samband med större evenemang. 4) Tillfällig möblering och installationer i samband med exempelvis julhandeln. 5) 6 För att få igång detta kan vi börja med några mindre frågor och ansvarigheter. Konceptet kan utvecklas efterhand och efter behov. 7 Per nämnde att Kungsträdgårdsbolaget har ett undantag från stadens upplåtelseregler. Tanken är att denna organisation ska kunna besluta om att vissa event inte behöver betala för markupplåtelse, medan andra får det. Detta i enlighet med den policy som ska tas fram. Sida 4 av 8

5 Ansvarsområde för Sergels Torg Management AB Sida 5 av 8

6 Förslag till Designprogram för Sergels Torg För att förverkliga visionen om Sergels Torg behövs ett samlat designprogram för området som helhet. Programmet tar sin utgångspunkt i Vision för Sergels Torg. Programmet utformas i samråd med staden och aktörer kring torget. Riktlinjer och råd: Det omgivande gaturummet i gatuplan, omkring den nedsänkta torgytan (Plattan), ska möbleras så att gångtrafik runt Sergelarkaden och mellan de två nivåerna underlättas. Sida 6 av 8

7 Perspektiv och synsätt på utveckling av Sergels Torg Förtydligande diskussions och bakgrundstext, bilaga till Delvision för Sergels Torg, Jerker Söderlind. 1) Sergels Torg är ett av Sveriges främsta exempel på ett stadsrum utformat utifrån modernismens planeringsmodell, arkitektursyn och designideal. Torget kan sägas ha hög verkshöjd i arkitektoniskt avseende. Annorlunda utryckt är torget ett exempel på hög kvalitet och medveten utformning, betraktat ur kulturhistoriskt och arkitekturhistoriskt perspektiv. 2) Omfattande kritik har under årens lopp riktats mot torgets utformning, såväl ur estetiskt som funktionellt och trafikmässigt perspektiv. Det är troligt att kritik även framgent kommer att riktas mot torgets design och dess relation till stadskärnan i övrigt. Om detta centrala stadsparti skulle utformas utifrån dagens synsätt på hur ett väl fungerande stadsliv kan skapas, skulle utformningen med stor säkerhet skilja sig radikalt från den existerande och 1960-talsdesignen. 3) Förändringar och kompletteringar av Sergels Torg kan dock inte uteslutande utgå från dagens värderingar och perspektiv. Det kulturhistoriska perspektivet inklusive torgets symbolvärde bör respekteras och värderas. Detta innebär de facto en begränsning av torgets utvecklingsmöjligheter. En parallell kan göras med det kungliga slottet, vars kulturhistoriska värde och representativitet för sin tids arkitektur, begränsar möjligheterna att bygga om och till slottet. I klartext innebär detta resonemang att vissa problematiska lösningar i vissa fall kan accepteras, enbart motiverat av det antikvariska intresset av att bevara en viss historisk lösning. Detta gäller såväl det Kungliga Slottet med dess förplats som Kulturhuset med dess förplats. Detta inebär inte ett absolut hinder mot förändringar. Men all förändring måste balanseras mot kulturistoriska avväganden. Ett aktuellt exempel är den förestående förändringen av Slussen, där olika epokers utformning har legat till grund för ombyggnad. 4) Till Sergels Torgs styrka och symbolvärde kan i första hand räknas det svartvita mönstret på den nedsänkta delen av torget, lösningen med ett nedre och delvis underjordiskt plan för gångtrafik och ett övre plan för biltrafik, den nära kopplingen till Kulturhusets två nedre och två övre entréer, trafikrondellen med fontänen utformad som en superellips och Öhrströms glaspelare. Det främsta och mest typiska kännemärket, som skiljer Sergels Torg från praktiskt taget alla andra torgrum i Stockholm är idén om ett försänkt nedre plan. De mest typiska designinslagen kan sägas vara den svart-vit-gråa färgskalan, de lätta materialen och kontrasten mellan målade ytor, glas och rå obehandlad betong. Till symbolvärdet hör även att torget flitigt används för demonstrationer, politiska möten och samlar större folksamlingar i samband med t ex olika sportevent. 5) På ett liknande sätt kan torgets svagheter och problem i huvudsak hänföras till den nedsänkta torgytan, som gör det svårt att nå eller passera torget från gatunivån. Både längs Klarabergsgatan och längs trottoaren längs rondellen gör nivåskilnaden att torget inte går att nå på samma enkla sätt som torg som bara har en enda nivå jämför med Hötorget eller Stureplan där den öppna torgytan går att nå från alla sidor. En annan ofta uppmärksamad problematik utgörs av den del av torget som ligger under mark och därför ofta uppfattas som mörk, otrygg, blåsig och med prång som inbjuder till olika former av illegala aktiviteter. Torgets utformning gör att det ofta uppfattas mer som en passage än en trygg plats att stanna till på. 6) En viktig skillnad mellan modernismens arkitektursyn och föregående olika former av klassisk arkitektur, är synen på det offentliga rummet. Modernismen arbetade medvetet med att skapa gränslösa offentliga rum med öppna flöden. I stället för väl definierade väggar och gränser mellan olika platser förespråkade modernismen ett kontinuerligt rum med hög genomströmning och långa öppna siktlinjer. Jämför Sergels Torg öppna ytor med Stortorget i Gamla Stans slutna rum; jämför det kungliga slottets strikta rumsformer och symmetriska fasader med Kulturhusets fria former och fasadkomposition. 7) En annan viktig skillnad mellan äldre tiders arkitektur och modernismen, kan sägas vara synen på bebyggelsens föränderlighet. Medan äldre arkitektur ofta består av färdiga och kompletta objekt (som enskilda hus) arbetade modernismen med en högre grad av föränderbarhet, där olika funktioner och element kunde kombineras och förändras utifrån funktionella krav. Den modernistiska arkitekturen syftade inte till att skapa oföränderliga eller eviga objekt eller platser. Fokus låg mera på att anpassa bebyggelse och platser till stadslivets skiftande krav. Kulturhuset utformades för att stödja en dynamisk och städigt föränderlig verksamhet, tydligt exponerad genom de glasade fasaderna. Sida 7 av 8

8 8) Kontentan av ovanstående resonemang är att förändringar och eventuella tillägg på och omkring Sergels Torg bör utgå ifrån modernismens kärnvärden, synsätt och estetik. Motivet för detta är helt enkelt - att värna Sergels Torgs identitet, som en viktig representant för den modernistiska synen på stad och arkitektur. 9) Detta innebär ett bejakande av förändringar som utgår från funktionella och praktiska överväganden, liksom ett tydligt avståndstagande från förändringar som motiveras av estetiska eller stilmässiga överväganden. 10) Detta innebär att eventuella förändringar och tillägg bör respektera tankegångarna om ett öppet, ljust och luftigt offentligt rum, med långa siktlinjer. Om delar av torget avses på något sätt att avskiljas från andra delar, bör ljusa och genomskinliga material (gärna glas) användas. 11) Förbättrade kommunikationer och kopplingar mellan torgets olika nivåer och mellan olika existerande stråk (som exempelvis en förstärkning av flödet från Hötorget till Brunkebergs Torg) ligger helt i linje med den modernistiska rumsupfattningen liksom synen på ett ständigt föränderligt och dynamiskt stadsrum. Ett viktigt inslag i hävdandet av Sergels Torg som den kanske viktigaste offentliga platsen i Sverige, kan vara att underlätta och stärka torgets funktion som intressant, trygg och föränderlig mötesplats. Detta behöver inte gå ut över torgets funktion som passage och rörelseyta. 12) Mindre, funktionellt motiverade, tillägg som gör torget mer ljust och tryggt, exempelvis förstärkt belysning under rondellen och fontänen, ligger i linje med grundtankarna för utformningen av Sergels Torg. Det är viktigt att skilja mellan intentionerna för Sergels Torg och den utformning som idag är för handen. Förändringar som ligger i linje med de ursprungliga intentionerna för torget och som förstärker intrycket av en väl fungerande modernistisk platsbildning, bör väga tyngre än den utformning som idag är för handen eftersom denna delvis är en kompromiss mellan intentioner och faktiska möjligheter. Sida 8 av 8