Delvision för Brunkebergstorg

Transkript

1 Delvisioner för utveckling av City Delvision för Brunkebergstorg är en av flera konkretiseringar av City i Samverkans samlade vision för Stockholm City. En delvision är en genomförandeplan, kopplad till en övergripande vision. Andra delvisioner kommer också att utarbetas, kopplade till specifika platser och funktioner, tillsammans med berörda aktörer och intressenter. Delvisioner består av målsättning, handlingsplan och andra dokument. Delvisioner ska kunna tidssättas och även redovisa vem som gör vad, dvs när, vad, vem. Delvision för Brunkebergstorg (Arbetsdokument, första utkast, 0059) Detta dokument visar hur Brunkebergstorg med anslutande fastigheter, gator och gångstråk kan utvecklas till en intressant och flödesmässigt integrerad del av city. Visionen är at återupprätta torgets centrala roll i city. Dokumentet består av Målsättning, Handlingsplan och en enkel skiss till utformning och innehåll. Dessa är alla arbetsdokument som kan förbättras och förtydligas. Olika resonerande diskussionstexter, som inte ingår i själva delvisionen, avslutar dokumentet. Förslag till målsättning för Återupprätta Brunkebergstorg Brunkebergstorg ska utvecklas till ett starkt nav i citys nät av gångstråk. Torget ska återta sin roll som en naturlig och trygg mötesplats i city. Torget ska utgöra en naturlig och stark nod i två stråk: o Mellan Hötorget och Gustav Adolfs torg. o Mellan Drottninggatan och Gallerian/Kungsträdgården Med bättre flöden kan dagens överlastade gångstråk avlastas. Det är en förutsättning för att handel, service, kultur ska kunna etablera nya mötesplatser. Det gynnar hela city. Brunkebergs torg ska vara en mötesplats med ett starkt och tydligt utbud av handel, service och kultur. För planering och förändring gäller: Gångtrafikstråket över Sergels Torg och vidare mot Sergelgatan måste ovillkorligen stärkas. Övergångsställen och andra trafiklösningar måste göras säkrare, tydligare, enklare och synligare än idag. Utan detta kan inte flödena kring torget stärkas. Gångtrafikstråken till Drottninggatan måste på samma sätt stärkas. Det gäller båda sidorna av Kulturhuset och tvärgatorna Vattugatan, Herkulesgatan, Karduansmakargatan och Jakobsgatan. Det förutsätter ett stort tillskott av offentligt tillgängliga lokaler i byggnaderna runt torget. För fortsatt arbete gäller: SwedBanks bottenvåning och andra våning bör öppnas upp för handel, serveringar och annan offentlig verksamhet. Detta för att ge tillräcklig kritisk massa. Gallerians interna flöden bör ledas upp till torgnivån på flera punkter. Ekonomiska villkor för eventuell nybyggnation på torget bör vara tydliga. Aktörer som är intresserade att etablera sig här bör delta direkt i planeringen. Sida av 6

2 Förslag till handlingsplan för Återupprätta Brunkebergstorg En handlingsplan ska svara på frågor om vad som kan och bör göras, på kortare och längre sikt. Den redovisar vem som gör vad och skall uppdateras kontinuerligt. ) Förberedande diskussioner med fastighetsägare, butiker, etablerare, varumärken a. AMF Pension b. Stena Fastigheter c. Statens Fastighetsverk d. Stockholms stad, Fastighetskontoret e. SwedBank f. Stockhomsmässan i Älvsjö g. Gerau Markets eller motsvarande h. Olika museer, andra aktörer. 2) Förslag till användning och etableringar a. Konferens/Showroom. Kontakt tas med Stockholmsmässan i Älvsjö. Idén är att skapa en liten mässfilial mitt i city. Där kan kommande och pågående mässor och konferenser annonseras och visas upp. VIP-event och mingel kan hållas här. En generell lokal kan användas som skyltfönster för produktlanseringar och marknadsföring. När det är båtmässa ges ställer ett företag upp en båt här, när det är trädgårdsmässa visar en utställare upp växter och redskap. b. En matmarknad typ Borough Market eller bondens marknad. En tillfällig inomhusmatmarknad. c. Utställning och annonsering av museernas utbud och aktiviteter, samt museishoppar. d. Reguljära butiker och restauranger i SwedBanks gamla lokaler. Med tillräcklig kritisk massa kan det gå att på sikt öppna upp Malmskillnadsgatan norrut, i tomma bottenvåningar. Detta är kanske den enskilt viktigaste faktorn. 3) Referenser: a. Chelsea Market, New York b. Ta fram ritningarna till Abbamuséet som ej blev av c. Apple Store, New York 4) Viktigt: a. Vem är huvudman, investerare, ägare? Måste vara tydligt. Några tänkbara: i. Stockholmsmässan. ii. Fastighetskontoret. iii. Stena eller AMF. iv. Annan kommersiell aktör. 5) Första steg: a. Undersök om det går att omvandla kontoriserade bottenvåningar längs Karduansmakargatan till kommersiell verksamhet.(ägare: Statens Fastighetsverk) b. Undersök om det går att skapa en ny entré till Gallerian i Karduansmakargatans förlängning. (Ägare: Gallerian/AMF) c. Kontakta Stockholmsmässan och andra potentiella nya aktörer. d. Granska ekonomiska villkor för förändringar, kopplat till tomträttsavgäld. Sida 2 av 6

3 Grundförutsättningar för ett fungerande Brunkebergstorg ) Ett obrutet och starkt och tydligt gångstråk, från Hötorget till Gustav Adolfs Torg. 2) Ombyggnad + nya kommersiella ytor längs Beridarbansgatan upp mot torget. 3) Nya kommersiella ytor längs Karduansmakargatan. Samt en ingång direkt in i Gallerian 4) Stor och tydlig entré till Gallerian med flöde till Regeringsgatan och Kungsträdgården. 5) Kraftigt tillskott av kommersiella lokaler i Swedbanks lokaler ut mot torget. Sida 3 av 6

4 Bakgrunddiskussion Kartmaterial och text från bokprojekt Bättre plats för handel, Jerker Söderlind, KTH/Handels utvecklingstråd, HUR, 200. Texten är ur en kommande bok, och är för läsning, ej för citat. Vänster: Karta av city före rivningarna. Brunkebergstorg är den lilla triangeln i mitten av bilden. Notera den smala gatan, Norra Smedjebacken, som har samma läge som insidan av Gallerian. Höger: Karta över city idag. Marknivån vid Sergels Torg sänktes med en dryg våning. Den gamla marknivån finns kvar i form av Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan som går på broar över Hamngatan och Sveavägen. Brunkebergstorg och Handelns Moment 22 Våren 200 presenterade Stockholms stad i samarbete med fastighetsägarna i området, Stena Fastigheter och Statens Fastighetsverk, ett förslag till ett nytt Brunkebergstorg. Arkitekterna på Ahrboms & Partners visade hur mindre påbyggnader på dagens hus och fristående paviljonger kunde ge plats för butiker, serveringar och kultur. En viktig del av förslaget var ca 00 nya bostäder. Förslaget var ett steg i rätt riktning men saknade förankring i handelns verklighet. Om en person med erfarenhet av handel och utformning av gallerior, dvs en person med ett mer kommersiellt perspektiv, hade utformat förslaget till Brunkebergstorg hade det troligen sett annorlunda ut. Det krävs ordentliga flöden och ett kraftigt tillskott av nya kommersiella lokaler för att skapa en ny tyngdpunkt i en stad. Det räcker inte att placera ut paviljonger för caféer och småbutiker. Men Gallerian skulle kunna användas som inspirationskälla för ett nytt Brunkebergstorg. Gallerian är utformad för handel och service. Den har en tydlig och inbjudande entré mot Hamngatan. Den har en tydlig riktning söderut där det också ligger en tunnelbanestation. Den har också några anslutande mindre gränder och en sidoentré med flera restauranger mot Regeringsgatan. Gallerian har också ett massivt kommersiellt utbud. Jämför detta med Brunkebergstorg. Den naturligaste entrén till Brunkebergstorg är Sergels Torg eftersom det rör sig så mycket människor där. Men folkströmmarna över plattan (Sergels Torgs lägre nivå) når aldrig fram till Brunkebergstorg eftersom plattan ligger en våning lägre än Brunkebergstorg. Det går bara en liten snedställd trappa upp till Brunkebergstorgs nivå. Denna nivåskillnad är den viktigaste förklaringen till varför Brunkebergstorg inte fungerar och kanske aldrig kommer att göra det. Nivåskillnader stoppar flöden av gångtrafik. Gallerians stora glasade entré ut mot Hamngatan erbjuder särskilt vintertid en lockelse, med varm luft som sipprar ut mot gatan. Brunkebergstorgs entré motsvaras av det stora hålet i Kulturhusets undervåning. Hålet är stort, kallt, dragigt, mörkt och har ingen kommersiell verksamhet förutom sporadiska torghandlare och korvgubbar. Jämfört med Hamngatan är det ganska få som passerar förbi detta hål eftersom de flesta rör sig nere på plattan. Norr om Brunkebergstorg ligger Sergelgatan som slutar i det ganska livliga Hötorget. Men folkströmmen från Hötorget tar i praktiken slut när den når fram till den stora rondellen vid Sergels Torg. För att ta sig från Sergelgatan till Brunkebergstorg krävs ett krångligt zickzackande mellan bilar och övergångsställen och en vandring igenom det stora hålet utan butiker. Detta är Handelns moment 22 : Om det inte finns något riktigt intressant på en plats, som skapar folkströmmar, då kommer inte någon verksamhet som skapar folkströmmar att vilja etablera sig på den platsen. Om Gallerians kommersiellt inriktade arkitekter utformat en Entré till Brunkebergstorg hade de börjat med att glasa in hålet i Kulturhuset och den lilla bortglömda sidogatan på Kulturhusets baksida. Då hade Brunkebergstorg kunnat erbjuda värme som kontrast till Sergels Torgs blåsighet. De hade troligen flyttat tillbaka Malmskillnadsgatan till sitt ursprungliga läge (se bild nedan) för att skapa en rak och tydlig gågata söderut. De hade byggt om övergångsställena vid rondellen på Sergels Torg för att få ett långt och rakt och tydligt gångstråk från Hötorget ner till Gustav Adolfs Torg vid vattnet. De hade föreslagit trappor eller rulltrappor från plattans lägre nivå upp till gatunivån. De hade förklarat att åtminstone två våningar av SwedBanks lokaler måste göras om till handel (markerat med mörk färg på den högra bilden nedan). Utan tillräcklig kritisk massa skapas ingen attraktiv handelsplats och sällan något levande torg. Oavsett om det är inomhus eller utomhus. Sida 4 av 6

5 Förslag till Nya Brunkebergstorg, Ahrbom & Partners. Bilgator markerade med vitt för att öka läsbarheten. Malmskillnadsgatan gör, som idag, en märklig kurva runt torget. Det underlättar knappast gångtrafikflödena. Sida 5 av 6

6 Alternativ med stora butikslokaler mot Malmskillnadsgatan som har återfått sin gamla raka sträckning. Det ger utrymme för en tydlig och rak gågata från Hötorget och Sergels Torg ner till Gustav Adolfs Torg. Markerat med pil. Sida 6 av 6