Innehåll MOBILUPPGIFTERNA FÖR RAITIOS STIG

Transkript

1 MOBILUPPGIFTERNA FÖR RAITIOS STIG Innehåll 1 TORR MOSKOG VÄXTPLATSEN FORMULERAR TRÄDET DEN NYA SKOGEN UPPSTÅR 4 SKÖTSEL AV PLANTBESTÅND DE INHEMSKA TRÄDSLAGEN FRISK MOSKOG FÖRNYELSEMOGEN SKOG LANDSKAPET FÖRÄNDRAS SKOGEN FÖRÄNDRAS ODLINGSSKOG MASURBJÖRK ASP KLIBBAL VÅRDEN AV MÅNGFORMIGHET I EKONOMISKOGAR LUND UTLÄNDSKA TRÄDSLAG SKOGEN I NATURTILLSTÅND... 22

2 1 TORR MOSKOG Räkna trädets ålder (låg- och högstadiet) Räkna antalet kvistvarv på de unga tallarna. Tillägg fem år i summan, som har tillkommit under plantans första tillväxtår. a) Hur gamla är tallarna? b) Är mellanrummen mellan kvistvarven lika långa eller varierande? Vad kan skillnaderna bero på? c) Vilka faktorer påverkar trädets tillväxt? d) Varifrån växer trädet på längden? e) Varifrån växer kvistarna på längden? f) Undersök hur tallarnas årsskott ser ut den här tiden på året. Mät trädets diameter (åk 5-9) Mät diametern på fem träd. Hur tjocka träd hittade du? Trädets diameter får du uträknat med hjälp av att du först mäter trädets omkrets och dividerar sedan omkretsen med tre (ifall du räknar med räknare så skall du använda närmevärdet för pi, 3,14). Du kan även räkna ut diametern med att använda mellanrummet mellan din tumme och pekfingret (ca 10cm) som mätobjekt. Den rätta mätningshöjden är vid brösthöjden, det vill säga 1,3 meter från stubbhalsen. Mät trädets höjd (åk 5-9 och gymnasiet) Mät höjden på de träd som är utmärkta med band. Du kan även mäta höjden på flera träd ifall du vill. Uppskatta först hur långt borta du borde stå så att trädet inte skulle träffa dig ifall det skulle falla. Mät sedan trädets höjd med hjälp av en käpp. Använd en rak käpp som är lite längre än din arm. 1. Sätt käppens övre ända fast vid kinden under ögat. Håll käppen vågrätt. Ta i käppen så långt fram som du kan med rak arm. Håll i detta ställe hela tiden! Sväng käppen lodrätt med armen rak. 2. Förflytta dig med hjälp av att ändra på huvudets ställning till ett sådant avstånd där trädet ser ut att vara lika lång som käppen. Håll käppen hela tiden lodrätt och armen rak. När trädets topp är jämt med käppens övre ända och rotändan i nedre ändan vid din tumme, så blir avståndet till trädet lika långt som trädets höjd. Rör endast på ögonen upp o ner mellan toppen och rotändan, för ifall du ändrar på nackens ställning så kan den uppkomma fel i mätningen. 3. Mät ditt avstånd från trädet med hjälp av steg. Detta avstånd blir lika långt som trädets höjd. 2

3 Beräkna trädets volym (höstadiet och gymnasiet) Beräkna volymen på de träd som är utmärkta med band. För att kunna beräkna volymen så måste man veta trädets höjd samt diametern. Använd kubiktabellen som hjälp. a) Från träd får man till exempel stock- och massaved. Uppskatta hur mycket pengar du skulle få från det träd som du mätt: för tall stockar betalar man 55,66 /m 3 och för tall massaved 20,45 /m 3. b) Vilka produkter kan man tillverka från det träd som du mätt? Andelen stockved, % Trädets diameter vid brösthöjd Trädets volym Andelen stockved 17 cm 0,2 m 3-19 cm 0,25 m 3 ca 60 % 27 cm 0,5 m 3 ca 90 % 37 cm 1 m 3 ca 95 % Känn igen växter (åk 5-6 och högstadiet) a) Hittar du de här växterna? Stanna inte vid gångvägen, utan förflytta dig till skogen! Skogsstjärna Lingon Väggmossa Liljekonvalj Mjölon Ljung Bägarpöslav Kovall b) Sök och namnge även andra växter. c) Vilket är områdets huvudträdslag? d) Motivera varför det här är en torr mo? Sök och beskriv ledningsväxterna. e) Jämför växligheten på den här växtplatsen med de andra växtplatsernas växtlighet längs med rutten. (kontrollerna 6 och 15) 3

4 2 VÄXTPLATSEN FORMAR TRÄDET Skogsmatematik (åk 1-2) Sök i små grupper: 1 en kvist från en ljung 2 en barkbit 3 björkblad 4 en sten 5 en tallkott 6 ett blad från en lingonbuske 7 tallbarr Det här kan göras som en tävling, där snabbaste gruppen vinner! OBS! Sök växtdelar endast från marken- ni skall inte ta blad/barr/bark från levande växter. 4

5 3 EN NY SKOG KOMMER UPP 4 SKÖTSEL AV PLANTBESTÅND Avverkningsområdets area (högstadiet och gymnasiet) Uppskatta hur stor arean är på hygget. Djur som upptar föda vid denna plats (låg- och högstadiet) Vilka djur kan du troligtvis se beta här? a) Varg och mårdhund b) Älg och hare c) Utter och räv d) Hökuggla och björn Förnyelsemetod (låg- och högstadiet) Hur har man förnyat det här området? a) Vilka trädslags plantor hittar du? b) Hur har det här plantbeståndet uppkommit? c) Fundera, hurdan skog har här varit tidigare. Skogsvårdande åtgärd (högstadiet och gymnasiet) Vilken är den nästa skogsvårdande åtgärden i det här beståndet? a) Gödsling b) Markberedning och plantering c) Röjning av plantbeståndet På vägledningstavlorna (3 och 4) ser du olika arbetsredskap. Vilka är de? a) Plantans skyddsrör och motorsåg b) Planteringrör och röjsåg c) Hacka och skära Växtplatsfaktorer (åk 6, högstadiet, gymnasiet) Mät ett ca 5 x 5 meters område. a) Räkna hur många plantors som växer där. Finns det tillräckligt med plantor, om det enligt rekommendationerna skall vara minst 2000 plantor/ha. Du får antalet plantor per hektar då du multiplicerar antalet plantor som du räknade på ytan med 400. Vad är plantornas trädslagsförhållande? b) Vilket trädslag har man planterat på det här området? c) Undersök även trädens skick och hälsa och fundera, vilka träd kommer att klara sig och växa till full storlek, vilka kommer igen att tvina bort och förlora i tävlingen om livsrum. Av vad allt kommer plantorna att måsta tävla om? 5

6 5 INHEMSKA TRÄDSLAG Namnge trädslagen (låg- och högstadiet) Namnge så många trädslag som du känner igen i den här skogen. Hur många olika slag hittade du? Trädslagen på engelska och finska (åk 3-6, högstadiet) I de finska skogarna växer bland annat de här sex trädslagen, som på engelska och finska heter: a) spruce- kuusi b) birch- koivu c) pine- mänty d) rowan- pihlaja e) aspen- haapa f) juniper- kataja Vad heter de på svenska? Hur känner man igen dessa trädslag? Trädslagens egenskaper (låg- och högstadiet) Undersök a) tallens, granens och björkens stammar. Vilka olikheter har stammarna? b) tallens och granens barr. Hur skiljer sig barren från varandra? Hur skiljer sig kottarna från varandra? Kombinera trädslagen med produkterna (åk 5-6, högstadiet) Dela in er i grupper. Varje grupp får en produkt och de skall gå till det trädslaget som de tror att produkten är tillverkad av. När varje grupp har hittat det trädslag som de tycker att är rätt, så går ni tillsammans igenom produkterna och trädslagen. Xylitol- tuggummi Mjölkförpackning Rönnbärs- karamell Viskosskjorta WC- papper Luktborttagningsämne Bastulavar Yoghurt Tandkräm Biodiesel Björk Tall Gran Asp En Rönn Skogens ljud (låg- och högstadiet) Leta fram en bra plats i skogen. Ta en bekväm ställning och var tyst för en minut. Lyssna på skogens ljud: Vilka är skogens ljud? Vilka ljud kommer någon annanstans ifrån? 6

7 6 FRISK MOSKOG Känn igen växterna (åk 5-6 och högstadiet) a) Hittar du de här växterna? Stanna inte vid gångvägen, utan gå in i skogen! Midsommarblomster * Blåbär Husmossa Kvastmossa* Linnea Skogsbräken** Skogsfräken** Kovall b) Sök, beskriv och namnge även andra växter. c) Vilket är områdets huvudträdslag? d) Motivera, varför är det här en frisk mo? Sök och beskriv ledningsväxterna. e) Jämför växligheten på den här växtplatsen med de andra växtplatsernas växtlighet längs med rutten. (kontrollerna 1 och 15) *Källa: **Källa: Skadegörare (högstadiet och gymnasiet) Undersök granen som är utmärkt med blått och orange band på andra sidan gångvägen. Varför rinner det så mycket koda ur granen? Årstidernas tecken (förskolan, lågstadiet) Hitta på så många tecken som möjligt på våren/sommarn/hösten/vinter i näromgivningen: a) dofter b) ljud c) färger d) växter och andra organismer e) temperatur f) skuggornas längd 7

8 Olikformade saker (förskolan) Plocka från marken något: a) grönt e) mjukt b) lätt f) hårt c) vasst g) brunt d) runt... och gör ett eget konstverk av dem. Ta en bild och skicka den till Finska Forstföreningen: 8

9 7 FÖRNYELSEMOGEN SKOG Nästa skogsvårdande åtgärd (högstadiet och gymnasiet) Vilken är den nästa skogsvårdande åtgärden på det här området? a) Förnyelseavverkning och plantering b) Gallring c) Kompletteringsplantering d) Röjning Mät trädets diameter (åk 5-6, högstadiet) Mät diametern på fem träd. Hur tjocka träd hittade du? Trädets diameter får du uträknat med hjälp av att du först mäter trädets omkrets och dividerar sedan omkretsen med tre (ifall nu räknar med räknare så skall du använda närmevärdet för pi, 3,14). Du kan även räkna ut diametern med att använda mellanrummet mellan din tumme och pekfingret (ca 10 cm) som mätobjekt. Den rätta mätningshöjden är vid brösthöjden, det vill säga 1,3 meter från stubbhalsen. Mät trädets längd (åk5-6, högstadiet och gymnasiet) Mät höjden på de träd som är utmärkta med band. Du kan även mäta höjden på flera träd ifall du vill. Uppskatta först hur långt borta du borde stå så att trädet inte skulle träffa dig ifall det skulle falla. Mät sedan trädets höjd med hjälp av en käpp. Använd en rak käpp som är lite längre än din arm. 1. Sätt käppens övre ända fast vid kinden under ögat. Håll käppen vågrätt. Ta i käppen så långt fram som du kan med rak arm. Håll i detta ställe hela tiden! Sväng käppen lodrätt med armen rak. 2. Förflytta dig med hjälp av att ändra på huvudets ställning till ett sådant avstånd där trädet ser ut att vara lika lång som käppen. Håll käppen hela tiden lodrätt och armen rak. När trädets topp är jämt med käppens övre ända och rotändan i nedre ändan vid din tumme, så blir avståndet till trädet lika långt som trädets höjd. Rör endast på ögonen upp o ner mellan toppen och rotändan, för ifall du ändrar på nackens ställning så kan den uppkomma fel i mätningen. 3. Mät ditt avstånd från trädet med hjälp av steg (ett steg- ca 1 m). Detta avstånd blir lika långt som trädets höjd. 9

10 Beräkna trädets volym (högstadiet och gymnasiet) Beräkna volymen på de träd som är utmärkta med band. För att kunna beräkna volymen så måste man veta trädets höjd samt diametern. Använd kubiktabellen som hjälp. a) Från träd får man till exempel stock- och massaved. Uppskatta hur mycket pengar du skulle få av det träd du mätt: för granstockar betalar man 54,89 /m 3 och för granmassaved 20,43 /m 3. b) Vilka produkter kan man tillverka av det träd du mätt? Andelen stockved, % Trädets diameter vid brösthöjd Trädets volym Andelen stockved 17 cm 0,2 m 3-19 cm 0,25 m 3 ca 60 % 27 cm 0,5 m 3 ca 90 % 37 cm 1 m 3 ca 95 % 10

11 8 LANDSKAPET FÖRÄNDRAS Att gräva diken (låg- och högstadiet) På kärr har man grävt diken i första hand för att: a) man skulle få tillräckligt med vatten till växtplatsen b) man skulle få bort överlopps vatten c) man skulle få annorlunda livsmiljöer Hur har dikningen påverkat växtplatsfaktorerna (t.ex. fuktigheten och näringshalten) Iståndsättningsdikning (låg- och högstadiet) Man gräver inte längre nya diken i skogarna för att: a) de är för dyra att göra b) man vill skydda den ursprungliga kärrnaturen c) alla Finlands kärr är redan dikade Känn igen växterna (högstadiet och gymnasiet) Gå ca 15 meter framåt, tills du ser en gran som är utmärkt med fiberband på högra sidan av gångvägen. Gå därifrån till kärret. Hittar du de här växterna? Tranbär* Kråkklöver** Vitmossor* Björnmåssa* Kärrviol * Kärrfräken** *Källa: **Källa: 11

12 9 SKOGEN FÖRÄNDRAS Växtplatsfaktorerna (högstadiet och gymnasiet) a) Hur skiljer sig det här björk- och granbeståndet från granbeståndet på andra sidan stigen? Vad beror skillnaderna på? b) Jämför björk- och granbeståndets och bara granbeståndets ytvegetation. Hur har ljusets mängd påverkat det? c) Vilka trädslag kommer först in i en lucka som bildats i skogen? Varför? d) Hur har det här beståndet, samt granbeståndet på andra sidan stigen, sannolikt uppkommit och utveckla sig? 12

13 10 GALLRINGSSKOG Stämplingsövning (åk 5-6, högstadiet och gymnasiet) I gallringar så tar man bort träd som är i dåligt skick (t.ex. murkna eller döda) och sparar de träd som har förutsättningar och möjligheter till att växa. a) Välj ut de träd som skall tas bort av de träd som är utmärkta med bokstäver. Vilket ord formar bokstäverna? b) Vilka produkter förutom wc papper kan man tillverka av de här träden? a. timmerväggar till hus b. mjölkkartonger c. möbler d. papper Mät trädets diameter (åk 5-6, högstadiet) Mät diametern på fem träd. Hur tjocka träd hittade du? Trädets diameter får du uträknat med hjälp av att du först mäter trädets omkrets och dividerar sedan omkretsen med tre (ifall nu räknar med räknare så skall du använda närmevärdet för pi, 3,14). Du kan även räkna ut diametern med att använda mellanrummet mellan din tumme och pekfingret (ca 10cm) som mätobjekt. Den rätta mätningshöjden är vid brösthöjden, det vill säga 1,3 meter från stubbhalsen. 13

14 11 MASURBJÖRK Trädets egenskaper (låg- och högstadiet) Undersök masurbjörkens stam. Skiljer den sig från vårt- eller glasbjörken? Rita, skriv upp eller beskriv vad du ser för ditt par. 14

15 12 ASP Följearter (högstadiet) Undersök de här asparna, samt de som ligger på kullen ca 10 meter bakåt från gångstigen. Hittar du de här följearterna för aspen? Aspens gallbildning Aspens vägglav Aspticka Trädets egenskaper (låg- och högstadiet) Undersök trädet och skriv upp dina iakttagelser. Hur känner man igen aspen? Ta en bild eller rita av en asp. 15

16 13 KLIBBAL Klibbalens gröna blad (högstadiet) Varför fäller klibbalen sina blad gröna på hösten, istället för att få höstfärger på bladen? a) Det finns inga andra färgämnen i bladen b) I klibbalens rotknölar lever det bakterier som binder kväve och därför behöver den inte ta till vara kvävet från bladen c) Den tål köld bättre än andra lövträd Ta en bild (eller rita) av bladen och kottarna. Kan du även hitta gråalen? Ifall du hittar en gråal så skall du jämföra klibb- och gråalens blad och kottar. Hur skiljer de sig från varandra? 16

17 14 ATT VÄRNA OM BIOLOGISK MÅNGFALD I EN EKONOMISKOG Inventering av döda träd (högstadiet och gymnasiet) Döda träd kan vara träd som har fallit omkull, rötsående träd (träd som är döda men står ännu) och högstubbar. Med högstubbar menar man träd som har gått av någonstans på mitten, men där nedre ändan ännu står kvar. Gå fram- och bakåt längs med stigen och kolla på båda sidorna av diket och a) undersök hur många döda träd du kan se b) fundera på vilka orsakerna kan ha varit till att träden har dött? Vilken betydelse har de döda träden angående mångformigheten? Vilka organismer växer på de döda träden som du har hittat? Mångfaldhet (högstadiet) Vilka tecken på mångformighet ser du på det här stället? Skogens uppbyggnad - små och stora stammar - täta trädbestånd och öppna ställen - åtminstone tre olika trädslag - aspar eller sälgar - stora barrträd - inga stubbar - väldigt tjocka träd Skogens organismer - myrstackar - mossiga stenar - tickor - ormbunkar - buskar - hackspettens grävspår i träden Dött och rötskadat träd - stora stående träd som är döda - högstubbar och träd med hål - fallna träd som har bark på sig - fallna träd utan bark - fallna träd som har mossa på sig Annat mångformigt - strömmande vatten - stora höjdskillnader - väldigt soliga ställen - skuggiga ställen 17

18 Sammanlagt kontroller 1-6 Vi ger tid åt naturen 7-14 Skogen kan utvecklas till ett värdefullt naturobjekt Skogen erbjuder en livsmiljö för många krävande växt- och djurarter Uppgiften är en applikation från WWF:s Naturewatch- uppgift. Kolets cirkulation (högstadiet) Vilken förstahands uppgift har de döda träden i kolets cirkulation? a) kolförråd b) kolkälla c) kolsvalg Trädslagen (låg- och högstadiet) Namnge så många trädslag som du känner igen. Hur många olika arter hittade du? Växtarter (åk 5-6, högstadiet) Leta fram de här växterna, som växer i a) bottenskiktet: Kranshakmossa* Vågig sågmossa* Björnmossa* b) planskiktet: Ekorrbär Hallon* Majbräken** c) buskskitet: Rönn plantor Gran plantor d) trädskiktet: Glasbjörk* Klibbal 18

19 Hittar du flera arter, vilka? Ta bilder på dem och skicka dem till Finska Fortsföreningen *Källa: **Källa: 15 LUND Känn igen växterna (åk 5-6 och högstadiet) a) Hittar du de här växterna? Stanna inte vid gångvägen, utan gå in i skogen! Harsyra Hultbräken * Nordbräken** Ekbräken* Björkpyrola* Kranshakmossa* Rosmossa* b) Sök, beskriv och namnge även andra växter. c) Vilket är det allmännaste trädslaget? Vilka andra trädslag hittar du? d) Motivera, varför är det här en lund. Sök och beskriv ledningsväxterna. e) Jämför växligheten på den här växtplatsen med de andra växtplatsernas växtlighet längs med rutten. (Kontrollerna 1 och 6) *Källa: **Källa: Mät trädets diameter (åk 5-6, högstadiet) Mät diametern på fem träd. Hur tjocka träd hittade du? Trädets diameter får du uträknat med hjälp av att du först mäter trädets omkrets och dividerar sedan omkretsen med tre (ifall nu räknar med räknare så skall du använda närmevärdet för pi, 3,14). Du kan även räkna ut diametern med att använda mellanrummet mellan din tumme och pekfingret (ca 10cm) som mätobjekt. Den rätta mätningshöjden är vid brösthöjden, det vill säga 1,3 meter från stubbhalsen. 19

20 Mät trädets höjd (åk 5-6, högstadiet och gymnasiet) Mät höjden på de träd som är utmärkta med band. Du kan även mäta höjden på flera träd ifall du vill. Uppskatta först hur långt borta du borde stå så att trädet inte skulle träffa dig ifall det skulle falla. Mät sedan trädets höjd med hjälp av en käpp. Använd en rak käpp som är lite längre än din arm. 1. Sätt käppens övre ända fast vid kinden under ögat. Håll käppen vågrätt. Ta i käppen så långt fram som du kan med rak arm. Håll i detta ställe hela tiden! Sväng käppen lodrätt med armen rak. 2. Förflytta dig med hjälp av att ändra på huvudets ställning till ett sådant avstånd där trädet ser ut att vara lika lång som käppen. Håll käppen hela tiden lodrätt och armen rak. När trädets topp är jämt med käppens övre ända och rotändan i nedre ändan vid din tumme, så blir avståndet till trädet lika långt som trädets höjd. Rör endast på ögonen upp o ner mellan toppen och rotändan, för ifall du ändrar på nackens ställning så kan den uppkomma fel i mätningen. 3. Mät ditt avstånd från trädet med hjälp av steg. Detta avstånd blir lika långt som trädets höjd. Beräkna trädets volym (högstadiet och gymnasiet) 20

21 Beräkna volymen på de träd som är utmärkta med band. För att kunna beräkna volymen så måste man veta trädets höjd samt diametern. Använd kubiktabellen som hjälp. a) Från träd får man till exempel timmer- och massaved. Uppskatta hur mycket pengar du skulle få av det träd du mätt: för granstockar betalar man 54,89 /m 3 och för granmassaved 20,43 /m 3. b) Vilka produkter kan man tillverka av det träd du mätt? Andelen stockved, % Trädets diameter vid brösthöjd Trädets volym Andelen stockved 17 cm 0,2 m 3-19 cm 0,25 m 3 ca 60 % 27 cm 0,5 m 3 ca 90 % 37 cm 1 m 3 ca 95 % 21

22 16 UTLÄNDSKA TRÄDSLAG Trädets egenskaper (låg- och högstadiet, gymnasiet) Hur skiljer sig Contorta- tallen från den inhemska tallen? 22

23 17 SKOGEN I NATURTILLSTÅND Tecken på mångformighet (högstadiet och gymnasiet) Undersök antalet döende och döda träd. De döda träden kan vara fallna, rötstående träd eller högstubbar. a) Hur mycket dött träd hittar du? b) Undersök tickorna som växer på trädens stammar. Hittar du de här arterna? Fnöskticka Klibbticka Eldticka Björkticka c) Vilken betydelse har nedbrytarna i skogsekosystemet? d) Hur skiljer sig en skog i naturtillstånd från en ekonomiskog? Undersök till exempel följande egenskaper: trädslagen, antalet rötskadade träd och skogens uppbyggnad. Lyssna på skogen (låg- och högstadiet) 23

24 Leta fram en bra plats i skogen. Ta en bekväm ställning och var tyst för en minut. Lyssna på skogens ljud: Vilka är skogens ljud? Vilka ljud kommer någon annanstans ifrån? Vril (högstadiet) Kan du i den här skogen hitta ett träd som har vril, det vill säga ett träd som har knölar på sig? a) Hur bildas en vril? b) Vad kan man tillverka av vril? 24