Lagring av plantor. Eva Stattin

Transkript

1 Lagring av plantor Eva Stattin Ett lager utnyttjas när man vill spara något för senare användning. Naturligtvis vill man att det sparade skall befinna sig i samma skick när man tar det ur lagret som när man lade in det. Det gäller därför att skapa en sådan lagringsmiljö som skyddar det sparade mot sådant som kan äventyra kvaliteten. Belastningar som man vill undvika på skogsplantor är t ex värme, kyla, uttorkning, betning, svampangrepp. Skogsplantor har man behov av att lagra både i plantskolan och senare ute i fält. I plantskolan är plantan färdig för leverans redan på hösten men få kunder vill ta emot några plantor förrän på våren, ett halvår senare. Plantskolans uppgift är alltså att säkerställa att de leveransklara plantornas kvalitet hålls på en hög nivå till dess att kunden hämtar dem. Lagring av plantor i plantskolan kan även gälla plantor som skall växa ytterligare i plantskolan men som under en period behöver skyddas från en okontrollerad miljö. Ytterligare en uppgift för lagret kan vara att tillse att leveransklara och vilande plantor finns till hands just vid den tidpunkt kunden vill ha dem. Kunder i gynnsamma klimatlägen kan efterfråga plantor så tidigt på säsongen att upptagning i plantskolan ännu inte är möjlig. Vanligare är ändå att kunden vill hämta sina plantor när utomhuslagrade plantor redan börjat skjuta. I båda dessa lägen ger artificiella kyl- och fryslager möjlighet att tillgodose kundens krav. På senare år har man också visat att man kan använda lagret i plantskolan som ett s.k. mognadslager precis som man gör inom ex.vis ost- och vinindustrin. I detta mognadslager kan man påskynda härdningen så att plantan snabbare blir frosttolerant och därmed blir bättre anpassad till användarens krav. Man har också alltid ett behov av att lagra plantor i fält. Ibland gäller det bara lagring över dagen, men ofta rör det sig om längre perioder än så. Plantlagringen i fält kan vara mer problematisk. I skogen finns ju inte den utrustning man har tillgång till i plantskolan utan man får nöja sig med det skydd naturen kan erbjuda och även utnyttja förpackningens möjligheter att skydda plantorna mot påfrestningar. Nedan beskrivs olika lagringsmiljöer i plantskolan frilands-, kyl- och fryslager - deras för- och nackdelar samt vad man kan göra för att nå goda resultat i sin lagring. Lagringsmiljöer i plantskolan Lagring på friland Den enklaste formen av lagring är naturligtvis att låta plantorna stå kvar på samma ställe där man odlat dem, dvs. på friland. Om man på sensommaren har kvar plantor i växthusen som skall övervintras är det viktigt att snabbt få ut dessa på friland så att köldhärdigheten i rotsystemet hinner byggas upp före vintern. Det tar flera veckor för roten att nå sådan härdighet att den med säkerhet kan lagras. Räkna med att det behövs minst 4 veckor i en temperaturer mellan 0 och 5 o C. Om man inte hinner få ut plantorna på friland i tid kan man låta växthuset stå öppet nattetid vilket hjälper till att hålla temperaturen nere.

2 En fördel med frilandslager är att det är enkelt att inspektera plantorna. Eventuella skador och skadegörare är väl synliga vilket underlättar kontroll och praktiska insatser. Till denna lagringsmiljös positiva sidor kan även räknas att det inte krävs några investeringar i fasta anläggningar. Man slipper alltså både hanteringskostnader och avskrivningskostnader. Till metodens nackdelar hör dock att man i stort sett saknar möjligheter att påverka lagringsmiljön. Särskilt vid täckrotsodling kan det vara riskabelt att låta plantorna stå kvar som de stått under tillväxtfasen. Kassetterna med plantor är vanligen placerade på ramar för att skapa hanteringsenheter som lätt kan hanteras maskinellt. Detta medför att ett luftrum skapas mellan plantans rötter och marken. Kall luft, som är tyngre än varm luft, samlas under plantorna och på vintern medför detta att rötterna utsätts för mycket låga temperaturer (Figur 1). Rötter, som ju naturligt inte utsätts för luftens temperatur utan lever ett skyddat liv i jorden, har inte förmågan att utveckla tolerans mot riktigt låga vintertemperaturer. Redan -10 o C ger även mitt i vintern, när plantorna är som härdigast, upphov till rotskador och därmed tillväxtnedsättningar på tall och contortatall medan gran klarar något lägre temperaturer, ca -15 o C, utan att drabbas av tillväxtnedsättningar. Figur 1. Temperaturer i rotzonen en kall vintermorgon i december då snödjupet var 10 cm. Från vänster i figuren barrotsplantor, täckrotsplantor lagrade på mark och täckrotsplantor på ram 10 cm ovan mark. Efter A. Lindström, Skog & Forskning 2/1994. Det finns också en risk att frilandslagrade plantor tinar och fryser upprepade gånger under en vintersäsong. Man vet från kontrollerade försök att upprepade frysningar ger allvarligare skador på rotsystemen. Temperatursvängningar kan också orsaka skador på skotten. Under soliga dagar på vårvintern kan barrtemperaturen inom loppet av bara någon minut variera högst avsevärt. Dessa kraftiga växlingar i temperatur kan orsaka vävnadsskador. Vilka möjligheter har man då att skydda plantor på friland (Tabell 1)? Genom att sänka ner plantramarna på marken så att kassetterna får kontakt med markytan förbättras rotklimatet betydligt. Den kalla luften kan inte komma åt rötterna och värme kan ledas från marken över till substratklumparna. Ett billigare sätt att skydda plantorna är att sätta upp en isolerande duk, som sluter tätt ner mot mark, runt plantramarnas kant. Detta hindrar den kalla luften från att komma in under plantorna. När de riktiga vintermånaderna startat, med en dygnsmedeltemperatur som stabilt håller sig under 0 o C, kan man komplettera plantornas skydd genom att täcka dem med konstsnö. Snö har, så länge den är luftig och porös, en god isolerande förmåga. För att under vårvintern skapa ett jämnare temperaturklimat kan plantorna skyddas från det direkta solljuset med en skuggduk.

3 Tabell 1. Möjligheter att förhindra skador på plantor som lagras på friland Skadetyp Åtgärd Frostskada på skott under höst Frostbevattning alternativt skugg-/mörkläggningsduk eller det gamla sättet att hålla luften i rörelse Frysskada på rötter under vinterlagring Använd odlingskassetter utan luft mellan de enskilda behållarna Ställ ner plantramar/plantor på marken Kantisolera plantramar Snötäck plantorna Anlägg markbädd med värme Vävnadsskador på skott orsakade av snabba temperatursvängningar under vårvintern Betningsskador Använd skuggduk Stängsla runt lagringsytan mot harar/rådjur. Håll efter gnagare på lämpligt sätt. Svampskador Håll god planthygien Håll odlingen så gles som möjligt Undvik överhållning av plantor Kemisk bekämpning Lagring i kyl I ett kyllager lagras plantorna i mörker vid en temperatur strax över 0 o C, vanligtvis ca 2 o C. Vid denna temperatur är plantornas andning, respiration, fortfarande relativt hög och de kan i brist på ljus inte ersätta de kolhydrater de förlorat. För att hålla andningen på låg nivå skall temperaturen vara så låg som möjligt (Tabell 2). Det är inte bara kolhydrater utan också vatten som plantorna förlorar, genom transpiration och avdunstning, under kyllagringen. Transpirationen, vilken är temperaturberoende, kan minimeras genom att temperaturen hålls låg. Avdunstningen däremot beror helt på ångtrycksskillnaden mellan planta och omgivande luft. Det är därför viktigt att antingen hålla en hög luftfuktighet ( 95 %) i lagret (s.k. våtkyl) eller att förpacka plantorna i täta förpackningar. Kartonger och säckar som vaxats eller plastats på insidan hjälper till att hålla luftfuktigheten hög runt plantorna. Det är viktigt att kontrollera att förpackningarna är hela. För att ytterligare förstärka diffusionsskyddet runt plantorna kan hela lastpallen med kartonger plastas in. För att förhindra mögelangrepp på plantorna är det viktigt att plantornas skott är rena och torra när de packas in. Förebyggande kemisk bekämpning mot mögel kan också göras.

4 Tabell 2. Möjligheter att förhindra skador på plantor som lagras i kyl. Skadetyp Åtgärd Respirationsförluster Håll temperaturen i kylen så nära 0 o C som möjligt Uttorkning Förvara plantorna i diffusionstäta förpackningar såsom vaxade kartonger eller plastade säckar. Om plantorna förvaras oemballerade måste luftfuktigheten i kylen ligga över 95 %. Mögel Se till att plantornas skott är rena och torra när plantorna lagras in. Kemisk bekämpning Lagring i frys Kyl- och fryslager liknar varandra väldigt mycket. De skiljer sig dock åt på några viktiga punkter. Precis som i kyllagret förvaras plantorna i fryslagret i mörker men temperaturen i fryslagret ligger vanligen mellan -3 och -5 o C. Under fryspunkten kan luftfuktighet inte upprätthållas på en hög nivå. Det är därför av yttersta vikt att plantförpackningarna som används vid fryslagring är täta (Tabell 3). Rotens frystolerans är inte så väl utvecklad på hösten. Det är först mitt i vintern som plantan når maximal frystolerans. Detta innebär att det vid fryslagring är viktigt att kontrollera att roten klarar den temperatur man har i lagret. Detta gäller särskilt för plantor som långnattsbehandlats sent på säsongen. Att för dessa plantor göra en bedömning av lagringsbarheten baserad enbart på skotten kan ge en missvisande bild. Plantor som inte nått erforderlig nivå på rottoleransen kan härdas i kyllager. Gran- och tallplantor som i mitten av oktober inte klarat inlagring i frys har efter 2-4 veckors mognadslagring i kyl klarat vinterlagringen i frys med gott resultat. För att denna artificiella härdning skall fungera krävs att plantornas invintring kommit igång och att TS-halten stigit rejält. Sydliga provenienser med sen invintring kan på detta sätt förberedas för fryslagring. Tabell 3. Möjligheter att förhindra skador på plantor som lagras i frys. Skadetyp Åtgärd Frysskador på rötter Kontrollera att plantornas rötter tål frysning till -5 o C vid inlagringen. Uttorkning Förvara plantorna i diffusionstäta förpackningar såsom vaxade kartonger eller plastade säckar. Mögel Håll låg lufttemperatur Se till att plantornas skott är rena och torra när plantorna lagras in.

5 Kemisk bekämpning Att bedöma lagringsbarhet I Sverige används framför allt två metoder för att bestämma tall- och granplantors lagringsbarhet. Dessa är bestämning av torrsubstanshalten (TS-halten) i skottets översta 2 cm samt bestämning av skottets/rotens frystolerans. Bestämning av TS-halt är en snabb och enkel metod och gränsvärden för både ett- och fleråriga tall- och granplantor är framtagna. Det är dock så att mycket små skillnader i TS-halt kan ge stora skillnader i lagringsresultat. Det finns heller ingen absolut överensstämmelse mellan torrsubstanshalt och frystolerans. Vi har ex.vis inte lyckat påvisa någon ökning av rotens TS-halt under hösten trots att vi samtidigt kan visa att rotens frystolerans ökat. Även på skott har man sett att ett och samma TS-värde svarar mot olika hög tolerans mot frysning. Tall odlad i tallklimat blir fryshärdig vid relativt låga TS-halter medan tall utsatt för granklimat krävde högre TS-halter för att nå motsvarande frystolerans. För många situationer där plantor odlas under naturliga förhållanden är dock bestämning av TS-halten en metod med vilken man relativt väl kan följa härdningsförloppet. När TS-halten indikerar att plantan börjar bli lagringsbar kan man istället övergå till att testa plantornas frystolerans för att få exaktare mått på lagringsbarheten. Man har funnit goda samband mellan tall- och granplantors frystolerans vid inlagring och överlevelse efter övervintring i frys. I den s.k. SEL diff-25 -metoden (Shoot Electrolyte leakage) fastställs differensen mellan läckaget av joner från celler som frusits till -25 o C och läckaget från ofrusna celler. En planta anses vara lagringsbar när läckaget efter frysning av skottets översta 2 cm till -25 o C är obetydligt högre än läckaget från en ofrusen kontrollplanta. Vid testning av rotens frystolerans används testtemperaturen -5 eller -10 o C, REL diff-5 alt REL diff-10. Att bestämma lagringsbarheten på grundval av rotens frystolerans kan i vissa lägen, som beskrivits ovan, vara att föredra. Att få väl invintrade plantor För att lyckas med vinterlagring av tall- och granplantor i plantskolan, oavsett om det är på friland i kyl eller frys, är det viktigt att plantorna är väl invintrade när de lagras in. Följande punkter är viktiga att känna till och ta hänsyn till för att få väl invintrade plantor. Odla plantorna under optimala förhållanden. Gran: 20 o C dag och natt; kort natt eller kontinuerligt ljus Tall: 25 o C dag och 15 o C natt; 4 timmars natt Tilltagande nattlängd gör att plantorna avslutar sin skottillväxt. Tillväxtavslutningen gynnas av hög temperatur. Skottet får under tillväxtavslutningen en begränsad frystolerans. För ytterligare uppbyggnad av skottets frystolerans krävs låga (0 5 o C) temperaturer. Nattförlängning med hjälp av mörkläggningsdukar höjer frystoleransen hos skotten medan rotens frystolerans inte påverkas eller blir sämre. Rotens frystolerans styrs av temperaturen i rotzonen. Temperaturer under 5 o C, helst så nära 0 o C som möjligt, ökar rotens frystolerans.

6 Sent sådda plantor riskerar att få en för kort härdningsperiod och därmed bli frostkänsliga. Nordliga provenienser invintrar tidigare (vid kortare natt) än sydliga provenienser. Nordliga provenienser utvecklar en bättre frystolerans än sydliga provenienser. Mer att läsa om lagring I artikeln Hur minimerar vi lagringsskadorna? (Lindström, A SkogForsk redogörelse nr 3, s 34 44) kan du hitta 64 referenser över lagring, bestämning av lagringsbarhet samt de faktorer som påverkar lagringsresultatet. Dessutom finns det mycket att läsa om frystolerans och härdning i boken Conifer cold hardiness (Kluwer Academic Publishers 2001). Boken som är skriven på engelska har många avsnitt som berör lagring och odling av plantor. Bland annat: Cold acclimation and deacclimation of shoots and roots of conifer seedlings (Bigras, F.J. et.al), Influence of nursery cultural practices on cold hardiness of coniferous forest seedlings (Colombo, S.J. et.al.) och Cold hardiness of Scots Pine (Repo, T et.al.). Tabell 4. För- och nackdelar med olika plantlagringsmiljöer. Frilandslager Varierande temp Kyllager Temp. > 0 o C Fryslager Temp. < 0 o C Låga hanteringskostnadeverka Små möjligheter att på- Möjlighet att påverka Investeringskostnad Möjlighet att påverka Investeringskostnad klimatet vilket medför risk för: temperatur och fuktighet temperatur Inga investeringskostna- - frysskador på rötter Kan hålla plantor i vila Driftskostnad, elektricitet Kan hålla plantor i vila Driftskostnad, elektricitet der Lätt att inspektera - frystorka under vintern Kan undvika frysskador på rötter Tidig tillväxtstart - upprepad frysning och tining - lång exponering för låga temperaturer - snabba temperaturomslag - dåligt invintrade plantor Kostnad för förpackning Svårinspekterat Kan undvika frysskador på rötter Kostnad för förpackning Svårinspekterat Respirationsförluster Minskad risk för mögel Risk för uttorkning Risk för uttorkning

7