Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk"

Transkript

1 Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål Jörgen Hajek, Skogforsk

2 Vad är kvalitet?

3 Vad är kvalitet?

4 Kvalitet = uppfylld förväntan D v s att varan eller produkten är det vi förväntar oss.

5 Hur vet vi det? Genom någon form av produktbeskrivning som ex innehållsdeklaration eller VDN

6

7 Bra plantkvalitet innebär att plantorna har de egenskaper som gör att de överlever och växer bra på planteringslokalen Vitalitet Fysiologisk status t ex. i tillväxt Storlek Trädslag Ursprung, proveniens Rotsystem t ex deformationer

8 Frågan är vilken kvalitet som passar bäst för ändamålet Smörbakad Skrei med mandelpotatis, löjrom och dill

9 För våra plantor att det flera faktorer som påverkar valet av kvalitet när vi ska plantera Tidpunkt på året Geografisk belägenhet Bonitet Skadegörare Markbehandling

10 Planteringstidpunkter för olika typer av plantor i södra Sverige Tidig odlingsstart avslutad tillväxt För tidigt Direkt odlade Miniplantor För tidigt Direkt odlade Traditionella plantor Vinterlagrade plantor Planteringsuppehåll Invintrade plantor 95 % 5 % april maj juni juli augusti september oktober

11 Geografisk belägenhet Gran

12 Nuvärde (kr/planta) Bonitet Hur mycket får plantan kosta? Förädlingsfronten TreO (2020) Dagens plantager Ortens gran G24 G28 G32 G36 Real kalkylränta=2,5 % plantor/ha. Kostnader och priser våren 2011.

13 Skadegörare

14 Markbehandling Plantans baskrav

15 Markbehandling Högläggare Upphöjd punkt Harv Mineraljord Vatten Näring

16 Men ibland blir det inte som man tänkt sig.

17 Exempel 1. Fryslagrade plantor planterade i hög Avgång för konventionella fryslagrade plantor av tall på olika planteringspunkter i en harvning vid plantering i slutet på juni % döda År störd humus mineraljord gångjärn tilta Vinterlagrade plantor i vila Planteringsuppehåll Invintrade plantor april maj juni juli augusti september oktober

18 Resultat från miniplantsförsöken plantor under sex år Miniplanta Normalplantal

19 Exempel 2. Snytbagge på stora och små plantor Höjdutveckling under 3 år i fält beroende på plantstorlek och trädslag Höjd i cm Tall S90 Gran S90 Tall S50 Gran S plantering år 1 år 2 år 3

20 Ackumulerad avgång efter 3 år i fält beroende på plantstorlek och trädslag 14,00 12,00 10,00 % 8,00 6,00 Annan orsak Snytdöd 4,00 2,00 0,00 Gran S50 Gran S90 Tall S50 Tall S90

21 Förhållande mellan angrepp och dödade av snytbagge efter 2 säsonger för olika typer av plantor och lokaler i 2008 års försök % 30 Angripna Varav dödade S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 Gran Gran Tall Tall Gran Gran Tall Tall Gran Gran Tall Tall Gran Gran Tall Tall Gran Gran Tall Tall Gran Gran Tall Tall Norsjö Umeå Åsele Björna Färila Hudiksvall

22 Metoder för mätning av plantor ColdNsure-testet Frystest NIR

23 Som sedan ska hanteras och fördelas i vad vi menar med Kvalitet Vitalitet

24 men vad mäter vi egentligen på våra plantor Metod Vad mäter vi Mått på kvalitet Mått på vitalitet Morfologisk beskrivning Höjd, diameter och torrvikt. Var för sig endast ett mått på storlek. (Förhållande mellan de olika måtten). Ja? (Ja) Rot/skott-kvot Förhållandet mellan roten och skottet Ja, men Nej? Nej (Nej) ColdNSure testet Genaktivitet och därigenom lagringsbarhet Ja Ja TS-halt, EC-metoden Vatteninnehåll och därmed invintring och lagringsbarhet på skotten. Elektrolytisk konduktans. Jonläckage i celler efter frysning och därmed lagringsbarhet RGC-metoden Rötternas rottillväxtkapacitet Ja, delvis Ja Nej Ja Ja Ja Rotmorfologi Antal lateral rötter och fördelningen mellan lateral och finrötter, rotdeformationer Ja Nej? Frystest Plantornas frystolerans Ja, men Nej Näringsanalys Näringsinnehållet I barren oftast med focus på kväve. Besked om plantornas näringsstatus. Ja, Ja, i viss mån

25 Ökad planttäthet i plantskolan Bra vitalitet Bra plantkvalitet för odlingslokalen Dålig vitalitet Ökad odlingstid

26 Kriterier för metoder som är aktuella för bedömning av plantkvalitet och vitalitet i praktiken Metoden måste vara billig och enkel, d v s kunna användas av plantproducenten i plantskolan Metoden måste vara relevant för bedömning av kvalitet/vitalitet vid den aktuella tidpunkten Metoden måste baseras på relevant kunskap om dess betydelse d v s vad är bra resp dåligt och varför En metod är inte tillräcklig för bedömning av plantans kvalitet /vitalitet Metoden måste ha acceptans av, och förstås av plantkonsumenterna

27 EC-metoden, TS-halt NSure Genom att i princip mäta vatteninnehållet i plantorna kan vi förutsäga om plantornas skottdelar tål frost eller är lagringsbara Temperatur svängningar under härdningsfasen kan förändra härdigheten vilket kan vara svårt att mäta med TS-halt Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

28 Under tio år har Skogforsk utfört kvalitetsäkring av lagrade plantpartier för några producenter av skogsplantor Dåliga plantpartier identifieras Plantskolan får återkoppling En del dåliga plantpartier kan räddas

29 Vad registreras i kvalitetsäkringen? Storlek Förhållande mellan rot och skott Näringsinnehåll Skottens vitalitet Förekomst av skador Rötternas vitalitet Dragbarhet (sedan 2008)

30 I kvalitetsäkringen används en serie beprövade metoder för att beskriva plantorna

31 DRAGBARHETS TEST För plantor som levereras i kassett fås information om armering av substratklump och fastväxning av rötter d v s hur dragbara plantorna är Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

32 RGC-metoden Rottillväxtkapacitet på plantor efter / under lagring Nedsättning orsakas av frys- eller svampskador på rötterna Syfte: Identifiera plantpartier med dåliga rötter Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

33 MORFOLOGISK BESKRIVNING Mätning av höjd,diameter, vikt, etc, d v s storlekparametrar och förhållande mellan dessa Säger i princip ingenting om plantans kvalitet om den inte kopplas mot tid, substratvolym och odlingstäthet Syfte: Identifiera plantor med obalans mellan skott och rot Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

34 ROT / SKOTT-KVOT Förhållandet mellan roten och skottet varierar över tiden under tillväxt Rot / skott kvot Tid

35 ROT / SKOTT-KVOT Förhållandet mellan roten och skottet varierar över tiden under tillväxt Beroende av odlingstid och substratvolym Påverkas av typ av rötter och skott

36 NÄRINGSANALYS Näringsanalysen ger besked om plantornas aktuella näringsstatus Syfte: Kunskap om plantans näringsresurser för lagring och etablering Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

37 PROVODLING Genom provodling får man besked om lagrade plantors utvecklingspotential Förutom skottskjutning fås information om förekomst av skador ex. gremmeniella Syfte: Besked om plantornas utvecklingspotential och skador Efter 5-6 veckor Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

38 Resultat och skadeanalys av plantpartier i lager 2012 Fakta om plantpartiet Morfologisk beskrivning av 20 pl Näringsanalys RGC resultat Provodlingsresulttat Partibetecknin g Sort nr Kassett Drag-test Höjd i mmbas-diam Torr-vikt Torrvikt Torrvikt i mm skott i gram rot i gram planta i gram Rotskott kvot N P K Toppskott dött=0 levande= 1 Antal nya skott Rötter (RI) Antal nya Kvot rötter antal nya rötter / ROT rotvikt % plantor med RI= 0-1 Info om odlingen Plantornas kondition på ovanjordsdel Skadebild Plantbildningdning Höjdspri- % pottor Kond 1, Kond 2 Kond 3 Kond 4 % plantor % plantor % utan % med Toppskott Topp-skott Skadad, död eller med bruna som är av nya rot- % pottor låga/ höga dubbel skjuter samt skjuter ej överlever döende barr, pga spetsar med plant plantor plantor skadefri el. skador ej i fält sprutskada mekanisk? eller sork skada % plantor med annan skada 1104:1 Tall Våge, friland 1014:2 Gran Domsjöänget, friland 1101:1 Tall Alvik, friland 1105:1 Tall Tällby, kyl A 1 S 50 3,4 70 1,8 0,576 0,216 0,792 0,384 2,2 0,19 0,7 1 1,1 2,89 7,9 17,1 5 95,3 69 4,0 76,3 18,0 3,5 2,2 0,8 9,8 1,0 B 2 Blå S 50 2, ,5 1,346 0,267 1,613 0,199 1,7 0,17 0,7 1 7,1 3,33 11,8 22,8 0 91,5 84 4,4 75,5 12,6 5,1 6,8 15,7 7,7 C 3 S 50 3,1 91 2,1 0,796 0,462 1,258 0,589 1,5 0,16 0,8 1 1,6 2,40 4,6 6, ,2 76 2,5 91,7 4,4 2,3 1,5 16,3 4,4 1,1 D 4 S50 3,4 97 2,0 0,710 0,229 0,939 0,327 2,3 0,24 0,9 0,9 1,0 2,30 4,9 10, ,7 75 2,5 92,8 2,5 1,9 2,9 0,2 3,1 0,6 1103:1 Tall Slåttholmen, friland 1017:3 Gran Hissjön, inv v- hus, kyl 5 E 5 S 50 3,4 77 2,1 0,780 0,324 1,103 0,434 2,6 0,27 1,0 1 2,5 2,90 8,7 15,3 5 90,6 81 4,2 91,4 4,0 1,5 3,1 27,4 2,9 2,4 F 6:1 S 50 3, ,9 0,580 0,171 0,751 0,301 2,0 0,25 0,9 1 8,4 3,35 12,0 28,9 0 97,3 74 1,7 95,8 4,2 0,0 0,0 2,1 1017:3 Gran Hissjön, inv friland, kyl 8 F 6:2 S 50 3, ,0 0,565 0,270 0,834 0,505 2,1 0,29 0,9 1 9,1 3,00 8,8 16,9 0 88,8 82 4,5 91,9 5,9 1,4 0,9 0,9 2,7 1016:3 Gran Domsjöänget, kyl 8 G:7 S 50 3, ,2 0,723 0,210 0,933 0,299 2,7 0,29 1,0 1 9,8 3,90 19,6 42,7 0 91,7 80 3,9 88,7 10,2 0,4 0,7 1,3 2,8 1015:3 Gran Lillpite, kyl 6, blå 1015:3 Gran Lillpite, kyl 6, svart 1112:2 Tall Slåttholmen, friland 1106:1 Gran Lillpite, kyl 8 H 8:1 S 50 2, ,0 0,575 0,256 0,831 0,454 1,7 0,20 0,8 1 8,2 4,10 23,0 45,5 0 95,0 82 1,3 93,7 5,5 0,8 0 0 H 8:2 S 50 3, ,3 0,901 0,227 1,128 0,255 1,7 0,22 0,8 1 8,4 3,50 13,5 28,3 0 96,5 70 0,8 98,0 2, I 9 S 50 2,5 90 2,0 0,555 0,264 0,818 0,479 2,7 0,26 0,8 1 1,5 2,80 6,8 13,2 0 91,2 81 4,6 82,6 11,5 1,5 4,4 8,3 12,0 0,7 K 10 S 50 2,9 80 2,0 0,443 0,245 0,688 0,593 2,8 0,25 0,8 0,85 6,6 3,00 11,2 22, ,0 75 1,0 69,2 13,5 3,3 13,9 1,7 17,5 1108:1 Gran Domsjöänget, kyl 8 L 11 S 50 3, ,3 0,808 0,313 1,121 0,396 2,5 0,27 1,0 1 9,9 3,55 14,6 26,0 0 92,7 78 4,7 92,5 5,2 1,9 0,4 1,5 1,9 1109:1 Gran Jung, kyl 6 M 12 S50 3, ,2 0,780 0,292 1,072 0,386 2,6 0,29 1,0 1 9,8 3,05 10,9 20,1 5 89,8 81 2,7 95,8 3,5 0,4 0,2 3,8 1,8 1016:3 Gran Domsjöänget, frysskadad G:7 S 50 3, ,2 0,723 0,210 0,933 0,299 2,7 0,29 1,0 1 6,9 1,80 3,4 7,4 30 varning dåligt riktigt allvarligt

39 Vad är bra respektive dåligt? Förhållande mellan rot och skott: Det är lite olika för tall och gran och naturligtvis beroende på vitalitet och andel finrötter. Bra: Rotens vikt/skottets. Gran > 0,35. Tall > 0,40 Dåligt : Gran < 0,20 Tall < 0,30 Näringsinnehåll: Gödselmedel innehåller ett idealt förhållande mellan olika näringsämnen där är fokus på Kväve, det viktigaste för tillväxt. Bra: Kväveinnehåll 2,0-2,5 Dåligt: < 1,7 Skottets vitalitet och skador (provodling) Bra: vitala skott på 95 % av plantorna Dåligt: > 10 procent av plantorna klarar inte än etablering i fält Rötternas vitalitet: Bra: Alla plantor har aktiva rötter som bildat nya rotspetsar Dåligt: Mer än 15 % uppvisar ingen eller mycket låg aktivitet

40 Partibeteckning Höjd i cm Diameter i mm Förhållande mellan skott och rot Näring Dragbarhet Vitalitet på rötter Vitalitet på skott Skador Sammanvägt betyg Analys C3 1101:1 Tall Alvik, friland 9 2,1 VG IG IG G G+ G G Ojämn i höjd och en del plantor som är för små för att hantera. Andelen vitala plantor är troligen runt 90 %. Nedsatt vitalitet på rötterna. Näringsinnehållet är för lågt osäker analys. Bruna fläckar på barren som inte påverkar vitaliteten nämnvärt på ca 15 % av plantorna. Plantorna sitter relativt hårt i kassett och rötter kommer slitas av vid urdragning. Med osäkerhet om rötternas vitlitet bör plantorna planterad tidigt på säsongen. Räkna med ca 5 % avgång.

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och

Läs mer

PLANTaktuellt. Plantval för rätt planta på rätt plats. I detta nummer

PLANTaktuellt. Plantval för rätt planta på rätt plats. I detta nummer PLANTaktuellt NR 3 2007????? I detta nummer Hemma hos Planta 80 och Bergviks plantskolor Ökad andel gran PLANTskolan lektion 3: att testa lagringsbarhet och vitalitet Conniflex lika effektivt som insekticider

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Denna Dag ett liv. honom ett år efter pensioneringen, och bad honom peka ut några viktiga framtidsfrågor. Det var lätt.

Denna Dag ett liv. honom ett år efter pensioneringen, och bad honom peka ut några viktiga framtidsfrågor. Det var lätt. PLANTaktuellt Nr 2 2010 I detta nummer n n n n Så mäter du finrötternas näringsinnehåll Ny plantstatistik PLANTskolan om miniplantor Se förädlingsvinsten med egna ögon Denna Dag ett liv Få i dag levande

Läs mer

Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält

Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält Anders Lindström Claes Hellqvist Högskolan Dalarna Akademin Industri och Samhälle Plantproduktion/Skogsetablering

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2016

Prislista. Skogsplantor våren 2016 lista Skogsplantor våren 2016 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2016. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Prislista. Skogsplantor våren 2013 lista Skogsplantor våren 2013 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2013. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN Karin Johansson Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap SLU, Alnarp INLEDNING Beroende på specifika problem som kan uppstå på planteringsplatsen

Läs mer

Ett barn av virkessvackan

Ett barn av virkessvackan PLANTaktuellt NR 3 2004 Foto: Nils Jerling En frostlänt torvmark där nästan allt utom svartgranen frusit bort. Ett exempel som visar att trädslaget kan ha en nisch i svenskt skogsbruk I detta nummer Svartgran

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2014

Prislista. Skogsplantor våren 2014 lista Skogsplantor våren 2014 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2014. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Grankloner under skärm och på hygge

Grankloner under skärm och på hygge Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Grankloner under skärm och på hygge försöksbeskrivning och resultat de första två åren i försök S22S9420251 Skyttorp Mats Hannerz Arbetsrapport nr 334 1996 SkogForsk,

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2012

Prislista. Skogsplantor våren 2012 lista Skogsplantor våren 2012 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäongen 2012: Täckrotsplantorna hanteras i bevattnad terminal i Dalboda, Björklinge. Det

Läs mer

Plantpraktikan. från frö till planta. www.scaskog.com

Plantpraktikan. från frö till planta. www.scaskog.com Plantpraktikan från frö till planta www.scaskog.com Plantor för ett ansvarsfullt skogsbruk SCAs plantverksamhet, NorrPlant, bedrivs vid de två plantskolorna Bogrundet och Wifstamon. Här sås de frön som

Läs mer

Lagring av plantor. Eva Stattin

Lagring av plantor. Eva Stattin Lagring av plantor Eva Stattin Ett lager utnyttjas när man vill spara något för senare användning. Naturligtvis vill man att det sparade skall befinna sig i samma skick när man tar det ur lagret som när

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Fältförsök med Bugstop 2002

Fältförsök med Bugstop 2002 Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, 750 07 Uppsala 2002 Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE...

Läs mer

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Upptining och förvaring av plantor före plantering Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Resultat från fältförsök med miniplantor 2003 samt återinventering av äldre försök

Resultat från fältförsök med miniplantor 2003 samt återinventering av äldre försök Resultat från fältförsök med miniplantor 2003 samt återinventering av äldre försök Anders Lindström Claes Hellqvist Lars Håkansson Eva Stattin Högskolan Dalarna Institutionen för matematik, naturvetenskap

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 1 Plantaktuellt Skogforsk NR. 2 211 2 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 Ovan. Såddpucken består av sammanpressad torv med ett frö. Den är ca två cm hög och väger ca 2 g. Puckens övre del är

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.

Läs mer

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18

Läs mer

Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält

Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält Uppdrag Bergvik Skog AB Claes Hellqvist, SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala Dec 2011 Bakgrund Sedan mitten av 1990

Läs mer

Härdighet hos granplantagematerial i södra Sverige resultat från en pilotstudie

Härdighet hos granplantagematerial i södra Sverige resultat från en pilotstudie Nr 417 1999 Härdighet hos granplantagematerial i södra Sverige resultat från en pilotstudie Karl-Anders Högberg Science Park, SE 71 8 UPPSALA Tel: 18-18 8 Fax: 18-18 86 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se

Läs mer

Plantor för framtidens skogar. Nytt från NorrPlant

Plantor för framtidens skogar. Nytt från NorrPlant Plantor för framtidens skogar Nytt från NorrPlant 2014 www.scaskog.com En ny generation plantor tar vid Årets fröskörd av tall och contorta blev fantastisk! En del av dessa frön kommer från den tredje

Läs mer

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN 2015 plantering inklusive planta

OFFERTFÖRFRÅGAN 2015 plantering inklusive planta OFFERTFÖRFRÅGAN 2015 plantering inklusive planta Jukkasjärvi sockens skogsallmänning infodrar anbud på utförande av: Skogsplantering: 89 hektar (186 900 plantor) fördelade på fem (5) områden (Se bifogade

Läs mer

Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill

Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill Bo Karlsson 2011-04-18 Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill EFTER REVISION HÖSTEN 2010 1 Material Försök S21F9921322 är ett demonstrationsförsök med gran på Södra Skogsägarnas fastighet Sjundekvill

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Kalkyler beståndsanläggningskedjor några exempel I denna bilaga redovisas ekonomiska beräkningar för fyra olika beståndsanläggningskedjor.

Kalkyler beståndsanläggningskedjor några exempel I denna bilaga redovisas ekonomiska beräkningar för fyra olika beståndsanläggningskedjor. Ulf Sikström, Helena Gålnander, Karin Hjelm, Jörgen Hajek och Lars Göran Sundblad, Skogforsk Kalkyler beståndsanläggningskedjor några exempel I denna bilaga redovisas ekonomiska beräkningar för fyra olika

Läs mer

Inventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011

Inventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011 Inventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011 Resultat efter en, två och tre säsonger i fält Uppdrag Svenska Skogsplantor AB Claes Hellqvist Henrik Nordenhem SLU, Institutionen för ekologi,

Läs mer

Prislista Södras plantor 2017

Prislista Södras plantor 2017 Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare

Läs mer

Plantproduktion. Karin Johansson och Torkel Welander

Plantproduktion. Karin Johansson och Torkel Welander Plantproduktion Karin Johansson och Torkel Welander Inledning Vid föryngring av gran i södra Sverige är det främst plantering av plantor producerade i plantskolor som utförs. En mängd plantskolor finns

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson Skog på åker 2006 HS Skaraborg rapport nr 1/06 Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson 1 Utvärdering av Hushållningssällskapets försöks planteringar Etablerings- och tillväxtförsök på Hushållningssällskapets

Läs mer

Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess

Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, 2005 Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling Inledning... 2 Sammanställning med kommentarer... 2 A. Produktionsinriktning och storlek

Läs mer

Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU.

Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU. Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU. Bakgrund En annorlunda metod för anläggning av salixodlingar bedömdes

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Skogsplantor våren 2014

Skogsplantor våren 2014 Skogsplantor våren 2014 Om Sundins Skogsplantor Sundins Skogsplantor är en trygg samarbetspartner med mångårig erfarenhet. Bland våra kunder finns alla större skogsbolag, sågverk och egendomsförvaltare

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades

Läs mer

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Råd och rekommendationer för praktisk produktion av gransticklingar

Råd och rekommendationer för praktisk produktion av gransticklingar Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Råd och rekommendationer för praktisk produktion av gransticklingar Karl-Anders Högberg 1996 Arbetsrapport nr 343 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18

Läs mer

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). 5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd

Läs mer

PRODUKTION AV FRÖ OCH PLANTOR

PRODUKTION AV FRÖ OCH PLANTOR PRODUKTION AV FRÖ OCH PLANTOR Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan ställningstaganden eller värderingar. Texterna har skrivits av forskare

Läs mer

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Specialarbete HGU 2003 Av: Johan Widell Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Ett vanligt förekommande problem med golfbaneskötsel i vårat klimat är

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

5.3 Effekter av varierande temperatur på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

5.3 Effekter av varierande temperatur på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). 5.3 Effekter av varierande temperatur på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion Sockerbeta anses kräva temperaturer omkring 20-25 C för optimal tillväxt (Brown

Läs mer

Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson

Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson Slutsatser Vid vårplantering är det fullt möjligt att

Läs mer

jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund

jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund Nr 452 2000 Planteringsförsök jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00

Läs mer

plantering av barrträd

plantering av barrträd plantering av barrträd Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan ställningstaganden eller värderingar. Texterna har skrivits av forskare och

Läs mer

Markberedningens, planteringspunktens och behållardjupets inflytande på granminiplantors etablering i fält

Markberedningens, planteringspunktens och behållardjupets inflytande på granminiplantors etablering i fält SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2008:20 Markberedningens, planteringspunktens och behållardjupets inflytande på granminiplantors etablering i fält Influence of scarification, plantation spot, and container

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk

Läs mer

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris)

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) . Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd

Läs mer

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Projektets löptid: 1 januari 2012 1 april 2014 Huvudsökande: Erik Valinger Titel: Professor Organisationstillhörighet: Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Jordbruksinformation 6 2012. Ympning av växthusgurka

Jordbruksinformation 6 2012. Ympning av växthusgurka Jordbruksinformation 6 2012 Ympning av växthusgurka Innehåll Ympning av växthusgurka...3 Gammal odlingsteknik... 3 Nya erfarenheter...4 Motståndskraft mot skadegörare... 4 Plantorna håller längre... 4

Läs mer

åtgärder mot SNYTBAGGEN

åtgärder mot SNYTBAGGEN åtgärder mot SNYTBAGGEN Magnus Petersson Kristina Wallertz SLU, Enheten för skoglig fältforskning Asa försökspark 360 30 Lammhult Tel 0472-26 30 00 Claes Hellqvist Göran Nordlander SLU, Institutionen för

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter nr 10 mars 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Beställning och mottagning av utplanteringsväxter Detta Observera

Läs mer

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Frostrisk ett kalkylverktyg för beräkning av frostrisk vid plantering med gran

Frostrisk ett kalkylverktyg för beräkning av frostrisk vid plantering med gran 2005-06-15 Frostrisk ett kalkylverktyg för beräkning av frostrisk vid plantering med gran Ola Langvall 1, Mats Hannerz 2 och Urban Nilsson 3 1 Asa försökspark, SLU, 360 30 Lammhult. ola.langvall@afp.slu.se

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

plantering av barrträd

plantering av barrträd plantering av barrträd Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan ställningstaganden eller värderingar. Texterna har skrivits av forskare och

Läs mer

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-90 52 81 Svartsjö Trädkonsult Runby Gårdar augusti 2009 1 Uppdrag På uppdrag av Jacksons Trädvård

Läs mer

Putt GK G 07: 24-26 1

Putt GK G 07: 24-26 1 1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

SeedPAD. - ny föryngringsmetod för tall. Plantans dagar Jonas Öhlund - SweTree Nutrition AB

SeedPAD. - ny föryngringsmetod för tall. Plantans dagar Jonas Öhlund - SweTree Nutrition AB SeedPAD - ny föryngringsmetod för tall Plantans dagar 16-10-18 Jonas Öhlund - SweTree Nutrition AB SweTree Nutrition (STN) Tre verksamhetsområden Flytande gödselmedel argrow Plantskolor Gräs Fasta långtidsverkande

Läs mer

Nät till hus och trädgård

Nät till hus och trädgård Nät till hus och trädgård Stängselnät Bärnät Spaljénät Hönsnät/Lathyrusnät Uppbindningsnät Skuggnät Vindskyddsnät Gnagskydd Insektsnät Takrännenät Dagvattenmagasin www.expo-net.se Stängselnät EXPO-NET

Läs mer

Datum: Sara Tärk, Elin Larsson. Förstud

Datum: Sara Tärk, Elin Larsson. Förstud N E P O H ORTS P S D D KY S S N Y INS AD T S E B GREB Datum: 2015-11-09 Sara Tärk, Elin Larsson ie Förstud Bakgrund Sportshopen har planer på att bygga ut sitt varuhus i Grebbestad. Vid utbyggnaden planeras

Läs mer

Skogsföryngring av tall och gran från frö

Skogsföryngring av tall och gran från frö Skogsföryngring av tall och gran från frö HANDBOK 1 Denna handbok avser främst sådd, men även sådd i kombination med naturlig föryngring. Naturlig föryngring i form av till exempel beståndsföryngring och

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat?

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog; SFS 2006:171 Utkom från trycket den 21 mars 2006 utfärdad den 9 mars 2006. Regeringen föreskriver

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Minnesanteckningar Centrala Frö- och Plantrådets möte nr 65

Minnesanteckningar Centrala Frö- och Plantrådets möte nr 65 MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2015-11-09 Diarienr 2015/2417 Minnesanteckningar Centrala Frö- och Plantrådets möte nr 65 Datum och tid: 21 oktober 2015 Plats: Naturvårdsverkets lokaler Deltagare: Jonas

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Bärighet vid avverkning Att besluta sig för att avverka på sin fastighet är inte alltid lätt. Att sedan veta när under året man ska avverka kräver kunskap och erfarenhet. 2

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Aktuellt i posten: Se upp för ledning i posten gnm talldelen. Markerad led får ej skadas eller risas ned.

Aktuellt i posten: Se upp för ledning i posten gnm talldelen. Markerad led får ej skadas eller risas ned. Stämplingslängd Aspamarken 1:33 Nr: T00217 Del.Nr: Antal [st] Gy [m2/ha] [m3fub] Medel Stamvol Da [cm] Dgv [cm] [m] Volfunk fun fun % Tall 15 121 5,14 99,9 84,6 0,825 32,3 34,5 22,5 TBS_KB TJO3 ARH Gran

Läs mer

Självbärande substrat för skogsplantodling

Självbärande substrat för skogsplantodling Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Självbärande substrat för skogsplantodling Birger Eriksson 1996 Arbetsrapport nr 341 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 SkogForsk

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila

Läs mer

Alléer och vägnära träd. NVF Miljömöte Island /07

Alléer och vägnära träd. NVF Miljömöte Island /07 Alléer och vägnära träd NVF Miljömöte Island 2012-09-05/07 Alléer och vägnära träd en bristvara Hög ålder Trädsjukdomar Offer för trafiksäkerheten (skyddszoner) Dålig kunskap om plantering och skötsel

Läs mer

Minnesanteckningar från möte nr 63 med Centrala Frö- och Plantrådet

Minnesanteckningar från möte nr 63 med Centrala Frö- och Plantrådet MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum 2014-09-15 Diarienr 2014/1976 Minnesanteckningar från möte nr 63 med Centrala Frö- och Plantrådet Tid: 2014-09-09 Plats: Deltagare: Norra Latin/Folkets Hus, Stockholm Anders

Läs mer

Resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren Slutrapport

Resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren Slutrapport Resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren 2010. Slutrapport Carina Härlin och Stefan Eriksson Rapport/Report 9 Asa 2014 Resultat av storskaligt försök

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Transport och terminalhantering av plantor på Södra

Transport och terminalhantering av plantor på Södra SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:17 Transport och terminalhantering av plantor på Södra Plant transport and plant terminals at Södra Joakim Ahlberg Examensarbete i skogshushållning, 15 hp Skogsmästarprogrammet

Läs mer

Bedömning av nertagna träd på Vasagatan i april 2014

Bedömning av nertagna träd på Vasagatan i april 2014 Bedömning av nertagna träd på Vasagatan i april 2014 Sammanfattning Park och naturförvaltningen tog under 3-4 april ner 13 riskträd på Vasagatan. Förvaltningen har därefter gjort en efterkontroll av träden

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer