Antagningsordning för grundutbildning vid Umeå universitet

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET BESLUT Dnr Antagningsordning för grundutbildning vid Umeå universitet Denna Antagningsordning för grundutbildning vid Umeå universitet är fastställd av universitetsstyrelsen och senast reviderad av universitetsstyrelsen att gälla från och med för läsåret 2005/2006. Dokumentet är uppdelat i följande kapitel: 1. Syftet med Antagningsordningen 2. Informationsmaterial för den som vill ansöka till Umeå universitet 3. Beslutande organ i utbildnings- och tillträdesfrågor 4. Krav på förkunskaper för studier vid Umeå universitet 5. Uppgifter om anmälningsrutiner 6. Regler för urval bland behöriga sökande 7. Antagningsrutiner 8. Regler för anstånd med studiestart 9. Regler för studieuppehåll 10. Regler och rutiner för överklagande 11. Referenser 12 Blanketter 1. Syftet med Antagningsordningen Antagningsordningen är i första hand en regelsamling. Den fungerar sålunda som en uppslagsbok där nationella och lokala regler som gäller för anmälan, behörighetsprövning, urval, antagning och liknande till grundläggande utbildning vid Umeå universitet beskrivs. Universitetets skyldighet att ha en antagningsordning regleras i 6 kap. 3 högskoleförordningen (SFS 1993:100): [...] Särskilt skall högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med antagningsordning avses de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels i fråga om hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas och hur beslut om behörighet överklagas. Umeå universitets antagningsordning innehåller förutom regler även information om hur urval går till och hur ansökningar och övriga antagningsfrågor behandlas. Då val av urvalsmodell, kvotgrupper och liknande kan variera från ett antagningstillfälle till ett annat hänvisas i vissa avsnitt till anmälningsmaterialet från Umeå universitet. 1

2 2. Informationsmaterial för den som vill ansöka till Umeå universitet Antagningsordningen är i första hand en regelsamling. För att anmäla sig till en utbildning vid Umeå universitet behövs information om när kurser och program startar, vilket innehåll de har, hur omfattande de är m.m.; det vill säga anmälningsmaterial i form av utbildningskatalog, sommarkurskatalog eller motsvarande från Umeå universitet och/eller anmälningskatalog från Verket för högskoleservice. Verket för Högskoleservice (VHS) anmälningskatalog för aktuell termin. Till de flesta program vid Umeå universitet görs antagningen av VHS, samordnat med antagning till program vid andra högskolor i landet. Anmälningsmaterial till den samordnade antagningen med anmälningsblankett, information om anmälningskoder m.m. kan beställas från VHS. Anmälningsmaterialet finns även tillgängligt på gymnasieskolorna och via Umeå universitets anmälningsmaterial. Antagning till kurser, och i vissa fall även till program, görs av StudentCentrum/ Antagningen vid Umeå universitet, s.k. lokal antagning. Anmälningsmaterial för sådan utbildning, med anmälningsblanketter och information om hur en anmälan görs, kan beställas från StudentCentrum vid Umeå universitet. Umeå universitets utbildningskatalog är en del av anmälningsmaterialet för Umeå universitet. Denna ges ut varje år och innehåller information om de kurser och program man kan söka under det kommande läsåret. Katalogen skickas till gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledare och delas ut vid den gymnasieinformation som universitetet deltar i. Den kan också beställas från StudentCentrum vid Umeå universitet eller via internet Umeå universitets utbildningsutbud finns på Utbudet av utbildningar vid Umeå universitet förändras från ett anmälningstillfälle till ett annat. Det senaste anmälningsmaterialet från Umeå universitet och VHS presenterar det aktuella utbudet. Till de flesta program och till vissa kurser görs antagningen endast en gång per år vanligen till höstterminen. Information om de kurser man kan söka på sommaren återfinns dels på hemsidan dels i Umeå universitets sommarkurskatalog som kan beställas från StudentCentrum vid Umeå universitet. I broschyren Courses in English förtecknas Umeå universitets utbud av kurser som ges på engelska. Den kan också beställas via StudentCentrum vid Umeå universitet. Information om Basutbildning i svenska och samhällskunskap för gäststuderande finns i ett särskilt dokument som kan beställas via StudentCentrum eller hämtas på Där beskrivs också de regler som gäller för anmälan, behörighet, urval samt vilken behörighet som uppnås efter avslutad utbildning. Vid behov finns ytterligare information om grundläggande högskoleutbildning i Studenthandboken från Högskoleverket. Handboken skickas till alla gymnasieskolor i landet och innehåller värdefull, allmän information om studier vid högskolan. 2

3 3. Beslutande organ i utbildnings- och tillträdesfrågor 3.1 Universitetets organisation Universitetet leds av en styrelse vars ordförande utses av regeringen. Rektor är inför styrelsen ansvarig för universitetets verksamhet. Universitetet är indelat i fem fakultetsnämnder. Ordförande för en fakultetsnämnd kallas dekanus. Utbildning och forskning bedrivs vid institutioner (eller vid s. k. arbetsenheter). Universitetet har ett stort antal institutioner som är underordnade fakultetsnämnderna. Vid institutionen finns en institutionsstyrelse där institutionens chef, som kallas prefekt, är ordförande. Organisationskarta: Rektor, dekaner och prefekter leder arbetet vid universitetet och har ansvaret för att beslut i styrelser och nämnder verkställs. Dekanerna är ansvariga inför rektor och prefekterna inför sina dekaner. Beslut som avser regler, principer, ekonomi och dimensionering av utbildningar fattas normalt av styrelser och nämnder. I alla styrelser och nämnder som fattar beslut i utbildningsfrågor och frågor som rör studenternas studiemiljö är studenterna representerade (föreskrivs i högskolelagen och högskoleförordningen). Studenternas företrädare utses av studentkårerna. En nämnd eller styrelse kan delegera vissa typer av beslut till sin ordförande eller till någon tjänsteman. Universitetsstyrelsen har delegerat beslut om regler för urval och antagning inom ramen för denna antagningsordning till rektor. Rektor har till sin hjälp en rådgivande grupp, Antagningsrådet, som består av studenter, lärare och tjänstemän. Rektor har i sin tur delegerat beslut om antagning till chefen för StudentCentrum. Beslut om antagning kan inte överklagas. Däremot kan beslut om att en sökande ej bedömts uppfylla kraven för behörighet och ej heller medgivits undantag från visst behörighetsvillkor (dispens) överklagas. Överklagan tas upp i kapitel Beslut om utbud av kurser och program Här följer, mycket kortfattat, en redogörelse för vem som fattar beslut om utbud och platsfördelning. Fakultetsnämnden kan ha delegerat vissa beslut vidare, se respektive fakultetsnämnds delegationsordning. Ytterligare information finns i senare kapitel i dokumentet. Inrättande av och avvecklande av program inklusive påbyggnadsprogram: Universitetsstyrelsen. Inrättande av ämne samt beslut om vilken högsta nivå kurser i ämnet kan ha vid Umeå universitet: Rektor, efter förslag från fakultetsnämnd. Antal platser på program: Fakultetsnämnd. Fördelningen av platser på program mellan urvalsgrupperna för gymnasiebetyg respektive högskoleprov: Fakultetsnämnd inom de ramar som ges av högskoleförordningen Inrättande av kurs: Fakultetsnämnd. Antal platser på kurs: Fakultetsnämnd. Fördelningen av platser på kurser mellan urvalsgrupperna för gymnasiebetyg respektive högskoleprov: Universitetsstyrelsen Antalet studenter som antas (antal platser + ev. överintag) vid ordinarie antagning och reservantagning(ar): Fakultetsnämnd. 3

4 3.3 Beslut om grundläggande behörighet För att vara behörig att antas till en kurs eller ett program i högskolan ska den sökande dels ha grundläggande behörighet till högskoleutbildning, dels uppfylla de eventuella särskilda behörighetskrav som gäller för den sökta utbildningen. Regler för grundläggande behörighet: Regeringen (föreskrifterna återfinns i högskoleförordningen) och Högskoleverket (föreskrifterna återfinns i Högskoleverkets författningssamling). Eventuella lokala föreskrifter angående grundläggande behörighet: Rektor. 3.4 Beslut om särskild behörighet Utformning och inrättande av standardbehörigheter: Högskoleverket. Föreskrifterna återfinns i Högskoleverkets författningssamling. Inplacering i en standardbehörighet av program som leder till yrkesexamen: Högskoleverket. Beslutet anges i den utbildningsplan som fastställs av fakultetsnämnd för varje program. Beslut om lägre krav än standardbehörighet för program som leder till yrkesexamen: Rektor. Beslutet anges i utbildningsplanen. Beslut om avvikelse från standardbehörighet (d. v. s. högre krav): Högskoleverket efter ansökan från rektor. Särskild behörighet för program som leder till generell examen och eventuella sänkningar av kraven: Fakultetsnämnd. Beslutet anges i utbildningsplanen. Särskild behörighet för ämnen/kurser: Fakultetsnämnd efter förslag från institution. Beslutet anges i den kursplan som fastställs av fakultetsnämnd för varje kurs. 3.5 Beslut om behörighet efter bedömning av reell kompetens (motsv kunskaper) Sökande som saknar formell behörighet kan värderas inte bara efter sina skolkunskaper utan efter alla betydelsefulla kunskaper och erfarenheter. Syftet är att på detta sätt bedöma om den samlade kompetensen ger möjlighet att klara av den sökta utbildningen. Beslut om huruvida en sökande uppfyller behörighetskraven fattas av chefen för StudentCentrum på delegation av rektor. Detta gäller såväl lokal som samordnad antagning. Beslutet kan överklagas. 3.6 Beslut att medge undantag från visst eller vissa behörighetskrav (dispens) Sökande som inte uppfyller behörighetskraven kan under vissa förutsättningar medges undantag från behörighetsvillkor (få dispens). Ansökan om dispens ska göras i samband med anmälan. Beslut fattas av chefen för StudentCentrum på delegation av rektor. Detta gäller såväl lokal som samordnad antagning. Beslutet kan överklagas. 3.7 Beslut om urval och meritvärdering Regler för urval bereds i Antagningsrådet. Beslut fattas av rektor och anges i utbildningskatalogen/sommarkurskatalogen. 4

5 Meritvärdering av sökande enligt dessa urvalsregler: StudentCentrum vid Umeå universitet för utbildningar med lokal antagning, VHS för program med nationellt samordnad antagning på uppdrag av Umeå universitet. Individuell prövning av begäran om antagning med hänsyn till särskilda skäl görs av Antagningsrådet. Beslut: Chefen för StudentCentrum på delegation av rektor. Möjligheter att använda alternativt urval (t.ex. intervju eller test) till andra utbildningar än konstnärliga: Högskoleverket efter ansökan från rektor. 3.8 Beslut om antagning Antagning och anstånd: Beslut, för både lokal och samordnad antagning, fattas av chefen för StudentCentrum på delegation av rektor. Maskinellt framtaget antagningsbesked gäller som beslut. 3.9 Beslut om inställande av kurstillfälle Kurs- eller programtillfälle som utlysts och till vilka ansökningar inkommit skall i normalfallet ges. Om beslut att ställa in kurs- eller programtillfälle fattas skall detta ske före första urvalet. Beslut fattas av kursansvarig institution i samråd med berörd fakultetsnämnd. 4. Krav på förkunskaper för studier vid Umeå universitet För att studera vid universitetet ska den sökande vara behörig till utbildningen, dvs. uppfylla vissa krav på förkunskaper. I de flesta fall uttrycks dessa som krav på studier i gymnasieskolan eller akademiska meriter, men det kan också röra sig om krav på arbetslivserfarenhet eller speciella färdigheter. Syftet med behörighetskraven är att ange en startnivå för utbildningen och att ge en fingervisning om vad som krävs för att framgångsrikt kunna genomföra en viss utbildning. Behörighetskraven uttrycks i krav på grundläggande och särskild behörighet. Kraven på grundläggande behörighet är gemensamma för all högskoleutbildning i landet och är fastställda av regeringen i 7 kap. 4 6 högskoleförordningen (1993:100). För många utbildningar (kurser eller program) krävs förutom grundläggande behörighet även särskild behörighet. I de två avsnitt som följer beskrivs kraven för grundläggande och särskild behörighet. 4.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har till att börja med den som gått ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och som har lägst betyget Godkänd på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. I detta krav läggs ingen särskild vikt vid vilka av gymnasiets kurser som är godkända. Även om de flesta uppnår grundläggande behörighet på det sätt som just beskrivits finns det andra möjligheter. Grundläggande behörighet har således den som 1. har slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan/komvux och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. (Individuellt program ger dock inte behörighet.); 5

6 2. har slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning (komvux) och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg; 3. genom någon annan verksamhet än utbildning förvärvat kunskaper som motsvarar dem som utbildningar i punkt 1 och 2 ger (s.k. reell kompetens); 4. har avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje i gymnasieskolan eller avgångsbetyg två eller tre från komvux. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två årskurser i gymnasieskolan eller etapp 2 på komvux (alternativt svenska kurs B/svenska som andraspråk kurs B och engelska kurs A); 5. har folkhögskoleutbildning med intyg om allmän/grundläggande behörighet för högskolestudier, i vilken skall ingå kunskaper motsvarande godkänd nivå i gymnasieskolans kärnämnen svenska eller svenska som andra språk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik och naturkunskap; 6. har en avslutad utländsk gymnasieutbildning av viss omfattning (se anmälningsmaterialet); 7. uppfyller kraven enligt den s.k. 25:4-regeln. Detta innebär att den sökande fyller 25 år senast under det kalenderår som utbildningen börjar; att den sökande arbetat på minst halvtid under sammanlagt minst 4 år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenhet; att den sökande har kunskaper i svenska motsvarande kurs B/svenska som andraspråk kurs B och i engelska motsvarande kurs A samt att den sökande är svensk medborgare eller har bosatt sig i Sverige i annat syfte än att studera här; 8. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning. Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som krävs (se anmälningsmaterialet). Den som har finska som modersmål uppfyller kravet på kunskaper i svenska om han/hon läst svenska minst tre år i finskt gymnasium eller motsv. finsk skolform; 9. tidigare läst vid universitet eller högskola och då bedömts uppfylla kraven för grundläggande behörighet (detta ska styrkas med intyg från aktuellt lärosäte). För vidare information hänvisas till Studenthandboken från Högskoleverket. För ovanstående hänvisas till 7 kap 4-6 högskoleförordningen. (1993:100) och Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet samt urval (HSVFS 1996:22). 4.2 Särskild behörighet För många utbildningar (kurser eller program) är det inte tillräckligt med den grundläggande behörigheten utan man måste även uppfylla krav på särskild behörighet. Den särskilda behörigheten för kurser och program som vänder sig till nybörjare uttrycks i form av standardbehörigheter. För påbyggnadsprogram och för kurser i ämnen som kräver tidigare akademiska meriter, och därmed inte vänder sig till nybörjare vid universitetet, finns inga generellt fastställda regler, utan beslut om behörighetskrav fattas särskilt för varje kurs och program av respektive fakultetsnämnd. Krav på behörighet för sådana program och kurser anges i anmälningsmaterialet. För varje program som leder till en yrkesexamen (t.ex. civilingenjör, läkare) har Högskoleverket fastställt vilken standardbehörighet som krävs. Det betyder att en gemensam högsta nivå för behörighetskraven normalt gäller över hela landet för varje sådant program. Rektor kan dock, efter hörande av berörd fakultetsnämnd, själv besluta om att sänka behörighetskraven för tillträde till program som leder till yrkesexamen. 6

7 För vissa lärarutbildningar har Högskoleverket medgivit Umeå universitet avvikelser från standardbehörigheterna. Dessa framgår av anmälningsmaterialet. För program som leder till generella examina (högskoleexamen, kandidat- eller magisterexamen), och för kurser som vänder sig till nybörjare vid universitetet, fastställer universitet och högskolor själva vilken standardbehörighet som krävs och om eventuella sänkningar av kraven. För dessa utbildningar förekommer därför avvikelser i behörighetskrav mellan lärosätena. Umeå universitets behörighetskrav för ämnen och program framgår av aktuellt anmälningsmaterial. För vidare information om särskild behörighet hänvisas till Studenthandboken och för formella regler om särskild behörighet hänvisas till 7 kap. 7 9 högskoleförordningen (1993:100) och Högskoleverkets föreskrifter om standardbehörigheter (HSVFS 1996:22). Högskoleverket har fastställt vilken behörighet den gamla gymnasieskolans linjer ger uttryckt i standardbehörigheter och i den nya gymnasieskolans kurser. I anmälningsmaterialet finns en översättningsnyckel för behörighet från gamla gymnasiets linjer. Där kan den som gått i det gamla gymnasiet avgöra om eventuella kompletteringar krävs för att olika standardbehörigheter ska uppnås. I samtliga fall krävs lägst betyget Godkänd/3 på de kurser som anges. Närmare beskrivningar, framför allt för den som har en utländsk, äldre eller ovanlig svensk förutbildning, finns i bedömningshandböcker antagna av universitet och högskolor genom sitt samverkansorgan Sveriges universitets- och högskoleförbund. De finns normalt tillgängliga hos studie- och yrkesvägledare. 4.3 Reell kompetens Den som inte uppfyller de krav om grundläggande eller särskild behörighet som anges under 4.1 respektive 4.2 kan uppfylla dessa på annat sätt. Universitetet gör på den sökandes begäran en samlad bedömning där inte bara skolkunskaper utan alla betydelsefulla kunskaper och erfarenheter vägs in. Närmare information framgår av aktuellt anmälningsmaterial. Blankett för begäran om prövning av behörighet genom reell kompetens skall alltid sändas till StudentCentrum/Antagningen vid Umeå universitet tillsammans med intyg som stöder begäran. Även vid ansökan till program med samordnad antagning ska begäran om prövning av reell kompetens sändas till StudentCentrum/Antagningen vid Umeå universitet tillsammans med kopior av de anmälningshandlingar som sänts till VHS. Ytterligare information finns i hanteringsordningen för reell kompetens. Se 0kompetens.htm. 5. Uppgifter om anmälningsrutiner Anmälan till utbildningar görs på olika sätt för kurser och program. För de flesta program görs en nationellt samordnad antagning och anmälan skickas till VHS. I andra fall sköts antagningen lokalt vid universitetet och då skickas anmälan till StudentCentrum vid Umeå universitet. Den som lämnat in en anmälan och vill ändra i denna skall kontakta Antagningsavdelningen vid VHS respektive StudentCentrum vid Umeå universitet. 7

8 Den som efter anmälningstidens utgång vill söka till något utbildningsprogram skall skicka sin ansökan till StudentCentrum vid Umeå universitet och inte till VHS. Till anmälan skall bifogas: Bevittnade kopior av betyg och intyg som styrker grundläggande och särskild behörighet och är av betydelse för urvalet. Från och med våren 1999 har Sveriges gymnasieskolor (ej komvux) möjlighet att skicka in slutbetyg till en nationell betygsdatabas. Databasen används vid antagning till högskoleutbildning, både sådan som görs via VHS och lokalt på universitetet. Inte alla gymnasieskolor överför slutbetyg till betygsdatabasen och av dem som gör det nu har inte alla gjort det från starten Endast slutbetyg som utfärdats efter anslutning till betygsdatabasen överförs. - Om betyget överförts till betygsdatabasen behöver den sökande inte skicka in slutbetyget. - Den som har ett samlat betygsdokument med kurser som inte ingår i slutbetyget måste själv skicka in detta. Tjänstgöringsintyg/motsvarande som styrker arbetslivs-/yrkesverksamhet som meriter eller för behörighet skall skickas in av den som vill åberopa sådan. Anställningsbevis godtas inte. Personbevis bifogas av utländska medborgare och av den som p.g.a. namnbyte har olika namn på insända handlingar. Eventuell begäran om: - individuell prövning av antagning med särskilda skäl som grund - undantag från visst eller vissa behörighetskrav (dispens) - behörighetsbedömning grundad på reell kompetens (motsv kunskaper) - parallelläsning vid anmälan till kurser Resultat på högskoleprovet för sökande med svenskt personnummer överförs automatiskt till universitetet och till VHS och behöver därför inte skickas med. Närmare anvisningar återfinns i anmälningsmaterialet. 5.1 Anmälan till program med samordnad antagning (VHS) I det anmälningsmaterial för program med samordnad antagning som ges ut av Verket för högskoleservice (VHS) finns anmälningsblanketter, uppgift om sista anmälningsdag och anvisningar om hur blanketten ska fyllas i. Anmälan till program med samordnad antagning sänds, tillsammans med de handlingar den sökande önskar åberopa, till Antagningsavdelningen vid VHS. Vid begäran om individuell prövning av antagning med särskilda skäl som grund ska blankett för sådan begäran sändas till StudentCentrum/Antagningen vid Umeå universitet tillsammans med kopior av de anmälningshandlingar som sänts till VHS. Den sökande får bara skicka in en anmälningsblankett till VHS innehållande högst 12 utbildningsalternativ. Sista dag för anmälan är normalt 15 april respektive 15 oktober. Kompletteringar av meriter (pågående studier) som gäller behörighet får ske till 15 juni respektive 1 december. 8

9 5.2 Anmälan till tekniskt-naturvetenskapligt basår (VHS) Basåret vänder sig till den som saknar behörighet men vill gå ett naturvetenskapligt eller tekniskt utbildningsprogram, eller lärarutbildningsprogram med inriktning mot matematik/naturorienterande ämnen. Den som antas till basåret antas samtidigt till en grupp av efterföljande program. Det innebär att den antagne har en garanterad plats på något av de program som ingår i gruppen efter avklarat basår. Basåret kan inte ingå i en examen. Anmälan sker enligt 5.1 ovan. 5.3 Anmälan till program med lokal antagning För program med lokal antagning vid Umeå universitet krävs i regel särskilt anmälningsmaterial som beställs från StudentCentrum. Endast ett mindre antal program har lokal antagning främst påbyggnadsprogram, men också vissa program med särskilda urvalsregler. Information om de program som har lokal antagning finns i utbildningskatalogen. Anmälan till program med lokal antagning sänds, tillsammans med de handlingar den sökande önskar åberopa, till StudentCentrum vid Umeå universitet. Sista dag för anmälan framgår av det särskilda anmälningsmaterialet och är normalt 15 april respektive 15 oktober. För programmen i Fri konst, Industriell design och påbyggnadsprogrammen i Design finns speciella anvisningar. Anmälan till ovan uppräknade program skickas tillsammans med arbetsprover direkt till ansvarig institution vid Umeå universitet. Sista anmälningsdag framgår av Umeå universitets utbildningskatalog. 5.4 Anmälan till fortsatta studier inom program (kurs inom program) Information om anmälan till kurs inom program lämnas av respektive programstudievägledare/ motsv. 5.5 Anmälan till senare del av program/ studieortsbyte Grundtanken med reglerna för antagning till senare del av program är att göra det möjligt för den som har tidigare resultat från akademiska studier att söka till program och tillgodoräkna sig dessa studier. Den som vill byta program kan också söka till senare del av program. Det är inte tillåtet för två personer att byta plats. Den som vill byta studieort för ett program han/hon redan är antagen till ska också söka senare del av program. Syftet med program är att erbjuda studenterna en tydlig väg som leder till en examen. Antagning av studenter till senare del av programmet ska ha samma syfte, varför en betydande del av programmet bör återstå. För antagning till senare del av program gäller följande: En studietid på minst två terminer ska återstå fram till examen. Fakultetsnämnd beslutar huruvida eventuella vakanser på program ska återbesättas och hur många platser som ska fyllas. 9

10 En student som avser att anmäla sig som sökande till utlysta platser till senare del av program kan begära att få tillgodoräkna sina tidigare studier och att få dessa meriter prövade i förväg. Prövningen görs av fakultetsnämnden och ska ge studenten besked om till vilken termin studenten är behörig att antas. Anmälan görs på särskild blankett som kan rekvireras från berörd programstudievägledare/motsv. På blanketten finns information om vart den skall skickas. Sista dag för anmälan är 15 april respektive 15 oktober. Antagning till vakanta platser på program kan ske upp till tre veckor efter terminsstart. För antagning till senare del av läkarprogrammet gäller särskilda urvalsregler. Närmare information lämnas av medicinska fakultetsnämndens kansli. 5.6 Anmälan till kurser Anmälan till kurser (och program med lokal antagning) sänds, tillsammans med kopior av de handlingar den sökande önskar åberopa, till StudentCentrum vid Umeå universitet. Sista dag för anmälan till studier under höstterminen är normalt 15 april. Sista dag för komplettering av anmälan med behörighetsgivande betyg är normalt den 15 juni. Sista dag för anmälan till studier under vårterminen är normalt 15 oktober. Sista dag för komplettering av anmälan med behörighetsgivande betyg för vårterminen är normalt 1 december. Den som tidigare varit registrerad på en kurs och har dokumenterad provaktivitet på kursen kan inte antas på nytt till kursen utan skall kontakta berörd institution för omregistrering. 5.7 Anmälan till sommaruniversitetets kurser För sommaruniversitetets kurser finns ett särskilt anmälningsmaterial. Sista dag för anmälan till sommaruniversitetets kurser är 15 mars. 5.8 Anmälan efter anmälningstidens slut Även efter anmälningstidens utgång är det möjligt att anmäla sig till kurser och program vid Umeå universitet. En sen anmälan skall alltid skickas till Umeå universitet oavsett om den gäller kurs eller program. För sökande som anmäler sig efter anmälningstidens utgång görs ingen meritvärdering utan endast en behörighetsprövning. För sent inkommen anmälan rangordnas efter det datum den inkommit till universitetet. 5.9 Heltidsstudier/parallelläsning Den som någon termin vill läsa mer än 20 poäng som huvudkurs, mer än 10 poäng som tilläggskurs eller mer än 30 poäng totalt, måste ha tillstånd till s.k. parallelläsning. Sådant tillstånd meddelas av fakultetsnämnd. Ansökan görs på en särskild blankett som finns hos institutionernas studievägledare/motsv. På denna ska också studievägledarna i de ämnen som berörs yttra sig över ansökan. Blanketten lämnas in tillsammans med kursanmälan. 10

11 Tillstånd krävs även för parallelläsning av två program. Sådant tillstånd meddelas av fakultetsnämnd. Ansökningsblankett lämnas till berörda programvägledare/motsv. i samband med terminsstart Datorbaserade register Uppgifter (om behörighet, kurs-/programval, adress m m.) som lämnats vid anmälan till Umeå universitet eller till VHS kommer att registreras i datorbaserade studeranderegister. Till dessa register är datorbaserade anmälningssystem knutna. Vissa av uppgifterna kommer också att överföras till Statistiska Centralbyrån (SCB) för statistikbearbetning. 6. Regler för urval bland behöriga sökande Endast sökande som uppfyller de grundläggande och de eventuella särskilda behörighetskraven kan delta i urval till utbildningsplatser. Till grund för urvalet ligger de meriter den sökande åberopat och styrkt, dvs. de betyg och intyg som skickats in. Beroende på meriter placeras den sökande i en eller flera urvalsgrupper. Den som passar in i flera parallella urvalsgrupper konkurrerar om en studieplats i samtliga (se t.ex ). Urvalet bygger i normalfallet på: Gymnasiebetyg (urvalsgrupp BG). Den omfattar sökande med slutbetyg från programgymnasiet eller gymnasial vuxenutbildning liksom dem med avgångsbetyg från äldre gymnasieformer, IB-betyg och avslutad utländsk gymnasieutbildning. Även sökande med samlat betygsdokument från komvux som berättigar till urvalsplacering placeras i denna grupp. Avslutad folkhögskoleutbildning med intyg om allmän eller grundläggande behörighet samt studieomdöme (urvalsgrupp BF). Högskoleprov (urvalsgrupp HP). Högskoleprov och minst 5 års arbetslivserfarenhet (urvalsgrupp HA). Uppnådda högskolepoäng gäller endast kurser (urvalsgrupperna AP, AF, AV). Lokala urvalsregler s.k. fri kvot Särskilt utformade regler för vissa utbildningar. Förutom det som sägs i detta kapitel finns ytterligare information i anmälningsmaterialet från universitetet och VHS, t.ex. avseende särskilt utformade regler för vissa utbildningar. 6.1 Urvalsregler för program med samordnad antagning För varje program med samordnad antagning beslutar universitetet hur platserna procentuellt ska fördelas mellan en betygs- och en provgrupp. Fördelningen för varje program framgår av VHS anmälningsmaterial. Vid lika meritvärde mellan sökande används den sökandes egen prioritering på anmälningsblanketten som skiljekriterium. Urvalsgrupperna markeras på antagningsbeskeden enbart med de koder som anges inom parentes nedan Betygsurval Utifrån sin behörighetsgivande utbildning placeras den sökande i en eller flera av dessa urvalsgrupper: Gymnasiebetyg (urvalsgrupp BG). Den omfattar sökande med slutbetyg från programgymnasiet eller gymnasial vuxenutbildning liksom dem med avgångsbetyg från 11

12 äldre gymnasieformer, IB-betyg och avslutad utländsk gymnasieutbildning. Även sökande med samlat betygsdokument från komvux som berättigar till urvalsplacering placeras i denna grupp. Avslutad folkhögskoleutbildning med intyg om grundläggande/allmän behörighet samt studieomdöme (urvalsgrupp BF). Platserna i betygsurvalet fördelas i proportion till antalet behöriga sökande i respektive urvalsgrupp Provurval (Högskoleprov) För att kunna delta i provurvalet till program med samordnad antagning måste den sökande ha ett giltigt högskoleprovsresultat, dvs. provresultatet får inte vara mer än 5 år gammalt och resultatet måste vara 0,1 eller högre. Provurvalet görs i två grupper, HP och HA, där de sökande i första fallet konkurrerar enbart på sitt högskoleprovsresultat och i det andra på högskoleprovsresultatet och eventuellt tillägg på 0,5 poäng för arbetslivserfarenhet. För att få detta tillägg krävs arbete på minst halvtid under fem år. Längre tid ger inte mer poäng. Om inte annat anges i anmälningsmaterialet fördelas platserna inom provgrupperna lika mellan dessa båda grupper. 6.2 Urvalsregler för program med lokal antagning För ett mindre antal program där antagningen görs lokalt gäller särskilda urvalsregler. Av Umeå universitets utbildningskatalog framgår vilka dessa program är och vilka särskilda urvalsregler som gäller för dessa program. 6.3 Urvalsregler för påbyggnadsprogram Urval till påbyggnadsprogram grundar sig i normalfallet på antalet uppnådda akademiska poäng utöver det som krävs för behörighet. Till påbyggnadsprogram som leder till eller bygger på en yrkesexamen grundar sig emellertid urvalet i normalfallet på antalet verksamma år, dock högst tio år, i yrket. Vilken urvalsmodell som gäller framgår av Umeå universitets anmälningsmaterial. 6.4 Antagning till kurser med platsgaranti Till kurs med platsgaranti, P -märkt kurs i utbildningskatalogen, antas samtliga behöriga sökande som anmält sig inom föreskriven tid. Platsgarantin gäller dock endast under förutsättning att tillräckligt många anmäler sig till kursen för att den ska startas. 6.5 Urvalsregler för kurser utan platsgaranti Om det finns fler behöriga anmälda än studieplatser till en kurs utan platsgaranti, måste ett urval göras bland de sökande. Modellerna för hur detta urval görs beror på vilken sorts kurs det rör sig om. Universitetets kurser har därför delats in i fyra kategorier. Nedan beskrivs vilken modell som gäller för respektive kategori. Närmare information lämnas av StudentCentrum. Meritvärdering med högskolepoäng som grund avser högskolepoäng som kan ingå i en examen vid Umeå universitet, dvs. även poäng från andra universitetet och högskolor. Vid lika meritvärde används den sökandes prioritetsordning som skiljekriterium. 12

13 6.5.1 Urvalskategorier Urvalskategori Kursnivå Urvalsgrupper Kommentar A A-kurs Antal avklarade högskolepoäng per den 1 april/1 oktober i intervallet poäng (AP) Gymnasiebetyg (BG) Folkhögskoleutbildning (BF) Högskoleprov (HP) Högskoleprov + arbetslivserfarenhet (HA) B B-kurs Antalet avklarade högskolepoäng per den 1 april/1 oktober i intervallet poäng (AF) 40 procent av platserna reserveras för urvalsgrupp AP. (Meritvärde se tabell nedan.)30 procent av platserna fördelas mellan betygsgrupperna i proportion till antalet sökande i resp. betygsgrupp. Resterande 30 procent fördelas lika mellan HP- och HAgrupperna. Meritvärde se tabell nedan. C C/D-kurs Antalet avklarade högskolepoäng per den 1 april/1 oktober inom ämnet (AV) D Till en del kurser prioriteras vissa grupper av sökande. Se respektive kurs i utbildningskatalogen Tabell för meritvärdering i urvalsgrupperna AP ochaf Tabellen visar hur meritvärdet räknas ut beroende på det antal poäng den sökande har klarat av. Meritvärdet gäller enbart konkurrens inom urvalsgrupperna AP och AF. Uppnådd poäng Meritvärde Anmärkning gäller bara B-kurser gäller bara B-kurser gäller både A- och B-kurser gäller både A- och B-kurser gäller både A- och B-kurser gäller både A- och B-kurser gäller både A- och B-kurser gäller både A- och B-kurser 13

14 6.5.2 Övriga sökande Den som är behörig att söka till en viss kurs men inte passar in i någon av urvalsgrupperna placeras i urvalsgruppen Övriga sökande (ÖS). Detta innebär att man placeras sist av samtliga sökande som anmält sig i tid. Sökande som bedömts behöriga efter prövning av deras reella kompetens placeras i gruppen Övriga sökande. 6.6 Urvalsregler för antagning till senare del av program Lediga platser kan uppstå på termin två och framåt på någon/några av universitetets programutbildningar. Beslut om huruvida dessa skall återbesättas fattas av fakultetsnämnden (motsv.), och information om huruvida antagning sker till senare del av ett visst program lämnas av programstudievägledare (motsv.). Den som uppfyller behörighetskraven kan ansöka om att bli antagen till en av dessa lediga studieplatser. Vid antagning till ledig studieplats på termin två av ett utbildningsprogram gäller samma regler för urval som vid antagning till termin 1 på programmet. (se 6.1) Till termin tre och framåt antas sökande i följande prioritetsordning: 1. Studenter som anmält studieuppehåll på programmet men ej beviljats platsgaranti 2. Studenter som anmält studieavbrott på programmet 3. Övriga studenter som avbrutit studierna på programmet 4. Övriga behöriga sökande Meritvärdering inom varje grupp görs med hänsyn till uppnådda poäng i statlig högskoleutbildning eller motsvarande per visst datum. För antagning till senare del av läkarprogrammet gäller speciella urvalsregler. Informationsmaterial kan erhållas från medicinska fakultetens kansli. 6.7 Urvalsregler till fortsatta studier inom program (kurs inom program) Meritvärdering till ej platsgaranterad kurs inom program sker som till fristående kurs på motsvarande nivå (se ovan 6.5) men med avklarade poäng inom program som skiljekriterium. 6.8 Meritvärdering av betyg Meritvärdering av betyg sker på i stort sett samma sätt för den samordnade antagningen som görs av VHS som för den lokala antagningen som görs av StudentCentrum/ Antagningen vid Umeå universitet. Avvikelser anges i texten nedan. Huvuddelen av reglerna nedan om meritvärdering återfinns i högskoleförordningen bilaga 3 (SFS1993:100) och Högskoleverkets författningssamling (HSVFS 1996:22), Meritvärdering av slutbetyg från programgymnasiet Samtliga betygsatta kurser i ett slutbetyg meritvärderas. Detta gäller även lokala kurser, kurser som lästs inom ramen för utökat program, kurser med betyget Icke godkänd och specialarbetet. Betyg i 14

15 idrott och hälsa räknas dock bara med om det krävs för särskild behörighet eller om det höjer jämförelsetalet (begreppet definieras nedan). Vid slutbetyg från ett reducerat program beräknas jämförelsetalet på de kurser som ingår i det reducerade programmet. Så här räknas jämförelsetalet ut: Jämförelsetalet, dvs. det tal den sökande konkurrerar med i betygsurvalet (urvalsgrupp BG), räknas fram på följande sätt. 1. Först ges varje betyg ett siffervärde: Icke godkänd (IG) 0 Godkänd (G) 10 Väl godkänd (VG) 15 Mycket väl godkänd (MVG) Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens gymnasiepoäng. Resultatet utgör kursens betygsvärde. Exempel: VG i samhällskunskap A som omfattar 90 gymnasiepoäng ger 15 x 90 = 1350; G i matematik A ger 10 x 110 = På detta sätt räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Siffervärdena för de två betygen i kärnämnet svenska kurs B läggs samman och delas med 2 innan de multipliceras med kursens gymnasiepoäng. 3. Samtliga betygsvärden adderas. Det ger då en summa mellan och Detta sammanlagda betygsvärde divideras med poängsumman av de betygssatta kurserna (IG-MVG) och specialarbetet som ingår i slutbetyget. Det tal man då får fram ligger mellan 9.00 och och utgör det s.k. jämförelsetalet. Med hjälp av Verket för högskoleservice (VHS) mall för betygsberäkning kan den sökande själv räkna ut sitt jämförelsetal. Vid antagning till kurser och program avrundas jämförelsetalet till två decimaler. Behörighetskompletteringar Betyg från kompletteringar som krävs för särskild behörighet räknas alltid med vare sig de höjer eller sänker jämförelsetalet. Konkurrenskompletteringar Komplettering kan också göras för att höja jämförelsetalet och därmed öka konkurrenskraften. Här finns två olika sätt: 1. Genom utbyteskomplettering kan en sökande höja betyget i kurser som finns i slutbetyget. Det nya, högre betyget, ersätter då det gamla. 2. Genom tilläggskomplettering kan en sökande räkna med helt nya kurser (dock ej lokala kurser) som inte finns slutbetyget och då få tillgodoräkna sig dessa betyg om de höjer jämförelsetalet Meritvärdering av avgångsbetyg från äldre gymnasieformer inkl. mellanårsbetyg I betygsurvalet (urvalsgrupp BG) konkurrerar de sökande på sin s.k. betygspoäng. Den räknas fram på följande sätt. 15

16 Betyg i samtliga obligatoriska ämnen tas med i beräkningen. Betyget i idrott/idrott och hälsa liksom betyg i ämnen som lästs som utökad studiekurs tas dock endast med om det krävs för särskild behörighet eller om det höjer betygspoängen. Betygsvärdet för alla ämnen summeras. Summan av betygsvärdena divideras sedan med antalet ämnen, varpå man får fram den s.k. betygspoängen. Den avrundas till två decimaler. Bokstavsbetyg i kurser som lästs i programgymnasiet översätts på följande sätt: Betyg Översätts till Icke godkänd (IG) 0 Godkänd (G) 3 Väl godkänd (VG) 4 Mycket väl godkänd (MVG) 5 Den på detta sätt framräknade betygspoängen omräknas till ett jämförelsetal (se 6.8.1) enligt Högskoleverkets föreskrifter. Behörighetskompletteringar Betyg från kompletteringar som krävs för särskild behörighet räknas alltid med vare sig de höjer eller sänker betygspoängen. Konkurrenskompletteringar Komplettering kan också göras för att höja betygspoängen och därmed öka konkurrenskraften. Här finns två olika sätt: 1. Genom utbyteskomplettering kan en sökande höja betyget i ämnen/kurser som finns i avgångsbetyget. Det nya, högre betyget, ersätter då det gamla. 2. Genom tilläggskomplettering kan en sökande räkna med helt nya ämnen/kurser (dock ej lokala kurser) som inte finns avgångsbetyget och då få tillgodoräkna sig dessa betyg om de höjer jämförelsetalet Meritvärdering av betyg från komvux Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning med enbart nya bokstavsbetyg meritvärderas på samma sätt som slutbetyg från nya gymnasieskolan, se ovan Samlat betygsdokument innehållande enbart nya bokstavsbetyg och som ger grundläggande behörighet, dvs. där betyget är lägst Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg, meritvärderas som slutbetyg från nya gymnasieskolan, se ovan Avgångsbetyg 2 och 3 liksom avgångsbetyg/slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning som innehåller ämnen/kurser utan gymnasiepoäng meritvärderas på samma sätt som avgångsbetyg från den gamla gymnasieskolan, se ovan Samlat betygsdokument med enbart sifferbetyg eller med blandat siffer- och bokstavsbetyg meritvärderas som avgångsbetyg från gamla gymnasieskolan, se ovan Betyg i lokala kurser tas ej med vid meritvärdering av betygspoäng från samlade betygsdokument från komvux vid den lokala antagningen. 16

17 6.8.4 Meritvärdering av studieomdöme från folkhögskola Meritvärdering görs med studieomdömet som grund. Studieomdömet översätts till siffrorna 1 4 enligt följande tabell: Studieomdöme Översätts till Mindre God 1 God 2 Mycket god 3 Utmärkt 4 Se vidare i anmälningsmaterialet. 6.9 Högskoleprovet En del av utbildningsplatserna vid högskolan tillsätts med urval baserat på resultat från högskoleprovet. Det är därigenom en andra chans att bli antagen till högskolestudier för den som inte har tillräckligt högt gymnasiebetyg. För den som är s.k. 25:4, och saknar avgångs-/slutbetyg från gymnasiet, är deltagande i högskoleprovet normalt sett den enda möjligheten att konkurrera om en utbildningsplats. Detta gäller även den som bedömts uppfylla behörighetskraven efter prövning av den reella kompetensen. Högskoleprov anordnas två gånger per år, i april och oktober, med 15 februari respektive 15 september som sista anmälningsdag. I mån av ledig plats kan anmälan till provet efter anmälningstidens utgång godtas. Anmälan sker genom att en avgift inbetalas till anordnande universitet/högskola. I samband med det ordinarie högskoleprovet anordnas även anpassade högskoleprov för dyslektiker och synskadade. För dem gäller särskilda regler vid anmälan som finns att hämta på respektive Närmare upplysningar om provet, hur man anmäler sig och på vilka orter det genomförs, provets giltighetstid med mera framgår av broschyren Inför högskoleprovet som finns att hämta på och av foldern Anmälan till högskoleprovet som finns att få hos till exempel studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolor, komvux/infotek, folkhögskolor, universitet/högskolor Fri kvot Lokalt beslutade urvalsregler Universitet och högskolor har numera ett uppdrag från statsmakterna att aktivt främja och bredda rekryteringen. Detta framgår av 1 kap. 5 i högskolelagen. Möjligheten att införa egna s.k. urvalsgrunder är ett av de verktyg som statsmakterna gett lärosätena i detta arbete. Styrelsen vid Umeå universitet har fastställt att nedanstående lokala urvalsgrunder kan gälla: - Underrepresenterat kön - Annat modersmål än svenska - Vissa program i gymnasieskolan - Folkhögskoleutbildning - Funktionshinder - Norrlandskommuner med låg utbildningsnivå - Idrottsledare 17

18 - Genomgången Collegeutbildning - Graduate Management Admission Test (GMAT) Inom dessa grupper görs meritvärderingen normalt efter betyg och högskoleprov. Närmare information om urvalsgrunderna samt till vilka utbildningar dessa urvalsregler gäller återfinns i aktuellt anmälningsmaterial Alternativt urval Vid sidan av ovanstående urvalsregler förekommer alternativt urval till vissa utbildningar. Det kan röra sig om intervjuer, arbetsprover, skriftliga prov m.m. För att få tillämpa alternativt urval vid antagning till andra program än de konstnärliga krävs Högskoleverkets tillstånd. För närvarande tillämpas sådana prov till följande utbildningar vid Umeå universitet: - Programmet för fri konst - Industridesignprogrammet - Gastronomiprogrammen - Läkarprogrammet - Påbyggnadsprogrammet i kulturjournalistik - Påbyggnadsprogrammet i vetenskapsjournalistik - Manusutbildning för film och TV Närmare anvisningar rörande de särskilda proven finns i anmälningsmaterialet Rangordning av anmälningsalternativ Vid urvalet prövas anmälningsalternativen i den ordning de rangordnats av den sökande. Den som blir antagen till ett högre prioriterat alternativ stryks från de lägre prioriterade alternativen. Detta gäller även vid reservantagning. Den som vid första urvalet är antagen till sitt andrahandsval och reserv till sitt förstahandsval och i reservurvalet blir antagen till förstahandsvalet stryks från den kurs eller det program han/hon tidigare varit antagen till under förutsättning att den sökande tackat ja till att stå kvar som reserv på sitt förstahandsval. Om olika typer av utbildning med lokal antagning söks (på olika blanketter) prioriteras alternativen i nedanstående ordning, om den sökande inte har angivit annat i sin anmälan. 1. Senare del av program 2. Nybörjare på program 3. Kurs inom program 4. Fristående kurs En sökande kan normalt antas till högst 30 poäng per termin totalt, varav högst 20 poäng som huvudalternativ (se anmälningsmaterialet och ovan 5.9). Den som saknar tillstånd till parallelläsning stryks vid urvalet automatiskt från kurser som överstiger 30 poäng Särskilda skäl (individuell förtur) Under vissa omständigheter kan en sökande antas med särskilda skäl som grund. Dessa skäl kan exempelvis vara medicinska eller sociala skäl som påverkar den sökandes möjligheter att konkurrera på lika villkor, eller skäl som innebär att den sökande sedan tidigare har en kvalificerad utbildning eller någon annan särskilt värdefull erfarenhet. 18

19 Ansökan om antagning via särskilda skäl görs på en särskild blankett (hämtas på som skall vara StudentCentrum tillhanda senast den 15 april respektive 15 oktober. Även den som söker program via VHS skall skicka sin ansökan om antagning med särskilda skäl som grund direkt till StudentCentrum vid Umeå universitet tillsammans med kopior av intyg som styrker skälen. För att ansökan skall prövas måste den sökande uppfylla behörighetskraven alternativt beviljats dispens samt bifoga en skriftlig motivering tillsammans med intyg som styrker de anförda skälen Sen anmälan För sökande som anmäler sig efter anmälningstidens utgång görs ingen meritvärdering utan endast en behörighetsprövning. För sent inkommen anmälan rangordnas efter det datum den inkommit till universitetet (urvalsgrupp SA/SS vid lokal antagning). 7. Antagningsrutiner För de flesta program i landet sker en samordnad antagning som görs av VHS på uppdrag av universitet och högskolor. För kurser och för ett mindre antal program vid Umeå universitet görs antagningen av StudentCentrum vid Umeå universitet lokal antagning. Huvuddelen av den lokala antagningen görs i en antagningsomgång, men för vissa kurser eller program med speciellt komplicerade antagningsregler kan antagningen göras i särskilda antagningsomgångar. Varje antagningsomgång har sin egen tidplan som innefattar registrering av anmälan, behörighetsprövning, meritvärdering, eventuell möjlighet att komplettera anmälan, antagningbeslut med utskick av antagningsbesked, registrering av svar, följt av en liknande procedur för en eller flera reservantagningar. Fråga som berör antagningsrutinerna besvaras av StudentCentrum respektive VHS. 7.1 Bekräftelse på anmälan För utbildningar med lokal antagning skickas ingen bekräftelse på anmälan ut. Efter den 2 maj respektive 2 november kan dock den sökande kontrollera på LantWeb, som är åtkomlig via universitetets hemsida, att anmälan till utbildningar med lokal antagning registrerats. För program med samordnad antagning skickar VHS ut ett kontrollbesked när en anmälan meritvärderats. I kontrollbeskedet redovisas vilka uppgifter som finns registrerade på den sökande samt VHS preliminära bedömningar. Av kontrollbeskedet framgår även den sökandes anmälningsnummer. Den som vill rätta något i kontrollbeskedet eller som fått ett påpekande att vissa uppgifter är bristfälligt styrkta, ska senast det datum som anges på kontrollbeskedet skriva till VHS och komplettera med de handlingar som saknas eller är ofullständiga. Den som på anmälan angivit att komplettering ska göras med slutbetyg får sitt kontrollbesked först när detta gjorts. Personnummer eller anmälningsnummer måste finnas på alla handlingar som skickas till VHS. 19

20 7.2 Antagningsbesked För att undvika att studenter antas till två eller flera utbildningsplatser samtidigt tillämpas från och med antagningen till höstterminen 2000 en nationell samordning: Efter det att anmälningar har kommit in till universitet, högskolor eller till VHS sker ett första urval. Resultatet för varje enskild sökande framgår av ett nationellt antagningsbesked där de program och kurser som sökts redovisas. Där anges om den sökande är antagen, reservplacerad eller struken. Det nationella antagningsbeskedet skickas per post i mitten av juli till den som har sökt till höstterminen, och i mitten av december till den som har sökt till vårterminen. Den som inte har fått antagningsbesked vid den tid som anges i anmälningsmaterialet skall kontakta StudentCentrum vid Umeå universitet respektive Antagningsavdelningen vid VHS. Antagningsbeskedet skickas till folkbokföringsadressen, såvida den sökande inte har angett annan tillfällig adress på anmälningsblanketten. Av antagningsbeskedet framgår om den sökande blivit antagen eller vilken reservplats han/hon har i de urvalsgrupper som är aktuella. Urvalsgruppen anges med en kod i antagningsbeskedet. Kodbeteckningen för respektive urvalsgrupp framgår av föregående kapitel eller av anmälningsmaterialet för respektive kurs eller program. Den som blir antagen till ett högre prioriterat alternativ stryks från lägre prioriterade alternativ. Alla som är behöriga men som inte blivit antagna reservplaceras. Av det nationella antagningsbeskedet framgår vilket ordningsnummer den sökandes reservplacering har och hur många antagna det finns i den/de aktuella urvalsgruppen/erna. 7.3 Svarskrav Den sökande måste senast det datum som anges på antagningsbeskedet meddela om han/hon vill stå kvar som antagen eller reserv, annars förloras platsen. Uteblivet svar/tom ruta tolkas som nej-svar. Grundregeln är att en sökande får stå kvar som antagen till program och /eller kurser till högst 30 poäng per termin, och därutöver som reserv till högst 50 poäng. Programutbildningar på heltid räknas som 20 poäng. Den som inte är antagen till någon utbildning kan stå kvar som reserv till högst 80 poäng. Inom den maximala poänggränsen får en sökande tacka ja till högst två utbildningar som sökts via VHS. Svar på antagningsbeskedet kan lämnas genom att fylla i svarskortet på ringa Talsvar: skicka svarskortet per post. På internet-sidan och i Talsvar får den sökande hjälp att summera poängen enligt ovan rätt. I dessa fall måste den sökande ange den personliga kod som finns på det nationella antagningsbeskedet. Via Internet eller Talsvar kan den sökande också med hjälp av den personliga koden kontrollera att svaret registrerats. Det är den sökandes skyldighet att kontrollera att svaret har inkommit. Endast svar som kommit in i rätt tid garanteras att komma med till det andra urvalet. För sent inkomna svar hanteras endast i mån av tid. 20