Eleverna och kulturskolan EN SAMMANSTÄLLNING AV BRUKARUNDERSÖKNINGAR FRÅN 39 KOMMUNALA KULTUR- OCH MUSIKSKOLOR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eleverna och kulturskolan EN SAMMANSTÄLLNING AV BRUKARUNDERSÖKNINGAR FRÅN 39 KOMMUNALA KULTUR- OCH MUSIKSKOLOR"

Transkript

1 Eleverna och kulturskolan EN SAMMANSTÄLLNING AV BRUKARUNDERSÖKNINGAR FRÅN 39 KOMMUNALA KULTUR- OCH MUSIKSKOLOR 1

2 Förord Varje år deltar fler än barn i kultur- och musikskolornas aktiviteter. Det innebär att kultur- och musikskolorna är en betydelsefull del av barns- och ungas kulturutövande samtidigt som man bidrar till att lägga grunden för ett kulturellt skapande. Kultur- och musikskolorna utvecklar barn och unga både socialt och emotionellt, erbjuder en meningsfull sysselsättning samt bygger framtida kulturproducenter och konsumenter. Den nationella statistiken visar att kommunerna fortsätter att satsa på kulturoch musikskolorna. Antalet elevplatser ökar och utbudet av kurser breddas. Samtidigt vet vi relativt lite om hur verksamheterna uppfattas av de barn och unga som deltar. En viktig förutsättning för all verksamhetsutveckling är att utgå från dem vi är till för - hur de upplever service, kvalitet och mervärde i de tjänster de tar del av. Så vad tycker elever deltar i kultur- och musikskolor och deras föräldrar om verksamheten? För att skapa en samlad bild av hur elever och föräldrar upplever kultur- och musikskolornas kvalitet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sammanställt resultat av genomförda brukarundersökningar i 39 kommunerna under I undersökningarna har det ställts frågor om huruvida kultur- och musikskolorna motsvarar de behov som elever och föräldrar har, om eleverna trivs/är nöjda och om de anser att verksamheten ger kunskaper och färdigheter på ett tillfredställande sätt. Sammanställningen visar att elever och deras föräldrar är mycket positiva till den verksamhet som bedrivs. SKL har ett uppdrag att verka för att kommunernas kultur- och musikskolor ges förutsättningar att säkra alla barns rätt till kultur. Ett led i arbetet är att synliggöra kultur- och musikskolornas verksamhet för beslutsfattare och allmänhet. Rapporten blir därmed också ett av flera inspel till den pågående statliga utredning som syftar till att ta fram förslag till en nationell strategi för den kommunala kultur- och musikskolan. För insamling och statistisk bearbetning av materialet står Emilie Leroy, B.Sc In Statistics. För analys och redaktionellt arbete står Linda Ahlford och Christina Thulin, utredare vid SKL. Stockholm i januari 2016 Joakim Feldt Sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 2

3 Sammanfattning Kommunerna satsar allt mer på kultur- och musikskolorna. Förra året omsatte kultur- och musikskolorna i Sverige ca 2,5 miljarder kronor. Utbudet breddas och antalet elevplatser har ökat med årligen under de senaste åren. Idag deltar över barn och unga i kultur- och musikskolans aktiviteter. Verksamheterna utgör en viktig del av det totala utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter som idag erbjuds barn och unga av såväl kommuner, andra offentliga aktörer som ideella och kommersiella aktörer. För att skapa en samlad bild av hur elever och deras föräldrar upplever kultur - och musikskolornas kvalitet och service har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ställt samman resultat från brukarundersökningar i 39 kommuner. Denna rapport redogör för resultatet av sammanställningen samt för delar av övrig befintlig statistik på området. Syftet med undersökningen är att mäta inställningen till kultur- och musikskolor hos elever och föräldrar. Resultaten beskriver hur väl kultur- och musikskolorna motsvarar de behov som elever och föräldrar har, om eleverna trivs/är nöjda och om de anser att verksamheten ger kunskaper och färdigheter på ett tillfredställande sätt. Sammanställningen har fokuserat på sju områden som speglar olika aspekter av kultur- och musikskolans verksamhet; nöjdhet (nöjd som helhet), lärorikt, medbestämmande, utbud, social samvaro, tid och avgift. Sammanfattningsvis visar undersökningen att en klar majoritet av eleverna och föräldrarna i de undersökta kommunerna har en positiv inställning till kulturoch musikskolan. Resultatet visar bland annat att: 96 procent är nöjda eller mycket nöjda med kultur- och musikskolan som helhet 93 procent anser att de lär sig och utvecklas i kulturskolan 87 procent anser att de har möjlighet att påverka innehållet i undervisningen och blir lyssnade på 76 procent instämmer i att kulturskolan fyller en social funktion och är en plats för att träffa nya vänner 82 procent (av föräldrarna) tycker att avgiften är rimlig, eller t o m för låg. Minst nöjda är elever och föräldrar till elever i varuproducerande kommuner samt turism och besöksnäringskommuner. Resultatet bygger på svar från ca respondenter. Samtliga enkätundersökningar som ingår i sammanställningen har genomförts mellan 2011 och Majoriteten (25 av 39) har genomförts under De delar av resultatet som bör tolkas med viss försiktighet är kategorin avgifter med totalt cirka 1000 svar samt resultat för vissa kategorier nedbrutna på kommungrupper där svarsgrupperna blir relativt små. 3

4 Undersökningens omfattande svarsunderlag ger ett otvetydigt positivt resultat. Elever och föräldrar till elever som deltar i kultur- och musikskolornas aktiviteter runt om i landet är mycket positiva till den verksamhet som bedrivs idag. Både barn och föräldrar upplever att barnen lär sig och utvecklas och att det finns ett stort mått av medbestämmande. Elever och föräldrar är nöjda med utbudet och tiden för undervisningen. De ser kulturskolan inte bara som en plats för inlärning utan också som en plats för social samvaro. Åtta av tio tycker att den avgift man betalar till kultur- och musikskolan är rimlig. 4

5 Kultur- och musikskolan utvecklas Att få ta del av konstnärliga upplevelser och själv ges möjlighet att uttrycka sig konstnärligt är grundläggande mänskliga behov. För de kommunala kultur- och musikskolorna är alla barns rätt att ta del av kultur ett övergripande mål för verksamheten. Ett aktivt kulturliv, där invånare kan mötas, är ett fundament för en demokratisk utveckling och en viktig dimension i ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunerna bedriver ett angeläget arbete med att skapa möjligheter för barn och unga att ta del av och utöva kultur och kultur- och musikskolornas verksamheter står för en betydande del av det totala utbud som idag erbjuds barn och unga. Kultur- och musikskolorna står emellertid inför flera utmaningar och är på många ställen i landet under utveckling och omdaning. I fokus står frågor som kompetensförsörjningen av lärare, behovet av statistik och uppföljning samt mångfald i såväl deltagandet som utbud av kurser. 1 Tillgänglig statistik indikerar dock inte att verksamheterna nedprioriteras. Snarare tvärtom, kulturoch musikskolorna utvecklas och växer. Allt fler barn ges möjlighet att delta Varje år deltar mer än barn i kulturskolornas aktiviteter och antalet elevplatser har ökat med cirka årligen under de senaste åren. I en jämförelse med befolkningsutvecklingen för den huvudsakliga målgruppen har antalet deltagande elever/ elevplatser ökat markant under de senaste åren. 1. Jämförelse mellan befolkningsutveckling 7-15 år och utveckling av antal elevplatser i kultur- och musikskolan Källa: SKL, bearbetat underlag hämtat från Kulturskolerådet samt SCB:s befolkningsstatistik 1 Läs mer om kommunernas utmaningar för kultur- och musikskolorna i Musik- och kulturskolornas mål och utmaningar på skl.se 5

6 Kommunerna satsar allt mer, samtidigt som avgifterna sjunker Kommunerna satsade ca 2,5 miljarder kronor på kultur- och musikskolornas verksamhet under En jämförelse över tid visar att det inte bara är antalet erbjudna platser som ökar (bild 1), även de faktiska kommunala anslagen har ökat betydligt. Från ökade medlen med 85 procent. Sett till fasta priser har ökningen varit 52 procent under samma period. Övergången från renodlade musikskolor till kulturskolor med fler konstformer är sannolikt en förklaring till de höjda anslagen. 2. Bruttokostnadsutveckling för kultur- och musikskolorna Källa: SCB:s räkenskapssammandrag, KOLADA Verksamhetsintäkterna, som utgörs av avgifter och uppdrag exempelvis i skolan, uppgick under 2014 till 345 miljoner kronor. De totala verksamhetsintäkterna har också ökat men har under de senaste tre åren legat stilla. Avgiften är i genomsnitt 656 kr per termin. Sedan 2005 har den genomsnittliga avgiftsnivån sjunkit något. Uppgift om terminsavgift saknas för

7 3. Utveckling av terminsavgifter i kultur- och musikskolor Källa: Kulturskolerådet Kursutbudet breddas men snedrekryteringen kvarstår I utbudet erbjuds ofta ämnen som musik, dans, drama, teater och bild. Den långsiktiga trenden är att kommunerna breddar verksamheterna och förändras från renodlade musikskolor till kulturskolor. Störst ökning under de senaste åren finns inom ämnen som media, dans och teater. Musiken är dock fortfarande det dominerande ämnet. Cirka 75 procent av elevplatserna inom ämneskurserna finns inom musik 2. Diagrammet nedan visar fördelning mellan olika ämneskurser. Här framgår också att det finns en snedrekrytering mellan könen. Flickor är överrepresenterade i ämneskurserna och två av tre barn som deltar är flickor. Att bredda deltagandet och nå nya grupper, t ex socioekonomisk svaga grupper, är också en tydlig utmaning i många kommuner. Problemen med snedrekrytering har uppmärksammats i kommittédirektiven till en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. 3 I dagsläget finns dock ingen nationell tillförlitlig statistik som visar hur snedrekryteringen ser ut utifrån t ex föräldrars utbildningsnivå eller inkomst vilket försvårar möjligheterna att på ett övergripande plan diskutera hur den faktiska snedrekryteringen ser ut. Genom att ta fram ytterligare nyckeltal och indikatorer med fokus på socioekonomiska faktorer kan bilden förtydligas. 2 Statistik från Kulturskolerådet 3 En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan, Dir 2015:46 7

8 4. Fördelning mellan olika ämneskurser Källa: Kulturskolerådet 8

9 Vad tycker elever och föräldrar om verksamheten? Samtidigt som den nationella statistiken visar att kommunerna satsar mer på kultur- och musikskolorna genom ökat antal elevplatser och breddat innehåll vet vi relativt lite om hur kultur- och musikskolan uppfattas av dem som verksamheten är till för eleverna. Vad tycker egentligen elever och föräldrar till elever som deltar i kultur- och musikskolor om verksamheten? Många kommuner genomför så kallade brukarundersökningar och i följande rapport har SKL gjort en sammanställning, s.k. metaundersökning, av kommunernas brukarundersökningar för att skapa en samlad bild av hur elever och föräldrar till elever upplever kultur- och musikskolornas kvalitet och service. Undersökningen baserar sig på material från totalt 39 kommuner. Samtliga tio kommungrupper i SKL:s kommungruppsindelning är representerade. Indelningen är gjord för att spegla kommunernas olika strukturella förutsättningar och är tänkt att användas vid olika former av analyser och jämförelser. Samtliga diagram som redovisas i följande kapitel baseras på den aktuella metaundersökningen. Sammantaget bygger resultatet på svar från ca respondenter, vilket ger ett tillförlitligt statistiskt underlag. Samtliga enkätundersökningar som ingår i sammanställningen har genomförts mellan 2011 och Majoriteten av undersökningarna (25 av 39) har genomförts under Sammanställningen har fokuserat på sju olika svarsområden, här kallade kategorier som speglar olika aspekter av kvalitet och service i kultur- och musikskolan: nöjdhet (nöjd som helhet), lärorikt medbestämmande utbud social samvaro tid avgift Elever och föräldrar är nöjda En stor majoritet av kultur- och musikskolans elever och föräldrar är nöjda eller mycket nöjda med kultur- och musikskolornas verksamhet. På följande sida visas det sammantagna resultatet för elevers och föräldrars syn på kultur- och musikskolan utifrån de sju kategorier som fokuserats i undersökningen. Gröna staplar visar den andel elever och föräldrar som svarat stämmer bra och stämmer mycket bra (instämmer). Röda staplar visar andel elever/föräldrar som har svarat stämmer mindre bra och stämmer inte alls (instämmer inte). 9

10 5. Sammanställning av elevers och föräldrars syn på kultur- och musikskolornas verksamhet Mest positivt resultat har kategorin nöjdhet (nöjd som helhet), där hela 96 procent svarar att de är nöjda eller mycket nöjda med kultur- och musikskolan. Resultatet visar att kultur- och musikskolan fyller en funktion som kunskapsförmedlare och utgör en plats för att utveckla sina färdigheter. Vi ser t.ex. att 93 procent av eleverna/föräldrarna har svarat att det stämmer bra eller mycket bra att de lär sig/utvecklas på kultur och musikskolan medan 7 procent svarar att det stämmer mindre bra eller stämmer inte alls. Kategorin social samvaro indikerar om barnen upplever kultur- och musikskolan som en plats/ett tillfälle att träffa andra barn. Det är den kategori där lägst andel elever och föräldrar har svarat instämmer eller stämmer mycket bra. Att resultatet inte är lika entydigt positivt som för övriga kategorier kan bero på att mer än hälften av undervisningen i kultur- och musikskolor sker i ämneskurser där undervisningen ofta sker individuellt/enskilt. Sammantaget överensstämmer resultatet väl med de mål som kommunerna ofta har för kultur- och musikskolorna. Målen handlar bland annat om att verksamheterna ska bidra till barn och ungas personliga utveckling, fungera som en social brobyggare, bidra till elevers inlärning och kvalitet genom bredd och spets. Samtliga kommungrupper visar på höga resultat i samtliga kategorier. Resultaten skiljer sig inte heller avsevärt mellan olika kommungrupper. Minst nöjda är elever och föräldrar till elever i varuproducerande kommuner och turism- och besöksnäringskommuner. 10

11 Omdömen utifrån kommuntyp Nöjd som helhet Elever och föräldrar till elever i kultur- och musikskolan ger en mycket positiv bild av hur de upplever verksamheten som helhet. Hela 96 procent är nöjda eller mycket nöjda med kultur- och musikskolan. Frågor som tillhör denna kategori är t.ex. det är roligt i kulturskolan eller hur nöjd är du med kultur- och musikskolan?. Denna kategori bygger på flest antal svarande (13 332). Barnen upplever att de har roligt. Undervisningen är både lustfylld och omväxlande. Diagrammen nedan visar resultatet från kategorin Nöjd som helhet. 6. Nöjd som helhet med kultur- och musikskolans verksamhet Samtliga kommungrupper finns representerade inom kategorin Nöjd som helhet. Resultatet uppdelat i kommungrupper visar att 8 av 10 kommungrupper har ett resultat som överstiger 96 procent. I varuproducerande kommuner och i turism- och besöksnäringskommuner sjunker resultatet något, men ligger alltjämt på en hög nivå, 83 procent respektive 89 procent. Varuproducerande grupper kännetecknas av att mer än en tredjedel av befolkning är sysselsatta inom varuproduktion, till exempel tillverkning och utvinning, energi och miljö eller byggverksamhet. 4 4 En fullständig redovisning av kommungrupperna redovisas i bilaga 3. 11

12 7. Nöjd som helhet med kultur- och musikskolan redovisat per kommungrupp Lärorikt och utvecklande Kultur- och musikskolan ses som en plats och ett tillfälle där eleverna och föräldrar upplever att barnen lär sig och utvecklas. Lektionerna känns givande och meningsfulla. Frågor som tillhör denna kategori är t.ex. jag lär mig mycket/ lär mig nya saker eller mina lektioner känns givande och lärorika. En mycket hög andel, 93 procent av eleverna/föräldrarna har svarat att det stämmer bra eller mycket bra att de lär sig och utvecklas i kultur och musikskolan. Endast 7 procent svarar att det stämmer mindre bra eller stämmer inte alls. Kultur- och musikskolan uppfattas därmed som en viktig kunskapsförmedlare och en plats där man får möjligheter att utveckla sina färdigheter. 12

13 8. Lärorikt i kultur- och musikskolan Figuren nedan visar inställning till kulturskolan uppdelat per kommungrupp. För kategorin Lärorikt finns alla kommungrupper förutom kommuner i tätbefolkad region samt glesbygdskommuner representerade. Andelen elever och föräldrar som instämmer med att kulturskolan är lärorik överstiger 90 procent för alla kommungrupper förutom varuproducerande kommuner samt turism- och besöksnäringskommuner, där andelen som instämmer är cirka 80 procent. 9. Lärorikt i kultur- och musikskolan redovisat per kommungrupp 13

14 Medbestämmande och inflytande Inflytande och delaktighet är ofta honnörsord i mötet med barn och unga. Inte minst inom kulturområdena är medvetenheten ofta hög kring hur barn både kan påverka men också vara medskapande i verksamheterna. I de kultur- och musikskolor som ingått i undersökningen anser en mycket hög andel, 87 procent, att de kan påverka och kan vara med och bestämma innehåll och inriktning. Till denna kategori hör frågor som t.ex. jag får vara med och bestämma vad vi ska göra eller jag får använda mig av mina egna idéer på lektionerna. Samtliga kommungrupper förutom glesbygdskommuner (som har för låg svarsfrekvens) finns representerade. Andelen som instämmer för kategori medbestämmande är över 80 procent (och ofta högre) för samtliga kommungrupper förutom kommungruppen glesbefolkad region där en lägre andel, cirka 72 procent, instämmer. Högst omdöme har förortskommuner till större städer, där hela 97 procent av elever och föräldrar tycker att det finns möjlighet att påverka undervisningen. 10. Medbestämmande i kultur- och musikskolan 14

15 11. Medbestämmande i kultur- och musikskolan redovisat per kommungrupp Social samvaro Figurerna nedan visar resultatet från kategorin Social samvaro. Till denna kategori hör frågor som eleven får nya och flera kamrater, träffar du nya kompisar på musikskolan eller jag har kompisar på kulturskolan. Många kommuner har inte haft med frågor av denna karaktär i sina enkäter, varför endast fyra kommungrupper representerade i bild 12. Resultaten är dessutom inte lika genomgående starkt positivt som det är för andra kategorier även om det fortfarande är en stor andel, cirka 76 procent, som instämmer med att kulturskolan fyller en social funktion. 12. Social samvaro i kultur- och musikskolan 15

16 13. Social samvaro i kultur- och musikskolan redovisat per kommungrupp Det finns anledning att fundera över varför en av fyra elever inte anser att kultur eller musikskolan är en plats där man träffar nya kompisar och umgås med dem man har. Beror det på var undervisningen är lokaliserad eller formen för undervisningen? Är det ett mål i sig att kultur- och musikskolan ska vara en plats för social samvaro, eller är andra mål överordnade? En faktor som troligtvis förklarar det något lägre resultatet för denna kategori är hur formen för undervisningen ser ut i många kultur- och musikskolor idag. Ämnesundervisningen sker i många fall individuellt och eleven möter därför i huvudsak endast läraren/pedagogen i samband med undervisningen. Svaret på exempelvis frågan träffar du nya kompisar kan därför vara speglad av undervisningsformen. Förmodligen kommer detta att ändras i takt med att undervisningsformerna utvecklas, bland annat med mer undervisning i grupp också inom musikundervisningen. Även breddningen av kultur- och musikskolornas utbud av kurser påverkar barnens möjligheter att träffa andra barn. Undervisningen i nya ämnen som växer, t ex dans och teater, sker nästan uteslutande i grupp. Tidpunkt för aktiviteten Idag sker undervisning och aktiviteter i kultur- och musikskolan såväl under skoltid som efter. Majoriteten av barnen deltar i kulturskolans aktiviteter efter skoltid. I de fall där eleverna har långa avstånd till skola/undervisning och är beroende av skolskjuts är det vanligt att kulturskolans ämnesundervisning sker under skoldagen, t ex under håltimmar, lunchrasten eller genom att eleven går ifrån grundskolans lektioner (även om det är omdiskuterat på många håll). Det är därför intressant att titta också på hur elever och föräldrar upplever att tidpunkten för undervisningen i kultur- och musikskolan är förlagd. Kategorin Tid är uppbyggd av frågor som t.ex. jag är nöjd med tidpunkten för mina lektioner. Även denna kategori visar ett högt resultat, totalt 87 procent är nöjda med tidpunkten för undervisningen, vilket kanske inte är förvånande då barn som inte deltar i kulturskolans verksamhet pga. tiderna ej har haft möjlighet att svara på undersökningen. En mer positiv tolkning av resultatet är att kulturskolorna har en hög flexibilitet vad gäller tidpunkter för undervisningen och anpassar sig efter eleverna. 16

17 14. Tidpunkt för aktivitet Fyra kommungrupper finns representerade i denna kategori. Återigen är elever och föräldrar i gruppen varuproducerande kommuner de som instämmer minst i påståenden om att tidpunkten för undervisningen fungerar bra (64 procent) jämfört med elever och föräldrar i de andra kommungrupperna på frågan/kategorin om lektionen eller undervisningen är lagd på en bra tid. Elever och föräldrar i gruppen förortskommuner till storstäder är mest nöjda med tidpunkten, 88 procent instämmer. Den gruppen utgör också hälften av svaren och väger därmed upp det totala resultatet. 15. Tidpunkt för aktivitet redovisat per kommungrupp 17

18 Utbud av kurser och aktiviteter Utbudet att kurser och ämnen som erbjuds barn och unga varierar mellan kommunerna. Idag finns det 99 renodlade musikskolor och 184 kulturskolor i Sverige. Trenden är att allt fler kommuner övergår till att bredda utbudet och därmed övergår till kulturskola. 5 Musik är dock fortfarande det dominerande ämnet. Tre av fyra elever deltar i musikundervisning men andra ämnen blir allt mer populära. Från 1990-talet har verksamheterna breddats till att också erbjuda kurser inom framförallt media, dans, teater/drama och bild. Störst ökningen under de senaste åren finns inom ämnet media som ökat med 34 procent mellan Dans och teater är andra populära ämnen hos eleverna där kommunerna matchar efterfrågan genom att erbjuda ett ökat antal platser. Vad säger då eleverna om utbudet? I kategorin Utbud ingår resultat från frågor som t ex spelar du det instrument eller går du den kurs som du helst vill eller jag är nöjd med kulturskolans utbud av ämnen/aktiviteter. Elever som deltar i kultur- och musikskolans aktiviteter är mycket nöjda med utbudet, 85 procent instämmer i ovanstående påståenden. 16. Utbud i kultur- och musikskolan En redovisning på kommungruppsnivå visar att i samtliga kommungrupper är över 80 procent nöjda med utbudet. Kommuner i tätbefolkade regioner är mest nöjda, där instämmer 97 procent i påståenden om att man är nöjda med utbudet av ämnen och aktiviteter i kulturskolan. Minst nöjda är respondenter i förortskommuner till storstäder, där svarar 82 procent att man är nöjd med utbudet. Gruppen utgör mer än hälften av svaren och väger därmed tungt i det totala resultatet på 85 procent. 5 Statistik från Kulturskolerådet 18

19 17. Utbud i kultur- och musikskolan redovisat per kommungrupp Avgiftsnivå Från 2005 har den genomsnittliga terminsavgiften legat på samma nivå eller till och med minskat något omräknat till 2014-års penningvärde. Under 2014 låg den genomsnittliga avgiften på 656 kr. Avgifterna varierar dock stort över landet. Flera kommuner har infört enhetliga mycket subventionerade avgifter som utgår oavsett typ av deltagande. Under 2014 hade ett 10-tal kommuner en avgiftsfri kulturskola. Avgifternas storlek kan ha betydelse för vilka barn som deltar men erfarenheter från de kommuner som aktivt arbetat för att nå nya grupper av barn och unga visar att det sällan endast är avgifterna som är orsaken till att vissa grupper av barn inte deltar. I undersökningen har kategorin avgift baserats på svar erhållna från föräldrar till elever på kulturskolor. Frågorna har varit av typen, tycker ni att avgiften/terminsavgiften är rimlig? Av de föräldrar till barn som deltar i kulturskolan idag tycker en majoritet, 70 % av de tillfrågade, att det stämmer bra eller mycket bra att avgiften är rimlig, i vissa fall även för låg. 19

20 18. Avgift i kultur- och musikskolan (avgiften är rimlig) Hälften av alla kommungrupper är representerade i denna kategori. Mest positiva är föräldrar till elever i Förortskommuner till storstäder. Endast 9 procent anser att avgiften inte är rimlig eller för hög. Den kommungrupp där minst andel instämmer i att avgiften är rimlig är pendlingskommuner och turism- och besöksnäringskommuner. Värt att notera är att flera av de kommuner med högst avgifter i kulturskolan också tillhör de kommuner i Sverige med lägst kommunal skattesats. 19. Avgift i kultur- och musikskolan (avgiften är rimlig) redovisat per kommungrupp 20

21 Slutord En betydande majoritet av kultur- och musikskolans elever och föräldrar är nöjda eller mycket nöjda med kultur- och musikskolornas verksamhet inom samtliga sju kategorier som har undersökts i studien. Eleverna upplever att de lär sig nya färdigheter och utvecklas. De tycker också att det finns stora möjligheter att själva vara med och bestämma och påverka lektionerna. Både elever och föräldrar är nöjda med utbud och tider för undervisningen. De ser kulturoch musikskolan inte bara som en plats för inlärning utan också som en plats eller tillfälle för social samvaro. Avgiften upplevs också som rimlig. Sammantaget får kultur- och musikskolan ett mycket högt betyg av elever och föräldrar. Det är något som alla verksamma inom kultur- och musikskolan har all anledning att vara stolta över. Genom att vara lyhörda för barns och ungas önskemål har kultur- och musikskolorna byggt upp mycket uppskattade verksamheter. En framtida utmaning är att fortsätta vidareutveckla utbudet utifrån elevernas intressen och samtidigt bidra till att väcka lust och nyfikenhet för andra uttryck, t ex ett för eleven okänt instrument eller en ny dansstil. För kommunerna handlar det om att forma ett attraktivt erbjudande för barn och unga, att balansera olika intressen och behov samt skapa förutsättningar för ett mer jämlikt deltagande. Genom att fråga elever som deltar i kultur- och musikskolans aktiviteter hur de upplever kvalitet och service, genom brukarundersökningar, skapas ett bra underlag för att kontinuerligt utvärdera och förbättra verksamheten. Undersökningen kan också ge viktiga ledtrådar till varför elever slutar eller visa på önskemål som inte tidigare fångats upp. Arbetet med att utveckla kultur- och musikskolorna framöver måste också i högre utsträckning än idag fokusera på att skapa förutsättningar för ett mer jämlikt deltagande. En viktig uppgift handlar om att undersöka varför vissa barn inte deltar i de verksamheter som erbjuds. Vi vet att faktorer som föräldrars utbildningsnivå och eget kulturutövande kan påverka likväl som köer, socioekonomiska faktorer, avgifter och geografiska hinder med t ex långa avstånd mellan hemmet och kulturskolans lokaler. Vilka av dessa faktorer som påverkar deltagandet i enskilda kommuner varierar och exakt hur dessa samband ser ut och skiljer sig åt i landet vet vi dock väldigt lite om. För att skapa möjligheter för en fördjupad diskussion kring ett jämlikt deltagande i kultur- och musikskolans verksamheter krävs ytterligare kunskap kring olika faktorer och deras verkan. Det är också angeläget att kommunerna undersöker hur det förhåller sig i den egna kommunen samt funderar över hur ett mer jämlikt deltagande kan uppnås utifrån de specifika lokala förutsättningarna i den egna kommunen. Kultur- och musikskolorna uppskattas av elever runt om i hela landet. Genom fortsatt utveckling kan verksamheterna bli än mer betydelsefulla för barns och ungas kulturutövande i framtiden. 21

22 BILAGA 1. Undersökningen och metod Undersökningen baserar sig på material erhållet från totalt 39 kommuner där samtliga tio kommungrupper är representerade. Insamlingen genomfördes under september och oktober De insamlade enkäterna som utgör underlaget för studien har utförts mellan 2011 och 2015 där majoriteten (25/39) har gjorts under Resultatet som presenteras i denna studie bygger på erhållna svar från elever och föräldrar till elever som vid tidpunkten för dessa enkätundersökningar deltog i kultur och musikskolan. Sammantaget över alla kommuner bygger resultatet på svaren från ca medverkande individer (elever och föräldrar till elever på kultur- och musikskolor). Siffran är en ungefärlig siffra då det inte framgår i vissa kommuner exakt hur många som har valt att svara på den aktuella enkäten. Det förekommer även en del bortfall, dvs. några elever eller föräldrar har valt att inte svara på samtliga frågor i en viss enkät. Studien har fokuserat på sju svarsområden, här kallat för kategorier. Dessa sju kategorier är nöjdhet (nöjd som helhet), lärorikt, medbestämmande, utbud, social samvaro, tid och avgift. Utifrån de erhållna enkäterna har frågor grupperats (se bilaga 1 för exempel på frågor) till de sju olika kategorierna områdena. Tanken är att med dessa sju kategorier mäta inställningen till kultur- och musikskolor hos elever och föräldrar till elever som deltar i kultur- och musikskolor runt om i landet. De erhållna enkäterna ser olika ut både till utseendet och i utformandet eller innehållet av frågor. Därmed finns inte var och en av de sju olika kategorierna/områdena alltid representerade i de olika kommunerna (eller kommungrupperna). De kategorier som innehåller störst antal svar är lärorikt, nöjdhet och medbestämmande medan de kategorierna som byggs upp av minst antal svar är avgift, socialt, tid. Det beror alltså på att inte alla kommuner har valt att ha med frågor som rör dessa tre kategorier i sina enkäter. Resultaten för kategorierna som inte är baserade på ett lika stort antal svar bör tolkas med viss försiktighet. Nedan redovisas svarsfrekvensen för samtliga kategorier. Observera att en individ kan svara på flera frågor i samma kategori så antalet svarande inom varje kategori representerar ej det totala antalet individer som deltagit. Stämmer bra, stämmer mycket bra Stämmer mindre bra, stämmer inte alls Total Avgift Lärorikt Medbestämmande Nöjdhet Socialt Tid Utbud Total

23 Samtliga tio kommungrupper finns representerade i studien. Kommungrupperna turism och näringskommuner och glesbygdskommuner bygger tyvärr på endast en kommun vardera och det går därför inte att göra några generaliseringar för dessa grupper utifrån resultatet av denna studie. Däremot kan resultatet ge en indikation om vad elever och föräldrar tycker om kultur och musikskolan. Utifrån de enkäter där andelen svar erhållna från flickor respektive pojkar är redovisade så framgår det att ca 60 procent av deltagarna på kulturskolan är flickor och ca 40 procent är pojkar. Det överensstämmer väl med den nationella statistiken över hur deltagandet i kultur - och musikskolor fördelas mellan pojkar och flickor. Något som även framgår vid sammanställningen av enkäterna är en trend av stort bortfall, ofta har mindre än hälften av de tillfrågade eleverna eller föräldrarna valt att svara på enkäten. Metod Utmaningarna inför sammanfogningen av enkäterna har varit att enkäterna är olika utformade i frågeställningen och att svarsalternativen är olika balanserade och rangordnade efter olika skalor. Exempelvis finns det svarsalternativ i form av ja/nej-skala och upp till 10-gradig skala. Vissa enkäter har en större andel negativt formulerade svarsalternativ och vice versa. Exempelvis kan det förekomma femgradiga svarsalternativ där det i den ena enkäten är tre utav fem svarsalternativ som är negativt formulade medan det i den andra på samma frågetyp är två utav fem negativt formulade svarsalternativ. Majoriteten av enkäterna är dock utformade med 4+1 svarsalternativ på ordinal skala (stigande ordning), det vill säga från stämmer inte alls till stämmer mycket bra med vet ej som ett icke rangordnat alternativ. I de fall personen inte har svarat har det tolkats som ytterligare ett alternativ, Ej svar, som adderats till alla enkättyper. Tillvägagångssätt för att sammanfoga enkäterna till ett samlat datamaterial har skett enligt följande: Varje enkättyp har kodats om till dikotoma (Instämmer/Instämmer inte) variabler beroende på hur svarsalternativen har varit formulerade. Inställningen ingen åsikt/neutral har för denna undersökning räknats som negativ (instämmer inte). Till exempel har enkäter som är utformade med fem svarsalternativ ( Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer varken bra eller dåligt, Stämmer ganska dåligt och Stämmer mycket dåligt ) gjorts om till dikotoma variabler så att stämmer mycket bra, stämmer bra har tilldelats värdet 1 och resterande svarsalternativ har tilldelats värdet 0. Svarsalternativen vet ej och ej svar har inte räknats med i resultatet. Materialet från de olika kommunerna har sammanställts i Excel och bearbetats och analyserats i SAS. 23

24 Bilaga 2. Översikt av kategorisering av frågor till ämne Tabell över kategorisering av vanligt förekommande frågor ställda till elever och föräldrar till elever på kultur- och musikskolan. Nöjdhet Jag har kul på kulturskolan Det är som jag trodde att gå i kulturskolan Jag upplever att mitt/mina barn får en omväxlande, lärorik och lustfylld undervisning Mitt barn trivs på musik-och kulturskolan Jag upplever att mitt/mina barn får en omväxlande, lärorik och lustfylld undervisning Undervisningen är huvudsakligen lustfylld och rolig Avgift Avgiften rimlig Gånger/termin mot kostnad? Lärorikt Jag får lära mig nya saker på kulturskolan Eleven blir mer kreativ och fantasifull av att gå på Kulturskolan Jag anser att jag nått mina egna mål detta läsår Jag lär mig hela tiden och blir bättre på att spela. Jag tror att jag kommer ha nytta av det jag lär mig på musikskolan Mina lektioner känns givande och lärorika Tycker du att din lärare hjälper dig att utvecklas i ditt ämne? Medbestämmande I min ensemble/grupp får jag vara med och bestämma om jag vill Får du vara med och påverka dina lektioner? Jag får använda mig av mina egna idéer på lektionerna Jag får våra med och påverka undervisningen Min/mina lärare lyssnar på mina idéer, önskemål och synpunkter Är du nöjd med hur du kan påverka din undervisning? Socialt Eleven får nya och flera kamrater Jag har kompisar på kulturskolan Tid Är du nöjd med tidpunkten på lektionen? Utbud Jag har fatt spela det instrument jag har önskat. 24

25 Jag är nöjd med Kulturskolans utbud av ämnen/aktiviteter Är det ämne som du får undervisning i ditt förstahandsval? 25

26 Bilaga 3. Kommungruppsindelning (källa SKL 6 ). 1. Storstäder - Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. (3 kommuner) 2. Förortskommuner till storstäder - Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. (38 kommuner) 3. Större städer - Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. (31kommuner) 4. Förortskommuner till större städer - Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. (22 kommuner) 5. Pendlingskommuner - Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. (51 kommuner) 6. Turism- och besöksnäringskommuner - Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. (20 kommuner) 7. Varuproducerande kommuner - Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007) (54 kommuner) 8. Glesbygdskommuner - Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. (20 kommuner) 9. Kommuner i tätbefolkad region - Kommun med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. (35 kommuner) 10. Kommuner i glesbefolkad region - Kommun med mindre än personer inom en radie på 112,5 km. (16 kommuner)

27 Eleverna och kulturskolan En sammanställning av brukarundersökningar i 39 kommunala kultur- och musikskolor Upplysningar om innehållet Linda, Ahlford, Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 Text: Linda Ahlford, Christina Thulin Bearbetning: Emeilie Leroy Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer nr Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014

Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014 Urval av lämpliga kommuner Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014 Kontrollera med berörda kommuner Har kommunen/-ernaredan valt kommuner att jämföra sig med bör dessa beaktas i första hand. Men

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011 Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011 Syftet med enkäten har varit att ta reda vad elever och deras föräldrar vid Kulturskolan tycker om verksamheten. Vi har

Läs mer

Sammanställning av enkät till Kulturskolans elever hösten Gunilla Carlson planeringssekreterare

Sammanställning av enkät till Kulturskolans elever hösten Gunilla Carlson planeringssekreterare Sammanställning av enkät till Kulturskolans elever hösten Gunilla Carlson planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN Enkät till Kulturskolans elever

Läs mer

Kvalitetsanalys 15/16. Kulturskolan

Kvalitetsanalys 15/16. Kulturskolan Kvalitetsanalys 15/16 Kulturskolan Innehållsförteckning Förutsättningar kulturskolan... 3 Resultatet av årets verksamhet... 3 Verksamhetens resultat... 3 Inflytande/delaktighet... 14 Övriga mål enligt

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex beskrivning

Kommunalt grundskoleindex beskrivning Kommunalt grundskoleindex 2016 - beskrivning Föräldraalliansen Sveriges kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Musik- och kulturskolornas mål och utmaningar

Musik- och kulturskolornas mål och utmaningar Musik- och kulturskolornas mål och utmaningar SAMMANSTÄLLNING AV RÅDSLAG KULTURSKOLANS FRAMTID 1 Förord Musik- och kulturskolornas verksamhet är omfattande och prioriterad i Sveriges kommuner. Under 2014

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut

Läs mer

Eleverna och kulturskolan EN SAMMANSTÄLLNING AV BRUKARUNDERSÖKNINGAR FRÅN 39 KOMMUNALA KULTUR- OCH MUSIKSKOLOR

Eleverna och kulturskolan EN SAMMANSTÄLLNING AV BRUKARUNDERSÖKNINGAR FRÅN 39 KOMMUNALA KULTUR- OCH MUSIKSKOLOR Eleverna och kulturskolan EN SAMMANSTÄLLNING AV BRUKARUNDERSÖKNINGAR FRÅN 39 KOMMUNALA KULTUR- OCH MUSIKSKOLOR 1 Förord Varje år deltar fler än 400 000 barn i kultur- och musikskolornas aktiviteter. Det

Läs mer

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Sollentuna kommun Sollentuna kommun - Elever åk 8 849 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN. Ungas delaktighet 1

Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN. Ungas delaktighet 1 Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN Ungas delaktighet 1 Ungas delaktighet 2 Förord Ungas politiska representation i fullmäktige på lokal nivå

Läs mer

Villkor för förtroendevalda

Villkor för förtroendevalda Villkor för förtroendevalda ERSÄTTNINGS- OCH ARBETSVILLKOR FÖR FÖRTROENDEVALDA I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Villkor för förtroendevalda 1 Villkor för förtroendevalda 2 Förord Att individer har möjlighet

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Nacka kommun Internationella Engelska skolan - Elever åk 8 128 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Vallentuna kommun Ekebyskolan - Elever åk 8. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 92%

Vallentuna kommun Ekebyskolan - Elever åk 8. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 92% Ekebyskolan - Elever åk VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter 22 svar, 2% Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför årligen en enkätundersökning i förskola, pedagogisk omsorg

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016

Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016 Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016 I Öppna jämförelser - Gymnasieskola sammanställer SKL årligen indikatorer som beskriver gymnasieskolans resultat med utgångspunkt i skolans

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Nacka kommun Internationella Engelska skolan - Elever åk 6 5 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 26 Pilen Marknadsundersökningar Mars 26 Våga Visa 26, sida Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ektorps skola - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ektorps skola - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016. Nacka kommun Ektorps skola - Elever åk 6 24 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8 9 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Norrvikens skola - Elever åk 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Norrvikens skola - Elever åk 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Sollentuna kommun - Elever åk 3 27 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 2016 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 [Företaget AB], [Undersökningsnamn], sida 2 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Elevernas syn på skolan

Elevernas syn på skolan ÖPPNA JÄMFÖRELSER - GRUNDSKOLA Elevernas syn på skolan SKL:S ELEVENKÄT LÄSÅR 2013/14 1 Inledning och sammanfattning En viktig nyckel till skolans framgång finns i samspelet mellan elev och lärare. Hur

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Kommunalt bredbandsindex

Kommunalt bredbandsindex Kommunalt bredbandsindex 28 november 2012 Karin Fransén, PTS & Edith Ringmar, SKL Post- och telestyrelsen Denna redovisning är Indexgruppens slutleverans av ett kommunalt bredbandsindex. Detta är första

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola

Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är en del av det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former av uppföljningar. Inom den gemensamma gymnasieregionen

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015 Brukarundersökning 2014 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015 Nordiska Undersökningsgruppen 2015-01-30 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet

Läs mer

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16 1 (8) Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Bodals förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Bodals förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011 Föräldrar Förskola - Våren svar, 3% Utveckling och lärande 3. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 9 6 8 0 Medelvärde 3 3, 3 3, 39 6. Mitt barns tankar

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Norrbackaskolan. Elever År 3 - Våren 2012

Norrbackaskolan. Elever År 3 - Våren 2012 Elever År - Våren 7 svar, 0% Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 7 0 7 Medelvärde,,,,7. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 7 7 7,7,7,7,.

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent)

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida 1 Innehåll

Läs mer

Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan

Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan Sundsvalls Kulturskola Vik rektor Paula Lundgren Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid

Läs mer

Resultaten redovisas först i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga visas.

Resultaten redovisas först i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga visas. Enkät i grundskolan Undersökning genomförd våren 2015 i åk 2, 5 och 8 Stockholm åk 5 Smedslättsskolan åk 5 Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena;

Läs mer

Svar på skrivelse om kraftfulla åtgärder för Kulturskolan.

Svar på skrivelse om kraftfulla åtgärder för Kulturskolan. Kulturförvaltningen Kulturskolan Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-09-25 Handläggare Bengt Staf Telefon: 08-508 318 13 Till Kulturnämnden 2014-10-14 Nr 6 Svar på skrivelse om kraftfulla åtgärder för Kulturskolan.

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

För varje klassredovisning finns jämförelse fråga för fråga med skolan och Stockholm som helhet inom respektive årskurs.

För varje klassredovisning finns jämförelse fråga för fråga med skolan och Stockholm som helhet inom respektive årskurs. Enkät i grundskolan Undersökning genomförd våren 2014 i åk 2, 5 och 8 Stockholm åk 8 Sundbyskolan åk 8 Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena;

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År 5 - Våren Kunskaper och bedömning 9 9 svar, % Medelvärde 7 0,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5 9 0, 00 9 5, 55,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,

Läs mer

Eddaskolan. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Eddaskolan. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År - Våren 2 svar, 9% Kunskaper och bedömning 2 Medelvärde 9 2, 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena., 1 2 7, 7 27 1 2. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Utredningar & rapporter

Utredningar & rapporter Utredningar & rapporter 2016-06-21 Skolenkät 2016 Rapport för fritidshem Barn och föräldrar [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Linnéa Norrvik, 021-39 86 48 Utredningar

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården. 10 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården. 10 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården 10 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Albatross Montessoriskola

Albatross Montessoriskola Elever År - Våren svar, 00% Kunskaper och bedömning 46 43 4 Medelvärde. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 3 0 3, 64 3 64 3 3 3. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter Danderyds kommun Kevingeskolan - Elever åk 5 59 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Stjärnan Sammanfattande resultat Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman i fem frågeområden. Nedan visas medelvärdet för varje

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F-6 48 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning

Läs mer

Enkät i förskoleklass

Enkät i förskoleklass Enkät i förskoleklass Undersökning genomförd våren 2014 i förskoleklass Stockholm Kommunal Sjuling 6 Södermalm Lugnets skola Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade

Läs mer

Enkät i förskoleklass

Enkät i förskoleklass Enkät i förskoleklass Undersökning genomförd våren 2015 i förskoleklass Stockholm f-klass Franska Skolan f-klass Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Elever åk 5 64 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Policy för könsuppdelad statistik

Policy för könsuppdelad statistik Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter Danderyds kommun Vendestigen - Elever åk 5 12 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 BORGÅSENS FÖRSKOLA Sammanfattande resultat Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman i fem frågeområden. Nedan visas medelvärdet

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Citypunkten Enkät till socialpsykiatrins deltagare hösten 2010

Citypunkten Enkät till socialpsykiatrins deltagare hösten 2010 Senast uppdaterad 2010-11-17 1(5) Citypunkten Enkät till socialpsykiatrins deltagare hösten 2010 är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en tjänst eller en vara. Högsta möjliga poäng är

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Kvalitetsuppföljning, Magnoliagården (2010-11-18) Bilaga 1. 1(5) Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Urval På Magnoliagården finns åtta avdelningar, av dessa är fyra renodlade demensavdelningar. De boende

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Verksamhetsplan med budget Musikskolan

Verksamhetsplan med budget Musikskolan Verksamhetsplan med budget - Musikskolan 1 Sammanfattning Musikskolans uppdrag är att, med utgångspunkt i Vision 2040, möjliggöra för ett attraktivt kulturoch fritidsutbud för kommuninvånare, med fokus

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2016 Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2016-05-04 Beställare: Järfälla kommun, Sigtuna

Läs mer

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla 800 lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [11] Musik- och kulturskolan

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Ivarsgårdens förskola Sammanfattande resultat Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman i fem frågeområden. Nedan visas medelvärdet

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Abborrens förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Abborrens förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011 Föräldrar Förskola - Våren 9 svar, 4% Utveckling och lärande. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 49 48 48 40 4 Medelvärde,4,, 8 9 6, 4. Mitt barns

Läs mer

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123 Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Utredningar & rapporter

Utredningar & rapporter Utredningar & rapporter 2016-06-21 Skolenkät 2016 Rapport för förskolan Barn och föräldrar [Skriv text], Utredning och Statistik 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Karolina Öjemalm, 021-39 14

Läs mer

5s4. 1. Tjänsteskrivelse, zo13-o5-r6 2. Rapport - Enkätundersökning till elever i g lmnasiet årskurs 2,2ots VALLENTUNA KOMMUN

5s4. 1. Tjänsteskrivelse, zo13-o5-r6 2. Rapport - Enkätundersökning till elever i g lmnasiet årskurs 2,2ots VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Utbildningsnämndens arbetsutskott Sa m ma nträd esp rotokol I 2013-06-04 10 (17) 5s4 Enkätundersökning till elever i gymnas et i åk 2 (UN 20t3.109) Beslut Arbetsutskottet föreslår att:

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Östergårdsskolans förskola Sammanfattande resultat Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman i fem frågeområden. Nedan visas medelvärdet

Läs mer

Äpplets Montessoriförskola

Äpplets Montessoriförskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 00% Utveckling och lärande 3. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 8 9 3 8 Medelvärde 3 3, 74 48 33 3 3, 4. Mitt barns

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014 Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-01-31 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet

Läs mer