Finlands Banks årsberättelse 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finlands Banks årsberättelse 2010"

Transkript

1 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E Finlands Banks årsberättelse 2010

2 Finlands Banks årsberättelse 2010

3 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, Helsingfors Telefon nationellt nummer internationellt nummer Fax SWIFT SPFB FI HH E-post Finlands Banks webbplats Regionkontor Vanda Säkerhetsdalsvägen 1, Vanda, PB 160, Helsingfors telefon Kuopio Puutarhakatu 4, PB 123, Kuopio telefon Tammerfors Koskikatu 9 C, PB 325, Tammerfors telefon Uleåborg Kajaaninkatu 8, PB 103, Uleåborg telefon Denna årsberättelse är en verksamhets - berättelse enligt 19 i lagen om Finlands Bank. Siffrorna i årsberättelsen baserar sig på uppgifter som fanns tillgängliga i februari-mars ISSN-L (tryckt) ISSN (webbpublikation) Edita Prima Oy Helsingfors Finlands Banks årsberättelse 2010

4 Innehåll Finlands Bank...5 Företal...7 Finlands Banks strategi...9 Verksamhet Monetär och ekonomisk politik...13 Finlands Bank i utformningen av penningpolitiken...13 ECB:s penningpolitik ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken...21 Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland...25 Forskning...27 Operativ bankverksamhet...32 Genomförandet av penningpolitiken i euroområdet och Finland...32 Betalningssystem...41 Finlands Banks investeringsverksamhet...42 Risker och riskhantering i investeringsverksamheten...47 Den operativa bankverksamhetens samlade finansiella risken...50 Finansmarknad och statistik...52 Stabilt och effektivt finansiellt system...52 Statistik...56 Kontantförsörjning...58 Utgivningen av eurosedlar fortsätter att öka i Finland och euroområdet...59 Finlands Bank byggde ut kontantdepåsystemet...60 Samordningen av kontantförsörjningen framskrider inom euroområdet...60 Ökningen av antalet sedelförfalskningar avstannade i euroområdet, men fler förfalskningar påträffades i Finland...61 Övrig verksamhet...62 Internationell verksamhet...62 Kommunikation...68 Ledning och organisation...72 Ledningssystem...72 Verksamhetsplanering...73 Mål- och resultatstyrning...73 Riskhantering som verktyg för den interna styrningen...74 Personal...80 Budget och verksamhetskostnader...83 Miljö...86 Finlands Banks årsberättelse

5 Bokslut...89 Balansräkning...90 Resultaträkning...92 Bokslutsbilagor...93 Redovisningsprinciper...95 Noter till balansräkningen...99 Noter till resultaträkningen Noter till riskhantering Revisionsberättelse Utlåtande om revision i enlighet med artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken Bilagor Penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet Viktigaste finansmarknadsåtgärder Finlands Banks viktigaste remissyttranden Finlands Banks publikationer Tabellbilagor Finlands Banks organisation Finlands Banks årsberättelse 2010

6 Finlands Bank FFinlands Bank är den fjärde äldsta centralbanken i världen. Banken grundades 1811 och fungerade till en början främst som växelkontor, kreditinstitut och regeringens kassaförvaltare. I dag är Finlands Bank landets monetära myndighet och nationella centralbank och en del av Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Bankens verksamhet regleras av stadgan för ECBS och lagen om Finlands Bank. Banken främjar prisstabilitet och effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och skapar därigenom förutsättningar för en stabil ekonomisk tillväxt och god sysselsättning. I egenskap av stabilitetsbyggare utövar Finlands Bank ett stort inflytande i den ekonomisk-politiska debatten i vårt land. Till bankens kärnuppgifter hör inte bara beredning av penningpolitiken och övervakning av den finansiella stabiliteten utan också operativa centralbanksuppgifter inom penningpolitik, betalningssystem och kontantförsörjning. Finlands Banks chefdirektör är medlem av Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) och deltar i beslutsfattandet inom Eurosystemet som en självständig och oberoende beslutsfattare. Bankens experter följer Finlands Banks direktion. Från vänster direktionens vice ordförande Pentti Hakkarainen, direktionens ordförande Erkki Liikanen och direktionsmedlem Seppo Honkapohja. Foto: Pekka Karhunen. Finlands Bank Finlands Banks årsberättelse

7 och analyserar den monetära och realekonomiska utvecklingen och tar fram beslutsunderlag för chefdirektören. De penningpolitiska besluten fattas centraliserat i ECB-rådet, medan penningpolitiken genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna. Finlands Bank har medverkat i uppbyggnaden av Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board) som inleder sin verksamhet vid början av Systemrisknämnden, som inrättas vid ECB, ska bevaka och analysera den finansiella utvecklingen, systemriskerna och makrostabiliteten. De europeiska tillsynsmyndigheterna övervakar värdepappersmarknaden och de stora finanskoncernerna. Direktionen för Finlands Bank bestod 2010 av ordföranden Erkki Liikanen, vice ordföranden Pentti Hakkarainen och de två övriga medlemmarna Sinikka Salo och Seppo Honkapohja. Sedan bankdirektör Sinikka Salo gått i pension den 15 oktober 2010 har direktionen endast tre medlemmar. Bankfullmäktige fattade den 4 juni 2010 beslut om att lämna den fjärde direktionsmedlemstjänsten obesatt och lägga om direktionens arbetsfördelning. Finlands Bank har verkat under ständerna och sedermera riksdagen sedan Verksamheten i banken övervakades 2010 av nio bankfullmäktigeledamöter utsedda av riksdagen. Vid slutet av 2010 hade banken totalt 441 anställda utspridda på 6 avdelningar vid huvudkontoret och fyra regionkontor. I anslutning till Finlands Bank finns Finansinspektionen (FI) som är en självständig myndighet med en egen direktion. Direktionsordförande är Finlands Banks vice ordförande Pentti Hakkarainen. Vid slutet av 2010 hade FI 209 anställda. FI ger ut en egen verksamhetsberättelse. 6 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Bank

8 Företal ÅÅterhämtningen från den största globala ekonomiska krisen sedan 1930-talet är alltjämt skör och ojämn. I de utvecklade länderna ser tillväxten ut att bli svagare än tidigare och i många länder ligger också arbetslösheten enträget kvar på höga nivåer. I tillväxtekonomierna har återhämtningen varit starkare och i dem har ökningstakten återgått till nivåerna före krisen. De offentliga finanserna har försämrats framför allt i de utvecklade länderna. Skuldsättningen har ökat särskilt på grund av minskade skatteintäkter men också till följd av automatiska stabilisatorer och ekonomiska stimulansåtgärder. Vissa länder har också blivit tvungna att tillskjuta rikligt med offentliga medel till den finansiella sektorn. Misstroendet mot de mest skuldsatta europeiska ländernas förmåga att betala tillbaka sina skulder eskalerade första gången under våren 2010 och på nytt mot slutet av året. För att stävja den offentliga skuldkrisen tillgreps exceptionella samarbetsformer på europeisk nivå. Eurosystemet sörjde för likviditeten i banksystemet och vidtog åtgärder för att minska störningarna på obligationsmarknaden. Regeringarnas uppgift är att bygga upp ett trovärdigt program för konsolidering av de offentliga finanserna, medan centralbankerna i enligt med sitt huvudsakliga mandat ska sörja för prisstabiliteten och samtidigt bedriva en penningpolitik som stöder den ekonomiska aktiviteten. Trots skuldkrisen började det internationella finanssystemet fungera bättre Finansinstituten har delvis med offentligt stöd lyckats stärka sina kapital- och likviditetsbuffertar, som visat sig vara för små före finanskrisen. Förtroendet mellan bankerna har också ökat. Enkäter visar att hushållen och företagen i euroområdet också har fått bättre tillgång till finansiering på rimliga villkor. Finanssystemet i Finland har fungerat väl trots lågkonjunkturen. Bankernas kreditförluster ser ut att bli små i förhållande till lågkonjunkturens djup. De finländska finansinstituten är starka, vilket minskar risken för att de ekonomiska problemen sprider sig från de mest skuldsatta länderna till finanssystemet i Finland. Finlands Bank skapade beredskap för förändringarna på marknaden till följd av finanskrisen genom att se över hanteringen och uppföljningen av de finansiella riskerna i sin balansräkning. Riskerna i bankens balansräkning har ökat i och med finanskrisen, men riskbuffertar och eget kapital är tillräckliga för att täcka identifierade risker. EU antog 2010 lagstiftning om en ny finansiell tillsynsstruktur. Genom lagstiftningen inrättas ett EU-organ för övervakning av riskerna i hela det finansiella systemet. Denna europeiska systemrisknämnd (European Systemic Risk Board) inledde sin verksamhet vid början av Systemrisknämndens uppgift är att i förväg identifiera systemrisker för att göra finanssystemet mindre utsatt för kriser och förbättra dess störnings tolerans. Företal Finlands Banks årsberättelse

9 ECB och de nationella centralbankerna intar en central roll i Europeiska systemrisknämnden. Utöver ECB-ordföranden, som är nämndens ordförande, är cent ral bankernas chefdirektörer röstberättigade styrelsemedlemmar i nämnden. Finanskrisen lyfte fram behovet av smidigare samarbete och informationsutbyte mellan centralbankerna, som bär huvudansvaret för makrotillsynen, och de finansiella tillsynsmyndigheterna, som svarar för institutstillsynen. De nationella tillsynsmyndigheterna deltar i styrelsearbetet utan rösträtt. På Finlands Bank har vi under 2010 fört en diskussion om bankens vision, värderingar och verksamhetsidé. Diskussionen har förts på alla plan inom organisationen och ett stort antal medarbetare har medverkat i förberedelserna. Arbetet fortsätter 2011 med finslipning av resultaten i en vision för banken, som sträcker sig fram till 2020, och i gemensamma värderingar och verkamhetsidé. Vid början av 2010 bygggdes bankens ledningssystem på med två nya processer processen för inhemsk ekonomisk-politisk påverkan och processen för stabilitetsanalys utöver de tidigare processerna för penningpolitisk analys respektive penningpolitiska operationer. Tack vare processarbetet har utnyttjandet av centralbankens mångsidiga kompetens över organisationsgränserna ökat. Många medarbetare har gått över till andra uppgifter inom banken. Tre avdelningar fick en ny chef under Forskningsverksamheten läggs som bäst om efter en ny modell på basis av en utomstående utvärdering. Förändringarna medför många utmaningar men ger också möjligheter att utveckla nya arbetssätt och lära sig nytt. År 2011 firar vi Finlands Banks 200:e år som centralbank. Europeiska centralbankens råd sammanträder i Helsingfors i maj. Finlands Banks historia utkommer under året. Vi firar bemärkelseåret genom att se tillbaka på Finlands Banks historia och traditioner men fortsätter samtidigt att utveckla våra handlings- och arbetssätt för att skapa mervärde av bankens resurser. Vi ger finländarna en inblick i vad som ligger bakom penningpolitiken och finansmarknaden. Vi ger vårt eget unika bidrag till verksamheten i Eurosystemet. den 1 mars Finlands Banks årsberättelse 2010 Företal

10 Finlands Banks strategi Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet och europeisk integration. Banken svarar för kontantförsörjningen i Finland och för förvaltningen av landets valutareserv. Genom sin verksamhet skapar banken förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Strategiarbetet 2010 Strategiarbetet och verksamhetsplaneringen 2010 fokuserade på åtgärdsförslagen från scenarioarbetsgrupperna och uppföljningen av dem (ruta 1). Under våren 2010 inleddes en diskussion om bankens långsiktiga vision, uppdatering av bankens värderingar och bankens verksamhetsidé. Strategin kommer att ses över under 2011 med ledning av dem. I strategiarbetet låg tyngdpunkten på att identifiera fokusområden för verksamheten och göra prioriteringar mellan funktionerna. Till de strategiska prioriteringarna hörde makrostabiliteten och likviditetshanteringen i banksystemet i euroområdet i samband med den penningpolitiska beredningen och marknadsoperationerna. Bankens strategiska mål är att öka det internationella samarbetet i tillsynen av finansmarknaderna och effektivisera myndighetssamarbetet i Finland. Kärnelement i strategiarbetet är samarbetet och ansvarsfördelningen Brittiska centralbankschefen, Mervyn King (t.v.) besökte Finlands Bank sommaren I förgrunden vice ordföranden i Finlands Banks direktion, Pentti Hakkarainen, direktionsmedlem Sinikka Salo som gick i pension i oktober, och direktionsmedlem Seppo Honkapohja. Foto: Peter Mickelsson. Finlands Banks strategi Finlands Banks årsberättelse

11 mellan Finlands Bank och Finansinspektionen, som verkar i anslutning till banken, på stabilitetsområdet. Det centrala är att förebygga och minska systemrisker och bevaka hoten mot den finansiella stabiliteten. Finlands Bank bidrar till en stabil och effektiv finansmarknad genom aktuella stabilitetsanalyser och god krishanteringsberedskap. Finlands Bank deltar i arbetsfördelningen mellan centralbankerna i egenskap av både tjänsteanvändare och tjänsteleverantör. Exempel på gemensamma tjänster är TARGET2-betalningssystemet och CashSSP-informationssystemet för kontantförsörjningen. Under 2010 preciserade direktionen bankens principer för medverkan i Eurosystemets gemensamma projekt. För det första ser bankens sitt deltagande i Eurosystemets samarbetsprojekt som ett sätt att bygga på sin expertis och kompetens. För det andra utgår banken från att medverkan i gemensamma projekt bygger på ömsesidighet mellan de deltagande centralbankerna. Banken räknar också med att få tillbaka en del av utvecklingskostnaderna för tjänster till gemensamma projekt. Finlands Bank har medverkat i utvecklingen och övervakningen av betalningssystemen både genom nationellt och internationellt myndighetssamarbete. Banken har tagit fram en betalsystemsimulator som kommer att införas som ett verktyg för den allmänna övervakningen av betalningssystemen i Eurosystemet. Bankens personalmål för 2013 är 410 anställda. Målet kan nås genom uppgiftsprioriteringar och bättre arbetssätt. Det strategiska målet är att höra till de effektivaste centralbankerna i EU. Finlands Bank gör årliga jämförelser av personal- och kostnadsutvecklingen mot andra centralbanker. 10 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Banks strategi

12 Ruta 1. Organisationens samlade expertis utnyttjades för utveckling av strategin Finlands Banks direktion tillsatte 2009 tre arbetsgrupper för att utvärdera den finansiella och ekonomiska krisens inverkan på bankens verksamhet. Hela personalen inbjöds att delta i arbetsgrupperna, som därigenom kunde dra nytta av organisationens samlade erfarenhet och kompetens. Utvecklingen av bankens funktioner fortsatte 2010 med ledning av arbetsgruppernas förslag till åtgärder. Förslagen gällde bankens interna arbete och arbetssätt och beredskapen att reagera på omvärldsförändringar. I januari 2010 tillsatte direktionen ytterligare en fjärde arbetsgrupp med uppgift att analysera och effektivisera beslutsfattandet inom banken. På förslag av arbetsgrupperna inleddes arbetet med att ta fram Finlands Banks vision I arbetet deltar alla medarbetare på organisationens samtliga nivåer. Samtidigt med framtagningen av visionen uppdateras bankens värderingar och verksamhetsidé. Arbetet slutförs under 2011 och leder till en översyn av bankens strategi. Behovet av tätare samverkan mellan forsknings arbete och penningpolitiskt arbete accentuerades under krisen. Detta i förening med rekommendationerna från en extern utvärderingsgrupp ledde till en omorganisering av forskningsverksamheten för att garantera att forskningen ligger rätt i tiden och forskarnas expertis utnyttjas i det penningpolitiska arbetet. Riskhanteringsmetoderna och rapporteringspraxis i banken vidareutvecklades för att följa upp bankens riskposition och effektivisera riskhanteringen. Bedömningen av de samlade finansiella riskerna i bankens balansräkning omfattar både investeringsrisker och penningpolitiska risker. Strategisk riskanalys integreras i den årliga verksamhetsplaneringen och blir ett stående tema på strategiseminarierna. Den interna kommunikationens roll och uppgifter preciserades. Medarbetarnas externa kommunikationsberedskap ökades bland annat genom medieutbildning. För personalen upprättades interna instruktioner om användningen av offentliga webbtjänster, såsom sociala medier och webbjournaler. Linjeenheterna och strategiprocesserna presenterades för personalen i en introduktionsserie våren Resultatet av statistik - en he tens arbete presenterades för de anställda i en serie statistikseminarier. Samtidigt byggdes de statistiska webbtjänsterna ut. Mellan statistikenheten och de penningpolitiska avdelningarna startade ett arbetsrotationsprogram hösten Banken införde ett miljöprogram Valet av lämpligt miljöcertifikat pågår som bäst. I enlighet med förslagen från den fjärde arbetsgruppen som tillsatts i januari 2010 skapades större klarhet i beslutsfattandet och betonades vikten av att etablera god praxis. Tekniska verktyg för resursplaneringen utvecklades under hösten Finlands Banks strategi Finlands Banks årsberättelse

13 Foto: Peter Mickelsson. 12 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Banks strategi

14 Verksamhet 2010 Monetär och ekonomisk politik Finlands Bank i utformningen av penningpolitiken Som medlem av ECB-rådet deltar chefdirektören för Finlands Bank i de penningpolitiska besluten. Experter från banken medverkar i den penningpolitiska beredningen och annat bakgrundsarbete. Finlands Banks experter deltar i beredningen av ECB-rådets sammanträden som medlemmar av Eurosystemets penningpolitiska kommitté och kommittén för marknadsoperationer. Den penningpolitiska beredningen på flera olika avdelningar i banken bidrar till Finlands Banks inflytande i Eurosystemet. Beredningen sker framför allt inom ramen för processen för penningpolitisk analys och beredning och processen för penningpolitiska operationer och likviditetshantering. I processerna deltar experter från avdelningen för penningpolitik och forskning, avdelningen för finansiell stabilitet och statistik och bankavdelningen. Finlands Bank är expert på Finlands ekonomi i Eurosystemet och på euroområdets ekonomi i Finland. Processen för penningpolitisk analys och beredning består av två expertgrupper. Penningpolitikgruppen tar fram rekommendationer till penningpolitiska och operativa beslut. Gruppens rekommendationer föreläggs chefdirektören som ett led i beredningen av ECB-rådets månatliga penningpolitiska sammanträden. Centralbankspolitikgruppen analyserar i sin tur penningpolitiken på medellång sikt. Gruppen följer också omvärldsförändringar och den nationalekonomiska forskningen på penningpolitikområdet och analyserar penningpolitiska strategifrågor med ledning av dem. Resultaten rapporteras till direktionen. De viktigaste uppgifterna för processen för penningpolitiska operationer och likviditetshantering är att stödja likviditetshanteringen i bankerna i Finland, genomföra ECB:s penningpolitiska transaktioner i Finland och svara för riskhantering, säkerhetshantering och clearing och avveckling i samband med dem. Till de viktigaste beredningsuppgifterna hör att ta fram en prognos för Finlands ekonomi som en del av prognosen för euroområdet. I början av 2010 låg tyngdpunkten i den penningpolitiska beredningen på extraordinära penningpolitiska åtgärder och utfasningen av dem, dvs. de s.k. exitstrategierna. Under årets lopp kom den penningpolitiska beredningen allt mer att fokusera på den offentliga skuldkrisen och hantering av marknadsstörningarna till följd av den och riskerna i centralbankernas balansräkningar. Under året togs flera analyser fram om konjunkturutvecklingen, ECB:s penningpolitik och effekterna av penningpolitiken. ECB:s penningpolitik 2010 ECB-rådets penningpolitik är inriktad på att hålla inflationen för euroområdet mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) under men nära 2 % på medellång sikt. ECB-rådet följer och analyserar konjunkturutsikterna för euroområdet och sätter sin styrränta på nivåer som bäst bidrar till prisstabilitet på medellång sikt. Den makroekonomiska omvärlden präglades av exceptionellt stor osäkerhet och splittring Verksamhet 2010 Finlands Banks årsberättelse

15 Ruta 2. Extraordinära penningpolitiska åtgärder och centralbankernas balansräkningar Finansmarknaderna och hela världsekonomin har sedan 2007 präglats av en rad ekonomiska kriser som i jämn takt avlöst varandra. I likhet med andra centralbanker har Eurosystemet bemött de utmaningar som kriserna medfört genom att göra stora ändringar i de penningpolitiska operationerna. De extraordinära penningpolitiska åtgärderna har i sin tur återspeglats i en kraftig expansion av centralbankernas balansräkningar. Före finanskrisen fattade Europeiska centralbankens råd varje månad beslut om den räntenivå som med hänsyn till det ekonomiska läget låg i linje med prisstabilitetsmålet. Genom reglering av räntan på bankernas upplåning i centralbanken styrdes marknadsräntorna till denna nivå. Centralbankskrediterna och Eurosystemets aggregerade balansomslutning påverkades framför allt av den ökade efterfrågan på sedlar. Den osäkerhet som spridit sig från den amerikanska bolånemarknaden började under loppet av hösten 2007 göra sig gällande i centralbankernas sätt att styra marknadsräntorna. Eurosystemet reagerade då på den ovanligt kraftiga ökningen i marknadens osäkerhet om tillgången på likviditet genom en flexiblare likviditetstillförsel och längre löptider. Åtgärderna påverkade dock inte nämnvärt den totala volymen av centralbanks finansiering och därmed inte heller Eurosystemets aggregerade balansomslutning. Ett år senare eskalerade den finansiella oron i en storskalig finanskris i och med likvidationen av Lehman Brothers i september Hela interbankmarknaden lamslogs och Eurosystemet slutade därmed att reglera mängden av centralbankslikviditet. I stället lovade ECB bankerna full tilldelning av likviditet till en i förväg bestämd fast ränta mot tillfredsställande säkerheter. I detta krisläge överfördes en del av den finansiella förmedlingen, som vanligen sker på penningmarknaden, från interbankmarknaden till centralbankernas balansräkningar, och Eurosystemet både sörjde för tillförseln av likviditet till banker med likviditetsunderskott och tog emot inlåning av banker med likviditetsöverskott. I slutet av 2008 och särskilt under första halvåret 2009 då finanskrisen övergått i en djup ekonomisk recession sänkte central bankerna världen över kraftigt sina styrräntor. I takt med att räntorna närmade sig den nominella nollgränsen började centralbankerna i ökad utsträckning tillgripa extraordinära penningpolitiska åtgärder. Hit hörde bland annat olika massiva köpprogram för obligationer framför allt i USA och Storbritannien och lån med mycket långa löptider på upp till ett år i euroområdet. Genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna ökade Eurosystemets aggregerade balansomslutning, eftersom överskottslikviditeten från dessa transaktioner lånades in igen i centralbanken främst i form av kortfristig inlåning. Eurosystemet lanserade sitt första penningpolitiska köp pro - g ram sommaren Euroområdet, som i den finansiella förmedlingen förlitat sig på banksystemet, fortsatte genom köpprogrammet av säkerställda obligationer (Covered Bond Purchase Programme) att genomföra penningpolitiken med banksektorns förmedling. Först när raden av kriser under första halvåret 2010 med full kraft slog till mot statsobligationsmarknaden i euroområdet måste Eurosystemet avstå från principen att uteslutande tillskjuta finansiering via banksektorn. I maj 2010 lanserade Eurosystemet ett värdepappersmarknadsprogram (Securities Markets Programme) för köp av värdepapper på sådana störningsdrabbade marknadssegment som spelar en central roll för en välfungerande penningpolitisk trans- 14 Finlands Banks årsberättelse 2010 Verksamhet 2010

16 missionsmekanism. Eurosystemet beslutade dra in likviditet till följd av köpen enligt värdepappersprogrammet genom att ta emot motsvarande belopp i inlåning från bankerna. Genom beslutet säkerställdes att programmet inte skapar ett lättare likviditetsläge på penningmarknaden samtidigt som det ledde till en ökning av centralbankernas balansräkningar med ett belopp motsvarande värdepappersköpen. Utan de likviditetsindragande transaktionerna skulle den ökade likviditeten på grund av värdepappersmarknadsprogrammet minska bankernas refinansieringsbehov och därigenom kredittransaktionernas bruttobelopp. Den offentliga debatten om de extraordinära penningpolitiska åtgärderna har kulminerat i en analys av centralbankernas ökade balansräkningar. Trots att balansräkningarna i alla stora centralbanker har ökat på grund av finanskrisen, har skillnaderna mellan bankerna varit stora. I kölvattnet av finanskrisen expanderade Eurosystemets balansräkning som mest med nästan 50 % från den nivå som rådde vid tidpunkten för Lehman Brothers likvidation. Detta är en synnerligen måttlig ökningstakt i jämförelse med ökningstakten i amerikanska och brittiska centralbanken, vilkas balansräkningar 2,5 3-dubblades. Före finanskrisen hade balansomslutningarna i förhållande till BNP varierat stort mellan centralbankerna inom olika valutaområden. En jämförelse av ökningstakterna för balansräkningarna måste därför också ta hänsyn till förändringarna i balansräkningarna i förhållande till BNP. I både brittiska och amerikanska centralbanken var balansomslutningen i procent av BNP ca 17 % eller 10 procentenheter större vid slutet av 2010 än i september Motsvarande ökning i euroområdet låg på endast 6 procentenheter, men Eurosystemets balansräkning i procent av BNP var (med 22 %) alltjämt större. I början av finanskrisen ökade amerikanska centralbankens balansräkning på grund av likviditetsarrangemangen till stöd för marknaden, men den största orsaken till att balansräkningarna i amerikanska och brittiska centralbankerna vuxit snabbare än i Eurosystemet står dock att finna i de massiva köpprogrammen och i en expansiv penningpolitisk inriktning. Andra än rent penningpolitiska orsaker till expansionen av Eurosystemets balansräkning är bland annat värdeökningen på guldreserverna i centralbankernas balansräkningar och den fortsatt kraftiga ökningen av eurosedelvolymen. Sådana autonoma faktorer kan också i framtiden leda till en expansion av Eurosystemets balansräkning, men eftersom de extraordinära penning politiska åtgärderna i euroområdet huvudsakligen byggt på exceptionella villkor för central banksfinansiering, kommer Eurosystemets balansräkning i detta avseende att normaliseras endogent i takt med att den finansiella förmedlingen normaliseras. am. Förändringar i Eurosystemets, amerikanska centralbankens och brittiska centralbankens balansräkningar %, september 2008 = Eurosystemet 2. Amerikanska centralbank en 3. Brittiska centralbank en Källor: Europeiska centralbank en, brittiska centralbank en, amerikanska centralbank en och Reuters Verksamhet 2010 Finlands Banks årsberättelse

17 2010. Pristrycket i euroområdet var fortsatt måttligt, även om inflationen började ta fart mot slutet av året. ECB-rådet höll styrräntorna oförändrade 2010, men fortsatte att genomföra extraordinära likvidiserande penningpolitikåtgärder, vilket stödde verksamheten i banksystemet och underlättade tillgången till finansiering. Vid början av året stärktes uppfattningen om begynnande ekonomisk tillväxt i euroområdet. Under vårens lopp ökade exporten från euroområdet i takt med den globala återhämtningen, och under andra halvåret stärktes också den privata inhemska efterfrågan. På finansmarknaderna började utlåningen öka och penningmängden växa mot slutet av året. Tillväxtförväntningarna i euroområdet var dock fortsatt måttliga under hela året. Den globala återhämtningen och stigande råvarupriser drev upp inflatio nen något under Det inhemska kostnadstrycket i euroområdet var dock alltjämt dämpat och inflationstrycket därmed obetydligt. ECB-rådet lät refinansieringsräntan ligga kvar på 1 % under ECBrådet ändrade anbudsförfarandet för likvidiserande transaktioner. Det gjorde också ändringar i ramverket för godtagbara säkerheter och lanserade ett program för värdepappersmarknaderna (Securities Markets Programme). På alla sina sammanträden under året betonade rådet att de extraordinära likvidiserande åtgärderna vid behov kan avvecklas om de inte längre behövs eller om betydande hot framträder mot prisstabiliteten på medellång eller lång sikt. Vid början av 2010 meddelade rådet att det kommer att fortsätta ge utvidgat kreditstöd till banksystemet men samtidigt ta hänsyn till det förbättrade finansiella läget och undvika snedvridningar till följd av att åtgärderna hålls i kraft alltför länge. I mars beslutade rådet att fortsätta genomföra de huvudsakliga refinansieringsåtgärderna som fastränteanbud med full tilldelning åtminstone till utgången av oktober Samtidigt beslutades återgå till anbudsförfaranden till rörlig ränta i refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader. Rådet beslutade också att räntan på den transaktion med en löptid på sex månader som genomförs i mars 2010 skulle bindas vid den genomsnittliga lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under transaktionens hela löptid. Rådet konstaterade att det kommer att fortsätta tillföra likviditet till banksystemet i euroområdet på mycket gynnsamma villkor och därigenom bidra till kreditgivningen. Upptrappningen av den offentliga skuldkrisen i euroländerna försämrade de europeiska bankernas möjligheter till upplåning på marknaden under våren I april meddelade ECB-rådet att dess tidigare interimistiska beslut om sänkt minimikreditbetyg för godtagbara säkerheter med undantag för värdepapper med bakomliggande tillgångar (asset-backed securities, ABS) är i kraft tills vidare. I maj stödde rådet verksamheten på finansmarknaderna genom ett värdepappersmarknadsprogram (se ruta 3) och skingrade åter något bankernas osäkerhet om tillgången till likviditet 16 Finlands Banks årsberättelse 2010 Verksamhet 2010

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2012

Finlands Banks årsberättelse 2012 Finlands Banks årsberättelse 2012 Finlands Banks årsberättelse 2012 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2013

Finlands Banks årsberättelse 2013 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 1 3 Finlands Banks årsberättelse 2013 Finlands Banks årsberättelse 2013 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2014

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2014 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2014 1 Fortsatt svag ekonomisk utveckling i Finland 2 Mer expansiv penningpolitik och starkare genomslag av penningpolitiken 3 ECB tog över ansvaret för banktillsynen i euroområdet

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2013

Finlands Banks årsberättelse 2013 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 1 3 Finlands Banks årsberättelse 2013 Finlands Banks årsberättelse 2013 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Eurosamarbetet och skuldkrisen

Eurosamarbetet och skuldkrisen Eurosamarbetet och skuldkrisen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 212 43 Skuldkrisen i Europa är inte bara ett bekymmer för enskilda skuldtyngda länder utan har utvecklats till en kris för hela eurosamarbetet

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 07. Finlands Banks årsberättelse 2007

F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 07. Finlands Banks årsberättelse 2007 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 07 Finlands Banks årsberättelse 2007 Finlands Banks årsberättelse 2007 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2003

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2003 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2003 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer 09-1831 internationellt nummer +358

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

R I K S DAG E N S BA N K F U L L M Ä K T I G E S B E R ÄT T E L S E 2 0 0 8

R I K S DAG E N S BA N K F U L L M Ä K T I G E S B E R ÄT T E L S E 2 0 0 8 B 10/2009 rd R I K S DAG E N S BA N K F U L L M Ä K T I G E S B E R ÄT T E L S E 2 0 0 8 * T I L L R I K S D A G E N H E L S I N G F O R S 2 0 0 9 ISSN 1237-4342 (tryckt) ISSN 1796-9808 (webbpublikation)

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2010

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2010 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 010 Helsingfors 011 B 14/011 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE 010 * TILL RIKSDAGEN HELSINGFORS 011 ISSN 137-434 (tryckt) ISSN 1796-9808 (webbpublikation)

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken ANFÖRANDE DATUM: 2008-10-02 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg SCB SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2002 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2002 1 2 FINLANDS BANK FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2002 3 FINLANDS BANK Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009 Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 28-29 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Oron på de finansiella marknaderna är i nuläget stor, till följd av flera länders problem att hantera sina

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 202/54 Europeiska unionens officiella tidning 4.8.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 17 juli 2009 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Penningmängds- och bankstatistik. Årsöversikt 2007

Penningmängds- och bankstatistik. Årsöversikt 2007 Penningmängds- och bankstatistik Årsöversikt 7 Nya utbetalda bostadslån 7 7,,,,,, 7 8 9 Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Statistikenheten..8 Innehåll Aggregerad balansräkning för

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT Under 2011 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 100-eurosedeln. ÅRSRAPPORT Europeiska centralbanken, 2011 Besöksadress Kaiserstrasse 29 60311

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2003

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2003 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2003 Helsingfors 2004 B 7/2004 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE 2003 * TILL RIKSDAGEN HELSINGFORS 2004 ISSN 1237-4342 EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2004 INNEHÅLL

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Denna ekonomiska kommentar beskriver hur IMF lånar ut pengar till sina medlemsländer och hur villkoren för de lånen ser ut. IMF har mandat att låna ut pengar till länder som har

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) 2,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 Inlåning från hushåll, över natten Inlåning från hushåll, med överenskommen

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 1999 3 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 1999 1 2 FINLANDS BANK FINLANDS BANK Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer