Finlands Banks årsberättelse 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finlands Banks årsberättelse 2010"

Transkript

1 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E Finlands Banks årsberättelse 2010

2 Finlands Banks årsberättelse 2010

3 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, Helsingfors Telefon nationellt nummer internationellt nummer Fax SWIFT SPFB FI HH E-post Finlands Banks webbplats Regionkontor Vanda Säkerhetsdalsvägen 1, Vanda, PB 160, Helsingfors telefon Kuopio Puutarhakatu 4, PB 123, Kuopio telefon Tammerfors Koskikatu 9 C, PB 325, Tammerfors telefon Uleåborg Kajaaninkatu 8, PB 103, Uleåborg telefon Denna årsberättelse är en verksamhets - berättelse enligt 19 i lagen om Finlands Bank. Siffrorna i årsberättelsen baserar sig på uppgifter som fanns tillgängliga i februari-mars ISSN-L (tryckt) ISSN (webbpublikation) Edita Prima Oy Helsingfors Finlands Banks årsberättelse 2010

4 Innehåll Finlands Bank...5 Företal...7 Finlands Banks strategi...9 Verksamhet Monetär och ekonomisk politik...13 Finlands Bank i utformningen av penningpolitiken...13 ECB:s penningpolitik ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken...21 Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland...25 Forskning...27 Operativ bankverksamhet...32 Genomförandet av penningpolitiken i euroområdet och Finland...32 Betalningssystem...41 Finlands Banks investeringsverksamhet...42 Risker och riskhantering i investeringsverksamheten...47 Den operativa bankverksamhetens samlade finansiella risken...50 Finansmarknad och statistik...52 Stabilt och effektivt finansiellt system...52 Statistik...56 Kontantförsörjning...58 Utgivningen av eurosedlar fortsätter att öka i Finland och euroområdet...59 Finlands Bank byggde ut kontantdepåsystemet...60 Samordningen av kontantförsörjningen framskrider inom euroområdet...60 Ökningen av antalet sedelförfalskningar avstannade i euroområdet, men fler förfalskningar påträffades i Finland...61 Övrig verksamhet...62 Internationell verksamhet...62 Kommunikation...68 Ledning och organisation...72 Ledningssystem...72 Verksamhetsplanering...73 Mål- och resultatstyrning...73 Riskhantering som verktyg för den interna styrningen...74 Personal...80 Budget och verksamhetskostnader...83 Miljö...86 Finlands Banks årsberättelse

5 Bokslut...89 Balansräkning...90 Resultaträkning...92 Bokslutsbilagor...93 Redovisningsprinciper...95 Noter till balansräkningen...99 Noter till resultaträkningen Noter till riskhantering Revisionsberättelse Utlåtande om revision i enlighet med artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken Bilagor Penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet Viktigaste finansmarknadsåtgärder Finlands Banks viktigaste remissyttranden Finlands Banks publikationer Tabellbilagor Finlands Banks organisation Finlands Banks årsberättelse 2010

6 Finlands Bank FFinlands Bank är den fjärde äldsta centralbanken i världen. Banken grundades 1811 och fungerade till en början främst som växelkontor, kreditinstitut och regeringens kassaförvaltare. I dag är Finlands Bank landets monetära myndighet och nationella centralbank och en del av Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Bankens verksamhet regleras av stadgan för ECBS och lagen om Finlands Bank. Banken främjar prisstabilitet och effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och skapar därigenom förutsättningar för en stabil ekonomisk tillväxt och god sysselsättning. I egenskap av stabilitetsbyggare utövar Finlands Bank ett stort inflytande i den ekonomisk-politiska debatten i vårt land. Till bankens kärnuppgifter hör inte bara beredning av penningpolitiken och övervakning av den finansiella stabiliteten utan också operativa centralbanksuppgifter inom penningpolitik, betalningssystem och kontantförsörjning. Finlands Banks chefdirektör är medlem av Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) och deltar i beslutsfattandet inom Eurosystemet som en självständig och oberoende beslutsfattare. Bankens experter följer Finlands Banks direktion. Från vänster direktionens vice ordförande Pentti Hakkarainen, direktionens ordförande Erkki Liikanen och direktionsmedlem Seppo Honkapohja. Foto: Pekka Karhunen. Finlands Bank Finlands Banks årsberättelse

7 och analyserar den monetära och realekonomiska utvecklingen och tar fram beslutsunderlag för chefdirektören. De penningpolitiska besluten fattas centraliserat i ECB-rådet, medan penningpolitiken genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna. Finlands Bank har medverkat i uppbyggnaden av Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board) som inleder sin verksamhet vid början av Systemrisknämnden, som inrättas vid ECB, ska bevaka och analysera den finansiella utvecklingen, systemriskerna och makrostabiliteten. De europeiska tillsynsmyndigheterna övervakar värdepappersmarknaden och de stora finanskoncernerna. Direktionen för Finlands Bank bestod 2010 av ordföranden Erkki Liikanen, vice ordföranden Pentti Hakkarainen och de två övriga medlemmarna Sinikka Salo och Seppo Honkapohja. Sedan bankdirektör Sinikka Salo gått i pension den 15 oktober 2010 har direktionen endast tre medlemmar. Bankfullmäktige fattade den 4 juni 2010 beslut om att lämna den fjärde direktionsmedlemstjänsten obesatt och lägga om direktionens arbetsfördelning. Finlands Bank har verkat under ständerna och sedermera riksdagen sedan Verksamheten i banken övervakades 2010 av nio bankfullmäktigeledamöter utsedda av riksdagen. Vid slutet av 2010 hade banken totalt 441 anställda utspridda på 6 avdelningar vid huvudkontoret och fyra regionkontor. I anslutning till Finlands Bank finns Finansinspektionen (FI) som är en självständig myndighet med en egen direktion. Direktionsordförande är Finlands Banks vice ordförande Pentti Hakkarainen. Vid slutet av 2010 hade FI 209 anställda. FI ger ut en egen verksamhetsberättelse. 6 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Bank

8 Företal ÅÅterhämtningen från den största globala ekonomiska krisen sedan 1930-talet är alltjämt skör och ojämn. I de utvecklade länderna ser tillväxten ut att bli svagare än tidigare och i många länder ligger också arbetslösheten enträget kvar på höga nivåer. I tillväxtekonomierna har återhämtningen varit starkare och i dem har ökningstakten återgått till nivåerna före krisen. De offentliga finanserna har försämrats framför allt i de utvecklade länderna. Skuldsättningen har ökat särskilt på grund av minskade skatteintäkter men också till följd av automatiska stabilisatorer och ekonomiska stimulansåtgärder. Vissa länder har också blivit tvungna att tillskjuta rikligt med offentliga medel till den finansiella sektorn. Misstroendet mot de mest skuldsatta europeiska ländernas förmåga att betala tillbaka sina skulder eskalerade första gången under våren 2010 och på nytt mot slutet av året. För att stävja den offentliga skuldkrisen tillgreps exceptionella samarbetsformer på europeisk nivå. Eurosystemet sörjde för likviditeten i banksystemet och vidtog åtgärder för att minska störningarna på obligationsmarknaden. Regeringarnas uppgift är att bygga upp ett trovärdigt program för konsolidering av de offentliga finanserna, medan centralbankerna i enligt med sitt huvudsakliga mandat ska sörja för prisstabiliteten och samtidigt bedriva en penningpolitik som stöder den ekonomiska aktiviteten. Trots skuldkrisen började det internationella finanssystemet fungera bättre Finansinstituten har delvis med offentligt stöd lyckats stärka sina kapital- och likviditetsbuffertar, som visat sig vara för små före finanskrisen. Förtroendet mellan bankerna har också ökat. Enkäter visar att hushållen och företagen i euroområdet också har fått bättre tillgång till finansiering på rimliga villkor. Finanssystemet i Finland har fungerat väl trots lågkonjunkturen. Bankernas kreditförluster ser ut att bli små i förhållande till lågkonjunkturens djup. De finländska finansinstituten är starka, vilket minskar risken för att de ekonomiska problemen sprider sig från de mest skuldsatta länderna till finanssystemet i Finland. Finlands Bank skapade beredskap för förändringarna på marknaden till följd av finanskrisen genom att se över hanteringen och uppföljningen av de finansiella riskerna i sin balansräkning. Riskerna i bankens balansräkning har ökat i och med finanskrisen, men riskbuffertar och eget kapital är tillräckliga för att täcka identifierade risker. EU antog 2010 lagstiftning om en ny finansiell tillsynsstruktur. Genom lagstiftningen inrättas ett EU-organ för övervakning av riskerna i hela det finansiella systemet. Denna europeiska systemrisknämnd (European Systemic Risk Board) inledde sin verksamhet vid början av Systemrisknämndens uppgift är att i förväg identifiera systemrisker för att göra finanssystemet mindre utsatt för kriser och förbättra dess störnings tolerans. Företal Finlands Banks årsberättelse

9 ECB och de nationella centralbankerna intar en central roll i Europeiska systemrisknämnden. Utöver ECB-ordföranden, som är nämndens ordförande, är cent ral bankernas chefdirektörer röstberättigade styrelsemedlemmar i nämnden. Finanskrisen lyfte fram behovet av smidigare samarbete och informationsutbyte mellan centralbankerna, som bär huvudansvaret för makrotillsynen, och de finansiella tillsynsmyndigheterna, som svarar för institutstillsynen. De nationella tillsynsmyndigheterna deltar i styrelsearbetet utan rösträtt. På Finlands Bank har vi under 2010 fört en diskussion om bankens vision, värderingar och verksamhetsidé. Diskussionen har förts på alla plan inom organisationen och ett stort antal medarbetare har medverkat i förberedelserna. Arbetet fortsätter 2011 med finslipning av resultaten i en vision för banken, som sträcker sig fram till 2020, och i gemensamma värderingar och verkamhetsidé. Vid början av 2010 bygggdes bankens ledningssystem på med två nya processer processen för inhemsk ekonomisk-politisk påverkan och processen för stabilitetsanalys utöver de tidigare processerna för penningpolitisk analys respektive penningpolitiska operationer. Tack vare processarbetet har utnyttjandet av centralbankens mångsidiga kompetens över organisationsgränserna ökat. Många medarbetare har gått över till andra uppgifter inom banken. Tre avdelningar fick en ny chef under Forskningsverksamheten läggs som bäst om efter en ny modell på basis av en utomstående utvärdering. Förändringarna medför många utmaningar men ger också möjligheter att utveckla nya arbetssätt och lära sig nytt. År 2011 firar vi Finlands Banks 200:e år som centralbank. Europeiska centralbankens råd sammanträder i Helsingfors i maj. Finlands Banks historia utkommer under året. Vi firar bemärkelseåret genom att se tillbaka på Finlands Banks historia och traditioner men fortsätter samtidigt att utveckla våra handlings- och arbetssätt för att skapa mervärde av bankens resurser. Vi ger finländarna en inblick i vad som ligger bakom penningpolitiken och finansmarknaden. Vi ger vårt eget unika bidrag till verksamheten i Eurosystemet. den 1 mars Finlands Banks årsberättelse 2010 Företal

10 Finlands Banks strategi Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet och europeisk integration. Banken svarar för kontantförsörjningen i Finland och för förvaltningen av landets valutareserv. Genom sin verksamhet skapar banken förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Strategiarbetet 2010 Strategiarbetet och verksamhetsplaneringen 2010 fokuserade på åtgärdsförslagen från scenarioarbetsgrupperna och uppföljningen av dem (ruta 1). Under våren 2010 inleddes en diskussion om bankens långsiktiga vision, uppdatering av bankens värderingar och bankens verksamhetsidé. Strategin kommer att ses över under 2011 med ledning av dem. I strategiarbetet låg tyngdpunkten på att identifiera fokusområden för verksamheten och göra prioriteringar mellan funktionerna. Till de strategiska prioriteringarna hörde makrostabiliteten och likviditetshanteringen i banksystemet i euroområdet i samband med den penningpolitiska beredningen och marknadsoperationerna. Bankens strategiska mål är att öka det internationella samarbetet i tillsynen av finansmarknaderna och effektivisera myndighetssamarbetet i Finland. Kärnelement i strategiarbetet är samarbetet och ansvarsfördelningen Brittiska centralbankschefen, Mervyn King (t.v.) besökte Finlands Bank sommaren I förgrunden vice ordföranden i Finlands Banks direktion, Pentti Hakkarainen, direktionsmedlem Sinikka Salo som gick i pension i oktober, och direktionsmedlem Seppo Honkapohja. Foto: Peter Mickelsson. Finlands Banks strategi Finlands Banks årsberättelse

11 mellan Finlands Bank och Finansinspektionen, som verkar i anslutning till banken, på stabilitetsområdet. Det centrala är att förebygga och minska systemrisker och bevaka hoten mot den finansiella stabiliteten. Finlands Bank bidrar till en stabil och effektiv finansmarknad genom aktuella stabilitetsanalyser och god krishanteringsberedskap. Finlands Bank deltar i arbetsfördelningen mellan centralbankerna i egenskap av både tjänsteanvändare och tjänsteleverantör. Exempel på gemensamma tjänster är TARGET2-betalningssystemet och CashSSP-informationssystemet för kontantförsörjningen. Under 2010 preciserade direktionen bankens principer för medverkan i Eurosystemets gemensamma projekt. För det första ser bankens sitt deltagande i Eurosystemets samarbetsprojekt som ett sätt att bygga på sin expertis och kompetens. För det andra utgår banken från att medverkan i gemensamma projekt bygger på ömsesidighet mellan de deltagande centralbankerna. Banken räknar också med att få tillbaka en del av utvecklingskostnaderna för tjänster till gemensamma projekt. Finlands Bank har medverkat i utvecklingen och övervakningen av betalningssystemen både genom nationellt och internationellt myndighetssamarbete. Banken har tagit fram en betalsystemsimulator som kommer att införas som ett verktyg för den allmänna övervakningen av betalningssystemen i Eurosystemet. Bankens personalmål för 2013 är 410 anställda. Målet kan nås genom uppgiftsprioriteringar och bättre arbetssätt. Det strategiska målet är att höra till de effektivaste centralbankerna i EU. Finlands Bank gör årliga jämförelser av personal- och kostnadsutvecklingen mot andra centralbanker. 10 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Banks strategi

12 Ruta 1. Organisationens samlade expertis utnyttjades för utveckling av strategin Finlands Banks direktion tillsatte 2009 tre arbetsgrupper för att utvärdera den finansiella och ekonomiska krisens inverkan på bankens verksamhet. Hela personalen inbjöds att delta i arbetsgrupperna, som därigenom kunde dra nytta av organisationens samlade erfarenhet och kompetens. Utvecklingen av bankens funktioner fortsatte 2010 med ledning av arbetsgruppernas förslag till åtgärder. Förslagen gällde bankens interna arbete och arbetssätt och beredskapen att reagera på omvärldsförändringar. I januari 2010 tillsatte direktionen ytterligare en fjärde arbetsgrupp med uppgift att analysera och effektivisera beslutsfattandet inom banken. På förslag av arbetsgrupperna inleddes arbetet med att ta fram Finlands Banks vision I arbetet deltar alla medarbetare på organisationens samtliga nivåer. Samtidigt med framtagningen av visionen uppdateras bankens värderingar och verksamhetsidé. Arbetet slutförs under 2011 och leder till en översyn av bankens strategi. Behovet av tätare samverkan mellan forsknings arbete och penningpolitiskt arbete accentuerades under krisen. Detta i förening med rekommendationerna från en extern utvärderingsgrupp ledde till en omorganisering av forskningsverksamheten för att garantera att forskningen ligger rätt i tiden och forskarnas expertis utnyttjas i det penningpolitiska arbetet. Riskhanteringsmetoderna och rapporteringspraxis i banken vidareutvecklades för att följa upp bankens riskposition och effektivisera riskhanteringen. Bedömningen av de samlade finansiella riskerna i bankens balansräkning omfattar både investeringsrisker och penningpolitiska risker. Strategisk riskanalys integreras i den årliga verksamhetsplaneringen och blir ett stående tema på strategiseminarierna. Den interna kommunikationens roll och uppgifter preciserades. Medarbetarnas externa kommunikationsberedskap ökades bland annat genom medieutbildning. För personalen upprättades interna instruktioner om användningen av offentliga webbtjänster, såsom sociala medier och webbjournaler. Linjeenheterna och strategiprocesserna presenterades för personalen i en introduktionsserie våren Resultatet av statistik - en he tens arbete presenterades för de anställda i en serie statistikseminarier. Samtidigt byggdes de statistiska webbtjänsterna ut. Mellan statistikenheten och de penningpolitiska avdelningarna startade ett arbetsrotationsprogram hösten Banken införde ett miljöprogram Valet av lämpligt miljöcertifikat pågår som bäst. I enlighet med förslagen från den fjärde arbetsgruppen som tillsatts i januari 2010 skapades större klarhet i beslutsfattandet och betonades vikten av att etablera god praxis. Tekniska verktyg för resursplaneringen utvecklades under hösten Finlands Banks strategi Finlands Banks årsberättelse

13 Foto: Peter Mickelsson. 12 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Banks strategi

14 Verksamhet 2010 Monetär och ekonomisk politik Finlands Bank i utformningen av penningpolitiken Som medlem av ECB-rådet deltar chefdirektören för Finlands Bank i de penningpolitiska besluten. Experter från banken medverkar i den penningpolitiska beredningen och annat bakgrundsarbete. Finlands Banks experter deltar i beredningen av ECB-rådets sammanträden som medlemmar av Eurosystemets penningpolitiska kommitté och kommittén för marknadsoperationer. Den penningpolitiska beredningen på flera olika avdelningar i banken bidrar till Finlands Banks inflytande i Eurosystemet. Beredningen sker framför allt inom ramen för processen för penningpolitisk analys och beredning och processen för penningpolitiska operationer och likviditetshantering. I processerna deltar experter från avdelningen för penningpolitik och forskning, avdelningen för finansiell stabilitet och statistik och bankavdelningen. Finlands Bank är expert på Finlands ekonomi i Eurosystemet och på euroområdets ekonomi i Finland. Processen för penningpolitisk analys och beredning består av två expertgrupper. Penningpolitikgruppen tar fram rekommendationer till penningpolitiska och operativa beslut. Gruppens rekommendationer föreläggs chefdirektören som ett led i beredningen av ECB-rådets månatliga penningpolitiska sammanträden. Centralbankspolitikgruppen analyserar i sin tur penningpolitiken på medellång sikt. Gruppen följer också omvärldsförändringar och den nationalekonomiska forskningen på penningpolitikområdet och analyserar penningpolitiska strategifrågor med ledning av dem. Resultaten rapporteras till direktionen. De viktigaste uppgifterna för processen för penningpolitiska operationer och likviditetshantering är att stödja likviditetshanteringen i bankerna i Finland, genomföra ECB:s penningpolitiska transaktioner i Finland och svara för riskhantering, säkerhetshantering och clearing och avveckling i samband med dem. Till de viktigaste beredningsuppgifterna hör att ta fram en prognos för Finlands ekonomi som en del av prognosen för euroområdet. I början av 2010 låg tyngdpunkten i den penningpolitiska beredningen på extraordinära penningpolitiska åtgärder och utfasningen av dem, dvs. de s.k. exitstrategierna. Under årets lopp kom den penningpolitiska beredningen allt mer att fokusera på den offentliga skuldkrisen och hantering av marknadsstörningarna till följd av den och riskerna i centralbankernas balansräkningar. Under året togs flera analyser fram om konjunkturutvecklingen, ECB:s penningpolitik och effekterna av penningpolitiken. ECB:s penningpolitik 2010 ECB-rådets penningpolitik är inriktad på att hålla inflationen för euroområdet mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) under men nära 2 % på medellång sikt. ECB-rådet följer och analyserar konjunkturutsikterna för euroområdet och sätter sin styrränta på nivåer som bäst bidrar till prisstabilitet på medellång sikt. Den makroekonomiska omvärlden präglades av exceptionellt stor osäkerhet och splittring Verksamhet 2010 Finlands Banks årsberättelse

15 Ruta 2. Extraordinära penningpolitiska åtgärder och centralbankernas balansräkningar Finansmarknaderna och hela världsekonomin har sedan 2007 präglats av en rad ekonomiska kriser som i jämn takt avlöst varandra. I likhet med andra centralbanker har Eurosystemet bemött de utmaningar som kriserna medfört genom att göra stora ändringar i de penningpolitiska operationerna. De extraordinära penningpolitiska åtgärderna har i sin tur återspeglats i en kraftig expansion av centralbankernas balansräkningar. Före finanskrisen fattade Europeiska centralbankens råd varje månad beslut om den räntenivå som med hänsyn till det ekonomiska läget låg i linje med prisstabilitetsmålet. Genom reglering av räntan på bankernas upplåning i centralbanken styrdes marknadsräntorna till denna nivå. Centralbankskrediterna och Eurosystemets aggregerade balansomslutning påverkades framför allt av den ökade efterfrågan på sedlar. Den osäkerhet som spridit sig från den amerikanska bolånemarknaden började under loppet av hösten 2007 göra sig gällande i centralbankernas sätt att styra marknadsräntorna. Eurosystemet reagerade då på den ovanligt kraftiga ökningen i marknadens osäkerhet om tillgången på likviditet genom en flexiblare likviditetstillförsel och längre löptider. Åtgärderna påverkade dock inte nämnvärt den totala volymen av centralbanks finansiering och därmed inte heller Eurosystemets aggregerade balansomslutning. Ett år senare eskalerade den finansiella oron i en storskalig finanskris i och med likvidationen av Lehman Brothers i september Hela interbankmarknaden lamslogs och Eurosystemet slutade därmed att reglera mängden av centralbankslikviditet. I stället lovade ECB bankerna full tilldelning av likviditet till en i förväg bestämd fast ränta mot tillfredsställande säkerheter. I detta krisläge överfördes en del av den finansiella förmedlingen, som vanligen sker på penningmarknaden, från interbankmarknaden till centralbankernas balansräkningar, och Eurosystemet både sörjde för tillförseln av likviditet till banker med likviditetsunderskott och tog emot inlåning av banker med likviditetsöverskott. I slutet av 2008 och särskilt under första halvåret 2009 då finanskrisen övergått i en djup ekonomisk recession sänkte central bankerna världen över kraftigt sina styrräntor. I takt med att räntorna närmade sig den nominella nollgränsen började centralbankerna i ökad utsträckning tillgripa extraordinära penningpolitiska åtgärder. Hit hörde bland annat olika massiva köpprogram för obligationer framför allt i USA och Storbritannien och lån med mycket långa löptider på upp till ett år i euroområdet. Genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna ökade Eurosystemets aggregerade balansomslutning, eftersom överskottslikviditeten från dessa transaktioner lånades in igen i centralbanken främst i form av kortfristig inlåning. Eurosystemet lanserade sitt första penningpolitiska köp pro - g ram sommaren Euroområdet, som i den finansiella förmedlingen förlitat sig på banksystemet, fortsatte genom köpprogrammet av säkerställda obligationer (Covered Bond Purchase Programme) att genomföra penningpolitiken med banksektorns förmedling. Först när raden av kriser under första halvåret 2010 med full kraft slog till mot statsobligationsmarknaden i euroområdet måste Eurosystemet avstå från principen att uteslutande tillskjuta finansiering via banksektorn. I maj 2010 lanserade Eurosystemet ett värdepappersmarknadsprogram (Securities Markets Programme) för köp av värdepapper på sådana störningsdrabbade marknadssegment som spelar en central roll för en välfungerande penningpolitisk trans- 14 Finlands Banks årsberättelse 2010 Verksamhet 2010

16 missionsmekanism. Eurosystemet beslutade dra in likviditet till följd av köpen enligt värdepappersprogrammet genom att ta emot motsvarande belopp i inlåning från bankerna. Genom beslutet säkerställdes att programmet inte skapar ett lättare likviditetsläge på penningmarknaden samtidigt som det ledde till en ökning av centralbankernas balansräkningar med ett belopp motsvarande värdepappersköpen. Utan de likviditetsindragande transaktionerna skulle den ökade likviditeten på grund av värdepappersmarknadsprogrammet minska bankernas refinansieringsbehov och därigenom kredittransaktionernas bruttobelopp. Den offentliga debatten om de extraordinära penningpolitiska åtgärderna har kulminerat i en analys av centralbankernas ökade balansräkningar. Trots att balansräkningarna i alla stora centralbanker har ökat på grund av finanskrisen, har skillnaderna mellan bankerna varit stora. I kölvattnet av finanskrisen expanderade Eurosystemets balansräkning som mest med nästan 50 % från den nivå som rådde vid tidpunkten för Lehman Brothers likvidation. Detta är en synnerligen måttlig ökningstakt i jämförelse med ökningstakten i amerikanska och brittiska centralbanken, vilkas balansräkningar 2,5 3-dubblades. Före finanskrisen hade balansomslutningarna i förhållande till BNP varierat stort mellan centralbankerna inom olika valutaområden. En jämförelse av ökningstakterna för balansräkningarna måste därför också ta hänsyn till förändringarna i balansräkningarna i förhållande till BNP. I både brittiska och amerikanska centralbanken var balansomslutningen i procent av BNP ca 17 % eller 10 procentenheter större vid slutet av 2010 än i september Motsvarande ökning i euroområdet låg på endast 6 procentenheter, men Eurosystemets balansräkning i procent av BNP var (med 22 %) alltjämt större. I början av finanskrisen ökade amerikanska centralbankens balansräkning på grund av likviditetsarrangemangen till stöd för marknaden, men den största orsaken till att balansräkningarna i amerikanska och brittiska centralbankerna vuxit snabbare än i Eurosystemet står dock att finna i de massiva köpprogrammen och i en expansiv penningpolitisk inriktning. Andra än rent penningpolitiska orsaker till expansionen av Eurosystemets balansräkning är bland annat värdeökningen på guldreserverna i centralbankernas balansräkningar och den fortsatt kraftiga ökningen av eurosedelvolymen. Sådana autonoma faktorer kan också i framtiden leda till en expansion av Eurosystemets balansräkning, men eftersom de extraordinära penning politiska åtgärderna i euroområdet huvudsakligen byggt på exceptionella villkor för central banksfinansiering, kommer Eurosystemets balansräkning i detta avseende att normaliseras endogent i takt med att den finansiella förmedlingen normaliseras. am. Förändringar i Eurosystemets, amerikanska centralbankens och brittiska centralbankens balansräkningar %, september 2008 = Eurosystemet 2. Amerikanska centralbank en 3. Brittiska centralbank en Källor: Europeiska centralbank en, brittiska centralbank en, amerikanska centralbank en och Reuters Verksamhet 2010 Finlands Banks årsberättelse

17 2010. Pristrycket i euroområdet var fortsatt måttligt, även om inflationen började ta fart mot slutet av året. ECB-rådet höll styrräntorna oförändrade 2010, men fortsatte att genomföra extraordinära likvidiserande penningpolitikåtgärder, vilket stödde verksamheten i banksystemet och underlättade tillgången till finansiering. Vid början av året stärktes uppfattningen om begynnande ekonomisk tillväxt i euroområdet. Under vårens lopp ökade exporten från euroområdet i takt med den globala återhämtningen, och under andra halvåret stärktes också den privata inhemska efterfrågan. På finansmarknaderna började utlåningen öka och penningmängden växa mot slutet av året. Tillväxtförväntningarna i euroområdet var dock fortsatt måttliga under hela året. Den globala återhämtningen och stigande råvarupriser drev upp inflatio nen något under Det inhemska kostnadstrycket i euroområdet var dock alltjämt dämpat och inflationstrycket därmed obetydligt. ECB-rådet lät refinansieringsräntan ligga kvar på 1 % under ECBrådet ändrade anbudsförfarandet för likvidiserande transaktioner. Det gjorde också ändringar i ramverket för godtagbara säkerheter och lanserade ett program för värdepappersmarknaderna (Securities Markets Programme). På alla sina sammanträden under året betonade rådet att de extraordinära likvidiserande åtgärderna vid behov kan avvecklas om de inte längre behövs eller om betydande hot framträder mot prisstabiliteten på medellång eller lång sikt. Vid början av 2010 meddelade rådet att det kommer att fortsätta ge utvidgat kreditstöd till banksystemet men samtidigt ta hänsyn till det förbättrade finansiella läget och undvika snedvridningar till följd av att åtgärderna hålls i kraft alltför länge. I mars beslutade rådet att fortsätta genomföra de huvudsakliga refinansieringsåtgärderna som fastränteanbud med full tilldelning åtminstone till utgången av oktober Samtidigt beslutades återgå till anbudsförfaranden till rörlig ränta i refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader. Rådet beslutade också att räntan på den transaktion med en löptid på sex månader som genomförs i mars 2010 skulle bindas vid den genomsnittliga lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under transaktionens hela löptid. Rådet konstaterade att det kommer att fortsätta tillföra likviditet till banksystemet i euroområdet på mycket gynnsamma villkor och därigenom bidra till kreditgivningen. Upptrappningen av den offentliga skuldkrisen i euroländerna försämrade de europeiska bankernas möjligheter till upplåning på marknaden under våren I april meddelade ECB-rådet att dess tidigare interimistiska beslut om sänkt minimikreditbetyg för godtagbara säkerheter med undantag för värdepapper med bakomliggande tillgångar (asset-backed securities, ABS) är i kraft tills vidare. I maj stödde rådet verksamheten på finansmarknaderna genom ett värdepappersmarknadsprogram (se ruta 3) och skingrade åter något bankernas osäkerhet om tillgången till likviditet 16 Finlands Banks årsberättelse 2010 Verksamhet 2010

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

FINLANDS BANK FINLANDS BANK

FINLANDS BANK FINLANDS BANK FINLANDS BANK Finlands Bank byggare av stabilitet Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2012

Finlands Banks årsberättelse 2012 Finlands Banks årsberättelse 2012 Finlands Banks årsberättelse 2012 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2011 SUOMEN PANKKI 200 FINLANDS BANK

Finlands Banks årsberättelse 2011 SUOMEN PANKKI 200 FINLANDS BANK F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 11 Finlands Banks årsberättelse 2011 SUOMEN PANKKI 200 FINLANDS BANK Finlands Banks årsberättelse 2011 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2012

Finlands Banks årsberättelse 2012 Finlands Banks årsberättelse 2012 Finlands Banks årsberättelse 2012 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2014

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2014 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2014 1 Fortsatt svag ekonomisk utveckling i Finland 2 Mer expansiv penningpolitik och starkare genomslag av penningpolitiken 3 ECB tog över ansvaret för banktillsynen i euroområdet

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2013

Finlands Banks årsberättelse 2013 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 1 3 Finlands Banks årsberättelse 2013 Finlands Banks årsberättelse 2013 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2013

Finlands Banks årsberättelse 2013 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 1 3 Finlands Banks årsberättelse 2013 Finlands Banks årsberättelse 2013 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2015 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt n granskning av ny statistik, CB-experternas nya makroekonomiska framtidsbedömningar och

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 2 / 2015 3,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 2 / 2015 3,5E 7,5E konomisk rapport 30 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 uropeiska centralbanken, 2015 Postadress Postfack 16 03 19 60066 Frankfurt am Main Tyskland Telefonnummer +49 69 1344 0 Webbplats http://www.ecb.europa.eu

Läs mer

Hållbar utveckling av statsskuld?

Hållbar utveckling av statsskuld? Hållbar utveckling av statsskuld? 44 8 4 0 Diagram A1. Räntor på statsobligationer med års återstående löptid Procent 07 08 USA Storbritannien Grekland Irland Italien Spanien Portugal Tyskland Källa: Reuters

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 10 december 20033 PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 I dag ger Europeiska centralbanken (ECB) ut ny harmoniserad räntestatistik. Med början från referensmånaden

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2016/2063(INI) 9.6.2016 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska centralbankens årsrapport för 2015 (2016/2063(INI)) Utskottet för ekonomi

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors

Läs mer

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 8 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 8 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 8 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt På det penningpolitiska mötet den 8 december 2016, baserat på de regelbundna ekonomiska och

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter

Läs mer

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/göran Zettergren 2011-11-30 Direkttel: 08-782 91 33 E-post: goran.zettergren@tco.se Sveriges Riksdag Finansutskottet 100 12 STOCKHOLM

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

EU:S MONETÄRA POLITIK

EU:S MONETÄRA POLITIK EU:S MONETÄRA POLITIK Europeiska centralbankssystemet (ECBS) omfattar ECB och de nationella centralbankerna i alla EU:s medlemsstater. Huvudmålet för ECBS är att upprätthålla prisstabilitet. För att nå

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Eurosamarbetet och skuldkrisen

Eurosamarbetet och skuldkrisen Eurosamarbetet och skuldkrisen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 212 43 Skuldkrisen i Europa är inte bara ett bekymmer för enskilda skuldtyngda länder utan har utvecklats till en kris för hela eurosamarbetet

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Dags att förbättra inflationsmålet?

Dags att förbättra inflationsmålet? Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel

Läs mer

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Offentliga finanser och penningpolitik

Offentliga finanser och penningpolitik ANFÖRANDE DATUM: 2010-04-26 TALARE: PLATS: Svante Öberg SACO SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se Offentliga

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer