Copyright Docendo AB. Produkt- och producentnamnen som används i boken är ägarens varumärken eller registrerade varumärken.

Transkript

1

2 I denna bok har vi använt svensk version av Windows 7 och Photoshop CS6. Om du använder andra versioner kan det se lite annorlunda ut hos dig. Har du installerat programmet på Mac, skiljer det bland annat vid filhantering och tangentkombinationer. Till boken medföljer ett antal övningsfiler som du hämtar från vår webbplats 1. Starta webbläsaren, skriv i adressfältet och tryck på Retur. 2. Skriv artikelnumret, 3082, i sökrutan och klicka på Sök. 3. Klicka på titeln Photoshop CS6 Grunder. 4. Klicka på filen 3082.zip högst upp på sidan. 5. Klicka på Spara för att spara filen på din dator. 6. Välj var du vill spara filen, exempelvis på skrivbordet, och klicka på Spara. 7. När filen har hämtats stänger du dialogrutan och avslutar webbläsaren. 8. Om du har valt att spara filen på skrivbordet visas den som en ikon med namnet Dubbelklicka på ikonen för att packa upp filerna till lämplig mapp på din hårddisk. Copyright Docendo AB Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, exempelvis kommuner/universitet. Våra böcker och tillhörande produkter är noggrant kontrollerade, men det är ändå möjligt att fel kan förekomma. Vi tar gärna emot förbättringsförslag. Produkt- och producentnamnen som används i boken är ägarens varumärken eller registrerade varumärken. ISBN: Artikelnummer: 3082E Författare: Eva Ansell Omslag: Malina Andrén

3 1 Digitala bilder De bilder du använder i datorn måste göras om till digital form om de inte är vektorbaserade bilder, det vill säga bilder som byggs upp genom matematiska formler. Dessa vektorbaserade bilder har ingen upplösning och kan därför förstoras och förminskas utan kvalitetsförsämring. I Adobe Photoshop arbetar du med bitmappade bilder, vilka består av ett antal små fyrkanter som kallas pixlar. Detta innebär att om du förstorar en bild, förstorar du också dessa pixlar och kvaliteten på bilden försämras snabbt. Vid kraftig förstoring ser man pixlarna; linjer samt detaljer i bilden blir då taggiga, man säger ofta att bilden har pixelerat. Man mäter antalet pixlar per tum. Antalet pixlar som får plats på en tum kallas upplösning. Ju fler pixlar desto högre upplösning och desto bättre kvalitet på bilden. Men det finns flera olika sorters upplösning vilket kan vara förvirrande. Bildskärmens upplösning När man talar om upplösningen på en bildskärm anger man hur många pixlar som totalt visas på bildskärmen. Är din bildskärmsupplösning inställd på innebär detta att det finns totalt 1280 pixlar på bredden och 1024 på höjden. Har du en 19-tumskärm innebär det att bildbredden är cirka 15 tum och höjden 12 tum, då får du en bildskärmsupplösning på cirka 85 pixlar per tum. En vanlig bildskärm har en upplösning på 96 pixlar per tum (ppi, pixels per inch). Det innebär alltså att en bild inte kan visas på skärmen i bättre upplösning än cirka 96 pixlar/tum. Därför ser till exempel linjer taggiga ut på bildskärmen. Beroende på vad grafikkortet klarar kan du använda en högre upplösning på bildskärmen. Det innebär att fler pixlar kan visas på bildskärmen, varför bilderna visas i en något bättre kvalitet, men i mindre storlek. Beroende på vad ditt grafikkort klarar av kan du även ställa in hur många färger som ska visas på skärmen. Tänk på att detta gäller bildskärmen och det har ingenting med antal utskrifts färger att göra. Bildskärmens upplösning har inget att göra med hur utskriften blir. 5

4 1 Digitala bilder Vektorbaserade bilder eller bokstäver, som alltså inte har någon upplösning, skulle aldrig kunna visas på bildskärmen om de inte tillfälligt omvandlades till pixelbase ra de bilder. Detta sker genom speciella program (för bokstäver används ofta Adobe Type Manager), men när de sedan sparas på hårddisken sker det i vektorformat. Svartvita halvtonsbilder Varje pixel har ett ljusvärde som beskrivs i datorn med åtta bitar (ettor och nollor). Man får på så sätt 256 kombinationer (2 8 ) eftersom dessa ettor och nollor kan kombineras på så många sätt. Kombinationen 0 betyder inget ljus, det vill säga svart och kombinationen 256 blir helt vitt. Däremellan finns då alltså olika toner av grått. Eftersom en svartvit bild kan beskrivas på detta enkla sätt med alla tonvärden i form av 8 bitar säger man att den har bitdjupet 8 bitar. Färgbilder Färgbilder delas upp i grundfärger. En RGB-bild består av tre färger: rött, grönt och blått och varje färg (kanal) måste delas upp i tonsteg för sig. Det innebär att en RGB-bild har bitdjupet 24 (8+8+8). RGB-bilder är avsedda att visas på en bildskärm eller tv. Varje pixel kan alltså visa 256 nyanser i rött, 256 i grönt och 256 i blått vilket ger alla färger. En CMYK-bild är en färgbild avsedd för tryck. Den delas upp i cyan, magenta, gult och svart i totalt fyra kanaler. En CMYK-bild har bitdjupet 32 ( ). En RGB-bild kräver tre gånger så mycket minne som en svartvit bild och en CMYK-bild kräver fyra gånger så mycket minne. Raster För att kunna återge tonskalan i bilden vid tryck måste bilden rastreras. Om man inte gjorde det skulle bilden förvandlas till en enda smet. Raster är ett sätt att lösa upp bilden i mycket små punkter som är olika stora. Storleken på varje enskild punkt avgör tonen i bilden. Tryckfärgen fördelas över punkterna i ett jämnt lager, men eftersom punkterna är olika stora lämnar en liten punkt bara lite färg till papperet medan en större punkt lämnar mer färg. Ju mindre punkterna är desto ljusare blir bilden. De stora punkterna ger mer färg till papperet och utgör därför de mörka delarna i bilden. 6

5 1 Digitala bilder Avståndet mellan rasterpunkterna kallas rastertäthet. Ju mindre detta avstånd är desto bättre kan bildens detaljer återges under förutsättning att rätt papper används vid trycket. Eftersom raster punkt erna sitter i rader, van ligen i 45º vinkel, mäter man avståndet mellan rasterpunkternas centrum och anger det i linjer per tum (lpi). Dagstidningar trycks i regel med en rastertäthet på lpi; en tidskrift av hög klass som trycks på bestruket papper kan ha en rastertäthet på 150 lpi. En vanlig laserskrivare klarar cirka 80 lpi. Själva rastreringen sker inte i programmet utan först när dokumentet rippas (RIP är den dator som gör om postscriptkoden till en pixeluppbyggd bild som kan skrivas ut på skrivaren eller fotosättaren i fråga). Bilden till vänster är utskriven med 80 linjer/tum. Till höger visas samma bild utskriven med 30 linjer/tum. Skrivarupplösning Hur små rasterpunkterna kan göras bestäms av skrivarens upplösning. Den vanliga måttenheten för skrivare är punkter per tum (dpi, dots per inch), det vill säga antal rasterpunkter per tum. Idag har en vanlig laserskrivare en upplösning på 600 punkter per tum, vilket i praktiken innebär att rastertätheten blir cirka 80 lpi och det ger en kvalitet som motsvarar tidningstryck. En fotosättare skriver ut med en upplösning på 2400 dpi (eller mer), vilket ger en rastertäthet på cirka 150 lpi och ett helt annat resultat. Papperskvaliteten är också viktig för utskriftsresultatet. Ju högre rastertäthet du använder desto bättre papperskvalitet måste du använda. Du kan göra ett enkelt test. Skriv ut ett dokument som innehåller bilder på ett vanligt kopieringspapper (som vanligen används i en laserskrivare) och skriv sedan ut samma dokument på ett bestruket papper och jämför utskrifterna. 7

6 1 Digitala bilder Bildupplösning För att få in en bild i datorn måste den alltså digitaliseras, göras om till ettor och nollor. Bildupplösningen anges i pixlar per tum (ppi, pixels per inch) (dpi anger skrivarupplösning). Ju högre upplösning desto fler pixlar och desto mer datorminne krävs. Om bilden har för låg upplösning visas taggiga bilder, men att använda en högre upplösning än vad skrivaren klarar är slöseri med minne och risk för att skrivaren inte klarar av att skriva ut över huvud taget. När du bestämmer vilken upplösning som du ska använda på bilden finns några enkla regler som du kan följa. Vad är rastertätheten hos din skrivare? En laserskrivare som klarar 600 punkter har en rastertäthet på cirka 80 lpi. Bildupplösningen bör vara Rastertäthet x 2. Skriver du således ut på en skrivare med rastertätheten 80 lpi blir bildupplösningen 80 2 = 160 dpi. Högre upplösning än så ger dig inte bättre resultat. Undvik att förstora bilden i Photoshop, du ökar bildpunkternas storlek, upplösningen per tum minskar och bilden pixelerar. Spara bilden i den storlek du avser att montera den. Att förminska bilden brukar gå bra, då ökar du i stället upplösningen. Om du läser in en bild via skanner och inte har någon möjlighet att skala bilden direkt i skannern, kan du läsa in den med förstoringen i Procent x Rastertäthet x 2. Tänker du förstora en bild med 25 % i Photoshop ska den alltså läsas in med bildupplösningen: 1, = 200 dpi. Vilken papperskvalitet tänker du skriva ut på? Ett bestruket papper ger bättre utskriftsresultat. En bild med upplösningen 150 ppi ser precis likadan ut, kvalitetsmässigt, på bildskärmen som samma bild med upplösningen 80 ppi eftersom bildskärmen bara kan visa cirka ppi. Bilden i 150 ppi visas dock ungefär dubbelt så stor, eftersom alla pixlar måste få plats på bildskärmen. Sammanfattning Bildskärmsupplösning Skrivarupplösning Bildupplösning anger hur många pixlar som totalt visas på hela bildskärmsytan. anger hur många rasterpunkter det får plats på en tum vid utskrift. anger hur många pixlar per tum som bildfilen är sparad med. 8

7 1 Digitala bilder Läsa in bilder via skanner Den vanligaste bildinläsaren (skanner) är en flatbäddsskanner. För professionella inläsningar används vanligen en trumskanner. Skannern lägger ett rutnät över bilden, hur stora rutorna, pixlarna, blir avgörs av upplösningen som du läser in bilden i. I de flesta fall följer det med ett program som hanterar inläsningen, annars kan du använda en guide i Windows för att läsa in bilder. Att läsa in bilder med hjälp av en skanner är lätt, men det finns några saker som du bör tänka på: Läs in bilden i den storlek du tänker använda den. Välj rätt upplösning för ändamålet. Lägg bilden helt rakt i skannern. Välj/markera den del av bilden som du vill skanna in. Zooma in små bilder så att du ser vad du gör. Tänk på att en färgbild tar flera gånger större plats än en svartvit. Skannerprogrammet talar om hur stor bildfilen kommer att bli. Varför skanna in i färg om du tänker skriva ut bilden i svartvitt? Skannar du in 8-bitars bilder, det vill säga streckoriginal eller logotyper, bör du välja en hög upplösning, cirka 1000 dpi för att i största mån undvika alltför taggiga linjer. Filstorleken blir ändå inte så stor i detta fall. Se till att hålla glasskivan absolut ren. Ett eventuellt fingeravtryck skannas också... Använd fönsterputs på en ren trasa. Spruta inte direkt på glaset! Om du skannar in en tryckt bild ur exempelvis en tidning, är bilden redan rastrerad. Det kommer att innebära att du vid inläsningen lägger ytterligare ett raster på bilden. Ofta samverkar dessa båda raster så att det bildas ett rosettmönster, så kallat moaré. Det kan vara svårt att få bort, men du kan prova att ändra bildstor leken något. För att kunna läsa in bilder direkt i Photoshop måste skannern vara Twainkompatibel och du behöver installera ett tilläggsprogram på datorn. 9

8 1 Digitala bilder Digitalkamera Idag är det vanligare att fotografera med en digital kamera än med en analog kamera. En digitalkamera har en ljuskänslig platta och ett minneskort i stället för film som används i en analog kamera. En stor fördel med digitalkameran är att den har en lcd-skärm där du direkt kan se hur bilden ser ut. Kameran ansluts direkt till datorn via en usb-port och du kan enkelt ladda ner bilderna till datorn. Du kan även hämta bilderna direkt i Adobe Bridge CS6 (som medföljer Photoshop) genom att välja Arkiv, Hämta foton från kameran. Detta förutsätter att kamerans drivrutiner finns installerade på datorn. Eftersom en digitalkamera lagrar bilderna på ett minneskort är det billigt att fotografera. Du har ingen kostnad för film, framkallning och kopiering, utan kan se bilderna direkt efter fotograferingen och välja att radera dem som blivit misslyckade. Kvaliteten på fotona beror på hur många pixlar bilderna kan sparas med. Ska du bara använda digitalkameran för semester- och familjebilder räcker det med en kamera som klarar cirka 3 miljoner pixlar, men undvik de allra billigaste. Tänk också på att kameran kan ha en viss tidsfördröjning från det att du trycker på avtryckaren tills fotot är taget. Vill du kunna förstora dina bilder och/eller publicera dem i tryckt form behöver du en kamera med minst 5 miljoner pixlar. Vill du ha möjlighet att kunna zooma in ett motiv och komma närmare det, bör du titta på om kameran har optisk zoom. Undvik att använda den digitala zoomen i kameran, vad som händer är att bilden beskärs direkt i kameran och får sämre kvalitet. I de lägena är det bättre att beskära bilden i Photoshop där du har bättre kontroll. 10

9 2 Introduktion till Photoshop Programfönstret I bilden nedan ser du hur programfönstret kan se ut när två dokument (bilder) är öppnade. Dokumenten visas som standard på olika flikar, för att växla mellan dem klickar du helt enkelt på önskad flik. I Photoshop CS6 används ett nytt mörkare gränssnitt så att bilderna framträder bättre. Hur du ändrar inställningarna för gränssnittet beskrivs längre fram i kapitlet. Alternativfält Programfält med menyer Dokumentfönster med flikar Arbetsyteväxlare Verktygspanel Statusrad Dockade och komprimerade paneler Du kan flytta vissa delar i programfönstret genom att dra dem till önskad plats. Är du nöjd med arbetsytan kan du spara den via arbetsyte växlaren högst upp till höger och kommandot Ny arbetsyta. På menyn som visas kan du även välja att visa någon av de fördefinierade arbetsytorna. Panelen Lager 11

10 2 Introduktion till Photoshop Paneler Som standard visas panelerna i en lodrät docka. Vill du ha en större arbetsyta kan du komprimera paneldockan genom att klicka på dubbelpilen (Komprimera till ikoner). Drar du i listen kan du göra dockan ännu smalare och visa ikoner utan text. För att visa (expandera) en panel klickar du på dess namn. Panele n förblir då öppen tills du visar en annan panel eller stänger panelen genom att klicka på fliken, ikonen eller dubbelpilen i panelens namnlist. Du kan ändra denna inställning genom att högerklicka på en panel ikon och välja Komprimera ikonpaneler automatiskt. Då stängs panelen när du fort sätter att arbeta i bilden. Vill du åter igen visa hela panelerna klickar du på dubbelpilen (Expandera paneler). Statusraden Längst ner i dokumentfönstret finns statusraden. Genom att öppna statusradens meny (klicka på triangeln) kan du välja vad som ska visas i statusraden, till exempel dokumentets storlek. Till vänster i statusraden kan du snabbt ändra förstoringsgrad på aktuell bild. Skriv bara önskat värde i rutan och tryck på Retur. Verktygspanelen Du kan välja att visa verktygen i panelen Verktyg i en eller två kolumner. Klicka på dubbelpilen högst upp i panelen för att växla visningen. Liknande verktyg är grupperade och finns under en och samma knapp, dessa knappar har en svart triangel i nedre högra hörnet. Pekar du på en sådan knapp och håller musknappen nedtryckt visas de övriga verktygen. 12

11 2 Introduktion till Photoshop Byt för- och bakgrundsfärger Till höger om de flesta verktygsnamn visas en bokstav, ett kortkommando. Genom att trycka på den bokstaven aktiverar du motsvarande verktyg. Ange förgrundsfärg Standardfärger Ange bakgrundsfärg Alternativfältet Under menyraden finns alternativfältet som du använder för att göra inställningar för valt verktyg. Det är sammanhangsberoende och växlar utseende beroende på vilket verktyg du valt i verktygspanelen. Har du till exempel valt penseln i verktygspanelen ställer du in penselform och penselstorlek i alternativfältet. Nedan visas alternativfältet för verktyget Övertoning. Längst till vänster i alternativfältet ser du vilket verktyg som är valt. Vill du återställa verktyget högerklickar du på det till vänster i alternativfältet och väljer Återställ verktyg på snabbmenyn. Du kan flytta alternativfältet och visa det som en flytande panel. Peka på dockningsfältet längst till vänster och dra ut fältet. Du kan docka alternativfältet igen genom att dra och släppa det precis nedanför menyraden. 13

12 2 Introduktion till Photoshop Inställningar I Photoshop kan du göra en mängd inställningar för att anpassa programmet efter dig och ditt arbetssätt. Du hittar alla inställningar under Redigera, Inställningar. Dialogrutan är indelad i ett antal kategorier och du kan välja en annan kategori till vänster i dialogrutan och göra ytterligare inställningar i programmet. I detta avsnitt tittar vi endast på ett par nya inställningar i programmet. Gränssnitt I Photoshop CS6 används som standard ett mörkt gränssnitt för att bilderna ska framträda tydligare. Vill du ändra färgtema i programmet gör du så här: 1. Välj Redigera, Inställningar, Gränssnitt. 2. Klicka på önskat färgtema i rutan Utseende. 3. Klicka på OK för att stänga dialogrutan. Filhantering I Photoshop CS6 sparas bilderna i bakgrunden, och du kan fortsätta att arbeta med bilden under tiden den sparas. Ytterligare en nyhet är att automatiska säkerhetskopior sparas i bakgrunden. Om det blir strömavbrott eller programmet hänger sig används dessa sedan för att återställa dokumenten. 1. Välj Redigera, Inställningar, Filhantering. 2. Kontrollera att rutan Spara i bakgrunden är markerad. 3. Ange önskat intervall för säkerhetskopiorna i rutan Spara återställningsinformation automatiskt var. 4. Klicka på OK för att stänga dialogrutan. 14

13 Navigeringsverktyg Zooma För att resultatet ska bli det bästa möjliga när du arbetar i Photoshop bör du arbeta med så hög förstoring som möjligt. Att använda förstoringsglaset är ett av flera sätt att zooma in/ zooma ut en bild. 2 Introduktion till Photoshop Du kan även ange önskad zoomnivån i det nedre vänstra hörnet i dokumentfönstret, i statusraden. Välj verktyget Zooma och klicka där du vill zooma in. Klicka flera gånger för att zooma in ännu mer. När maximal förstoring (3200 %) eller minsta storleken (1 pixel) är nådd blir förstoringsglaset tomt. För att zooma ut håller du ner Alt och klickar (plustecknet i förstoringsglaset byts ut mot ett minustecken). För att snabbt visa bilden i 100 % dubbelklickar du på verktyget Zooma i verktygspanelen. Du kan även välja att visa bilden på olika sätt via alternativfältet, till exempel anpassa till bildskärmen. Det bästa sättet att använda förstoringsglaset är att hålla musknappen nedtryckt och dra över det område du vill zooma in. Det valda området zoomas då in maximalt i fönstret. Zooma steglöst I Photoshop kan du zooma steglöst på två olika sätt. Välj zoomverktyget, peka på den del du vill zooma in och håll ner musknappen, släpp musknappen när bilden visas med önskad förstoring. Håll ner Alt-tangenten om du vill zooma ut. Markerar du Zoom med Du kan använda kortkommandona Ctrl + + för att zooma in och Ctrl + - för att zooma ut. Funktionen kräver OpenGL och att animerad zoom är aktiverat. Välj Redigera, Inställningar, Allmänna i samma dialogruta och markera Animerad zoomning. musrörelse i alternativfältet drar du i stället muspekaren åt höger eller vänster för att zooma in respektive zooma ut. 15

14 2 Introduktion till Photoshop Handverktyget När du har zoomat in en bild kan du snabbt flytta runt i bilden med hjälp av verktyget Hand. Håll ner musknappen och dra för att flytta inom bilden. För att snabbt få fram handen, oavsett vilket annat verktyg du arbetar med (förutom textverktyget), håller du ner Blanksteg-tangenten. Du kan även använda handen för att zooma in bilden, håll ner Ctrl och klicka där du vill zooma in. För att zooma ut håller du ner Alt och klickar. Dubbelklickar du på verktyget Hand anpassas visningen till skärmen. I alternativfältet visas även här olika alternativ för bildens visning. Rotera vy Ytterligare en möjlighet är att rotera arbetsytan, vilket också kräver OpenGL-aktivering. Du använder då verktyget Rotera vy som finns tillsammans med Handverktyget. För vissa bilder kan det vara lättare att redigera eller rita i bilden om den är roterad. Välj verktyget Rotera vy, peka på bilden och håll ner musknappen för att rotera bilden på önskat sätt. Du kan även ange ett värde i alternativfältet. För att återställa arbetsytan klickar du på Återställ vyn i alternativfältet. 16

15 2 Introduktion till Photoshop Färger i tryck och på bildskärm Det finns mycket att tänka på vad gäller färger och färghantering i datorn. Det finns flera färgsystem att hålla reda på och det är viktigt att förstå skillnaden mellan dem. De färger som visas på bildskärmen är oftast inte de färger du får när du skriver ut eller trycker en bild, det kan vara stora avvikelser. Det är därför viktigt att färgåtergivningen på bildskärm, skanner och skrivare överensstämmer i någorlunda hög grad. Bildskärmen För att få bästa resultat när du arbetar med färgbilder behöver bildskärmen kalibreras. Hur du kalibrerar din bildskärm kan du läsa i handboken för skärmen. Bildskärmen använder ett färgsystem som kallas RGB, där R står för rött, G för grönt och B för blått. Det är samma system som används i en tv. I varje bildpunkt på skärmen kan alltså röd, grön och blå färg blandas i olika styrkor. Med detta system, additiva färgsystemet, kan praktiskt taget alla färger som förekommer i naturen framställas. Additiva färgsystemet innebär att om du blandar 100 % rött, 100 % grönt och 100 % blått får du vit färg. Saknas samtliga färger blir resultatet svart. När du trycker färger på papper används genomskinliga tryckfärger och då måste bildskärmens RGB-färger omvandlas till ett annat färgsystem, CMYK, subtraktiva färgsystemet, se följande avsnitt om processfärger. I samband med den omvandlingen kan alltså en förändring av färgerna ske så att det som visas på bild skärmen ser helt annorlunda ut i tryckt form. Tryckfärger När man pratar om tryckfärger skiljer man på dekorfärger (indexerade färger) och processfärger. Dekorfärger Dekorfärger trycks med färdigblandade tryckfärger, det vill säga att färgen blandas i den nyans man vill ha innan tryckningen. En dekorfärg som trycks i 100 % är heltäckande och rastreras inte. För att åstadkomma färgtoner rastreras dekorfärgen i större eller mindre rasterpunkter beroende på hur kraftig man vill ha färgtonen. Dekorfärger används mest som effekt i en trycksak, till exempel ett brevpapper som har en blå logotyp och resten av texten svart. Man kan naturligtvis använda flera dekorfärger i samma trycksak. 17

16 2 Introduktion till Photoshop Använd dekorfärg när du behöver 1 3 färger och det inte ingår färgbilder i trycksaken. när det räcker med en, eller eventuellt två färger och olika toner av denna. när du vill använda specialfärger som exempelvis metalliska färger. för logotyper som kräver exakt bildpassning. Processfärger Processfärger är när man använder genomskinliga färger och trycker överlappande punkter. De tryckfärger som används är C för cyan (blått), M för magenta (rött) och Y för yellow (gul). Färgpunkterna trycks inte exakt över varandra utan placeras överlappande och med olika rastervinklar så att det bildas en rosett. Ögat uppfattar inte rosetten utan ser bildpunkten som en enda färgnyans. Det går inte att trycka lika många färger med processfärger som bildskärmen kan visa. Man trycker alltså först en färg på papperet, sedan nästa färg och så vidare, vilket sker genom att tryckpressen har en tryckplåt för varje färg. Blandar man 100 % cyan, 100 % magenta och 100 % gult får man en mörkt brun färg. För att kunna trycka fina detaljer i svart samt mörka partier i en bild har man lagt till en ren svart färg. Denna svarta färg betecknas med K (key color). Processfärgsystemet kallas därför CMYK. Använd processfärger när du behöver fler än tre färger. Det blir billigare i detta fall att trycka med processfärger än att trycka med flera dekorfärger. för färgfotografier eller andra typer av färgbilder, till exempel akvareller. när du har färgbilder och färgade objekt, till exempel linjer, i samma dokument. Om ditt dokument kräver fem eller sex tryckfärger använder du både processoch dekorfärger. Processfärgerna är fyra och du kan lägga till en eller flera dekorfärger. Tryckkostnaden ökar eftersom det används fler plåtar och dokumentet kanske måste köras genom pressen mer än en gång. 18

17 2 Introduktion till Photoshop Läge/Färgmodell Photoshop använder flera olika lägen för att definiera färger. Vilket läge du ska välja beror på vad du tänker göra med bilden. Vill du visa bilden enbart på bildskärm eller ska den tryckas? Ska bilden vara i svartvitt eller i färg? Vilken kvalitet ska bilden ha? Vilket läge den aktuella bilden har ser du på fliken med bildens namn. När du väljer Bild, Läge visas menyn ovan, där du väljer bildens färg läge. Bitmapp Gråskala Duplex Indexerad RGB CMYK Lab Flerkanals 1-bits bilder (streckbilder), antingen svart eller vit, inga nyanser. omvandlar en färgbild till svartvitt. Färgerna i bilden omvandlas till 256 bitars gråskala. Du kan inte ångra dig och få tillbaka färgerna. det finns risk att tappa bort nyanser när en gråskalebild ska tryckas, därför är det ofta bättre att omvandla en gråskalebild till duplex. Duplex används även för att lägga till toningsfärg på ett svartvitt fotografi. dekorfärg, använder 8-bitars färgdjup och kan återge 256 färger. Detta läge används för bilder som ska användas vid till exempel multimediapresentationer eller publiceras på Internet. detta läge används för att visa bilden på en bildskärm, eller utskrift på en vanlig laser- eller bläckstråleskrivare. detta läge används för bilder som ska tryckas. enhetsoberoende färgläge, det vill säga färgen som visas på bildskärmen är den som skrivs ut. innehåller 256 gråtoner för varje ingående kanal i bilden. 19

18 2 Introduktion till Photoshop Färgväljaren För att ändra för- eller bakgrundsfärg klickar du på respektive ruta i verktygs panel en, då visas dialogrutan Färgväljare. Använd först färgreglaget och välj en färg, klicka sedan i det stora fältet för att välja en exakt nyans. Om färgen inte är tryckbar visas en tryckbarhetsvarning, för att använda närmast tryckbara färg klickar du i rutan vid varningen. Ange förgrundsfärg Standardfärger Byt för- och bakgrundsfärger Ange bakgrundsfärg Tryckbarhetsvarning Klickar du på Färgbibliotek visas en dialogruta där du kan ange exakta färger enligt olika standardiserade färgsystem, till exempel Pantone-systemet. Det finns flera sätt att välja färger. Välj Fönster, Färg för att visa panelen Färg. Du kan aktivera för- eller bak grunds färg direkt genom att klicka på respektive ruta uppe till vänster i panelen. Den som är aktiv omges med en ram, på exempelbilden är förgrundsfärgen aktiv. Välj först färg via färgrampen längst ner och finjustera sedan via reglagen (i exemplet R, G och B = RGB). Via panelmenyn kan du välja en annan färgmodell. HUD-färgväljare Stödjer ditt grafikkort OpenGL kan du snabbt välja färg när du använder ett målarverktyg. Håll ner Skift + Alt och högerklicka på arbetsytan. Beroende på inställningarna (Redigera, Inställningar, Allmänna) visas en rand eller ett hjul med färgerna. Peka på den färg du vill använda och välj önskad nyans. 20

19 2 Introduktion till Photoshop Panelen Färgrutor I panelen Färgrutor kan du lägga till egna färger som automatiskt sparas i panelen. Om du suger upp en färg med pipetten som du vill använda fler gånger kan du klicka i det grå fältet i panelen Färgrutor (pipetten ändras till en färgpyts). Namnge färgrutan så läggs den till i panelen. Du kan lägga till hur många färger du vill, panelen växer allt eftersom. För att ta bort en färgruta från panelen drar du den till papperskorgen. Bildstorlek När du arbetar med en bild kan du bestämma dess storlek via Bild, Bildstorlek. I dialogrutan ser du hur många pixlar bilden består av, vilken storlek samt upplösning den har. I rutan Dokumentstorlek anger du en lämplig upplösning samt önskad bredd eller höjd (bildens proportioner behålls som standard). Bildformat Bildformat är en standard för hur en bild lagras. Photoshops eget bildformat.psd kan sällan läsas av något annat program än Adobes egna, däremot kan Photoshop läsa de flesta andra bildformat. Bildformatet framgår av filnamnstillägget. Har du öppnat en bild i Photoshop kan du enkelt spara om den i ett annat format eller exportera den. Du kan inte ändra format genom att bara ändra filnamnstillägget. Nedan följer en förteckning över vanliga bildformat och vad de används till: TIF Tagged Image File Format (TIFF) är ett format för punktuppbyggda bilder som de flesta datorprogram kan hantera, det innehåller all färginformation i bilden. En TIFF-bild tar stor plats på hårddisken, men det går att komprimera bilden något genom att välja LZW- komprimering. 21

20 2 Introduktion till Photoshop EPS JPG GIF PNG Encapsulated Post Script. Används för vektorbilder och för utskrift på postscript-skrivare. Egentligen JPEG. En förstörande komprimeringsmetod för TIF- och EPS-bilder. Komprimeringen är omfattande och en bild sparad i JPG tar mycket mindre plats som samma bild i exempelvis TIF-format. Kvaliteten på bilden blir givetvis något sämre, men inte så mycket att den blir dålig. Detta format bör användas för bilder avsedda att visas på skärm (till exempel Internet). JPG är ett 24-bitars format. Graphics Interchange Format. Detta format används för att föra över bilder mellan olika datortyper, till exempel via Internet. GIF är ett komprimerat format i lägena gråskala eller indexerad färg. När du ska spara en bild i GIF-format väljer du Arkiv, Spara för webben. Portable Network Graphics. Ett relativt nytt format som är anpassat för användning på webben. PNG är ett 24-bitars format med förlustfri komprimering och bakgrundsgenomskinlighet med jämna kanter. BMP RAW Windows bitmap. Bilder i detta format fungerar inte att förstoras, eftersom de omedelbart pixelerar. Detta är ett format för att öppna originalbilder direkt från vissa digitalkameror. RAW, det vill säga råformat, innebär att bilden är helt okomprimerad och kan innehålla upp till 16 bitars färginformation, vilket innebär stor skillnad vid förstoring, justering och ändringar av en bild. När du öppnar en originalbild i RAW- format öppnar Photoshop automatiskt bilden i ett speciellt RAW-fönster där du kan ställa in skärpa, brus, färger och nivåer. Efter behandling i RAW-formatet kan den färdiga bilden sparas i vilket format som helst. Lathund för lämpligaste bildformat Hög utskriftsupplösning (>800 dpi) Internet Postscript-skrivare (<600 dpi) Icke postscript-skrivare Färgseparationer (processfärger) TIF för punktuppbyggda bilder. EPS för vektorbilder. GIF, JPG och PNG. Eftersom bilderna endast är avsedda för bildskärm bör de sparas med låg upplösning, cirka 75 punkter/tum. EPS eller TIF. Valfritt, men ej EPS. EPS för vektorbilder och punktuppbyggda bilder i färg. TIF eller EPS för CMYK. TIF för svartvita bilder. 22