Omvärldsbevakning landsting/regioner

Transkript

1 Omvärldsbevakning landsting/regioner Jean Odgaard

2 Innehållsförteckning Barnkonventionen, * 1 Betalningsansvarslagen/* 1 Cancervården*/Ny 1 Effektiv vård Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, SOU 2016:2, */Ny 2 Jämlik hälsa/* 3 Fråga patienten - Nya perspektiv i klagomål och tillsyn: SOU 2015:102 */Ny 3 Stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer/ny 3 En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)/* 3 Kronikersatsningen/Ny 4 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården/ny4 Kvinnors hälsa och förlossningsvård/ny 4 Ny indelning av län och landsting:dir. 2015:77 * 4 Kostnadsfria läkemedel för barn/ny 5 Nationella riktlinjer, */ny 5 Överenskommelse - insatser för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård/* 5 Professionsmiljarden/Ny 5 Psykisk ohälsa/*/ny 6 Samordnare för psykisk hälsa/*/ny 6 Styrning av hälso- och sjukvården genom riktade statsbidrag/* 6 Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa, SOU 2015:98, */Ny 6 Välfärdsutredningen*/Ny 6 Aktuella utredningar/rapporter 7

3 Barnkonventionen, * 1 Regeringen beslutade den 27 mars 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. I uppdraget ingår vidare att analysera vilka för- och nackdelar en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt skulle kunna medföra. Uppdraget ska i sin helhet redovisas senast den 28 februari Betalningsansvarslagen/* I utredningen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20, föreslås att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver. Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården. I den nya lagen föreslås följande: - Förändrad planeringsprocess. - Skyldigheten att upprätta en vårdplan i dess nuvarande form tas bort. I stället ska redan befintlig bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen om samordnad individuell plan tillämpas i planeringsarbetet. - När en berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har fått ett inskrivningsmeddelande angående en patient, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten, om han eller hon inte redan har en sådan. - Obligatoriskt för huvudmännen att komma överens om när kommunernas betalningsansvar inträder och vilka belopp som kommunerna i sådant fall ska betala, faktureringsrutiner samt hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister med varandra. - Det kommunala betalningsansvaret inträder tre dagar efter att behandlande läkare i slutenvård underrättat berörda enheter om att patienten är utskrivningsklar. Utredningens förslag innebär att regelverket kring fristdagar blir lika för alla patienter vilket innebär att patienter som vårdas i psykiatrisk slutenvård inte längre får avvikande regler. - Det kommunala betalningsansvaret villkoras - landstingen måste ha utfört vissa centrala uppgifter Utredaren föreslog att lagen skulle träda ikraft den 1 juli Cancervården*/Ny Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse om en fyraårig satsning på kortare väntetider och minskade regionala skillnader i cancervården. Överenskommelsen för 2016 omfattar 444 miljoner kronor, varav det mesta är stimulansmedel till landstingen för att införa standardiserade vårdförlopp. För att få ta del av medlen ska de fem standardiserade vårdförloppen från 2015 vara införda (akut myeloisk leukemi (blodcancer), huvud- halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, 1 * Betyder att informationen fanns med i föregående omvärldsblad. 1 av 7

4 prostatacancer, cancer i urinblåsa och urinvägar). Tretton nya SVF ska vara införda för år Effektiv vård Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälsooch sjukvården, SOU 2016:2, */Ny Utredningen utgångspunkt har varit att värdet av hälso- och sjukvården uppstår i mötet eller interaktionen mellan patienten och vården. Vårdens effektivitet avgörs därmed i mötet. En viktig övergripande slutsats är att en förutsättning för hög effektivitet är att patienten involveras och görs delaktig i processen kring den egna vården i högre utsträckning än i dag. Att hela tiden utgå från hur patientnytta skapas i det individuella mötet har en avgörande betydelse för effektiviteten. Utredningens syn på effektivitet kan sammanfattas som det mesta och bästa till patienten utifrån befintliga resurser, dvs. att alla resurser inom vården ska användas på bästa sätt, både för befolkningens hälsa och för varje enskild patient. Utredningen bedömer bland annat att den nuvarande strukturen och uppdragsfördelningen vad gäller primärvård och sjukhusanknuten vård är en viktig bidragande orsak till ineffektivitet i hela hälso- och sjukvårdssystemet. Primärvården i Sverige är alltför svag med en alltför begränsad funktion vad gäller att koordinera vården, att ha översikt över de insatser som patienten får och att bidra till att knyta samman de samlade insatserna från landstingens hälso- och sjukvård samt kommunernas sjukvård och socialtjänst. Bemanningen (schemaläggningen) inom hälso- och sjukvården i dag utgår inte från en planering av vad som ska göras, hur det ska göras och vem som ska göra det. Inte heller utgår bemanningen från överväganden om att möjliggöra kontinuitet. Den vanliga beskrivningen av schemaläggning inom hälso- och sjukvården i dag är att den utgår från tillgänglig personal och baserat på individuella önskemål. Utredningen konstaterar att det finns skäl för slutsatsen att den administrativa bördan har ökat i hälso- och sjukvården. Bristande kontinuitet är en väsentlig källa till ineffektivitet i vården och detta har sin förklaring i hur vården organiseras. Utredningens övergripande slutsats är att det finns en stor samlad effektiviseringspotential och att resursbrist mer sällan är problemet när det gäller att förbättra effektiviteten. Utredningen anser att den största effektiviseringspotentialen ligger i att komma till rätta med följande utmaningar. - En förändrad organisering av vården för kroniskt sjuka och andra patienter med omfattande behov, som kräver insatser från många aktörer. Detta kommer att kräva att huvudmännen och verksamheter ökar sin förmåga att planera utifrån målgruppers behov snarare än enskilda diagnoser och medicinska specialiteter. Huvudmän och verksamheter behöver stärka sin förmåga att hantera komplexitet och att samarbeta horisontellt. - Ändamålsenliga stödsystem som utgår från de professionellas behov, förenklar arbetet och minskar spilltid för administration. Det kommer att krävas investeringar från både stat och sjukvårdshuvudmän i nära samarbete. - Förändrade arbetssätt och förändrad arbetsorganisation i vårdens vardag som innebär att rätt kompetens gör rätt uppgifter. I detta ligger också att patienten ska ses som en del i teamet och ska stödjas i att utföra sin egen vård. Digitala och andra tekniska lösningar är en viktig förutsättning för att detta ska kunna realiseras. 2 av 7

5 Jämlik hälsa/* En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Hälsoskillnader mellan könen ska genomgående uppmärksammas i kom-missionens arbete. Kommissionen ska i sitt arbete även förhålla sig till det strategiska arbetet för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Arbetet ska utgå från befintlig och vetenskapligt grundad kunskap om olika faktorers betydelse för folkhälsan och om strategier och åtgärder som bidrar till minskade ojämlikheter i hälsa. Kommissionen ska även beakta relevanta resultat och erfarenheter från liknande initiativ på lokal och regional nivå i Sverige, i andra länder samt i EU-samarbetet och övrigt internationellt samarbete. Till grund för kommissionens uppdrag ligger regeringens mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Olle Lundberg kommer att leda arbetet. Kommissionen ska löpande hålla Regeringskansliet (Socialdepartementet) informerat om sitt arbete. Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj Fråga patienten - Nya perspektiv i klagomål och tillsyn: SOU 2015:102 */Ny Regeringen beslutade 2014 att tillsätta en särskild utredare med uppgiften att se över den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården och föreslå hur hanteringen kan bli enklare, mer ändamålsenlig och effektivare. Uppdraget innebar att ge förslag på hur hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården kan bli mer ändamålsenlig, i meningen att klagomålshanteringen utgår från patienternas behov, bidrar till ökad patientsäkerhet och är resurseffektiv. Utredningens kartläggning visar att de olika funktionerna i dagens klagomålssystem är otydliga för patienterna och att det inte är klart vart man ska vända sig för olika ändamål. Patienternas förväntningar överensstämmer inte heller med de olika aktörernas uppdrag, vilket enligt utredningen leder till besvikelse och frustration. Det finns också brister och stor variation i vårdens bemötande av patienter som klagar menar man i betänkandet. För att skapa ett ändamålsenligt klagomålssystem konstaterar utredningen att det krävs tre typer av åtgärder: förändrad och förtydligad ansvarsfördelning, förändrad resursfördelning samt kulturförändringar för en mer patientcentrerad vård. Stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer/ny Den nya lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter omfattar i huvudsak resor med tåg, spårväg, tunnelbana och buss i den lokala och regionala kollektivtrafiken och träder i kraft den 1 april Lagen innehåller bland annat en lagstadgad minimirätt till ersättning vid förseningar som är mer än 20 minuter och ger resenärerna rätt till reseinformation, bland annat om de trafiktjänster som en transportör erbjuder och om störningar i trafiken. Genom den nya lagen stärks resenärernas rättigheter i förhållande till de resevillkor som transportörerna tillämpar och till den lagstiftning om rätt till reseinformation som hittills har gällt. En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)/* Utredningen har haft i uppdrag att föreslå en modernisering av kommunallagen. Utgångspunkter för uppdraget har bl.a. varit att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Den nya kommunallagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari Förslaget till ny kommunallag innehåller bland annat följande förändringar: 3 av 7

6 - Kommun- och landstingsstyrelsen ska kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet. - Verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet som utförs av privata utförare - De anställda ska ges en tydligare roll i lagen - Kommun- och landstingsdirektörens uppgifter ska i varje kommun och landsting fastställas i en instruktion - Företag och ideella föreningar ska kunna överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning - Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs - Kommuners och landstings möjligheter att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse ska förtydligas - Det ska tydliggöras att kommuner och landsting ska verka för konkurrensneutralitet och följa EU:s statsstödsregler - Kommuner och landsting ska under nästa mandatperiod på försök kunna införa majoritetsstyre Kronikersatsningen/Ny Det finns en överenskommelse mellan staten och SKL för år 2016 med ett stimulansmedel på 78 mnkr. Delar av medlen betalas ut till landstingen utifrån befolkningsstorlek och delar av satsningen avser projekt på SKL. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården/ny För att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män, tillsätter regeringen en utredare, Sofia Wallström, som ska överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Utredaren ska bl.a. kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd som pågår på olika nivåer inom hälso- och sjukvården, utreda förutsättningarna för samt behovet och lämpligheten av att göra nationella riktlinjer inom hälso- och sjukvård i någon form obligatoriska eller mer bindande, samt lämna de förslag som bedöms vara ändamålsenliga för att uppnå en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars Kvinnors hälsa och förlossningsvård/ny Det finns en överenskommelse mellan staten och SKL för år 2016 med ett stimulansmedel på 500 mnkr fördelat efter befolkningsmängd som syftar till att förbättra kvinnors hälsa. Bland annat görs mammografi avgiftsfritt för kvinnor mellan 40 och 74 år i alla landsting fr.o.m. den 1 juli Ny indelning av län och landsting:dir. 2015:77 * En kommitté, bestående av en ordförande och en vice ordförande, ska föreslå en ny länsoch landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. 4 av 7

7 Kommittén ska senast den 29 februari 2016 till regeringen lämna en delredovisning som innefattar en lägesbeskrivning av dialogen med berörda parter, förslag på den fortsatta processen och en redogörelse för behovet av eventuella kompletteringar av uppdraget. Kommittén ska lämna en motsvarande delredovisning senast den 31 januari Om kommittén finner att det är möjligt att genomföra en eller flera indelningsändringar som kan träda i kraft den 1 januari 2019 ska kommittén lämna ett delbetänkande senast den 30 juni Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti Kostnadsfria läkemedel för barn/ny Läkemedel och andra förmånsberättigade varor som avses i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner med mera ska vara kostnadsfria för barn under 18 år från och med den 1 januari Detsamma gäller för barn som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera eller av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Nationella riktlinjer, */ny Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för astma/kol, bröst-, prostata-, tjocktarmsoch ändtarmscancervård, demens, depression och ångest, diabetes, hjärtsjukvård, lungcancer, missbruk och beroende, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, schizofreni antipsykotisk läkemedelsbehandling samt psykosociala insatser, sjukdomsförebyggande metoder, stroke och tandvård. Det finns remissversion för MS och Parkinsons sjukdom (slutlig version klar vintern 2016). Pågående riktlinjeprojekt för demens (remissversion klar hösten 2016), depression och ångest (remissversion klar hösten 2016) och stroke (remissversion klar våren 2017). Överenskommelse - insatser för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård/* Överenskommelse mellan staten och SKL, motsvarande 1 miljard, undertecknades våren Den övergripande målsättningen med överenskommelsen var att stärka förutsättningarna för en god, jämlik samt effektiv hälso- och sjukvård genom att främja och utveckla insatser för en mer patientcentrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn. För att få ta del av medel inom överenskommelsen ska landstingen: - Ta fram en handlingsplan som redogör för vilka insatser landstingen planerar att genomföra inom ramen för överenskommelsen - Rapportera uppgifter till den nationella väntetidsdatabasen - Redovisa vilka insatser inom ramen för överenskommelsen som genomförts under Professionsmiljarden/Ny Regeringen avsätter en miljard kronor för att stimulera bättre och effektivare användning av kompetensen inom hälso- och sjukvården bl.a. genom bättre administrativa stöd för hälsooch sjukvårdens professioner. Sedan januari 2016 finns det en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Syftet med Professionsmiljarden är att bidra till att höja kvaliteten och effektiviteten i hälsooch sjukvården genom att bland annat förbättra förutsättningarna för landstingens kompetensförsörjningsarbete. 5 av 7

8 Professionsmiljarden ersätter de tidigare satsningarna Samordnings- och tillgänglighetsmiljarden och Kömiljarden. Psykisk ohälsa/*/ny Staten och SKL har genom årliga överenskommelser mellan åren 2012 och 2014 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Överenskommelsen för år 2016 uppgår till 845 mnkr och omfattar både landsting och kommuner. Samordnare för psykisk hälsa/*/ny Regeringen har sedan 2012 haft en nationell samordnare för statens insatser för psykisk ohälsa inom ramen för den så kallade PRIO-satsningen. Kerstin Evelius har utsetts till ny nationell samordnare för statens insatser på området psykisk hälsa. I uppdraget ingår att främja erfarenhetsutbyte, samverkan mellan berörda aktörer och samordning mellan verksamheter hos samma huvudman och fortlöpande identifiera utvecklingsbehov inom området och redovisa dessa till regeringen med förslag till åtgärder. Samordnaren ska också följa upp de insatser som görs inom ramen för samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting, med fokus på effekter för patienter, brukare och anhöriga och verka för att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Resultatet av arbetet ska slutredovisas senast den 31 december Styrning av hälso- och sjukvården genom riktade statsbidrag/* Riksrevisionen har inlett en granskning av om riktade bidrag, så kallade specialdestinerade statsbidrag, är effektiva i styrningen av hälso- och sjukvården. Med effektiv menas i det här fallet om regeringens styrsignaler, med syfte att förbättra vården, får genomslag i verksamheten. Granskningen syftar också till att ta reda på om relevant uppföljningsinformation kommuniceras tillbaka till regeringen. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i maj Margareta Åberg är ansvarig riksrevisor. Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa, SOU 2015:98, */Ny Utredningen om högspecialiserad vård har haft i uppdrag att föreslå hur den högspecialiserade vården kan utvecklas för att patienterna ska få tillgång till en bättre och mer jämlik hälso- och sjukvård. I utredningen föreslås att detta kan möjliggöras genom en ökad nationell styrning. En ökad koncentration och en ytterligare nivåstrukturering föreslås för den högspecialiserade vården. Välfärdsutredningen*/Ny Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras (dir. 2015:22). Utredaren får nu i uppdrag att utreda utökad tillståndsplikt inom socialtjänstens område samt hur de register som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för över verksamhet inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården kan förbättras. Utredaren ska även vidareutveckla Ägarprövningsutredningens förslag om krav på ekonomisk långsiktighet, insikt, erfarenhet och lämplighet samt bedöma om någon motsvarande prövning bör göras av anställda i offentlig verksamhet som befinner sig i ledande ställning. Utredarens befintliga uppdrag i 6 av 7

9 fråga om ekonomisk redovisning vidgas och förändras delvis. Utredaren får även ett vidgat uppdrag i de delar som rör kvalitet och uppföljning samt tillstånds- och auktorisationssystem och andra alternativ till upphandling. Vidare tar regeringen bort uppdraget att föreslå hur regleringen kan ändras så att landstingen inte ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, förkortad LOV. Enligt de tidigare direktiven skulle utredningens uppdrag redovisas senast den 1 november Uppdraget i de delar som rör ett nytt regelverk för utförande av välfärdstjänster för att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet som de är avsedda för ska fortfarande redovisas senast den 1 november För uppdraget i övrigt förlängs utredningstiden och uppdraget i den delen ska redovisas senast den 2 maj Aktuella utredningar/rapporter Tillsynsrapport - De viktigaste iakttagelserna inom tillsyn och tillståndsprövning verksamhetsåret 2015, IVO mar 2016 När ledningen inte tar sitt ansvar... Tillsyn av psykiatriska akutmottagningar, IVO feb 2016 Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2016, Socialstyrelsen feb 2016 Nationella planeringsstödet 2016 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård, Socialstyrelsen feb 2016 Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård Övergripande indikatorer, Socialstyrelsen jan 2016 Väntetider i cancervården - Rapport december 2015, Socialstyrelsen dec 2015 Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar, Socialstyrelsen dec 2015 Väntetider och patientflöden på akutmottagningar Rapport december 2015, Socialstyrelsen dec 2015 Öppna jämförelser 2015 Jämlik vård Kvinnors hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen dec 2015 Psykisk hälsa ett gemensamt ansvar, Myndigheten för vårdanalys dec 2015 Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv, Myndigheten för vårdanalys nov 2015 Ekonomirapporten, SKL, oktober Öppna jämförelser Miljöarbetet i landsting och regioner 2015, SKL okt 2015 Skador i vården, SKL sep 2015 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Utvärdering av överenskommelsen mellan regeringen och SKL, slutrapport, Statskontoret augusti 2015 Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR 2015:12), Riksrevisionen maj av 7