Omvärldsbevakning landsting/regioner

Transkript

1 Omvärldsbevakning landsting/regioner Jean Odgaard

2 Innehållsförteckning Barnkonventionen (SOU 2016:19)/* 1 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen/*/ny 1 En ny hälso- och sjukvårdslag/* 1 Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården/* 1 Kommissionen för Jämlik hälsa SOU 2017:47/*/NY 2 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/*/ny 2 Kunskapsbaserad och jämlik vård - Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård/*/ny 2 Nationella riktlinjer, */ny 3 Primärvården SOU 2017:53/NY 4 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård/ny 5 Det statliga tandvårdsstödet förbättrad information, kontroll och uppföljning/ny 5 Driftsformer för universitetssjukhus/ny 6 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård/* 6 Välfärdsutredningen/*/Ny 6 Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården 7 Överenskommelser mellan regeringen och SKL/*/Ny 7 Kortare väntetider i cancervården 7 Förlossningsvård och kvinnors hälsa 7 Läkemedelsförmånerna 8 Överenskommelsen för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Stöd till Nationella Kvalitetsregister 8 Överenskommelsen om stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården 8 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Överenskommelser om försäkringsmedicinska utredningar 9 Aktuella rapporter 9

3 Barnkonventionen (SOU 2016:19)/* 1 Barnrättighetsutredningen lämnade i betänkandet (Barnkonventionen blir ny lag SOU 2016:19) förslag på en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), samt en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, liksom ett antal författningsförslag i övrigt för att stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning. Bland annat föreslås ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen samt att myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att göra den egna verksamheten känd, tillgänglig och anpassad för barn. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen/*/ny Uppdraget, SOU 2017:43, om hjälpmedelsförsörjningen föreslår bland annat att det i hälsooch sjukvårdslagen ska införas en definition av begreppet hjälpmedel, som förtydligar sjukvårdshuvudmännens skyldighet att erbjuda hjälpmedel. Vidare föreslås att Socialstyrelsen regelbundet ska följa upp hjälpmedelsförskrivningen bland annat i form av jämförande statistik. En ny bestämmelse om hjälpmedelsavgifter föreslås införas i hälso- och sjukvårdslagen. Genom att införa en uttrycklig regel om hjälpmedelsavgifter blir det tydligt att sådana avgifter får tas ut och under vilka förutsättningar det kan ske. Dessutom föreslår utredningen en ny punkt i hälso- och sjukvårdslagen som tydliggör att besöksavgifter som tas ut i samband med behovsbedömning och hjälpmedelsförskrivning omfattas av högkostnadsskyddet i öppenvård. Dessutom föreslås att Socialstyrelsen får i uppdrag att kartlägga och sprida goda exempel på systematiskt jämställdhetsarbete inom hjälpmedelsområdet. En ny hälso- och sjukvårdslag/* En ny hälso- och sjukvårdslag (2017:30) har ersatt den tidigare. Den nya lagen syftar till att göra regelverket överskådligare, tydligare och mer lättillgängligt samt mer i enlighet med intentionen om en målinriktad ramlag. De flesta av paragraferna är utformade helt i överensstämmelse med tidigare bestämmelser i gällande hälso- och sjukvårdslag, eller skiljer sig från dessa bestämmelser enbart i språkligt eller redaktionellt hänseende. Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården/* Sedan 2007 koncentreras högspecialiserad vård i Sverige genom systemet för rikssjukvård. Det är Socialstyrelsen som beslutar om vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra rikssjukvård och var den ska bedrivas. Systemet med rikssjukvård har bl.a. kritiserats för att rikssjukvården har kommit att utgöra en alltför begränsad del av den högspecialiserade vården. Det har även kritiserats för att berednings- och beslutsprocessen är för tidskrävande och ineffektiv i förhållande till antalet beslutade tillstånd. En ökad samordning av specialiserade sjukvårdsinsatser utöver ökad kvalitet och patientsäkerhet ger bättre förutsättningar för en jämlik vård i hela landet. Socialstyrelsens har tagit fram en arbetsprocess för hur den övergripande målsättningen för nivåstruktureringen ska leda till en jämlik vård av hög kvalitet oavsett var i landet patienten bor. Socialstyrelsen föreslår att arbetsprocessen testas inom två vårdområden, nervsystemets sjukdomar och kvinnosjukdomar inklusive förlossning, med start under hösten * Betyder att informationen fanns med i föregående omvärldsblad. 1 av 9

4 En tidsplan finns framtagen för att genomföra nivåstrukturering av all nationell högspecialiserad vård under en treårsperiod med start Kommissionen för Jämlik hälsa SOU 2017:47/*/NY En kommitté en kommission för jämlik hälsa fick i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus har varit hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Resultatet av kommissionens arbete slutredovisades den 1 juni Kommissionen diskuterar i slutbetänkandet vilken inriktning arbetet bör ha och vilka åtgärder som kan krävas för att nå regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Vägen mot en mer jämlik hälsa går inte via en eller ett par avgörande åtgärder, utan det är ett tålmodigt arbete med många olika frågor inom ett brett spektrum av sektorer som krävs, säger kommissionen i sitt betänkande. Kommissionen betonar i betänkandet betydelsen av mer jämlika uppväxtvillkor, kunskaper, arbete och försörjning. Ojämlikheten i hälsa börjar således inte med levnadsvanorna, och kan inte lösas enbart i hälso- och sjukvården menar kommissionen. Det är även viktigt att se att det omvända också gäller, säger man i betänkandet; utan att arbeta med levnadsvanor och en mer jämlik hälso- och sjukvård kommer vi inte att nå en jämlik hälsa En viktig övergripande slutsats från arbetet är att det krävs ett envetet, tålmodigt och aldrig avstannande arbete för att åstadkomma mer likvärdiga förutsättningar, och därmed också mer jämlika villkor och förhållanden, för människor i olika sociala skikt och grupper. Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/*/ny I propositionen, 2016/17:122, föreslår regeringen ett mer ändamålsenligt system för hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, ska vara vårdgivarna som tar emot och besvarar klagomål från patienter och deras närstående. Vårdgivarna ska förklara vad som har inträffat och vid behov vidta åtgärder för att händelsen inte ska ske på nytt. Regeringen föreslår även att en ny lag ska reglera patientnämndernas verksamhet. I lagen förtydligas att nämndernas huvuduppgift är att hjälpa och stödja patienter med att få sina klagomål besvarade av vårdgivarna. Patientnämnderna ska tillsammans med vårdgivarna utgöra första linjen i det föreslagna klagomålssystemet. I den föreslagna lagen framgår också att landstingen och kommunerna ska organisera patientnämnderna så att de kan utföra sina arbetsuppgifter självständigt. Syftet med förslagen är att effektivisera klagomålshanteringen så att patienter snabbare kan få sina klagomål besvarade och att åtgärder kan vidtas för att förebygga vårdskador i ett tidigt skede. Förslagen ska också bidra till att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kan utveckla den egeninitierade tillsynen så att tillsynsinsatser genomförs där behoven av tillsyn är som störst. Kunskapsbaserad och jämlik vård - Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård/*/ny Syftet med kunskapsutredningens uppdrag, SOU 2017:48, har varit att säkerställa att den hälso- och sjukvård som ges befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. 2 av 9

5 Utredningens enskilt viktigaste slutsats är att en ny modell för kunskapsstyrningen av vården måste byggas på tillit till vårdpersonal, patienter och till dem som ansvarar för vården. Staten och myndigheterna bör inte försöka kringgå det kommunala självstyret genom centralt fattade beslut med svag eller obefintlig lokal förankring. Detta betyder dock inte att behovet av en nationell kunskapsstyrning förminskas. En mer enhetlig tillämpning av bästa kunskap är en nödvändighet för att uppnå målet om en jämlik vård. Detta bör emellertid ske genom en kombination av mindre statlig detaljstyrning och ökade krav på att landsting och kommuner tar större ansvar för nationell kunskapsstyrning inom sitt lagstadgade uppdrag. Mot bakgrund av detta föreslår utredningen bland annat att: Regeringen och landstingen inrättar ett nära och regelbundet samråd. Inom samrådet diskuteras och beslutas, utifrån en gemensam målbild, insatser för att komma till rätta med brister vad gäller kunskapsbaserad och jämlik vård. Samtliga landsting deltar direkt och aktivt i samrådet, inte via Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsen ges en särställning bland myndigheterna gällande kunskapsstyrningen inom vården. Regeringsuppdragen till Socialstyrelsen bör samtidigt bli färre och mer övergripande. Ett nationellt digitalt kunskapsstöd inrättas där vårdprofessionerna hos alla vårdgivare i landet enkelt kan få tillgång till kvalitetssäkrade kunskapsstöd samt utan kostnad ta del av vetenskapliga artiklar. Hälso- och sjukvårdslagen kompletteras så att sjukvårdshuvudmännen och verksamhetschefer får ansvar för att säkerställa att personalen har förutsättningar att jobba utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagen om läkemedelskommittéer upphävs och ersätts av en ny lag om vårdkommittéer. Särbehandlingen av läkemedel upphör därmed. Vårdkommittéernas uppdrag blir att verka för en nationell kunskapsstyrning för all vård inklusive den vård som bedrivs i kommuner belägna i landstinget. Nationella riktlinjer, */ny Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för astma/kol, bröst-, prostata-, tjocktarmsoch ändtarmscancervård, diabetes, hjärtsjukvård, lungcancer, missbruk och beroende, MS och Parkinsons sjukdom, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, schizofreni antipsykotisk läkemedelsbehandling samt psykosociala insatser, sjukdomsförebyggande metoder och tandvård. Det finns remissversion för demens (slutlig version klar hösten 2017), stroke (slutlig version klar våren 2018) och depression och ångest (slutlig version klar hösten 2017). Pågående riktlinjeprojekt för endometrios (remissversion klar våren 2018), epilepsi (våren 2018) psoriasis (våren 2018), schizofreni (hösten 2017) och sjukdomsförebyggande metoder (hösten 2017). Socialstyrelsen utvärderar vården och omsorgen med utgångspunkt i rekommendationerna i nationella riktlinjer. Utvärderingarna fungerar som ett stöd för prioriteringar och beslut samt ger vägledning om vilka områden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som behöver förbättras. 3 av 9

6 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på Primärvården SOU 2017:53/NY Regeringen har gett en särskild utredare (Anna Nergårdh) i uppdrag att, utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2), stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Den särskilda utredaren ska bland annat: fördjupa analyserna av förslag i betänkandet Effektiv vård, redovisa förslagens konsekvenser samt i dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter och andra berörda aktörer utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångpunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i planen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med berörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändringsarbetet. Målsättningen är att på sikt förverkliga denna strukturreform av hälso- och sjukvården. En utveckling av primärvården förbättrar också förutsättningarna för en mer tillgänglig vård. Primärvården ska vara det naturliga förstahandsvalet för alla som söker vård, inte minst vid behov av regelbundna vårdkontakter. Till uppdraget ska flera referensgrupper knytas, bland annat bestående av företrädare för politiska partier och företrädare för professionerna och patienterna. Utredaren får i uppdrag att göra en bred analys av de förslag som den nationella samordnaren för effektivt resursutnyttjande i hälso- och sjukvården lämnade när det gäller primärvården i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2). I detta ingår att analysera hur ett genomförande skulle kunna ske i praktiken utan att riskera en sämre kvalitet i vården i dess helhet och identifiera och analysera vilka framgångsfaktorer, problem och hinder som finns för att primärvården ska utvecklas på ett framgångsrikt sätt. En utgångspunkt ska vara kvinnors respektive mäns behov och förutsättningar. I ett första delbetänkande, SOU 2017:53, presenteras inriktningen för utredningens fortsatta arbete. Utredningen skriver i sin sammanfattning av delbetänkandet att vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som i dag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. Det krävs en förändring av strukturen och sättet att organisera för att åstadkomma såväl ökad kvalitet som bättre tillgänglighet och effektivare resursutnyttjande menar utredningen. I delbetänkandet skrivs även att primärvården har en central roll i hälso- och sjukvårdssystemet och likaså att forskning visar att en stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till en jämlik hälsa i befolkningen. Primärvården är den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov och det är därför patienterna i första hand förväntas vända sig dit för att få en bedömning. Utredningen konstaterar att en stor andel av patienterna i dag dock vänder sig till andra vårdnivåer, exempelvis till akutmottagningar, bland annat på grund av bristande tillgänglig- 4 av 9

7 het till primärvården. Vård på sjukhus som hade kunnat undvikas resulterar, förutom i icke optimal vård för patienten, i höga kostnader och risk för vårdskador. Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet behöver därför reformeras skriver man i delbetänkandet, så att mer resurser styrs till de delar i systemet som har goda förutsättningar att hantera både närhet till patienter och komplexiteten i sjukdomstillstånd. En förstärkning av primärvården är nödvändig. Särskilt viktigt är att förbättra vården för dem med störst behov. För uppdraget att stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård ska utredningen i enlighet med direktiven ta avstamp i förslagen från betänkandet Effektiv vård. Betänkandets förslag tar sikte på ett antal olika aspekter och riktar sig till en rad olika aktörer och nivåer i hälso- och sjukvården. Denna utredning ska särskilt beakta följande förslag: förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning ett nationellt utformat uppdrag för primärvården ett tydligare akutuppdrag för primärvården en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning resursöverföring från sjukhusvård till primärvård. Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård/ny Propositionen, 2016/17:166, innehåller förslag som syftar till att förtydliga att det inom offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet får ges hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om människovärdes- och behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. När ett landsting överlåter åt någon annan att utföra uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska avtalet innehålla villkor om detta. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti Det statliga tandvårdsstödet förbättrad information, kontroll och uppföljning/ny I propositionen, 2016/17:153, föreslås ändringar i lagen om statligt tandvårdsstöd som innebär en förstärkning av Försäkringskassans nuvarande sanktionsmöjligheter, föreläggande om förhandsprövning och innehållande av ersättning, mot vårdgivare som inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen. Dessutom föreslås att Försäkringskassans beslut i ärenden om statligt tandvårdsstöd ska gälla omedelbart. Regeringen redovisar i propositionen även sin bedömning beträffande behovet av mer systematisk uppföljning och rapportering av felaktiga utbetalningar av tandvårdsstödet. Man redovisar i propositionen även behovet av regelbundna samlade analyser av hur stödet kan bidra till en önskvärd utveckling av konsumtion och tandhälsa samt av indikatorer för utvärdering. 5 av 9

8 I propositionen beskrivs även bland annat behovet av insatser för att fler med behov ska besöka tandvården, kartläggning av tandhälsans bestämningsfaktorer samt behovet av förbättrat samarbete mellan tandvården och hälso- och sjukvården. Regeringen aviserar i propositionen även en kommande utredning. Utredningen ska bland annat ges i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som kan bidra till att minska de socioekonomiska skillnaderna i tandhälsa. Driftsformer för universitetssjukhus/ny Propositionen, 2016/17:167, innehåller förslag som innebär att landstingen inte får överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid ett universitetssjukhus till någon annan. Regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka sjukhus som anses som universitetssjukhus. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 augusti Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård/* I utredningen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20, föreslogs att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Regeringen föreslår i lagrådsremiss att en ny lag, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, införs. Samtidigt upphävs lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Förslaget tydliggör att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Den slutna vården ska därför i vissa fall underrätta berörda enheter om inskrivningen inom 24 timmar från det att patienten skrivits in i sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan enligt den nya lagen och förväntas ingå överenskommelser med varandra om tidpunkt för kommunens betalningsansvar samt vilka belopp som ska betalas. Lagen innehåller också bestämmelser om vad som ska gälla för kommuners betalningsansvar i vissa fall för patienter som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara och när överenskommelse mellan landsting och kommun inte har kommit till stånd. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari Den upphävda lagen ska dock fortsätta att gälla fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. Välfärdsutredningen/*/Ny Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras (dir. 2015:22). Slutbetänkandet, SOU 2017:38, innehåller en mängd konkreta förslag. Bland annat vill utredningen att en sekretessbrytande bestämmelse införs för att underlätta kommuners och landstings möjlighet till uppföljning av välfärdsverksamhet som bedrivs av privata utförare samt att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges bättre förutsättningar för att tillhandahålla kompletta register. Välfärdsutredningen gör även bedömningen att det är särskilt komplext att definiera och mäta kvalitet i välfärden, bl.a. eftersom viktiga kvaliteter i välfärdssektorn skapas i mötet mellan personal och barn och vuxna som behöver insatser från 6 av 9

9 hälso- och sjukvård, socialtjänst eller som går i skolan. Att på ett rättvisande sätt mäta kvaliteten i dessa möten är svårt. Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården Kunskaperna om behandlingsmetoder som används utanför den etablerade vården är otillräckliga. Detsamma gäller kunskaperna om aktuella forskningsresultat och pågående forskning om sådana metoder. Metoder som idag används vid vård utanför den etablerade hälsooch sjukvården kan i framtiden, efter forskning och utvärdering, bli en värdefull del av den etablerade vården. En sådan utveckling skulle gynnas om det skapades bättre förutsättningar för kontakter och erfarenhetsutbyten mellan personer som är verksamma i och utanför den etablerade hälso- och sjukvården, men också skapa ökad patientsäkerhet. En särskild utredare ska genomföra en kartläggning av aktuella forskningsresultat och vilken pågående forskning som bedrivs om behandlingsmetoder som används utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Det ska också kartläggas vilka olika utvärderingsmetoder som används för sådana behandlingar. Utredaren ska inom sitt uppdrag också redovisa i vilken mån de alternativa metoderna genomgår klinisk prövning enligt gängse praxis samt vilka eventuella hinder som finns för sådan prövning. Utredaren ska även lämna förslag till en policy för utvärdering och reglering av behandlingsmetoder som idag inte tillhör den etablerade hälso- och sjukvården men som efter en utvärdering skulle kunna utgöra en värdefull del av denna vård. Förslag ska även lämnas av utredaren till ett system som säkerställer att patienter får sådan information som är nödvändig för att göra välövervägda vårdval och för att undvika oseriösa och farliga behandlingsalternativ. Utredaren ska även utreda om rätten att behandla vissa allvarliga psykiska sjukdomar och störningar bör begränsas för den som inte är hälso- och sjukvårdspersonal. Utredaren får lämna de andra förslag som är samhällsekonomiskt motiverade för att öka patientsäkerheten i sådan hälso- och sjukvård som bedrivs utanför den etablerade hälsooch sjukvården. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars Överenskommelser mellan regeringen och SKL/*/Ny Samarbetet mellan SKL och regeringen är resultatet av områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Kortare väntetider i cancervården SKL och staten har träffat en överenskommelse om att genomföra år tre av den nationella satsningen för kortare väntetider och minskade regionala skillnader i cancervården. Överenskommelsen för 2017 omfattar totalt 447 miljoner kronor, varav 407 miljoner utgör stimulansmedel till landstingen. Viktigaste insatsen är att fortsätta införandet av standardiserade vårdförlopp. Förlossningsvård och kvinnors hälsa SKL har tillsammans med regeringen träffat en överenskommelse som rör förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Satsningen pågår mellan Den omfattar 511 miljoner kronor 2017, varav 490 miljoner fördelas till landstingen utifrån be- 7 av 9

10 folkningsmängd (373 till förlossningsvården och 117 till primärvården). Målen är att uppnå en mer tillgänglig, säker, kunskapsbaserad, och jämlik vård inom förlossningssjukvården, primärvården och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Läkemedelsförmånerna SKL och staten har träffat en överenskommelse om bidraget till landstingen för läkemedelsförmånerna för Bidraget omfattar totalt 25,9 miljarder kronor vilket även bland annat innefattar 70 procent av ersättningen för hepatit C. I överenskommelsen regleras även principerna för kommande bidrag 2018 och Överenskommelsen för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar 2017 Insatserna för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar innefattar arbetet med nationellt kliniskt kunskapsstöd, uppföljningssystemet PrimärvårdsKvalitet, utvecklingen av nya arbetssätt i projektet Flippen i primärvården, utvecklingsinsatser kopplade till de nationella programråden samt stöd till ledarskapet vad gäller att leda utifrån patientresultat. Övriga områden är patientsäkerhetsarbete, tillgänglighetsarbete, arbete med uppföljning och öppna jämförelser samt vissa aktiviteter inom läkemedelsområdet. Överenskommelsen omfattar 124,75 miljoner kronor varav 53 miljoner kronor fördelas till landstingen för insatserna inom ramen för kronisk sjukdom i primärvården. Stöd till Nationella Kvalitetsregister SKL och staten har träffat en överenskommelse om stöd till Nationella Kvalitetsregister under Överenskommelsen omfattar totalt 232 miljoner kronor, varav landstingen bidrar med 100 miljoner kronor och staten 92 miljoner kronor. Resterande 40 miljoner kommer från landstingens outnyttjade medel som ackumulerats under satsningen Medlen ska användas till grundanslag till registren (185 miljoner kronor), sex regionala registercentrumorganisationer (29 miljoner kronor), nationellt kansli, uppföljning av kvaliteten i primärvården och nationellt program för datainsamling (18 miljoner kronor). Överenskommelsen om stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården Under 2016 har en överenskommelse träffats om stöd till bättre resursutnyttjande i hälsooch sjukvården. Detta har varit en del av regeringens satsning på den s.k. professionsmiljarden, som löper under åren Nu har även överenskommelse för 2017 och 2018 beslutats. Överenskommelsen omfattar IT-stöd och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare, smartare användning av medarbetarnas kompetens och stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning. Överenskommelsen omfattar totalt 976 miljoner kronor för 2017 respektive Av dessa är 655 miljoner kronor avsedda som stimulansmedel till landstingen. Syftet med medlen är att de ska användas inom de tre områdena ovan. 300 miljoner kronor avsätts för att erbjuda möjlighet för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Medel ges även till SKL för att stödja landsting och regioner inom vissa specificerade områden. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Detta görs med målsättningen att befolk- 8 av 9

11 ningen ska erbjudas individ- och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet när det gäller området psykisk hälsa. Överenskommelsen gäller för 2017 men målsättningen finns att träffa en överenskommelse även 2018 och Överenskommelsen omfattar 780 miljoner kronor som fördelas till kommuner och landsting, 60 miljoner kronor till utvecklingsarbete samt ytterligare 45 miljoner för inrättandet av regionala resurscenter. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Syftet med överenskommelsen är att ge landstingen/regionerna ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågorna för att uppnå en kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess för att främja kvinnors och mäns återgång i arbete. Överenskommelsen är tvåårig och omfattar 1,44 miljarder kronor per år. Av dessa är 500 miljoner avsatta för ersättning till landstingen för rehabiliteringsinsatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta och cirka 730 miljoner för landstingens utvecklingsarbete inom olika områden. Överenskommelser om försäkringsmedicinska utredningar Försäkringskassan behöver i vissa fall fördjupade medicinska utredningar (FMU) för att kunna göra en rättssäker prövning av sjukpenningärenden. I väntan på en ny lag inom området har SKL och regeringen ingått en ny överenskommelse om FMU som gäller från 1 november 2016 och under hela Överenskommelsen innebär att staten reserverar medel för att ersätta landsting som, inom föreskriven tid, levererar försäkringsmedicinska utredningar efter beställning från Försäkringskassan. Ersättning utgår för landstingets faktiska kostnader och totalt 291,5 miljoner kronor är avsatta för detta. Aktuella rapporter Ekonomirapporten, maj 2017, SKL maj 2017 Rapport vårdrelaterade infektioner, SKL maj 2017 Lapptäcke med otillräcklig täckning slututvärdering av satsningen på nationella kvalitetsregister, Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys maj 2017 En primär angelägenhet - Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum, Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys april 2017 Minskade hälsoskillnader ett gemensamt ansvar, SKL apr 2017 Utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet 2017, Socialstyrelsen apr 2017 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård Lägesrapport 2017, Socialstyrelsen 2017 Vård och omsorg om äldre lägesrapport 2017, socialstyrelsen feb 2017 Väntetider och patientflöden på akutmottagningar Rapport februari 2017, socialstyrelsen feb 2017 Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016, SKL feb 2017 Lag utan genomslag utvärdering av patientlagen , Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys feb 2017 Folkhälsans utveckling årsrapport 2017, Folkhälsomyndigheten våren av 9