Omvärldsbevakning landsting/regioner

Transkript

1 Omvärldsbevakning landsting/regioner Jean Odgaard Juni 2015

2 Innehållsförteckning Barnkonventionen, * 1 Betalningsansvarslagen/* 1 Cancervården* 1 Nästa fas i E-hälsoarbetet (SOU 2015:32)/Ny 2 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, * 2 Utredningen av den högspecialiserade vården, * 2 Jämlik hälsa/ny 2 Sedd, hörd och respekterad, ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/* 3 En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)/Ny 3 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård, * 4 Insatser för kunskapsstöd och uppföljning inom hälso- och sjukvården 2015/Ny 4 Statens roll inom läkemedelsområdet/ny 4 Läkemedelslag (Prop 2014/15:91)/Ny 4 Nationella riktlinjer, */ny 4 Öv erenskommelse - insatser för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård/ny 5 Patientsäkerhet, * 5 Utredning om reglering av offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster/ny 5 Psykisk ohälsa/*/ny 6 Samordnare för psykisk hälsa/* 6 Överenskommelse om rehabiliteringsgaranti 2015/Ny 6 Styrning av hälso- och sjukvården genom riktade statsbidrag/ny 6 Uppföljning av landstingens skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, * 6 Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, * 6 Aktuella utredningar/rapporter 7 Januari 2015

3 Barnkonventionen, * 1 Regeringen beslutade den 27 mars 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sv erige har tillträtt. I uppdraget ingår vidare att analysera vilka för- och nackdelar en inkorporering av barnkonventionen i sv ensk rätt skulle kunna medföra. Uppdraget ska i sin helhet redovisas senast den 28 februari Betalningsansvarslagen/* I utredningen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20, föreslås att nuv arande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Sy ftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte v ara på sjukhus när de inte behöver. Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården. I den nya lagen föreslås följande: - Förändrad planeringsprocess. - Sky ldigheten att upprätta en vårdplan i dess nuvarande form tas bort. I stället ska redan befintlig bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen om samordnad individuell plan tillämpas i planeringsarbetet. - När en berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna v ården har fått ett inskrivningsmeddelande angående en patient, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten, om han eller hon inte redan har en sådan. - Obligatoriskt för huvudmännen att komma överens om när kommunernas betalningsansvar inträder och vilka belopp som kommunerna i sådant fall ska betala, faktureringsrutiner samt hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister med varandra. - Det kommunala betalningsansvaret inträder tre dagar efter att behandlande läkare i slutenvård underrättat berörda enheter om att patienten är utskrivningsklar. Utredningens förslag innebär att regelverket kring fristdagar blir lika för alla patienter v ilket innebär att patienter som v årdas i psykiatrisk slutenvård inte längre får av vikande regler. - Det kommunala betalningsansvaret v illkoras - landstingen måste ha utfört vissa centrala uppgifter Cancervården* Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse om en fy raårig satsning på kortare v äntetider och minskade regionala skillnader i cancervården. Överenskommelsen för 2015 omfattar 444,5 miljoner kronor, varav det mesta är stimulansmedel till landstingen för att införa standardiserade vårdförlopp. Under hösten 2014 har fem standardiserade vårdförlopp tagits fram, som ska införas under 2015: Akut myeloisk leukemi (blodcancer), huvud- halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer, cancer i urinblåsa och urinvägar. Minst tio ytterligare standardiserade vårdförlopp ska tas fram under 2015 för införande under * Betyder att informationen fanns med i föregående omvärldsblad. 1 av 7

4 Nästa fas i E-hälsoarbetet (SOU 2015:32)/Ny En ändamålsenlig och säker informationshantering i hälso- och sjukvården, på öppenv årdsapoteken och i socialtjänsten kan förbättra såväl patient- och brukarsäkerheten som kv aliteten i dessa verksamheter. E-hälsokommitténs förslag syftar till att ge förutsättningar för en sådan informationshantering. E-hälsokommitténs uppfattning är att det inte är acceptabelt att patienters och brukares säkerhet riskeras till följd av brister i informationshanteringen. E-hälsokommitténs förslag: - Bygg upp en nationell samverkansorganisation och tillsätt en nationell samordnare. - Inrätta en ny nämnd för beslut om krav på interoperabilitet. - Förtydliga uppdragen till Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten om gemensam informationsstruktur. - Förbättra informationshanteringen i läkemedelsprocessen - inför en gemensam läkemedelslista som regleras av ny lagstiftning. - Förtydliga patientdatalagen och gör huvudmännens ansvar för ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter tydligare. - Ge E-hälsomyndigheten en central roll i arbetet med att uppnå en ändamålsenlig och säker informationshantering. Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, * En nationell samordnare, Göran Stiernstedt, ska göra en analys av hur hälso- och sjukv ården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt (Dir 2013:104). Analysen ska bland annat belysa de effektivitetsproblem och utvecklingsområden som finns. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december Utredningen av den högspecialiserade vården, * En särskild utredare ska se över hur den högspecialiserade v ården kan utvecklas genom en ökad koncentration i syfte att få förbättrade vårdresultat och därigenom en mer jämlik v ård samt för att erhålla ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. Utredaren ska bland annat lämna förslag på vilka kriterier som ska ligga till grund för bedömning för nivåstrukturering av den högspecialiserade vården. Utredaren ska vidare analysera och lämna förslag på hur en effektiv modell för bedömning, urval, beslut, genomförande och uppföljning av den högspecialiserade v ården skulle kunna se ut. Uppdraget ska redovisas senast den 25 november Jämlik hälsa/ny En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Hälsoskillnader mellan könen ska genomgående uppmärksammas i kom-missionens arbete. Kommissionen ska i sitt arbete äv en förhålla sig till det strategiska arbetet för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utv eckling. Arbetet ska utgå från befintlig och vetenskapligt grundad kunskap om olika faktorers betydelse för folkhälsan och om strategier och åtgärder som bidrar till minskade ojämlikheter i hälsa. Kommissionen ska även beakta relevanta resultat och erfarenheter från liknande initiativ på lokal och regional nivå i Sverige, i andra länder samt i EU-samarbetet 2 av 7

5 och övrigt internationellt samarbete. Till grund för kommissionens uppdrag ligger regeringens mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Olle Lundberg kommer att leda arbetet. Olle Lundberg är forskare inom området ojämlikhet i hälsa och leder forskningen v id CHESS (Centre for Health Equity Studies) som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Kommissionen ska löpande hålla Regeringskansliet (Socialdepartementet) informerat om sitt arbete. Resultatet av kom-missionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj Sedd, hörd och respekterad, ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/* Klagomålsutredningens uppdrag är att ge förslag på hur hanteringen av klagomål mot hälsooch sjukvården kan bli mer ändamålsenlig. Med ändamålsenlig menar utredningen att klagomålshanteringen utgår från patienternas behov, bidrar till ökad patientsäkerhet och är resurseffektiv. I delbetänkandet (SOU 2015:14) lämnar utredningen förslag till författningsändringar som föreslås träda i kraft den 1 juli Förslagen gäller vårdgivarens skyldighet att besvara klagomål, den enligt utredningen viktigaste komponenten i ett ändamålsenligt klagomålssy stem, samt Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) handläggning av ärenden. Utredningen presenterar även ett antal bedömningar i delbetänkandet. En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)/Ny Utredningen har haft i uppdrag att föreslå en modernisering av kommunallagen. Utgångspunkter för uppdraget har bl.a. varit att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Den nya kommunallagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari Förslaget till ny kommunallag innehåller bland annat följande förändringar: - Kommun- och landstingsstyrelsen ska kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet. - Verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet som utförs av privata utförare - De anställda ska ges en tydligare roll i lagen - Kommun- och landstingsdirektörens uppgifter ska i varje kommun och landsting fastställas i en instruktion - Företag och ideella föreningar ska kunna överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning - Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs - Kommuners och landstings möjligheter att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse ska förtydligas - Det ska ty dliggöras att kommuner och landsting ska verka för konkurrensneutralitet och följa EU:s statsstödsregler - Kommuner och landsting ska under nästa mandatperiod på försök kunna införa majoritetsstyre 3 av 7

6 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård, * Hälso- och sjukvårdens problem med kompetensbrist blir allt tydligare, det handlar om ökande kostnader för inhyrd personal, stängda avdelningar och i v issa fall allvarliga vårdskador. Samtidigt är det ett komplext område med många aktörer, såväl stat och landsting som lärosäten. Situationen ser olika ut för olika yrkesgrupper, och kan även skilja sig åt inom dessa. Dessutom finns det ökande regionala och även inom regionala skillnader, vilket leder till att förutsättningarna för olika landsting ser olika ut. Det råder stor oklarhet kring hur omfattande problemet är och inte minst vilka orsakerna är. Regeringen och andra aktörer har på olika sätt försökt komma till rätta med problemet, men det har visat sig svårlöst. Riksrevisionen har inlett en granskning av kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården, med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i oktober Jan Landahl är ansvarig riksrevisor. Insatser för kunskapsstöd och uppföljning inom hälsooch sjukvården 2015/Ny Öv erenskommelser för hälso- och sjukvården mellan staten och Sv eriges Kommuner och Landsting (SKL) under 2015 syftar till att bidra till utvecklingen av en vård som utgår från patientens behov samt är tillgänglig, säker och av god kvalitet. Överenskommelsen omfattar insater för fortsatt utveckling av nationellt stöd för effektivare kunskapsspridning inom ramen för satsningen på kroniska sjukdomar, möjligheter till fortsatt uppföljning och utveckling när det gäller patientsäkerhet och tillgänglighet. I överenskommelsen ingår även fortsatt stöd till utveckling av arbetet med öppna jämförelser, med särskilt fokus på förbättrad tillgänglighet av indikatorer samt stöd till det lokala förbättringsarbetet. Därutöver ingår stöd till arbetet med förbättrad kunskap och uppföljning av läkemedel utifrån den nationella läkemedelsstrategin. Öv erenskommelsen uppgår till totalt 67,9 mnkr. Statens roll inom läkemedelsområdet/ny Riksrevisionen genomför en granskning av statens insatser för att främja en tillförlitlig och tillgänglig information om läkemedel. Syftet med granskningen är att undersöka om regeringen och myndigheterna på läkemedelsområdet effektivt bidrar till att det finns säkra läkemedel på marknaden, och att informationen om läkemedlen är tillförlitlig och tillgänglig. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i augusti 2015 Margareta Åberg är ansvarig riksrevisor. Läkemedelslag (Prop 2014/15:91)/Ny I propositionen föreslås att en ny läkemedelslag ska ersätta den nuvarande läkemedelslagen (1 992:859) eftersom denna med åren blivit allt mer svåröverskådlig på grund av bland annat omfattande tillägg och ändringar. Bestämmelserna i den nuvarande läkemedelslagen ska, efter en lagteknisk omarbetning, föras över till den nya lagen. I förhållande till nuvarande läkemedelslag är det främst språkliga och redaktionella justeringar som gjorts. Endast ett mindre antal förtydliganden och ändringar i sak föreslås. Lagförslagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari Nationella riktlinjer, */ny Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om v ilka behandlingar och metoder som olika v erksamheter i v ård och omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god v ård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för diabetes, bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård, demens, lungcancer, schizofreni antipsykotisk läkemedelsbehand- 4 av 7

7 ling samt psykosociala insatser, missbruk och beroende palliativ v ård, rörelseorganens sjukdomar, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård, depression och ångest och stroke. Det finns remissversioner för, astma/kol och hjärtsjukvård. Slutliga versioner beräknas vara klara hösten Uppdatering pågår av riktlinjerna för MS och Parkinsons sjukdom, depression och ångest samt stroke. Överenskommelse - insatser för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård/ny Öv erenskommelse mellan staten och SKL, motsvarande 1 miljard, har undertecknats april Den övergripande målsättningen med överenskommelsen är att stärka förutsättningarna för en god, jämlik samt effektiv hälso- och sjukvård genom att främja och utveckla insatser för en mer patientcentrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn. För att få ta del av medel inom överenskommelsen ska landstingen: - Ta fram en handlingsplan som redogör för vilka insatser landstingen planerar att genomföra inom ramen för överenskommelsen - Rapportera uppgifter till den nationella väntetidsdatabasen - Redovisa v ilka insatser inom ramen för överenskommelsen som genomförts under Patientsäkerhet, * Riksrevisionen har inlett en granskning av patientsäkerhet med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Syftet med granskningen är att analysera om staten har gett vården tillräckliga förutsättningar för att främja en god patientsäkerhet. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i juni Utredning om reglering av offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster/ny För att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet som de är avsedda för och att de kommer brukarna till godo, har regeringen gett Ilmar Reepalu i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt regelverk för offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster. Utredningen ska bland annat: - Föreslå vilka krav som bör ställas på privata utförare av v älfärdstjänster för att uppnå målet att överskott som huvudregel ska återinvesteras i den verksamhet som de är avsedda för. - Undersöka hur regelverket som styr upphandling av bland annat sociala tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt och lämna förslag på hur förutsättningarna för den idéburna sektorn kan förbättras. - Utv ärdera de regler som gäller tillfälliga asylboenden och lämna förslag på åtgärder som innebär krav på att privata aktörer ska kunna visa hur offentliga medel ska anv ändas i v erksamheten och komma brukarna till godo. - Förslagen ska utformas så att de säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet. - De delar av uppdraget som gäller tillstånds- och auktorisationssystem och andra alternativ till offentlig upphandling samt skyldigheten att erbjuda vårdvalsystem i 5 av 7

8 primärvården enligt hälso- och sjukvårdslagen ska redovisas senast den 1 november Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 1 november 2016 Psykisk ohälsa/*/ny Staten och SKL har genom årliga överenskommelser mellan åren 2012 och 2014 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Öv erenskommelsen för år 2015 är en fortsättning från tidigare år. Regeringen har för år 2015 föreslagit riksdagen att 844 mnkr avsätts för att stimulera utvecklingen på området. Samordnare för psykisk hälsa/* Regeringen har sedan 2012 haft en nationell samordnare för statens insatser för psykisk ohälsa inom ramen för den så kallade PRIO-satsningen. Kerstin Ev elius har utsetts till ny nationell samordnare för statens insatser på området psykisk hälsa. Överenskommelse om rehabiliteringsgaranti 2015/Ny Staten och SKL har enats om en rehabiliteringsgaranti för Målet med rehabiliteringsgarantin är att genom evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser åstadkomma en ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning bland män och kvinnor i arbetsför ålder. Regeringen kommer, med förbehåll om riksdagens godkännande, att avsätta 750 mnkr för rehabiliteringsgarantin för Styrning av hälso- och sjukvården genom riktade statsbidrag/ny Riksrevisionen har inlett en granskning av om riktade bidrag, så kallade specialdestinerade statsbidrag, är effektiva i styrningen av hälso- och sjukvården. Med effektiv menas i det här fallet om regeringens styrsignaler, med syfte att förbättra v ården, får genomslag i v erksamheten. Granskningen syftar också till att ta reda på om relevant uppföljningsinformation kommuniceras tillbaka till regeringen. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i mars Margareta Åberg är ansvarig riksrevisor. Uppföljning av landstingens skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, * Sedan den 1 juli 2013 har personer som vistas i Sverige utan tillstånd rätt till samma hälsooch sjukvård som asylsökande. Statskontoret har i uppdrag att kartlägga hur landstingen har tillämpat de nya reglerna, hur mycket vård som erbjudits enligt dem och om personalen informerats om reglerna. Statskontoret ska också undersöka om hälso- och sjukvårdens uppgifts- och underrättelseskyldighet påverkat papperslösas vilja och möjlighet att söka v ård. I uppdraget ingår också att göra konsekvensbedömning av det nya regelverket vad gäller ekonomiska följder och om det får fler människor att uppehålla sig i Sv erige utan tillstånd. Granskningen ska vara genomförd våren Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, * Statskontoret har fått i uppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av den treåriga överenskommelsen mellan staten och SKL om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Statskontoret ska följa upp och utvärdera stödet till ett långsiktigt 6 av 7

9 förbättringsarbete, prestations- och resultatersättningen samt grundläggande krav för att förbättra vården och omsorgen. Avrapportering ska ske den 1 september Aktuella utredningar/rapporter Regeringens styrning av SOS-Alarm, - Viktigt för människors trygghet, Riksrevisionen maj 2015 Ekonomirapporten, SKL, april Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet, Socialstyrelsen, april Nationella riktlinjer för stöd v id missbruk och beroende, Socialstyrelsen, april Tillsynsrapport 2014, IVO, mars V årdbarometern 2014: Befolkningens attityder till kunskaper och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård, SKL, mars Sjukdomsförebyggande metoder stöd för införande av nationella riktlinjer, Socialsty relsen, mars Tandlösa tandvårdsstöd, Vårdanalys, mars Inrättandet av inspektionen för vård och omsorg, Statskontoret, mars Läkarnas specialiseringstjänstgöring, SOSFS 2015:8, Socialstyrelsen, februari Mot en mer effektiv och jämlik användning av medicinteknisk utrustning, Vårdanaly s, februari Patientlagen i praktiken en baslinjemätning, Myndigheten för vårdanalys, av 7