Genom dimridån Rökning och pipor som identitetsuttryck från till 1800-talet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genom dimridån Rökning och pipor som identitetsuttryck från 1600- till 1800-talet"

Transkript

1 Genom dimridån Rökning och pipor som identitetsuttryck från till 1800-talet Magisteruppsats i arkeologi Stockholms universitet VT 10 Veronica Christaller Handledare: Ing-Marie Back Danielsson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Teori och metod Frågeställningar 7 2. Kritpipor som identitetsuttryck Pipornas bildspråk Religiösa bilder Politiska budskap Pipor på tavlor Kvinnor och rökning Dannikekvinnan Slutsatser Sammanfattning Referenser 30 Omslagsbild: Eine feine Sorte. Träsnitt av M. Weber efter målningen av L. Max-Ehrler, kring 1880, Samling och foto M. Kügler, Görlitz; i Knasterkopf Fachzeitschrift für Tonpfeifen und historischen Tabaksgenuss 18/2005. Abstract This paper deals with the iconografic language on clay-pipes from the 17 th to the 19 th century A. D. I try to answer questions about who used these pipes and how they may be understood in a social context. This paper deals further with questions concerning gender and smoking and how women were connected to that. It can be concluded that clay pipes were used to mark an individual s position in society as well as for marking his or hers political and/or religious views. We can therefore see them as the printed t-shirts or coffee cups of our time. It also seems clear that clay pipes and smoking were gender related, both were seen as male attributes. Only in environments where differences between male and female were more diffuse, tobacco-use was accepted for women. Therefore the right to smoke became an issue for women s rights and position in society. 2

3 1. Inledning Den här magisteruppsatsen är en fortsättning på min C-uppsats i arkeologi från HT 09 som också handlade om kritpipor. Men eftersom det var nödvändigt att i den förra också ge en introduktion i hela tobakens och piptillverkningens historia var det då inte möjligt att skriva om kritpipornas sociala betydelse i den utsträckning som jag hade önskat mig. Med den här uppsatsen vill jag belysa de olika motiv som finns på kritpipor och vilka betydelser de kan ha haft för dåtidens människor. Men det är inte bara pipan själv som kunde ha en symbolisk mening utan pipan avbildades också på tavlor och ingick då i en egen kanon av metaforer och symboler som jag ska titta närmare på. Som exempel ska jag ta upp ett litet urval av målningar av holländska mästare från 1700-talet och analysera deras framställning av rökutensilier och rökare. Vidare ska jag titta på hur man såg på kvinnor som rökte och hur pipor kan tolkas ur ett genusperspektiv. Pipan som föremål och motiv på målningar kunde användas för att skapa en människas identitet, både medvetet och omedvetet genom att ge pipan en djupare mening än bara just ett redskap för tobakskonsumtion. Hur dessa olika identiteter kunde uttrycka sig med hjälp av kritpipor är uppsatsens främsta frågeställning. Men varför lämpar sig just kritpipor så bra för en kultur- och socialhistorisk studie? Kritpipor är en av världens första globala föremål. Med sjömän, upptäckts- och forskningsresenärer eller handelsmän och många andra som reste spred sig pipan över hela den kända världen. De är ett exempel på globalisering och kolonialism. Visst har piporna tillverkats i Europa, men tobaken man rökte kom från Amerika där den odlades på stora plantager med hjälp av slaveri. Genom att konsumera tobak blev rökarna i Europa aktivt delaktiga i ett system av slaveri och förtryck (Nordin & Rosén 2010). Att rökningen hade en så stor popularitet bland hela befolkningen gör det möjligt att studera en mycket bred samhällsbild och få en mycket mer detaljerad bild av livet för flera människor än vad en studie av bara en samhällsklass någonsin skulle kunna uppnå Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa hur människors olika identiteter kunde uttrycka sig genom kritpipor från 1600-talet till 1800-talet. 3

4 1.2. Teori och metod Min metodiska bakgrund i uppsatsen bildas av teorier kring materiell kultur som aktivt uttryck för människornas tankevärld. Samtidigt vill jag applicera ett genusperspektiv i studien. Målet är att hitta svar på frågor som kretsar kring hur ideologier, tro och uppfattningar om manligt och kvinnligt manifesterar sig i ett arkeologiskt föremål som till exempel kritpipan. Jag ska här ge en kort överblick över de teoretiska ansatser som jag ska använda mig av i fortsättningen. Grunden för den feministiska kritiken av forskningen ligger i ett genuskoncept som avlägsnar genuset från det biologiska könet. Man kan undra över varför en så grundläggande social struktur som genusdefinition inte tagits upp tidigare i den vetenskapliga diskussionen. Kvinnliga genusforskare har hävdat att tyngden i forskningen hittills har legat på storskaliga sammanhang vilket ledde till att man ignorerade de mer småskaliga sammanhangen såsom genus eller etnicitet. En annan orsak är att kvinnor och andra grupper inte syns tydligt i historiska dokument och anteckningar. De flesta är skrivna av män och speglar deras värld där kvinnor inte kan hävda sig. I uppsatsen vill jag visa hur ett föremål kan förändra en persons identitet beroende på om föremålet användes av en kvinna eller en man. Det är varken det biologiska könet eller föremålet i sig som utgör vilken identitet personen får utan det är värderingar och tankar kring personens genus och föremålets attribut som styr hur medmänniskor ser och värderar personen. Genuset är beroende på vilka egenskaper samhället tilldelar begrepp som manlig och kvinnlig. På så sätt kan en individ av kvinnligt kön få ett manligt genus om hon omges av manliga attribut och omvänt (Spencer-Wood 2006). Två andra teorier som jag vill försöka tillämpa är begreppen habitus och mimicry som Lise Lotku diskuterar i sin magisteruppsats från Lotkus användning av begreppen kommer framför allt från Pierre Bourdieu (1977; 1996) och Homi Bhabha (1994). Med habitus menas där att människor handlar och beter sig utifrån sociala koder. Dessa koder inlärs genom deltagandet i kultur och styr hur vi förhåller oss till den sociala verklighet vi lever i. Eftersom materiell kultur som arkeologer arbetar med är det fysiska avtrycket av mänsklig kultur, blir teorin om habitus även intressant i arkeologisk forskning. Habitus kan reflekteras genom till exempel en mer eller mindre objektiv indelning i olika strukturer såsom ålder, genus, etnicitet osv. Genom habitus skapar vi gränser och skillnader mellan dessa olika grupper. Skillnaderna 4

5 går ofta i arv inom en grupp och därmed manifesteras och förstärks de ytterliggare. Hur vi pratar, möter olika människor eller vilka ambitioner vi har är konkreta exempel på hur habitus kan uttrycka sig. Men även föremål som tilldelas ett symboliskt värde kan vara bärare av habitus (Carle 1995; Bourdieu 1996; Schiefloe 2003; Dark 2004; Ritzer 2007; Lotku 2009). Förändringar i samhället, den sociala strukturen och tankesättet leder också till förändringar i vår habitus. Beteenden som väckte uppseende och skandal för 100 år sedan är helt vanliga åsyn för oss idag. Mimicry är ett begrepp som ursprungligen härstammar från biologin då det används för att beskriva djurens förmåga att efterapa beteendemönster. Inom sociologin avses med mimicry en imitation av mänskligt beteende inom och mellan sociala klasser (Loktu 2009: 4-6). Ett exempel på detta hittar vi under medeltiden, då alla Europas hov imiterade frankernas mode. Frankerna ansågs vara ledande inom kultur, konst, vetenskap med mera och genom att ta efter deras sätt att klä sig ville adeln i övriga Europa visa att de var lika bra som frankerna. Men även mellan klasser sker detta, lägre sociala klasser tar till sig överklassens beteende och traditioner tills skillnaderna har vattnats ur så mycket att överklassens slutligen överger det gamla och skapar nya beteenden som sedan i sin tur återigen tas upp av de lägre samhällsklasserna. Utbytet kan självklart också gå åt andra hållet, att högre klasser tar över beteendemönster av längre klasser. Så hålls våra kulturella strukturer i ständig förändring och förändring är vital för en levande kultur. Teorin kring utbyte av beteendemönster har diskuterats redan i början av 1900-talet av till exempel Hans Naumann (1921). Oftast ligger fokus på hur lägre klasser tar över överklassens beteende vilket kritiseras av bland andra Homi Bhabha i forskningen kring postkolonial teori (Bhabha 1994). Hybriditeten, det vill säga kulturellt utbyte åt bägge hållen, är en viktig faktor i postkolonial etnologisk och arkeologisk forskning där man utgår ifrån att inte bara ursprungsbefolkningen tog över beteenden från kolonister utan också omvänt. Jag tycker att Lotkus val att inkludera habitus och mimicry i debatten kring kritpipsforskning är lämplig eftersom kritpipor ingår i den materiella kulturen. Ett föremål kan ge uttryck för sociala koder som utgör en del i vår kultur. Genom att studera förändringar i föremålets form kan vi också följa förändringar i dessa koder. Mimicry kan hjälpa oss att följa vilka vägar en företeelse tar genom samhället. Eftersom arkeologin idag också vill förstå hur människorna bakom föremålen tänkte och handlade är det rimligt att ta hjälp av sociologiska forskningsansatser i den mån de kan anpassas till arkeologiska förutsättningar. 5

6 En kort överblick över kritpipsforskning Kritpipefynd utnyttjas inom arkeologin sedan 1960-talet och det har skrivits mycket om kritpipornas typologi och kronologi. Typologin beskriver hur kritpipors skepnad under tiden förändras och vilka skillnader som finns mellan olika länder som tillverkar pipor. Utifrån dessa skillnader som typologin slår fast kan en inre kronologi för kritpipor utvecklas som gör det möjligt att datera kritpipor med bara några års felmarginal. Kritpipor utgör ett mycket vanligt inslag i utgrävningar av historisk tid. Då de går så pass bra att datera, använder sig arkeologer av kritpipor vid datering av kulturlager och anläggningar som till exempel gravar eller byggnader. Forskning kring kritpipor bedrivs främst i England och Holland, vilka var Europas främsta producenter av pipor. Även i andra länder som Tyskland och Amerika är kritpipor av intresse. För engelskspråkigt område är The Archaeology of Clay Tabocco Pipes det mest omfattande verket. Serien ingår i British Archaeological Reports (BAR) och påbörjades under 1970-talet. Idag föreligger flera band som ger utrymme för artiklar kring kritpipsforskning från hela världen. Tonvikten ligger på kritpipans typologi och kronologi. I Holland är Don Duco den främsta forskaren (exempelvis 1987). Han har forskat kring framförallt kring holländska pipor, tillverkare och pipornas dekor och symbolisk betydelse. För Sveriges del är Arne Åkerhagen en framstående forskare som har skrivit mycket om svenska kritpipor och pipmakare som var verksamma i Sverige. Han är själv pipmakare och idag verksam för Tobaks- och Tändsticksmuseet på Skansen i Stockholm. I flera länder som till exempel England, Holland och Tyskland finns forskningssällskap som också ger ut egna publikationer och ordnar regelbundna möten för forskare från hela världen. Tyvärr har arkeologins intresse för kritpipor framför allt inskränkt sig till deras funktion som dateringshjälp. Först under sent 1990-tal började en rad artiklar och böcker om kulturhistoria komma ut, som också diskuterade rökning och pipor i ett socio-kulturellt sammanhang. Sedan dess har allt fler forskare gett sig i kast med ämnet öppnades en utställning i Hamburg, Tyskland. Utställningen hette "Vergnügliches Leben - Vergängliche Lust ; Holländische Gesellschaftsszenen von Frans Hals bis Jan Steen" och visades på Hamburger Kunsthalle från 31. januari tills 16. maj Den hade målningar av holländska mästare som avbildar rökare och pipor i olika kontexter. I samband med utställningen hölls ett symposium om pipans metaforiska innebörd på dessa målningar. För de som vill läsa mer om kritpipsforskning finns 6

7 litteratur och länkar till kritpipssällskap samt Tobaks- och tändsticksmuseet i min referenslista i slutet av uppsatsen Frågeställningar 1. Vilket bildspråk finns på pipor och hur kan det tolkas? 2. Vilken symbolisk betydelse har pipor på tavlor? 3. Hur såg man på rökande kvinnor? 2. Kritpipor som identitetsuttryck 2.1. Pipans bildspråk Religiösa bilder I det här avsnittet ska jag presentera motiv som finns avbildade på kritpipor. Första exemplet är en så kallad jonapipa. Det är en pipa som tillverkades i Holland mellan 1630 och Den är dekorerad med ett havsvidunder på skaftet och piphuvudet är utformat som ett manshuvud med skägg. Jonapipor hör till de så kallade reliefpiporna, eftersom dekoren är utförd i relief. I större omfattning producerades reliefpipor först från 1630 (Duco 1987:88-97), innan dess är de mycket sällsynta och vanligtvis har tidigare pipor bara mycket enkel dekor på piphuvudet. I många fall kan årtal och tillverkarnamn hittas på reliefpipor. De första piporna som liknar jonapiporna har fortfarande kvar det klassiska barocka mönstret med blommor och blad, men på skaftet finns redan valfiskens öppna mun. Dessa tidiga pipor tillverkas i Amsterdam och Gouda, där Amsterdams pipor utmärks av en grövre stil (Duco 1987: 88-97). Pipa där bara djurhuvudet finns, senare utvecklad till jonapipan. (Källa: Duco, 1987 s 89) 7

8 Den äldsta riktiga jonapipan tillverkades i Hoorn i Holland och bär inskriften IONAS ANNO Jonapipor var populära bland den vanliga befolkningen, särskilt bland sjömän. Pipan skulle inte bara påminna om kamratskapet till sjöss, där man är beroende av varandra och delar samma öde utan också om hoppet om syndaförlåtelse och räddning i sista stund. Den tjänade alltså som talisman för en säker resa till sjöss (Duco 1987:88-97). Två bilder av jonapipor som påträffats i Stockholm: ovan piphuvuden från kvarteret Svalan (Källa: Loewe 1993, s. 21) och nedan en bit av skaftet från Karsvik, Stockholm (Foto: Veronica Christaller). Med hänsyn till den låga status som sjömän hade överraskar den höga kvalité som de första piporna hade som gjordes från 1630 till Från 1640 försämrades kvalitén mer och mer och 1680 har legenden om profeten Jona tappat all symbolisk betydelse, bara profetens ansikte finns kvar på piphuvudet (Duco 1987: 88-97). En tidig jonapipa från där kvalitén i dekoren är mycket hög (Källa: Duco 1987, s 92). Jona är en profet i det Gamla Testamentet som av Gud får uppdraget att predika Guds ord för folket i staden Ninive. Men Jona vill dra sig undan detta och försöker fly över havet på ett 8

9 skepp. Då sänder Gud en storm som hotar att förstöra skeppet och snart blir Jona av Gud utpekad som den skyldige. Då bestämmer sjömännen att han ska kastas över bord för att blidka Guds vrede. Jona blir nu uppslukad av en valfisk och i fiskens buk renas Jona genom böner från sin synd och efter tre dagar spottar valen ut Jona på stranden igen. Nu är han redo att utföra sitt uppdrag. När han kommer till Ninive förutsäger han stadens undergång på grund av invånarnas syndiga liv men kungen befaller botgöring och så räddas befolkningen i sista stund från döden. Men Jona är besviken på Guds beslut för att hans förutsägelse inte uppfylldes. Berättelsen avslutas utan en riktig lösning av konflikten mellan Gud och Jona och lämnar mycket utrymme för tolkningar (Bok Jona Gamla Testamentet). Vid sidan av Jonalegenden har också valfisken som djur en stark symbolisk betydelse som måste tas med i analysen. Jonapipan är en sammanvävning av Bibelns berättelse och rådande föreställningar om havets okända och för dåtidens människor skrämmande djur. Valfiskar har under alla tider strandat vid kusten i Holland men bara mellan 1570 och 1650 satte de tydliga spår i holländsk konst och litteratur (Schama1987: ). Holland präglades under denna period av krig och religiösa konflikter där oro och ovisshet tillhörde vardagen. Det förvånar inte att ett strandat havsvidunder som man inte visste mycket om sågs som ett ont tecken. Valen tyddes ofta som en varning från Gud att inte vara olydig emot Honom. Tidigare forskning såg gravyrer av strandade valar som avbildades tillsammans med katastrofer som tecken på en allmänt rådande pessimism som fanns i samhället under den tiden (Schama1987: ). Men i många fall återger gravyren reella händelser som länkades ihop med valfiskens ankomst. Så skedde i december 1601 då en val strandade i Beverwijk. Fyra dagar efter detta kunde en solförmörkelse beskådas och i januari 1602 skakades Holland av en jordbävning. Under juni månad 1602 såg man en total månförmörkelse och under midvintern drabbades Amsterdam av en svår pestepidemi. Människorna på och 1600-talet trodde på onda och goda tecken från Gud och då ter det sig inte konstig att konstnären Jan Saenvedan tog med alla dessa händelser och satte de i samband med varandra (Schama 1987: ). 9

10 Gravyr av Jan Saenredam från 1602, på bildens övre kant ser man de händelserna som jag beskrev i texten: f v döden, månförmörkelsen, det holländska lejonet som försvarar en inhägnad och solförmörkelsen varslar om sjukdom, krig och en dyster framtid. Se även detaljutsnitt till höger (Källa: Schama 1987, s ) På många bilder symboliserar valfisken ett helvetesodjur genom vars gapande mun människan kommer in i helvetet. Fisken framställer bildligt uppfattningen att en människa blir uppäten av sina synder. Det enda sättet att rädda sig är att ångra sig djupt och innerligt så kommer Guds nåd att rädda ens själ även i sista stunden. Att just valfisken fick den betydelsen beror å ena sidan på den bibliska berättelsen om Jona och valfisken, där fisken för Jona från synd till försoning och å andra sidan på att holländarna var sjömän och fiskare och fisken spelade en avgörande roll i överlevnadskampen. I den kalvinistiska tron är synd och fruktan för Guds vrede alltid närvarande och den strandade valen fungerade som en mycket komprimerad version av den bibliska berättelsen. De blev uppkastade på stranden genom Guds makt vilket ansågs som ett bevis på deras synd och påföljande straff. Samtidigt stod piporna för hoppet om räddning i sista stund, liksom Jona och staden Ninive blev räddade (Schama 1987: ). När Hollands plats bland Europas riken blev säkrare försvagades valfiskens symboliska mening och den ekonomiska betydelsen, dvs. valjakten blev allt viktigare. Då blev valen en åtråvärd råvara som lockade fram människans girighet och förde dem i synd samtidigt som den fortfarande stod för syndaförlåtelse (Schama 1987: ). Att just sjömän attraherades av jonahistorien är förståeligt tycker jag eftersom mycket av historien utspelar sig till sjöss och varje sjöman kunde identifiera sig med skeppets besättning som kastade Jona överbord i ett försök att blidka stormen. En storm var livshotande och det var viktigt att skydda sig. En talisman som påminner om att man måste kasta sina synder 10

11 överbord för att få räddning måste ha haft en stor dragkraft. En annan punkt är att den också visar förhållandet mellan land och vatten. Landet var människans hemvist, det var bekant och kartlagt. Landet erbjöd trygghet, var och en hade sin hemby där familj och släkt fanns, där man var förtrogen med landskapet och husen erbjöd skydd mot naturens krafter. Jona är en symbol för landet eftersom han är en människa. Havet, som symboliseras av valfisken var däremot outforskat, till synes gränslöst och människan var oskyddad utsatt för naturens oberäknelighet. I en tid utan GPS, radio och räddningstjänst var Guds nåd det enda man kunde förlita sig på. Att en pipa gav uttryck för den tron kan förefalla lite långsökt men en förklaring skulle kunna vara att en pipa är lätt att ta med, den tar inte mycket plats vilket är viktig med tanke på de trånga utrymmena på skeppet. Dessutom är den förhållandevis billig vilket gör att den är tillgänglig för alla och sist men inte minst länkar den ihop det praktiska med det angenäma om man så vill. Det praktiska är den symboliska innebörden och funktionen som talisman, det angenäma är rökningen som ger en liten vilopaus i den tuffa vardagen ombord Politiska budskap på pipor Under 1800-talet blev pipor ett medium för politiska budskap som spred sig snabbt och förhållandevis enkelt genom samhället. Från ett arbetarkvarter i Boston, Amerika, känner vi till pipor som hade inskrifter som HOME RULE eller WOLF TONE plus ett årtal på piphuvudet. Orden home rule syftar på en rad politiska rörelser i Irland som hade irländskt självstyre som mål. Även namnet Wolf Tone hänger ihop med irländskt motstånd mot brittiskt styre. Dessa pipor identifierar sina ägare inte bara som irländare utan de går ett steg längre. Alla som använde en sådan pipa var supportrar till irländskt motstånd. Pipan gav starka signaler till omvärlden, man kunde genast känna igen vän eller fiende i saken. Frågan om Irlands självständighet var en mycket laddad fråga och irländare och engelsmän drabbade hårt samman vid flera tillfällen, och medlemmar i motståndsrörelser hade ingen nåd att vänta i fall de blev tillfångatagna. Om man var för eller emot var en del av identiteten och genom att använda en pipa med budskapet HOME RULE markerade man den identiteten inför omvärlden (Cook 1997). Ett annat exempel är Tudorrosen som användes av pipmakare i Holland. Många av Hollands pipmakare var inga holländare utan engelsmän som flydde från religiöst förtryck i England. 11

12 Under Elisabeth I ( ) rådde en mer avslappnad inställning mot rökning. Även om drottningen själv inte rökte så gjorde hon inte mycket för att förbjuda eller inskränka fenomenet. Pipmakare kunde fritt tillverka sina pipor och tobakshandeln var i full gång. Men efter Elisabeths död år 1603 tog Jacob I ( , konung av Skottland från1567 och från 1603 även konung av England) över tronen och han var en skarp motståndare till tobak. Dessutom var han katolik medan Elisabeth I var protestant. Under Jacob I:s regentskap förbjöds rökning, så pipmakarna förlorade sin sysselsättning, och samtidigt försämrades situationen ytterligare genom hårda restriktioner mot protestanter. De som inte ville konvertera till katolicism och ta ett annat hantverk flydde landet och bosatte sig i det protestantiska Holland. De prydde sina pipor med Tudorrosen, som kan ses som en symbol för fosterlandet och friheten de förlorade men så småningom kanske också för det nya välstånd man fått i sitt nya hemland (Loktu 2009) Pipor på tavlor I konsten har pipor, tobak och rökandet lämnat sina spår bland annat på tavlor. Men det är inte bara i de realistiska avbildningarna av pipor som man kan studera varje detalj och ge en tydlig kulturhistorisk bild. Pipor, tobak och rökande har också en stark symbolisk betydelse och de kan ladda bilden med underförstådda meningar och budskap (Articus 2005). Jag ska nu presentera två grupper av målningar och analysera deras symbolik. 12

13 Rökarstilleben eller toebakjes Denna kategori avbildar rökare i olika miljöer som till exempel i hemmet, på krogen eller på bordellen. (A. Brouwer, Die singenden Trinker ca 1635; Källa: Gemäldegalerie Staatliche Museen Preußischer Kulturbesitz Berlin). Konstnären Adrian Brouwer målade sin tavla Die singenden Trinker kring Tavlan föreställer fyra män som sitter på ett värdshus och uppenbarligen har de redan druckit en hel del. Männen framställs i grova penseldrag, de är rätt fula och säkert inga medlemmar i samhällets överskikt. Mannen i bakgrunden kräks mitt i hela festandet. Detta är en symbol för förlusten av självkontrollen. De är i alla avseenden omåttliga och grova och ska fungera som spegel för samhället, människorna som gillade att dricka och röka skulle få se vad som kommer att hända om de inte höll måttet (Articus 2005). Denna typ av målningar vidareutvecklas under 1700-talet och har glada människor på krogen eller i hemmet som grundtema. Bilderna visar grova människors råa kropps- och själstillstånd, de går sysslolösa och frossar i måltider, alkohol och tobak. Ibland kan ovärdigheten och förnedrandet förstärkas genom en gris som i vissa fall till och med slickar upp spyor. Grisen är en symbol för människors omåttlighet och en maning att man blir till ett djur om man inte håller måttet. Religionen anser att djur är själlösa varelser och människor som förnedrar sig till djur förlorar sina själar och därmed kan de inte gå in i himmelriket. Att inte få komma till paradiset var det absolut värsta som kunde hända en människa på den tiden. Allt jordiskt liv var inriktat på att i slutet komma till Guds rike, det gällde alltså att leva ett värdigt liv och värna om själen. 13

14 Bilderna är en satirisk uppmaning om att inte hänge sig åt okontrollerad njutning. Klumpiga bönder illustrerar på ett komiskt sätt de allvarliga konsekvenserna som följer på lättja och frosseri (Articus 2005). (Jan Sten Verkehrte Welt, Källa: Kunsthistorisches Museum, Gemälde Galerie, Wien). På bilden Die verkehrte Welt ser vi hur de vuxna ägnar sig åt supandet och andra omoraliska sysselsättningar. En kvinna är redan helt utslagen och sover berusad i ett hörn. I bildens centrum ser vi en kvinna och en man, kvinnan har sin hand i mannens byxbenssöm. Detta är en tydlig sexuell symbolik som tillsammans med de rökande och drickande barnen i bilden visar den förfallande moralen. De vuxna är så upptagna med sina sysslor att de inte bryr sig om vad barnen gör. Till vänster ser vi ett barn, kanske fem år gammalt, som röker en kritpipa och bakom det ser vi ett annat barn som tar en bägare ur ett skåp. På golvet ligger kringströdda vardagsföremål, delvis trasiga. Ett vinfat läcker sitt innehåll på golvet och genom dörren på höger sida kommer grisen smygande in i rummet. Hela bilden är en uppmaning till att inte ta den breda vägen, att lägga band på sig själv och ta hand om hemmet och barnen. Men trots att moralen är i botten och grisen redan inne, är det inte för sent för människorna på bilden. Bakom mannen i förgrunden står en man och kvinna som genom sin klädsel kan identifieras som medlemmar i kyrkan. Mannen håller en bok i handen, förmodligen en bibel och kvinnan höjer ena handen i en uppmanande gest. Än är det inte för sent att vända om och rädda själen för himmelriket. Det gäller bara att följa de två som predikar Guds ord eftersom allting då kommer att ordna sig igen (Articus 2005). 14

15 Genremålningar De så kallade genremålningarna utvecklas under 1500-talet ur äldre månadsbilder och böneböcker. Företeelsen når sin kulmen under 1600-talet och tonvikten ligger på drastiska framställningar av negativt mänskligt beteende som fylleri, rökning eller prostitution. Under 1600-talet börjar konstnärer att dölja sina moraliska budskap bakom en komplicerad symbolisk kod. Vardagliga föremål representerar människans sinnen och felaktiga beteende. På bilden här, som är målad kring 1620 av den holländske konstnären Wilhem Buytwech, står den rökande pipan för luktsinnet. Vidare ser vi en kanna och glas som står för smak, flöjten för gehör och mannens hand på kvinnans arm står för känslor. Spelkortet som den vänstra mannen har i sin hatt står för kortspel som under denna tid oftast var förbjudet. Apan i vänstra bildkanten förefaller felplacerad men i dåtidens symbolik står apan för människans låga, syndiga sidor. Nu blir också bildens egentliga innehåll klar, det handlar om synd och livets förgänglighet. Dessutom är bilden full av erotiska hänvisningar och i sin helhet ska den klandra samhällets moraliska förfall (Articus 2005). (Wilhelm Buytewech Fröhliche Gesellschaft, Källa: wikipedia tyskland juni 2010). 15

16 3. Kvinnor och rökning Ytligt sett kan man tro att kvinnornas tobakskonsumtion började under 1900-talets första decennier där cigaretten blev allt vanligare och konkurrerade ut cigarrer och pipor. Rökning var männens domän och genom konst och litteratur präglar män vår bild av vem som fick röka eller inte (Articus 2004). Men det finns många vidspridda belägg i litteratur, offentliga handlingar och konst som kan ge ett mer mångfacetterat intryck. Bevarade handlingar redovisar rökande kvinnor redan under 1600-talet. I Helsingör i Danmark omnämns en kvinna vid namn Anna Diedrich Piper som vid sin död 1606 lämnade ett dussin kritpipor efter sig. Det visade sig emellertid att piporna tillhörde lagret i hennes krambod som hon ärvde efter sin man. Eftersom vi bara har offentliga skriftliga källor om henne är det omöjligt att säga om hon bara sålde tobak och pipor eller om hon också själv rökte, men det kan ha varit så att hon tillhörde den skara kvinnor som inte bara sysslade yrkesmässigt med pipor utan som också njöt av att röka en pipa då och då. Från tysktspråkigt område finns några rättsdokument där kvinnornas tobaksrökning figurerar i äktenskapstvister. Tobaksberoendet anses vara anledning till att dessa kvinnor har dåligt humör och är stridslystna. Även i litteraturen hittar vi spår av rökande kvinnor, så skrev till exempel Johannes Jacob Christoph von Grimmelshausen (ca ) i sin satiriska skrivelse Woher das Tabaktrinken kompt att kvinnor från alla samhällsklasser röker tobakspipor (47-61). Men trots detta påstående kan man inte förbise att majoriteten av rökarna var kvinnor från lägre samhällsklasser, etniska minoriteter eller bondfruar. Detta styrks av de många tavlor som avbildar olika rökare (Articus 2004). Det är sällan människor från samhällets topp som visas i sammanhanget vare sig det är kvinnor eller män. Men det betyder inte att överklassens kvinnor inte rökte. Från Frankrike är det känt att Ludvig XIV:s döttrar gillade att röka pipa och att kungen själv ertappade dem en kväll i salongen. Ludvig XIV var en stark motståndare till tobak och gillade inte alls att företeelsen bredde ut sig vid hovet. Hans svägerska, Liselotte von der Pfalz, som också ogillade rökande kvinnor, skrev 1701 till en släkting att alla kvinnor i Paris röker eller snusar tobak genom näsan och går omkring med smutsiga bruna näsor. Hon påstod att det var 16

17 tobakslukten som omgav dessa kvinnor som gjorde att män höll sig för sig själva och hellre ägnade sig åt homosexualitet istället för att umgås med kvinnor (Articus 2004). Vår bild idag är präglad av framförallt reklamindustrins verksamhet. Den är en blandning av fakta och grova missuppfattningar. Intrycket är att kvinnor inte började röka förrän någon gång under 1890-talet då cigaretten trängde under pipor och cigarrer och att kvinnor som ville röka dessutom var utsatta för bestraffningar båda av laglig och privat natur. Kampen för fri tillgång till tobak framställdes som ett kärnämne inom feministrörelsen och upphöjdes till en politisk sak (Cook 1997). Men som jag visade tidigare har rökande kvinnor dokumenterats redan så tidigt som på talet och det fanns ingen lagstiftning om rökförbud som särskilt gällde kvinnor. Jag har nämnt rättshandlingar där hustruns rökning ger upphov till äktenskapstvister och domare uppmanar dessa kvinnor att sluta röka, men han har inga lagliga medel för att tvinga henne till att göra detta. På de platser där rökandet är förbjudet, gäller förbudet för både män och kvinnor. Från staden Erding i Bayern, Tyskland, kommer ett unikt föremål. Föremålet är en skamkrage bestående av tärningar, spelkort och två jonapipor i trä som användes vid bestraffning av brott mot lagen som gällde spelande och rökande. Kragen fungerade likt en skampåle, brottslingen fick kragen runt halsen och fick ställa sig på torget och alla som passerade förbi kunde se vad hans eller hennes brott var. Kragens jonapipa gör det möjligt att datera den till 1700-talets mitt och den är nästan den enda av den sort som fanns i Tyskland (Mehler & Szill 2007). (Skamkrage i träd från Erding, Tyskland, diameter 80 cm. Källa: Knasterkopf 19/2007, s. 178). Kvinnor kunde alltså obehindrat röka eller lydde under samma lagar som män. Inom överklassen ansågs rökandet som opassande för att det gav missfärgning på tänderna och 17

18 luktade illa, vilket störde bilden av den prydliga kvinnan. Men några uttalade förbud fanns inte heller här. Först från ungefär 1850 och framåt blev det allt vanligare med försök att hindra kvinnor från överklassen från att röka. Men det stannade för det mesta vid uppmaningar (som också gällde män i viss mån) att inte röka offentligt eller ens medge att hon rökte i hemmet. Och även om det gjordes försök att lagstifta så slog lagarna inte riktig igenom och avskaffades eller förändrades till mer allmängiltiga lagar. Överklassens syn på rökande kvinnor hänger tätt ihop med dess genusperspektiv och vad som ansågs lämpigt för kvinnor eller män. Hela rökandet är skapat av män för män, de skapade speciella rum och ritualer som traditionellt uteslöt kvinnor från att vara med. Män träffades i rökrum efter måltiden eller på klubbar där de kunde prata politik eller affärer. På så vis är rökandet knutet till maktutövning och beslutsfattning, vilket ansågs vara olämpligt för kvinnor. Det ansågs också att tobak och tobaksrök kunde beröva kvinnan hennes renhet och oskuld och det var männens uppgift att skydda kvinnans oklanderlighet på alla sätt (Cook 1997). Inom arbetarklassen och på bondgårdar däremot var situationen en helt annan. Kvinnorna arbetade precis som män, ibland med lika tunga fysiska arbeten och tjänade egna pengar och bidrog till familjens inkomst. De hade det lättare att ta till sig en manlig symbol utan att det ansågs som ett hot eller brott mot konventionen. Trots det, eller kanske just därför, ansågs dessa kvinnor som omoraliska och som dåliga exempel på hur en kvinna ska bete sig. En annan skillnad var att arbetarklassen och bönder inte på samma sätt tog till sig den stränga viktorianska moralen som borgarna och adeln anammade. Deras trångsynthet gjorde att världen krympte mer och mer tills allting som hade med människans kropp att göra var så tabubelagt att en kvinna med cigarett eller pipa i handen kunde uppfattas som sexuellt provocerande (Articus 2004). 18

19 3.1. Dannikekvinnan en kvinna från 1600-talet som rökte I det föregående avsnittet har jag gett en överblick för hur situationen var för kvinnor som ägnade sig åt tobaksrökning. Det har mest handlat om anonyma kvinnor som ingår i en större grupp utan att de framträder och får ett ansikte. Nu ska jag presentera en kvinna som vi vet en del om men som samtidigt lämnar gåtor som vi kanske aldrig kommer att lösa. Kvinnan har inget namn, utan nämns efter platsen hon hittades, Dannikekvinnan (Ivarsson 2001). Dannikekvinnans kvarlevor.( Källa: Ivarsson 2001). Den 22 juli 1942 hittades kvarlevor efter en människa i en torvmosse i Dannike socken. Graven daterades på plats av antikvarien Erik Floderus till eller 1700-talet. Nästan direkt gick deras tankar till rykten om en försvunnen kvinna och en vålnad som skulle finnas i området. Individen identifierades som en kvinna vars huvud saknades vid upphittandet och aldrig återfanns. Jag ska komma tillbaka till detta faktum och vad det kan betyda senare i detta avsnitt. Kvinnan var begravd i en mycket enkel träkista utan lock. Hon var klädd i yllestrumpor, skor med klack, en läderkofta och en yllekjol. Under undersökningen kom det fram att kvinnan hade händerna och möjligen även fötterna bundna vilket i samband med begravningsplatsen förstärker intrycket att det inte handlade om en regelrätt begravning (Ivarsson 2001). Kvinnans kläder Kvinnan bar skor av näver och skinn med liten klack. Hennes kläder var välsydda och av storleken att döma var hon mycket smal. Koftans midja var uttöjd och sliten vilket möjligen beror på att hon har varit gravid någon gång. Den osteologiska undersökningen visade att hon var mellan 25 och 30 år gammal. Trots att huvudet saknades fanns några hårstrån kvar i kistan 19

20 som visade att hon hade rött hår. Skelettet visar inga tecken på våld förutom ett brutet överarmsben men brotten kom förmodligen till vid utgrävningen. Vidare visar benen på att hon måste har haltat mycket på grund av ett deformerat skenben till följd av en sjukdom. Men det verkar inte som att hon har levt ett ovanlig hårt liv; hennes skelett visar inga bevis på ovanligt slitage eller större matbrist än vad som var normalt på 1600-talets normalbefolkning. Hon blev begravd med några personliga tillhörigheter som några mynt från åren 1665, 1672, 1676 och 1677 (?), en kritpipa, en tobaksdosa, två glaspärlor, kvarts- och flintbitar, knappar och en järnkniv (Ivarsson 2001). (Dannikekvinnans personliga tillhörigheter. Källa: Ivarsson,2001). 20

Piprapport 1, Riksvapen

Piprapport 1, Riksvapen Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk

Läs mer

KRITPIPORNA PÅ KRONAN

KRITPIPORNA PÅ KRONAN KRITPIPORNA PÅ KRONAN rapport sammanställd av Arne Åkerhagen 1/12 1998 Regalskeppet Kronan sjönk den 1 augusti 1676 utanför Hultestad på Ölands östkust och hittades av professor Anders Franzén och hans

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor.

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. 1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. Väl känt är att Gustav III lät tillverka kritpipor till minne av sin så kallade revolution eller stadskupp som skedde den 19 augusti 1772 och vid några efterkommande

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Kvinnor och män i surrealism

Kvinnor och män i surrealism Kvinnor och män i surrealism Linnéa Jonsson Karin och Anna Klass 9 År 2010 Innehållsförteckning Kvinnor och män i surrealism 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställning, metod

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda. Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

MiniMaxNr - x 2015. Text ruta om något som finns i tidningen. Second Life Blodgrevinnan

MiniMaxNr - x 2015. Text ruta om något som finns i tidningen. Second Life Blodgrevinnan MiniMaxNr - x 2015 Text ruta om något som finns i tidningen. Storlek 18 Second Life Blodgrevinnan Second Life Second Life (SL) är en virtuell värld där man med hjälp av en avatar kan röra sig i olika miljöer

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim. ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Ordspråk och talesätt

Ordspråk och talesätt Ordspråk och talesätt Namn: VT-06 Ordspråkets historia De äldsta ordspråken tros vara 4000-5000 år gamla och stammar från en forntid då språket ännu inte kunde uttryckas i skrift. Många av ordspråken var

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Ett litet ämne med bara sex anställda - men ett stort fält att studera! Alla samhällen och kulturer genom historien har nämligen

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Greverts bästa kompis heter Robert fast han kallas för Kossan för att han är så tjock. Kossan är också åtta år. Nu är Grevert och Kossan i kemisalen.

Greverts bästa kompis heter Robert fast han kallas för Kossan för att han är så tjock. Kossan är också åtta år. Nu är Grevert och Kossan i kemisalen. Kapitel 1 ljuden: -Hörde du ljudet? Det låter som en apa sa Grevert. - Nej vadå? Sa Kossan. -Nej det var inget sa Grevert. Det var under kemitimmen som Grevert hörde konstiga ljud från golvet. Grevert

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Anita Nilsson. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Anita Nilsson. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Anita Nilsson Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 50 Livet bygger ju på vardagliga rutiner, varför inte

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer