Kvalitetsberättelse Vetlanda Kommun Vård- och omsorgsförvaltningen 2015

Transkript

1 Kvalitetsberättelse Vetlanda Kommun 2015 Peter Sjöstrand SAS, socialt ansvarig samordnare Vetlanda här växer människor och företag

2 2(20) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Övergripande mål för vård- och omsorgsförvaltningen... 5 VISION... 5 KÄRNVÄRDEN T-R-E... 5 VERKSAMHETSIDÉ... 5 Förutom kommunfullmäktiges Måluppfyllelse , utgår vi från aktuell lagstiftning och berörda områden i följande övergripande styrdokument:... 5 Nämndens mål kopplat till Kommunfullmäktige mål... 5 Bakgrund och ärendebeskrivning... 6 Processer och rutiner... 6 Kommunövergripande standard... 6 Kvalitetssäkra processerna... 6 Nya rutiner Systematiskt förbättringsarbete... 8 Servicedeklarationer... 8 Kvalitetsuppföljning vård- och omsorg... 8 Arbetet med intern kontroll... 8 Samverkan/tillsyn... 9 Tillsyn intern/extern utförare... 9 Ledarutvecklingsprogram UGL Brukarundersökning Funktionshinderomsorgen Samverkan mellan och Socialförvaltningen MHFA (Mental Health First Aid) Avvikelsehantering Lex Sarahrapportering Synpunktshantering Kommentar/analys Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Myndighetsutövning och service Funktionshinderomsorg Hemtjänst Särskilt boende Hälso- och sjukvård Estherverksamhet Esther förbättringscoacher ÄBIC/IBIC fortsatt arbete... 15

3 3(20) Webbutbildningar VO Nationella undersökningar Öppna jämförelser Några nationella resultat från rapporten Resultat Vetlanda Brukarundersökning Hemtjänst Brukarundersökning särskilt boende Slutsatser och fortsatt systematiskt kvalitetsarbete... 21

4 4(20) Sammanfattning arbetar aktivt för att utveckla kvalitetsledningsarbetet. Några av dessa verktyg är: Synpunkt Vetlanda, kvalitetsuppföljning, avvikelserapportering HSL/SoL/LSS och nationella brukarundersökningar, öppna jämförelser. Personalens insatser för att kunna förbättra kvaliteten har central betydelse. Därför arbetar vård- och omsorgsförvaltningen för att all personal blir delaktig i kvalitetsarbetet. Arbetet med att utveckla rutiner som är ett stöd för verksamheten är en betydande uppgift. En kontinuerlig uppdatering av befintliga rutiner och utvecklandet av nya är en del av förvaltningens kvalitetsarbete. Det systematiska förbättringsarbetet har under året kännetecknats av fortsatt ledarutvecklingsprogram UGL. Tillsyn av interna och externa enheter har genomförts där fokus är genomförandeplan, social dokumentation, vårdhygien, läkemedelshantering HSL och säkerhet. Under året har det funnits en tjänst på 50 % (Samka Sumic)för att arbeta med att utveckla arbetet kring Esther och förbättringscoacherna inom förvaltningen Funktionshinderomsorgen har deltagit i den första brukarundersökningen i Sverige. Under hösten har brukarundersökningen testats i sammanlagt sex verksamheter inom funktionshinderomsorgen. Tre dagliga verksamheter och tre gruppbostäder. Undersökningen har riktats direkt till kunderna. SKL står som ansvarig för att ta fram en nationell undersökningsmodell för funktionshinderomsorgen. Avvikelshanteringen är fortsatt under utveckling och rapporteras från förvaltningens intranät. Lex Sarah avvikelser rapporteras till Life Care som togs i bruk Nu finns en helt digital process för att handlägga rapporterade avvikelser enligt SoL/LSS. Förvaltningen har påbörjat utbildning i MHFA (Mental Health First Aid). Programmet kommer ursprungligen från Australien och används nu i 21 länder världen över. Utbildningen är 12 timmar lång fördelat på två dagar. Samtlig personal i Vetlanda kommun ska ta del av utbildningen som anordnas av Räddningstjänsten. En utmaning för framtiden, både på kort och längre sikt, är att behålla och rekrytera personal. Verksamhetsåret 2015 har visat att det är svårt att rekrytera personal på alla nivåer i förvaltningen.

5 5(20) Övergripande mål för vård- och omsorgsförvaltningen VISION Vi ska inspirera och motivera människor till ett självständigt liv med livskvalitet. KÄRNVÄRDEN T-R-E Tillväxt, Resultat och Engagemang. Vi eftersträvar Tillväxt genom att ha ett stödjande och förebyggande arbetssätt som leder till att kunden får en bättre livskvalitet. Vi är fokuserade på att nå sådana Resultat som leder till att vi får friskare och nöjdare kunder. Vi arbetar med förbättringscoacher, gör riskanalyser, genomför förbättringsåtgärder och följer upp dem. VERKSAMHETSIDÉ Vi ska genom förebyggande och individuella insatser skapa trygghet och delaktighet för individer och grupper med olika behov. Verksamheten skall bedrivas med god kvalitet, ett bra bemötande och respekt för den enskilde. Förutom kommunfullmäktiges Måluppfyllelse , utgår vi från aktuell lagstiftning och berörda områden i följande övergripande styrdokument: Vetlanda kommuns Översiktsplan (KF) Vetlanda kommuns Handikapplan (KF) Vetlanda kommuns Äldreomsorgsplan (VON) Avtal mellan Landstinget och kommunen om överlåtelse att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende (KF) Vetlanda kommuns Handlingsprogram för skydd och säkerhet (KF) Policy och riktlinjer Alternativa driftsformer i Vetlanda kommun (KF) Nämndens mål kopplat till Kommunfullmäktige mål Folkhälsoperspektivet som grund för livskvalitet Omsorgen ska kännetecknas av ett kundanpassat utbud avseende trygghetsskapande åtgärder av god kvalitet för att kunna leva ett mer oberoende och självständigt liv. Omsorgen ska kännetecknas av hög tillgänglighet och respekt för individen. Vi ska erbjuda insatser som är både kunskapsbaserade och resultatfokuserade Inom vård och omsorg ska så långt möjligt val av utförare och inflytande över vilken insats man vill ha erbjudas alla kunder. Att vara attraktiv arbetsgivare där medarbetaren är den viktigaste resursen. Engagerade och delaktiga medarbetare.

6 6(20) Bakgrund och ärendebeskrivning Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet (SOFS 2011:9, 3 kap. 1 ). Årligen bör det arbete som pågått för att utveckla och säkra kvaliteten dokumenteras i en kvalitetsberättelse (SOSFS 2011:9, 7 kap. 1 ). Kvalitetsarbetet i Vetlanda kommuns vård- och omsorgsförvaltning bedrivs i enlighet med SOSFS 2011:9, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Enligt föreskriften ska vårdgivare och den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Föreskriften beskriver följande områden: Processer och rutiner Systematiskt förbättringsarbete Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Dokumentationsskyldighet Kvalitetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska kvalitetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses (SOSFS 2011:9). Processer och rutiner Kommunövergripande standard Arbetet med att skapa en kommunövergripande standard för att beskriva processer har fortsatt Målet är att ta fram stödprocesser och koppla tillhörande dokument som policy, riktlinjer, rutiner, checklistor till respektive delprocess. Vård- och omsorgsförvaltningen samverkar med systemadministratör för QPR (processverktyg) i detta arbete. Kvalitetssäkra processerna Utreda behov Verkställa beslut Hantera avvikelser Arbetet med att kartlägga förvaltningens kärnprocesser har fortsatt under året inom ramen för arbetet med ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9. Till hjälp används processverktyget QPR. Fokus har lagts på att hitta en struktur och en ram för processarbetet. Verksamhetsutvecklare har gjort en handlingsplan för att ta fram verksamhetsbeskrivningar och kommer att samverka med områdeschefer och personal i arbetet med verksamhetsbeskrivningar.

7 7(20) Nya rutiner 2015 Nedanstående tabell beskriver de nya rutiner (totalt 21) som tagits fram 2015 inom vård- och omsorgsförvaltningen. Verksamhetens samtliga rutiner finns på Vinna. Område Handläggare myndighetsutövning Handläggare myndighetsutövning Handläggare myndighetsutövning Särskilt boende/myndighetsutövning Särskilt boende Handläggare myndighetsutövning Rutin Analysträff/Mötesrutin/Planeringsmöte i samverkan för kunden Beställning av extern utförare Bilaga till Rutin för beställning externa utförare (LOV) Tillämpningsanvisning för bedömning av bistånd till hemtjänst eller annan äldreomsorg enligt SoL Boendesamordning vid beslut om särskilt boende inom äldreomsorgen Borttappad/stulen nyckel till nyckelgömma Cytostatika hantering i ordinärt boende Delegering läkemedel Egenansvarsprodukter Fokuspatienter Kunder från andra kommuner, debitering

8 8(20) Nya rutiner 2015 fortsättning Område Funktionshinderomsorg Områdeschefer Vård- och omsorgsförvaltningen Hemtjänst, Bemanningscenter och nattpatrull Funktionshinderomsorgen Rutin Information om din anställning Kontaktman inom funktionshinderomsorgens verksamheter Kund saknad/försvunnen Läkemedelshantering Rutin vid misstanke om att barn far illa MTP- förebyggande underhåll Rekrytering av tillsvidaretjänster inom Kommunals avtalsområde Driftskontroll av trygghetslarm i TES Rutin för upprättande av genomförandeplan Vårdplanering i hemmet Systematiskt förbättringsarbete Servicedeklarationer Servicedeklarationer/värdighetsgarantier har under året skapats och/eller uppdaterats inom följande områden: Anhörigstöd Demensvård Hemsjukvård Hemtjänst Palliativ vård Särskilt boende Särskilt boende för vuxna med funktionsnedsättning Sysselsättning för vuxna med funktionsnedsättning Trygghetslarm Vårdhygien Kvalitetsuppföljning vård- och omsorg Arbetet med intern kontroll Under 2015 har internkontrollen fortsatt med samma kontrollområden som föregående år. Bland annat sker stickprover av loggning och ärendegranskning i

9 9(20) verksamhetssystemet Procapita. Även åtkomst till patientuppgifter samt åtkomst till Nationell patientöversikt, NPÖ, kontrolleras regelbundet. Övriga kontrollområden är dokumenthantering, köptrohet, prisanalys, frånvaro, sysselsättningsgrad samt fordon. Samverkan/tillsyn Samverkansmöten genomförs regelbundet med samtliga externa utförare för LOV och LOU. Extern utförare har informationsansvar till vård och omsorgsnämnden enligt avtal LOV. Funktionschef Myndighetsutövning och service och MAS/SAS handlägger denna information till nämnden. Tillsyn intern/extern utförare Som en del i arbetet med kvalitetledningssystem ingår att bedriva tillsyn inom den intern och externa verksamheten. MAS och SAS har ett uppdrag att strukturera och genomföra tillsyn med start januari Tillsynen kommer från och med 2016 att genomföras enligt rullande schema för alla verksamhetsgrenar/arbetsplatser inom vård och omsorg. Externa utförare ingår i denna årsplan. Resultatet av tillsynen analyseras och ska ingå i utvecklingen av kvalitetsledningsarbetet. Under 2015 har tillsyn genomförts av MAS/SAS vid fem enheter. Tillsynen har fördelats på ett gruppboende- LSS, ett Hemtjänstområde-SoL, ett särskilt boende-sol, ett korttidsboende- SoL/HS och en extern utförare. Frågeunderlag har utarbetats med inriktning på genomförandeplan, social dokumentation, vårdhygien och läkemedelshantering. Frågorna är viktade och ger ett totalt medelvärde på maximalt två poäng. Frågorna besvaras med Ja, nej eller vet ej där ja = 2 p nej =1 p och vet ej = 0 p. Ett totalmedelsvärde för respektive tillsyn skapas som ger en översiktlig uppfattning om hur kvaliteten för de fyra frågeområdena är. Områdeschef för respektive SoL/LSS och HSL deltar tillsammans med sjuksköterska, arbetsterapeut/sjukgymnast och två omvårdnadspersonal från aktuell enhet. Två veckor efter tillsynstillfället får aktuella områdeschefer ett utlåtande om resultatet av tillsynen för eventuell handläggning. Variationsvidden för de genomförda tillsynerna är 0,88-1,72p (max = 2 p). Tillsynsbesöken visar att enheten i huvudsak uppfyller kvalitetskrav enligt lagstiftning och vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetsledningssystem. Dokumentation och förtydligande av mål i genomförandeplaner är exempel på områden där tillsynen uppmärksammat förbättringsområden.

10 10(20) Figuren nedan visar resultat från tillsyn 2015, totalmedelvärden. 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0,88 1,72 1,51 1,71 1,66 Källa: Vård- och omsorg, Vetlanda Syftet är vidare att uppföljningen ska: leda till trygghet för både kunder och vård- och omsorgsnämnd skapa kontroll och undvika överraskningar leda till lärande och kvalitetsutveckling skapa bra relationer och nytta för kunden öka patientsäkerhet och rättssäkerhet Ledarutvecklingsprogram UGL Satsningen på att stärka förvaltningens chefer i sitt ledarskap har fortsatt under året. Sammanlagt 14 områdeschefer har varit iväg på ledarskapsutbildningen UGL. UGL står för Utveckling av grupp och ledare och anordnas av utbildningsföretaget Aktivt ledarskap. Utbildningen är fem dagar lång och innefattar internatboende. UGL utbildning för alla områdeschefer enlig plan har fortsatt under Utbildningen ska stärka den enskilde chefen i sitt uppdrag. Brukarundersökning Funktionshinderomsorgen SKL har under våren 2015 arbetat med att ta fram en nationell brukarundersökning för målgruppen personer med funktionsnedsättning. I början av hösten efterlyste SKL kommuner som ville vara behjälpliga att testa undersökningen i sina verksamheter. Vetlanda erbjöd sig då att vara en av dem sammanlagt 60 testkommunerna i landet som ställde upp. Under hösten har brukarundersökningen testats i sammanlagt sex verksamheter inom funktionshinderomsorgen. Tre dagliga verksamheter och tre gruppbostäder. Undersökningen har riktats direkt till kunderna. Till hjälp har enkätverktyget Pict-o-stat används som är ett digitalt enkätverktyg med Pictogrambilder utvecklat för personer med kognitiva svårigheter. Kunderna har fått svara på enkäten via ipads. Enkäten har innehållit sammanlagt sju frågor som handlar om självbestämmande, delaktighet och trygghet.

11 11(20) Samverkan mellan och Socialförvaltningen Under året har socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden antagit en överenskommelse med gemensamma utgångspunkter för samverkan mellan förvaltningarna. En samordningsgrupp samt två operativa samverkansgrupper har startats upp med representanter från båda förvaltningarna. Den ena samverkansgruppen fokuserar på samverkan som rör barn och unga och den andra gruppen hanterar frågor som rör vuxna samt våld i nära relationer. En gemensam handlingsplan har arbetats fram med aktiviteter som främjar samverkan på flera nivåer. MHFA (Mental Health First Aid) Första hjälpen till psykisk hälsa är ett utbildningsprogram som ökar kunskaperna om psykiska sjukdomar, självskadebeteenden, suicidförsök och suicid. Första hjälpen ges som stöd till personer med psykiska problem eller i akut psykisk kris innan professionell behandling finns att tillgå. Programmet kommer ursprungligen från Australien (Mental Health First Aid MHFA) och används nu i 21 länder världen över. Utbildningen är 12 timmar lång fördelat på två dagar. Samtlig personal i Vetlanda kommun ska ta del av utbildningen som anordnas av Räddningstjänsten. tillsammans med Withalabostäder först ut i denna satsning. Under året har sammanlagt har 253 av förvaltningens medarbetare genomgått utbildningen. Först år 2018 beräknas samtliga medarbetare i förvaltningen ha genomgått utbildningen. Avvikelsehantering Personal ska rapportera avvikelser enligt SoL/LSS och HSL på VINNA. Installation av Life Care avvikelsehantering SoL/LSS har genomförts i december ITstödet börjar användas av SAS i januari Life Care ger en systematisk och kvalitetssäkrad avvikelsehantering. Användandet sker med stöd av så kallat två stegsinloggning (siths-kort). Avvikelser enligt SoL/LSS och HSL handläggs och följs upp av SAS/MAS i dialog med funktionschefer/områdeschefer. Analys, bedömningar av vad vi kan lära av dessa avvikelser och lämpliga åtgärder görs fortlöpande under verksamhetsåret har SAS genomfört utbildning om lex Sarah för 171 personal och områdeschefer på 20 olika enheter. Totalt har 537 personal på 56 olika enheter, inom vård och omsorg, genomgått utbildning om lex Sarah och skyldigheten att rapportera avvikelser i den egna verksamheten sedan hösten Media Media begär kontinuerligt ut allmän handling som rör avvikelser och rapporterade brister i vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Handläggning av begäran om allmän handling görs i förekommande fall av MAS eller SAS i samverkan med nämndsekreterare vård och omsorgsförvaltningen.

12 12(20) Lex Sarahrapportering Översikt antal registrerade rapporter enligt lex Sarah efter funktion 2015 (* jämförelse från kvalitetsberättelse 2012/2013/2014) ÅR ÄO Boende ÄO hemtjänst FO boende/social psyk/personli g assistans Myndighet sutövning HSL, nattpatrull, hemsjukvård 2010* Ingick inte * Ingick inte * Ingick inte * Ingick inte * Total 2015** *** **Start Life Care avvikelse.*** inkluderar tre rapporter som berör externa utförare Vård- och omsorgsnämnden får månatlig information om avvikelser i pärm för delegationsbeslut. Rapporterna som inkommit under 2015 fördelas enligt tabell ovan. En utveckling med en ökning av inkomna rapporter ses under perioden Till stor del beror det på en ökad medvetenhet och engagemang för kvalitetsarbetet hos personal inom vård och omsorg. De rapporterade avvikelserna har bland annat bestått av rapporterade brister i IT-system/larmsystem (hemtjänst och äldreboende), brister i bemötande av den enskilde individen, uteblivna omvårdnadsinsatser (främst inom hemtjänst), annat, som inte är relaterat till den enskilde individen utan berör faktorer i vår organisation. En majoritet av avvikelserna som relaterar till den enskilde individen är bedömda som måttliga eller mindre/ringa i allvarlighetsgrad. Under året har tre anmälningar gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Synpunktshantering Under 2015 har 16 olika synpunkter inkommit till vård- och omsorgsförvaltningen via kommunens synpunktshantering. Synpunkterna har i störst omfattning berört service/tjänster. Många av synpunkterna är av sådan art att de inte möjliggjort eller föranlett några åtgärder utan har i stället lett till att förtydliga och delge information om förvaltningens sätt att arbeta med och hantera aktuella ärenden. 4 st. av inkomna synpunkter kommer att beaktas vid framtid planering med 5 st. redan finns med i planeringen. Övriga synpunkter kräver ingen åtgärd utöver lämnat svar. 1 Källa: Årsrapport Synpunkt Vetlanda 2015

13 13(20) Övervägande delen av synpunkter gäller klagomål (6) och förslag (6). Basfakta jämförelse över tid Totalvolym antal st. Andel anonyma synpunkter 12,5% 46 % 35 % 42 % 16 % Svar inom 10 dgr 86 % 57 % 84 % 53 % 76 % Andel politiska 5,5 % 7 % 4 % 7 % 0 Andel som lett eller kan leda till förbättringar - - Se ovan 2 % 56 % Vanligaste synpunkterna Bemötande 1 st 3 st 5 st 4 st 5 st Fysisk miljö 1 st 5 st 1 st - 2 st Service/tjänster 11 st 14 st 18 st 23 st 22 st Information 3 st 3 st 3 st 3 st 1 st Delaktighet/inflytande st - 2 st Tillgänglighet - 2 st 1 st 1 st 1 st Övrigt - 6 st 4 st 15 st 3 st Kommentar/analys Under 2015 är antalet inkomna synpunkter lägre än det varit någon gång under de senaste 5 åren, 16 st. 2 st synpunkter har inte besvarats inom 10 arbetsdagar. Av totala antalet synpunkter har 2 st varit anonyma. Fr.o.m behöver inte anonyma synpunkter som inte tillför något av allmänintresse eller ger underlag till förbättringar, besvaras. 5 st ärenden har inte publicerats under året, bl.a. med hänvisning till sekretess. Under året kan ses en viss förskjutning från allmänna frågor och synpunkter till frågor i pågående individärenden. För att fånga ev. avvikelser inom vår verksamhet och som rapporteras via synpunkt Vetlanda, tar även medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och socialt ansvarig samordnare, SAS kontinuerligt del av inkomna synpunkter.

14 14(20) 6 st inkomna synpunkter berör förvaltningens värdighetsgarantier (servicedeklarationer) 4 st värdighetsgaranti för äldreboende och 2 st värdighetsgaranti för hemtjänst. En uppföljning av handläggarens svar på synpunkt har gjorts under året. Uppföljningen visar att 100 % varit mycket nöjda med tonen i svaret samt svarstiden. Angående fullständigt svar och hantering av synpunkt har 100 % varit varken nöjd eller missnöjd. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Personalens medverkan i alla beskrivna projekt/utvecklingsarbete har central betydelse för att nå de mål som har satts upp i de olika utvecklingsområdena. Därför är dialog och samverkan över professionsgränser avgörande för att bli framgångsrika. Myndighetsutövning och service Arbetet med Äldres behov i centrum (ÄBiC/IBIC) har påbörjats och intensifieras under Detta innebär ett nytt arbetssätt för biståndshandläggarna med en mer detaljerad utredning med mål för varje insats och också en ökad frekvens av uppföljningar för att säkerställa måluppfyllelsen för insatserna. Ett omfattande arbete har gjorts (och pågår) för att städa i verksamhetssystemet Procapita för att kvalitetssäkra statistikinlämning till exempelvis SCB och Socialstyrelsen. För att kunna följa upp vår verksamhet är det centralt att våra siffror är adekvata. Funktionshinderomsorg Projekt för daglig verksamhet och sysselsättning har genomförts och presenterats för nämnden. Uppdrag ges åt förvaltningen att skapa en plan för fortsatt konkret arbete för förändring inom området. Beskriv utbildningsinsatser som riktats mot särskilda målgrupper inom funktionhinderomsorgens personalgrupp. Externa utbildare/föreläsare har anlitats för att höja komptensnivå och personalens delaktighet i förbättringsarbetet. Hemtjänst Sjukskrivningarna är höga i verksamheterna och ett arbete har påbörjats för att öka vår frisknärvaro. Kundtiden har ökat i våra verksamheter från när vi började mäta 2012 då den låg strax under 50 % till i dag vara 65 %. Under hösten har Phoniro Care varit ett system som inte har fungerat tillfredsställande för verksamheterna. Upplevelsen har varit, att vi inte kunnat lita på att all registrering och dokumentation har sparats. Diskussioner har förts med HIT och felkällor har lokaliserats till HIT driftmiljöer. Särskilt boende Inom särskilt boende har arbetet med individuella beslut påbörjats på ett boende, och alla beslut inom särskilt boende kommer att bli individuella. Arbetet med att bemanna utifrån besluten, det vill säga de faktiska behoven, kommer fortsätta under 2016.

15 15(20) Hälso- och sjukvård Ett större sårvårsprojekt har startats under sista halvåret för att öka kompetensen inom området behandling av svårläkta sår. Användandet av rätt material vid såromläggning kan påverka läkningsprocessen i positiv riktning och det ger effekter både hos den enskilde och också kostnader för omläggningsmaterial. Ytterligare ett projekt pågår och kommer att avslutas under våren Det är ett projekt där Region Jönköpings län i samverkan med kommunerna i länet ska förbättra läkemedelshanteringen för patienter med kommunal hemsjukvård (i ordinärt och särskilt boende). Arbetssättet med vårdplaneringsteam har avvecklats och ersatts av vårdplanering i hemmet. Tanken är att i och med detta arbetssätt kan korta tiden som medicinskt färdigbehandlade är kvar på sjukhuset. Estherverksamhet Esther förbättringscoacher Förvaltningen har tolv utbildade förbättringscoacher som har grundläggande förbättringskunskap och kan stödja team inom sin egen verksamhet. En undersköterska, Samka Sumic, har fördjupade kunskaper i samverkan, förbättringskunskap och vinnande team och hon kan stödja team som arbetar med förbättringar i hela vårdkedjan. Under året har det funnits en tjänst på 50 % för att arbeta med att utveckla arbetet kring Esther och förbättringscoacherna inom förvaltningen. För att få effekt av allt fler utbildade Esthercoacher ser förvaltningen det som betydelsefullt att det fortsättningsvis finns en resurs som håller samman arbetet kring coacherna och deras förbättringsarbeten. ÄBIC/IBIC fortsatt arbete Arbetet med införandet av ÄBIC (Äldres Behov I Centrum), som Jönköpings län beslutat att benämna IBIC (Individens Behov I Centrum) har fortskridit. Förvaltningen hade för avsikt att implementera IBIC parallellt med införandet av individuella beslut på särskilda boenden. På grund av att Socialstyrelsens leverans av KSI (Klassifikation av Socialtjänstens Insatser) blev försenad, beslutades det att avvakta med införandet av IBIC, framför allt när det gäller verkställigheten. Myndighetskontoret har löpande under året haft workshops kring modellen och nya biståndshandläggare har fått utbildning. Webbutbildningar VO arbetar aktivt för att använda IT som ett verktyg i arbetet med kompetensutveckling. Webbaserade utbildningar finns på Vinna som personal är delaktig i. Förekomsten av webbaserade utbildningar från statliga myndigheter underlättar möjligheten att höja kompetensnivån inom ett ökat antal områden. Webbaserad utbildning ger personal möjlighet att genomgå utbildningen på sin arbetsplats. Nedan listas några av de aktuella utbildningar som personal är delaktiga i.

16 16(20) Delegationsutbildning Målgrupp: All vård- och omsorgspersonal som ska ha delegation på vissa delar i läkemedelshanteringen Beskrivning: SKL:s utbildning, Jobba säkert med läkemedel Social dokumentation Målgrupp: Obligatorisk för tillsvidareanställd omvårdnadspersonal inom samtliga verksamheter Beskrivning: I denna utbildning lär du dig vad social dokumentation innebär, hur den ska användas och varför den är så viktig. Du kan genomföra utbildningen på jobbet eller hemma (hemifrån krävs inloggning). Palliativ vård och omsorg för äldre personer Målgrupp: Vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen som kommer i kontakt med palliativ vård Beskrivning: Grundläggande utbildning i palliativ vård och omsorg med fokus på äldre personer. Utbildningen tar bland annat upp det palliativa förhållningssättets grunder, symtomfrågor, olika aspekter på döendet och döden och hur man ger stöd. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna Målgrupp: Hälso- och sjukvårdspersonal, omvårdnadspersonal och chefer inom alla verksamheter Beskrivning: Utbildningen är uppdelad i en grundläggande del för all personal och en fördjupning för chefer och ledare E-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten Målgrupp: I första hand politiker och chefer men även övriga medarbetare inom vård- och omsorg Beskrivning: Ger ökad kunskap om vad e-hälsa och välfärdsteknologi är på en övergripande nivå. Vilken nytta det leder till i verksamheten samt vilka aktörer på nationell nivå som ansvarar för vad. Äldres behov i centrum (ÄBIC) Målgrupp: Chefer och vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorg Beskrivning: Äldres behov i centrum, ÄBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation anpassad efter socialtjänstens arbetssätt. Utbildningen ger en överblick av vad de olika delarna som ingår i arbetssättet.

17 17(20) Nationella undersökningar Öppna jämförelser Några nationella resultat från rapporten Äldreomsorgen får fortsatt goda omdömen av de äldre som har hemtjänst och de som bor på särskilt boende. Men det finns skillnader mellan män och kvinnor. Män med hemtjänst är mer nöjda med tillgängligheten till hemtjänstpersonal, sjuksköterska och läkare jämfört med kvinnor med hemtjänst. 47 procent av männen anger att det är mycket eller ganska lätt att få kontakt med personal jämfört med 44 procent för kvinnorna. Spridningen mellan kommunernas värden varierar från 25 till 76 procents nöjdhet med tillgängligheten. Knappt hälften av äldre i särskilt boende, 48 procent, uppger att de är nöjda med boendemiljön i det särskilda boendet. Kvinnor är något mer nöjda än män. Spridningen mellan kommunernas värden varierar från 17 till 74 procent som är nöjda med boendemiljön. Antalet fallskador för kvinnor och män över 80 år är oförändrat jämfört med tidigare år, men det är fortsatt stora skillnader mellan kvinnor och män. 69 kvinnor per invånare över 80 år får skador efter fall, jämfört med 48 män per invånare över 80 år. Spridningen mellan kommunernas värden varierar från 30 till 86 fall per invånare över 80 år. Resultat Vetlanda Nedan listas de faktorer i öppna jämförelser där Vetlanda får goda omdömen (grönt bättre än genomsnittet) av kunderna. Siffrorna inom parentes anger nationell placering (av 290 kommuner). Grönt (bättre resultat än genomsnittet kommuner) Kontakt med personal, ordinärt boende Hemtjänsten i sin helhet Bemötande, förtroende säbo (22) Mat och måltidsmiljö säbo (27) Boendemiljö säbo (14) Aktiviteter och känsla av ensamhet (2) Säbo i sin helhet (18) Fallskador 80 år och äldre Frakturer lår och höft Brytpunktssamtal (3) Smärtskattning Användning av antipsykotiska lm hemtjänst (10) Nedan listas de faktorer som 2 källa: SKL, Öppna jämförelser vård och omsorg äldre 2015

18 18(20) Rött (sämre resultat än genomsnittet kommuner) Personalkontinuitet hemtjänst Tre eller fler psykofarmaka i hemtjänsten 10 eller fler läkemedel i hemtjänsten (242) De tre faktorerna som i undersökningen har fått rött (sämre resultat än genomsnittet kommuner)är områden som vård och omsorgsförvaltningen ser som förbättringsområden för 2016 och framåt. Brukarundersökning Hemtjänst 2015 Resultat för Vetlanda Syftet med undersökningarna är att kartlägga de äldres uppfattning om sin vård och omsorg. Resultaten används för jämförelser mellan kommuner och verksamheter och som underlag för utveckling och förbättring av vården och omsorgen om de äldre. Samtliga personer, 65 år och äldre, som den 31 januari 2015 hade hemtjänst minst 2 timmar per månad eller bodde på särskilt boende har fått möjlighet att besvara en enkät. Personer som enbart hade hemtjänstinsatser i form av matdistribution och/eller trygghetslarm eller som enbart hade beslut om korttidsboende ingick dock inte i undersökningen. Inte heller personer som hade bytt hemtjänstutförare eller särskilt boende efter den 31 januari Undersökningen genomfördes från månadsskiftet mars/april till och med 5 juni På finns mer att läsa om de nationella resultaten. Resultat finns också redovisade per län och kommun samt för verksamheter ner till minst 7 svarande. I Vetlanda svarade 388 personer, vilket är 62,6% av de tillfrågade.

19 19(20) Nedan visas de fem frågor med högst andel positiva svar. Får bra bemötande från 98 Känner förtroende för personalen Är sammantaget nöjd med hemtjänsten Personalen utför sina arbetsuppgifter bra Känner sig trygg hemma med hemtjänst Vetlanda Procent Nedan visas de fem frågor med lägst andels positiva svar. Besväras inte av ensamhet 45 Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål Kan påverka vid vilka tider man får hjälp Har lätt att få träffa läkare vid behov Har lätt att få träffa sjuksköterska vid behov Vetlanda Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015

20 20(20) Brukarundersökning särskilt boende I Vetlanda svarade 126 personer, vilket är 60,0% av de tillfrågade. Nedan visas de fem frågor med högst andel positiva svar. Får bra bemötande från Känner sig trygg på sitt äldreboende Har lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet vid behov Är sammantaget nöjd med äldreboendet Känner förtroende för personalen Vetlanda Procent Nedan visas de fem frågor med lägst andel positiva svar. Besväras inte av ensamhet Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar Kan påverka vid vilka tider man får hjälp Har lätt att få träffa läkare vid behov Vetlanda Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015

21 21(20) Slutsatser och fortsatt systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsberättelsen ger en bild av det komplexa arbete som utförs under ett verksamhetsår och som omfattar alla nivåer och anställda inom vård- och omsorgsförvaltningen. I de nationella brukarundersökningarna för hemtjänst och äldreboende får vård- och omsorgsförvaltningen generellt höga nöjdhetsvärden. Utmaningen blir att behålla de höga nöjdhetsvärdena även Frågeområden i brukarundersökningen där andelen med positiva svar är lägst, är tillsammans med de tre faktorerna, personalkontinuitet hemtjänst, tre eller fler psykofarmaka i hemtjänsten, 10 eller fler läkemedel i hemtjänsten, är en indikator på vikten av fortsatt aktivt kvalitetsarbete. Verksamhetsutvecklare har gjort en handlingsplan för att ta fram verksamhetsbeskrivningar och kommer att samverka med områdeschefer och personal i arbetet med verksamhetsbeskrivningar. Det blir en av de viktiga processerna under 2016 med hög delaktighet från medarbetare i verksamheten. Kvalitetsarbetet inom funktionshinderomsorgen är inne i ett intensivt skede. Den första brukarundersökningen har testats, vilket är mycket intressant och viktigt. Det fortsatta arbetet med individuella beslut (SoL/LSS) kommer utveckla kvaliteten för den enskilde och förtydliga uppdraget för personal. har under 2015 planerat för och upphandlat ett webbprogram för utbildning i social dokumentation för all tillsvidare anställd personal. Målsättningen är att höja nivån och kvaliteten på dokumentation i hela förvaltningen. Det blir en utmaning för Rekrytering av personal på alla nivåer är en stor utmaning för vård- och omsorgsförvaltningen och Vetlanda kommun som arbetsgivare. Den frågan är direkt kopplad till kvalitetsarbetet. Peter Sjöstrand SAS, socialt ansvarig samordnare