Dialogen mellan LKAB och Gällivare kommun fortsätter

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB JOHANNA OVERUD: Många hade bara väntat på rätt tillfälle. GÄSTKRÖNIKÖR SID 13 LKAB:S ÅRSSTÄMMA I BILDER SID 15 Nr 3 JUNI 2016 Dialogen mellan LKAB och Gällivare kommun fortsätter Förhandlingarna om ersättning av de kommunala verksamhetslokalerna i Malmberget strandade sedan LKAB lämnat ett slutbud som kommunen inte godtog. Efter ett möte hos landshövdingen 26 maj enades parterna om fortsatt dialog och att detaljplanearbetet ska ta fart. I grunden handlar frågan om att LKAB måste ha mark. Vi kan inte förhandla hur länge som helst. Vi kan heller inte betala hur mycket som helst, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingen NYHETER SID 3 SAMHÄLLSOMVANDLING Stadshuset växer fram Kirunas nya stadshus får en miljöcertifiering nivå silver. Det är ett kvitto på kvaliteter som energi, inomhusmiljö och material. NYHETER SID 8-9 Den runda siluetten börjar ta form. Stålet är rest och arbetet fortgår enligt planerna trots hård kyla och strejk under vinterhalvåret. Malmberget dokumenteras Under årets sommarmånader kommer kulturen och historien att flöda i Malmberget. I sporthallen och Kåkstan bjuds det på en nostalgisk resa. Bilder, filmer, berättelser och olika evenemang ska få besökarna att minnas svunna tider i Malmberget. NYHETER SID geofoner som mäter bergets rörelser är utplacerade i LKAB:s gruvor. NYHETER SID 4 FOTO: FREDRIC FOTO: ALM 16 nya bostäder är snart klara I oktober står 16 nya hyresrätter inflyttningsklara på Jägarskolan, på den plats där förskolan Fjället och friskolan Vita Vidderna tidigare stod. Vi bygger moderna treor och tvåor med mycket ljusinsläpp, säger Tomas Lindgren, projektchef på LKAB Fastigheter. NYHETER SID 11

2 2 3 LEDARE 180 olika yrkesbefattningar finns inom LKAB LKAB har stora åtaganden, inte minst i samhällsomvandlingen som måste genomföras kostnadseffektivt. Det kräver en konstruktiv dialog med dem som berörs. Näringsminister Mikael Damberg på LKAB:s årsstämma 28 april Jan Moström vd, LKAB Johan Heyden, avdelningschef, norra Europa: Trots överkapacitet och hög import av stål till Europa så har stålmarknaden under våren visat tendenser på att stärkas. Man har därmed kunnat genomföra vissa prishöjningar. Bilindustrin verkar fortfarande vara det segment som drar mest, medan efterfrågan på stål till byggindustrin och så kallade långa produkter som räls, armeringsjärn och byggbalk är mer säsongsbetonade. Stålmarknaden är global och marknaden i norra Europa speglar också mycket av vad som händer i både Kina och USA. Under senaste tiden så har bland annat skrotpriserna ökat kraftig vilket tillfälligt ökar konkurrenskraften för malmbaserad stålindustri. Efterfrågan på LKAB:s produkter är därför fortfarande mycket god. Vi ska gå från att vara bra till att bli bäst Snart har halva 2016 gått och vi kan konstatera att våra ansträngningar för att anpassa oss till en ny verklighet ger resultat. Vi på LKAB gick in i det nya året med uppkavlade ärmar och en stark vilja att ta tag i våra utmaningar, för såna har vi gott om. Vår omsättning 2015 sjönk från 20 till 16 miljarder kronor, en minskning med en femtedel. Det berodde till stor del på sjunkande järnmalmspriser, men också på att våra leveranser minskade från 26 till 24 miljoner ton. Dessutom tvingades vi göra en nedskrivning på våra anläggningstillgångar, och allt detta sammantaget gjorde att vi landade på ett resultat på minus 7 miljarder kronor, att jämföra med föregående års vinst på 540 miljoner kronor. Under 2015 och början på 2016 har vi trimmat organisationen och tillsammans lyckats effektivisera vår verksamhet genom kostnadssänkningar och produktionsökningar. Nu ska vi snart ta nästa steg och fortsätta att minska våra kostnader. Samtidigt som vi trimmar Marknadskommentarer LKAB : Roger Hahne, försäljningschef, Mellanöstern och Nordafrika: I slutet av april presenterade Saudiarabien en plan kallad Saudi Vision 2030, som syftar till att utveckla verksamheter utanför den dominerande oljesektorn. Samtidigt håller Dubai på att rusta för världsutställningen år 2020 och Qatar bygger för VM i fotboll år Till dessa stora projekt och omkringliggande verksamheter krävs det en väldig mängd stål. Detta innebär att efterfrågan på LKAB:s pellets för direktreduktion är extremt stark i Mellanöstern och Nordafrika. Hög efterfrågan tillsammans med det faktum att det bara är vi och ytterligare en producent som i dagsläget kan leverera högkvalitativ direktreduktionspellets, innebär ett riktigt gynnsamt läge för oss. Det finns en stor vilja och ett starkt engagemang inom LKAB Göran Ottosson, försäljningschef, Kontinentaleuropa och Nordamerika: Den tyska industrin går starkt, trots att förväntningarna mattats av något. Tysk industri noterade nyligen högsta orderingången på länge, främst gällande exportvaror inom bilmaskin- och elektroindustrin som alla är i behov av stål. Detta bäddar i sin tur för god efterfrågan av järnmalm hos våra kunder resten av året. Kunderna i EU och USA producerar bra och efterfrågan på högvärdig malm som pellets är fortfarande stark. Efter att tullrestriktioner har införts har efterfrågan ökat på stålprodukter i USA. Detta gynnar LKAB genom ökad efterfrågan på pellets. Senaste nytt hittar du på våra kostnader måste vi höja vår produktion, bara genom att höja vår produktivitet kan vi förbättra vår konkurrenskraft. För det första ska vi i vardagen effektivisera vår verksamhet, för det andra ska vi stabilisera våra processer och maximera vår produktion och för det tredje ska vi utveckla nya metoder och ny teknik. Så kan vi trygga LKAB:s långsiktiga utveckling. Under den här resan gäller att vi alla tar ansvar för att hållbart säkra vår överlevnad. Det handlar om allt vi gör, från underhållsplaneringen på skiftet och den extra funderingen före ett inköp till tanken på ökat samarbete mellan avdelningar. Det handlar också om vårt ansvar i större perspektiv, som att inte låta oss pressas till externa avtal som kan äventyra gruvbrytningen på en ort eller i värsta fall hela bolagets framtid. Jag har gott hopp om att vi ska fortsätta hitta hållbara lösningar och överenskommelser i de viktiga samhällsomvandlingsfrågorna. Att vi är tydliga och beskriver LEVERANSER Ack t.o.m jan. Miljoner ton Hur går det för LKAB? MARKUS PETÄJÄNIEMI, FÖRSÄLJNINGS- OCH LOGISTIKDIREKTÖR: Efterfrågan på LKAB:s pelletsprodukter är fortsatt god. Efter den katastrofala dammolyckan i Brasilien hösten 2015 är gruvbolaget Samarco borta från pelletsmarknaden, vilket är en av orsakerna till att det nu råder stor brist på direktreduktionspellets (DR-pellets) i världen. Järnmalmspriset har stärkts, åtminstone tillfälligt, på grund av finansiella lättnader, högre stålpriser och förväntningar i Kina. Bland LKAB:s konkurrenter ökar Roy Hill sina leveranser från Australien och merparten av Vales stora gruvprojekt i Brasilien bedöms komma ut på marknaden under Först då kan konsekvenserna för marknadspriserna bedömas fullt ut. Glädjande är att LKAB fortsätter producera och leverera stabilt enligt plan vilket är det viktigaste vi kan göra i rådande marknadssituation. ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro KVALITET K-värde för leveranser. Ack t.o.m april 2016: 95,1%. Ack 2015: 89,5%. 95,1% ANSVARIG UTGIVARE Bo Krogvig REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Åsa Haapasaari, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION YOURS: info@yours.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA exemplar MILJÖMÄRKT jan 7,7 Ack 2015 feb 8,7 mars Ack 2016 apr 24,2 Totalt 2015 maj juni verkligheten som vi ser den betyder inte att vi backar från vårt ansvar att ersätta alla som påverkas av gruvverksamheten. Det finns en stor vilja och ett starkt engagemang inom LKAB, det har jag sett många bevis på både under de månader jag rest runt och lärt känna företaget och under det pågående arbetet med att anpassa oss till ett nytt marknadsläge. Vi ska ta tillvara den inneboende innovationskraft vi har för att stärka vår konkurrenskraft och gå från att vara bra till att bli bäst i vår bransch. juli aug sep okt JAN MOSTRÖM nov Mejla oss! fornamn.efternamn@lkab.com dec Dialogen om ersättning till kommunen fortsätter MALMBERGET. Förhandlingarna om ersättning för kommunala lokaler i Malmberget strandade. Efter ett möte hos landshövdingen ska detaljplanearbetet ta fart och dialogen mellan LKAB och Gällivare kommun fortsätta. Efter nära tre års förhandlingar lade LKAB ett slutbud på 1,8 miljarder som innefattade både nybyggnation av förskola, äldreboende och ett kunskapshus plus ekonomisk ersättning. Gällivare kommun tyckte det var för lite och ville ha nära en miljard till i ekonomisk ersättning, något som LKAB tyckte var för mycket. I grunden handlar frågan om att LKAB måste ha mark, både för gruvans expansion och för utvecklingsområden som människor ska kunna flytta till. Vi kan inte förhandla hur länge som helst. Vi kan heller inte betala hur mycket som helst, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingen Det finns ett antal regler som LKAB måste följa för hur mängden kända mineraler och kostnader ska redovisas. Konkret innebär det att LKAB ska genomföra lönsamhetsstudier där alla relevanta faktorer som påverkas av eller påverkar brytning av den så kallade mineralreserven ska beräknas. Detta ska sen balanseras mot framtida intäkter från mineralreserven. Om vi ska följa detta regelverk för att klassificera en fyndighet till mineralreserv ska den bära samtliga kostnader, även kostnader för samhällsomvandling. Om den inte gör det utan medel måste tillskjutas, till exempel av staten, så kan den inte klassificeras och då är den inte lönsam, säger Magnus Arnkvist, produktionsdirektör för södra divisionen på LKAB där Malmbergsgruvan ingår. LKAB:s verksamhet påverkas redan då delar av produktionen står still i väntan på att områdena ska tömmas. Det är brådskande att LKAB behöver mark både för gruvans expansion och för utvecklingsområden för ersättningsboenden till Malmbergsborna. genomföra detaljplaneändringarna och säkra tillgången på mark för bostäder och för gruvan. Att kommunen har ett fungerade detaljplanearbete är en förutsättning för att LKAB ska lyckas bygga nästan bostäder till 2019 då stora delar av Malmberget måste vara tömt. Att driva gruva är som att driva vilket företag som helst, bara mer komplicerat. Blir kostnaderna för höga går det inte ihop. Vi jobbar nu intensivt med att säkerställa att det finns kapital för att bygga nästa huvudnivå i Malmberget. Drar kostnaderna för samhällsomvandlingen iväg utöver vad gruvan orkar bära och lagarna kräver blir det tyvärr ingen ny huvudnivå, säger Magnus Arnkvist. Utöver den ekonomiska frågan har markfrågan blivit brådskande. Vi måste förhålla oss Magnus Arnkvist, direktör för södra produktionsdivisionen där Malmbergsgruvan ingår. Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingar. till de lagar och regler som gäller. Miljövillkor sätter gränser för hur vi kan driva gruvan och kommunen sätter gränser för tillgången till marken ovanför gruvan, säger Magnus Arnkvist. Efter mötet hos landshövdingen 26 maj har LKAB och Gällivare kommun enats om att detaljplanearbetet ska ta fart och att dialogen om ersättning ska fortsätta. Det var ett konstruktivt och bra möte. Vi har ju samma mål, att gruvbrytningen ska fortsätta och att kommunmedborgarna ska bo i ett attraktivt samhälle, säger Stefan Hämäläinen. ANDERS LINDBERG

3 4 5 Så här ersätter LKAB Kirsten Hallman Pettersson och Maritha Mossberg. FOTO: DANIEL OLAUSSON LKAB på Gällivares näringslivsgala 2016 GÄLLIVARE. Kirsten Hallman- Pettersson, vd och verksamhetschef på Adviva hälsocentral i Gällivare utsågs till mottagare av LKAB:s pris på Gällivares näringslivsgala. Priset delades ut i samband med näringslivsgalan fredagen den 20 maj. Prisutdelare var Maritha Mossberg, kommunikatör på LKAB i Malmberget. KAJSA LINDMARK dem som berörs LKAB. För att skapa en tydlig bild av hur människor, som berörs av samhällsomvandlingarna ska ersättas presenterade LKAB kompensationsmodeller i januari i år. Dialogen kring ersättningsmodellerna med de som bor i Malmberget och Kiruna har under våren till stor del varit positiv, vi har ännu inte hunnit möta alla utan vi prioriterar att träffa dem som påverkas först, säger Mikael Westerlund avdelningschefpå LKAB:s samhällsomvandlingsenhet. Ersättningen ser olika ut beroende på om det är en ägare av villa, hyreshus eller bostadsrätt som ska kompenseras. Det finns en ersättningsmodell även för den som har ett hyreskontrakt. Det här gäller: Huset värderas av en oberoende fastighetsägare. Sedan väljer fastighetsägaren mellan ett ersättningshus eller pengar, summan baseras på marknadsvärdet plus 25 procent. Villaägare och ägare av hyreshus: Bostadsrättsägaren får en summa pengar som är beräknad utifrån bedömt marknadsvärde per kvadratmeter boyta för en nyproducerad bostadsrätt i Malmfälten plus ett tillägg som baseras på skick och standard av nuvarande bostadsrätt. Ersättningen och marknadsvärdet ska spegla prisläget om ett par år då de första nya bostadsrättslägenheterna förväntas komma ut på marknaden. ringskostnader och resultatbortfall i samband med flytt. För den som bor i hyresrätt: Hyresgästen erbjuds en ny hyresrätt. De hyresgäster som väljer att flytta till en nyproducerad lägenhet får en trappning av hyran i sju år. En nyhet är att hyresgästen under det första året behåller sin nuvarande hyresnivå och under de kommande sju åren ökar hyran successivt. Först år nio gäller full hyra för den nyproducerade hyresrätten. Se illustration. På och i nummer av LKAB Framtid finns utförliga beskrivningar av kompensationsmodellerna. Arbetet med att ersätta fastighetsägare har pågått under Företag, organisationer och myndigheter som hyr sin lokal: De som äger sin fastighet erbjuds en ersättningsfastighet eller pengar. De som hyr sin lokal får erbjudande om ny lokal med hyrestrappning upp till fem år. LKAB står för omlokaliselång tid men det senaste året har samhällsomvandlarnas arbete i Malmberget och Kiruna intensifierats. LKAB har tidigare köpt fastigheter i Malmfälten med olika lösningar, dels har LKAB flyttat och byggt upp hus på nya platser och dels har bolaget ersatt personer med en summa pengar. Historiskt och fortsatt gäller att det inte är möjligt att göra retroaktiva justeringar av de affärer som LKAB ingått. De fastighetsaffärer som genomförts är gjorda mellan två parter på frivillig väg utifrån det erbjudande LKAB givit och som ägaren fått ta ställning till, precis som vilken fastighetsaffär som helst, säger Mikael Westerlund. KAJSA LINDMARK IORE-loken är världens starkaste lok. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Två miljoner kilometer med IORE LKAB. Två lok i Bombardier IORE-flottan har nu passerat gränsen kilometer. Loken kommer att rulla länge till. Ta bussen under jord. FOTO: MARITHA MOSSBERG Gruvturer i Malmberget och Kiruna KIRUNA/MALMBERGET. LKAB har världens största underjordiska järnmalmsgruvor. De kan besökas under sommarmånaderna. I Kiruna går turen till visningsgruvan på 540 metersnivån. I Malmberget går turen till områden där du kan se delar av produktionen ända ner till metersnivån. I slutet av 1800-talet påbörjades den industriella gruvbrytningen i Malmfälten, i samband med att Malmbanan stod klar. I Kiruna bryter LKAB järnmalm i en enda stor malmkropp och i Malmberget sker gruvbrytningen i cirka tio av det tjugotal malmkroppar som finns där. Gruvbesöket görs med buss. Barn som som är fyllda sex år kan åka med på turen i Kiruna. I Malmberget är åldersgränsen tolv år. Gruvturerna bokas via turistbyråerna i Gällivare och Kiruna. och MARITHA MOSSBERG Gruvbrytningen skapar rörelser i berget och påverkar omgivningen, under och ovan jord. Automatisk bearbetning av seismiska händelser LKAB. Ett nytt system, som registrerar seismiska händelser i realtid, ska öka kvaliteten och säkerheten samtidigt som kostnaderna minskar. Det är möjligt genom automatisk bearbetning av seismiska händelser. Vi har utvecklat en prototyp som automatiskt bearbetar händelser med en fördröjning på endast en minut och med fem gånger bättre träffsäkerhet, säger Jesper Martinsson, förste forskningsingenjör Gruvbrytningen skapar rörelser i berget och påverkar omgivningen, under och ovan jord. Brytningen ger upphov till vibrationer, deformationer och rörelser som måste övervakas och kontrolleras. Övervakningen sker bland annat med hjälp av ett omfattande geofonsystem. Det finns omkring 200 geofoner i vardera underjordsgruva som registrerar seismisk aktivitet, säger Ville Törnman, forskningsingenjör vid LKAB. I dagsläget sker registreringen automatiskt men bearbetningen görs manuellt, av systemleverantören. Den manuella bearbetningen lämnar däremot en del att önska vad gäller träffsäkerhet och kvalitet. Eftersom bearbetningen, eller analysen av händelserna, är personberoende uppkommer en spridning bland resultaten. Med manuell hantering blir vi väldigt personberoende. Till exempel har vi kunnat konstatera en stor spridning mellan olika individer och hur de bedömer vad som är en bergsrörelse eller inte, det vill säga sådant som sorteras bort av dem som analyserar händelserna, säger Ville Törnman. Underlagen är viktiga för att kunna upprätta prognoser över brytningen samt för att öka säkerheten i gruvan. Resultaten utgör också viktiga underlag för samhällsomvandlingen. Vid seismiska händelser behöver bergmekanikerna information om händelsens storlek och placering. Informationen är viktig för att tillfälligt stänga ett område på grund av ökad aktivitet, men också för långsiktiga analyser för att förstå sambandet mellan produktion och seismicitet, säger Jesper Martinsson. Bergsrörelserna som geofonerna fångar upp är med andra ord centrala för produktionen. Geofonsystemet är ett kraftfullt verktyg som tillåter LKAB att anpassa brytningen, på kort och lång sikt. Den manuella bearbetningen är kostsam och processtiderna uppgår till omkring 40 minuter. Med automatisk bearbetning får vi mindre variation, ett snabbare och träffsäkrare resultat, säger Ville Törnman. Därmed kan kostnaderna minska samtidigt som säkerheten och kvaliteten ökar. På sikt kommer bearbetningen kunna ske helt automatiskt och just nu pågår tester i Malmbergsgruvan. Till årsskiftet ska vi vara igång med Kirunagruvan, säger Jesper Martinsson. JOSEFINE EJEMALM Geofoner: Ett instrument som registrerar bergets rörelse. Antal geofoner: Omkring 200 i vardera underjordsgruva. För hyresgäster höjs hyran succesivt enligt modellen. Ny organisation för ett starkare LKAB LKAB. Troliga personalneddragningar och minskat behov av externa tjänster är några av de besparingsåtgärder som ingår i LKAB:s effektiviseringsprogram. Programmet ska minska LKAB:s kostnader med minst 800 miljoner kronor per år från och med andra kvartalet Den vikande efterfrågan på stål i världen i kombination med det ökade utbudet av järnmalm har lett till kraftigt sänkta priser på LKAB:s produkter. Samtidigt som detta sker har LKAB utmaningar i den egna produktionen och ökade kostnader i samband med samhällsomvandlingarna. Effektiviseringarna vi genomför är nödvändiga för att säkerställa att LKAB överlever och står stark för fortsatt utveckling i Malmfälten nu och i framtiden, säger Grete Solvang Stoltz, HR- och hållbarhetsdirektör på LKAB. Arbetet fortsätter därför med att minska kostnaderna och öka produktionen i bolaget. En av flera besparingsåtgärder är den pågående organisationsöversynen som syftar till att föra ut ansvaret närmare produktionen. I mitten av april blev den övergripande organisationsstrukturen klar. I slutet av försommaren förväntas nivåer som sektioner och arbetsplatser vara färdigförhandlade. Under tredje kvartalet sker sedan förhandlingar om eventuell turordning och under fjärde kvartalet sätts slutligen den nya organisationen som ska fungera fullt ut från den 1 januari TINA BENSON Absolut, de har bara 16 år på nacken. När de blir 25 år gamla uppdateras de med nya komponenter som olika motorer, strömriktare och styrsystem. Då kan de säkert rulla år till, säger Ivo Heinimann, underhållsingenjör på LKAB Malmtrafik. Mätarställningen kilometer passerade IORE 101 och IORE 102 för några veckor sedan. En körsträcka på två miljoner kilometer blir cirka resor till Narvik tur- och retur. Det innebär att dessa två lok idag dragit en last på 38,2 miljoner ton järnmalm vardera. De levererades till LKAB från Kassel i Tyskland år 2000 och togs i skarp drift året efter. FREDRIK BJÖRKENWALL LKAB genomför ett effektiviseringsprogram för att säkra bolagets långsiktiga överlevnad. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

4 6 7 NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller flyttades LKAB:s huvudkontor från Stockholm till Luleå Det är samma princip nu som tidigare och det är att bolaget, LKAB, ska ersätta de skador som uppstår. Det är den princip som har gällt under många års tid. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg till Sveriges Radio Norrbotten angående den pågående tvisten mellan LKAB och Gällivare kommun. Besök nya Kiruna KIRUNA. Lördagen den 28 maj var det dags att ta pulsen på den nya stadskärnan. Din samarbetspartner välkomnade allmänheten att ta del av samhällsomvandlingen - på riktigt nära håll. För andra gången i ordningen anordnades Kiruna in transformatione, ett evenemang som Din samarbetspartner står bakom, med stöd från bland andra LKAB. Det var ett unikt tillfälle för besökarna att komma riktigt nära händelsernas centrum - Kirunas nya stadskärna. Det var ett bra forum och en fin möjlighet för både oss och besökarna, att träffas på platsen där Kirunas nya centrum kommer att uppföras. Särskilt roligt var det att möta invånarna, höra deras tankar och idéer och att få berätta om pågående arbete med utvecklingsprojekten i den nya stadskärnan, säger Mikael Westerlund, avdelningschef på LKAB:s samhällsomvandlingsenheten och en av flera föredragshållare under evenemanget. Dagen bjöd bland annat på spännande föredrag, stämningsfull musik till tonerna av Höstkonserten och en unik möjlighet att träffa exploatörerna på plats. JOSEFINE EJEMALM Diskussion om framtidens Kiruna. FOTO: Många Kirunabor hade kommit för att lyssna och diskutera. FOTO: Bolagshotellet är en av flera byggnader som kommer att flyttas till Luossavaaraområdet. Kulturbyggnader till Luossavaara KIRUNA. LKAB:s styrelse har beslutat att flytta Bolagshotellet och sex andra byggnader till Luossavaaraområdet. Därmed får de karaktäristiska byggnaderna en given plats i det nya Kiruna. Det här beslutet är så välkommet. Det nya Bolagsområdet blir komplett med Bolagshotellet, säger Tjabba Nordanfjäll, projektledare vid samhällsomvandlingsenheten på LKAB och ansvarig för flytten av kulturbyggnader. LKAB:s Bolagshotell, som uppfördes 1901, har gamla anor. Genom åren har otaliga gäster övernattat på hotellet och insupit den speciella atmosfär som är karaktäristisk för byggnaden. Med dess speciella arkitektur, beundransvärda konst och ett trevligt bemötande har Bolagshotellet kommit att bli en väldigt speciell byggnad för många av besökarna. Vi tar emot många gäster årligen, alltifrån kunder och politiker till företagsrepresentanter och många beskriver samma sak. Bolagshotellet är något alldeles unikt, säger Ingela Hjalmarsson, avdelningschef och ansvarig för hotellverksamheten Den 28 april blev en särskilt glädjande dag i LKAB:s långa historia. Styrelsen beslutade att flytta hotellet till Luossavaaraområdet trots det hårdnade mark- I början av 2019 beräknas Bolagshotellet och övriga byggnader stå inflyttningsklara på sin nya plats nadsläget. Att flytta hotellet, med den kultur, historia och de minnen som omger byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde. Det nya Bolagsområdet på Luossavaara kommer att bli fantastiskt, med en utsikt över fjälltopparna och gruvan. Det är svårt att mäta värdet av hotellet i pengar men desto enklare när vi pratar om det kulturhistoriska värdet. Hotellet betyder mycket för LKAB och Kiruna men även för det övriga samhället. Flytten gör det möjligt för oss att återskapa Bolagsområdet och på så sätt förena dåtid med nutid, säger Susanne Roslin, projektledare vid samhällsomvandlingsenheten och ansvarig för utvecklingsprojekt Det här året kommer emellertid att kännetecknas av förberedelser inför stundande avvecklingar men redan under 2017 är det dags för stora områdesförändringar. Nästa år påbörjas flytten av arbetarbostaden B5 och bläckhornshusen B51, B52 och B53. Dessutom flyttas Ingenjörsvillan, Hjalmar Lundbohmsgården och Bolagshotellet till området. Till att börja med kommer entreprenören att starta förprojektering och inredningen magasineras i väntan på att få flytta in igen, säger Tjabba Nordanfjäll. I början av 2019 beräknas Bolagshotellet och övriga byggnader stå inflyttningsklara på sin nya plats. Området blir ett nytt Bolagsområde med Bolagshotellet centrerat på platsen. Hjalmar Lundbohmsgården kommer till och med att placeras i samma orientering som på sin nuvarande plats. Jag är övertygad om att självaste Hjalmar Lundbohm hade uppskattat förändringen, säger Susanne Roslin. JOSEFINE EJEMALM Avtalet I det civilrättsliga avtalet mellan LKAB och Kiruna kommun om Gruvstadsparken 1 har LKAB åtagit sig att flytta uppemot 21 byggnader i det som omfattar påverkansområdet av Kirunagruvan på metersnivån. I den första etappen flyttas totalt sju byggnader till Luossavaaraområdets etapp 1. Bolagshotellet ingår inte i det civilrättsliga avtalet utan flyttas på LKAB:s initiativ. Byggnader som flyttas under 2017 är arbetarbostaden B5, bläckhornshusen B51, B52 och B53 samt Ingenjörsvillan, Bolagshotellet och Hjalmar Lundbohmsgården. Träd bevaras för ett naturnära Repisvaara GÄLLIVARE. I sommar ska vägar, vatten- och avloppsledningar byggas ut på Repisvaara Mitt. LKAB förbereder 120 villatomter som ersättning för de villor som påverkas i Malmberget. För att behålla karaktären i området bevarar vi träd i samband med de påbörjade markarbetena, säger Albin Augustsson, mark- och fastighetsansvarig Under våren har ett förberedande arbete pågått inför den kommande utvecklingen av området på Repisvaara Mitt där det till synes enbart är skogspartier i dag. LKAB värnar om en trevlig boendemiljö för de personer som ska flytta in i de nya villaområdena och har därför valt att märka ut vilka träd som får avverkas och inte. Vi vill spara så många träd som möjligt för att behålla den trevliga karaktär som är på området och skapa LKAB:s monter FOTO: JOHANNA FOGMAN LKAB på Euro Mine Expo 2016 SKELLEFTEÅ. I juni deltar LKAB med dotterbolag på Euro Mine Expo i Skellefteå. En tredagars gruvindustrimässa med utställare från världens alla hörn. För femte gången arrangeras Euro Mine Expo i Skellefteå den juni. En mässa som ger nationella och internationella företag inom gruvnäringen möjligheten att ta del av de senaste nyheterna, innovationerna och lösningarna för modern gruvdrift deltog mer än personer från drygt 35 nationer. LKAB deltar i år med dotterbolagen LKAB Wassara och LKAB Berg & Betong samt företagets inköpsavdelning. JOHANNA FOGMAN möjlighet till ett naturnära och trivsamt boende för de som så småningom ska flytta hit, säger Albin Augustsson. Genom att tolka detaljplanen och ta fram GPS-koordinatorer har det varit möjligt att kartlägga var hus, vägar och genomfarter kommer att placeras. På så sätt har vi kunnat avgöra vilka träd som måste bort för att göra plats för bebyggelsen och vilka träd som kan bevaras, säger Albin Augustsson. I dagsläget finns det byggrätter i detaljplanen som medger att LKAB kan bygga maximalt 120 villor, men med viss flexibilitet går det även att bygga några mindre flerfamiljshus. Det står i relation till hur många av villaägarna i Malmberget som väljer ett ersättningshus istället för pengar. SVAPPAVAARA. Ett nytt personsäkerhetsystem i Svappavaara införs den 30 juni Samtliga som vistas inom Svappavaara industriområde, såväl interna som externa, måste ansöka om en personsäkerhetstagg. Det nya systemet kommer att fungera precis som vid in- och utfarten till gruvorna i Kiruna och Malmberget. Det nya personsäkerhetssystemet ger möjlighet att bättre lokalisera personer inför sprängning, räddningsinsatser, tillbud eller andra händelser. När det nya systemet är igång kommer de personer som saknar tagg inte längre att ha behörighet att vistas inom Svappavaara industriområde, säger Mikael Winnebäck, verksamhetsutvecklare De personer som redan idag har en gruvtagg till Kiruna- Albin Augustsson och Mikael Wasserman märker ut vilka träd som ska bevaras med hjälp av GPSkoordinatorer. FOTO: Tagga upp i Svappavaara gruvan eller malmbergsgruvan kommer att kunna använda samma tagg i Svappavaara. Däremot måste personen fortfarande ansöka om behörighet till Svappavaara industriområde, i och med att detta är en annan säkerhetszon. De personer som endast besöker Svappavaara industriområde ett fåtal gånger under året, och som saknar en tagg idag, behöver inte ansöka om en egen personsäkerhetstagg. För dessa personer finns besökstaggar att hämta hos vakten i Svappavaara. Besöket måste anmälas i förväg via närmaste chef eller kontaktperson hos LKAB. Anställda i Svappavaara har redan behörighet till industriområdet och kommer att få ett mejl med information om när det är dags att hämta ut en tagg. JOHANNA FOGMAN Mikael Winnebäck, verksamhetsutvecklare, Monica Quinteiro, avdelningschef för produktionen i Svappavaara och Jonas Stålnacke, serviceman och skyddsombud. FOTO: JOHANNA FOGMAN Ansökningstiden startade den 25 maj. Ansökan sker via intranätet Arena för interna samt via leverantörsportalen för externa: Personsäkerhetstaggen kan hämtas ut hos vakten i Svappavaara från och med den 1 juni 2016.

5 8 9 För Tony Bergman, Jan Nildén och Gilbert Backström går säkerhet och produktion hand i hand. FOTO: ÅSA HAAPASAARI Det är ett mycket speciellt hus att bygga. All armering är som att bygga lego, speciellt utmanade är det när huset är runt. Vi får använda andra byggtekniker, säger Eino Fält, lagbas och Kent Krypsjö, snickare på Peab. Aktuellt i stadshusbygget KIRUNA. Hård kyla, vind och strejk är några av de utmaningar som stadshusbygget mött under vinterhalvåret. Nu hoppas projektet på att ta igen förlorad tid under sommaren. I april utlyste fackförbundet Byggnads strejk på byggarbetsplatser runt om i landet. Bygget av det nya stadshuset var en av de byggarbetsplatser som påverkades. Strejken varade i en vecka, men vi hoppas kunna jobba in förlorad tid under de varmare månaderna, säger Johan Mäkitaavola, projektledare på LKAB. Betongarbetena i källaren är klara Ett inpasseringskort ser ut så här. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON och just nu pågår arbetena på entréplanet samt hiss- och trappschakten. Det är för övrigt de tre trapphusen som förbipasserande kan se från Malmvägen. Just nu pågår även stålmontaget i kontorsringen. Stålet kommer från Peabs underentreprenör, Rautaruukki, som i sin tur är en av LKAB:s kunder. Efter sommaren kommer det gå att ana den runda konturen av byggnaden, och vi känner i dagsläget ing- Inpasseringssystem för säkra arbetsplatser KIRUNA. För att motverka förekomsten av svartarbete och främja sundare konkurrens inom byggbranschen infördes en ny lag från den 1 januari 2016 som kräver att elektronisk personalliggare ska användas. För stadshusbygget började legitimering med ID06 tillämpas redan innan årsskiftet. en oro att vi kommer bli försenade, hittills håller planerna, säger Johan Mäkitaavola. Byggnaden innehåller en hel del specialinredning och exklusiva material som till exempel stengolv, trä- och plåtkassetter på väggarna och sten i ytterfasaden. Kirunas nya stadshus Kristallen ska enligt plan stå klart sommaren Johan Mäkitaavola. Som byggherre är det LKAB:s ansvar att säkerställa och kontrollera att alla arbetar säkert. ID06 innebär föranmälan, obligatorisk legitimationsplikt och närvaroredovisning på arbetsplatsen vilket förhindrar att obehöriga vistas på bygget. Det är viktigt att vi har ett systematiskt säkerhetsarbete på våra projekt i samhället och inte bara innanför LKAB:s industristängsel. Det blir däremot mer komplicerat eftersom vi inte råder över byggarbetsplatsen, säger Malin Fors, kvalitet-, miljö- och arbetsmiljösamordnare I alla kommande projekt kommer LKAB, tillsammans med kunder, underentreprenörer och leverantörer, att verka för att samhällsomvandlingen präglas av den säkerhetskultur som kännetecknar LKAB. En förutsättning för att nå våra högt uppställda mål är att vi alla engagerar oss, bryr oss om varandra och tar ansvar för hur vi beter oss på våra byggarbetsplatser, säger Malin Fors. Läs mer om systemet på sid 10. Trots hård kyla, vind och strejk under vinterhalvåret har projektet kommit långt. Victoria Aidanpää, biträdande projektledare och Johan Mäkitaavola, projektledare på LKAB står här på entréplanet i stadshuset. Ett grönt stadshus med nyans av silver KIRUNA. Miljöbyggnad silver det är vad Kirunas nya stadshus ska uppnå. Miljöcertifieringen är ett kvitto på viktiga kvaliteter i stadshuset vad gäller energi, inomhusmiljö och material, säger Victoria Aidanpää, biträdande projektledare för stadshusbygget Det finns tre nivåer av miljöcertifiering; guld, silver och brons. Anledningen till att byggnader klassas med miljöcertifieringar är bland annat för att minska miljöpåverkan från byggnaden, skapa en bättre inomhusmiljö med nöjdare hyresgäster och minska energikostnaderna som bidrar till lägre driftskostnader. Silvernivå är en högre ambition än normalt byggande eller en vanlig byggnadsstandard. Det är en utmaning för projektet men viktigt för att skapa en bra arbetsplats och ett bra stadshus för Kirunaborna, säger Victoria Aidanpää. Allting började med den arkitekttävling som Kiruna kommun anordnade våren Fem arkitektteam valdes ut att bidra med varsitt förslag med utgångspunkt från tävlingsprogrammet. Utmaningen och kravet var att rita ett stadshus med en arkitektonisk kreativitet som uppfyllde hög miljöstandard i ett kallt klimat. I tävlingsprogrammet ställdes kravet att Kirunas nya stadshus skulle uppnå miljöbyggnad silver. När byggnaden är klar och varit i drift en tid ska uppställda krav verifieras. Till vår hjälp har vi en miljöbyggnadssamordnare som knyter ihop säcken, säger Victoria Aidanpää. Miljöcertifikatet visar byggnadens miljöprestanda. Det som bedöms är bland annat hur mycket dagsljus byggnaden tar in, värmeeffekter, ljudmiljöer och dokumentation av byggvaror. Just nu pågår stålmontaget i kontorsringen. Stålet kommer från Peabs underentreprenör, Rautaruukki, som i sin tur är en av LKAB:s kunder. Kommunikation för ökad säkerhet KIRUNA. På sovringsverket i Kiruna arbetar LKAB och entreprenören KISAB nära varandra med stort fokus på säkerhet. Öppen dialog och kommunikation är svaret på frågan om varför samarbetet fungerar så bra. En utmaningen hos både LKAB och KISAB är att få personalen mer riskmedveten genom att ändra sitt tankesätt. Oftast arbetar vi två till tre personer tillsammans på ett jobb. En av dem är ansvarig för riskanalysen, men det är aldrig samma person. När de själva ansvarar måste de tänka till kring riskerna och blir mer medvetna, säger Tony Bergman, platschef på KISAB.. Ju fler ögon vi har som hittar problematik, desto bättre är det. Sovringen är vårt äldsta verk och har en del utmaningar. KISAB tvekar inte att ta upp saker och ting, säger Jan Nildén, produktionstekniker på LKAB:s sovringsverk. Inrapporteringen från KISAB och övriga entreprenörer görs sedan några månader i ett stödsystem som kallas Synergi. På dagliga morgonmöten går Jan Nildén och hans kollegor igenom det som rapporterats in och planerar in åtgärder för att lösa problemen. LKAB delar i sin tur med sig av sina månadsrapporter med risker, tillbud och olyckor som skett Dessa går KISAB igenom med sina medarbetare. I rapporterna kan det finnas saker vi inte har sett. Då blir vi vaksamma på riskerna så att det inte sker skador hos oss, säger Gilbert Backström, arbetsledare på KISAB och den som fördelar KISAB:s jobb på sovringsverket. Vi får ett bra bemötande från LKAB för de punkter vi tar upp. Om vi inte fått respons hade det nog ebbat ut, säger Tony Bergman. Vi önskar att fler leverantörer börjar använda Synergi för riskrapportering. Det gör det lättare för oss att åtgärda och följa upp de avvikelser och risker som finns i vår arbetsmiljö och produktion, säger Jan Nildén. KISAB, Kiruna Industrisanering AB, som tilldelades LKAB:s arbetsmiljöpris 2016, har länge arbetat aktivt med att rapportera in avvikelser, tillbud och risker till LKAB. De rapporterar in både det som påverkar arbetsmiljön och det som påverkar produktionen. Inrapporteringen sker via stödsystemet Synergi. ÅSA HAAPASAARI

6 nya lägenheter snart inflyttningsklara Sporthallen i Malmberget kommer att inrymma stora delar av utställningarna i projektet "Dokumentera Malmberget" FOTO: MARITHA MOSSBERG MALMBERGET. Under årets sommarmånader kommer kulturen och historien att flöda i Malmberget. I sporthallen och Kåkstan bjuds det på en nostalgisk resa. Bilder, filmer, berättelser och olika evenemang ska få besökarna att minnas svunna tider i Malmberget. Det är så fantastiskt med alla dessa berättelser, bilder och minnen från Malmberget. Nu är projektet snart klart och det är dags att visa dokumentationen om Malmberget, säger Lars Israelsson, kultursekreterare på Gällivare kommun och projektledare. Arbetet med att vaska fram guldkornen i Malmbergets historia har pågått under tre år i projektet Dokumentera Malmberget. Den 18 juni öppnas dörrarna till sport- Modellens byggnader är vändbara för att visa hur miljöerna har förändrats under åren. Konstnärerna Tord Pettersson och Jan Åkerlund har byggt modellen. Omkring byggnader har byggts i skalan 1:200 under tre års tid. FOTO: MARITHA MOSSBERG FOTO: MARITHA MOSSBERG Final för dokumentationen av Malmberget hallen och dokumentationen kan ses under hela sommaren. Modellen av Malmberget gjord i skala 1:200 av konstnärerna Tord Pettersson och Jan Åkerlund tar upp en betydande plats i sporthallen. Varje byggnad är handgjord i syrafri kartong. Det har klippts, limmats och målats under tre års tid. Modellen speglar samhället från 1960 till idag genom att byggnader som förändrats är vändbara. På ena sidan kan det vara en byggnad och på den andra en obebyggd tomt. Fotografier och berättelser visas och framför allt blir det möjlighet för gamla och nya malmbergsbor att mötas. De allra största förändringarna i Malmberget ägde rum från 1958 till Då revs träsamhället Malmberget i hela centrum. Det skulle byggas bostäder och det gjordes snabbt i ett samarbete mellan kommunen och LKAB. Huvudorsaken till att det kunde gå så fort var en politisk samstämmighet mellan de olika partierna, säger Lars Israelsson. Dokumentationen av samhället har varit mycket god från Malmbergets födelse och fram till slutet av 1950-talet. Därför har projektet Dokumentera Malmberget fokuserat på tiden efter och fram till idag. Lars Israelsson pekar på några punkter som det har varit fokus på i projektet. Malmberget har fostrat oerhört många profiler. Vi har en lång lista på personer som präglat samhället. Kvinnornas liv i gruvsamhället har belysts. Gellivare bildarkiv med deras eldsjälar och tusentals bilder är en annan del. Och så klart bygget av samhällsmodellen med ett par tusen byggnader, säger han. Sedan projektet startade har filmer, bilder och berättelser varit möjliga att ta del av vartefter arbetet fortgått. Under sommaren kommer allt material att vara samlat i sporthallen och Kåkstan. Guidade vandringar till Malmbergets historiska platser kommer att ske bland annat till Kaptensspelet med utsikt över Gropen som har delat samhället. Ett tiotal personer har arbetat i det kommunala projektet som finansieras av Gällivare kommun, LKAB, Arbetsförmedlingen och Riksantikvarieämbetet. Projektarbetarna har alla ett enormt engagemang och en stor passion för arbetet, säger Lars Israelsson. MARITHA MOSSBERG Elektronisk personalliggare införs på LKAB LKAB. I syfte att motverka svartarbete ska byggprojekt överstigande kronor registreras. Systemet kallas för elektronisk personalliggare och införs snart Den 1 januari 2016 infördes en ny lag som innebär att alla byggprojekt som överstiger kronor ska registreras i en så kallad elektronisk personalliggare. Det är ett inpasseringssystem där de som arbetar i projekten checkar in och ut. Uppgifterna kommer att användas av Skatteverket vid revision. Syftet är, enligt Skatteverket, att motverka förekomsten av svartarbete och främja en sundare konkurrens inom byggbranschen. På LKAB pågår just nu cirka 200 byggprojekt. Sedan driver respektive verksamheter sina projekt, och där är det minst lika många, säger Per Tomas Uusitalo, projektchef För att göra detta hanterbart har LKAB fått godkänt att dela in sina byggprojekt i fyra ortsprojekt som sker innanför LKAB:s industriområden skyddade med LKAB:s skalskydd. Ett ortsprojekt för Kiruna, Malmberget, Svappavaara och Mertainen. Alla projekt som sker innanför dessa grindar behöver en elektronisk personalliggare. Vi arbetar just nu med hur vi ska lösa den tekniska biten, säger Per Tomas Uusitalo. Byggprojekt utanför de fyra ortsprojekten ska även de ha personalliggare som byggherren sätter upp och administrerar, ett för respektive byggprojekt. Lagen gäller även samtliga dotterbolag inom LKAB-koncernen. Vår ambition är att de personer som arbetar i ett byggprojekt och går in på ett ortsprojekt, ska kunna använda sitt personliga inpasseringskort precis som tidigare. Vi hoppas få till en lösning där den elektroniska personaliggaren installeras vid vakten på orterna, säger Per Tomas Uusitalo. Den 1 juli startar provdrift och den 1 september ska systemet vara i drift. LKAB:s samhällsomvandlingsavdelning har redan idag kört igång med systemet vid det nya stadshusbygget i Kiruna. Huvudentreprenören för bygget tillhandahåller denna lösning. JOHANNA FOGMAN Elektronisk personalliggare Förekomst och användande av Elektronisk Personalliggare gäller för all byggverksamhet överstigande fyra prisbasbelopp (4 x kronor = kronor.). Per Tomas Uusitalo. FOTO: JOHANNA FOGMAN KIRUNA. I oktober står 16 nya hyresrätter inflyttningsklara på Jägarskolan, den plats där förskolan Fjället och friskolan Vita Vidderna tidigare stod. Vi bygger moderna treor och tvåor med mycket ljusinsläpp, säger Tomas Lindgren, projektchef LKAB Fastigheter. Ett åsknedslag i juli 2014 orsakade en brand på Jägarskolan som ödelade byggnaden där förskolan Fjället och Vita Vidderna höll till. Det mesta brann ner och de fundament som stod kvar fick rivas. Sommaren 2015 togs första spadtaget till 16 nya lägenheter. Vi funderade först på att bygga en ny skola, men det skulle ta för lång tid. Därför bestämde vi oss för att bygga om befintliga kasernbyggnader för skolverksamheten och att bygga bostäder på den plats där tidigare byggnad brann ner, säger Tomas Lindgren. Vita Vidderna och förskolan Fjället huserar numera i nya lokaler. Byggprocessen för de 16 nya lägenheterna går enligt planerna och det handlar om tvåor och treor som fördelas på två hus med åtta lägenheter i varje. Det är NCC som bygger lägenheterna. På bygget arbetar tolv snickare i dagsläget, och vi har målare och elinstallatörer på plats. Just nu spacklas väggarna och golven, säger Kjell Olofsson, platschef på NCC. Husen ligger högt beläget med utsikt antingen ned mot nya centrumkärnan eller in mot den grönskande Jägarparken. Utseendet på de nya husen kommer likna de övriga gula byggnaderna på området då det är fastslaget i detaljplanen. I samband med nybyggnationen väljer LKAB Fastigheter att bygga energieffektivt och med miljön i åtanke. Vi lägger inte in några plastmattor, utan har valt linoleummattor som är snällare mot miljön. Vi monterar LED-belysning och sätter in extra stora fönster för att få så mycket ljusinsläpp som möjligt, det kommer bli trivsamma lägenheter, säger Tomas Det är åtta lägenheter i varje hus. Treorna blir 77 kvadratmeter och tvåorna 64 kvadratmeter. Lindgren. Lägenheterna tilldelas de hyresgäster som i första hand måste flytta från Gruvstadspark 1. Därefter gäller LKAB Fastigheters tilldelningspolicy. Guldvagnen på Facebook LKAB. En av LKAB:s malmvagnar är förärad med en egen grupp på Facebook, Guldvagnen. Det är den 1 000:e tillverkade malmvagnen och som varit i trafik sedan Vagnen uppmärksammades genom att den lackerades guldgul och döptes till Guldvagnen. Hittills har över 100 bilder publicerats på Facebook av den gyllengula malmvagnen. När ett tågsätt rullar förbi är det många som är beredda att föreviga vagnen. Under en del perioder är den inte synlig någonstans och därför är kommentarerna rena glädjeyran när någon lyckas fånga den på bild. Här är en påminnelse till alla Guldvagnendiggare som arbetar inne på LKAB:s område. Vi har fotoförbud på alla våra verksamhetsområden så man får tyvärr inte ta bilder utan tillstånd innanför industriområdet. Inte ens på snygga Guldvagnen. Men står man utanför stängslet och tar bilden är det okej och självfallet om man ser vagnen längs med linjen, säger Anders Lindberg, informationschef på LKAB. Varje dag rullar rullar tåg fyllda med järnmalm till hamnarna i Luleå och Narvik. Varje dygn levererar LKAB järnmalm som skulle räcka till stål att bygga sex Eiffeltorn. Det är världens starkaste IORE-lok som drar de 68 malmvagnarna i ett tågsätt där varje vagn lastar 100 ton. MARITHA MOSSBERG FOTO: Sedan 2013 har den 1 000:e tillverkade malmvagnen en egen grupp på Facebook. Vagnen uppmärksammades genom att den lackerades guldgul, vilket gjorde att den fick namnet Guldvagnen.

7 12 forntid Från tolv till ett kontor D en officiella invigningen av det nya förvaltningskontoret i Kiruna skedde i samband med Gruvans dag i mars Personalen som flyttade in i 13-våningsbyggnaden hade tidigare varit utspridd på tolv olika byggnader, långt belägna från varandra. Byggnadsarbetet påbörjades i april 1958 och våren 1960 var alltså Norrlands första höghus klart. Invigningslunchen ägde rum den 25 mars och under Gruvansdagveckan var det många LKAB-anställda med familjer som gjorde rundvandringen på kontoret, tittade på utställningarna Ökad digital närvaro för samhällsomvandlingarna och avslutningsvis drack en kopp kaffe i lunchserveringen på plan tolv. På rundvandringen fick deltagarna lära sig att byggnadens volym är kubikmeter och att den totala våningsytan uppgår till kvadratmeter. I personaltidningen SKIP 1960 nr 2 går att läsa att byggnaden betjänas av sex hissar vilka sammanlagt rymmer 98 personer och att korridorerna på de olika våningsplanen målades i olika färger för att göra det lättare ur orienteringssynpunkt för dem som arbetade där eller hade ärende dit. LKAB. I sommar lanserar LKAB en ny webbsida om samhällsomvandlingarna. Genom att bli mer digitala kan informationen nå ut fortare till de berörda. Vi skapar en plattform som gör det möjligt att enkelt presentera basfakta, nyheter och så småningom även kommunicera på personlig nivå med dem som berörs, säger Erika Lindblad, ansvarig för LKAB:s samhällsomvandlingskommunikation. Samhällsomvandlingarnas stora ut- EVA SELIN Förvaltningskontoret under uppbyggnad. Arkitekten Hakon Ahlberg hämtade bland annat inspiration från FN-byggnaden i New York. FOTO: LKAB 13 Foajén på förvaltningskontoret med konstnären Pierre Olofssons fontän Skvittra i förgrunden. FOTO: LKAB maning ligger i att samtidigt som samhällen flyttas möta alla frågor och hantera dem på ett sådant sätt att omgivningen känner sig trygg. God kommunikation är avgörande och LKAB måste ständigt hitta nya sätt att kommunicera både lokalt och internationellt. Att bli mer digitala gör det möjligt att erbjuda snabbare och mer lättillgänglig information. Det är definitivt ett steg i rätt riktning, säger Erika Lindblad. Öppenhet, tillgänglighet och en ständigt pågående dialog är helt avgörande för hur väl LKAB, kommunerna och övriga intressenter lyckas med samhällsomvandlingarna. Vi tror att tydlighet och transparens är nyckeln till att skapa trygghet genom hela processen, säger Erika Lindblad. Erika Lindblad, ansvarig för LKAB:s samhällsomvandlingskommunikation. Sidan kommer att innehålla grundläggande information om samhällsomvandlingarna. Från hur allt började, till när det är dags att flytta. Med FOTO: TINA BENSSON tiden ska sidan utvecklas och förbättras. Vi väljer att lansera sidan fast den inte är helt färdig och vill få respons på hur struktur och innehåll fungerar för att vi ska kunna göra den bättre, säger Erika Lindblad. KAJSA LINDMARK GÄSTKRÖNIKÖR En egen lön ger egenvärde J Bulls 484. ett lättare jobb, och med bättre lön. Kvinnor som vid den tiden klev in i manliga arbetsuppgifter vid LKAB fick samma lön som sina manliga kollegor. Ett klart steg framåt för kvinnolönerna. Men det tunga städjobbet hade ändå låg lön. Där jobbade bara kvinnor eller andra maktlösa, med traditionellt kvinnogöra. ag är av den typen att jag vill ha arbete bland kamrater, trivs inte att bara gå hemma och pyssla. När jag läste om nyheten på lördagen blev jag jätteglad, berättade en hemmafru för Västerbottens Folkblad Textilkoncernen Algots stod inför att starta fabriker i Västerbotten och kvinnor stod i kö för att få jobb. Satsningen på Algots Nord skulle innebära jobb för närmare personer. Från början av 1960-talet blev hemmafruar uppmuntrade av staten att ta arbete utanför hemmet, främst för att det fanns ett behov av arbetskraft. Många hade bara väntat på rätt tillfälle. När Leveäniemigruvan i Svappavaara togs i drift av LKAB 1965 var utvecklingen mot fler kvinnor i lönearbete på god väg. I Leveäniemi planerades det för att 25 procent av arbetsstyrkan skulle vara kvinnor. Trots satsningarna fanns andra kvinnor som ännu befann sig långt ifrån lönearbetet, i byar dit inga industrisatsningar nådde. Min mormor, född 1910, hörde till dem som arbetade, men inte på den riktiga arbetsmarknaden. Hon blev den som stannade kvar hemma för att ta hand om föräldrarna. Hennes bröder gav sig ut, de kom och gick, utbildade sig, startade egna verksamheter. När mormor gifte sig levde föräldrarna kvar som födorådstagare. På födorådskontraktet från 1938 stod att de, förutom ved, fläsk, potatis och mjöl också skulle få en kärleksfull omvårdnad och skötsel till döddagar. Först ett par år före sin pensionering på 1970-talet, tog mormor arbete som hemsamarit och fick sin första egna lön. Den var låg, men i den fanns en summa egenvärde. Det hon uträttat i form av omsorg togs för givet. På så vis började hemmafrun avskaffas. Men arbe- tet hemma skulle fortfarande göras och värderingen av dessa uppgifter blev fortsatt låg. Omsorgen om hem, barn och anhöriga värderas lågt både som betalt och obetalt. Det är svårt att mäta, svårt att se och svårt att dela jämnt. Den leda vid hemmet som många hemmafruar känt bestod i isolering. Uttrycket att gå hemma och pyssla signalerade att det man gör inte värderas särskilt högt, åtminstone inte av samhället. Och när uppgifter av hemoch omsorgskaraktär är avlönade så är det i låglönefacket. Som städning till exempel. En före detta städerska, som i 17 år städat kurarna vid dagbrottet önskade sig, vid tiden för satsningen, ett arbete som skulle vara mindre tungt. Då erbjöds hon jobb som maskinskötare i anrikningsverket istället. Det var Johanna Overud Av Algotsjobben blev inget kvar när företaget gick i Jag är arbetslivshistoriker vid Umeå universitet. Kommer från Jämtland och trakterna kring Östersund. Jag och min familj har bott både i Stockholm, Östersund och Tromsö innan vi blev umebor. För första gången har jag sprungit Göteborgsvarvet i år. FOTO: PRIVAT konkurs efter bara några år. Men en anställd berättar om lyckan att bli utvald för anställning och vad det betydde, för alla som aldrig haft ett jobb: En egen lön, egenvärde. Gillar: Att gräva i det förflutna Gillar inte: När flera roliga saker äger rum samtidigt, så att man måste välja.