Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI"

Transkript

1 Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101

2 102

3 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal Slutrapport september

4 Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen - Gunnar Omstedt - Ludvig Isaksson - Henrik Ringsberg - Jörgen Jones 104

5 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 105

6 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE RAPPORTENS INNEHÅLL RESULTAT Utsläpp nationellt Utsläpp i 10 tätorter Halter i 20 tätorter Halter i en tätort med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning SLUTSATSER REFERENSER

7 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Några ordförklaringar: MKN: Totalhalt: MATCH: BUM: SMED: NVDB: ARTEMIS: Öppen väg: Gaturum: SIMAIR: VEDAIR: Miljökvalitetsnormer. Finns idag för bl a NO2, PM10, CO och bensen. För att definiera nivåer som närmar sig MKN anges nedre och övre utvärderingströskeln. Hur totalhalten i SIMAIR förhåller sig till MKN respektive de två utvärderingströsklarna är vägledande för vilka åtgärder som kan behövas. Summan av den lokala väglänkens bidrag (lokal bidrag), vägarna runt omkring i tätorten (urbant bakgrundsbidrag) samt ett regionalt bidrag från övriga Sverige och utlandet (regionalt bakgrundsbidrag). Anges i μg/m 3. Regional spridningsmodell på SMHI, finns i 2 versioner (Europa och Sverige) Urban spridningsmodell som används av SMHI för att förberäkna den urbana bakgrunden över ett rutnät på 1x1 km. Svensk miljöemissionsdatabas. På uppdrag av Naturvårdsverket arbetar ett konsortium bestående av SCB, SMHI och IVL med att årligen uppdatera en utsläppsdatabas över Sverige, huvudsakligen för rapportering till EU. Som arbetsmaterial används emissionsdata på 1x1 km, den internationella rapporteringen sker dock med en grövre rumslig upplösning. Vägverkets nationella vägdatabas. Innehåller väg information från samtliga statliga och kommunala vägar, samt trafikinformation från statliga vägnätet och större genomfarter i kommunerna. Trafikinformation från övriga kommunala vägar uppskattas i SIMAIR genom modellsimuleringar (modellen EMMA applicerad på SAMPERSstatistik). SIMAIR har EVA-modellen tidigare använts, men en övergång till den europeiska modellen ARTEMIS sker i och med leverans av SIMAIRs databaser för 2004: Väglänk där hushöjden är noll på båda sidor om vägen. Öppen väg finns både i landsort och i tätort. Du kan beräkna halten i receptorpunkter på olika avstånd m från vägkant. Modellen benämns OpenRoad. Väglänk i tätort, med hastighet 70 km/tim och med hushöjd på ena eller båda sidorna > 0 m. Här används OSPM-modellen, som beräknar halten 2 m från husvägg (de två husväggarna är skilda åt med gaturumsbredd ) och på 3 m höjd. Webbaserat modellverktyg för beräkning av föroreningshalter invid väg (öppen väg och gaturum), implementerat för alla tätorter i Sverige. Information och inloggning via Webbaserat modellverktyg för beräkning av föroreningshalter i områden som påverkas både av småskalig eldning framförallt ved och av trafik. Modellen ger halter i ett rutnät t ex över bostadsområden och är således ett komplement till SIMAIR. VEDAIR är f n under uttestning och finns implementerat i ett fåtal tätorter. Information och inloggning via 107

8 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Sammanfattning Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid bedöms som mycket svåra att nå inom utsatt tid. Kunskap om utsläpp och halter av dessa föroreningar är av stor vikt för att åtgärdsarbetet ska bli effektivt. Syftet med föreliggande studie är att via databaser och simuleringar i det nationella modellsystemet SIMAIR illustrera luftföroreningssituationen i Sverige med avseende på partiklar (uttryckt som PM 10 ) och kväveoxider. Projektet ska ge underlag för bedömningar av hur miljömålet Frisk luft och delmål för kvävedioxid och partiklar uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekten av utsläppen och olika planerade åtgärder internationellt, regionalt och lokalt. Studien ska också ge information om hur haltfördelningen på lokal skala förändras när effekterna av trafik och vedeldning överlagras, något som är möjligt att illustrera tack vare det nya och kompletterande verktyget VEDAIR. Vad ger VEDAIR för information som inte ges av SIMAIR? Uppdraget innebär presentation och diskussion av både utsläpp och halter, uppdelat i följande rubriker: 1. Utsläpp nationellt: Sverigekarta utsläpp PM10 och NOx 2. Utsläpp i 10 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx 3. Halter i 20 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx för 2004 och Halter i en tätort (Gävle) med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning Presentationerna av den rumsliga fördelningen av PM10- och NOx-utsläpp ger en förklaring till att luftkvaliteten i tätorter till så stor del beror på trafikens utsläpp, detta trots att utsläpp från sjöfart och energi/industrisektorn volymmässigt är betydligt större. Trafikutsläppen är alltid stora i tätorter och speciellt i stora tätorter, medan sjöfartens emissioner bara berör vissa hamnar och trånga sund som t ex Öresund. Utsläpp från övrig -sektorn domineras av ett mindre antal anläggningar för partiklar inom gruvindustrin - och utsläppen medför därför begränsad påverkan i de flesta centrala tätortsområdena. Partikelutsläpp från småskalig uppvärmning domineras helt av utsläpp från ett litet antal icke miljögodkända vedpannor, med en komplicerad rumslig fördelning som inte överenstämmer med trafikutsläppen och som inte är helt klarlagd på ett nationell plan. Det framtida arbetet med VEDAIR-systemet förväntas bidra med väsentligt förbättrad information om vedeldningsutsläppens geografiska fördelning. SIMAIR-simuleringar visar på problem med PM10-halter i gatunivå, där årsvärdena överstiger delmålet i både stora och medelstora tätorter, och även MKN i några av de största städerna. För högsta dygnsvärde är läget ännu värre, där överstigs MKN i ett antal stora och medelstora städer med mycket trafik i centrum. Även om regionala och urbana bakgrundshalter förväntas sjunka till år 2020, så kan den reduceringen ätas upp av ökad lokal trafik. Eftersom utsläppsbilden lokalt domineras av slitagepartiklar, som inte förändras av beslutade reduktioner av avgaspartiklar, så innebär framtidsscenariet i stort sett samma gatuhalter år 2020 som år Skåneområdet bör dock ha en möjlighet att klara MKN och förhoppningsvis även delmålen, detta trots att Skåne har de högsta regionala bakgrundshalterna. Det är den förhållandevis låga dubbdäcksanvändningen som där möjliggör lägre lokala haltbidrag. 108

9 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Enligt SIMAIR är det idag bara de största städerna som i gatumiljö har MKNöverskridanden avseende NO2-halter, medan däremot delmålet för årsvärde överskrids i många stora och medelstora städer. Förväntade utsläppsreduktioner gör att tätortshalterna år 2020 inte kommer att överstiga MKN någonstans och delmålen kommer också att uppfyllas utom möjligen i de allra största städerna. SIMAIRberäkningarna bör dock tas med viss reservation för vissa tätorter i det inre av Norrland, där mätningar indikerat betydligt högre värden jämfört med modellberäknade. VEDAIR-systemet är under testning och har använts för att expemplifiera vad som händer med luftkvaliteten i ett område där utsläpp från trafik och vedeldning överlagras. Helt klart kommer områdena med höga halter och också de maximala halterna att öka när båda källorna samverkar. För framförallt mindre tätorter finns det starka skäl att tro att VEDAIR-beräkningar ger högre skattningar av maximala halter jämfört med SIMAIR. För stora städer där det högsta PM10-halterna hittas i trånga och hårt trafikerade gaturum i centrum är det inte lika självklart att SIMAIR underskattar de högsta halterna. VEDAIR-systemet, som komplement till SIMAIR, erbjuder en möjlighet för en kommun att med större säkerhet identifiera de områden som har problem med luftkvaliteten. Föreliggande studie har finansierats av Naturvårdsverket under avtal

10 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 1 Bakgrund och syfte Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid (Tabell 1) bedöms som mycket svåra att nå inom utsatt tid. Kunskap om utsläpp och halter av dessa föroreningar är av stor vikt för att åtgärdsarbetet ska bli effektivt. Tabell 1.1 Aktuella miljökvalitetsnormer 20 och delmål för 2010 NO2 PM10 Årsmedel MKN delmål perc dygn MKN delmål perc dygn MKN delmål perc timme MKN delmål SMHI och Vägverket har tillsammans utvecklat programsystemet SIMAIR för att det ska finnas ett lättanvänt och pålitligt verktyg som kommunerna kan använda sig av när de skall bedöma om miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft överskrids. SIMAIR-verktyget kan även användas för andra tillämpningar som t.ex. att göra prognoser för halter geografiskt upplöst för Sveriges kommuner. I SIMAIR finns utsläppsdatabaser med en uppdelning på vägtrafik, småskalig uppvärmning, sjöfart och övrigt. Vidare har Energimyndigheten i samarbete med SMHI, ITM och ÄFAB utvecklat en modell, VEDAIR, som ska utgöra ett verktyg för kommunerna för att bestämma luftkvalitet i områden med faktisk eller planerad småskalig biobränsleeldning. Syftet med föreliggande studie är att via databaser och simuleringar i SIMAIR illustrera luftförorenings-situationen i Sverige med avseende på partiklar (uttryckt som PM 10 ) och kväveoxider. Projektet ska ge underlag för bedömningar av hur miljömålet Frisk luft och delmål för kvävedioxid och partiklar uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekten av utsläppen och olika planerade åtgärder internationellt, regionalt och lokalt. Projektet ska också ge information om hur haltfördelningen på lokal skala förändras när effekterna av trafik och vedeldning överlagras, något som är möjligt att illustrera tack vare det nya verktyget VEDAIR. Vad ger VEDAIR för information som inte ges av SIMAIR? 110

11 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 2 Rapportens innehåll Uppdraget innebär presentation och diskussion av både utsläpp och halter, uppdelat i följande rubriker: 1. Utsläpp nationellt: Sverigekarta utsläpp PM10 och NOx 2. Utsläpp i 10 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx 3. Halter i 20 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx för 2004 och Halter i en tätort med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning Resultat med bakgrundsinformation om hur diagrammen tagits fram, liksom diskussion om resultatet återfinns under respektive rubrik. Mera bakgrundsdetaljer finns i slutrapporten Luftföroreningar i svenska tätorter 1004, 2010 och 2020, författad av Vägverket och SMHI. 111

12 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 3 Resultat 3.1 Utsläpp nationellt De emissioner som presenteras här utgör underlag för beräkning av urbana bakgrundshalter i SIMAIR- och VEDAIR-systemen. Informationen utgörs av årsmedelemissioner av PM10, NOx, CO och bensen, geografiskt fördelade på ett 1 x 1 km rutnät (här presenteras enbart NOx och PM10 fördelade på ett 10 x 10 km nät). Huvudsakligen kommer informationen från SMEDs rapportering Geografisk fördelning av luftemissionsdata till CLRTAP submission 2007 och för miljömålsuppföljning. Informationen avser år 2004, men sektorn Övrigt har hämtats från SMEDs rapportering för år 2005 eftersom kvaliteten för det senare året bedömts vara högre. SMED:s geografiska fördelning grundar sig på de nationella totaler som rapporteras internationellt och en top-down-metodik. Detta innebär att emissioner på riks- eller regionsnivå fördelas över de geografiska områden där emissionerna förväntas äga rum. Metodiken tillåter i princip en uppdelning ned till 1 x 1 km-upplösning, men för vissa utsläppssektorer kan resultatet bli missvisande då upplösningen ökas till denna nivå. Tabell 3.1 ger totalutsläpp och kommenterar också skillnader mellan SIMAIR/VEDAIRs databas och den officiellt rapporterade SMED-statistiken. För trafikutsläppen finns en poäng med att SIMAIR/VEDAIR använder egen information, eftersom det ger en bottom-up -information, till skillnad från SMEDs trafiktotal som bygger på totaler för hela landet. Tabell Sektorsvisa totalutsläpp Enhet: ton/år Sektor Utsläpp NOx Utsläpp PM10 Kommentar SMED SIMAIR VEDAIR SMED Trafik avgas * * SIMAIR VEDAIR Sjöfart * * Småskalig uppvärmning Trafikutsläpp från SIMAIR /ARTEMIS SIMAIRs uppgifter inkluderar även emissioner från bränslen bunkrade utanför Sverige * * Information från SMEDs rapportering till STEM (separat projekt 5 ) Övrigt ** ** TOTALT * rapportering 2004 ** rapportering 2005 Avvikelserna beror huvudsakligen på skillnader i sjöfartsemissioner, se ovan. 5 SMED-rapport nr. 7 Framtidsscenarier för emissioner från småskalig värmeproduktion (Paulrud et al., 2007). 6 Sektorn Övrigt inkluderar bl a processindustri, storskalig energiproduktion och icke-vägbundna arbetsfordon. 112

13 ton/år NATURVÅRDSVERKET Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM 10 totalt Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig Rumslig fördelning av PM10-emissioner totalt år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år Observera färgskalan!! (ej samma som för enskilda sektorer) Cirklar markerar läge för de i särklass högsta PM10-emissionerna (se text). 113

14 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Trafik (avgas) Sjöfart ton/år ton/år Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig Rumslig fördelning av PM10-emissioner från trafik (vänster) och sjöfart (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år 114

15 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Småskalig uppvärmning Övrigt ton/år ton/år Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig Rumslig fördelning av PM10-emissioner från småskalig uppvärming (vänster) och övrigt (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år Volymmässigt är utsläppen av förbränningspartiklar från trafik och småskalig uppvärmning betydligt mindre än sjöfartens och den övriga sektorn, men dess påverkan på luftkvaliteten i tätorter är ändå dominerande vilket visas i senare avsnitt. 115

16 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Fördelning av den småskaliga uppvärminingens utsläpp (Fig ) är inte lika koncentrerad till stora städer som trafikens utsläpp (Fig ). Detta kommer att illustreras mer detaljerat i avsnitt 3.2. Den rumsliga fördelningen av NOx-utsläpp illustreras i figurerna , med totalbilden först och därefter fördelningen av de sektorsvisa utsläppen. Över land är emissionerna koncentrerade till de större tätorterna. Sjöfartens stora emissioner sker huvudsakligen långt från kust, men har visst inflytande på tätortsemissioner längs Skånekusten och Öresund och samt mer punktvis i Stockholm och Göteborg. Geografisk fördelning av NOx-emissioner från småskalig uppvärmning (Fig ) har inte den mer splittrade och oregelbunda mönster som utmärkte PMemissionerna (Fig ). Anledningen är att den förhållandevis lilla gruppen ej miljögodkända vedpannor totalt dominerar PM-utsläppen, medan NOxemissionerna inte är lika beroende av bränsletyp och teknik. 116

17 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter ton/år NOx totalt 2004 % av max Fig Rumslig fördelning av NOx-emissioner totalt år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år 117

18 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Trafik Sjöfart ton/år ton/år % av max Fig Rumslig fördelning av NOx-emissioner från trafik (vänster) och sjöfart (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år 118

19 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Småskalig uppvärmning Övrigt ton/år ton/år % av max Fig Rumslig fördelning av NOx-emissioner från småskalig uppvärming (vänster) och övrigt (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år 119

20 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 3.2 Utsläpp i 10 tätorter Avsikten med följande presentationer är att visa hur de olika sektorerna bidrar till utsläppen i enskilda tätorter av olika storlek och karaktär. Urvalet av 10 orter har skett utifrån följande två kriterier: Förekomst av detaljerad databas för småskalig vedeldning (VEDAIR) Fördelning geografiskt och på stora, medelstora och små kommuner Den första punkten är uppfylld för 4 tätorter: - Gävle - Älvkarleby (inklusive Skutskär) - Vänersborg - Gnosjö. Övriga sex orter har valt utifrån punkt två: - Lund - Växjö - Göteborg - Stockholm - Sundsvall - Lycksele Invånarantal per kommun visas i Fig Utsläppsredovisningen ges för huvudtätorten i respektive kommun, dvs landsbygd borträknad. Det innebär att invånarantalet för tätorterna är lägre än de kommuntotaler som ges i Fig För Göteborg och Stockholm är det tvärtom, där består tätorten av ett flertal kommuner och invånarantalet för det område som utsläppet berör är betydligt större än vad som anges i figuren Älvkarleby Gnosjö Lycksele Vänersborg Växjö Gävle Sundsvall Lund Göteborg Stockholm Fig Invånarantal i tätorter för vilka sektorsvisa utsläpp redovisas SIMAIR inkluderar en emissionsmodell för slitagepartiklar, vilket gör det möjligt att presentera PM10 utsläpp från trafiken uppdelat i avgas och slitagepartiklar (Tabell 3.2.1). Utsläppen presenteras på karta i Fig Som väntat dominerar Stockholm och Göteborg den summerade PM10-emissionen. Mer anmärkningsvärt är att nästföljande grupp är en industrigrupp av tätorter, Gävle, Älvkarleby/Skutskär och Sundsvall med skogsindustrier och stort bidrag både absolut och procentuellt från sektorn Övrigt. Av de övriga med lägre totalemission är Lund den mest trafikdominerade tätorten, medan Gnosjö utgör, enligt SMEDs geografiska fördelning, den mest vedeldnings-dominerade tätorten. Sjöfartens emissioner påverkar till någon del Stockholm, Göteborg och Vänersborg. 120

21 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Tabell Utsläpp inom respektive tätort från olika sektorer (småskalig uppvärmning enligt SMED). Enhet: ton/år. PM10 Trafik avgas Trafik slitage Sjöfart Småsk.uppvärmn. Övrigt Totalt Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby/Skutskär Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele

22 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Fig Källor till PM10-utsläpp inom tätorter (småskalig uppvärming uppskattad av SMED) Totala utsläpp PM10 (till höger) Fördelning på sektorer (karta, storleken 500 på cirkel speglar totalutsläpp) 0 Utsläpp per tätort (ton/år) PM10 Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele 122

23 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter SMED VEDAIR Fig Jämförelse av utsläppsfördelning PM10 där småskalig uppvärmining beräknats av SMED och via databas i VEDAIR. Utsläpp per tätort (ton/år) PM10 småskalig uppvärmning PM10 SMED PM10 VEDAIR Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Figur visar en jämförelse mellan SMED-gruppens beräkning av PM10 bidraget från småskalig uppvärmning och de utsläpp som ges av den noggrannare kartläggning av individuella kaminer och pannor som VEDAIR innebär 7. SMEDuppskattningen utgår bl a från kommunvis information om boytor uppdelade i tre småhusklasser, från småhusens energibehov och antagen utbyggnad av fjärrvärme. VEDAIR-databasen bygger på sotarregister där uppgifter om enskilda kaminer, pannor och bränslen lagras individuellt. Båda uppskattningarna använder emissionsfaktorer från SP, men med något olika antaganden om hur de ur miljösynpunkt sämsta pannorna (ej BBR-godkända utan ackumulatortank) eldas. SMED har där utgått från enkätstudier som påvisar en hög grad av braseldning, medan VEDAIR har utnyttjat information från BHM-projektet som indikerar att dessa pannor ofta eldas med strypt förbränning (och därmed mycket högre PM-utsläpp). De generellt högre utsläppen som ges av VEDAIR-databasen, jämfört med SMEDs beräkning, kan till en del förklaras av antagandet om sämre eldningsrutiner, men en annan skillnad är också att VEDAIR bygger på en mycket mer detaljerad information om vilken typ av förbränning som sker i tätorterna. 7 VEDAIR-databasen från den fjärde tätorten, Gnosjö, är ofullständig och har utelämnats i sektordiagrammen. 123

24 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Fig Källor till NOx-utsläpp inom tätorter (småskalig uppvärming uppskattad av SMED). - Totala utsläpp NOx (till höger) - Fördelning på sektorer (karta, storleken på cirkel speglar totalutsläpp) Utsläpp per tätort (ton/år) NOx NOx Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele Figur och Tabell visar NOx-utsläppens storlek och ursprung i de 10 tätorterna. Trafiken dominerar vissa tätorter som Stockholm och Lund, medan orter 124

25 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter med industriverksamhet har lika stora eller bidrag från Övrig -sektorn. För NOx ger även sjöfarten betydande bidrag, i kuststäderna samt i Vänersborg. Tabell Utsläpp inom respektive tätort från olika sektorer (småskalig uppvärmning enligt SMED). Enhet: ton/år. NOx Trafik Sjöfart Småsk.uppvärmn. Övrigt Totalt Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby/Skutskär Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele SMED VEDAIR Fig Jämförelse av utsläppsfördelning NOx där småskalig uppvärmining beräknats av SMED och via databas i VEDAIR. Utsläpp per tätort (ton/år) NOx småskalig uppvärmning NOx SMED NOx VEDAIR Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Fig visar god överensstämmelse mellan SMEDs uppskattning av NOxutsläpp från småskalig uppvärmning och motsvarande värden från VEDAIRdatabasen. Att PM10-utsläppen ändå skiljer sig så mycket (Fig ) bör således främst bero på olika antagande om de sämsta vedpannornas utsläpp. 125

26 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 3.3 Halter i 20 tätorter Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid ska uppfyllas i alla tätortsmiljöer där folk exponeras. Följande sammanställning beskriver aktuell situation för luftkvaliteten både i urban bakgrund och i gatunivå. Förväntade halter presenteras också för De 20 orterna har valts ut utifrån följande kriterier: Alla 10 tätorter för vilka utsläpp redovisas i avsnitt 3.1 har tagits med Övriga 10 orter har valts för att ge en geografisk och storleksmässing spridning De högsta halterna återfinner vi normalt i trånga och hårt trafikerade gaturum i centrum. Eftersom SIMAIR lämpar sig just för beräkning av gaturumshalter, har vi valt ut en sådan gata för varje tätort. Halterna kommer att direkt spegla trafikintensiteten och fordonssammansättningen på den valda gatan. I SIMAIRs originaldatabas kommer trafikflödet och tungtrafikandelen från modellsimuleringar. Uppgifter om gatan som typ, bredd, hastighet etc kommer från NVDB. För modellen centrala data om omgivande hushöjder är dock schabloniserade till 20 m på gator med hastighet upp till 50 km/tim och 5 m för gator med hastighet 70 km/tim. För beräknade halter har inga ändringar gjorts i SIMAIRs information om trafik och gatuförhållanden. Emissionsdatabaserna kommer från Vägverkets modellsimuleringar och presenterades mer i detalje i miljömålsrapporten Luftföroreningar i svenska tätorter 2004, 2010 och 2020, slutrapporterad av SMHI i maj Det är inte säkert att vald gata utgör den mest kritiska platsen i tätorten, och inte heller att uppgifterna för just den gatan är korrekta. Men det är troligt att det någonstans i tätorten finns en liknande gata som både är trång och har en liknande trafikvolym Fig Antal fordon/dygn (ÅDT) Trafikflöden på utvalda 0 gatorna (gaturum) i de 20 tätorterna. Bakgrundshalter för prognosåret 2020 beräknade i MATCH kommer från EMEPs emissionsscenarier. De urbana haltbidragen bygger på emissionsdata från SMED. Sjöfartens emissioner har inte ändrats mellan 2004 och 2020, även utsläppen från övrig -sektorn är i stort sett lika. Från en studie beställd av STEM har SMED beräknat framtida emissioner (2025) från småskalig uppvärming. Trafikemissionerna kommer från SIMAIR och visar kraftiga minskningar i NOx och PM avgas. Emissionen av slitagepartiklar har i aktuellt scenario inte förändrats mellan 2004 och Kartor för PM10-halter år 2004 och 2020 redovisas i Fig , för NOx i Fig Kommentarer återfinns efter figurerna. Gnosjö Lycksele Älvkarleby Karlskrona Falun Lund Karlstad Eskilstuna Vänersborg Gävle Växjö Norrköping Landskrona Stockholm 1 Göteborg Örnsköldsvik Östersund Sundsvall Örebro Halmstad 126

27 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 regional bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt PM10 år

28 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 regional bakgrund 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt PM10 år

29 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 urban bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av urban bakgrundshalt PM10 år

30 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 urban bakgrund 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av urban bakgrundshalt PM10 år

31 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 årsmedel gatunivå 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av PM10 i gaturum år

32 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 årsmedel gatunivå 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av PM10 i gaturum år

33 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 90-p dygn gatunivå 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig percentil av dygnsmedelvärden PM10. Halten avser gatunivå i centrum av tätort, med trafik enligt SIMAIRs databas för

34 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 90-p dygn gatunivå 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig percentil av dygnsmedelvärden PM10. Halten avser gatunivå i centrum av tätort, med trafik enligt SIMAIRs databas för

35 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter NO2 regional bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt NO2 för

Nationell presentation av emissioner och halter

Nationell presentation av emissioner och halter Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september 2007 Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se)

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning

Läs mer

Grundläggande övningar

Grundläggande övningar Grundläggande övningar Del 1 i laboration i SIMAIR-verktyget Syfte Syftet med denna övning är att ge grundläggande färdigheter i SIMAIR-användning. Vi kommer att gå igenom: Inloggning, verktygets utseende

Läs mer

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal Punktkälla: Beräknade luftföroreningskomponenter: Utsläppsdata: Två arbetsmaskiner á 520

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Hans Backström RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Pärmbild. Bilden föreställer en vy över det utbyggda Pottholmen i Karlskrona Rapport Pottholmen 1 Senast sparad 2014-10-20

Läs mer

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Miljöförvaltningen Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Utredningsrapport 2016:9 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan. bild Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs

Läs mer

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Användardagar SIMAIR 17-18 november 2011, Hans Backström Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet NFS 2010:8 Varje kommun ska kontrollera

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Härryda Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON Luftkvalitet Konstruktören 2 UPPDRAGSNUMMER 2175311002 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR KVÄVEDIOXID NO 2 OCH PARTIKLAR PM 10 Detaljplan för kv. Konstruktören

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS September 2011 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund...1

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Stenungsund Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999

Läs mer

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE SWECO NORGE AS E39 Langeland Moskog UPPDRAGSNUMMER 1321335000 BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE KONCEPT GÖTEBORG 2013-01-15 SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS 1 (18) S w e

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Magnuz Engardt, Joakim Langner, SMHI Per Erik Karlsson, IVL. Jenny Klingberg, Håkan Pleijel, Göteborgs universitet

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Stockholm 28 april Johan Genberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-05-02 1 Luftkvalitet i EU Luftkvalitetsdirektivet

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner 0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten

Läs mer

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Malin Andersson Björn Nilsson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 149 Juni 2009 1 2 Förord På uppdrag av Luftvårdsprogrammet

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Luftutredning Kronetorps gård

Luftutredning Kronetorps gård Kronetorp Park AB Luftutredning Kronetorps gård 1 Malmö 2014-05-08 Luftutredning Kronetorps gård Datum 2014-05-08 Uppdragsnummer 1320006681 Utgåva/Status Revidering 1 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson

Läs mer

Luftutredning ny hamnplan

Luftutredning ny hamnplan Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI varför och hur enklare kartläggning -Norrköping som exempel omfattande kartläggning -Umeå som exempel 1 Varför? ger en hel bild för

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning Juni 2005 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund... 1 2. Översikt över SIMAIRs

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi Nr 133, 2008 Meteorologi Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv Stefan Andersson, Robert Bergström, Gunnar Omstedt och Magnuz

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Övervakning av luftföroreningar i Sverige Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning

Läs mer

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Luftkvalitet i Växjö Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013 Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Elina Ek Miljö-och hälsoskyddskontoret Juli 2014 Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet

Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Referenslaboratoriet för tätortsluft modeller 20 oktober 2015 Heléne Alpfjord Erik Engström Sven Kindell Simulering av PM10-halt

Läs mer

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04 Luftutredning E6 Kållered Rapport 2005:04 Luftutredning E6 Kållered R 2005:04 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Metoder... 5 Beräkningar... 5 Osäkerhet i beräkningarna... 5 Scenarier... 5 Undersökningsområde...

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3 Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år 2020. Uppdragsrapport 2009:3 Förord I samband med arbetet med ett nytt program för Lerums centrum fick Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007 Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer