Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI"

Transkript

1 Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101

2 102

3 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal Slutrapport september

4 Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen - Gunnar Omstedt - Ludvig Isaksson - Henrik Ringsberg - Jörgen Jones 104

5 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 105

6 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE RAPPORTENS INNEHÅLL RESULTAT Utsläpp nationellt Utsläpp i 10 tätorter Halter i 20 tätorter Halter i en tätort med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning SLUTSATSER REFERENSER

7 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Några ordförklaringar: MKN: Totalhalt: MATCH: BUM: SMED: NVDB: ARTEMIS: Öppen väg: Gaturum: SIMAIR: VEDAIR: Miljökvalitetsnormer. Finns idag för bl a NO2, PM10, CO och bensen. För att definiera nivåer som närmar sig MKN anges nedre och övre utvärderingströskeln. Hur totalhalten i SIMAIR förhåller sig till MKN respektive de två utvärderingströsklarna är vägledande för vilka åtgärder som kan behövas. Summan av den lokala väglänkens bidrag (lokal bidrag), vägarna runt omkring i tätorten (urbant bakgrundsbidrag) samt ett regionalt bidrag från övriga Sverige och utlandet (regionalt bakgrundsbidrag). Anges i μg/m 3. Regional spridningsmodell på SMHI, finns i 2 versioner (Europa och Sverige) Urban spridningsmodell som används av SMHI för att förberäkna den urbana bakgrunden över ett rutnät på 1x1 km. Svensk miljöemissionsdatabas. På uppdrag av Naturvårdsverket arbetar ett konsortium bestående av SCB, SMHI och IVL med att årligen uppdatera en utsläppsdatabas över Sverige, huvudsakligen för rapportering till EU. Som arbetsmaterial används emissionsdata på 1x1 km, den internationella rapporteringen sker dock med en grövre rumslig upplösning. Vägverkets nationella vägdatabas. Innehåller väg information från samtliga statliga och kommunala vägar, samt trafikinformation från statliga vägnätet och större genomfarter i kommunerna. Trafikinformation från övriga kommunala vägar uppskattas i SIMAIR genom modellsimuleringar (modellen EMMA applicerad på SAMPERSstatistik). SIMAIR har EVA-modellen tidigare använts, men en övergång till den europeiska modellen ARTEMIS sker i och med leverans av SIMAIRs databaser för 2004: Väglänk där hushöjden är noll på båda sidor om vägen. Öppen väg finns både i landsort och i tätort. Du kan beräkna halten i receptorpunkter på olika avstånd m från vägkant. Modellen benämns OpenRoad. Väglänk i tätort, med hastighet 70 km/tim och med hushöjd på ena eller båda sidorna > 0 m. Här används OSPM-modellen, som beräknar halten 2 m från husvägg (de två husväggarna är skilda åt med gaturumsbredd ) och på 3 m höjd. Webbaserat modellverktyg för beräkning av föroreningshalter invid väg (öppen väg och gaturum), implementerat för alla tätorter i Sverige. Information och inloggning via Webbaserat modellverktyg för beräkning av föroreningshalter i områden som påverkas både av småskalig eldning framförallt ved och av trafik. Modellen ger halter i ett rutnät t ex över bostadsområden och är således ett komplement till SIMAIR. VEDAIR är f n under uttestning och finns implementerat i ett fåtal tätorter. Information och inloggning via 107

8 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Sammanfattning Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid bedöms som mycket svåra att nå inom utsatt tid. Kunskap om utsläpp och halter av dessa föroreningar är av stor vikt för att åtgärdsarbetet ska bli effektivt. Syftet med föreliggande studie är att via databaser och simuleringar i det nationella modellsystemet SIMAIR illustrera luftföroreningssituationen i Sverige med avseende på partiklar (uttryckt som PM 10 ) och kväveoxider. Projektet ska ge underlag för bedömningar av hur miljömålet Frisk luft och delmål för kvävedioxid och partiklar uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekten av utsläppen och olika planerade åtgärder internationellt, regionalt och lokalt. Studien ska också ge information om hur haltfördelningen på lokal skala förändras när effekterna av trafik och vedeldning överlagras, något som är möjligt att illustrera tack vare det nya och kompletterande verktyget VEDAIR. Vad ger VEDAIR för information som inte ges av SIMAIR? Uppdraget innebär presentation och diskussion av både utsläpp och halter, uppdelat i följande rubriker: 1. Utsläpp nationellt: Sverigekarta utsläpp PM10 och NOx 2. Utsläpp i 10 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx 3. Halter i 20 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx för 2004 och Halter i en tätort (Gävle) med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning Presentationerna av den rumsliga fördelningen av PM10- och NOx-utsläpp ger en förklaring till att luftkvaliteten i tätorter till så stor del beror på trafikens utsläpp, detta trots att utsläpp från sjöfart och energi/industrisektorn volymmässigt är betydligt större. Trafikutsläppen är alltid stora i tätorter och speciellt i stora tätorter, medan sjöfartens emissioner bara berör vissa hamnar och trånga sund som t ex Öresund. Utsläpp från övrig -sektorn domineras av ett mindre antal anläggningar för partiklar inom gruvindustrin - och utsläppen medför därför begränsad påverkan i de flesta centrala tätortsområdena. Partikelutsläpp från småskalig uppvärmning domineras helt av utsläpp från ett litet antal icke miljögodkända vedpannor, med en komplicerad rumslig fördelning som inte överenstämmer med trafikutsläppen och som inte är helt klarlagd på ett nationell plan. Det framtida arbetet med VEDAIR-systemet förväntas bidra med väsentligt förbättrad information om vedeldningsutsläppens geografiska fördelning. SIMAIR-simuleringar visar på problem med PM10-halter i gatunivå, där årsvärdena överstiger delmålet i både stora och medelstora tätorter, och även MKN i några av de största städerna. För högsta dygnsvärde är läget ännu värre, där överstigs MKN i ett antal stora och medelstora städer med mycket trafik i centrum. Även om regionala och urbana bakgrundshalter förväntas sjunka till år 2020, så kan den reduceringen ätas upp av ökad lokal trafik. Eftersom utsläppsbilden lokalt domineras av slitagepartiklar, som inte förändras av beslutade reduktioner av avgaspartiklar, så innebär framtidsscenariet i stort sett samma gatuhalter år 2020 som år Skåneområdet bör dock ha en möjlighet att klara MKN och förhoppningsvis även delmålen, detta trots att Skåne har de högsta regionala bakgrundshalterna. Det är den förhållandevis låga dubbdäcksanvändningen som där möjliggör lägre lokala haltbidrag. 108

9 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Enligt SIMAIR är det idag bara de största städerna som i gatumiljö har MKNöverskridanden avseende NO2-halter, medan däremot delmålet för årsvärde överskrids i många stora och medelstora städer. Förväntade utsläppsreduktioner gör att tätortshalterna år 2020 inte kommer att överstiga MKN någonstans och delmålen kommer också att uppfyllas utom möjligen i de allra största städerna. SIMAIRberäkningarna bör dock tas med viss reservation för vissa tätorter i det inre av Norrland, där mätningar indikerat betydligt högre värden jämfört med modellberäknade. VEDAIR-systemet är under testning och har använts för att expemplifiera vad som händer med luftkvaliteten i ett område där utsläpp från trafik och vedeldning överlagras. Helt klart kommer områdena med höga halter och också de maximala halterna att öka när båda källorna samverkar. För framförallt mindre tätorter finns det starka skäl att tro att VEDAIR-beräkningar ger högre skattningar av maximala halter jämfört med SIMAIR. För stora städer där det högsta PM10-halterna hittas i trånga och hårt trafikerade gaturum i centrum är det inte lika självklart att SIMAIR underskattar de högsta halterna. VEDAIR-systemet, som komplement till SIMAIR, erbjuder en möjlighet för en kommun att med större säkerhet identifiera de områden som har problem med luftkvaliteten. Föreliggande studie har finansierats av Naturvårdsverket under avtal

10 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 1 Bakgrund och syfte Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid (Tabell 1) bedöms som mycket svåra att nå inom utsatt tid. Kunskap om utsläpp och halter av dessa föroreningar är av stor vikt för att åtgärdsarbetet ska bli effektivt. Tabell 1.1 Aktuella miljökvalitetsnormer 20 och delmål för 2010 NO2 PM10 Årsmedel MKN delmål perc dygn MKN delmål perc dygn MKN delmål perc timme MKN delmål SMHI och Vägverket har tillsammans utvecklat programsystemet SIMAIR för att det ska finnas ett lättanvänt och pålitligt verktyg som kommunerna kan använda sig av när de skall bedöma om miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft överskrids. SIMAIR-verktyget kan även användas för andra tillämpningar som t.ex. att göra prognoser för halter geografiskt upplöst för Sveriges kommuner. I SIMAIR finns utsläppsdatabaser med en uppdelning på vägtrafik, småskalig uppvärmning, sjöfart och övrigt. Vidare har Energimyndigheten i samarbete med SMHI, ITM och ÄFAB utvecklat en modell, VEDAIR, som ska utgöra ett verktyg för kommunerna för att bestämma luftkvalitet i områden med faktisk eller planerad småskalig biobränsleeldning. Syftet med föreliggande studie är att via databaser och simuleringar i SIMAIR illustrera luftförorenings-situationen i Sverige med avseende på partiklar (uttryckt som PM 10 ) och kväveoxider. Projektet ska ge underlag för bedömningar av hur miljömålet Frisk luft och delmål för kvävedioxid och partiklar uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekten av utsläppen och olika planerade åtgärder internationellt, regionalt och lokalt. Projektet ska också ge information om hur haltfördelningen på lokal skala förändras när effekterna av trafik och vedeldning överlagras, något som är möjligt att illustrera tack vare det nya verktyget VEDAIR. Vad ger VEDAIR för information som inte ges av SIMAIR? 110

11 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 2 Rapportens innehåll Uppdraget innebär presentation och diskussion av både utsläpp och halter, uppdelat i följande rubriker: 1. Utsläpp nationellt: Sverigekarta utsläpp PM10 och NOx 2. Utsläpp i 10 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx 3. Halter i 20 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx för 2004 och Halter i en tätort med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning Resultat med bakgrundsinformation om hur diagrammen tagits fram, liksom diskussion om resultatet återfinns under respektive rubrik. Mera bakgrundsdetaljer finns i slutrapporten Luftföroreningar i svenska tätorter 1004, 2010 och 2020, författad av Vägverket och SMHI. 111

12 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 3 Resultat 3.1 Utsläpp nationellt De emissioner som presenteras här utgör underlag för beräkning av urbana bakgrundshalter i SIMAIR- och VEDAIR-systemen. Informationen utgörs av årsmedelemissioner av PM10, NOx, CO och bensen, geografiskt fördelade på ett 1 x 1 km rutnät (här presenteras enbart NOx och PM10 fördelade på ett 10 x 10 km nät). Huvudsakligen kommer informationen från SMEDs rapportering Geografisk fördelning av luftemissionsdata till CLRTAP submission 2007 och för miljömålsuppföljning. Informationen avser år 2004, men sektorn Övrigt har hämtats från SMEDs rapportering för år 2005 eftersom kvaliteten för det senare året bedömts vara högre. SMED:s geografiska fördelning grundar sig på de nationella totaler som rapporteras internationellt och en top-down-metodik. Detta innebär att emissioner på riks- eller regionsnivå fördelas över de geografiska områden där emissionerna förväntas äga rum. Metodiken tillåter i princip en uppdelning ned till 1 x 1 km-upplösning, men för vissa utsläppssektorer kan resultatet bli missvisande då upplösningen ökas till denna nivå. Tabell 3.1 ger totalutsläpp och kommenterar också skillnader mellan SIMAIR/VEDAIRs databas och den officiellt rapporterade SMED-statistiken. För trafikutsläppen finns en poäng med att SIMAIR/VEDAIR använder egen information, eftersom det ger en bottom-up -information, till skillnad från SMEDs trafiktotal som bygger på totaler för hela landet. Tabell Sektorsvisa totalutsläpp Enhet: ton/år Sektor Utsläpp NOx Utsläpp PM10 Kommentar SMED SIMAIR VEDAIR SMED Trafik avgas * * SIMAIR VEDAIR Sjöfart * * Småskalig uppvärmning Trafikutsläpp från SIMAIR /ARTEMIS SIMAIRs uppgifter inkluderar även emissioner från bränslen bunkrade utanför Sverige * * Information från SMEDs rapportering till STEM (separat projekt 5 ) Övrigt ** ** TOTALT * rapportering 2004 ** rapportering 2005 Avvikelserna beror huvudsakligen på skillnader i sjöfartsemissioner, se ovan. 5 SMED-rapport nr. 7 Framtidsscenarier för emissioner från småskalig värmeproduktion (Paulrud et al., 2007). 6 Sektorn Övrigt inkluderar bl a processindustri, storskalig energiproduktion och icke-vägbundna arbetsfordon. 112

13 ton/år NATURVÅRDSVERKET Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM 10 totalt Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig Rumslig fördelning av PM10-emissioner totalt år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år Observera färgskalan!! (ej samma som för enskilda sektorer) Cirklar markerar läge för de i särklass högsta PM10-emissionerna (se text). 113

14 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Trafik (avgas) Sjöfart ton/år ton/år Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig Rumslig fördelning av PM10-emissioner från trafik (vänster) och sjöfart (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år 114

15 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Småskalig uppvärmning Övrigt ton/år ton/år Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig Rumslig fördelning av PM10-emissioner från småskalig uppvärming (vänster) och övrigt (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år Volymmässigt är utsläppen av förbränningspartiklar från trafik och småskalig uppvärmning betydligt mindre än sjöfartens och den övriga sektorn, men dess påverkan på luftkvaliteten i tätorter är ändå dominerande vilket visas i senare avsnitt. 115

16 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Fördelning av den småskaliga uppvärminingens utsläpp (Fig ) är inte lika koncentrerad till stora städer som trafikens utsläpp (Fig ). Detta kommer att illustreras mer detaljerat i avsnitt 3.2. Den rumsliga fördelningen av NOx-utsläpp illustreras i figurerna , med totalbilden först och därefter fördelningen av de sektorsvisa utsläppen. Över land är emissionerna koncentrerade till de större tätorterna. Sjöfartens stora emissioner sker huvudsakligen långt från kust, men har visst inflytande på tätortsemissioner längs Skånekusten och Öresund och samt mer punktvis i Stockholm och Göteborg. Geografisk fördelning av NOx-emissioner från småskalig uppvärmning (Fig ) har inte den mer splittrade och oregelbunda mönster som utmärkte PMemissionerna (Fig ). Anledningen är att den förhållandevis lilla gruppen ej miljögodkända vedpannor totalt dominerar PM-utsläppen, medan NOxemissionerna inte är lika beroende av bränsletyp och teknik. 116

17 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter ton/år NOx totalt 2004 % av max Fig Rumslig fördelning av NOx-emissioner totalt år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år 117

18 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Trafik Sjöfart ton/år ton/år % av max Fig Rumslig fördelning av NOx-emissioner från trafik (vänster) och sjöfart (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år 118

19 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Småskalig uppvärmning Övrigt ton/år ton/år % av max Fig Rumslig fördelning av NOx-emissioner från småskalig uppvärming (vänster) och övrigt (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år 119

20 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 3.2 Utsläpp i 10 tätorter Avsikten med följande presentationer är att visa hur de olika sektorerna bidrar till utsläppen i enskilda tätorter av olika storlek och karaktär. Urvalet av 10 orter har skett utifrån följande två kriterier: Förekomst av detaljerad databas för småskalig vedeldning (VEDAIR) Fördelning geografiskt och på stora, medelstora och små kommuner Den första punkten är uppfylld för 4 tätorter: - Gävle - Älvkarleby (inklusive Skutskär) - Vänersborg - Gnosjö. Övriga sex orter har valt utifrån punkt två: - Lund - Växjö - Göteborg - Stockholm - Sundsvall - Lycksele Invånarantal per kommun visas i Fig Utsläppsredovisningen ges för huvudtätorten i respektive kommun, dvs landsbygd borträknad. Det innebär att invånarantalet för tätorterna är lägre än de kommuntotaler som ges i Fig För Göteborg och Stockholm är det tvärtom, där består tätorten av ett flertal kommuner och invånarantalet för det område som utsläppet berör är betydligt större än vad som anges i figuren Älvkarleby Gnosjö Lycksele Vänersborg Växjö Gävle Sundsvall Lund Göteborg Stockholm Fig Invånarantal i tätorter för vilka sektorsvisa utsläpp redovisas SIMAIR inkluderar en emissionsmodell för slitagepartiklar, vilket gör det möjligt att presentera PM10 utsläpp från trafiken uppdelat i avgas och slitagepartiklar (Tabell 3.2.1). Utsläppen presenteras på karta i Fig Som väntat dominerar Stockholm och Göteborg den summerade PM10-emissionen. Mer anmärkningsvärt är att nästföljande grupp är en industrigrupp av tätorter, Gävle, Älvkarleby/Skutskär och Sundsvall med skogsindustrier och stort bidrag både absolut och procentuellt från sektorn Övrigt. Av de övriga med lägre totalemission är Lund den mest trafikdominerade tätorten, medan Gnosjö utgör, enligt SMEDs geografiska fördelning, den mest vedeldnings-dominerade tätorten. Sjöfartens emissioner påverkar till någon del Stockholm, Göteborg och Vänersborg. 120

21 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Tabell Utsläpp inom respektive tätort från olika sektorer (småskalig uppvärmning enligt SMED). Enhet: ton/år. PM10 Trafik avgas Trafik slitage Sjöfart Småsk.uppvärmn. Övrigt Totalt Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby/Skutskär Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele

22 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Fig Källor till PM10-utsläpp inom tätorter (småskalig uppvärming uppskattad av SMED) Totala utsläpp PM10 (till höger) Fördelning på sektorer (karta, storleken 500 på cirkel speglar totalutsläpp) 0 Utsläpp per tätort (ton/år) PM10 Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele 122

23 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter SMED VEDAIR Fig Jämförelse av utsläppsfördelning PM10 där småskalig uppvärmining beräknats av SMED och via databas i VEDAIR. Utsläpp per tätort (ton/år) PM10 småskalig uppvärmning PM10 SMED PM10 VEDAIR Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Figur visar en jämförelse mellan SMED-gruppens beräkning av PM10 bidraget från småskalig uppvärmning och de utsläpp som ges av den noggrannare kartläggning av individuella kaminer och pannor som VEDAIR innebär 7. SMEDuppskattningen utgår bl a från kommunvis information om boytor uppdelade i tre småhusklasser, från småhusens energibehov och antagen utbyggnad av fjärrvärme. VEDAIR-databasen bygger på sotarregister där uppgifter om enskilda kaminer, pannor och bränslen lagras individuellt. Båda uppskattningarna använder emissionsfaktorer från SP, men med något olika antaganden om hur de ur miljösynpunkt sämsta pannorna (ej BBR-godkända utan ackumulatortank) eldas. SMED har där utgått från enkätstudier som påvisar en hög grad av braseldning, medan VEDAIR har utnyttjat information från BHM-projektet som indikerar att dessa pannor ofta eldas med strypt förbränning (och därmed mycket högre PM-utsläpp). De generellt högre utsläppen som ges av VEDAIR-databasen, jämfört med SMEDs beräkning, kan till en del förklaras av antagandet om sämre eldningsrutiner, men en annan skillnad är också att VEDAIR bygger på en mycket mer detaljerad information om vilken typ av förbränning som sker i tätorterna. 7 VEDAIR-databasen från den fjärde tätorten, Gnosjö, är ofullständig och har utelämnats i sektordiagrammen. 123

24 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Fig Källor till NOx-utsläpp inom tätorter (småskalig uppvärming uppskattad av SMED). - Totala utsläpp NOx (till höger) - Fördelning på sektorer (karta, storleken på cirkel speglar totalutsläpp) Utsläpp per tätort (ton/år) NOx NOx Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele Figur och Tabell visar NOx-utsläppens storlek och ursprung i de 10 tätorterna. Trafiken dominerar vissa tätorter som Stockholm och Lund, medan orter 124

25 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter med industriverksamhet har lika stora eller bidrag från Övrig -sektorn. För NOx ger även sjöfarten betydande bidrag, i kuststäderna samt i Vänersborg. Tabell Utsläpp inom respektive tätort från olika sektorer (småskalig uppvärmning enligt SMED). Enhet: ton/år. NOx Trafik Sjöfart Småsk.uppvärmn. Övrigt Totalt Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby/Skutskär Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele SMED VEDAIR Fig Jämförelse av utsläppsfördelning NOx där småskalig uppvärmining beräknats av SMED och via databas i VEDAIR. Utsläpp per tätort (ton/år) NOx småskalig uppvärmning NOx SMED NOx VEDAIR Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Fig visar god överensstämmelse mellan SMEDs uppskattning av NOxutsläpp från småskalig uppvärmning och motsvarande värden från VEDAIRdatabasen. Att PM10-utsläppen ändå skiljer sig så mycket (Fig ) bör således främst bero på olika antagande om de sämsta vedpannornas utsläpp. 125

26 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 3.3 Halter i 20 tätorter Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid ska uppfyllas i alla tätortsmiljöer där folk exponeras. Följande sammanställning beskriver aktuell situation för luftkvaliteten både i urban bakgrund och i gatunivå. Förväntade halter presenteras också för De 20 orterna har valts ut utifrån följande kriterier: Alla 10 tätorter för vilka utsläpp redovisas i avsnitt 3.1 har tagits med Övriga 10 orter har valts för att ge en geografisk och storleksmässing spridning De högsta halterna återfinner vi normalt i trånga och hårt trafikerade gaturum i centrum. Eftersom SIMAIR lämpar sig just för beräkning av gaturumshalter, har vi valt ut en sådan gata för varje tätort. Halterna kommer att direkt spegla trafikintensiteten och fordonssammansättningen på den valda gatan. I SIMAIRs originaldatabas kommer trafikflödet och tungtrafikandelen från modellsimuleringar. Uppgifter om gatan som typ, bredd, hastighet etc kommer från NVDB. För modellen centrala data om omgivande hushöjder är dock schabloniserade till 20 m på gator med hastighet upp till 50 km/tim och 5 m för gator med hastighet 70 km/tim. För beräknade halter har inga ändringar gjorts i SIMAIRs information om trafik och gatuförhållanden. Emissionsdatabaserna kommer från Vägverkets modellsimuleringar och presenterades mer i detalje i miljömålsrapporten Luftföroreningar i svenska tätorter 2004, 2010 och 2020, slutrapporterad av SMHI i maj Det är inte säkert att vald gata utgör den mest kritiska platsen i tätorten, och inte heller att uppgifterna för just den gatan är korrekta. Men det är troligt att det någonstans i tätorten finns en liknande gata som både är trång och har en liknande trafikvolym Fig Antal fordon/dygn (ÅDT) Trafikflöden på utvalda 0 gatorna (gaturum) i de 20 tätorterna. Bakgrundshalter för prognosåret 2020 beräknade i MATCH kommer från EMEPs emissionsscenarier. De urbana haltbidragen bygger på emissionsdata från SMED. Sjöfartens emissioner har inte ändrats mellan 2004 och 2020, även utsläppen från övrig -sektorn är i stort sett lika. Från en studie beställd av STEM har SMED beräknat framtida emissioner (2025) från småskalig uppvärming. Trafikemissionerna kommer från SIMAIR och visar kraftiga minskningar i NOx och PM avgas. Emissionen av slitagepartiklar har i aktuellt scenario inte förändrats mellan 2004 och Kartor för PM10-halter år 2004 och 2020 redovisas i Fig , för NOx i Fig Kommentarer återfinns efter figurerna. Gnosjö Lycksele Älvkarleby Karlskrona Falun Lund Karlstad Eskilstuna Vänersborg Gävle Växjö Norrköping Landskrona Stockholm 1 Göteborg Örnsköldsvik Östersund Sundsvall Örebro Halmstad 126

27 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 regional bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt PM10 år

28 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 regional bakgrund 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt PM10 år

29 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 urban bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av urban bakgrundshalt PM10 år

30 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 urban bakgrund 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av urban bakgrundshalt PM10 år

31 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 årsmedel gatunivå 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av PM10 i gaturum år

32 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 årsmedel gatunivå 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av PM10 i gaturum år

33 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 90-p dygn gatunivå 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig percentil av dygnsmedelvärden PM10. Halten avser gatunivå i centrum av tätort, med trafik enligt SIMAIRs databas för

34 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 90-p dygn gatunivå 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig percentil av dygnsmedelvärden PM10. Halten avser gatunivå i centrum av tätort, med trafik enligt SIMAIRs databas för

35 Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter NO2 regional bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt NO2 för

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS September 2011 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund...1

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi Nr 133, 2008 Meteorologi Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv Stefan Andersson, Robert Bergström, Gunnar Omstedt och Magnuz

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning -förslag till utvecklingsprojekt November 2004 Gunnar Omstedt Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Krav på modellen...

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2014-44 Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013. RAPPORT

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet Skapad av: Kjell Ericson, Tyréns AB Fackansvarig: Kjell Ericson, Tyréns AB Dokumentdatum: Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Utgivare: Trafikverket Projekt: Uppdragsnr: 102531 Kontaktperson: Projektledare:

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Förord Denna utredning är genomförd av miljöförvaltningen i Göteborg. Utredningen och rapporten är framtagna för att beskriva hur trängselskatten

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Regeringen fastställde i december

Regeringen fastställde i december JUNI 2005 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Regeringen fastställde i december 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige år 2020

Luftkvaliteten i Sverige år 2020 METEOROLOGI Nr 150, 2012 Luftkvaliteten i Sverige år 2020 Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Christian Asker, Jörgen Jones,

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Ozon ny miljökvalitetsnorm

Ozon ny miljökvalitetsnorm 2006:6 Ozon ny miljökvalitetsnorm HUR PÅVERKAS LUFTKONTROLLEN I LÄNEN AV DEN NYA MILJÖKVALITETSNORMEN? SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2006 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte...

Läs mer

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version 211-5-2 1 INLEDNING...3 2 REGELVERK M.M....3 2.1 Miljökvalitetsnormer...3 2.2 VOC...5 3 FAKTORER SOM PÅVERKAR LUFTMILJÖN...5 3.1 Föroreningshalterna runt

Läs mer

Trängselavgifter i Stockholm

Trängselavgifter i Stockholm LVF 2003:6 Trängselavgifter i Stockholm EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET ÅR 2015 Christer Johansson, Lars Burman och Boel Lövenheim SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bo Segerstedt Institutionen för

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun LVF 2011:19 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun Magnus Brydolf Boel Lövenheim SLB-ANALYS, FEBRUARI 2012 Förord Denna

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner. Meteorologi

Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner. Meteorologi Nr 135, 2008 Meteorologi Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Christer Johansson och Bengt-Erik Löfgren Nr 135,

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid höstens möte blir det som vanligt information om projekt och aktuella frågor inom förbundet

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 METEOROLOGI Nr 152 Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar Stefan

Läs mer

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA SLB 2:26 EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA STOCKHOLM JUNI 26 Kort sammanfattning Det är väl dokumenterat att luftföroreningar, speciellt partiklar, har betydande effekter på Stockholmarnas hälsa, både

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 Stefan Andersson Gunnar Omstedt METEOROLOGI Nr 37/29 Validering av mot mätningar av PM, och bensen Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 24 och 25 Omslagsbilden visar en Sverigekarta

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen

Läs mer

Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion

Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Sjælland Magnus Engardt Joakim Langner Kenneth Häggkvist SMHI AB Miljöenheten Skåne i utveckling 2002:10

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar Sveby Klimatfiler för energiberäkningar Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden 1965-1984. Enbart urval på

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Vedrök i Västerbotten mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser

Vedrök i Västerbotten mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser METEOROLOGI NR 156, 2014 Vedrök i Västerbotten mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser Gunnar Omstedt, Bertil Forsberg 1* och Karin Persson 2* 1* Umeå universitet, 2* IVL Svenska Miljöinstitutet METEOROLOGI

Läs mer

Vintervägar med eller utan dubbdäck. Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier. Meteorologi

Vintervägar med eller utan dubbdäck. Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier. Meteorologi Nr 134, 2008 Meteorologi Vintervägar med eller utan dubbdäck Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier Gunnar Omstedt och Stefan Andersson Sveriges meteorologiska och

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Småskalig biobränsleeldning i tätbebyggda områden Verktyg för tillståndsgivning på kommunal nivå

Småskalig biobränsleeldning i tätbebyggda områden Verktyg för tillståndsgivning på kommunal nivå Småskalig biobränsleeldning i tätbebyggda områden Verktyg för tillståndsgivning på kommunal nivå B 1516 Energimyndighetens projekt nr 12634-1 inom Utsläpp och luftkvalitet Göteborg, 2004-05-26 IVL Svenska

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2014 FRÅN Foto: Håkan Pleijel. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort hälsoproblem. Här finns en

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer